Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2016/17:82 Riksrevisionens rapport om statliga insatser inom arbetsmiljöområdet Skr. 2016/17:82 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 19 januari 2017 Stefan Löfven Ylva Johansson (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens granskningsrapport En god arbetsmiljö för alla - Statliga insatser inom arbetsmiljöområdet (RiR 2016:23). Riksrevisionen har granskat om de statliga arbetsmiljöinsatserna på ett effektivt sätt bidrar till att en god arbetsmiljö kan uppnås. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till både regeringen och Arbetsmiljöverket. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser om styrningen av arbetsmiljöpolitiken. Sedan granskningen inleddes har regeringen höjt ambitionsnivån i arbetsmiljöpolitiken genom att satsa ungefär 100 miljoner kronor årligen. Under 2017 tillförs ytterligare 25 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket. Regeringen har också beslutat en arbetsmiljöstrategi med konkreta åtgärder inom tre prioriterade områden och har tillsatt två utredningar. Regeringen har varit återhållsam med att ge Arbetsmiljöverket nya regeringsuppdrag i regleringsbrevet för 2017, för att ge myndigheten goda förutsättningar att fokusera på befintliga uppdrag, övrig verksamhet och nödvändigt utvecklingsarbete. En översyn av förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket planeras, liksom följdändringar i regleringsbrev. Regeringen instämmer också i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser där rekommendationer riktas till Arbetsmiljöverket. Regeringen avser att följa upp dessa rekommendationer i myndighetsdialogen med Arbetsmiljöverket. Riksrevisionens rapport är ett viktigt underlag för denna uppföljning och dialog. Regeringen anser i och med detta att Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 7 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om de statliga arbetsmiljöinsatserna på ett effektivt sätt bidrar till att en god arbetsmiljö kan uppnås. Riksrevisionens granskningsrapport En god arbetsmiljö för alla - Statliga insatser inom arbetsmiljöområdet (RiR 2016:23) innehåller slutsatser och rekommendationer som gäller regeringen och Arbetsmiljöverket. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 4 oktober 2016, se bilaga. Synpunkter har inhämtats underhand från Arbetsmiljöverket. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om de statliga arbetsmiljöinsatserna på ett effektivt sätt bidrar till att en god arbetsmiljö kan uppnås. Statens styrmedel på arbetsmiljöområdet är framför allt lagstiftning, information och tillsyn. Arbetsmiljöverket är ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljöfrågor. Riksrevisionen belyser snarare de förebyggande insatserna för att åstadkomma en god arbetsmiljö än de reaktiva insatser som sätts in då en skada har skett, till exempel rättsliga åtgärder eller ersättning till den drabbade. Granskningen bygger bland annat på analys av Arbetsmiljöverkets statistik, granskning av Arbetsmiljöverkets styrdokument och interna rutiner samt deltagande vid arbetsmiljöinspektioner. Den bygger också på intervjuer med experter på arbetsmiljöområdet, med chefer och medarbetare vid Arbetsmiljöverket samt med företrädare för Regeringskansliet. Riksrevisionen har även gjort en enkätundersökning till samtliga arbetsmiljöinspektörer vid Arbetsmiljöverket. Riksrevisionen framför att regeringens viljeinriktning har blivit tydligare, men att det samtidigt finns en risk för undanträngning av Arbetsmiljöverkets utvecklingsarbete. I den arbetsmiljöstrategi (skr. 2015/16:80) som regeringen beslutade under 2016 riktas många uppdrag till Arbetsmiljöverket. Trots goda intentioner riskerar den stora mängden detaljerade uppdrag att ta resurser från nödvändigt utvecklingsarbete hos Arbetsmiljöverket. Granskningen visar också att det är svårt att få en god bild av arbetsmiljöns utveckling, att Arbetsmiljöverkets föreskrifter löpande anpassas till förändringar på arbetsmarknaden och att det finns stor potential i utvecklad information till arbetsgivare och arbetstagare. Det framgår också att tillsynens inriktning har förändrats, vilket har medfört färre inspektioner och tidskrävande projekt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att Arbetsmiljöverkets utvecklingsarbete inte trängs undan och att det överensstämmer med de prioriteringar som anges i regeringens arbets-miljöstrategi. Riksrevisionen rekommenderar Arbetsmiljöverket att * utveckla arbetsmiljöstatistiken så att den på ett bättre sätt lever upp till kvalitetskraven på överensstämmelse mellan skattningarna och de okända värdena samt jämförbarhet mellan grupper och tidsperioder som ställs på den officiella statistiken, * förbättra informationen till inspektörerna vid införandet av nya och förändrade föreskrifter, * förbättra planeringen och genomförandet av de nationella projekten för att skapa förutsättningar för genomförande av fler inspektioner, * utveckla hanteringen av de tips och anmälningar som kommer in till myndigheten i syfte att underlätta prioriteringen mellan mer eller mindre allvarliga ärenden och för att på ett bättre sätt kunna använda tips som ett underlag för urval av arbetsplatser att inspektera, * utarbeta rutiner för hur inspektörerna ska agera om de misstänker oegentligheter som berör en annan myndighets tillsynsområde. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom arbetsmiljöområdet. Riksrevisionen lyfter bland annat att uppdraget att bedriva och sammanställa arbetsmiljöforskning i dag ligger utspritt på flera aktörer. Likaså uppmärksammas att utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar det arbetsmiljöarbete som bedrivs på arbetsplatserna och de hälsoproblem som kan följa av arbetet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser om styrningen av arbetsmiljöpolitiken. Arbetsmiljöverket har stor frihet i att bedöma hur arbetsmiljöpolitiken ska verkställas och möjlighet att utforma verksamheten utifrån sina kunskaper som expertmyndighet. Som Riksrevisionen konstaterar innebär arbetsmiljöstrategin en tydligare viljeinriktning från regeringen, samtidigt som antalet regeringsuppdrag kan riskera att tränga undan Arbetsmiljöverkets utvecklingsarbete. Regeringen instämmer också i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser där rekommendationer riktas till Arbetsmiljöverket. När det gäller arbetsmiljöstatistiken konstaterar Riksrevisionen att det är mycket svårt att mäta hälsa, och att det komplicerar saken ytterligare att därutöver kartlägga sambanden mellan förhållandena i arbetsmiljön och hälsopåverkan. Riksrevisionen menar att statistiken bör utvecklas för att ge en bättre överblick över förhållandena i arbetsmiljön och utvecklingen över tid. Regeringen delar uppfattningen att statistiken kan utvecklas. Det bör i sammanhanget också beaktas att de olika aktörer som för arbetsskadestatistik har olika uppdrag, ansvar och källor. Det finns också andra möjligheter att få fram kunskap om vilka arbetsmiljöproblem som finns på den svenska arbetsmarknaden, exempelvis genom inspektioner, internationellt arbete och forskning. När det gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter konstaterar regeringen att Riksrevisionens rapport i stor utsträckning bygger på den enkät som skickades ut till samtliga arbetsmiljöinspektörer. För att besvara frågan om föreskrifterna fortlöpande anpassas till förändringar i arbetsmiljön kunde det också ha varit relevant att inhämta synpunkter från exempelvis Arbetsmiljöverkets regelavdelning, skyddsombud och direkt från arbetsgivarsidan. Som Riksrevisionen konstaterar har Arbetsmiljöverket utvecklat informationen till och kommunikationen med arbetsgivare och arbetstagare, men det finns också möjliga utvecklingsområden. Riksrevisionen konstaterar att antalet inspektioner och andelen inspektioner som leder till straffrättsliga åtgärder har minskat, men också att ett minskat antal inspektioner inte per automatik betyder att effekten av Arbetsmiljöverkets tillsyn har försämrats. Vad gäller nationella projekt menar Riksrevisionen att tillsyn i form av sådana projekt innebär att myndigheten kraftsamlar för att gå till botten med ett arbetsmiljöproblem - vilket kan medföra positiva effekter på arbetsmiljön på längre sikt - men att det finns vissa problem i genomförandet av projekten. Av rapporten framgår att Arbetsmiljöverket planerar att minska antalet nationella projekt och öka andelen övrig tillsyn, vilket bör leda till en bättre balans mellan de två sätten att initiera inspektioner. Vad gäller den obligatoriska tillsynen menar Riksrevisionen att den fungerar bra, men att man varken med obligatorisk eller nationell tillsyn fångar upp de mest riskutsatta arbetsplatserna där olyckor eller missförhållanden inte anmäls. Riksrevisionen framför att mer tid för övrig tillsyn och ett systematiskt sätt att hantera tips kan vara ett sätt att bidra till regeringens nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, samt vara ett sätt att stärka arbetet mot osund konkurrens. Regeringen delar denna bild. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen inledde våren 2015 en förstudie om statliga arbetsmiljöinsatser och beslutade hösten 2015 att det var motiverat att granskningsprojektet övergick i en huvudstudie. Sedan granskningen inleddes har den nuvarande regeringen höjt ambitionsnivån i arbetsmiljöpolitiken genom att satsa ungefär 100 miljoner kronor årligen. Budgetsatsningarna är en nödvändig förutsättning för att Arbetsmiljöverkets verksamhet ska kunna återhämta sig efter den förra regeringens omfattande neddragningar. Genom de förstärkningar som har genomförts 2015 och 2016 har Arbetsmiljöverket kunnat rekrytera och utbilda 75 nya arbetsmiljöinspektörer, även om en del av dem kan hänföras till pensionsavgångar. Ytterligare omfattande rekrytering pågår och inom några år räknar Arbetsmiljöverket med att ha lika många årsarbetskrafter för inspektion som före neddragningarna. Inspektörerna genomgår en gedigen utbildning innan de fullt ut är redo att inspektera arbetsplatser. Under 2017 tillförs ytterligare 25 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket för att fortsatt stärka myndighetens tillsynsverksamhet, i syfte att i större utsträckning motverka osund konkurrens. Regeringens förväntning är att fler arbetsmiljöinspektörer på sikt kommer att leda till fler inspektioner. Regeringen har också höjt ambitionsnivån i arbetsmiljöpolitiken genom att besluta en arbetsmiljöstrategi med konkreta åtgärder inom tre prioriterade områden: nollvision mot dödsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt psykosocial arbetsmiljö. I samband med att strategin beslutades tillsatte regeringen även två utredningar (dir. 2016:1 och dir. 2016:2). Den ena syftar till att inrätta ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att uppdraget att bedriva och sammanställa arbetsmiljöforskning i dag ligger utspritt på flera aktörer. Regeringens uppfattning är att utredningens förslag kommer leda till en minskad problematik på detta område. Den andra utredningen handlar om att ta fram ett beslutsunderlag för eventuella åtgärder och regeländringar på arbetsmiljöområdet, så att det är anpassat till ett modernt arbetsliv. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar det arbetsmiljöarbete som bedrivs på arbetsplatserna och de hälsoproblem som kan följa av arbetet. Regeringens uppfattning är att utredningens förslag kommer ge det beslutsunderlag som behövs för att man ska kunna ta ställning till lämpliga åtgärder och eventuella regeländringar för att möta utvecklingen på arbetsmarknaden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att Arbetsmiljöverkets utvecklingsarbete inte trängs undan och att det överensstämmer med de prioriteringar som anges i regeringens arbets-miljöstrategi. Regeringen har varit återhållsam med att ge Arbetsmiljöverket nya regeringsuppdrag i regleringsbrevet för 2017, för att ge myndigheten goda förutsättningar att fokusera på befintliga uppdrag, övrig verksamhet och nödvändigt utvecklingsarbete. Utöver att följa upp arbetsmiljöstrategins prioriteringar avser regeringen att bli tydligare i sin styrning genom att göra en översyn av förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket, liksom följdändringar i regleringsbrev. Riksrevisionen lämnar också ett antal rekommendationer till Arbetsmiljöverket. Regeringen avser att följa upp dessa rekommendationer i myndighetsdialogen med Arbetsmiljöverket. Riksrevisionens rapport är ett viktigt underlag för denna uppföljning och dialog. Regeringen anser i och med detta att Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad. Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet Ylva Johansson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga insatser inom arbetsmiljöområdet