Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2016/17:211 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2016 Skr. 2016/17:211 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 juni 2017 Morgan Johansson Annika Strandhäll (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel ur fonden under 2016. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. I skrivelsen anges också områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Innehållsförteckning 1 Allmänna arvsfonden 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Arvsfondsdelegationen 4 1.3 Kammarkollegiet 5 2 Förvaltning av Allmänna arvsfonden 5 2.1 Hur Allmänna arvsfonden får egendom 5 2.2 Om Allmänna arvsfonden avstår från egendom 6 2.3 Kammarkollegiets etiska riktlinjer för kapitalförvaltningen 7 2.4 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2016 7 2.5 Placeringsinriktning och avkastning 8 2.6 Kostnader för förvaltning och administration 10 3 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 2016 12 3.1 Riktlinjer för fördelning av stöd 12 3.2 Fördelning av stöd 2016 13 3.2.1 Målgruppen barn 13 3.2.2 Målgruppen ungdomar 14 3.2.3 Målgruppen personer med funktionsnedsättning 15 3.3 Antalet inkomna och beslutade ärenden 2016 17 3.4 Fördelningen av antalet bifall och avslag 18 3.5 Arvsfondens stöd fördelat per organisationskategori 19 3.6 Fördelning av lokalstöd 21 3.7 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar 21 4 Kontroll av medelsanvändning ur Allmänna arvsfonden 24 5 Regeringens prioriterade områden 26 6 Kommunikation, uppföljning och utvärdering 31 6.1 Uppfyllelse av kommunikationsmål 2016 31 6.1.1 Utveckling av arvsfonden.se och närvaro på sociala nätverk 32 6.1.2 Tidning 32 6.2 Uppföljning och utvärdering 33 6.3 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad 2016 36 6.4 Utvärderingsverksamheten 41 6.5 Erfarenhetsspridning 44 7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling 45 8 Inriktning och prioriterade områden 2017 51 8.1 Barnrättspolitik 51 8.2 Ungdomspolitik 52 8.3 Funktionshinderspolitik 52 8.4 Prioriterade områden 53 Bilaga 1 Resultaträkning 58 Bilaga 2 Tilldelade medel per organisation 65 Bilaga 3 58 Överlevande projekt 2016 75 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 83 1 Allmänna arvsfonden 1.1 Bakgrund Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och mer avlägsna släktingar uteslöts från arvsrätt, vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden och förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden. Två statliga myndigheter har hand om arvsfondsärenden, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets uppgift är att företräda och bevaka fondens rätt till arv. Kammarkollegiet ska också förvalta fonden på bästa möjliga sätt och betala ut pengar till beviljade projekt samt utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. Vilka projekt som ska få stöd ur fonden beslutas av Arvsfondsdelegationen som också följer upp projekten och informerar om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. 1.2 Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen ska enligt lagen om Allmänna arvs-fonden ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen leds av en nämnd som utses av regeringen och som består av en ordförande, en vice ordförande och högst fem andra ledamöter, varav majoriteten är personer som inte arbetar inom Regeringskansliet. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska delegationens ordförande arbeta inom Regeringskansliet. Regeringen redovisar årligen förvaltningen av Allmänna arvsfonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för Arvsfondsdelegationens verksamhet. 1.3 Kammarkollegiet Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör att bevaka Allmänna arvs-fondens rätt, förvalta arvsfondens kapital samt utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets kostnader finansieras med medel från Allmänna arvsfonden, och under 2016 fick kollegiet disponera maximalt 68,5 miljoner kronor för detta ändamål. Den 1 januari 2012 trädde ändringar i förordningen om Allmänna arvsfonden i kraft, vilka i huvudsak innebär att Fonddelegationen inom Kammarkollegiet har i uppdrag att besluta om långsiktig placeringsinriktning och strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital. Fonddelegationen, som utses av regeringen, är ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet när det gäller frågor inom kapitalförvaltningen. Den är sammansatt av personer med lång erfarenhet från skilda delar av kapitalmarknaden och utgör ett stöd för kapitalförvaltningen. Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut av Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiet ska varje år till regeringen, i samband med att den egna årsredovisningen lämnas, även lämna en redovisning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen ska granskas av Riksrevisionen inom ramen för den årliga revisionen. 2 Förvaltning av Allmänna arvsfonden 2.1 Hur Allmänna arvsfonden får egendom Arv tillfaller fonden När en person avlider utan att efterlämna maka, make eller närmare släktingar än kusiner och det finns egendom i dödsboet är Allmänna arvsfonden legal arvtagare i den mån egendomen inte har testamenterats till någon annan. Om den avlidne var änka eller änkling, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de till exempel inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. God man förordnas När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i Allmänna arvs-fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Avveckling av dödsbo Kammarkollegiet företräder Allmänna arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2016 inkom 1628 arvs-fondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1053 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamenten godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 628. Under år 2016 kom det in drygt 630 miljoner kronor netto till Allmänna arvsfonden. Det är en ökning med 106 miljoner kronor jämfört med 2015 och den högsta volymen i Allmänna arvsfondens historia. 2.2 Om Allmänna arvsfonden avstår från egendom Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer fonden till godo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som fonden tagit emot avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Under 2016 inkom 64 ansökningar om arvsavstående till Kammar-kollegiet. Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får ett belopp av det arv som tillfallit Allmänna arvsfonden tillsammans med sådan egendom avstås till den som tar emot egendomen att användas för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. En ansökan om arvsavstående ska ges in till Kammarkollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Från och med den 1 januari 2014 beslutar Kammarkollegiet om avstående av arv eller försäkringsbelopp oberoende av värdet på kvarlåtenskapen. Om det i ett ärende om avstående av arv eller försäkringsbelopp som tillfallit Allmänna arvsfonden uppkommer någon fråga av särskild vikt från allmän synpunkt, ska kollegiet lämna över frågan med eget yttrande till regeringen för avgörande. 2.3 Kammarkollegiets etiska riktlinjer för kapitalförvaltningen Kammarkollegiet ser ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling som en förutsättning för långsiktig tillväxt. Kammarkollegiets ESG-policy i kapitalförvaltningen (ESG står för Environment, Social, and Governance factors) utgår från en etablerad normgrund, fastställda kriterier och en process som utvecklas för att vara en integrerad del i investeringsprocessen. Normgrunden omfattar internationella konventioner för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption samt för humanitär rätt. Exempel på internationella normer som ska följas av de bolag Kammarkollegiet investerar i är: 1. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 2. ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet 3. Rio-deklarationen om miljö och utveckling 4. FN:s konvention om biologisk mångfald 5. FN:s konvention mot korruption Kammarkollegiet följer i sin kapitalförvaltning Förenta Nationernas principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI). Policyn omfattar också fastställda kriterier för följande produkter och branscher: alkohol, pornografi, spel, tobak och vapen. För varje område bestäms hur stor andel av bolagens omsättning som högst får härröra från involvering i dessa produkter och branscher. 2.4 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2016 Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning ska tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. Efter korrigering av restituerade arvsmedel läggs en tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. I det följande kan summeringsdifferenser förekomma i tabeller och sammanställningar på grund av avrundningar. Tabell 2.1 Utdelningsbara medel som har tillfallit Allmänna arvsfonden, miljoner kronor 2016 2015 2014 2013 2012 Influtna arvsmedel (netto) 634 523 462 557 312 Varav 10 % (netto) som läggs till fondkapitalet 63 52 46 56 31 Återstoden av influtna arvsmedel 90 % (netto) 571 471 416 501 281 Direktavkastning (netto) 148 177 166 161 162 Summa utdelningsbara medel 719 648 582 662 443 Summa utdelade medel 1 082 642 616 546 477 2.5 Placeringsinriktning och avkastning Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2016 till 4784 miljoner kronor, en minskning med 178 miljoner kronor. Arvsfondsdelegationen beslutar om projektmedel för tre år i taget istället för ett från och med 2016. På grund av denna förändring är fondens skulder relativt sett högre för 2016. Totalt fannsden 31 december 2016 ett belopp uppgående till 1037 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2017. Året innan var motsvarande belopp 1416 miljoner kronor. I tabellen nedan redovisas utgående fritt kapital vid årets slut samt beslutade och utbetalda bidrag under året. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier samt aktieindex-, företagsobligations- och räntekonsortierna. Därutöver placeras en mindre del i alternativa externt förvaltade investeringsfonder (fastighetsfonder). Tabell 2.2 Allmänna arvsfondens värdeutveckling, miljoner kronor Bokfört värde 2016 2015 2014 2013 2012 Tillgångar 5 608 5 362 5 109 4 532 4 192 Skulder -824 -400 -371 -339 -255 Summa 4 784 4 962 4 739 4 193 3 937 Marknadsvärde 2016 2015 2014 2013 2012 Tillgångar 8 224 7 642 7 494 6 781 5 621 Skulder -824 -400 -370 -339 -255 Summa 7 400 7 242 7 124 6 442 5 366 Avkastning Under år 2016 har innehavet i räntekonsortiet haft en avkastning på 1,3 procent jämfört med index 0,8 procent, se tabell 4. Eftersom marknadsräntorna har fallit globalt till följd av centralbankernas nollräntepolitik i västvärlden, betyder det att avkastningen kan förväntas vara låg för räntebärande placeringar de närmaste åren. Avkastningen i företagsobligationskonsortiet blev 3,6 procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,6 procentenheter. Innehavet i det svenska aktiekonsortiet har under 2016 haft en avkastning på 9,8 procent jämfört med index 9,9 procent. Det gamla aktiekonsortiet delades upp i två delar den 1 januari 2012, dels det svenska aktiekonsortiet, dels det utländska aktieindexkonsortiet. Innehavet i det utländska aktieindexkonsortiet har under 2016 haft en avkastning på 14,4 procent, vilket är 0,9 procentenheter lägre än index. Detta resultat ska dock betraktas med försiktighet eftersom mättidpunkten mellan jämförelseindex och portföljen skiljer sig åt. Det innebär att kollegiet, liksom andra förvaltare, stämmer av värdet per andel på eftermiddagen svensk tid medan index stäms av när den amerikanska börsen stänger. Det innebär att såväl den amerikanska börsen, liksom kursen på US-dollar, kan förändras under dessa timmar. Under 2016 betyder det att både den aktiva risken överdrivs markant och att avkastningen i portföljen egentligen är högre (vilket kommer att synas i 2017 års redovisning). Eftersom det utländska aktiekonsortiet är ett indexkonsortium förväntas avkastningen ligga nära indexavkastning, men avvikelsen ska behandlasmed försiktighet Innehavet i aktieindexkonsortiet har under 2016 haft en avkastning på 11,6 procent att jämföra med index 11.5 procent. Avkastningen har således varit i linje med indexavkastningen vilket är syftet med nämnda placering. Den totala avkastningen blev 8,5 procent vilket var 0,1 procentenheter bättre än index. Under 2015 var totalavkastningen 4,0 procent som var 0,4 procentenheter sämre än index. Den positiva avvikelsen under 2016 förklaras av att såväl aktie- som ränteförvaltningen överträffat sina jämförelseindex. Den risk som använts för att skapa denna meravkastning har varit förhållandevis låg. Sammantaget betyder detta att den riskjusterade avkastningen, mätt som informationskvot för hela förmögenhetsportföljen, varit god (0,2). Tabell 2.3 Totalavkastning i Allmänna arvsfondens portfölj, procent Tillgångsslag Avkastning 2016 Index 2016 Avkastning 2015 Index 2015 Räntekonsortiet 1,3 0,8 1,0 1,0 Svenska aktiekonsortiet 9,8 9,9 7,2 9,6 Utländska aktiekonsortiet 14,4 15,3 5,4 5,2 Aktieindexkonsortiet 11,6 11,5 3,3 3,3 Företagsobligationskonsortiet 3,6 3,0 0,7 0,4 Alternativa investeringsfonder 7,9 7,9 0,0 0,0 Bankmedel -2,1 -0,7 -0,5 -0,3 Portföljens totalavkastning 8,5 8,4 4,0 4,4 2.6 Kostnader för förvaltning och administration Allmänna arvsfondens medel används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, hanteringen av återkravsärenden, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka kostnaderna för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar inkomna till Arvsfondsdelegationen samt för controller-, kommunikations- och utvärderingsverksamhet. Under en rad av år har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets ideella organisationer har kanslistödet stärkts. Målsättningen har varit att med bibehållen eller ökad kvalitet i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. Kommunikationsverksamheten har förstärkts och effektiviserats. Detta för att få in fler ansökningar som kan leda till bifall. En utvärderingsverksamhet har byggts upp och etablerats i enlighet med en strategi som stämts av med Regeringskansliet. Under 2012 inrättades en controllerverksamhet som dels ger projekten och handläggarna stöd i ekonomiska frågor, dels förbättrar kontrollen av projektmedlens användning. Controllerverksamheten förstärktes ytterligare under 2013, vilket har möjliggjort en högre nivå av preventivt arbete och därigenom minskat risken för oegentligheter. Under 2014 har en ny webb utvecklats och lanserats, vilket ledde till ökade kostnader. Under 2015 har kanslistödet förstärkts med en juristfunktion och under 2016 med ytterligare två handläggare. I budgetposten för övriga kostnader ingår kostnaderna för bl.a. kommunikations- och utvärderingsverksamheten samt overheadkostnader såsom it, personal- och ekonomifunktion m.m. Övriga kostnader ökade under 2016 främst till följd av ökade kommunikationsinsatser och fler genomförda utvärderingar än tidigare år. Tabell 2.4 Förvaltnings- och administrationskostnader, miljoner kronor 2016 2015 2014 2013 2012 Kammarkollegiet totalt 26,8 26,5 25,7 23,6 20,5 Dödsboavveckling med mera 16,7 16,8 16,5 15,8 14,3 Fondförvaltning 9,0 8,6 8,5 7,4 5,4 Utbetalning av beviljat stöd 1,1 1,1 0,7 0,4 0,8 Arvsfondsdelegationen totalt 39,9 34,3 34,3 31,8 29,7 Personalkostnader 21,5 19,1 19,2 16,9 17,1 Lokalkostnader 2,0 2,1 2,1 1,8 1,8 Övriga kostnader 16,4 13,1 13,0 13,1 10,8 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 66,7 60,8 60,0 55,4 50,2 Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgick driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2016 till knappt 5,2 procent. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader, det vill säga även del av Kammarkollegiets overheadkostnader (exempelvis lokalkostnader och it-kostnader) samt verksamhetens kostnader för kommunikation, utvärdering med mera. Tabell 2.5 visar utvecklingen av driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel. Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat, sett över en femårsperiod, har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel minskat. Förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i en snabbare takt än driftskostnaderna. Tabell 2.5 Driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel, procent 2016 2015 2014 2013 2012 Andelen driftkostnader 5,2 5,1 5,3 5,5 5,9 En annan intressant indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut angående projektansökningar som fattas. I tabell 2.6 visas utvecklingen av dessa enhetskostnader över tid. Som beslut räknas bifall och avslag, men även godkännande av projektens redovisningar samt de ansökningar som, efter ibland omfattande handläggning, har återkallats av den sökande organisationen och därmed läggs till handlingarna. Tabell 2.6 Driftskostnader per beslut, kronor 2016 2015 2014 2013 2012 Driftskostnader per beslut 28 800 22 300 18 700 20 300 19 400 3 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 2016 Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen be-slutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 3.1 Riktlinjer för fördelning av stöd Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska stöd ur Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper: barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd får också, om det bedöms som särskilt angeläget, lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning. Projektstöd Allmänna arvsfonden har, enligt 5-7 §§ lagen om Allmänna arvsfonden, till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. De som kan fåstöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden lever vidare efter projektets slut samt för hur projektets erfarenheter tas tillvara och sprids. Under 2016 påbörjades en övergång till fleråriga projektstödsbeslut. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande och utveckling i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med hög grad av delaktighet från någon av fondens målgrupper och med potential att leva vidare efter det att det ekonomiska stödet ur fonden upphört. Lokalstöd Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny-, om- eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Verksamheten ska vara nyskapande på orten. Endast organisationer som bedriver ideell verksamhet kan beviljas lokalstöd. En organisation som beviljats lokalstöd är skyldig att under minst tio år bedriva den verksamhet som låg till grund för beslutet. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. Om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits, kan begäran om återbetalning till Allmänna arvsfonden ske. Den som beviljas stöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar hämtas alltid uppgifter in om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar äger en dialog rum med berörd kommun. Krav på redovisning Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska, senast det datum som anges i beslutet om stöd, lämna en skriftlig redovisning av projektarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom ska en ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Den ekonomiska redovisningen ska vara bestyrkt av godkänd eller auktoriserad revisor. Nyordningen med fleråriga projektstödsbeslut innebär att projektredovisningen kommer att granskas och godkännas av kanslifunktionen inför projektens fortsättning. 3.2 Fördelning av stöd 2016 Under året har nästan 734 miljoner kronor fördelats till projekt genom 438 beslut av Arvsfondsdelegationen. Mätt i kronor är det en ökning med drygt 14 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia. Av dessa medel utgör 148 miljoner kronor lokalstöd och 586 miljoner kronor projektstöd. Redovisning av beviljade medel per målgrupp Arvsfondsdelegationen har två stödformer. Den dominerande stödformen är projektstöd, som innebär att föreningen får stöd för att utveckla en verksamhet, metod, utbildningsinsats eller delaktighets- eller informationsarbete under normalt sett högst tre år. Den andra stödformen är lokalstöd, vilket innebär att en förening kan få stöd för ny-, om- och tillbyggnad av en lokal eller anläggning som behövs för att driva en nyskapande och utvecklande verksamhet. I det här avsnittet redovisas översiktligt projekt- och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om. Om inget annat anges gäller redovisningen båda stödformerna. När antalet projekt anges i text och tabell anger siffran antalet bifallsbeslut. I några enstaka fall har samma projekt fått två beslut under samma år. 3.2.1 Målgruppen barn Under 2016 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 205 miljoner kronor till projekt med målgruppen barn enligt tabell 3.1. Det innebär en ökning med 82 miljoner kronor jämfört med 2015. Antalet bifall under 2016 var 121 stycken, vilket är 23 fler än året innan. Tabell 3.1 Projekt till förmån för barn under 12 år, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Fritid/idrott 41 80 626 Egen Kraft! 14 20 822 Integration 12 19 104 Familjestöd 12 19 121 Kultur 12 15 892 Demokrati och delaktighet 9 14 682 Information/utbildning 9 13 191 Psykisk ohälsa 6 9 279 Förebyggande av brott, våld och mobbing 2 5 511 Jämställdhet och könsroller 2 4 299 Barn i utsatta situationer 2 2 791 Totalt 121 205 318 3.2.2 Målgruppen ungdomar Under 2016 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 353 miljoner kronor till 202 projekt med målgruppen ungdom (se tabell 3.2). Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 54 miljoner kronor. Antalet projekt med ungdomar som målgrupp var tre fler jämfört med föregående år. Tabell 3.2 Projekt till förmån för ungdomar 12-25 år, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa tkr Fritid/idrott 32 69 422 Egen Kraft! (Särskild satsning) 27 43 807 Kultur 24 34 658 Demokrati och delaktighet 22 41 813 Förebygga brott, våld och mobbing 19 49 977 Integration 19 19 272 Jämställdhet/könsroller 17 27 214 Arbete/sysselsättning 16 25 565 Information/utbildning 14 19 169 Psykisk ohälsa 9 15 023 Kost och motion 1 3 480 Ungdomar i utsatta situationer 1 2 068 Drogförebyggande 1 1 486 Totalt 202 352 954 3.2.3 Målgruppen personer med funktionsnedsättning Under 2016 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 175 miljoner kronor till projekt med målgruppen personer med funktionsnedsättning (se tabell 3.3). Det är en minskning med 44 miljoner kronor jämfört med 2015 och även en lägre nivå än under 2014. Däremot är det en tydlig ökning jämfört med åren dessförinnan. Anledningen till att mer medel än tidigare fördelats till målgruppen under perioden 2014-2016 är den särskilda satsningen Egen Kraft! Antalet projekt som fokuserade på målgruppen personer med funktionsnedsättning uppgick till 115, vilket är en minskning jämfört med året innan med 16. Tabell 3.3 Projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning, tusen kronor Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Egen Kraft! (Särskild satsning) 80 124 752 Psykisk ohälsa 8 13 278 Fritid/idrott 8 8 421 Demokrati och delaktighet 5 8 315 Information/utbildning 3 5 111 Arbete/sysselsättning 3 2 949 Jämställdhet/könsroller 3 4 680 Rehabilitering 2 3 627 Förebygga brott, våld och mobbing 2 3 170 Hjälpmedel 1 1 032 Totalt 115 175 335 Geografisk fördelning av beviljade medel Nästan 71 procent, 519 miljoner kronor, av de medel som beslutades under 2016 gick till lokala och regionala projekt. Till denna kategori hör projekt som genomförs på en eller flera angränsade orter, i ett eller flera angränsade län samt projekt som genomförs exempelvis i de tre storstadsregionerna. Varje projekt inkluderas bara en gång i statistiken och projektet hänförs till det län där organisationen har sitt säte. Resterande medel gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en nationell funktionshindersorganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätt i antal är 330 stycken (76 procent) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande projekt utgörs av nationella projekt. I likhet med de senaste åren fick projekt i samtliga län bifall under året. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns högst antal föreningar och personer. Föreningar i storstadsområdena är också de som fått flest bifall och flest avslag på inkommande ansökningar. Tabell 3.4 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Noterbart är att inget län har färre än tre projekt. Tabell 3.4 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt, miljoner kronor Län Antal beviljade ansökningar Summa miljoner kronor Stockholm 66 100 Västra Götaland 59 92 Skåne 52 81 Västerbotten 14 27 Uppsala 13 20 Gävleborg 13 20 Jönköping 12 15 Örebro 11 18 Kronoberg 10 17 Jämtland 9 17 Östergötland 9 17 Västmanland 8 12 Kalmar 8 10 Halland 8 7 Västernorrland 7 12 Dalarna 7 10 Värmland 6 14 Norrbotten 6 9 Gotland 5 5 Blekinge 4 12 Södermanland 3 4 Totalt 330 519 3.3 Antalet inkomna och beslutade ärenden 2016 Under år 2016 inkom det 1254 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är färre än åren innan. Den lägre volymen ärenden hänger främst samman med ett minskat antal ansökningar. Det bör påpekas att ärenden som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning hänförs till kategorierna barn respektive ungdom i tabell 3.5. Under kategorin Inte fondens målgrupper ingår även ärenden från enskilda personer. Tabell 3.5 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen (st) Inkomna ärenden 2016 2015 2014 2013 2012 Barn 340 398 516 489 346 Ungdom 574 639 870 801 770 Personer med funktionsnedsättning 292 334 397 475 399 Inte fondens målgrupper 48 58 78 111 81 Totalt 1 254 1 429 1 861 1 876 1 596 Fördelade på 2016 2015 2014 2013 2012 Ansökningar 985 1059 1 331 1 295 1 175 Övrigt ärende 17 27 22 45 29 Redovisningar 252 343 508 536 392 Totalt 1 254 1 429 1 861 1 876 1 596 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen Under 2016 har sammanlagt 1041 beslut fattats. Det är en minskning jämfört med åren innan, till övervägande del beroende på färre avslagsbeslut. Tabell 3.6 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen exklusive redovisningar (st) 2016 2015 2014 2013 2012 Bifall 438 428 427 386 398 Avslag 481 625 854 685 692 Övriga 122 114 114 126 77 Totalt 1 041 1 167 1 395 1 197 1 167 3.4 Fördelningen av antalet bifall och avslag Arvsfondsdelegationen har beslutat att avslå 481 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de inte haft en rimlig plan för projektets överlevnad eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I genomsnitt har 48 procent av ansökningarna beviljats stöd under 2016. Om fortsättningsansökningarna, för projektens andra och tredje år, exkluderas och bifallsfrekvensen beräknas för enbart nya ansökningar uppgår den till 30 procent. Det är den högsta bifallsfrekvensen i modern tid. Tabell 3.7 Fördelningen av antalet bifall och avslag Bifall 2016 2015 2014 2013 2012 Barn 121 98 103 108 90 Ungdom 201 199 192 178 203 Personer med funktionsnedsättning 115 131 132 100 105 Antal projekt 438 428 427 386 398 Avslag 2016 2015 2014 2013 2012 Barn 164 191 272 175 139 Ungdom 224 267 405 295 334 Personer med funktionsnedsättning 65 127 126 156 153 Inte fondens målgrupper 28 40 51 59 66 Totalt antal avslag 481 625 854 685 692 Redovisningar Arvsfondsdelegationen fattar sedan 2016 beslut om fleråriga projektstöd. Dock ska föregående års projektredovisning godkännas innan ett projekt kan fortsätta med finansiering ur Allmänna arvsfonden. Det görs i samband med att projektplanen för nästkommande år hanteras. Även projektens slutredovisningar granskas. Under 2016 har totalt 375 redovisningar granskats och godkänts. 3.5 Arvsfondens stöd fördelat per organisationskategori Ansökningarna till Arvsfondsdelegationen kommer från ett brett spektrum av organisationer och föreningar runt om i landet, allt från stora, etablerade och välkända intresseorganisationer till små lokala idrottsföreningar. Trots att det inte helt går att renodla en kategori görs ändå ett försök till kategorisering för att få en bild av vilka organisationer och föreningar som beviljas medel ur Allmänna arvsfonden. Av de organisationer som inkom med en ansökan under 2016 hade 53 procent inte ansökt om medel ur Arvsfonden tidigare. Det är en minskning jämfört med 2015 då 57 procent av de ansökande organisationerna inte ansökt om medel tidigare. Tabell 3.8 visar vilken typ av organisation som står som ansvarig projektägare för de projekt som fick finansiering ur Allmänna arvsfonden under 2016. I varje projekt finns det dock ett antal andra organisationer som medverkar som samarbetspartner. Tre av fyra projekt är konkreta samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer såsom skolor, fritidsförvaltningar, sjukhus, socialtjänsten, kriminalvården med mera. Vissa organisationer har under året fått stöd till fler än ett projekt. I bilaga 1 redovisas samtliga organisationer som fick stöd ur Arvsfonden under 2016. Idrottsorganisationer är likt föregående år den organisationskategori som fått flest bifall. Majoriteten av projekten är lokalstöd. Idrottsföreningarna som fått stöd avser främst att utöka sina verksamheter med flera aktiviteter och att nå nya målgrupper, bland annat personer med funktionsnedsättning, unga som inte är föreningsaktiva och nyanlända. Flera organisationer uppger också mer övergripande mål med sin idrottsverksamhet som exempelvis ökad kunskap om jämställdhet, minska fördomar, fadderverksamhet och minska utanförskap. Ett sätt att nå fler barn och unga är att anordna prova-på-dagar, spontan idrott och att låna ut utrustning. För att nå målet med sin verksamhet samarbetar många av organisationerna med andra föreningar och offentlig verksamhet så som skolor, omsorgerna och boenden för ensamkommande och flyktingar. Funktionshinderorganisationerna, som 2014 bröt de senaste årens nedåtgående trend, fortsätter att öka också under 2016. Den tredje största kategorin är kulturföreningar som i sina projekt ofta vänder sig till personer med funktionsnedsättning och till nyanlända. Med kulturen som redskap ges människor möjlighet att få en röst i samhället och gestalta sina erfarenheter och drömmar, bana väg ut i arbetslivet, få struktur i sin vardag och bryta med utanförskap. Majoriteten av projekten samverkar med andra föreningar och offentlig sektor som Migrationsverket, skolor, omsorgerna, psykiatrin och Arbetsförmedlingen. Majoriteten av de projekt som genomförs av studieförbunden har personer med funktionsnedsättning som målgrupp. Projekten ska tillsammans med målgruppen undersöka och prova olika arbetssätt för inkluderings- och egenmaktprocesser. Förutom att driva egna projekt är studieförbunden ofta samarbetspartners i arvsfondsprojekt. Offentliga huvudmän kan söka medel ur fonden om det sker i samverkan med en ideell förening. Majoriteten av de projekt som under året beviljats medel har personer med funktionsnedsättning som målgrupp, främst barn med intellektuell funktionsnedsättning. I samtliga fall där projekten drivs av offentliga huvudmän genomförs projektet i nära samarbete med ideella organisationer, såsom kulturföreningar, studieförbund och funktionshindersorganisationer. Flera av projekten som drivs av offentlig sektor handlar om att ta fram hjälpmedel för barn och unga med kommunikationssvårigheter. Tio projekt från organisationer bildade på etnisk grund har beviljats medel under 2016. Det är något färre än under 2015, men fler än åren dessförinnan. Organisationerna har beviljats medel för verksamheter som rör identitetsarbete och information om det svenska samhället. Majoriteteten av projekten samarbetar med andra organisationer och offentliga huvudmän. Fyra projekt har personer med funktionsnedsättning som målgrupp. Sex av projekten drivs av somaliska föreningar, två av dessa handlar om att utveckla och pröva metoder för att förebygga och motverka att unga utvecklar sympatier för extrema religiösa åsikter, två handlar om att underlätta för nyanlända att komma in i det svenska samhället och ett om att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Inom kategorin övrigt återfinns ett brett spektrum av organisationer som ägnar sig åt vitt skilda verksamheter. Tabell 3.8 Fördelning av stöd fördelat på olika kategorier av organisationer, tusen kronor Organisationskategori Antal bifallsbeslut Summa, Tkr Idrottföreningar 89 161 312 251 Funktionshindersorganisationer 64 108 160 553 Kulturföreningar 44 65 544 561 Studieförbund 38 60 226 514 Stiftelser 33 47 667 213 Sociala organisationer 24 60 053 566 Offentliga huvudmän 18 29 222 566 Ungdomsorganisationer 15 30 317 902 Organisationer bildade på etnisk grund 10 16 216 690 Trossamfund 1 749 800 Universitet och högskolor 0 0 Övrigt 102 154 235 762 Totalt 438 733 707 378 3.6 Fördelning av lokalstöd Lokalstödet har haft en markant positiv utveckling de senaste åren (se tabell 3.9). Lokalstöd är en stödform som utnyttjas mest av lokala föreningar på mindre orter. Därför är den kraftiga ökningen av stödet de senaste åren särskilt positiv. Exempel på föreningar som under 2016 fick stöd ur Arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Hofors Allmänna Idrottsförening, IFK Kyrkåsjö, Norrköpings Skidklubb, Agnäs IK och Karlskrona Gymnastikförening. Av de projekt som beviljades medel ur Allmänna arvsfonden under året var 330 (76 procent) regionala eller lokala. Övriga projekt var nationella. Tre av fyra projekt var samarbeten mellan civilsamhällets organisationer och offentliga aktörer. Tabell 3.9 Fördelning av lokalstöd 2016 2015 2014 2013 2012 Antal lokalstödsprojekt 69 55 67 45 44 Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 148 105 118 86 73 3.7 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar Arvsfondsdelegationen har möjlighet att besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. En särskild satsning innebär att en viss summa avsätts under en viss tid för ett visst ändamål. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering. Därutöver genomförs särskilda kommunikationsinsatser för att få in fler ansökningar som överensstämmer med satsningens inriktning och syfte. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I detta avsnitt redovisas kortfattat de två satsningar som pågick under 2016 - Egen Kraft! och Nyanländasatsningen. Egen Kraft! Genom den särskilda satsningen Egen Kraft! avser Arvsfondsdelegationen att utveckla verksamheter för att stärka målgruppens ställning inom tre fokusområden - skola och utbildning för alla, en arbetsmarknad för alla och en aktiv fritid i livets alla faser. Satsningens målgrupp är personer med funktionsnedsättningar oavsett ålder. Arvsfondsdelegationens målsättning var att fördela minst 250 miljoner kronor till projekt inom dessa tre områden under perioden 2013-2016. Satsningen tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. I de projekt som rör skola eller utbildning samverkar skolor med ideella föreningar för att öka målgruppens insyn och inflytande. Inom detta område utvecklar projekten också metoder och hjälpmedel för att underlätta lärande och kommunikation. De projekt som rör arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar har ett genomgående tema mot ömsesidighet, vilket i praktiken ofta sker genom att etablera olika sociala arbetskooperativ. Det tredje och ekonomiskt sett största området i satsningen, en aktiv fritid i livets alla faser, anlägger ett brett fokus genom att utveckla samverkan mellan olika aktörer och intressenter. Under satsningens tredje år har Arvsfondsdelegationen arrangerat och medverkat på relevanta konferenser samt informerat om satsningen och dess kriterier på hemsidan och via nyhetsbrev för att sprida kännedom om möjligheterna att söka stöd till nya projektidéer. Under 2016 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om drygt 188 miljoner kronor till 120 projekt inom Egen Kraft!. Totalt under perioden 2013-2016 har 202 projekt tilldelats drygt 590 miljoner kronor. Nedan redovisas kortfattat ett projekt per fokusområde. Skola och utbildning för alla Furuboda Arbetsmarknad ska, i samarbete med myndigheter och organisationer, pröva och utveckla insatser som kan bidra till att höja utbildningsnivån för unga med aktivitetsersättning och personer med funktionsnedsättning i gymnasieskolan med eller utan förlängd skolgång. Grundtanken är att välja, finna, få och behålla en studieplats med stöd från en studiecoach. Coachens roll är även att hjälpa till i vardagssituationer med t.ex. rent administrativa frågor. De medverkande ungdomarna kommer att få arbeta både individuellt och i grupp under projekttiden. Teamet runt varje deltagare kommer att bestå av en studie- och yrkesvägledare, en folkhögskolepedagog och en projektledare. Projektets framgångsfaktorer och eventuella hinder kommer att sammanställas och dokumenteras för att sedan spridas ut till berörda organisationer och myndigheter. En aktiv fritid i livets alla faser Svenska Volleybollförbundet har ungefär 200 medlemsföreningar. Vid matcher eller idrottsevenemang är det ofta problem att få tag på domare och funktionärer. Det är också väldigt ovanligt att se personer med funktionsnedsättningar agera som domare eller funktionärer vid dessa tillfällen. Svenska Volleybollförbundet vill erbjuda personer med rörelsenedsättningar som har intresse för lagidrott och vill engagera sig inom volleybollsporten en funktionärs- och andredomareutbildning. Ansvaret för utbildningen kommer att ligga på Bräcke Diakoni tillsammans med Göteborgs United Volleybollklubb. Projektet innebär inte enbart en möjlighet för målgruppen att få kvalificerade uppdrag som funktionärer och andredomare utan kommer även att ge deltagarna ökad kompetens och tillfälle att utöka sitt sociala nätverk så att de får en mer aktiv fritid, sysselsättning och därmed bättre hälsa. En arbetsmarknad för alla Projektet drivs av Föreningen Hidde Iyo Dhaqan som ligger i Malmö. Projektet består av två delar. Ena delen handlar om att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning, genom en ekonomisk förening (arbetsintegrerande socialt företag) med fokus på bi- och insektsodling. Syftet är att personer med funktionsnedsättning ska få sysselsättning och egen försörjning. Den andra handlar om att arbeta fram pedagogiska metoder och material kring lärande om bi- och insektsodling för barn. Syftet är att barn ska få utveckla sitt intresse för och lära sig om bi- och insektssamhällen. Målgrupperna är dels personer med funktionsnedsättning, dels barn i åldern 4-12 år. Efter projekttiden ska verksamheterna leva vidare i form av ett socialt företag för personer med funktionsnedsättning som arbetar med bi- och insektsodling. Den pedagogiska verktygslådan ska användas av föreningen själva och av andra aktörer såsom förskolor, skolor och andra utbildningsanordnare. Nyanländasatsningen Satsningen syftar till att stärka förutsättningarna för det lokala mottagandet av nyanlända barn och ungdomar. Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att underlätta nyanlända barns och ungdomars etablering och delaktighet i samhället. Arvsfondsdelegationens målsättning är att fördela minst 400 miljoner kronor till 150 projekt under perioden 2016-2018. Satsningen lanserades i mars 2016. Projekt inom satsningen ska utveckla nya metoder eller verksamheter med och av målgruppen nyanlända barn och ungdomar. Projekten ska skapa möten mellan etablerade barn och unga och nyanlända och stärka målgruppens nätverk och möjligheter till språkträning. Under satsningens första år har Arvsfondsdelegationen genomfört möten med relevanta myndigheter för att utbyta information och erfarenhet, medverkat på relevanta konferenser samt arrangerat seminarier och verkstäder för att informera om satsningen och inspirera föreningar att söka stöd till nya projektidéer. 2016 behandlades totalt 96 ansökningar inom ramen för Nyanländasatsningen. Av dessa beviljades 43 projekt medel med nästan 70 miljoner kronor ur fonden. Det finns en stor variation vad gäller teman för de beviljade projekten. Projekten arbetar bland annat med jämställdhet, entreprenörskap, odlingsprojekt, vatten- och simträning, friluftsliv, sex och samlevnad, sport och fritid, hälsofrämjande aktiviteter, formgivning samt språkträning genom sång, film- och skrivarverkstäder. Nedanredovisas kortfattat två av projekten inom Nyanländasatsningen. Studiefrämjandet Stockholms län driver projektet Snacka Jämnt! i samarbete med RFSU och Män för jämställdhet. Inom ramen för projektet genomförs studiecirklar med asylsökande unga och föräldrar kring viktiga frågor som bland annat demokrati, mänskliga rättigheter, sexualitet, diskriminering, normer och jämställdhet. Ett annat projekt som beviljats stöd är Vattenvana, som drivs av Göteborgs Kungliga Segelsällskap. Syftet med projektet är skapa nya metoder att arbeta med integration. Målet är att få nyanlända barn och unga att känna sig trygga i och omkring vatten. Genom segling och simning skapas vattenvana och aktiviteterna i projektet Vattenvana skapar gemenskap, trygghet och ett socialt nätverk för deltagarna. 4 Kontroll av medelsanvändning ur Allmänna arvsfonden För att stärka den interna styrningen och kontrollen inrättades 2012 en controllerfunktion. De övergripande arbetsuppgifterna är att vara stöd till de organisationer som fått stöd ur Allmänna arvsfonden samt till kanslifunktionens handläggare i frågor som rör projektens ekonomiska budgetering och redovisning. Controllerfunktionen har under 2016 fortsatt arbetet med utformningen av rutiner för arbetet samt operativt genomfört intern och extern kontroll av medelsanvändningen. Samtliga budgetar för alla nya projekt har under året granskats av controllerfunktionen. Under året har insatser gjorts för att förbättra kvaliteten på de granskningar av projekt som utförs av kvalificerade revisorer. Under 2016 gjordes ett överlämnande till Kammarkollegiet för återkrav av utbetalt projektstöd. Under året har ett internt arbete med att utveckla en vision och demokratisk värdegrund för verksamheten slutförts. Kontrollbesök I det stödjande och kontrollerande arbetet ingår att på plats hos projekten granska att de utbetalade arvsfondsmedlen använts på ett riktigt och effektivt sätt. Under året har controllerfunktionen utfört 45 kontrollbesök. Urval görs utifrån såväl slump som risk och väsentlighet. Controllerfunktionen har granskat 23 projekt i kategorin slump under året. Fem stycken av dessa avsåg lokalstöd och 18 stycken projektstöd. I fem (22 procent) av projekten gjordes iakttagelser som krävde åtgärd från stödmottagarens sida. Exempel på åtgärder som stödmottagarna fått vidta är att återföra medel för kostnader som felaktigt belastat projektet. I kategorin risk och väsentlighet granskade controllerfunktionen 22 projekt under året. Sex av dessa avsåg lokalstöd och 16 projektstöd. I sex (27 procent) av besöken gjordes iakttagelser som krävde åtgärd från stödmottagarens sida. Exempel på åtgärder som stödmottagaren fått vidta är rättelse eller återbetalning av kostnader som inte är godkända enligt de generella villkoren för projektstöd ur fonden. Ett av kontrollbesöken ledde till att projektet avbröts av Arvsfonden. I samtliga fall har projekten, med mindre avvikelser, utförts enligt plan och beviljad budget. Inga försök till bedrägerier har upptäckts. I nästan alla besökta projekt har proaktiva och stödjande insatser gjorts av controllerfunktionen. Proaktiviteten har bestått i att felaktigheter som upptäckts har korrigerats innan redovisningen granskats av revisor. De stödjande insatserna har bestått i exempelvis rådgivning i bokföring, stöd inför redovisning eller fortsättningsansökan. Kontroll i handläggningen Ett avsevärt arbete vad gäller kontroll av ansökande organisation och det tänkta projektet görs även av handläggarna i beredningen av inkommande ansökningar. Som exempel kan nämnas att kanslifunktionen under 2016 tagit referenser hos kommuner, gjort avstämningar med medsökande och samarbetspartners samt genomfört skattekontroller av ansökande organisationer. Handläggarna utför även kontroll av projektmedlens användning genom att ha en tät dialog med projekten, följa projekten på webbplatsen och genomföra projektbesök på plats. Under 2016 genomförde handläggarna platsbesök hos 137 projekt runt om i landet. Uppföljning av lokalstödsprojekt Varje år görs en uppföljning av lokalstöd som beviljades för tio respektive fyra år sedan för att undersöka om organisationerna fortfarande bedriver den verksamhet som de fått stöd för. Tioårsuppföljningen som omfattade elva organisationer visade att tio av dem fortfarande bedriver den verksamhet de fått bidrag för. Ett projekt har avbrutits i förtid och överlämnats till Kammarkollegiet för återkrav. Detta gjordes 2008. I fyraårsuppföljningen som omfattade 43 organisationer, visade uppföljningen att 41 av dem fortfarande bedriver den verksamhet de fått bidrag för. I två fall hade projekten avbrutits i förväg och inga bidrag rekvirerats. Nya riktlinjer och tydligare beslut Under 2016 infördes beslut om fleråriga projektstöd. Samtidigt förtydligades och utvecklades utformningen av besluten och de generella villkor som gäller för projekten. Därigenom blir det enklare för projektägarna, revisorerna och Arvsfondsdelegationen att veta och värdera vad som är ett godkänt användande av projektmedel ur Allmänna arvsfonden. Slutligen kan det nämnas att villkoren för utbetalning av projektmedel till projektdrivande organisationer har ändrats och därigenom bidragit till större säkerhet i dessa utbetalningar. Vision med demokratisk värdegrund Under 2016 påbörjade Arvsfondsdelegationen ett arbete för att ta fram en vision för verksamheten. Arbetet slutfördes i maj 2017. Formuleringen "Tillsammans får vi nya idéer att växa - för ett samhälle där alla kan delta på lika villkor. Vi är hela Sveriges Arvsfond" ska kunna användas internt som ledstjärna vid prioriteringar och avvägningar på såväl verksamhetsnivå som individnivå. Visionen ska även kunna användas externt för att visa omvärlden vad Arvsfondsdelegationen strävar efter. För att projekten ska bidra till att visionen uppnås har en demokratisk värdegrund som ska prägla projekten formulerats. Den utgår ifrån att alla människor har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk och social tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller ålder. När en organisation ansöker om stöd ur Arvsfonden måste organisationen bekräfta i sin ansökan att det planerade projektet och organisationens verksamhet inte strider mot Arvsfondens krav på demokratiska värderingar. 5 Regeringens prioriterade områden I det följande presenteras översiktligt projekt inom de tolv områden regeringen angett som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen. Av tabell 5.1 framgår att drygt 728 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 99 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2016. Sett till antalet var 432 stycken av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Det motsvarar 99 procent av samtliga projekt. Det ska i sammanhanget påpekas att de prioriterade områdena har en både bred och övergripande inriktning. Tabell 5.1 Projektfördelning inom de prioriterade områdena Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr Främja psykisk och fysisk hälsa 144 262 618 Öka delaktighet och stärka demokratin 96 148 397 Delaktighet i kulturlivet 58 90 328 Nyanländas mottagande och etablering 43 69 525 Främja etableringen på arbetsmarknaden 35 53 607 Förebygga våld, mobbning och trakasserier 18 48 013 Stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning 17 26 234 Främja ett stärkt föräldraskap 8 14 143 Stärka barns rättigheter 5 6 038 Öka jämställdhet och jämlikhet 3 4 753 Stärka inflytandet för barn och unga 3 2 902 Öka delaktighet och tillgänglighet för äldre med funktionsnedsättning 2 2 040 Totalt 432 728 598 Exempel på projekt som pågick under 2016 per prioriterat område Delaktighet i kulturlivet Projektet Tillsammans är vi starkare, Community X. Projektets övergripande syfte är att ungdomar ska känna sig delaktiga i samhället och finna tillhörighet och gemenskap. Det vill man göra genom att starta upp totalt nio danskompanier i nio kommuner i västra Sverige under tre år. Genom ett nyligen genomfört pilotprojekt i Alingsås och Uddevalla har man tagit fram en metod, skaffat erfarenheter och skapat kontakter och nätverk. Man vänder sig till ungdomar upp till 25 år, många gånger ungdomar som lämnat kulturskolans verksamhet och nu vill gå vidare, eller ungdomar som blivit inspirerade av andra ungdomar i lokala eller regionala föreställningar. Projektidén bygger på att man besöker aktuell projektkommun där man utbildar, stödjer och startar upp ett danskompani. Man arrangerar kurser och events, stödjer, hjälper och coachar lokala eldsjälar samt kopplar ihop dem med andra danskompanier. Ungdomarna får möjlighet att medverka i lokala och regionala arrangemang, inte minst i den årliga dansfestivalen i Göteborg, GBG Dance Festival. Inför projektstarten har föreningen startat ett samarbete med No Limits och Share music, två organisationer som bedriver rullstolsdans för personer med funktionsnedsättning. Idén är att samverka vid arrangemang och workshops. Efter projekttidens slut har de nio nya danskompaniernavuxit sig så starka att de med visst stöd av Bilda, Region Väst, det nya dansnätverket samt hemkommunen kan stå på egna ben. Förebygga våld, mobbning och trakasserier Något har hänt - om att må bättre efter sexuellt våld (f.d Våldsprojekt), Forum SKILL. Syftet med projektet är att målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få stärkta förutsättningar till trygghet, integritet och sexuell hälsa samt verktyg för att hantera våld, utsatthet och kränkningar av personliga gränser. Tillsammans med målgruppen vill man utveckla metoder, arbetssätt och verktyg i syfte att prata om utsatthet med en främjande och stärkande utgångspunkt. Projektet avslutas med en nationell konferens på temat, där producerade filmer har premiär samt hemsidan presenteras. Dessutom görs en workshopsturné för att nå även dem som inte kan resa till en konferens. Efter projekttiden kommer materialet att leva vidare på hemsidan och filmer och metoder kommer att integreras i föreningens etablerade utbildningsverksamhet. Stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning Projektet Med lagen som verktyg, Stiftelsen Independent Living Institute. Projektet syftar till att höja den juridiska sakkunskapen och beredskapen inom funktionshindersrörelsen i allmänhet och för personer med funktionsnedsättningar i synnerhet genom att ge den aktuella målgruppen och de berörda organisationerna verktyg för att försvara sina rättigheter på arbetsmarknaden, i skola, utbildning och på fritiden. Projektet syftar till att hjälpa enskilda individer med rådgivning och vid behov förmedling av utomstående advokater. Ett nätverk av jurister och människorättsorganisationer ska knytas till projektet för att öka medvetenheten och den juridiska kompetensen om alla diskrimineringsgrunder inom funktionshindersrörelsen men även inom människorättsorganisationer och juristkåren, inte minst via den webbsida som ska utvecklas under projekttiden. Stärka barns rättigheter Projektet Artiklar för livet, Kulturföreningen Viva. Projektet riktar sig till elever i förskola, grundskola och grundsärskola. Genom kreativa processer ska barnen få kunskap om sina rättigheter, få en starkare självkänsla och förståelse för sin omgivning. Projektet ska bidra till ökat kunnande om estetiska metoder i undervisningen och resultera i en lärobok som vänder sig till personal i skolan. Boken ska kunna fungera som inspiration och verktyg för skolor att arbeta kring barns rättigheter Främja ett stärkt föräldraskap Projektet Familjehemscentraler, Familjevårdens Centralorganisation. Målet är att starta två permanenta verksamheter med hemliknande miljöer i Sala och Gävle som kan tillgodose familjehemmens, vuxnas, barns och ungdomars, behov av stöd och nätverk, erfarenhetsutbyte och kunskaper samt erbjuda mentorer till familjehemsföräldrarna och tillfällig avlastning. Målgruppen är barn i familjehem och familjehemsföräldrar. Vidare är målet att öka kunskaper och erfarenheter och ge stöd till familjehemmen. Öka delaktighet och stärka demokratin Projektet Anpassad it - vägen till digital delaktighet, FUB:s stiftelse ALA. Projektet syftar till att utveckla en tvåårig eftergymnasial distansutbildning vid Mora folkhögskola för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet ska även utveckla en digital arena som är tillgänglig för målgrupperna och som kan fungera som informell lär-gemenskap efter avslutad kurs. Kursen inkluderar personer med intellektuell funktionsnedsättning som inte kan läsa eller skriva. Rekrytering av deltagare sker genom samarbete med FUB och Klippan. Kursen är individanpassad med tema såsom kultur, natur, hälsa och medborgarskap. Eleverna kommer också att ha gemensamma lektioner med deltagare på övriga kurser på folkhögskolan. För att eleverna ska få tillgång till stöd under och efter projektets slut kommer 25 stödpersoner att utbildas på distans. Stödpersonerna ska vara personer som arbetar och/eller har nära kontakt med personerna i det dagliga livet, exempelvis personal vid gruppboenden. Andra elever som studerar på folkhögskolan kommer att fungera som faddrar under kursens gång. Mora Folkhögskola kommer efter projektet att erbjuda distanskursen som en del av sitt ordinarie kursutbud. Förhoppningen är att konceptet ska spridas över landet och till fler målgrupper. För att detta ska kunna ske kommer ett stort arbete att läggas på att sprida information om projektet samt att ta fram en metodhandbok. Främja fysisk och psykisk hälsa Projektet Idrott för alla, Mariedals IK. Föreningen vill arbeta för att integrera och engagera elever från särskolorna i fritids- och idrottsverksamheter som t.ex. fotboll, bordtennis, innebandy och allmän fysisk träning. Målet är att öka målgruppens deltagande i fritids- och idrottsaktiviteter liksom ungdomarnas organisationsengagemang. Målet är också att integrera handikappidrotten med övrig idrott samt att få in flera ledare med funktionsnedsättningar i idrotten. Målgruppen är samtliga barn och unga i grundsärskolorna i Borås samt unga vuxna som vill bli ledare. Sekundära målgrupper är barnens föräldrar och befintliga tränare inom MIK samt andra idrottsföreningar. Planen är att under projekttiden starta en handikappsektion och en ungdomsstyrelse. Efter projekttiden ska föreningen kunna erbjuda idrott för alla och flera unga ur målgruppen ska ha engagerats i organisationsarbete och som ledare inom idrotten. Främja etableringen på arbetsmarknaden Projektet Orden på jobbet, Dyslexiförbundet. Projektet avser att kartlägga behoven och framställa en handlingsplan vars syfte är att underlätta för personer med dyslexi och/eller dyskalkyli att klara sina arbetsuppgifter. Målgruppen för insatsen är dels personer med nämnda svårigheter, dels personer som har inflytande över hur arbetsmarknaden eller den enskilda arbetsplatsen fungerar. Dyslexiförbundet FMLS kommer att samla företrädare för de olika målgrupperna och tillsammans inventera behoven samt utveckla metoder som senare kan användas på olika arbetsplatser. Förhoppningen är att insatsen stärker relationerna mellan arbetstagarna, Dyslexiförbundet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och olika fackliga organisationer. I projektet kommer ett material att produceras som kan användas av yrkesskolor, arbetsgivare, fackförbund eller andra relevanta aktörer såväl under som efter projektets genomförande. Nyanländas mottagande och etablering Projektet Drevet, ABF Malmö Projektet syftar till att underlätta för ensamkommande flyktingungdomar i Malmö att få kunskaper som ökar möjligheten till sysselsättning och försörjning. Målet är att skapa en plattform där ungdomarna kan lära sig att starta ett socialt företag och arbetskooperativ som återvinner, bygger, reparerar och säljer begagnade cyklar, samt utför service. Målgruppen är ungdomar mellan 18-25 år, som kom till Sverige som minderåriga och utan vårdnadshavare. Projektet riktar sig både till dem som har beviljats uppehållstillstånd och dem som befinner sig i asylprocessen. Ungdomarna kommer genom workshops och studiecirklar att lära sig hur man bygger och reparerar cyklar, men också hur man startar och driver ett kooperativ. Projektet inkluderar också föreläsningar inom olika områden viktiga för arbetslivet som jämställdhet, demokrati, och arbetsmiljö. Målet är att starta ett kooperativ och öppna en självdrivande cykelverkstad som kan finansiera verksamhetens fortsatta arbete. Verksamheten kommer att utveckla en metodbok, med en redogörelse för projektets alla faser, för att kunna sprida erfarenheter till liknande projekt. Utöver att driva verksamheten, innebär projektet också en möjlighet för deltagarna att fåerfarenheter att ta med sig vidare i arbetslivet. Öka jämställdhet och jämlikhet Projektet Puck och boll - domaren spelar roll, Dalarnas Idrottsförbund. Syftet med projektet är att få in fler ungdomar, framförallt tjejer, i kommittéer och utskott för domarverksamhet och som utbildare och matchdomare. Genom projektet vill man skapa ett bättre arbetsklimat för unga domare inom lagidrotterna. Ungdomar i de olika förbunden ska hjälpas åt med att ta fram nytt material och utveckla metoder för att starta upp ett samarbete i Dalarna över idrottsgränserna där värdegrundsarbete och arbetsmiljö för unga domare står i fokus. Öka delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättning Projektet En webbutbildning om utvecklingsstörning, åldrande och demens, Stiftelsen Svenskt Demenscentrum. Det saknas kunskaper om personer med utvecklingsstörning och åldrande, både hos gruppen personer med utvecklingsstörning själva och hos anhöriga och personal. Projektet syftar till att öka kunskaperna hos berörda målgrupper generellt om vad det innebär att åldras med utvecklingsstörning och hur demenssjukdomar kan påverka gruppen mer specifikt. Målsättningen med projektet är att utveckla en webbaserad utbildning som är tillgänglig via Svenskt Demenscentrums hemsida. Webbutbildningen ska delas upp i två delar, en som är riktad till personer med utvecklingsstörning och en till personal, anhöriga, beslutsfattare, tjänstemän, sjukvårdspersonal etc. Stärka inflytandet för barn och unga Projektet Från jord till bord, Organic Without Borders. Föreningen vill genomföra ett program för barn som syftar till att öka förståelsen och intresset för att så och plantera för att sedan skörda och laga mat. Projektet fokuserar på metoder som inkluderar arbete med hela kedjan, "från jord till bord". Samarbete kommer att ske med grundskolor samt kockelever på gymnasieutbildning i Malmö. Ett syfte är att fördjupa kunskapen om mat och odling och vara ett komplement i undervisningen i naturkunskap, hemkunskap och svenska. Ett andra syfte med projektet är att samla in berättelser från barn i Malmö för att skapa ett program så att barnen kan lära sig att sätta ord på tidigare erfarenheter och tankar om odling och mat. Under sommarloven kommer odlingsskolor att genomföras i samarbete med förskolor. 6 Kommunikation, uppföljning och utvärdering Genomförandet av verksamhetsplanen för 2016 blev fördröjd då den planerade tillsättningen och kompetensförstärkningen i form av återrekryteringar var på plats först efter sommaren. Det innebar att stor del av arbetet genomfördes under höst och vinter, vilket för med sig att det till viss del får genomslag och kan följas upp först under 2017. 6.1 Uppfyllelse av kommunikationsmål 2016 Ett mål var att öka trafiken på webbplatsen arvsfonden.se med 10 procent jämfört med 2015. Resultatet blev 23,3 procent då antalet besökare per månad ökade från 15 971 till 19 700. Den totala räckvidden dvs. antalet exponeringar av Arvsfondens inlägg, för Arvsfondens närvaro på sociala medier skulle öka med 25 procent och det blev 63 procent. En ambition var också att 5 procent av de personer som har exponeras för Arvsfondens inlägg skulle engagera sig i innehållet. Det blev istället en ökning med 1,3 procent jämfört med år 2015. En ökning skedde från den 1 januari t.o.m. den 31 december 2016 motsvarande 93 procent när det gäller antal fans, dvs. personer som aktivt "gillat" Facebook-sidan. Arvsfonden hade vidare som mål att publicera ett inlägg dagligen i sociala medier (Facebook och Twitter). Resultatet blev 1,6 inlägg per dag. Det är fortsatt stort genomslag i medierna med en hög andel publicerade pressmeddelanden. För att nå ut via medierna om Arvsfonden utöver de pressmeddeladen som görs i samband med beslut utvecklades ett koncept med en projektbarometer. Då Arvsfonden har som mål att vara till för hela Sverige och att det ska starta ett nytt projekt i varje län varje år, var ambitionen att visa hur fördelningen av projektstöd ser ut länsvis. Denna satsning kommer att återkomma årligen då den föll väl ut med 111 publiceringar, 507 7000 potentiella läsare och 2 663 000 kronor i annonsvärde. 6.1.1 Utveckling av arvsfonden.se och närvaro på sociala nätverk Webbplatsen arvsfonden.se har fått ett tydligare syfte att vara navet för den som vill veta mer om verksamheten och funderar på om den egna föreningen kan driva ett arvsfondsprojekt. Webbplatsen har utvecklats i syfte att bli mer coachande och stödjande. Här kan man testa sin idé och se om den följer Arvsfondens kriterier, man får veta hur man gör för att söka pengar och kan se hur andra har gjort. Bland de fem mest besökta sidorna förutom startsidan ligger "Ansök om pengar", "Testa din idé" och "Andra fonder". En annan utveckling var att Arvsfonden flyttade ut sina sociala nätverk i de redan befintliga nätverken och själva tog över ansvaret för att publicera fakta om projekten. Det var helt enkelt för kostsamt att som myndighet förvalta och "supporta" ett eget socialt nätverk och det användes inte heller av alla projekt. Dessutom är det bättre att möta målgrupperna i de kanaler där de redan befinner sig än att begära att de ska gå in och aktivera sig på nya platser, som Arvsfondens webbplats. Resultatet visar att den avvägningen var korrekt då besöksstatistiken i de befintliga sociala nätverken, så som Facebook och Twitter, ökat markant och Arvsfonden mött målgrupperna och nya utan att behöva investera i ett eget nätverk. 6.1.2 Tidning Tidningen "Idéer som blir verklighet" gick ut som bilaga 31 december 2016. I samband med intervjuerna i tidningen spelades även 50 filmer in, och de kommer att visas under 2017. Dessutom har det producerats två e-lärandefilmer som beskriver hur man söker pengar och hur ett av arvsfondsprojekten gjorde när de sökte pengar. 6.2 Uppföljning och utvärdering De utvärderingar som Arvsfondsdelegationen initierar spänner över ett vitt fält och omfattar både pågående projekt och projekt som genomfördes flera år tillbaka i tiden. Utvärderingarna sker i tre steg - en genomgång av projektens dokumentation som består av ansökningar, redovisningar och slutrapporter, en enkätstudie och ett antal fallstudier som inkluderar besök och intervjuer. Utvärderingarna genomförs av forskare från en rad olika forskningsdiscipliner såsom företagsekonomi, etnologi, statsvetenskap och socialt arbete. Sedan 2006 har Arvsfondsdelegationen redovisat resultat från 48 utvärderingar och kategoriserat 1350 slutredovisningar. De utvärderingar som Arvsfondsdelegationen initierat utförs av forskare inom det aktuella området. Utvärderingarna visar att de erfarenheter och kunskaper som det civila samhällets organisationer genererar i stor utsträckning tas tillvara både i organisationer, offentlig sektor och i forskarvärlden. Det civila samhällets organisationer utvecklar sitt organisationskapital, gör nya upptäckter inom sitt område, utökar sina målgrupper och skaffar nya samtalspartners. Och allra viktigast - projekten utvecklar metoder och verksamheter som kommer Allmänna arvsfondens tre målgrupper till godo. De genomförda studierna visar på projektens möjligheter att skapa mötesplatser och ge nya positiva förebilder för människor som lever i utanförskap. Utvärderingarna ger många exempel på hur det civila samhällets organisationer kan stärka människors livsvillkor, för att på så sätt försöka åstadkomma en förändring. Studierna visar även på möjligheterna, men ibland även svårigheterna, som finns i organisationers partnerskap med offentliga aktörer. Rapporterna belyser även hur projekt synliggör samhällsproblem som tidigare inte uppmärksammats, samtidigt som projekten i sig genererar kunskaper som enligt forskarna ibland kan anses vara banbrytande för utvecklingen inom det aktuella området. Men studierna visar också på kortsiktiga ekonomiska lösningar, organisatoriska hinder i mötet med den offentliga sektorn och en allt mer komplex och svårhanterlig social utsatthet i samhället som påverkar projektens möjlighet att genomföra sitt arbete. Flera utvärderingar lyfter också de komplexa situationer som många projektmedarbetare möter, ofta utan professionellt stöd. Projektmedarbetare förväntas ha förmågan att engagera, mobilisera och tydliggöra för att kunna organisera arbetet. Det krävs också att de ska lyssna, känna av situationer och anpassa arbetet efter situationen. En projektledare ska även kunna tala med människor i målgruppen, men även med personer från andra samarbetspartner och representanter för myndigheter. Många projekt är dessutom personberoende och därmed sköra om projektmedarbetare slutar innan projektet är avslutat. Projekten leder till att nya arbetsmetoder och verksamheter, nya hjälpmedel, förbättrade former för delaktighet med mera sprids vidare och till betydande andel blir reguljär verksamhet finansierad av offentliga eller andra medel. På det sättet blir projekten investeringar i samhället, som kommer Allmänna arvsfondens målgrupper till del även långt efter det att finansieringen ur fonden upphört. Synen på projekt Projektverksamhet handlar om att pröva något nytt, vilket gör att projekt till sin natur både är komplexa och oförutsägbara. Arvsfondsprojekt bedrivs dessutom inom den ideella sektorn, där organisationer och föreningar verkar under olika förutsättningar. Bland de projekt som får medel ur fonden återfinns gamla och nya organisationer, föreningar med fast anställda och projektanställda, avlönade och oavlönade, utbildade och outbildade. Genom att belysa verksamheterna från olika perspektiv kan strategin synliggöra värdefull kunskap om och ge förståelse för det civila samhällets organisationers insatser och betydelse i samhället. Uppföljning av enskilda projekts överlevnad Organisationer och föreningar som beviljas medel ur Arvsfonden ska efter varje avslutat projektår lämna in en redovisning av projektet. De avslutade projektens slutredovisningar granskas särskilt och grupperas sedan i fyra olika kategorier utifrån vilka spår projekten lämnar. Kategoriseringen görs dels utifrån slutredovisningen, dels utifrån kompletterande diskussioner med de avslutade projekten. Den slutliga kategoriseringen görs minst fyra månader efter det att stödet från Arvsfonden upphört. Syftet med granskningen av slutredovisningarna ur ett överlevnadsperspektiv är inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan handlar snarare om att ge kunskap om under vilka betingelser Allmänna arvsfondens pengar lämnar spår. Uppföljningen fokuserar således på projekts utvecklingspotential samt villkor för överlevnad. Under 2016 har totalt 104 projektstöd slutredovisats och kategoriserats enligt nedan. Lokalstödsprojekten ingår inte i överlevnadskategoriseringen som redovisas i det följande. Redovisning av den tio respektive fyra års uppföljning som görs av lokalstöden redovisas under rubriken Kontroll av Arvsfondsmedlens användning. Kategori 1 - Projekt som inte lämnar några spår I kategori 1 ingår de projekt som inte lyckades genomföra den verksamhet som de hade beviljats medel för. Endast ett av de slutredovisade projekten hamnade i denna kategori. Anledningen till att projektet inte lyckades hänger sannolikt samman med att projektet inte varit helt förankrat vare sig på platsen eller i organisationen. Ingen i föreningen kommer från stadsdelen där projektet skulle genomföras och när projektledaren slutade ville ingen ta över. Uppföljningar av denna kategori projekt visar dock att de erfarenheter som gjorts i vissa fall ligger till grund för föreningens fortsatta utvecklingsarbete. Kategori 2 - Projekt som genomfört den verksamhet som planerats I denna kategori återfinns de projekt som har gjort det som stod i deras projektplan. Majoriteten av dessa projekt handlar om att utifrån erfarenheter från målgruppen ta fram verktyg, metodhandledningar och kunskap om exempelvis endometrios, barn som inte leker och stöd till föräldrar till barn med medfödda hjärtfel. Projekten har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Enligt projekten krävs det mycket tid för att sälja in och marknadsföra tjänster och material, tid som inte längre finns när projektet är avslutat. Även om de aktiviteter som genomförts inom projektet inte längre finns kvar kan de verksamheter som bedrivits under projektets gång ha varit av stor vikt för dem som varit delaktiga. Ett exempel på det är de unga som har en muskelsjukdom och som medverkade i ett projekt för att samla in och förmedla ny kunskap om utvecklingen inom området muskelsjukdom, en kunskap som inte tidigare fanns sammanställd. Andra exempel är unga med rörelsehinder som fått hjälp att underlätta övergången från skola till arbetsliv och barn till frihetsberövade föräldrar som fått stöd. Här finns också organisationer som utifrån erfarenheter från projekten fortsätter att driva frågor om exempelvis hur unga med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna pröva på att studera utan att deras ersättning försvinner eller att personer som har synnedsättning till följd av stroke ska kunna ha kvar sitt körkort. Något som är möjligt i vissa andra länder men inte i Sverige. Kategori 3 - Erfarenheterna från projekten lever vidare I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller ett nytt arbetssätt som sedan används i organisationen eller av aktörer utanför organisationen, exempelvis inom offentlig sektor. Erfarenheterna tas tillvara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Det rör sig om erfarenheter som i flera fall, efter projektens slut, används i olika former av utbildningar i studiecirklar och mentorskapsprogram. Några exempel på detta är projektet Så funkar sex, som genomförs av Forum SKILL i Göteborg som håller uppdragsutbildningar runt om i landet om metoder för kommunikation och information om sex och samlevnad för personer med intellektuella, neuropsykiatriska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Ett annat exempel är Svenska OCD-förbundet Ananke, som håller hälsokurser där barn med OCD får möjlighet att umgås med djur och utöva musik. Ett tredje exempel är Romska ungdomsförbundets projekt Vi är romer som tagit fram en vandringsutställning om romer, som visas på museer och kulturinstitutioner runt om i landet. Skolor kan också hyra in material till studiedagar tillsammans med en pedagog. Kategori 4 - Verksamheten lever vidare I denna kategori finns projekt där verksamheter lever vidare. Den finansieras av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommun, landsting, avgifter eller via statliga medel. Ett exempel är Föreningen Shedos projekt Ego Nova, som arbetar med att förebygga kombinationsproblematiken självskadebeteende och ätstörningar och att öka kunskapen på området. Verksamheten fortsätter nu i föreningens regi med finansiering genom Nationella självskadeprojektet, som finansieras av Socialdepartementet. Ett annat projekt där verksamheten lever vidare är Lunds fontänhus projekt Vägen framåt, som utvecklat en stödverksamhet för universitetsstuderande som lider av psykisk ohälsa. Verksamheten omfattar studiestöd, friskvård m.m. och omfattar nu också studerande på komvux och internationella studenter som saknar sociala kontakter. Lunds universitet, Lunds kommun, Region Skåne och en rad fonder och stiftelser finansierar. Det är inte helt enkelt att säkerställa hur projekten finansieras då det ofta handlar om fler olika typer av finansiering samtidigt. Förutom av föreningsbidrag och medlemsavgifter finansieras verksamheterna av offentlig sektor som både köper tjänster, ger bidrag av olika slag och ger personer med olika typer av försörjningsstöd möjlighet att medverka i projekten. Av de 44 projekten inom denna kategori har majoriteten någon form av finansiering av offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger ekonomiskt bidrag. I andra avslutade projekt fortsätter organisationen det arbete som påbörjats. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Exempelvis Stockholms Handikappidrottsförbunds projekt Synlig idrott, som nu driver en idrottsskola för barn med synnedsättning. Flera projekt samverkade redan på ett tidigt stadium med offentlig sektor. I bilaga 3 finns en kort beskrivning av respektive projekts överlevnad efter det att finansieringen ur Allmänna arvsfonden upphört. 6.3 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad 2016 Genomgången av 104 inkomna slutredovisningar utmynnar i följande kategorisering av överlevnad efter det att finansieringen ur Arvsfonden upphört. Tabell 6.1 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2016 (104 st) Överlevnadskategorier Kategori 1 1 Kategori 2 45 Kategori 3 14 Kategori 4 44 Totalt antal granskade slutredovisningar 104 Uppföljningen av redovisade projekt visar att 56 procent (kategorierna 3 och 4) av projektens verksamhet lever vidare i någon form. Eventuellt kan den något högre andelen projekt som överlever bero på andra satsningar som kommer det civila samhällets organisationer till del. Flera av de redovisade projekten uppger exempelvis att de har stöd från Kulturrådets satsning Skapande skola och kommunernas resursnämnder. I huvudsak framträder tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas tillvara: Projektförankring, både inom den egna organisationen och externt En viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva vidare är förankring inom organisationen och externt. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå såväl i den egna organisationen som hos aktörer man ska samarbeta med eller som kan vara tänkbara finansiärer i framtiden. Inte minst viktigt är att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar utformningen av verksamheten. Dokumentation Dokumentation är an annan avgörande faktor för att kunna ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Att dokumentera och sätta ord på sitt arbete är värdefullt både för att utveckla den egna verksamheten och för att sprida erfarenheterna vidare. Tiden Tiden är ytterligare en betydelsefull faktor. Att engagera, och förankra en projektidé för att så småningom genomföra den och få den att överleva tar tid. Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad 2007-2016 Under den senaste tioårsperioden har 1350 avslutade projekt kategoriserats utifrån vad som händer med projekten efter det att Arvsfondens finansiering upphört. Av projekten lever 50 procent vidare (se tabell 6.2 ) vid tidpunkten för kanslifunktionens granskning. Tabell 6.2 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2007-2016 Överlevnadskategorier Kategori 1 40 Kategori 2 636 Kategori 3 289 Kategori 4 385 Totalt antal granskade slutredovisningar 1350 Forskarnas kategorisering av projektens överlevnad 2007 - 2016 Under den senaste tioårsperioden har 1109 projekt kategoriserats av forskarna utifrån grad av överlevnad. De projekt som utvärderats av forskarna har fått stöd ur Arvsfonden under perioden 1994-2016. Enligt forskarnas egen bedömning lever 49 procent (542 projekt) vidare i någon form efter det att finansieringen ur Allmänna arvsfonden har upphört. Att forskarna funnit en något lägre överlevnadsgrad än kansliet kan ha samband med att de projekt forskarna följt upp går längre tillbaka i tiden då det inte ställdes lika höga krav på att ha en rimlig plan för projektens överlevnad. Samtidigt lyckades inte 6 procent av projekten genomföra sin verksamhet under projekttiden. Resterande 45 procent av projekten genomfördes som planerat, men forskarna kunde inte vid tidpunkten för utvärderingen konstatera om verksamheten/metoden lever vidare eller inte. Tabell 6.3 Forskarnas kategorisering av projektens överlevnad. Utvärderingar avslutade 2016 Överlevnadskategorier Kategori 1 0 Kategori 2 22 Kategori 3 12 Kategori 4 33 Totalt antal granskade slutredovisningar 67 Pågående projekt, ej kategoriserade 8 Arvsfondsdelegationens projekt ur ett genusperspektiv Arbetet med frågor om jämställdhet avser att synliggöra om och på vilket sätt projekten utmanar den rådande maktstrukturen i ett intersektionellt perspektiv. Arbetet med jämställdhet sker på tre nivåer, i kanslifunktionens inre arbete, i den aktiva handläggningen och i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Genusperspektivet uppmärksammas i så väl handläggning av ärenden som i de utvärderingar som initieras. För att synliggöra könsmaktsordningen i de projekt som beviljas medel görs en uppföljning av mäns och kvinnors olika roller i projekten. Arvsfondsdelegationen följer också upp de projekt som riktar sig enbart till män respektive kvinnor för att få kunskap om vilka frågeställningar som det civila samhällets organisationer uppmärksammar alternativt inte uppmärksammar ur ett genusperspektiv. Studier av det civila samhällets organisationer har visat att män oftare deltar på högre nivå i organisationerna än kvinnor, som i högre utsträckning än män återfinns på positioner med begränsad makt men med stort ansvar. Detta bekräftas i den studie som Handelshögskolan gjort av pågående arvsfondsprojekt, Projektledaren, organisationen och projektet. I de projekt som slutredovisats under 2016 har 64 procent av projektledarna varit kvinnor. I sex av projekten hade man delat ledarskap, en man och en kvinna och i två projekt var projektledaren en hen. När det gäller lokalstödsprojekten gäller det omvända där majoriteten av projektledarna är män. Att leda projekt, starta upp och genomföra verksamheter med syfte att pröva nya metoder, möta och ge stöd åt människor som lever i utsatta situationer, leda volontärer och ansvara för en budget innebär sannolikt både stort ansvar och makt i situationen men inte nödvändigtvis över sin situation. Det finns ingen större skillnad när det gäller vilken typ av organisation och vilka typer av verksamheter som män och kvinnor är projektledare för. Här skiljer sig arvsfondsprojekten från studier som visar att kvinnor oftare än män är engagerade inom omsorg, solidaritet och kultur. Projekt riktade till enbart män Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till under 2016 bedriver tre verksamheter som riktar sig enbart till män. Två av dessa drivs av Riksorganisationen Män för Jämställdhet. Projektet Fatta man - för dig som vill fatta och förändra som genomförs tillsammans med Crossing Boarders och Femtastic, syftar till att få unga män, 15-25 år, att reflektera kring frågor om sexuellt våld. Målsättningen är att de ska förstå, ta ansvar och vilja vara en del av det förändringsarbete som startats upp genom kampanjen FATTA. Projektet kommer att samla in en mängd personliga berättelser som belyser hur killar och unga män upplever och relaterar till maskulinitetsnormer och sexuellt våld. Män för Jämställdhets andra projekt Machofabriken 2.0, genomförs tillsammans med Unizon och ROKS och har som syfte att vidareutveckla metodmaterialet Machofabriken till att omfatta ett bredare våldsperspektiv och normförändrande arbete. Det tredje projektet som riktar sig till män är Behandling av unga våldsutövare 13-23 år som drivs av föreningen Here 4 U. Föreningen vill inom ramen för sin killjoursverksamhet testa och ta fram ett metodutvecklande behandlingsarbete med unga våldsutövare. Projekt riktade till enbart kvinnor Tjugotvå projekt riktar sig enbart till kvinnor. Av dessa drivs fem av idrottsföreningar som vill skapa förutsättningar för kvinnor att idrotta, pröva nya aktiviteter och att ta mera plats. Ett sådant projekt är Dalarnas idrottsförbunds projekt Puck eller boll - domaren spelar roll, som vill få in fler tjejer i kommittéer och utskott när det gäller domarverksamhet och som utbildare och matchdomare genom att skapa ett bättre arbetsklimat för unga domare inom lagidrotterna. Ett annat exempel är Real Fighter Sällskap som med projektet Mulier Fortis vill skapa nya mötesplatser för unga tjejer som befinner sig i ett utanförskap där de kan genomföra aktiviteter tillsammans med andra. Ett flertal projekt har som syfte att engagera unga kvinnor i musik och kultur och samhällsfrågor. Exempelvis Riksorganisationen Femtastics projekt Girls Up Front riktar sig till tjejer 13-25 år som är intresserade av musik och kultur för att inspirera dem att ta plats med sin musik och sin konstform. Flera projekt vänder sig till flickor med annan etnisk bakgrund. Ett av dessa är Insamlingsstiftelsen Kvinna till kvinnas projekt Systerskap som vill skapa mötesplatser och möjliggöra erfarenhetsutbyten mellan nyanlända unga kvinnor och svenska unga kvinnor. Projektdeltagarna kommer bland annat att ges stöd för att genomföra egna projekt och aktiviteter som syftar till att sprida kunskap om kvinnors rättigheter och jämställdhet. Uppföljning av målgruppens delaktighet i arvsfondsprojekten Arvsfondsdelegationens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet visar att fondens medel lämnar spår, men också att många utmaningar återstår för att säkerställa att fondens medel når ut till målgrupperna oavsett kön, etnicitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, funktionsnedsättning och plats. En annan utmaning är att fondens målgrupper får reella möjligheter att också ha inflytande över och i de verksamheter som bedrivs. Syftet med uppföljningen av målgruppens delaktighet är att synliggöra målgruppens roller i projekten, hur man når målgruppen, hur de får en röst och vilka projekten når respektive inte når. Ett av kriterierna för att beviljas medel är målgruppens delaktighet. Detta är ett kriterium som handläggarna i den aktiva handläggningen och Arvsfondsdelegationen vid beslut om stöd lägger stor vikt vid. Hur deltagandet ser ut i olika samhällsgrupper och möjligheten att påverka detta är svårare att få en bild av och att påverka, då föreningar och organisationer har sina unika förutsättningar. Inflytande och delaktighet Enligt projektens slutredovisningar är det i planeringen och i genomförandet av projektet som målgruppen får ett reellt inflytande och kan vara delaktig. Därmed inte sagt att de alltid även får inflytande i övriga delar av organisationens verksamhet. Projekten skapar arenor och mötesplatser där människor med liknande erfarenheter, idéer och drömmar möts. Att dela gemensamma erfarenheter med andra ger en positiv identitetsutveckling som kan bilda motvikt mot den negativa identitet som marginaliserade grupper kan ha tilldelats av majoritetssamhället. I projekten får målgruppen redskap att sätta ord på sina erfarenheter, bryta med ett destruktivt liv och redskap att gå vidare, exempelvis till arbete och studier. Redskapen kan vara film eller teater, framtagande av ny teknik eller ett nytt arbetssätt. Genom medverkan i projekten och föreningslivet blir människor delaktiga i ett sammanhang och i samhället. Vilka når projekten och hur? I första hand når projekten sina egna medlemmar. Men den offentliga sektorn är ofta samarbetspartner och utgör arena för utförande och en ingång för att få kontakt med målgruppen. Skolan, både förskola, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola är de vanligaste arenorna för projekt. Av detta kan man dra slutsatsen att många projekt når ut till ett brett spektrum av barn och unga. Detta säger dock inget om inflytande och valfrihet att delta, men å andra sidan når projekten sannolikt unga som annars aldrig skulle kommit i kontakt med föreningslivet och specifika verksamheter. Detta är ett dilemma som Arvsfonden försöker hålla levande i sin handläggning. Vilken roll har målgruppen efter projekttidens slut? Hälften av alla arvsfondsprojekt överlever i någon form. Projekten genererar ny kunskap, nya former av stöd och nya verksamheter. Exempel på detta är unga som utbildats till ledare för yngre barn i Verdandis projekt Järvas unga ska höras och synas, ensamkommande flyktingbarn som nu har en egen förening, SEF - Sveriges Ensamkommandes Förenings Riksförbund och personer med omfattande kommunikationssvårigheter som nu lättare kan kommunicera med sin omvärld tack vare ny teknik via DART:s projekt PRAGMA . I vissa fall resulterar projekten i att personer ur målgruppen väljs in i organisationens styrelse eller att en ny målgruppsstyrd sektion bildas inom föreningen. Lokalstöd och delaktighet Lokalstöden omfattar ett brett spektrum av stöd från anläggning av klätterhall, byggnation av bågskyttehall eller tillgänglighetsanpassning av toaletter och omklädningsrum till nybyggnation av en aktivitetshall. Delaktigheten ser därför väldigt olika ut, allt från att initiativet kan kommit från målgruppen till att hela bygden är involverad i planering och byggande. Också när det gäller lokalstöden är det oftast via föreningen eller någon annan intresseorganisation som målgruppen får en röst. Det kan vara svårt att ha inflytande över en byggnation, men däremot är målgruppen alltid inblandad i någon form när det gäller innehållet i verksamheten. Majoriteten av lokalstöden har någon form av samverkan med offentlig sektor vanligtvis fritids, särskolan och skolan. 6.4 Utvärderingsverksamheten För närvarande ingår drygt 80 projekt i pågående utvärderingar. Under 2017 kommer utvärderingar av funktionshinderssatsningen Egen Kraft, Röda Korsets projekt Kärleken är fri som handlar om hedersrelaterat våld och en metautvärdering av samtliga utvärderingar genomförda mellan 2006-2015 att slutredovisas. Ytterligare tre utvärderingar är under planering. Fem utvärderingar har avslutats 2016. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i dessa studier. Att veta sin plats. En studie om arvsfondsprojekt i den urbana periferin Denna utvärdering handlar om nitton olika projekt i Stockholm, som finansierats av Arvsfonden med det gemensamma att de främst riktar sig till barn och unga i det som kommit att kallas för utsatta områden. I fokus står frågor om demokrati och delaktighet. Syftet med studien har varit att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som projekten fört med sig och att sätta in projekten i en samhällelig kontext om föreställningar kring plats och utanförskap och de senaste decenniernas allt skarpare gränsdragningar mellan olika bostadsområden och stadsdelar. Studien visar hur många från målgruppen (framförallt barn och unga) känner av majoritetssamhällets stämplingar av deras bostadsområden, men också hur detta framkallar arbetsmetoder där delaktighet, egenmakt och en känsla av sammanhang står i fokus. En av slutsatserna är att flera av projekten har lyckats organisera arbetet på egna villkor där unga människor får växa med uppgifterna och förstå att de kan vara med och påverka och göra skillnad. Relationer, mötesplatser och projektlogikens utmaningar. Aktuella arvsfondsprojekt i Göteborg Den här rapporten utvärderar sexton arvsfondsprojekt som genomförts i Göteborg. Projekten har stor spridning vad gäller syfte och målgrupp, men alla samverkar i någon form med den offentliga sektorn för att hitta nya metoder och former för arbetet med barn och unga. Studiens fokus ligger framför allt på dem som arbetat i projekten, i synnerhet projektledarna, som kan förklara hur arbetet organiserats, vilka övergripande resultat man uppnått, vilka mål som satts upp och hur deltagarna rekryterats och fått tillgång till projektarbetet. Ett annat fokus har varit de som tagit del av projektet, det vill säga projektets målgrupp. Rapporten visar att de flesta projekt lyckas med sina målsättningar och har relativt stor spridning. Samtidigt visar undersökningen att det är ett tufft klimat för civilsamhället med hård konkurrens om bidrag, deltagare och utrymme. Samarbeten med offentliga aktörer är ofta sårbara. Flera av projekten samarbetar med olika offentliga aktörer, exempelvis skola eller olika kulturella institutioner. Dessa aktörer bär med sig sina egna logiker och mål, vilket kan skapa utmaningar för projekten. Exempelvis innebär samarbeten med skolan att eleverna kanske inte deltar frivilligt, och det innebär ofta en personbundenhet genom att några medarbetare snarare än hela organisationen är involverade i samarbetet. En del projekt samarbetar också med olika kommunala projekt, som i sin tur agerar inom ramen för en projektlogik. Detta menar forskaren försvårar långsiktighet och social förändring. Sociala medier i projekt finansierade av Arvsfonden Sociala medier har en stor betydelse för många av de projekt som finansieras av Arvsfonden. Därför har Arvsfondsdelegationen låtit genomföra en studie av hur sociala medier används i arvsfondsprojekt, och hur denna användning står i relation till projektens målsättningar. Syftet med studien är att ge kunskap om hur Arvsfonden kan arbeta för att möta de utmaningar som projekt kan stöta på till följd av att kultur, politik och samhälle digitaliseras. Ett särskilt intresse har också riktats mot att synliggöra särskilda utmaningar för användningen av social medier i arvsfondsprojekt. Användningen av sociala medier i arvsfondsprojekt karaktäriseras av en stor bredd att skapa och tillgängliggöra informations- och utbildningsmaterial, bygga mobila applikationer eller organisera socialt stöd. Det stöd som Arvsfonden förmedlar har kan sägas ha stor betydelse för utvecklingen av en demokratisk digital offentlighet. Genom arvsfondsprojekt utvecklas ny kunskap om hur den digitala offentligheten kan användas för att stärka demokratiska processer och öka medborgerligt deltagande. Samtidigt bedriver projekten också ytterst viktiga utvecklingsarbeten vad gäller förutsättningar för att stärka delaktigheten för grupper med särskilda behov i digitala miljöer. Mot bakgrund av detta är förutsättningar för kunskapsutbyten mellan projekt också mycket goda. Att detta sannolikt skulle vara till stor nytta för många projekt är också en av studiens centrala slutsatser. En majoritet av arvsfondsprojekten använder sig av ett flertal olika sociala medieplattformar, för flera olika syften. Användningen av sociala medier upplevs också i allt väsentligt som stärkande för nästan alla arvsfondsprojekt. Framför allt stärker det projektens kontakter med målgruppen, men också kommunikationen internt i projekten och med andra betydelsefulla aktörer. Deltagande i sociala medier kan också vara legitimitetsstärkande för projekten. Projektledaren, organisationen och projektet. En studie av projektledarens arbetssituation i projekt finansierade av Allmänna arvsfonden 2012-2014 I denna rapport redovisas en studie av projektledare avseende projekt som finansierats med medel ur Arvsfonden under perioden 2012-2014. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga vilka projektledarna är och hur deras ledargärningar ser ut för att öka kunskapen både om deras situation och om hur projektet i civilsamhället genomförs. Ett uttalat mål har varit att bättre förstå hur relationen ser ut mellan dessa temporära projekt och deras egen organisering och de olika ideella organisationer i vilka de har bedrivits. En enkätundersökning visar att projektledarna i allmänhet är högutbildade kvinnor (69 procent) i alla åldrar. Det är dock bara några enstaka som är under 25 år. De flesta av projektledarna, sju av tio, har tidigare erfarenhet av organisationen där de nu är anställda som projektledare. Strax över hälften var även anställda vid organisationen innan de blev anställda som projektledare för det aktuella projektet. Det är uppenbart att arbetet ser olika ut från projektledare till projektledare. En del lägger mycket av sin arbetstid i direkt verksamhet med de individer som definieras som målgrupp för projektet, medan detta för andra är något som endast sker undantagsvis. Dessa kan i stället ha en mer renodlad ledningsroll där de ansvarar för planering och administration av projektet. Det är sedan anställda eller ideellt engagerade medarbetare som inom ramen för projektet genomför själva verksamheten med de personer som utgör Arvsfondens målgrupper. Gemensamt för många projektledare är dock att de hanterar många olika typer av arbetsuppgifter. De förväntas också hantera många olika relationer både internt i projektet och inom den egna organisationen samt externt med andra organisationer och myndigheter som projektet relaterar till. Samverkan mellan ideella och offentliga aktörer: målsättningar, former och resultat I denna studie undersöktes samverkansrelationerna mellan ideella och offentliga aktörer i 40 projekt som drivs eller har drivits med medel ur Arvsfonden. Projekten som ingick i studien hade alla någon form av samverkan med offentlig sektor. Tjugo projekt var avslutade och har i sin slutredovisning uppgett att de fortlever i samarbete med eller har tagits över av offentlig sektor. De övriga tjugo pågick när studien inleddes och hade i sin ansökan om medel uppgett att de skulle samverka med offentlig sektor. Två övergripande strategier för samverkan i projekten framkommer: å ena sidan sprida kunskap om målgruppen hos allmänheten och offentlig sektor, å andra sidan att offentliga aktörer ska bli intresserade av att köpa tjänster av organisationerna eller integrera verksamheten i den offentliga sektorn. Majoriteten av projekten kom till på initiativ från ideella organisationer. Samverkan med offentliga aktörer skedde huvudsakligen på tjänstemannanivå. Det var vanligt att samverkan organiserades genom att det inrättades en styrgrupp med representanter för projektpartners och en referensgrupp med representanter för målgruppen. Studien visar i huvudsak ett gott samverkansklimat mellan de deltagande aktörerna men att man hade olika förutsättningar för att kunna samarbeta. Målgruppens roll i projekten visade sig också variera och ibland hade de begränsade möjligheter att medverka. Forskarna fann att de flesta av projekten har lämnat avtryck efter sig och lever kvar i någon form. Men ofta krävdes anpassning som kunde innebära att projekten ändrade karaktär. 6.5 Erfarenhetsspridning Målgruppen för utvärderingarna är främst myndigheter och organisationer som är verksamma inom det aktuella området. Under det gångna året har Arvsfondsdelegationen hållit fem seminarier där resultatet av en utvärdering redovisas och diskuteras, och där totalt cirka 500 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit. Vid lanseringen av en utvärdering har information skickats ut till ca 1500 personer. Samtliga utvärderingar finns nedladdningsbara på webbplatsen arvsfonden.se och resultaten av utvärderingarna har spridits genom elektroniska nyhetsbrev samt på Twitter och Facebook. Därutöver har forskarna själva använt och spridit resultaten inom sina verksamhetsområden. Via de nätverk som Arvsfondsdelegationen ingår i har även andra myndigheter tagit del av erfarenheterna från arvsfondsprojekt och utvärderingar. Exempelvis Nätverket för bidragsgivande myndigheter där ett trettiotal myndigheter ingår och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors myndighetsnätverk för det civila samhället. Information om pågående utvärderingar och forskarnas utvärderingsrapporter finns för nedladdning på Arvsfondsdelegationens webbplats. 7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling Regeringens bedömning: I och med att Allmänna arvsfondens verksamhet består i att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar och bevilja stöd ur fonden bör höga krav ställas på transparens, rättssäkerhet och opartiskhet. Regeringen välkomnar det interna visionsarbetet som med en tydlig värdegrund bidrar till att minska risken för att organisationer som inte delar eller verkar för demokratiska värderingar får stöd ur fonden. Det är betydelsefullt att värdegrunden också får genomslag i praktiken. Regeringen anser att det är angeläget att arbetet med att förstärka den interna styrningen och kontrollen och att effektivisera handläggningen fortsätter. De administrativa kostnaderna för fonden ska vara välmotiverade och hållas på en rimlig nivå. Det är vidare av stor vikt att reglerna för redovisningen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden är tydliga. Regeringen avser därför att förtydliga regelverket i detta avseende. Regeringen ser positivt på de insatser som gjorts för att stärka den externa kommunikationen och vill betona vikten av att vidareutveckla denna verksamhet. Det är viktigt att kunna nå ut till samtliga målgrupper och till organisationer i hela landet samt att sprida erfarenheter och kunskap från projekten. Regeringen anser det därför vara eftersträvansvärt att synliggöra goda exempel och erfarenheter från projekt som fått stöd ur fonden genom t.ex. ökat deltagande i offentliga sammanhang. Det är positivt att över hälften av projekten lever vidare efter att projektmedlen är avslutade. Regeringen anser sammantaget att medlen fördelats på ett väl genomfört sätt och i enlighet med Allmänna arvsfondens ändamål och de prioriterade områdena. Regeringen kommer att invänta den beslutade översynen av regelverket för Allmänna arvsfonden samt den myndighetsanalys av Arvsfondsdelegationen som görs och avser därefter att återkomma med bedömningar om verksamhetens utveckling och inriktning. Skälen för regeringens bedömning Förvaltning och administration Regeringen anser liksom föregående år att det är angeläget att den administrativa verksamheten är kostnadseffektiv, att kostnaderna är välmotiverade och hålls på en rimlig nivå samt att åtgärder för att förstärka och effektivisera handläggningen fortsätter. Syftet med Allmänna arvsfonden är att förvalta och fördela arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. Detta ställer höga krav på kvalitet, effektivitet, etik och transparens. Regeringen anser därför att detta även särskilt bör beaktas i fondens placeringar. Kostnaderna för Arvsfondsdelegationens verksamhet 2016 var 39,9 miljoner kronor, vilket är en ökning med drygt 5 miljoner kronor från föregående år. Under de senaste åren har dock förvaltnings- och administrationskostnaderna för Arvsfondsdelegationen ökat. Från 2012 till 2016 har de totala kostnaderna för Arvsfondsdelegationen ökat successivt med nästan 16 miljoner kronor. En förklaring är att verksamheten de senaste åren tillförts ökade resurser för handläggning, controllerverksamhet, juriststöd och kommunikationsinsatser. Sedan flera år tillbaka har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. Under perioden 2012-2016 ökade summan projektmedel som beslutats av Arvsfondsdelegationen med 54 procent. Under 2016 har nästan 734 miljoner kronor fördelats till projekt genom 438 beslut av Arvsfondsdelegationen. Denna beslutsvolym bedöms fortsatt ligga på drygt 700 miljoner kronor per år under de kommande åren. De kvalitetshöjande förstärkningarna gällande administration, kontroll och handläggning som pågått de senaste åren bör därmed få genomslag under kommande år och därmed bör även kvaliteten i verksamheten bibehållas trots ökad beslutsvolym. Driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel har ökat marginellt från föregående år men är lägre än de tre åren dessförinnan. Kostnaderna per beslutad ansökan har däremot fortsatt att öka med motsvarande 29 procent. En anledning är de förstärkta insatserna vad gäller kontroll och uppföljning av projektmedlens användning. En annan förklaring är ett minskat antal avslagsbeslut, eftersom ansökningarna i genomsnitt håller en högre kvalitét än tidigare. Kontroll av fondmedlens användning Regeringen ser positivt på att arbetet med den förstärkta interna styrningen och kontrollen av fondmedlens användning de senaste åren fortsätter. Utvecklingsarbetet med en vision och värdegrund är en betydelsefull inriktning som bidrar till att verksamheten blir tydligare och mer rättssäker. Att fondmedlen används till det avsedda ändamålet är centralt för att uppnå ökad kvalitet samt för att bibehålla och stärka legitimiteten med fonden. Under 2012 inrättades en controllerfunktion för att stärka den interna styrningen och kontrollen av utdelade medel, ge projekten och handläggarna mer stöd samt för att kontrollera projektmedlens användning ytterligare. Denna funktion förstärktes under 2013. Sedan 2014 är det dessutom obligatoriskt att budgeten för samtliga nya projekt ska granskas av controllerfunktionen. En viktig del av stödet till och kontrollen av projekt är projektbesök på plats. Controllerfunktionen genomförde under året 45 kontrollbesök på plats. Det motsvarar drygt 10 procent av de projekt som fick stöd ur Allmänna arvsfonden 2015. Handläggarna genomförde också till del i kontrollsyfte, 137 projektbesök på plats under 2016. Antalet pågående projekt under året var drygt 500. Det betyder att ca vart fjärde projekt besöktes under 2016. Under 2016 förtydligades och utvecklades projektbesluten samt de villkor som gäller för projekt som får projektstöd ur Allmänna arvsfonden. Granskning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden Regeringen anser att det är viktigt att förvaltningen av Allmänna arvsfondens egendom är transparent och att det finns en väl fungerande kvalitetssäkring för hur förvaltade medel redovisas. Det är därför av stor vikt att redovisningen sker på ett transparent och rättssäkert sätt. Allmänna arvsfondens egendom förvaltas av Kammarkollegiet, som en särskild fond. Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvs-fondslagen) ska Kammarkollegiet varje år till regeringen lämna en redo-visning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret. Riksrevisionen ska därefter granska redovisningen. Riksrevisionen avlämnade under hösten 2016 en revisionsrapport med anledning av Kammarkollegiets tillämpning av årsredovisningslagen. I revisionsrapporten ifrågasätter Riksrevisionen om det är lämpligt att redovisa i enlighet med BFN U 95:3 som om Allmänna arvsfonden vore en avkastningsstiftelse. Riksrevisionen anser det dock vara svårt att påstå, på basis av den osäkerhet som föreligger i normgivningen för Kammarkollegiets redovisning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden, att nuvarande redovisning inte gör det möjligt att i huvudsak följa förvaltningens resultat och ställning. Riksrevisionen uttalade sig därför inte med reservation i revisionsberättelsen för redovisningen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden 2016 utan lämnade endast en upplysning av särskild betydelse som innebar en rekommendation att Kammarkollegiet verkar för att uppnå klarhet i hur gällande regelverk bör tillämpas. Vidare rekommenderade Riksrevisionen Kammarkollegiet att sträva efter att endast lämna kommentarer som kan styrkas samt att se till att kommentarerna är konsekventa över tid och därmed rättvisande i förhållande till utfall mellan olika år. Fördelningen av medel Regeringen noterar med tillfredsställelse att medel har ökat till projekt för barn sedan föregående år. Inför nästa år är det viktigt att projekt för målgruppen personer med funktionsnedsättning och inte minst äldre bland dessa ökar i antal och beviljade medel. Regeringen anser sammantaget att medel har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Arvsfondsdelegationen fördelade 734 miljoner kronor under 2016, varav 586 miljoner kronor utgjorde projektstöd. Mätt i kronor motsvarar ökningen drygt 14 procent jämfört med året innan och är den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia. Antalet inkomna ansökningar har däremot fortsatt att minskat sedan 2014. I genomsnitt har 48 procent av ansökningarna beviljats stöd, vilket är en högre andel än förra året. Regeringen anser att det är positivt att fördelningen av medel fortsätter att öka även om antalet inkomna ansökningar har minskat något detta år. Volymen beslutade medel för barnprojekt uppgick under året till drygt 205 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor mer än föregående år och motsvarar en ökning på nästan 67 procent. Det är den högsta nivån i fondens historia vilket även gäller verksamhetens betydelse för ungdomar. Finansieringen har utvecklats från ca 70 miljoner kronor 2004 till 353 miljoner kronor under 2016. Ökningen jämfört med föregående år var 54 miljoner kronor eller 18 procent. Finansieringen ur Arvsfonden till projekt som fokuserar på målgruppen personer med funktionsnedsättning uppgick under 2016 till 175 miljoner kronor. Även om projektstödet till den målgruppen minskade med 44 miljoner kronor, eller 20 procent, jämfört med 2015 är det den tredje högsta nivån någonsin. Ökningen av beslutade projektmedel till den målgruppen de senaste tre åren jämfört med åren innan beror till stor del på satsningen Egen kraft!. Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 300 miljoner kronor, eller 41 procent av det totala belopp som betalades ut i projektmedel under 2016. Som tidigare nämnts ser regeringen med tillfredställelse på att volymen fördelade medel fortsätter att öka och att medel till projekt som rör barn har ökat från föregående år. Det är alltjämt angeläget att säkerställa att medel fördelas till fondens samtliga tre målgrupper. Det är således viktigt att följa utvecklingen av tilldelade medel för projekt rörande personer med funktionsnedsättning. Antalet idrottsorganisationer som beviljats medel är likt föregående år den kategori organisationer som fått flest bifall. Majoriteten av projekten är lokalstöd. Idrottsföreningarna som fått stöd avser främst att utöka sina verksamheter med flera aktiviteter och att nå nya målgrupper, bland annat personer med funktionsnedsättning, unga som inte är föreningsaktiva och nyanlända. Funktionshinderorganisationerna, som 2014 bröt de senaste årens nedåtgående trend, fortsatte att öka också under 2016. Den tredje största kategorin är kulturföreningar som i sina projekt ofta vänder sig till personer med funktionsnedsättning och till nyanlända. Fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden finansierar även byggnationer av lokaler och anläggningar Denna finansiering har ökat stadigt sedan 2004, då den årliga nivån var knappt två miljoner kronor. Under 2016 beviljades 148 miljoner kronor i lokalstöd till 69 lokalstödsprojekt, från norr till söder. Det är fler projekt än under de senaste femton åren. Investeringsmässigt är det en ökning med 42 miljoner kronor jämfört med året innan och den högsta nivån någonsin. Under 2016 gick cirka 99 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Uppföljning och utvärdering Regeringen anser att det är av stor vikt att följa upp och utvärdera projekt som har beviljats medel för att kunna säkerställa att syftet med fonden uppnås. Det är tillfredsställande att projekten fortsätter att göra nytta även efter att finansieringen från fonden upphört. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Arvsfondsdelegationen lämnade en sådan strategi till regeringen 2011. Utvärderingarna som Arvsfondsdelegationen initierat visar att de erfarenheter och kunskaper som det civila samhällets organisationer genererar tas tillvara både i organisationer, offentlig sektor och i forskningsvärlden. Inte minst utvecklar de genomförda projekten metoder och verksamheter som kommer Allmänna arvsfondens tre målgrupper till godo. Studierna visar på projektens möjligheter att skapa mötesplatser och ge nya positiva förebilder för människor som lever i utanförskap. Utvärderingarna ger många exempel på hur det civila samhällets organisationer kan stärka människors livsvillkor, för att på så sätt försöka åstadkomma en förändring. Endast ett av de 104 projekt som slutredovisades under 2016 lyckades inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för. Hela 58 projekt (56 procent) av projekten lever vidare efter det att finansieringen ur arvsfonden upphört. Sedan 2006 har Arvsfondsdelegationen anlitat forskare som genomfört totalt 48 utvärderingar. Under samma period har Arvsfondsdelegationens kanslifunktion bedömt och kategoriserat 1350 stycken avslutade arvsfondsprojekt. Resultaten är entydiga. Hälften av projektens verksamheter och metoder lever vidare i någon form efter projektens slut. Det betyder att arvsfondens medel inte bara kommer de barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning till del som deltar i projekten. Fondens medel leder dessutom till att nya arbetsmetoder och verksamheter, nya hjälpmedel, förbättrade former för delaktighet med mera sprids vidare och till betydande andel blir reguljär verksamhet finansierad av offentliga eller andra medel. Projekten blir på det sättet en investering i samhället, med en nytta för arvsfondens målgrupper långt efter det att finansieringen ur fonden upphört (se bilaga 3). Under 2016 startade de sista nya projekten inom treåriga satsningen Egen Kraft! och de första projekten inom den treåriga s.k. Nyanländasatsningen. Egen Kraft! fokuserar på målgruppen personer med funktionsnedsättning, oavsett ålder. Nyanländasatsningen fokuserar på en av Sveriges största samhällsutmaningar - etablering av nyanlända barn och ungdomar. De båda satsningarna har ökat antalet projekt för respektive målgrupp och starkt bidragit till att såväl antalet projekt som volymen utdelade medel ökat under 2016. Volymmässigt utgör de båda satsningarna tillsammans drygt 35 procent av projekten som beviljades medel under året. Projekten ur ett jämställdhetsperspektiv Att synliggöra Allmänna arvsfondens verksamhet och dess projekt ur ett jämställdhetshetsperspektiv är viktigt, inte minst mot bakgrund av de jämställdhetspolitiska målen. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Arbetet med frågor om jämställdhet avser att synliggöra om och på vilket sätt projekten utmanar den rådande maktstrukturen i ett intersektionellt perspektiv. Arbetet med jämställdhet sker på tre nivåer, i kanslifunktionens inre arbete, i den aktiva handläggningen och i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till under 2016 bedriver tre verksamheter som riktar sig enbart till män och 22 projekt riktar sig enbart till kvinnor. I de projekt som slutredovisats under 2016 har 64 procent av projektledarna varit kvinnor. I sex av projekten hade man delat ledarskap, en man och en kvinna och i två projekt var projektledaren en person som inte identifierar sig som kvinna eller man. När det gäller lokalstödsprojekten gäller det omvända där majoriteten av projektledare är män. Det finns ingen större skillnad när det gäller vilken typ av organisation och vilka typer av verksamheter som män och kvinnor är projektledare för. Här skiljer sig arvsfondsprojekten från studier som visar att kvinnor oftare än män är engagerade inom omsorg, solidaritet och kultur. Kommunikationsinsatser Regeringen ser positivt på de kommunikationsinsatser som har genom-förts och att en ny kommunikationsstrategi tagits fram. Det är angeläget att det finns goda förutsättningar att arbeta med kommunikativa insatser för att bibehålla och öka legitimiteten och det höga förtroendet för arvsfonden hos allmänheten, fondens olika målgrupper, offentliga aktörer och det civila samhället. Att öka kännedomen om arvsfonden är centralt för att dels nå ut till fler som har intresse av att söka stöd, dels stödja utbyte och lärande mellan olika projekt som har beviljats stöd ur fonden. Därför bör den kunskap och kompetens som finns inom verksamheten om projekten och goda exempel tillvaratas och spridas i högre utsträckning. Det kan t.ex. handla om ökat deltagande på konferenser eller i andra relevanta sammanhang som fokuserar på målgruppernas behov och situationer. Arbetet med den nya kommunikationsstrategin ledde till att de egna kommunikationsmålen som var satta för året överträffades. Webbplatsen arvsfonden.se har fått ett tydligare och mer renodlat syfte att vara till för dem som vill veta mer om verksamheten och funderar på att skicka in en projektansökan. Webbplatsen har även utvecklats i syfte att bli mer coachande och stödjande. För att nå ut via medierna med information om Arvsfonden etablerades konceptet Projektbarometern. Då Arvsfonden har som mål att vara till för hela Sverige och att det ska starta ett nytt projekt i varje län varje år är ambitionen att visa hur fördelningen av projektstöd ser ut länsvis. Denna satsning resulterade i 111 publiceringar till ett annonsvärde av 2 663 000 kronor. Projektbarometern kommer hädanefter att ges ut årligen. Allmänna arvsfondens utveckling framöver Regeringen anser att kommunikation och information om Allmänna arvsfonden är avgörande för kunskap om fondens verksamhet, för möjligheten att ansöka om medel för olika projekt samt för kunskaps- och erfarenhetsspridning. Vidare är det väsentligt att medel kommer alla målgrupper till del. Under året kommer det att göras en översyn av regelverket som avser Allmänna arvsfonden samt en myndighetsanalys av Arvsfondsdelegationen. Resultatet från dessa redovisningar kommer att ligga till grund för hur Allmänna arvsfonden bör utvecklas framöver. 8 Inriktning och prioriterade områden 2017 Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen genom att i sin årliga skrivelse till riksdagen ange inriktningen av barn-rättspolitiken, ungdomspolitiken och funktionshinderspolitiken. Regeringen anger även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. 8.1 Barnrättspolitik Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet utgår från de grundläggande principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år. Sverige ska vara ett av de bästa länderna i världen att växa upp i och för att uppnå målet krävs insatser inom flera politikområden förutom barnrättspolitiken. Att ta till vara och stärka barnets rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen förut-sätter att regeringens barnrättspolitik är sektorsövergripande och för-verkligas inom alla områden och verksamheter där barn är berörda. Regeringens avsikt är att göra barnkonventionen till lag för att stärka barnets rättigheter (Barnrättsutredningen S 2013:08). För att barnkonventionen som lag ska få avsedd effekt och för att förbättra tillämpningen av lagstiftningen finns det behov av kunskapshöjande insatser om vad konventionen innebär på alla nivåer i samhället. Även barnen själva behöver ökad kunskap om sina rättigheter för att kunna få dem tillgodosedda. De områden och åtgärder som är särskilt angelägna för regeringen är ett strategiskt och systematiskt arbete inom EU och på övrig inter-nationell nivå samt på nationell, regional och lokal nivå för att tillförsäkra barn deras rättigheter, skydda barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp, skydda barn mot våld och förebygga ekonomisk utsatthet bland barn. Riksdagen godkände i december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska till-försäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grund-läggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt och ledning för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer därför att variera beroende på aktör och verksamhet. Regeringens insatser inom barnrättspolitiken utgår från strategin och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är ett effektivt och användbart verktyg för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 8.2 Ungdomspolitik Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Därmed tydliggörs att ungdomspolitiken är ett av flera verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen för ungdomspolitiken. Arbetet inom ungdomspolitiken ska syfta till att offentlig verksamhet som rör unga har ett ungdomsperspektiv, bedrivs utifrån kunskap om ungas levnadsvillkor och samordnas mellan olika sektorer. För att uppnå det övergripande ungdomspolitiska målet prioriterar regeringen insatser för ungas etablering i arbets- och samhällslivet, främst arbete, utbildning och bostad. Därutöver prioriteras ungas makt och delaktighet samt ungas fritid, organisering och välmående. Då etablering i arbets- och samhällslivet spänner över flera politik-områden kan ungdomspolitiken spela en särskild roll genom sin sektors-övergripande karaktär med utgångspunkt i ungdomars livsvillkor. Regeringen har exempelvis beslutat om Vägar framåt - en strategi för unga som varken arbetar eller studerar (U2015/05478/UF) och utsett en samordnare som ska främja förbättrad samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och organisationer på nationell, regional och lokal nivå kring insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Den 6 oktober 2016 fick utredaren också i uppdrag (dir. 2016:82) att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kommuner när det gäller aktivitetsansvaret för ungdomar. Utredaren ska dessutom stärka dialogen mellan kommuner och staten i genomförandet av aktivitetsansvaret och lämna förslag till fortsatta åtgärder från staten för att stödja kommunerna i deras arbete med aktivitetsansvaret. 8.3 Funktionshinderspolitik Funktionshinderspolitiken ska syfta till att främja förutsättningar för fullt åtnjutande av mänskliga rättigheter för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning och ska ses som en del i arbetet med att förverkliga FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetet med jämlikhet i levnadsvillkor och samhällets gemensamma ansvarstagande är fortsatt angelägna frågor. Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionsnedsättning tar sin utgångspunkt i de nationella målen för funktionshinderspolitiken som riksdagen har beslutat om (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Dessa mål är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Funktionshinderspolitiken omfattar de sektorsövergripande insatser som syftar till att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning samt insatser för att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. De nationella målen och inriktningen på arbetet bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för Arvsfondens målgrupp personer med funktionsnedsättning. För att förtydliga målen och effektivisera arbetet med att genomföra funktionshinderspolitiken har ett antal inriktningsmål fastställts inom nio prioriterade politikområden, däribland arbetsmarknad, utbildning, transport och ökad fysisk tillgänglighet (skr. 2009/10:166). Målen är en del i strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. En viktig faktor för att kunna nå målen för insatserna är att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället. Strategin för funktionshinderspolitiken avslutades år 2016 och regeringen beslutade i maj 2017 om propositionen Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188). 8.4 Prioriterade områden Regeringen har identifierat tolv områden som bör prioriteras vid Arvs-fondsdelegationens medelsfördelning. De prioriterade områdena har många beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden. Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett projekt kan röra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktions-nedsättning även omfattar vuxna och äldre personer. Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom helt nya områden. Inom ramen för regeringens arbete med Agenda 2030 har två av de prioriterade områdena särskilt uppmärksammats, nämligen att stärka barnets rättigheter och ökad jämställdhet och jämlikhet. Världens stater har genom FN:s Agenda 2030 enats om 17 globala mål för hållbar utveckling. Såväl barn och ungdomar som personer med funktionsnedsättning berörs av de flesta av målen. I det svenska genomförandet betonas nära samverkan mellan främst kommuner, myndigheter, näringsliv, civilsamhälle och forskarvärlden. Mål 17 om att bygga partnerskap är agendans genomförandemål och syftar till att bygga nya och utveckla befintliga samarbeten för att uppnå målen. Hållbar utveckling syftar på en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Mot den bakgrunden är det naturligt att unga ofta går i spetsen för hållbar utveckling. Det är viktigt att barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning uppmuntras och ges möjlighet att bidra till hållbar utveckling. Projekt som genom nya och utvecklade former bidrar till att uppfylla målen i Agenda 2030 för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning bör stödjas. Projekt som bl.a. syftar till att uppfylla agendans mål 5 om att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt samt mål 16.2 om att eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn, ska särskilt uppmuntras. Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter För att stärka barnets rättigheter är det angeläget med stöd till projekt som syftar till att barnkonventionen och dess intentioner blir kända och tillämpade på alla nivåer i samhället som berör barn direkt eller indirekt inom exempelvis förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, fritid, kulturliv och rättsväsende. Det är särskilt angeläget att ge prioritet åt projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet i barns och ungas vardag. Mål 16 i Agenda 2030 handlar om att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. I detta sammahang bör särskilt mål 16.2 beaktas. Målet omfattar att eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. Projekt som syftar till att öka delaktighet och stärka demokratin Möjligheten till delaktighet i samhället och inflytande över den egna vardagen är central för fondens målgrupper. Projekt som syftar till att utveckla nya former för engagemang och att engagera personer som inte annars deltar i föreningslivet bör ges särskild prioritet. Även projekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar bör upp-märksammas särskilt. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Att utveckla, sprida och använda metoder att tillvarata de små barnens åsikter och de åsikter barn med funktionsnedsättning har, är särskilt viktigt. Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier Arbetet med att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier bör prioriteras i arvsfondens medelstilldelning, framför allt vad gäller projekt som syftar till att utveckla nya metoder på området. Här innefattas även stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka mäns våld mot flickor och unga kvinnor och mot flickor och kvinnor med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas. Det gäller även projekt som syftar till att motverka våld i samkönade relationer eller som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet. Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap För att främja barns och ungas hälsa behöver nya metoder för föräldra-utbildning och föräldrastöd utvecklas och prövas. Stöd och hjälp i föräldraskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och som därigenom har ökade möjligheter till god hälsa och ett gott liv. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla former för ett universellt förebyggande föräldrastöd, det vill säga att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som har missbruksproblematik eller har en psykisk sjukdom samt barn till föräldrar som har en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa Projekt som främjar målgruppernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande bör ges fortsatt prioritet. Även om hälsan i huvudsak utvecklas positivt i Sverige finns problem, bland annat vad gäller psykisk ohälsa, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. Under senare tid har flera studier också pekat på att psykisk ohälsa i hög grad förekommer bland homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbt-personer). Det är därför angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Levnadsvanor och mönster som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet, varför det är särskilt angeläget att främja goda levnadsvanor tidigt i livet. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet Att verka för ett rikt och nyskapande kulturliv som är tillgängligt för alla människor samt att bevara och tillgängliggöra kulturarvet är viktiga upp-gifter för hela samhället. Alla som bor i vårt land ska oberoende av ålder eller eventuell funktionsnedsättning ha möjlighet att delta i kulturlivet och uppleva en bredd av kulturella uttrycksformer liksom att få utveckla sin egen förmåga att uttrycka sig. Det är därför angeläget att stödja projekt som utvecklar barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Det gäller också för personer med funktionsnedsättning. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling. Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden Arbete ger egen försörjning och stärker oberoendet och självkänslan samtidigt som en hög sysselsättning utgör grunden för samhällets väl-färd. Arvsfondsdelegationen bör därför prioritera projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträdet till arbetsmarknaden för ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet. Projekt som genomförs i samverkan med företag och branscher och de projekt som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt. Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rör de flesta samhällsområden såsom rättsväsende, arbete, utbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frågor om tillgänglighet och kvinnors och barns situation. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet inklusive inom de egna intresseorganisationerna samt i det lokala utvecklingsarbetet. Stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering Det civila samhällets organisationer har en viktig roll för att bidra till samhällets mottagande av nyanlända barn och unga. Föreningslivet är en god integrationsarena och bygger på aktivt och frivilligt deltagande. Medel från arvsfonden kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för nyanländas etablering och delaktighet i samhället, inte minst i och genom föreningslivet. Projekt som syftar till att stärka, stödja och öka förutsättningar för nyanlända barns och ungas etablering i samhället bör därför prioriteras. Det är samtidigt angeläget att stärka det sociala stöd som krävs för barns och ungas goda start i Sverige. Projekten kan exempelvis omfatta nätverksskapande eller språkinlärning. Ökad jämställdhet och jämlikhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Det ska finnas en jämn fördelning av makt och inflytande samt en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Ekonomisk jämställdhet ska råda och mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är därför angeläget att stödja projekt som ökar förutsättningarna för att flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning utvecklas utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar. På så sätt kan samhället och den enskilda människan nå sin fulla potential. Medel från Allmänna arvsfonden kan bidra till att skapa arbetssätt och metoder för att öka jämställdheten mellan flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Projekt som syftar till att skapa jämlikhet i levnadsvillkor för fondens målgrupper är också av särskild vikt. Inom detta område bör även mål 5 inom Agenda 2030, som handlar om att uppnå jämställdhet, och om alla kvinnors och flickors egenmakt, beaktas och tas tillvara i projekten. Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet. Ett av målen i strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken är att den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras. Oavsett människors funktionsförmåga och ålder bör hinder för deras delaktighet i samhället rivas. Det är särskilt angeläget att stödja projekt som riktar sig till äldre personer med funktionsnedsättning, exempelvis med demenssjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsenedsättning samt till deras anhöriga. Projekt bör prioriteras som utvecklar metoder för att öka delaktighet och tillgänglighet. Stärka inflytandet för barn och unga Alla barn har en absolut rätt att få komma till tals och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem enligt artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Det innebär att även mycket små barn har rätt att höras och få tycka till om saker som rör dem. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse utifrån barnets ålder och mognad. Enligt Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) ska barn ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter genom olika uttrycksmedel i frågor som rör dem. Barn och unga ska respekteras och varje flicka och pojke ska ges möjlighet till utveckling och trygghet. Det är därför angeläget att prioritera projekt som stärker förutsättningarna för att öka delaktighet och inflytande för barn och unga. För att barnet eller den unge ska kunna vara delaktig krävs att han eller hon får information som är anpassad efter individens förutsättningar. Varje flicka eller pojke, oavsett funktionsförmåga, ska ges de bästa förutsättningarna att komma till tals och kunna vara delaktig i och utforma sin egen vardag. Varje ung kvinna och ung man ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Resultaträkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Tkr. Not 2016 2015 Intäkter Influtna arvsmedel 690 304 558 834 Summa 690 304 558 834 Kostnader Restituerade arvsmedel 1 -56 555 -35 447 Förvaltning och administration 2 -67 386 -62 078 Summa -123 941 -97 525 Rörelseresultat 566 363 461 309 Resultat från finansiella investeringar Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 3 215 806 239 444 Ränteintäkter och övriga liknande resultatposter -77 0 Realisationsvinster och förluster 4 111 987 153 036 Summa resultat från finansiella investeringar 327 716 392 479 Resultat efter finansiella poster 894 079 853 788 Årets resultat 894 079 853 788 Balansräkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Tkr. Not 2016-12-31 2015-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 5, 6 5 481 844 5 196 974 Summa anläggningstillgångar 5 481 844 5 196 974 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 24 571 20 692 Bank 101 427 144 360 Summa omsättningstillgångar 125 998 165 052 SUMMA TILLGÅNGAR 5 607 842 5 362 026 Eget kapital och skulder Eget kapital Fondkapital 3 746 930 3 545 220 Fritt eget kapital 1 036 818 1 416 173 Summa eget kapital 7 4 783 748 4 961 393 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 7 926 4 584 Beviljade ej utbetalda bidrag 803 964 386 130 Skatteskulder 124 90 Övriga kortfristiga skulder 8 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 12 073 9 817 Summa kortfristiga skulder 824 094 400 633 Summa eget kapital och skulder 5 607 842 5 362 026 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Notbilaga Inledande kommentarer och redovisningsprinciper Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett antal konsortier. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna. I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Andelar i konsortierna tas upp som anläggningstillgångar och är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5). Sedan år 2014 har 11 b § i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden tillkommit och tillämpades första gången för räkenskapsåret 2014. Förändringen innebär att redovisningen ska innefatta en balansräkning, en resultaträkning och noter upprättade i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL). Enligt god redovisningssed behövs ett kompletterande regelverk till ÅRL för upprättande av balansräkning, resultaträkning och noter. Kompletterande regelverk saknas. Allmänna Arvsfonden har stora likheter med en stiftelse och då närmast med en avkastningsstiftelse. För att uppfylla årsredovisningslagens krav på balansräkning, resultaträkning och noter har Allmänna arvsfonden därför som tidigare valt att upprätta dessa delar med tillämpning av BFN U 95:3 Redovisning i avkastningsstiftelser, som kompletterande regelverk. Om inte annat framgår, är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Erhållna arvsmedel värderas till verkligt värde, d.v.s. försäljningsvärde eller återanskaffningsvärde. Beviljade bidrag redovisas direkt mot eget kapital. Bidragen skuldförs i perioden för beslutet. Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital är inte tillgängligt för utdelning av bidrag och utgörs av ursprungligt kapital samt ackumulerade kapitaliseringar, realisationsvinster/-förluster och nedskrivningar. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital. Disposition av årets resultat sker enligt följande. Den del av årets resultat som avser realisationsvinst/-förlust samt eventuella nedskrivningar överförs till bundet eget kapital. Till bundet eget kapital förs även det belopp som årligen skall användas för kapitalisering. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital och är tillgängligt för utdelning. Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som finansiell intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings-/ inlösenvärdet för andelar i aktiekonsortierna är marknadsvärdet vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet exklusive upplupen utdelning vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org.nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Noter 2016 2015 Not 1 Restituerade arvsmedel m.m. Testamente och bättre rätt 9 164 13 506 Avstående av arv 32 031 10 803 Dödsboförvaltning 14 412 10 317 Rättegångskostnader 261 357 Fastighetsskatt 687 464 Summa 56 555 35 447 Not 2 Förvaltning och administration Arvsfondsdelegationen Förvaltning 39 840 36 549 Styrelsearvoden 42 39 Sociala avgifter arvoden 12 10 Summa 39 894 36 598 Kammarkollegiet Dödsboavveckling m.m. 16 338 14 238 Fondförvaltning, baserad på marknadsvärde 8 965 8 564 Fondförvaltning, timtaxa 1 159 1 119 Övriga förvaltningskostnader 860 1 344 Summa 27 322 25 265 Revision 171 215 Summa 67 387 62 078 Not 3 Resultat från finansiella investeringar Utdelning KK:s räntekonsortium 38 441 58 106 Utdelning KK:s svenska aktiekonsortium 63 229 62 522 Utdelning KK:s företagsobligationskonsortium 22 354 34 824 Utdelning KK:s aktieindexkonsortium 64 170 62 327 Utdelning KK:s utländska aktieindexkonsortium 47 389 53 987 Nedskrivningar -19 777 -32 322 Summa 215 806 239 444 Not 4 Realisationsvinster och förluster Realisationsresultat KK:s räntekonsortium -1 206 -911 Realisationsresultat KK:s svenska aktiekonsortium 58 836 0 Realisationsresultat vid KK:s utländska aktieindexkonsortium 64 184 114 901 Resultat aktieterminer -9 828 39 046 Summa 111 986 153 036 Not 5 Långfristiga värdepappersinnehav 2016-12-31 2015-12-31 Ingående anskaffningsvärde 5 229 296 5 012 940 Årets förvärv 441 008 435 445 Årets försäljningar -136 361 -219 089 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 5 533 943 5 229 296 Ingående ackumulerade nedskrivningar -32 322 0 Årets nedskrivning -19 777 -32 322 Utgående ackumulerade nedskrivningar -52 099 - 32 322 Not 6 Långfristiga värdepappersinnehav Anskaffningsvärde Bokfört- värde Marknadsvärde Andelar i KK:s företagsobligationskonsortium 1 056 518 1 056 518 1 079 793 Andelar i KK:s räntekonsortium 1 593 397 1 541 298 1 541 298 Andelar i KK:s svenska aktiekonsortium 695 760 695 760 1 833 926 Andelar i KK:s aktieindexkonsortium 1 192 277 1 192 277 1 783 016 Andelar i KK:s utländska aktieindexkonsortium 773 841 773 841 1 617 947 Andelar i alternativa investeringsfonder* 222 150 222 150 241 852 *Marknadsvärde fastställs tidigast under mars 2017. Not 7 Förändring av eget kapital Fond kapital Fritt eget kapital Summa eget kapital Eget kapital 2015-12-31 3 545 220 1 416 173 4 961 393 Under året beslutade bidrag - -1 081 920 -1 081 920 Återförda ej förbrukade bidrag - 283 283 Återbetalda ej utnyttjade bidrag - 9 913 9 913 Omföring nedskrivning -19 777 19 777 - Omföring av realisationsvinster 111 986 -111 986 - Kapitalisering 10 % av influtna arvsmedel* 63 375 -63 375 - Justering kapitalisering 2014 46 125 -46 125 - Årets resultat - 894 079 894 079 Eget kapital 2016-12-31 3 746 930 1 036 818 4 783 748 *Kapitalisering av influtna arvsmedel Influtna arvsmedel minus restituerade arvsmedel. Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2016-12-31 2015-12-31 Arvsfondsdelegationen, förvaltning 7 292 5 560 Arvsfondsenheten, förvaltning 1 473 1 752 Advokatfiskalsenheten, förvaltning 27 27 Fondförvaltningsavgift 2 371 2 123 Ekonomiadministration 275 255 Revision 100 100 Övriga poster 536 0 Summa 12 073 9 817 Tilldelade medel per organisation Funktionshindersorganisation Antal Belopp Afasiföreningen i Skellefteå (AFASI) 1 733 000 Afasiföreningen Stockholms län 1 1 953 084 Alzheimerföreningen i Sverige 1 1 494 000 Attention Hisingen-Kungälv 1 2 356 000 Autism och aspergerförbundet 1 1 589 521 Barncancerfonden 1 2 070 300 De Handikappades Samarbetskommitté i Helsingborg 1 901 862 Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) 2 5 276 518 Europeiskt Teckenspråkscenter 1 1 985 000 Falkenbergs Fontänhus Vänner 1 1 359 009 Fibromyalgiförbundet 1 1 338 550 Forum SKILL 2 3 821 750 Funkibator ideell förening 3 5 709 077 Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) 1 1 149 000 Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) 1 1 483 000 Föreningen Furuboda 1 1 669 000 Föreningen Grunden 1 257 000 Föreningen Grunden i Göteborg 1 1 464 810 Föreningen Grunden i Malmö 1 1 408 000 Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap JAG 1 3 371 211 Föreningen Passalen 1 1 120 052 Handikappförbunden 2 5 427 792 Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) 2 3 636 184 Handikappföreningarna i Karlstad 1 1 129 000 Handikappföreningarna Östergötland (HSO) 1 2 118 814 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Jönköpings län 1 448 997 Handikappidrottens Samarbetsorgan (HISO) i Malmö 1 562 000 Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 1 2 255 510 Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft i Göteborg 1 995 000 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet 1 2 966 547 LHON Eye Society ideell förening 1 2 288 000 Mind 2 1 643 000 Mun och halscancerförbundet 1 1 674 000 Organiserade Aspergare 1 1 648 615 Personskadeförbundet RTP 1 1 932 381 Reaktiveringsföreningen RAS 1 2 648 000 Riksförbundet Attention 3 6 616 093 Riksförbundet Attention/NSPH 1 2 698 000 Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) 1 1 053 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) 1 2 322 700 Riksförbundet Huntingtons sjukdom 1 1 071 712 Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar, Västerås 1 1 828 000 Riksförbundet Sällsynta Diagnoser 1 1 734 000 Sane - Förbundet autoimmuna encefaliter med psykiatrisk presentation 1 1 035 320 Schizofreniförbundet 1 2 587 420 Stockholms Dövas Förening 2 2 573 387 Svenska Downföreningen 1 1 668 000 Svenska Dövidrottsförbundet 1 838 000 Svenska Migränförbundet 1 878 000 Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) 1 1 490 000 Sveriges Dövas Ungdomsförbund 1 1 706 624 Synskadades Riksförbund (SRF) 1 1 100 174 Ung Media Sverige 1 1 182 730 Unga Allergiker 1 1 893 809 Totalt 64 108 160 553 Idrottsförening Antal Belopp A4 Skytteförening 1 2 424 000 Agnäs Idrotts Klubb 1 1 428 000 Alingsås Handbollsklubb AHK 1 306 404 Arboga Södra IF 1 1 307 000 Arnäs Idrottsförening 1 3 034 000 Bangolfklubben Jönköping 1 1 515 000 BIK Karlskoga 1 949 000 BK Tinnis 1 3 949 000 Bohusläns Klätterklubb 1 2 712 000 FC Rosengård 1 1 460 594 Dalarnas Idrottsförbund 1 841 000 Edsbyns IF Bandyförening 1 1 455 535 FA Sápmi 1 300 000 Fagersta Vattenskidklubb 1 1 288 000 Free motion parkour klubb 1 1 060 000 Freluga Golfklubb 1 2 451 000 Friluftsfrämjandet 1 2 094 449 Frödinge Brantestad SK 1 2 543 000 Föreningen Linde ridskola 1 5 485 000 Föreningen O-Ringen Borås 2015 1 559 000 Föreningen Sölvesborgsgymnasterna 1 2 237 000 Gotlands Lantliga Ryttarförening 1 702 000 Göteborgs Kungliga Segelsällskap GKSS - AccessAbility Center 1 1 022 180 Göteborgs United Volleyboll klubb 1 1 924 932 Habo Wolley 87 1 1 379 814 Hjärtums IS 1 749 000 Hoby Gif Fotboll 1 3 063 000 Hofors Allmänna Idrotts Förening 1 228 000 Hudiksvalls Gymnastikförening 1 1 390 000 Hörnsjö IF 1 3 856 000 IFK Borlänge Alpin 1 1 465 000 IFK Kyrktåsjö 1 3 993 000 IFK Tumba SOK (Skidor & Orientering) 1 488 000 IFK Umeå 1 4 416 000 Insamlingsstiftelsen Girls in Sport (BK Ume Trixa (Trixa Hockey) 1 1 482 335 Karlskrona Gymnastikförening 1 5 232 000 Karlskrona Tennisklubb 1 1 151 000 Kista Sportsclub KFUK-KFUM 1 706 978 Kristianstad FC 1 380 000 Landskrona idrottens samorganisation (LISA) 1 1 009 872 Lindesbergs Tennisklubb 1 560 000 Lindsdals IF 1 636 965 Ljungby IF 1 2 763 000 Lyckorna Golfklubb 1 1 867 000 Långevialliansen 1 2 392 000 Mariedals IK 1 746 520 Mölndal Outdoor IF 1 4 071 000 Narva Boxningsklubb 1 499 000 Norbergs AIF 1 2 713 000 Norrbottens Motorsällskap 1 1 690 400 Norrbärke Skidklubb 1 2 725 000 Norrköpings Skidklubb 1 1 235 000 Ockelbo Hockey Club 1 4 543 000 OK Kroppefjäll 1 1 652 000 Oskarshamns Golfklubb 1 1 345 000 OV Helsingborg HK 1 1 506 280 Oxie Golfklubb 1 1 115 000 Piteå Xstremesport (PXS) 1 1 920 000 Real Fighter Sällskap 1 522 250 Sandvikens IF 1 1 096 300 Simklubben Poseidon 1 2 335 000 Skogaby Golfklubb 1 612 000 Skövde Skateboardförening 1 1 342 030 Sollentuna Backhopparklubb 1 375 000 Soo Shim Taekwondo &Hapkido Klubb 1 50 000 Sotenäs Golfklubb 1 1 554 000 Stiftelsen Good Sport Foundation Support 1 2 360 319 Sundsvall Ortvikens Bågskytteklubb 1 3 409 000 Svegs Idrottsklubb 1 2 647 000 Svensk Tennis Öst 1 450 000 Svenska Cykelförbundet 1 2 580 000 Sätra idrottsförening 1 849 000 Södermanlands Idrottsförbund Sörmlandsidrotten 1 755 688 Tabergsdalens TK 1 2 696 000 The Good Talents (fd. The Good Tribe Ideell Förening) 1 1 696 299 Tomelilla Golfklubb 1 3 131 000 Trällekilla Ridklubb 1 1 887 000 Tunalids Ridklubb 1 1 312 000 Tälje Skog och ungdom 1 1 378 857 Tämta Ridklubb 1 3 742 000 Tösse IF 1 2 778 000 Uppsala Allmänna Konståkningsklubb 1 911 000 Visingsö Allmänna Idrottssällskap (VAIS) 1 3 266 000 Västergötlands Orienteringsförbund 1 944 000 Västerviks Fotbollsförening 1 1 033 770 Örebro läns Idrottsförbund 2 2 428 480 Örebro Sportklubb Handboll Herr 1 400 000 Östra Deje IK 1 4 753 000 Totalt 89 161 312 251 Kulturförening Antal Belopp Amatörteaternas Riksförbund, södra distriktet 1 970 276 Art Lab Gnesta 1 1 276 000 Berättarministeriet 1 3 259 000 c.off 1 2 259 496 Clowner utan Gränser 1 1 834 066 Clownetterna 1 673 280 Dance Culture dansförening 1 2 059 660 Föreningen Fanzingo 1 1 410 620 Föreningen Fisksätra museum 1 816 393 Föreningen Kulturstorm 1 1 232 856 Föreningen Plattform 1 1 551 000 Föreningen Stapelbädden 2 1 138 000 Föreningen Storstockholms Fritidschefer 1 576 448 Ideella Teaterföreningen Tjechovensemblen 1 1 697 000 Jeunesses Musicales Sweden, JMS 1 2 238 470 Konstföreningen Panncentralens Vänner 1 1 429 190 Kreativa Akademin 1 1 595 941 Kulturföreningen Kachikally 1 2 009 810 Kulturföreningen Ormen 1 1 215 000 Kulturföreningen Parken (Kulturparken) 2 3 318 540 Kulturföreningen Viva 1 951 000 Kulturverkstan i Konsum Ringen 1 1 370 585 Kvalitetsteatern 1 2 190 703 Masthuggsteatern 1 1 840 316 Musikcentrum Öst 1 1 790 000 Myller Kultur & Händelser Ekonomisk förening 1 2 017 084 Normcreative Settings 1 1 722 756 Riksorganisationen Svenska Gospelverkstaden 1 1 651 377 Riksteatern Halland 1 1 619 000 Scenplats Glada Hudik 1 1 557 408 Stockholm Gospel / Riksföreningen Svenska Gospelverkstaden 1 2 181 088 Stödföreningen för Körsbärsgårdens Konsthall och Skulpturpark 1 1 234 000 Sveriges Musik och Kulturskoleråd (SMOK) 1 1 370 000 Sveriges Orkesterförbund 1 1 462 232 Teater 16 1 1 071 844 Teater JaLaDa 1 1 640 648 Teater Reagera 1 1 339 140 Teaterföreningen Fama 1 1 177 460 Teatermaskinen Ek. för. 2 2 095 590 Ung Företagsamhet Gävleborg 1 816 284 Västanå Teater 1 1 885 000 Totalt 44 65 544 561 Offentlig huvudman Antal Belopp Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset 1 3 107 665 Barnhälsovården i Uppsala län 1 414 447 Barnombudsmannen i Uppsala, BOiU 1 1 198 435 Borlänge kommun 1 50 000 Borås Stad, Fritid- och folkhälsoförvaltningen 1 1 770 000 Borås Stad, Stadsdel Öster 1 699 000 DART- Kommunikations- och dataresurscenter, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 1 200 124 Eskilstuna kommun, Vård och omsorgsförvaltningen 1 1 861 000 Gotlands kommun Kultur och fritidsförvaltningen 1 714 127 Göteborgs stadsmuseum 1 3 389 000 Hudiksvalls kommun 2 3 261 712 Kulturverket/ Umeå kommun 1 1 772 040 Landstinget i Västmanland 1 1 087 842 Region Jämtland Härjedalen (Filmpool Jämtland och Bildkonsten Jämtlands län) 1 1 139 176 Skara kommun 1 773 000 Skåne läns landsting Habilitering & Hjälpmedel/ Barn- och ungdomshabilitering 1 1 644 810 Sociala Resursförvaltningen 1 5 140 188 Totalt 18 29 222 566 Organisation bildad på etnisk grund Antal Belopp Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i Stockholm 1 820 000 Föreningen Hidde Iyo Dhaqan 2 5 009 608 Internationell Klubb Vorta Drom 1 678 267 Kroatiska Riksförbundet i Sverige 1 2 430 299 Somali Dialogue Center 1 1 257 000 Somalilandsförening i Malmö 1 2 397 119 Somaliska Freds- och Skiljedomsföreningen 1 1 021 739 Somaliska Riksförbundet i Sverige (SRFS) 1 1 491 658 Sverigefinländarnas arkiv 1 1 111 000 Totalt 10 16 216 690 Social organisation Byrån mot diskriminering i Östergötland 1 1 242 000 Ensamkommandes Förbund 1 1 196 569 Familjevårdens Centralorganisation (FaCO) 1 1 711 461 Föreningen Öppen Gemenskap 1 826 618 Hedemora Rödakorsetkrets 1 1 749 000 Ideella Föreningen Maskrosbarn med firma Barnrättsorganisationen MRB 1 2 884 397 RFHL Riks 2 2 001 103 RFSL Stockholm 2 5 592 150 Riksförbundet RFHL (f.d Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland) 1 1 206 830 Riksorganisationen Give it forward 1 1 717 192 Riksorganisationen Kriminellas revansch i samhället (RIKSKRIS) 1 3 161 000 Riksorganisationen Män för Jämställdhet 3 11 241 726 Rydö historiska förening 1 728 924 Rädda Barnen 3 20 213 760 Rädda Barnens Riksförbund, Region Väst 1 826 100 TRIS - tjejers rätt i samhället 2 2 892 736 Unga KRIS, Kriminellas Revansch I Samhället Ungdomsförbund, Kalmar 1 862 000 Totalt 24 60 053 566 Stiftelse Breviksstiftelsen 2 3 943 756 Bräcke diakoni 1 2 271 000 FUB:s Stiftelse ALA 1 1 454 000 Gabriel Klints Insamlingsstiftelse 1 2 343 000 Insamlingsstiftelsen Choice 1 1 485 816 Insamlingsstiftelsen Kvinna till kvinna 2 2 553 200 Insamlingsstiftelsen Make Equal 3 2 693 182 Insamlingsstiftelsen Ronald McDonald Hus i Göteborg 1 3 010 000 Norrtälje Naturvårdsstiftelse 1 500 520 Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders 1 2 449 688 Skåne Stadsmission 1 2 068 000 Stiftelsen Bergmancenter på Fårö 1 1 014 000 Stiftelsen Eric Ericson International Choral Centre 1 2 003 580 Stiftelsen Hippocampus 1 1 032 166 Stiftelsen Index - The Swedish Contemporary Art Foundation 1 659 000 Stiftelsen Johannesdalsinitiativet 1 1 699 000 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 2 1 786 625 Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet, Folkuniversitetet 1 1 564 592 Stiftelsen Mosaik 1 899 065 Stiftelsen Norrbottenteatern 1 2 150 500 Stiftelsen Regementsheden i Skillingaryd 1 882 773 Stiftelsen Spinalis 1 1 530 000 Stiftelsen Svenskt Demenscentrum 1 1 705 688 Stiftelsen Tekniska museet 1 956 387 Stiftelsen Tensta konsthall 1 1 259 526 Stiftelsen Teskedsorden 1 1 777 750 Stiftelsen Vårsta Diakonigård 1 1 475 199 Totalt 33 47 667 213 Studieförbund ABF MittSkåne 1 429 800 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Malmö 2 2 963 561 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Göteborg 1 1 557 800 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Halland 1 1 119 647 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Huddinge 1 1 386 592 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra Småland 2 2 067 614 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro 2 5 669 123 Arbetarnas Bildningsförbund Västra Götaland 1 2 295 000 Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds universitet 1 1 919 000 Kulturens Bildningsverksamhet 6 9 996 757 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) Väst 1 998 000 Sensus Studieförbund Norra Norrland 1 2 383 575 Sensus studieförbund Region Uppsala- Härnösand 2 1 966 000 Sensus Studieförbund, Stockholm 1 2 063 000 Sensus Studieförbund, Västra Sverige 1 1 448 695 Studiefrämjandet i Småland/Gotland 1 901 253 Studiefrämjandet i Stockholm 2 3 575 780 Studiefrämjandet i Uppsala län 1 1 263 771 Studiefrämjandet i Örebro 1 1 002 058 Studiefrämjandet, Södra Skaraborg & Ulricehamn 1 2 495 468 Studieförbunden i samverkan (tidigare Folkbildningsförbundet) 1 3 951 000 Studieförbundet Bilda Väst 1 775 232 Studieförbundet Vuxenskolan Halland 1 685 000 Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland 1 2 712 548 Studieförbundet Vuxenskolan, Gävleborg 2 2 418 240 Studieförbundet Vuxenskolan, Uppsala 1 1 457 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Väst 1 725 000 Totalt 38 60 226 514 Trossamfund Kungsportens Friskvård 1 749 800 Totalt 1 749 800 Ungdomsorganisation FN-föreningen, Örnsköldsvik FN Ung 1 888 422 Förbundet Vi Unga 1 982 000 Föreningen Flamman Ungdomarnas Hus 1 2 811 000 Föreningen Svea Sträng - Ung utan Pung 1 405 000 here 4 U 1 1 361 082 KFUK-KFUM, Malmö 1 1 730 000 KFUM Umeå 1 1 452 000 KFUK-KFUM i Göteborg 1 1 423 441 KFUK-KFUM Region Skåne-Blekinge 1 3 997 000 Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer - LSU 1 2 439 300 Reacta 1 1 571 657 Romska Ungdomsförbundet (RUF) 1 3 480 000 Sveriges Ungdomsråd 1 2 267 000 Ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL Ungdom 2 5 210 000 Totalt 15 30 317 902 Övrig organisation AnimalSpirits.org 1 1 722 803 Attraktiva Filipstad 1 2 729 000 Barnrättsbyrån 1 1 618 000 Beatebergs Hunddagis Ek. förening 1 953 000 Billingens Fritidsområde ek för 1 530 000 Bris - Barnens rätt i Samhället 1 1 462 236 Bufff Sverige 1 4 308 874 Civilförsvarsförbundet Västra Östergötland 2 2 973 723 Coompanion Jönköpings län 1 476 000 Dala Arbetsrehab ekonomisk förening 1 1 603 046 Dalakuben 1 1 995 240 Dalénium - Science Center 1 810 000 Demokrati för Barns Framtid (DBF) 1 1 701 174 Demokratipiloterna 1 2 257 190 Enter Sweden (f.d. Transfer Mälardalen) 1 990 000 FLU - Förening för lokal utveckling 1 2 022 934 Forza of Sweden 1 1 173 190 Friluftsfrämjandet Vetlanda lokalavdelning 1 748 000 Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar 1 1 084 000 Föreningen Bänkåsvikens Framtid 1 1 964 000 Föreningen Centralasiengrupperna 1 2 167 000 Föreningen Dream of the Good / Drömmen om det goda 1 1 295 438 Föreningen Folkets Park i Byske u.p.a 1 1 629 000 Föreningen Fredens Hus på Uppsala Slott 1 1 525 000 Föreningen FreeZone 1 1 175 410 Föreningen Grrl Tech 1 2 054 000 Föreningen Mellansels folkhögskola 1 1 667 000 Föreningen Pascal Intryck Påtryc Uttryck Avtryck 1 988 672 Föreningen Tidigt Föräldrastöd 1 2 865 000 Föreningen Urkraft 2 3 694 215 Föreningen X-CONS Haninge 1 1 226 200 Förslövs Bygdegårdsförening 1 821 888 Glokala Folkbildningsföreningen 1 1 076 000 Glädjeverkstan - Clownmedicin 1 1 276 468 Gnosjöandans näringsliv 1 657 000 Göteborgs FöreningsCenter 1 1 486 307 Göteborgs Interreligiösa råd 1 747 490 Göteborgs Räddningsmission 1 1 675 951 Hiv - Sverige 1 2 270 000 Hushållningssällskapet i Hallands län 2 2 270 000 Hushållningssällskapet Väst 4 3 340 763 Hållbar Kemi i Stenungsund 1 1 779 759 Ideela föreningen Origo 1 1 638 640 IFALL - Integration För Alla 1 1 170 000 Imagenes del Sur/Bilder från Södern 1 1 587 000 Inkludera Invest 1 725 885 Internationella Bekantskaper 1 3 755 000 Internationella Vänner 1 1 492 456 Kalmarsundsregionens Arbetsgivarring Ideel förening 1 1 951 528 Karriär-Kraft Service ekonomisk förening 1 794 596 Kollaborativet 1 1 892 462 Kung Saga Förening 1 1 308 530 Kvinnors Nätverk - Linnamottagningen 1 2 052 000 Kvinnorättsförbundet 1 1 710 086 Lugna Gatan Åre ideella förening 1 1 139 780 Luleå Brottsofferjour 1 2 609 105 Lundsbrunns Samhällsförening 1 987 000 Maktsalongen 1 1 543 600 Malmö mot Diskriminering 1 1 151 000 MR-piloterna ideell förening 1 1 797 000 Måleriföretagen i Väst 1 1 180 400 Möckelnföreningarna 1 252 445 Noaks Ark Stockholm 1 1 614 000 Nordiska Konstförbundet - Svenska Sektionen 1 1 463 000 Passalen Karlstad 1 607 488 Process Kedjan 1 2 056 000 Projektor Ideell Förening 1 1 483 000 Real Stars Ideell förening 1 2 162 562 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) 1 1 865 460 Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) i Malmö 1 1 361 007 Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU), Stockholm 4 6 340 470 Riksförbundet Hjärnkoll 1 2 510 800 Riksorganisationen Femtastic 1 1 776 000 Rosengård Folkets Hus 1 1 456 000 Skånes horn av Afrikas förening 1 1 202 000 Spelberoendes Förening i Göteborg 1 1 810 600 Spilloteket 2 2 770 118 Sundsjö Västra Bygdegårdsförening 1 201 000 Sunhults Byalag 1 442 000 Svenska Livräddningssällskapet 1 2 103 644 Sveriges Konsumenter 1 1 778 850 Sverok 1 1 920 348 Talita Ideell Förening 1 760 484 Tamam Lund 1 1 413 000 Tanke och Handling ek. förening 1 2 889 000 Upplands Modelljernvägs Förening 1 1 081 268 Uppsala Stadsmission 1 1 205 363 Verdandi 1 2 180 409 Wetseras vänner 1 2 777 000 Väse framtid 1 2 839 000 Växtvärket Malmö Ideell förening 1 1 443 013 Östersjöakademien 1 343 000 Totalt 102 154 235 762 Summa totalt 438 733 707 378 58 Överlevande projekt 2016 Under 2016 fick totalt 104 stycken avslutade projekt sin slutredovisning godkänd av Arvsfondsdelegationen. Arvsfondsdelegationen har därefter kategoriserat samtliga av dessa projekt utifrån vad som hänt med verksamheten efter det att finansieringen ur Allmänna arvsfonden upphört. I denna bilaga redovisas kortfattat de projekt som bedömts leva vidare på ett tydligt sätt efter projekttidens slut. Det betyder att de tillhör kategori 3 eller 4, enligt den klassificering som Arvsfondsdelegationen använder. Totalt bedöms 58 stycken projekt leva vidare, vilket motsvarar 56 procent av samtliga avslutade projekt som fick sina slutredovisningar godkända under 2016. Lokalstödsprojekten ingår inte i nedanstående sammanställning. Kategori 4 - Verksamheten lever vidare 1. MIND - Föreningen Psykisk Hälsa. Självmordsupplysningen. Syftet med projektet, som vänder sig till unga vuxna som mår dåligt och är självmordsnära, var att bygga upp och utveckla en webb "Självmordsupplysningen". Verksamheten som nu kallas Självmordslinjen, drivs vidare i föreningens regi med hjälp av volontärer och ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen, fonder och stiftelser. Fem lokalföreningar har också startat. 2. Föreningen Skyddsvärnet. Prata med oss - inte om oss. Syftet med projektet var att ge ensamkommande barn och ungdomar stöd i att bygga upp nätverk och lokala föreningar på olika orter i landet. Nu finns en riksorganisation, Sveriges Ensamkommandes Förening, (SEF) som har lokalföreningar runt om i landet. 3. Studieförbundet Vuxenskolan Åre. Lugna Gatan Åre. Syftet med projektet var att bygga upp ett Lugna Gatan-nätverk i Åre. Nu finns ett Lugna Gatan-nätverk som lever vidare i kommunens regi. 4. Macken Växjö Ekonomisk Förening. Kläder och möbler för alla. Projektets syfte var att utveckla ett affärskoncept i att omskapa kläder och möbler och erbjuda meningsfull sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar. Verksamheten drivs nu vidare i föreningens regi. Personer anställs med lönebidrag och man har ett samarbete med habilitering och Arbetsförmedlingen. 5. Unga Örnar Borlängekretsen. Tusen ord. Syftet med projekt var att stimulera barns språkutveckling genom att skapa och utveckla ett upplevelsecentrum som sätter barn och språket i centrum. En plats för kulturmöten och integration. Verksamheten drivs nu vidare i kommunens regi. 6. Föreningen Rekryterings Gruppen RG Aktiv Rehabilitering. Lär dig om paddling, skridskoåkning och lägerliv - för dig med funktionsnedsättning. Syftet med projektet var att aktivera fler personer med fysiska funktionsnedsättningar i exempelvis kajakpaddling och långfärdsåkning på skridskokälke. Verksamhet finns nu på nio orter runt om i landet och drivs ideellt av personer som själva har en funktionsnedsättning. Föreningen har också tagit fram ett prova på-material som finns för utlåning. 7. Bilda Gävle Dala. Folkungar. Syftet med projektet var att erbjuda barn mellan 5 och 12 år att få spela folkmusik. Undervisningen sker på skoltid. Verksamheten lever nu vidare i föreningens regi som säljer sina tjänster runt om i landet. Föreningen fortsätter utveckla verksamheten med medel från Musikverket. De som arbetat i projektet är nu anställda i föreningen. 8. Seriefrämjandet. Tusen Serier. Projektet syftade till att öppna upp den svenska seriekulturen för unga med utländsk bakgrund. Nu finns en ny förening, Tusen Serier, som finansieras av Malmö stad. 9. Linköpings kommun. Liquid. Syftet med projektet var att starta en mötesplats för HBTQ-ungdomar 12-20 år som kan fungera som främjande för deras fysiska och psykiska hälsa. Nu finns mötesplatsen och ytterligare en för äldre än tjugo år. Verksamheten drivs i kommunens regi inom ramen för dess fritidsverksamhet. 10. SEF Sveriges Ensamkommandes Förening - Riksförbund. SEF Organiseras. Syftet med projektet var att ge ensamkommande barn och ungdom stöd i att bygga upp nätverk och lokala föreningar på olika orter i landet för att underlätta vistelsen, omhändertagandet och anpassningen i dagens svenska samhälle samt att ge alla aktörer som arbetar runt målgruppen mer kunskap och insikt i ungdomarnas situation på deras egna villkor. Nu finns verksamhet runt om i landet som finansieras av stiftelser och fonder. 11. KRIS-Göteborg. Kraftkällan. Syftet med projektet var att starta upp program för unga kvinnor som har en önskan om en förändrad livsstil fri från alkohol/droger och kriminalitet. Nu driver förening två boenden där man också bedriver dagverksamhet för barn. Verksamheten finansieras av KRIS, kommunen och genom betalning från andra offentliga aktörer för de kvinnor som kommer till verksamheten. 12. Lunds fontänhus. Gröna Fingrar. Syftet med projektet var att utveckla den trädgård som finns kring det hus där föreningen bedriver sin verksamhet och starta en rehabiliteringsträdgård för personer med psykiska problem. Verksamheten drivs nu vidare i föreningens regi med stöd från Arbetsförmedlingen, som finansierar drygt en tjänst. Personer som står långt från arbetsmarkanden ges möjlighet till arbetsträning i verksamheten. 13. Lunds fontänhus. En väg framåt. Syftet med projektet var att utveckla en stödverksamhet för universitetsstuderande som lider av psykisk ohälsa. Nu finns en mötesplats för social samvaro, studiestöd, friskvård m.m. Verksamheten drivs i föreningens regi i nära samarbete med Lunds universitet och med finansiering från Lunds kommun, Region Skåne, fonder och stiftelser. Verksamheten vänder sig idag också till utländska studenter och studerande på Komvux. 14. Sveriges Dövas Riksförbund. Dövstudier för alla. Syftet med projektet var att utveckla en kunskapswebb med material om dövstudier och att skapa kurser i dövstudier. Nu erbjuds kurser på Västanviks folkhögskola som har SDR som huvudman. SDR har också skrivit ett samarbetsavtal med Institutionen för lingvistik och teckenspråk vid Stockholms universitet om ett långsiktigt samarbete och kunskapsutbyte. Universitet har också skrivit avtal om att ta hand om den webb som tagits fram. 15. Riksförbundet Attention. Engagera och aktivera ungdomar med NPF på deras fritid för ökad självständighet och delaktighet samt motverka destruktivt beteende. Syftet med projektet var att utveckla metoder och verksamhet som kan bidra till att ge ungdomar med NPF en mer stimulerande fritid och fler sociala kontakter. Stockholmsföreningen har nu en ungdomsverksamhet som arbetar vidare med detta koncept. 16. Hushållningssällskapet Väst. MATGLAD. Syftet med projektet var att med ny teknik utveckla en pedagogisk applikation på ett tydligt och enkelt språk för planering av mat och måltider för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, personer i eget boende med eller utan assistans. Föreningen har tagit fram en app som nu finns att ladda ner och som används runt om i landet. Fler nya appar på samma tema har tillkommit. 17. Unga KRIS. Ung KRIS power. Syftet med projektet var att Unga KRIS skulle prova på att agera arbetsförmedlare. Föreningen har nu tagit fram en modell för att hjälpa unga människor ut i arbete och studier. Verksamheten fortlever i föreningens regi med ekonomiskt stöd från kommunen, som står för löner och lokal. Verksamheten sker i samarbete med flera olika förvaltningar i kommunen så som kultur, barn och fritid. 18. Svenska Gospelverkstaden. Ungdomarna håller drömmen vid liv. Föreningen har tagit fram en modell där unga med hjälp av gospelsången som metod och verktyg formulerar sig om afrohistoria, människors lika värde och om sina framtidsdrömmar. Verksamheten fortsätter i föreningens regi. Skolor över hela landet köper in tjänsten med medel från Skapande skola. Två unga är anställda i föreningen varav en som ordförande. 19. Passalen. Ett värdskap för alla. Syftet med projektet var att skapa en volontärpool med ungdomar med funktionsnedsättning som skulle kunna vara värdar vid större evenemang i kommunen. Verksamheten drivs nu vidare av Tema Göteborg, som är en offentlig verksamhet i stadens regi. En person från föreningen arbetar nu heltid och är dagligen med och påverkar frågor om tillgänglighet, assistans m.m. Verksamheten har nu också utökats att omfatta både högstadiet och gymnasieskola. 20. Art Lab Gnesta. Gnesta konstnärliga Ungdomsråd. Projektets syfte var att låta unga få vara med och delta i offentlig konstutsmyckning. Verksamheten fortsätter i föreningens regi med medel från Kulturrådet och kommunen samt säljer tjänster till skolor via Skapande Skola. 21. Föreningen Furuboda. I3 - idrott och inklusion. Syftet med projektet var att ta fram en modell för att skapa fler möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att aktivt delta i idrottslivet, som utövande idrottare, som ledare eller med idrott som yrke. Furuboda Folkhögskola har nu en idrottsverksamhet som genomförs av ledare som själva har en funktionsnedsättning. Verksamheten är också öppen för andra som inte går på skolan. Verksamheten finansieras via fonder och genom att skolor och företag köper in tjänster och utbildningar. 22. Stiftelsen Independent Living Institute. Assistanstips. Syftet med projektet var att ta fram en söksida för vardagstips för assistansanvändare. Nu finns en webbplats inom ramen för föreningens ordinarie verksamhet där målgruppen ger tips och råd. 23. Svenska Golfförbundet. Handigolf. Syftet med projektet var att få fler att börja spela golf och framför allt att locka nya målgrupper att vilja prova på Handigolf. Tränare har utbildats i Handigolf, funktionshinder, bemötande och tillgänglighetskunskap m.m. Verksamheten fortsätter nu i föreningens regi. Folksam ger stimulansbidrag till klubbar. Nu finns en rad Handigolfsektioner och utbildningen fortsätter på klubbar runt om i landet. 24. Ädelfors Folkhögskola. Spelutveckling. Syftet med projektet var att utveckla två nya samverkande kurser inom konst- och speldesign för unga med NPF. Idag finns ett helt nytt program på skolan med fyra olika kurser i dataspelsutveckling. 25. Shedo. Ego Nova. Projektets syfte var att bidra till att förebygga kombinationsproblematiken självskadebeteende och ätstörningar samt att öka kunskaperna på området och att verka mot fördomar och stigmatisering. Verksamheten drivs nu vidare i föreningens regi med medel från Nationella självskadeprojektet som finansieras av Socialdepartementet. 26. Kvinnors nätverk/Linnamottagningen. Linnahemmet. Syftet med projektet var att starta upp ett litet behovsanpassat akutboende med behandlingsinsatser för flickor i åldrarna 13¬-19 år utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld, med omfattande behov av stöd dygnet runt. Föreningen driver nu ett boende som finansieras som HVB-hem. 27. Verdandi, Stockholmskretsen. Järvas unga ska synas och höras. Syftet med projektet var att försöka få unga som är för gamla för ungdomsgården att engagera sig i sitt område genom att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter där unga leder yngre. Verksamheten fortsätter nu i föreningens regi med finansiering från Stockholms stad och genom att ett bostadsbolag betalar lokalen. 28. Västanviks folkhögskola. Socialt företag för döva/Dalahänder. Syftet med projektet var att folkhögskolan skulle starta ett socialt företag för döva ungdomar och döva med utländsk bakgrund. Nu har man startat ett socialt företag med ett antal anställda som utför en rad olika tjänster såsom städning, djurhållning och trädgårdsarbete. 29. Hidde Iyo Dhaqan. Egna röster egna bilder. Syftet med projektet var att fylla kunskapsluckor och sprida kunskap inom och utom den svensksomaliska gruppen. Föreningen har tagit fram en bok och en utställning som används bl.a. i Berättarnätverket. Unga har startat en teaterförening och utställningen turnerar runt. Materialet används också i studiecirklar 30. Sensus Östergötland Norra Småland. Barn och föräldrasamverkan. Syftet med projektet var att skapa mötesplatser för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar. Verksamheten drivs nu vidare i föreningens regi. Tre föräldragrupper träffas varje vecka med mellan 3¬¬-6 föräldrar i varje grupp, beroende på antal barn och funktionsnedsättning. 31. Ideella föreningen Svenska Idébanken. Idébanken Emmaboda. Syftet med projektet var att skapa en mötesplats för kulturmöten i centrala Emmaboda och att utveckla socialt företagande i kommunen. Mötesplatsen drivs nu vidare i kommunens regi och en person från föreningen är anställd i verksamheten som nu har fokus på språk. 32. Fäktning för synskadade. Syd i Fokus. Syftet med projektet var att främja det gemensamma lärandet i fäktning i grupp och att långsiktigt etablera fäktning för synskadade i Sverige. Nu finns en ny förening, Fäktklubben Prét, som driver verksamheten vidare. 33. Mångkulturell Kunskap. Projekt Fjäril. Syftet med projektet var att främja förutsättningarna att finna arbete för arbetslösa nysvenskar med psykiska funktionsnedsättningar. Verksamheten drivs vidare i föreningens regi som samverkar med Arbetsförmedlingen som hänvisar personer till verksamheten. 34. KFUM JKS Stockholm. Mitt 127. Syftet med projektet var att motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar mellan 15-20 år. Genom projektet ville man skapa och genomföra en återkommande sommarfestival öppen för alla. Upptäcka barn och unga som är i behov av stöd och skydd, samverka med andra stadsdelar m.m. Verksamheten lever nu vidare i föreningens regi med finansiering från stadsdelsförvaltningen. Projektledaren är nu anställd av förvaltningen. 35. Finspångs motorsällskap. Verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Syftet med projektet var att skapa en verksamhet för att utveckla motorsporten och de kringaktiviteter som finns kring kärnverksamheten så att fler personer med olika etnicitet, bakgrund, åldrar och funktionsnedsättning kan medverka och ingå i ett socialt sammanhang. Verksamheten drivs nu vidare i föreningens regi finansierad av Mo Gård och verksamheten har också utökats med personer från omsorgen i kommunen som fått en mötesplats för dagligverksamhet två dagar i veckan. 36. Vänersborgs kommun. Arbetsmarknadsavdelningen. Steget ur Bojan. Syftet med projektet var att skapa en metod där ungdomar som idag har skulder, hos kronofogden och inkassobolag, som är för små för skuldsanering, får hjälp och verktyg att ta sig ur sin situation för att få kraft och vilja att förändra sina liv. Inledningsvis samarbetade kommunen med KRIS. Nu fortsätter kommunen arbetet inom ramen för sin ungdomssektion. 37. BUFFF f.d. Bryggan Stockholm. Nytt föräldracirkelmaterial - cirklar inom Kriminalvården. Syftet med projektet var att ta fram ett modernt och bredare material med ett tydligt barnperspektiv för föräldracirklar för frihetsberövade föräldrar. Metoden är nu implementerad i kriminalvården där föreningen utbildar personal på anstalterna till gruppledare. 38. Galleri Syster. Lilla syster. Syftet med projektet var att göra en satsning på unga konstnärer. Nu har föreningen en ungdomssektion som har verksamhetsstöd från kommunen, landstinget och ett bostadsbolag. 39. Arvika pastorat. Miriam, Tjej- och kvinnocenter i Arvika. Syftet med projektet var att skapa ett kvinnocenter för flickor och unga kvinnor som är i behov av stöd och hjälp där insatsen från socialtjänst eller andra samhällsinstanser inte är självklara. Nu finns en tjejjour inom ramen för en kvinnojour som är medlem i ROKS. Verksamheten bygger på ideellt arbete och finansieras av ROKS och donationer. 40. Föreningen Fanzingo. Radio Fri. Syftet med projektet var dels att starta en radiostation som sänder från insidan av en låst institution och ger en röst åt unga frihetsberövade, dels en radioredaktion som producerar reportage och inslag från utsidan och som vänder sig till unga som har erfarenhet av inlåsning. Verksamheten fortsätter i föreningens regi. Idag finns också verksamhet på anstalter för kvinnor och Kriminalvården vill implementera verksamhet på fler ställen. Föreningen har dessutom tagit fram en metodbok med medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten. 41. Stockholms Handikappidrottsförbund. Synlig idrott. Syftet med projektet var att få fler barn och ungdomar med synnedsättning att vilja prova på olika idrotter. Nu finns en idrottsskola för barn med synnedsättning i föreningens regi. 42. Kultur och Fritid, Norrköpings kommun i samarbete med Somaliska ungdomsföreningen. Konst - PIMPA. Syftet med projektet var att öka kunskapen om demokrati och mänskliga rättigheter genom ett arbetssätt där dessa frågor vävs in i ett konstnärligt skapande. Projektet mynnade ut i en ny förening, Imagine what we can do, som driver verksamheten vidare. Arbetet sker ideellt med stöd från olika stiftelser. Verksamheten har utökats och omfattar idag också ungdomarnas föräldrar som har stadsodlingar. 43. Svenska psykoanalytiska föreningen. Tryggare kan flera vara - psykodynamisk handledning och behandling vid Barnavårdscentraler. Syftet med projektet var att lansera en ny modell för att hantera psykologiska problem som drabbar barn under deras första tid samt deras föräldrar. Den modell som tagits fram ingår idag i ett forskningsprojekt och på ett mindre antal BVC med stöd från en stiftelse. Två landsting fortsätter ge stöd och har skrivit avtal med psykoanalytiker. 44. Strokeföreningen i Kalmar. SMS-team i Syn- och strokerehabiliteringen i Kalmar. Syftet med projektet var att göra tillvaron enklare för människor med hemianopsi och kvadrantopsi, synskador uppkomna efter stroke. Metoden används nu på strokehabiliteringar runt om i landet och fem sjukhus har SMS-rum i sina habiliteringar. Kategori 3 - Erfarenheterna från projekten lever vidare Till kategori 3 hör projekt som exempelvis har utvecklat en verksamhet, metod eller ett nytt arbetssätt som efter projektets slut används i organisationen eller av aktörer utanför organisationen, exempelvis inom offentlig sektor. Jämfört med kategori 4 är det för dessa projekt svårare att uttala sig om omfattningen. 45. RFSL Ungdom Riks. Nära - ett projekt om nära relationer och sexuell hälsa för transpersoner. Syftet med projektet var att ge unga transpersoner kunskap om sex, kärlek och relationer. Föreningen ger utbildningar och har tagit fram en webbsida där man också kan få svar på frågor via e-post. Socialstyrelsen finansierar med 20 procent. 46. Romska ungdomsförbundet. Vi är romer. Syftet med projektet var att genomföra en vandringsutställning om romer, på olika museer och kulturinstitutioner över landet och att skapa en virtuell utställning, så att alla barn och ungdomar kan ta del av den romska kulturen. Nu finns en vandringsutställning och en virituell utställning för studiedagar som köps in av skolor med medel från Kulturrådet inom ramen för Skapande skola. Verksamheten administreras av Romskt kulturcentrum. 47. Föreningen Tjejers rätt i samhället TRIS. Nå vidare - Hedersförtyck och intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med projektet var att öka kunskapen om hur särskoleungdomar utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. Målgruppen är främst anställda på gymnasiesärskolorna. Föreningen har tagit fram ett studiematerial och säljer utbildningar för pedagoger, elevvårdspersonal, elevassistenter och skolledningar. 48. IPA-Barns rätt till lek. Barn som inte leker. Syftet med projektet var att ta fram information och ett verktyg som kan bidra till att barn som inte knäckt lekkoden får ett utvecklande stöd. Verksamheten fortsätter i föreningens regi. Ett metodmaterial har tagits fram och en valbar kurs på temat finns på Stockholms universitet. 49. Nordiska Folkhögskolan. Dömda. Syftet med projektet var att inspirera unga dömda enligt LSU att välja en egen berättelse som påverkat dem positivt i sin människosyn och gestalta denna berättelse för att bevara den åt eftervärlden. Projektet har i samarbete med Arbetets museum, Riksutställningar och Världskulturmuseet tagit fram en utställning som turnerar runt i landet. 50. DART. PRAGMA - Pragmatisk organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter. Syftet med projektet var att ta fram en ny metod för kommunikation. Nu finns bildbaserade kommunikationskartor som används i boenden, habiliteringen, skolor och uppdragsutbildningar. 51. Röda Korsets Ungdomsförbund. Humanitet och Kreativitet i skolan. Syftet med projektet vara att skapa bättre förutsättningar för skolelever att engagera sig för humanitet och mänskliga rättigheter i skolan och på fritiden. Nu finns ett spel och en handbok som används ute i skolorna. Verksamheten finansieras med medel från regeringens satsning på nyanlända. 52. Grrl Tech Ideell Förening. På tal om 6. Syftet med projektet var att skapa ett nyanserat samtal om sexualitet mellan människor som sällan möts för att öka toleransen mellan människor som inte delar samma erfarenheter av identitet, kön, ålder, kultur, sexualitet och fysisk förmåga. Nu finns ett utbildningsmaterial som distribueras via en läromedelscentral och används av skolor runt om i landet. Föreningen ger också fortbildningar på skolor runt om i länet. 53. FUB Uppsala. Alla sommarens skurar blir till min spegelbild. FUB har tillsammans med Teater Blanca gjort ett antal kortfilmer utifrån teaterföreställningen Resenärerna. Filmerna visar på det arbetssätt som teater Blanka har, där möjligheter att skapa blandas med möjligheten att se och ta del av teater. En verksamhet där alla kan bidra efter sin förmåga. En blogg har skapats som lever vidare med stöd från kommunen. 54. Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset och Barnombudsmannen i Uppsala. Knas hemma. Syftet med projektet var att stärka och mobilisera barn och unga som bor i familjehem eller är i annan institutionell samhällsvård, genom de ungas egen berättelser, röster och utbildning. Som ett resultat av projektet har de unga startat en egen förening, Knas hemma, som efterfrågas i olika utredningar och anlitas för att hålla föredrag och utbildningar. 55. Forum SKILL. Så funkar sex. Projektets syfte var att ta fram tillgängliga metoder för kommunikation och information om sex och samlevnad för personer med intellektuella, neuropsykiatriska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Föreningen ger nu uppdragsutbildningar och har tagit fram en samlevnadsbok med tillhörande handledning och film som används i dagliga verksamheter, gruppboenden, sociala företag, gymnasiesärskolor m.fl. Vuxenskolan håller studiecirklar med materialet och det finns en webbplats där man kan ställa frågor och få svar från en sexolog. Som ett resultat av projektet har även en poddradio startats. 56. Svenska OCD-förbundet. Ananke. Friskare med djur och musik - ett hälsoprojekt för barn med OCD. Projektet syftade till att erbjuda barn 5-13 år med OCD en möjlighet att delta i aktiviteter med djur och musik, för att må bättre till följd av de hälsoeffekter sådana aktiviteter kan ge. En metod har tagits fram och används nu i föreningens lokala föreningar. Föräldrar betalar efter förmåga och föreningen har stöd av olika stiftelser. 57. Ingesunds folkhögskola. Olika avtryck. Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för personer med intellektuella funktionshinder att ta del av ett ökat utbud och fler valmöjligheter till utbildning och fritidsaktiviteter inom olika estetiska områden. Nu finns en ny kurs som ingår i den reguljära verksamheten. Man kommer också att bedriva kortkurser på en vecka för målgruppen. 58. Bojen, förening för barn och ungdomar som bevittnat våld i hemmet. Fortsättningsprogram för barn som upplevt våld i hemmet. Föreningen har tagit fram ett program för barn 4-19 år som upplevt våld i hemmet, samt för deras mammor. Verksamheten lever vidare i mindre omfattning i föreningens regi med stöd av Göteborgs stad. Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Närvarande: M Johansson, ordförande, och statsråden Lövin, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet Annika Strandhäll Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2016