Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2016/17:148 Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring Skr. 2016/17:148 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2017 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Miljö- och energidepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat regeringens och Affärsverket svenska kraftnäts styrning mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader. Fokus i granskningen är den finansiella och verksamhetsmässiga styrningen av Svenska kraftnät och utbyggnaden av stamnätet, mot bakgrund av omställningen mot mer förnybara energislag. Granskningen har redovisats i rapporten Förutsättningar för en säker kraftöverföring - Styrningen av Svenska kraftnät i genomförande av energiomställningen (RiR 2016:28). Riksrevisionens samlade slutsats är att regeringens styrning av Svenska kraftnät behöver utvecklas och att styrelsens roll i investeringsbesluten delvis är oklar. Bristerna avser utformningen av finansieringsmodellen för Svenska kraftnät samt Svenska kraftnäts uppdrag, styrelsearbete och beslutsunderlag i form av bl.a. samhällsekonomiska analyser. Detta riskerar att inverka negativt på effektiviteten och i förlängningen kan bristerna bidra till högre kostnader för svenska elnätskunder. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen avser att även fortsättningsvis löpande utveckla styrningen, slutföra den pågående översynen av Svenska kraftnäts ekonomiska mål, ge ett uppdrag till Energimarknadsinspektionen om samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar, komplettera Svenska kraftnäts instruktion i fråga om bedömning av förutsättningar att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen och följa upp hur Svenska kraftnäts styrelse hanterar Riksrevisionens rekommendationer till styrelsen. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3 3 Regeringens bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 3.1 Svenska kraftnäts ekonomiska mål, kapitalstruktur och utdelningsmål 5 3.2 Svenska kraftnäts investerings- och finansieringsunderlag 7 3.3 Svenska kraftnäts roll i energiomställningen 9 3.4 Tydliggörande av styrelsens roll och Svenska kraftnäts uppdrag 11 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 12 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring - Styrningen av Svenska kraftnät i genomförandet av energiomställningen (RiR 2016:28) 14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017 91 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat regeringens och Affärsverket svenska kraftnäts styrning mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader. Fokus i granskningen har varit den finansiella och verksamhetsmässiga styrningen av Svenska kraftnät och utbyggnaden av stamnätet, mot bakgrund av omställningen mot mer förnybara energislag. Granskningen har resulterat i rapporten Förutsättningar för en säker kraftöverföring - Styrningen av Svenska kraftnät i genomförande av energiomställningen (RiR 2016:28). Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 24 november 2016, se bilagan. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse. 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Bakgrund och syfte Den svenska energimarknaden genomgår en omfattande strukturomvandling som ställer nya krav på elkraftsystemet. Systemet behöver anpassas bl.a. till förnybara energislag som produceras i mindre och geografiskt utspridda anläggningar som ofta är väderberoende och därmed svårare att planera än exempelvis kärnkraft. Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att granska regeringens styrning av Svenska kraftnät och hur affärsverket i sin tur styr verksamheten mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader, givet omställningen mot mer förnybar energi. Riksrevisionen har inte granskat hur det svenska elkraftsystemets tekniska funktion påverkas av en ökad andel förnybar energi. Riksrevisionen har utgått från följande revisionsfrågor i sin granskning. * Har regeringens finansiella styrmodell skapat tillräckliga incitament för Svenska kraftnät att möta energiomställningen på ett effektivt sätt? * Ger regeringens uppdrag Svenska kraftnät tillräckliga förutsättningar för att långsiktigt analysera och planera verksamheten för att möta energiomställningen på ett effektivt sätt? * Har Svenska kraftnät, inom ramen för sitt uppdrag, tagit fram tillräckligt beslutsunderlag för att kunna effektivisera sin verksamhet? * Har regeringen och Svenska kraftnäts styrelse tydligt styrt mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader? Granskningens resultat Riksrevisionens samlade slutsats är att regeringens styrning av Svenska kraftnät behöver utvecklas och att styrelsens roll i investeringsbesluten delvis är oklar. Bristerna avser utformningen av finansieringsmodellen för Svenska kraftnät, Svenska kraftnäts uppdrag, styrelsearbetet och Svenska kraftnäts beslutsunderlag i form av bl.a. samhällsekonomiska analyser. Detta riskerar att inverka negativt på effektiviteten och i förlängningen kan bristerna bidra till högre kostnader för svenska elnätskunder. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen. * Se över Svenska kraftnäts kapitalstruktur och ekonomiska mål så att den finansiella styrningen ger incitament till inre effektivitet och prissättning som bidrar till samhällsekonomiskt effektiv lokalisering av elproduktion. * Överväg att justera ner utdelningsmålet med hänsyn till Svenska kraftnäts stora behov av investeringar. * Säkerställ att Svenska kraftnät presenterar tillräckliga investerings- och finansieringsunderlag till riksdagen och regeringen. Regeringen bör - fastställa riktlinjer för samhällsekonomiska analyser inom elområdet, - överväga om en oberoende tredje part, tidigt i beslutsprocessen, ska pröva Svenska kraftnäts samhällsekonomiska analyser och ge ett självständigt utlåtande som underlag för regeringens bedömning och riksdagens beslut, - tidigarelägga insyn från berörda intressenter i beslutsprocessen. * Klargör Svenska kraftnäts uppdrag så att affärsverket kan möta energiomställningen på ett effektivt sätt. Regeringen bör - låta utreda Svenska kraftnäts del i ansvaret för den långsiktiga effektbalansen, - låta utreda om ett mål för leveranssäkerhet för hela elnätet, alternativt hela elkraftsystemet, kan motverka över- eller underkapacitet i elnätet, - ge Svenska kraftnät ansvar för att regelbundet genomföra kraftsystemanalyser för hela elnätet för att bedöma behovet av nätutbyggnad jämfört med andra åtgärder som påverkar försörjningstryggheten. * Tydliggör styrelsens ansvar och roll samt intentionerna med Svenska kraftnäts verksamhet så att styrelsen i högre grad styr mot måluppfyllelse. Tydliggör hur Svenska kraftnät på ett samhällsekonomiskt försvarbart sätt ska avväga elnätskostnaden för utbyggnaden av överföringssystemet mot nyttan av en väl fungerande elmarknad. Riksrevisionen har även lämnat rekommendationer till Svenska kraftnäts styrelse, se bilagan. 3 Regeringens bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Betydelsen av överföringskapacitet inom Sverige och med omvärlden har ökat genom omregleringen av elmarknaderna i Norden och EU samt introduktionen av förnybar elproduktion, framför allt vindkraften. Samtidigt har marknadsutvecklingen lett till avisering av nedläggning av flera kärnkraftsreaktorer, vilket påverkar kraftbalansen. Svenska kraftnät har därmed fått en allt viktigare roll för den långsiktiga kraftbalansen. Regeringen har mot denna bakgrund under flera år arbetat med att utveckla styrningen av Svenska kraftnät och ser ett stort behov av att fortsätta detta arbete. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att utveckla styrningen av Svenska kraftnät. Regeringens bedömning avser de rekommendationer som riktar sig till regeringen. Regeringskansliet avser att följa upp hur Svenska kraftnäts styrelse hanterar Riksrevisionens rekommendationer. 3.1 Svenska kraftnäts ekonomiska mål, kapitalstruktur och utdelningsmål Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över Svenska kraftnäts kapitalstruktur och ekonomiska mål så att den finansiella styrningen ger incitament till inre effektivitet och prissättning som bidrar till samhällsekonomiskt effektiv lokalisering av elproduktion. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att den finansiella styrningen bör utformas för att ge incitament till en hög inre effektivitet. Regeringen kan dock konstatera att den nuvarande intäktsregleringen, som gäller för alla elnätsföretag, syftar dels till att säkerställa konsumenternas intresse av låga och stabila avgifter, dels till att verka för god effektivitet hos elnätsföretagen. Regeringen anser att intäktsregleringen är det primära verktyget för att säkerställa en inre effektivitet av nätverksamheten vid Svenska kraftnät. Svenska kraftnät har också krav på kostnadseffektivitet enligt sin instruktion, dvs. förordningen (2007:119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät. Regeringen anser att det finns skäl att analysera ytterligare möjligheter för att utveckla den inre effektiviteten. Regeringen anlyserar därför i sin pågående översyn hur tänkbara målstrukturer kan förväntas påverka den inre effektiviteten hos Svenska kraftnät. När det gäller Svenska kraftnäts kapitalstruktur finns det flera aspekter att ta hänsyn till. Utöver den intäktsreglering som Riksrevisionen tar upp, är det viktigt att även elnätskundernas perspektiv analyseras vid en eventuell förändring av den ekonomiska målstrukturen. Riksrevisionen föreslår exempelvis att Svenska kraftnät bör värdera sina tillgångar efter återanskaffningskostnad i stället för att som i dag tillämpa anskaffningskostnad. Regeringen instämmer i de nackdelar som Riksrevisionen lyfter fram med dagens redovisningsprincip och värderingen av Svenska kraftnäts tillgångar. Regeringen kan också konstatera att en övergång till återanskaffningskostnad skulle innebära initialt ökade kapitalkostnader som i en monopolsituation riskerar att övervältras på kundkollektivet. Det finns också en betydande svårighet med att hitta en riktig värdering av tillgångarna, i detta fall återanskaffningskostnad, i och med att varje projekt på stamnätet är unikt, vilket medför att referensvärden är svåra att finna. Vidare stämmer den nuvarande värderingen av Svenska kraftnäts tillgångar överens med den redovisningsprincip som tillämpas för statens tillgångar i övrigt. Å andra sidan kan det finnas skäl att använda en kompletterande värderingsmetod för att säkerställa att Svenska kraftnät har en avkastning som över tid möjliggör en solid finansiering av det löpande reinvesteringsbehov som verksamheten har. Värderingsmetoden för Svenska kraftnäts tillgångar, som avkastningskravet ska baseras på, är också en av de aspekter som analyseras i den pågående översynen av den finansiella styrningen av Svenska kraftnät. Den finansiella styrningen bör harmonisera med den metod för hur elnätsföretagens tillgångar ska värderas vid beräkning av intäktsramar, så att inte två olika värderingsmetoder ska användas inom samma område. Metoden för att beräkna intäktsramarna har de senaste åren genomgått förändringar och varit föremål för långdragna domstolsproceser. Detta har i sin tur bidragit till att regeringens översyn fortfarande pågår. Det finns ett regelverk för Svenska kraftnäts avgifter för anslutning och inmatning av elproduktion, se 4 kap. ellagen (1997:857). Av bestämmelserna framgår bland annat att avgifterna ska vara objektiva och icke-diskriminerande och att de ska utformas på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning. Vidare får nättariffen på en stamledning för överföring av el utformas med hänsyn till var på nätkoncessionshavarens ledningsnät en anslutningspunkt är belägen. Enligt Svenska kraftnäts prislista för 2017 finns det cirka 160 in- och uttagspunkter för vilka avgifterna är specifikt beräknade utefter rådande förutsättningar för elnätet i varje punkt. Vidare ska villkoren för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät utformas så att nätkoncessionshavarens skäliga kostnader för anslutningen täcks (4 kap. 9 a § ellagen). Anslutningspunktens geografiska läge och den avtalade effekten i anslutningspunkten ska här särskilt beaktas. Sammantaget anser regeringen att det finns ett tydligt regelverk och förutsättningar för ge korrekta prissignaler för exempelvis var i elnätet som produktionen och förbrukningen ger störst nytta för elnätet och med hänsyn till lägsta anslutningskostnader. Den svenska elmarknaden är indelad i fyra elområden, som på både kort och lång sikt speglar utbud och efterfrågan på el för olika delar i landet. Riksrevisionen anser att regeringen bör överväga att justera ner utdelningsmålet med hänsyn till Svenska kraftnäts stora behov av investeringar. Svenska kraftnät lämnar årligen 65 procent av årets resultat i utdelning till statskassan, vilket enligt Riksrevisionen har gjort det svårt att finansiera investeringar med egna medel och har bidragit till en ökad skuldsättning som på sikt riskerar att leda till en osund finansiell situation. Regeringen har initierat en översyn av de ekonomiska målen för Svenska kraftnät. Nu är Svenska kraftnät inne i en betydligt mer investeringsintensiv fas, vilken är en parameter att beakta bland andra i översynen. Riksrevisionens rapport är en viktig del av underlaget för Regeringskansliets fortsatta arbete. 3.2 Svenska kraftnäts investerings- och finansieringsunderlag Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att dels säkerställa att Svenska kraftnät presenterar tillräckliga investerings- och finansieringsunderlag till riksdagen och regeringen, dels fastställa riktlinjer för samhällsekonomiska analyser inom elområdet. Nya investeringsprojekt, vars beräknade totalvärde överstiger 100 miljoner kronor, underställs i dag regeringens prövning. Varje år lämnar Svenska kraftnät följaktligen ett förslag till investerings- och finansieringsplan för den kommande fyraårsperioden till regeringen. I budgetpropositionen redogör regeringen för planen och ingående projekt. Genom riksdagens godkännande av budgetpropositionen fastställs årligen ramarna för Svenska kraftnäts investeringsplan. Svenska kraftnät har sedan 2012 lämnat mer utvecklade investerings- och finansieringsplaner. Mot bakgrund av den ekonomiska omfattningen och betydelsen av Svenska kraftnäts investeringar har det stor betydelse att skälen och drivkrafterna för verkets förslag utförligt redovisas i investerings- och finansieringsplanerna. Svenska kraftnät ska enligt sin instruktion bygga ut stamnätet för el baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Regeringens utgångspunkt är att de nya investeringar som föreslås av Svenska kraftnät är samhällsekonomiskt lönsamma ur ett svenskt perspektiv, likaså de val av tekniker och sträckningar som görs (se vidare avsnitt 3.4). Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att omfattningen av dessa samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar bör preciseras närmare. Regeringen avser därför att ge ett uppdrag till Energimarknadsinspektionen att närmare identifiera vilka typer av effekter som bör kvantifieras inom ramen för en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning och att föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. Vid vissa typer av investeringar kan det dock finnas skäl för att inte utföra en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning, t.ex. vid en nyanslutning till stamnätet (med hänsyn till att Svenska kraftnät har anslutningsplikt enligt ellagen) eller vid investeringar som är nödvändiga för att upprätthålla driftsäkerheten. Vid genomförandet av uppdraget ska Energimarknadsinspektionen tillvarata den kunskap och erfarenhet som finns hos Svenska kraftnät. Genom tydligare riktlinjer för Svenska kraftnäts samhällekonomiska lönsamhetsbedömningar och genom att Energimarknadsinspektionen gör granskningar inom ramen för sin koncessionsprövning av Svenska kraftnäts ansökningar säkerställs att det underlag som ligger till grund för investerings- och finansieringsplanerna är ordentligt analyserat. Regeringen är medveten om att de samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningarna kommer att vara förknippade med osäkerheter då bedömningar görs av händelser långt fram i tiden och som även ligger utanför Svenska kraftnäts kontroll. Om riktlinjerna inte följs kan detta påverka Svenska kraftnäts möjligheter att få nätkoncession. Regeringen avser att följa Svenska kraftnäts och Energimarknadsinspektionens arbete med samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. En svårighet vid bedömning av lönsamheten för nya utlandsförbindelser är hur stor kapacitet som kan förväntas utnyttjas på de planerade kablarna. I dagsläget finns exempelvis betydande begränsningar på vissa existerande kablar vilket minskar lönsamheten. En viktig utgångspunkt för att göra korrekta lönsamhetsbedömningar och framtida investeringar är att handelskapaciteten mellan länder inte begränsas till följd av interna nätbegränsningar i respektive land. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendation att kostnaden för nätutbyggnad bör bedömas i förhållande till kostnaden för att vidta andra åtgärder såsom förbättrad efterfrågeflexibilitet, energilager m.m., inte minst eftersom processen att bygga ledningar i regel tar lång tid. Under samma period kan t.ex. kostnaden för andra åtgärder minska betydligt och sådana andra åtgärder i vissa fall bli mer samhällsekonomiskt lönsamma än att bygga nya elnät. Riksrevisionen rekommenderar att en tredje part bör involveras för att kunna göra en bedömning av vilken åtgärd som är samhällsekonomiskt motiverad. Som tidigare har nämnts, avser regeringen att ge ett uppdrag till Energimarknadsinspektionen att närmare identifiera vilka typer av effekter som bör kvantifieras inom ramen för en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning samt att föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. Genom att Energimarknadsinspektionen inom ramen för sin koncessionsprövning för stamnätet gör granskningar av Svenska kraftnäts ansökningar säkerställs att det underlag som ligger till grund för investerings- och finansieringsplanerna är ordentligt analyserat. Även om Svenska kraftnäts analys skulle visa på att en annan åtgärd (t.ex. förbättringar på efterfrågesidan) än nätutbyggnad är den bästa åtgärden i ett enskilt fall, är utrymmet begränsat för vilka åtgärder som Svenska kraftnät självt kan vidta. Detta beror på reglerna om åtskillnad mellan monopol och konkurrensutsatt verksamhet. Regeringen instämmer med Riksrevisionen att det är viktigt med transparens och dialog med berörda intressenter vid planering av investeringar i stamnätet. Svenska kraftnät arbetar på flera olika sätt med transparens och dialog i sina arbetsprocesser. Bland annat sker dialog med intressenter löpande i de råd som är knutna till verket och genom remittering av de nationella nätutvecklingsplanerna. Samråd med allmänheten sker enligt miljöbalkens bestämmelser under framtagandet av den miljökonsekvensbeskrivning som krävs för att ansöka om nätkoncession. Svenska kraftnät har även under senare år utvecklat sitt arbetssätt med samrådsprocessen bl.a. genom att tidigt informera om projekt och ha flera informationsmöten samt utbildningar i presentationsteknik för personalen för att skapa tydlighet i kommunikationen. Av ellagen framgår att en ansökan om nätkoncession för en stamledning måste innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som bl.a. omfattar en utredning av olika alternativa ledningssträckningar och tekniska lösningar. Ansökan ska även innehålla en samrådsredogörelse och de yttranden som har inkommit under Svenska kraftnäts samråd. Energimarknadsinspektionen, som beslutar om Svenska kraftnät ska få koncession för ledningen, ska kontrollera att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller miljöbalkens krav. Energimarknadsinspektionen ska således beakta både innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samrådet. Om miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig, kan Energimarknadsinspektionen kräva kompletterande utredningar av t.ex. Svenska kraftnät. Detta kan även regeringen göra, om ärendet överklagas till regeringen eller om ärendet rör en utlandsförbindelse och därför ska prövas av regeringen som enda instans. Det finns således redan i dag krav i ellagen och miljöbalken på att Svenska kraftnät ska redogöra för alternativa sträckningar och teknikval. Regeringen delar därför inte Riksrevisionens bedömning att insynen från berörda intressenter ligger sent i beslutsprocessen. 3.3 Svenska kraftnäts roll i energiomställningen Riksrevisionens rekommendation är att Svenska kraftnäts uppdrag bör klargöras så att energiomställningen kan mötas på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser att dagens marknadsmodell inte ger betalt för effekt och att avsaknaden av ett leveranskrav skapar ovisshet för producenterna om hur mycket effekt som behövs. Regeringen konstaterar att dagens marknadsmodell ger betalt för energi, som prissätts på marknaden timme för timme. Eftersom storheterna effekt och energi är kopplade till varandra blir det missvisande att påstå att marknadsmodellen inte ger betalt för effekt. När den tillgängliga effekten är låg, t.ex. till följd av väderförhållanden som gör att den variabla produktionen faller bort, resulterar det i ett lägre utbud. Om detta inträffar samtidigt som efterfrågan är hög, kommer detta att resultera i ett högre pris. Ett variabelt produktionsslag är beroende av vädret och varierar därför oberoende av priset. Det innebär att effektvärdet är lägre än för andra mer planerbara produktionsslag. Denna avgörande skillnad gör att kraftslag som har möjlighet att producera då det är som mest lönsamt tjänar mer än icke-planerbara produktionsslag. Riksrevisionen menar att ett mål för leveranssäkerheten skulle kunna vara ett verktyg för att bedöma sårbarheten i den långsiktiga energi- och effektbalansen. Regeringen anser att det finns risker med ett styrande leveranssäkerhetsmål eftersom detta kan leda till överinvesteringar i elproduktion vilket kan innebära ökade kostnader för kunderna. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att det finns andra verktyg vid sidan av elproduktion för att skapa ett robust elsystem, t.ex. efterfrågeflexibilitet och energilager. Vidare är det viktigt att bedömningen av leveranssäkerheten görs utifrån den relevanta marknaden, som i normalfallet är Norden. Den relevanta marknaden förändras beroende på förändringar i produktion, konsumtion och överföringsmöjligheter. Frågan om leveranssäkerhetsmål är även aktuell i ett EU-perspektiv då den behandlas i EU-kommissionens förslag till nya bestämmelser på elmarknadsområdet i sitt vinterpaket "Ren energi för alla i Europa" som presenterades den 30 november 2016. Svenska kraftnät har enligt sin instruktion till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem, sälja överföringskapacitet samt i övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till kraftöverföringssystemet. Svenska kraftnät har därmed en central roll för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt robust elsystem med hög leveranssäkerhet i Sverige. Även om Svenska kraftnäts systembalansansvar avser den momentana balansen, är verkets roll för den långsiktiga effektbalansen allt viktigare. Svenska kraftnät kan därmed inte bortse från den långsiktiga effektbalansen om man ska kunna klara av att lösa sin uppgift avseende den framtida momentana systembalansen. Redan i dag förfogar Svenska kraftnät över ett antal verktyg för att hantera den långsiktiga elförsörjningen, t.ex. tariffsättning och nätutbyggnad. Svenska kraftnät bör inte ges andra befogenheter vid sidan om redan befintliga verktyg, eftersom det kan riskera att bryta mot reglerna om åtskillnad mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet. Regeringen avser dock att komplettera det uppdrag som myndigheten har enligt sin instruktion - att göra en bedömning av den årliga kraftbalansen - med en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen. Detta i syfte att kunna identifiera och synliggöra eventuella utmaningar med den långsiktiga energiförsörjningen. Riksrevisionen anför vidare att Sverige med stor marginal överskrider det minimimål som finns för den överföringskapacitet som EU-kommissionen har satt upp. Det bör poängteras att målet om 10 procent utgör en nedre riktlinje. Regeringen delar inte Riksrevisionens uppfattning om att det skulle innebära ett problem att Sverige ligger över den nivån, under förutsättning att nya utlandsförbindelser byggs utifrån det svenska kraftsystemets behov och samhällsekonomisk lönsamhet. Nya förbindelser kan visserligen leda till högre kostnader för svenska elkunder men ytterligare utlandsförbindelser kan samtidigt innebära ett mer robust elsystem och högre leveranssäkerhet. Den stora fördelen med sammanlänkning med andra länder är ett bättre resursutnyttjande, vilket leder till minskade systemkostnader. Riksrevisionen anser att Svenska kraftnät bör ges ansvar för att regelbundet genomföra breda kraftsystemanalyser för hela elnätet för att möjliggöra en ökad samordning av investeringsplaneringen i stam-, region- och lokalnät. Riksrevisionen menar att sådana analyser kan tydliggöra alla alternativa åtgärder som påverkar överföringskapaciteten. Regeringen instämmer i vikten att Svenska kraftnät gör sådana analyser, så som den nationella nätutvecklingsplanen. Det finns redan ett etablerat samarbete med regionnätsägarna. Dessutom finns hela elnätet med i de analysverktyg som Svenska kraftnät använder i sina kraftsystemanalyser. Även inom detta område är det viktigt att Svenska kraftnät arbetar med transparens och dialog med berörda parter, inte minst när det gäller redovisning av antaganden i arbetet med de nationella nätutvecklingsplanerna. 3.4 Tydliggörande av styrelsens roll och Svenska kraftnäts uppdrag Riksrevisionen rekommenderar att styrelsens roll och ansvar samt intentionerna med Svenska kraftnäts verksamhets tydliggörs. Riksrevisionen anser också att det bör tydliggöras hur Svenska kraftnät på ett samhällsekonomiskt försvarbart sätt ska avväga elnätskostnaden för utbyggnaden av överföringssystemet mot nyttan av en väl fungerande elmarknad. I den parlamentariskt sammansatta Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) lyfts behovet av en ökad överföringskapacitet, både inom Sverige och med grannländerna. Regeringen anser att förtydliganden behövs av Svenska kraftnäts uppdrag för att verket ska kunna göra nödvändiga prioriteringar. Utan sådana förtydliganden riskerar Svenska kraftnät att inte kunna fullgöra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Detta går även i linje med det uttalande från Näringsutskottet som Riksrevisionen utgår från i sin granskning, dvs. att utbyggnaden av överföringssystemet ska ställas i relation till vad som är samhällsekonomiskt försvarbart eftersom det varken är möjligt eller önskvärt att investera för obegränsad överföringskapacitet vare sig inom Norden eller i Europa (bet. 2008/09:NU26 s. 12 f.). Svenska kraftnät är som affärsverk en del av den svenska staten och ska i sina samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar av planerade investeringar utgå från svensk nytta på både kort och lång sikt och eventuella avsteg från den principen bör tydligt redovisas. I de fall Svenska kraftnät fattat ett inriktningsbeslut om en investering ska den samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningen uppdateras inför det slutliga investeringsbeslutet. Inom det nordiska samarbetet gäller principen att finansiering ska ske i proportion till den nytta som erhålls för respektive land. Om nyttan är ojämnt fördelad kan transmissionsnätsföretagen förhandla om avtal separat med en annan fördelning av finansieringen. Svenska kraftnät ska också som en del av det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (ENTSO-E) delta i utformningen av tioåriga nätutvecklingsplaner som presenteras vartannat år. Av elhandelsförordningen - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 - följer att transmissionsnät och regionala sammanlänkningar, relevanta för försörjningstryggheten eller utifrån ett kommersiellt perspektiv ska inkluderas i tioårsårsplanen. I de fall projekt i tioårsplanen klassas som projekt av gemensamt intresse (PCI) finns möjlighet till kostnadsfördelning mellan länder i enlighet med infrastrukturförordningen, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009). Utgångspunkten för investeringsbesluten bör dock vara samhällsnyttan för Sverige. Som framgår av Svenska kraftnäts instruktion leds affärsverket av den styrelse som regeringen har tillsatt. Att verket leds av en styrelse ger en förstärkt ledningskapacitet för verksamheten. Genom ledamöternas kompetens och erfarenheter erhålls starkare bredd och djup i styrningskompetensen samt kvalitetssäkring av verksamheten. Styrelsen stärker också myndighetschefen i ledningen av verksamheten. En styrelse skapar förutsättningar för en mer strategisk styrning och verksamhetsutveckling av myndigheten. En central uppgift för styrelsen är den strategiska och långsiktiga styrningen av myndighetens verksamhet. Styrelsen utgör dessutom ett stöd för att verksamheten bedrivs effektivt och med en god intern styrning och kontroll. I samband med större förändringar i verksamheten eller organisationen kan styrelsen utgöra en pådrivande kraft och ett stöd för myndighetschefen i det arbete som ska göras. Styrelsen kan också bidra till att stärka trovärdigheten gentemot omvärlden. Myndighetschefen är därmed inte ensam om att fatta strategiska och principiella beslut som ibland kan vara både svåra, obekväma och påverka många människor. Regeringen har under de senaste åren fördjupat arbetet med Svenska kraftnäts styrelse. Förutom att säkerställa att styrelsen har rätt komptens, sker i dag en närmare dialog med både styrelsens ordförande och hela styrelsen. Återkommande styrelseträffar med det ansvariga statsrådet har införts under den innevarande mandatperioden. Svenska kraftnäts styrelse har således en mycket viktig roll och ledamöterna behöver vara intresserade och engagerade i styrelsearbetet. Det är även centralt att ledamöterna är väl införstådda med verkets och styrelsens uppdrag, vilket bl.a. sker genom att Regeringskansliet erbjuder material och utbildningar till samtliga styrelseledamöter i staten. Det är även viktigt att styrelsen säkerställer det finns tillräcklig utredning och grund för de beslut som fattas. Styrelsen har ett ansvar att säkerställa att den kommer in i rätt skede under beslutsprocessen. Mot bakgrund av styrelsens viktiga uppgift kommer regeringen fortsätta det utvecklingsarbete med en närmare dialog som inletts med styrelsen. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen avser även fortsättningsvis att löpande utveckla styrningen av Svenska kraftnät. Regeringen har initierat en översyn av Svenska kraftnäts ekonomiska mål. Den finansiella styrningen av Svenska kraftnät är starkt sammankopplad med elnätsregleringen och hur elnätföretagens intäktsramar där beräknas. Arbetet med de nya ekonomiska målen pågår inom Regeringskansliet. Regeringen avser att vara klar med översynen senast till budgetpropositionen 2018. Regeringen avser att ge ett uppdrag till Energimarknadsinspektionen att närmare identifiera vilka typer av effekter som bör kvantifieras inom ramen för en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning samt att föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. För att kunna identifiera och synliggöra eventuella utmaningar med den långsiktiga energiförsörjningen avser regeringen att komplettera det uppdrag som Svenska kraftnät har i sin instruktion - att göra en bedömning av den årliga kraftbalansen - med en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen. Regeringskansliet avser att följa upp Svenska kraftnäts styrelses hantering av Riksrevisionens rekommendationer. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring - Styrningen av Svenska kraftnät i genomförandet av energiomställningen (RiR 2016:28) Miljö- och energidepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet Baylan Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring