Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:51 Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument Skr. 2025/26:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 november 2025 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument (RiR 2025:19). Riksrevisionen har granskat om höjningarna av de generella statsbidragen under covid-19-pandemin utformades effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument. Enligt Riksrevisionen kunde höjningarna ha utformats på ett effektivare sätt, bl.a. hade kommunikationen om och dimensioneringen av statsbidragen kunnat vara mer träffsäkra. Riksrevisionen anser också att regeringens redovisning brister i transparens. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen inför framtida höjningar av generella statsbidrag i stabiliseringspolitiskt syfte. Regeringen strävar ständigt efter att utforma ändamålsenliga åtgärder. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer kommer att vara användbara i detta arbete. Vid en kris överväger regeringen vid behov olika former av stabiliseringspolitiska instrument för att stötta kommuner och regioner. Regeringen avser också att utveckla de övergripande stabiliseringspolitiska principerna i sin kommande skrivelse om det finanspolitiska ramverket. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer3 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer4 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer5 Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument (RiR 2025:19)7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 november 202581 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda generella statsbidragen under covid-19-pandemin som stabiliseringspolitiskt instrument på ett effektivt sätt. Resultaten av granskningen redovisas i rapporten Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument (RiR 2025:19), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 17 juni 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat de omfattande tillfälliga höjningarna av de generella statsbidragen till kommuner och regioner under 2020–2022 (fortsättningsvis benämnda konjunkturstöden) som ett effektivt stabiliseringspolitiskt instrument. Syftet med konjunkturstöden var att motverka neddragningar i de kommunala verksamheterna och undvika skattehöjningar som kunde förvärra lågkonjunkturen. Riksrevisionen har bedömt om konjunkturstöden varit träffsäkra, om de fått avsedda effekter och om besluten om stöden varit baserade på välgrundade underlag. Myndighetens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument. Riksrevisionen konstaterar att konjunkturstöden endast i begränsad omfattning omsattes i verksamhet i kommuner och regioner 2020. Svårigheterna med kompetensförsörjning kan dock ha bidragit till detta. Eftersom skatteintäkterna ökade starkt 2021 och 2022 fanns det enligt Riksrevisionen inte något behov av konjunkturstöd dessa år. Det är därför svårt att utvärdera effekterna av konjunkturstöden som stabiliseringspolitiskt instrument för den perioden. Riksrevisionen konstaterar vidare att kommuners och regioners beslut om skattesatser ofta grundas på långsiktiga överväganden och i regel inte påverkas av tillfälliga inkomstbortfall. Enligt Riksrevisionen kom konjunkturstöden för 2021, som beslutades efter förslag i budgetpropositionen för samma år, inte till kommunernas och regionernas kännedom i tid för att kunna beaktas i deras budget- och planeringsprocesser. Riksrevisionen framhåller att förutsättningarna för att en åtgärd ska få önskvärd effekt ökar om åtgärden aviseras med god framförhållning. Att konjunkturstöden syftade till att kompensera för minskade skatteintäkter uppfattades enligt Riksrevisionen framför allt inte av kommunerna. En tydligare kommunikation om syftet hade enligt Riksrevisionen kunnat stärka stödens effektivitet som stabiliseringspolitiskt instrument. Riksrevisionen bedömer att konjunkturstöden kraftigt översteg det stabiliseringspolitiska behovet. En överdimensionering av generella statsbidrag kan enligt myndigheten medföra risker, som att effektiviseringsarbeten skjuts upp, att kostnader ökar på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart, samt att de resurser som staten har utrymme att lägga på konjunkturstabiliserande åtgärder inte hamnar där de gör störst nytta. Riksrevisionen anser vidare att regeringens beslutsunderlag brustit i transparens, bl.a. när det gäller förväntade effekter av höjningarna och de faktorer som beaktats vid utformningen av stöden. Regeringens beräkningar avsåg vidare hela kommunsektorn och var inte uppdelade på kommuner och regioner. Inför framtida höjningar av de generella statsbidragen i stabiliseringspolitiskt syfte rekommenderar Riksrevisionen regeringen att redovisa på ett transparent sätt alla faktorer som ligger till grund för dimensioneringen av höjningar av de generella statsbidragen, utveckla analysen och redovisningen av hur höjningarna av de generella statsbidragen samspelar med andra relevanta faktorer av betydelse i den aktuella situationen, etablera en separat analys och redovisning för kommuner respektive regioner, och överväga andra kompletterande stabiliseringspolitiska instrument för att stötta kommuner och regioner vid en svår konjunkturnedgång. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning, som utgör ett värdefullt bidrag till analysen av träffsäkerheten och effekten av konjunkturstöden samt underlagen för besluten om stöd. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser avseende dimensioneringen av konjunkturstöden. Besluten om konjunkturstöd fattades dock under en period då bedömningarna av pandemins ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn var förenade med stor osäkerhet. Statsbidragen dimensionerades därför med målsättningen att säkra den ordinarie verksamheten och möjliggöra nödvändiga åtgärder för pandemi-hantering inom kommuner och regioner. Regeringen värnar om en stram och transparent budgetprocess, där utgiftsökningar ställs mot varandra och prövas samlat mot ett på förhand fastställt ekonomiskt utrymme, som begränsas av utgiftstaket och målet för det offentliga finansiella sparandet. Inför varje budgetproposition gör regeringen en samlad bedömning av behovet av statsbidrag till kommuner och regioner och utgiftsökningar avvägs i förhållande till andra åtgärder. Under pandemin bedömdes dock situationen som så exceptionell att regeringen lämnade flera extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget. I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att det är viktigt att de faktorer som har beaktats vid framtagandet av ett förslag om nivå på de generella statsbidragen redovisas på ett transparent sätt. Målet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner är att skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner som bidrar till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet (prop. 2008/09:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.3, bet. 2008/09:FiU3, rskr. 2008/09:150). Regeringens förslag baseras på en samlad bedömning av den kommunala ekonomin, där skatteunderlagets utveckling är central. Även andra faktorer, som t.ex. demografi, pris- och löneutveckling samt behov inom de kommunala verksamheterna, vägs dock in. Regeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla metoder för analys och redovisning av hur förändringar av de generella statsbidragen samspelar med andra relevanta faktorer. Regeringen siktar på att avisera höjningar av generella statsbidrag i god tid. I samband med överlämnandet av budgetpropositionen till riksdagen publiceras, i den utsträckning det är möjligt, information om hur kommande satsningar fördelas mellan kommuner respektive regioner. I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att det är angeläget att beakta kommunernas och regionernas planeringsförutsättningar vid överväganden om höjningar av de generella statsbidragen för att ge kommunsektorn goda förutsättningar att använda medlen på ett sätt som bidrar till en effektiv verksamhet med hög kvalitet. I en krissituation, som under pandemin, kan dock bedömningar av utvecklingen vara osäkra och det kan finnas skäl att snabbt vidta åtgärder. Vid flera tillfällen under pandemin lämnade regeringen därför förslag om konjunkturstöd i extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget. Regeringen delar delvis Riksrevisionens uppfattning att utvecklingen i kommuner respektive regioner bör redovisas var för sig. Den analys av resultat och kostnadsutveckling som presenteras separat för kommuner respektive regioner i budgetpropositioner bedöms vara ändamålsenlig (se t.ex. prop. 2025/26:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5). En framåtblickande och fördjupad analys fördelad på kommuner respektive regioner är förenad med betydande osäkerheter och mycket resurskrävande. Till följd av den stora osäkerheten bedömer regeringen att en sådan analys inte är ändamålsenlig. Regeringen strävar ständigt efter att utforma ändamålsenliga åtgärder. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer kommer att vara användbara i detta arbete. Vid en kris överväger regeringen vid behov olika former av stabiliseringspolitiska instrument för att stötta kommuner och regioner. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer I den kommande skrivelsen om det finanspolitiska ramverket avser regeringen att utveckla de övergripande principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Syftet är att öka förutsägbarheten i stabiliseringspolitiken, stärka dess genomslag och förbättra möjligheterna till uppföljning och utvärdering. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i den aktuella rapporten kommer att beaktas i detta arbete. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument (RiR 2025:19) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 november 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument