Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2016/17:184 Riksrevisionens rapport om statens bolagsinnehav Skr. 2016/17:184 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 maj 2017 Stefan Löfven Mikael Damberg (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med att bedöma och upprätthålla aktualiteteten i motiv, syfte och mål med de statliga bolagsinnehaven. I skrivelsen går regeringen igenom rapporten och redovisar sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt redovisar vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dessa. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens rapport 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 7 3.1 Inledning 7 3.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser vad avser förändringar i det statliga bolagsägandet under senare år 8 3.3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser vad avser regeringens översyn och rapportering av det statliga bolagsägandet 9 3.4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser vad avser bolagsägande som regeringen kan behöva se över 10 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 10 Bilaga 1 Statens bolagsinnehav 12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 maj 2017 80 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med att bedöma och upprätthålla aktualiteteten i motiv, syfte och mål med de statliga bolagsinnehaven. Granskningen redovisas i rapporten Statens bolagsinnehav - Aktualiteten i det statliga bolagsinnehavet (RiR 2017:1), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 12 januari 2017. 2 Riksrevisionens rapport 2.1 Bakgrund Riksrevisionen har granskat om regeringens förvaltning av de statligt ägda bolagen säkerställer att motiven till ägandet är aktuella och tydligt formulerade samt om regeringens rapportering till riksdagen är ändamålsenlig i detta avseende. Riksrevisionen anger i sin rapport bl.a. följande. Staten är en av Sveriges största bolagsägare. I dag finns ett 50-tal statligt ägda bolag med en nettoomsättning på närmare 350 miljarder kronor och med 158 000 anställda. De statligt ägda bolagens samlade värde uppskattades 2015 till 430 miljarder kronor. Det statliga bolagsägandet är emellertid inte som en privatägd bolagsportfölj som byggts upp utifrån en samlad idé om värdeskapande och riskspridning. Det kan snarare ses som resultatet av en process där staten utifrån politiska utgångspunkter ingripit för att hantera olika samhälleliga utmaningar. Ibland kvarstår det statliga ägandet trots att samhällsutvecklingen har ändrat de statligt ägda bolagens förutsättningar. Om motiven för statligt ägande inte längre är aktuella, så innebär det att kapital som kunde använts för andra ändamål binds upp i onödan. Otydliga motiv och därmed en oklar målbild kan dessutom försämra förutsättningarna för en effektiv styrning av statligt ägda bolag. Ett annat problem rör svårigheter för staten att balansera sina dubbla roller på konkurrensutsatta marknader, dvs. att å ena sidan äga och driva företag och å andra sidan att vara reglerande, övervakande och i vissa fall även rättskipande instans. Statligt bolagsägande är således förenat med kostnader och risker som måste vägas mot dess intäkter och förtjänster. Granskningens syfte har varit att bedöma om regeringen i sin förvaltning av de statligt ägda bolagen säkerställer att motiven till det statliga ägandet är aktuella och tydligt formulerade samt om regeringens rapportering till riksdagen är ändamålsenlig i detta avseende. Granskningen har utgått från följande revisionsfrågor: * Arbetar regeringen för att genomlysa och motivera ägandet i samtliga statligt ägda bolag? * I vilken utsträckning finns det skäl för regeringen att genomlysa fler statligt ägda bolag än vad som hittills varit fallet? * Är regeringens återrapportering om de statligt ägda bolagen till riksdagen ändamålsenlig med avseende på motiven till det statliga ägandet? 2.2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen går inledningsvis igenom hur statens bolagsägande har utvecklats och förändrats under senare år. Riksrevisionens sammanfattande iakttagelser i denna del är följande: * Statens bolagsägande är resultatet av en långvarig process där olika omständigheter, utvecklingstendenser och synen på statligt ägande har växlat över tid. En betydande del av de statligt ägda bolagen har alltjämt sitt ursprung i uppbyggnaden av den nationella infrastrukturen. * Det statliga bolagsägandet är omfattande sett till värde, omsättning och antalet sysselsatta men trenden är minskande. Sedan mitten på 1980-talet har antalet statligt ägda bolag minskat från omkring 130 till ett 60-tal i början på 1990-talet. Antalet statligt ägda bolag ligger kvar på denna nivå med små variationer fram till i dag. * Det statliga bolagsägandet minskar när bolag likvideras, säljs, slås samman eller ombildas till annan verksamhetsform. Under 2000-talet finns ett flertal exempel på detta. Exempelvis har försäljning av statligt ägda bolag inbringat över 430 miljarder kronor till statskassan. Sammanlagt är ett 10-tal statligt ägda bolag aktuella för avveckling eller föremål för utredning avseende framtida verksamhetsform. * Samtidigt som det har försvunnit statligt ägda bolag har det också tillkommit ett antal under 2010-talet genom avknoppningar från affärsverk och myndigheter, samt genom åtgärder i samband med fordonsindustrins kris och för att öka tillgången på riskkapital. Vidare redogör Riksrevisionen för sin bedömning av om förändringarna av bolagsägandet under 2000-talet är resultatet av en övergripande analys som omfattar samtliga statligt ägda bolag eller om regeringen främst agerat händelsestyrt. Detta avsnitt i rapporten behandlar regeringens arbetsprocesser för att genomlysa statens bolagsägande. Vidare redovisas regeringens återrapportering till riksdagen avseende det statliga bolagsägandet samt en internationell utblick. Riksrevisionens sammanfattande iakttagelser i denna del är följande: * Regeringen har uttryckt sin avsikt att motivera det statliga bolagsägandet i överensstämmelse med OECD:s riktlinje om att staten noggrant och återkommande ska informera om de mål som motiverar det statliga ägandet i enskilda statligt ägda bolag och att detta ska vara föremål för uppföljning. * Regeringen har låtit genomföra genomgångar av samtliga statligt ägda bolag vid tre tillfällen - 2007, 2009 och 2011. Genomgångarna omfattade bl.a. riksdagens motiv till statligt bolagsägande. Efter 2011 har några sådana genomgångar inte genomförts och det samlade bolagsägandet har således inte blivit belyst på fem år. Resultatet av dessa genomgångar har inte kommunicerats till riksdagen annat än i de fall där regeringen bett om ett mandat från riksdagen att förändra ägandet. * Regeringen har utarbetat metoder och förfaranden för att belysa och analysera enskilda innehav, så kallade bolagsgenomgångar. Dessa genomgångar fokuserar dock inte explicit på motiven för statligt ägande. Inom Regeringskansliet finns inte någon samlad statistik över antalet bolagsgenomgångar eller när de genomförts. * Statens bolagsägande är mycket heterogent. Bolagsförvaltningen måste därför ha kunskap om en rad olika branscher och verksamhetsområden, där såväl små som större statligt ägda bolag är verksamma. Varje bolag kräver en icke oväsentlig minimitid för handläggning av grundläggande praktiska och organisatoriska frågor, oavsett storlek. * Regeringens rapportering till riksdagen har sedan 2011 innehållit skrivningar om att regeringen går igenom innehaven och prövar skälen till ägandet. De motiv till statligt bolagsägande som riksdagen uttalade sig om 2007 har kvarstått utan att det kommunicerats tydligt av regeringen. * Internationellt finns exempel på processer och arrangemang som det kan finnas skäl att ta intryck av i förvaltningen av statligt ägda bolag i Sverige. I Norge och Finland ser respektive regering över de övergripande motiven till det statliga bolagsägandet oftare och mer regelbundet än i Sverige. Under i stort sett varje mandatperiod informerar regeringen i Norge och Finland parlamentet om motiven till det statliga bolagsägandet och parlamentet behandlar frågan med samma regelbundenhet. Riksrevisionen redogör vidare för de skäl som riksdagen angett för att staten fortsatt ska äga bolag. Riksrevisionen konstaterar att när riksdagen fattade beslut med anledning av budgetpropositionen för 2007 ingick ett uttalande om skälen till fortsatt statligt ägande. Dessa var följande: * Bolaget lyckas bättre med staten som ägare. * Marknadsförhållandena är sådana att ett minskat statligt ägande skulle försämra konkurrensen eller motverka en god samhällsutveckling. * Bolaget har ett naturligt monopol eller så talar starka samhällsintressen för monopol. * Bolaget svarar mot viktiga nationella intressen eller har samhällsuppdrag som svårligen kan hanteras utan ett statligt inflytande. Riksrevisionen noterar att motiven i vissa avseenden har utvecklats i riksdagsbehandlingen enligt följande. Om bolag ska lyckas bättre med staten som ägare ska staten enligt näringsutskottet ha en förmåga och möjlighet att vara en stark ägare som kan förse ett bolag med nödvändiga resurser, t.ex. kapital. Motivet om nationella intressen förtydligas på följande sätt. Det kan finnas ett nationellt intresse att äga ett bolag om bolaget kontrollerar en viktig tillgång - t.ex. central infrastruktur, råvara eller kulturhistoriska värden. Med utgångspunkt i dessa motiv redovisar Riksrevisionen en genomgång av om det finns statligt bolagsägande som regeringen kan behöva se över avseende huruvida motiven är uppfyllda. Riksrevisionens samlade iakttagelser i denna del är följande: * Regeringen har tidigare anlitat externa rådgivare för att göra genomgångar av statens bolagsägande utifrån bl.a. riksdagens ägarkriterier. Enligt den senaste genomgången från 2011 är det för följande statligt ägda bolag inte entydigt att det utifrån riksdagens kriterier finns starka skäl till fortsatt statligt ägande: AO Sweden House (f.d. A/O Dom Shvetsii), Lernia AB, SAS AB, SBAB Bank AB, Svenska Skeppshypotekskassan, Swedesurvey Aktiebolag, Telia Company AB och Teracom Group AB. För Lernia AB och SAS AB finns dessutom aktuella bemyndiganden från riksdagen att sälja bolagen. * De externa rådgivarnas bedömning ovan är fortsatt relevant. Därutöver kan det finnas skäl att bedöma om motiven till statligt ägande är uppfyllda för Apoteket AB, Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Orio AB och Metria AB. För de tre förstnämnda har förutsättningarna ändrats sedan bolagens marknader omreglerats och de verkar nu på marknader som bedöms vara väl fungerande. Orio AB är en kvarleva från krisen för Saab Automobile medan Metria AB bedriver en verksamhet som bolagiserats för att produktionen ska verka med samma förutsättningar som de privata konkurrenternas. * Granskningen visar att det finns bolag där de ekonomiska förutsättningarna kan innebära att bolagsformen är mindre lämplig för det statliga engagemanget. I vissa fall uppfylls inte aktiebolagslagens (2005:551) grundprincip att syftet med aktiebolag är att generera ekonomisk vinst för ägaren. För dessa bolag kan det finnas anledning att utreda för- och nackdelar i relation till alternativa driftsformer. Här ingår Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB Aktiebolag vars verksamhet och ekonomi kräver betalningsutfästelser från Trafikverket samt bolag som Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Kungliga Operan Aktiebolag, Samhall Aktiebolag och V.S. VisitSweden AB vars ekonomi i hög grad bygger på statsanslag. * Det statliga bolagsägandet innehåller ett antal mindre bolag inom ett brett spektrum av verksamheter. Även hanteringen av mindre bolag kräver en icke oväsentlig tidsåtgång. För sådana bolag uppstår frågor om avvägningen mellan hur starka skälen är för fortsatt ägande i nuvarande form och de resurser som krävs för deras förvaltning. Här ingår bolag som Miljömärkning Sverige AB och Voksenåsen AS samt Swedesurvey Aktiebolag och AO Sweden House (f.d. A/O Dom Shvetsii). De båda förstnämnda har särskilt beslutade samhällsuppdrag som dock inte konkretiserats genom uppdragsmål. De båda sistnämnda saknar särskilt beslutade samhällsuppdrag. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: * Riksrevisionen rekommenderar regeringen att intensifiera sitt arbete med att implementera OECD:s riktlinje om att noggrant utvärdera och informera om motiven till ägandet i varje enskilt statligt ägt bolag. I överensstämmelse med riktlinjen bör prövningen vara regelbundet återkommande samt omfatta överväganden om huruvida målen kan uppnås med andra former av engagemang eller åtgärder än genom statligt ägande av bolag. * Riksrevisionen rekommenderar regeringen att återkommande och tydligt rapportera till riksdagen de övergripande motiven till statligt ägande i varje enskilt bolag. Regeringen bör också överväga att informera riksdagen om åtgärdsplaner för statligt ägda bolag där bedömningen görs att motiven till statligt ägande inte längre är aktuella. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3.1 Inledning Statens bolagsportfölj består av 48 hel- eller delägda aktiebolag varav två är börsnoterade. De flesta bolag är vinstdrivande. Omkring hälften av bolagen har ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag. Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom främst sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri/energi är den dominerande sektorn följt av telekom, tjänst och fastighet. Portföljen är därmed konjunkturkänslig och dess värde påverkas till stor del av faktorer som elpriset på de marknader där Vattenfall AB verkar och världsmarknadspriset på järnmalm. De statligt ägda bolagen med dotterbolag sysselsatte 2016 tillsammans cirka 111 000 personer och cirka 137 000 personer när även intressebolagen inkluderas. Bland bolagen med statligt ägande återfinns många starka varumärken. Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl. Ofta spelar bolagen en viktig roll i det svenska samhället då många av dem startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller som statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt ut konkurrensutsatta marknader. Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det bl.a. viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Samhällsuppdrag i ett flertal bolag motiverar dock att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare. 3.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser vad avser förändringar i det statliga bolagsägandet under senare år Regeringen delar Riksrevisionens beskrivning av hur det statliga bolagsägandet har förändrats under senare år. Den statliga bolagsportföljen utvecklas kontinuerligt. Under de senaste tio åren har betydande förändringar skett i form av bolagiseringar, avbolagiseringar, avvecklingar, nybildningar och avyttringar. Den nuvarande regeringen har bl.a. ombildat European Spallation Source ESS AB, avslutat likvidationen av Ersättningsmark i Sverige AB och AB Svenska Miljöstyrningsrådet, minskat statens ägande i SAS AB samt fört över statens ägande i Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB till det nya statligt ägda bolaget Saminvest AB. För närvarande har regeringen mandat att förändra det statliga ägandet i följande bolag: Bolag Ägande Mandat Beslut AB Svensk Bilprovning 100% -100% Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr.2009/10:162 SAS AB 17% -17% Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220 AB Bostadsgaranti 50% -50% Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103 Lernia AB 100% -100% Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103 Orio AB 100% -100% Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287 Tidigare har regeringen även haft mandat att förändra det statliga ägandet i PostNord AB, SBAB Bank AB, Aktiebolaget Svensk Exportkredit och Telia Company AB. Dessa mandat återkallades dock av riksdagen 2011 (skr. 2009/10:140, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190) respektive 2015 (prop. 2015/16:1, utg. omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89). Regeringen överlämnade propositionen Statligt ägda bolag i omvandling (prop. 2016/17:181) till riksdagen den 20 april 2017. Mandaten för de bolag som propositionen berör är ännu inte beslutade av riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att statens innehav i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB och Swedish National Road Consulting AB avyttras. Regeringen föreslår vidare en avveckling och likvidation av Swedish National Road Consulting AB om avyttring inte är möjlig. Regeringen föreslår även en avveckling och likvidation av Swedesurvey Aktiebolag för att överföra delar av verksamheten i Swedesurvey Aktiebolag till Lantmäteriet. 3.3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser vad avser regeringens översyn och rapportering av det statliga bolagsägandet Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser vad avser regeringens översyn och rapportering av det statliga bolagsägandet. Regeringen lämnar ingen årlig redovisning över de övergripande motiven för statligt ägande i varje enskilt bolag. Regeringen prövar emellertid löpande skälen för fortsatt statligt ägande liksom överväger bolagens olika uppdrag och inriktning. För förändringar som kräver riksdagens mandat söker regeringen riksdagens mandat till att genomföra dessa. Riksdagen har beslutat om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och till innehåll. Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande. Redogörelsen finns i likhet med delårsrapporterna för bolagen med statligt ägande även på regeringens webbplats: www.regeringen.se. I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägar-policy och riktlinjer för företag med statligt ägande samt för hur förvaltningen och bolagen utvecklats under året. I skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (skr. 2015/16:60) redogjorde regeringen för att man avsåg att utveckla informationsgivningen till riksdagen av en samlad bild av riskerna i den statligt ägda bolagsportföljen. Informationsgivningen har därför stärkts fr.o.m. 2016 främst inom ramen för den ovan nämnda årliga redogörelsen, exempelvis med avseende på beskrivning av omvärldsfaktorer, och branschspecifika riskfaktorer, som kan få inverkan på den statligt ägda bolagsportföljen. 3.4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser vad avser bolagsägande som regeringen kan behöva se över Som tidigare beskrivits ingår det i statens roll som en aktiv och professionell ägare att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Den nuvarande regeringen har bl.a. ombildat European Spallation Source ESS AB, avslutat likvidationen av Ersättningsmark i Sverige AB och AB Svenska Miljöstyrningsrådet, minskat statens ägande i SAS AB samt fört över statens ägande i Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB till det nya statligt ägda bolaget Saminvest AB. Vidare återkallades regeringens mandat att minska statens ägande i AB Svensk Exportkredit enligt regeringens förslag 2015. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att skälen till det statliga ägandet löpande bör genomlysas och motiveras. Metoderna för detta och hur detta rapporteras till riksdagen kan dock variera. När det gäller Riksrevisionens rekommendation att intensifiera sitt arbete med att implementera OECD:s riktlinje vill regeringen lyfta fram att den svenska regeringens förvaltningsprinciper så som de är formulerade i statens ägarpolicy, beslutad av regeringen den 22 december 2016, i huvudsak följer OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag vilket ger ett förutsägbart ramverk för såväl staten som ägare som för de statligt ägda bolagen. Det övergripande målet för regeringens förvaltning av de statligt ägda bolagen är att bolagen ska skapa värde och i förekommande fall att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det bl.a. viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande. För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga samtliga bolags olika uppdrag och inriktning. Som ett resultat av denna prövning överlämnade regeringen den 20 april 2017 propositionen Statligt ägda bolag i omvandling (prop. 2016/17:181) till riksdagen. På grundval av den analys som gjorts av de statligt ägda bolagen föreslår regeringen i propositionen att statens innehav i Apotekgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB och Swedish National Road Consulting Aktiebolag bör avyttras. Regeringen föreslår vidare en avveckling och likvidation av Swedish National Road Consulting Aktiebolag om avyttring inte är möjlig. Vidare föreslår regeringen en avveckling och likvidation av Swedesurvey Aktiebolag för att överföra delar av verksamheten i Swedesurvey Aktiebolag till Lantmäteriet. Propositionen behandlar därmed flera av de bolag som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport. För det fall regeringen vid senare tillfälle skulle finna att skäl saknas för statligt ägande i något eller några bolag avser regeringen att återkomma till riksdagen för att söka riksdagens mandat att avyttra eller avveckla bolagen i fråga. Riksrevisionen har även lämnat en rekommendation om återkommande och tydlig rapportering till riksdagen. Regeringen rapporterar redan årligen till riksdagen om de statligt ägda bolagen och har fr.o.m. 2016 i sin skrivelse till riksdagen avseende redogörelsen för företag med statligt ägande utvecklat informationsgivningen till riksdagen och ger nu en samlad bild av riskerna i den statligt ägda bolagsportföljen. Vidare redovisas vilka mål som finns för respektive bolag, vilka bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag och vilka aktuella bemyndiganden som finns för regeringen att förändra det statliga ägandet. Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av den årliga skrivelsen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. Regeringen anser med detta att granskningsrapporten är slutbehandlad. Statens bolagsinnehav Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 maj 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Eriksson, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet Damberg Regeringen beslutar skrivelse 2016/17:184 Riksrevisionens rapport om statens bolagsinnehav