Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2015/16:101 Årsredovisning för staten 2015 Regeringens skrivelse 2015/16:101 Årsredovisning för staten 2015 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2015. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Innehållsförteckning Tabellförteckning 9 Diagramförteckning 13 Sammanfattning 17 Årsredovisning för staten 2015 23 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 29 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 29 1.2 Utgiftstaket för 2015 32 2 Utfallet för statens budget 39 2.1 Saldot i statens budget 2015 39 2.1.1 Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än budgetpropositionen 41 2.2 Inkomster i statens budget 2015 47 2.2.1 Prognosförutsättningar 47 2.2.2 Totala skatteintäkter 49 2.2.3 Övriga inkomster 54 2.3 Utgifter i statens budget 2015 61 2.3.1 Utgifter i statens budget - sammanfattning 61 2.3.2 Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten 67 2.3.3 Indragningar 69 2.3.4 Överskridanden 70 2.4 Utfall per utgiftsområde 71 2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 72 2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 75 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 78 2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 79 2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 82 2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 83 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 86 2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration 89 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 92 2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 95 2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 98 2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 100 2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 102 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 104 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 109 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 111 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 117 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 119 2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 121 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 123 2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi 126 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 128 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 132 2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 134 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 137 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 139 2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 142 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar 143 2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 144 2.4.30 Kassamässig korrigering 148 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 149 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter 151 2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 154 2.7 Beställningsbemyndiganden 158 2.8 Inomstatliga lån 159 2.9 Övriga krediter 160 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 163 3.1 Resultaträkning 163 3.1.1 Intäkter 164 3.1.2 Kostnader 165 3.1.3 Transfereringar 166 3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade 169 3.1.5 Försämrat resultat i statliga företag 170 3.1.6 Nettokostnaden för statsskulden minskade 170 3.2 Balansräkning 170 3.2.1 Nettoförmögenheten minskade 172 3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen 172 3.3 Finansieringsanalys 174 3.3.1 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde 175 3.3.2 Investeringarna blev något lägre 175 3.3.3 Statens nettoutlåning var högre än 2014 175 3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter försvagades 176 3.3.5 Statens lån ökade 176 3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget 176 3.3.7 Justeringar som är hänförliga till statsskulden 177 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 177 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning 177 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget 186 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget 187 3.5 Noter 188 3.5.1 Noter till resultaträkningen 188 3.5.2 Noter till balansräkningen 211 3.5.3 Noter till finansieringsanalysen 243 4 Utvecklingen av statsskulden 249 4.1 Definition av statsskulden 249 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid 250 4.3 Statsskuldens kostnader 252 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 257 5.1 Statliga garantier 257 5.1.1 Garantiportföljens sammansättning 257 5.1.2 De olika garantityperna 260 5.1.3 Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj 264 5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten 265 5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten 266 5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser 266 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk 268 5.2.1 Utlåningsportföljens sammansättning 269 5.2.2 De olika lånen med kreditrisk 270 5.3 Stabilitetsfonden 272 5.4 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier 272 5.4.1 Den ordinarie portföljen 272 5.4.2 Insättningsgarantin 274 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 279 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen 279 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel 279 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll 280 6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande 280 6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel 283 6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen 283 6.2.2 Resultaträkning 284 6.2.3 Balansräkning 285 6.2.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning 286 6.3 Ansvariga myndigheters bedömningar 287 6.3.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll 287 6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser 288 6.3.3 Förvaltningsförklaringar 289 6.3.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning 290 6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel 290 6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet 291 6.5.1 Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2014 291 6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige 291 6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser 292 6.6 Redovisning av samtliga EU-medel 292 6.6.1 Avgiften till EU 292 6.6.2 Redovisningen i och vid sidan om statens budget 293 6.6.3 Redovisning i resultaträkningen 295 Bilagor Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 5 Tabellsamling Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016 Tabellförteckning Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 30 Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna 30 Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande 31 Tabell 1.4 Utgiftstaket 32 Tabell 1.5 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå för 2015 33 Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter 33 Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2015 till utfallet för 2015 34 Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2015 39 Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget 40 Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2015 och 2014 40 Tabell 2.4 Utgifter 41 Tabell 2.5 Statens budget för 2015 42 Tabell 2.6 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015 i propositionen Vårändringsbudget för 2015 44 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 46 Tabell 2.8 Skattereformer 2015 i beslutad budget för 2015 och i propositionen Vårändringsbudget för 2015 47 Tabell 2.9 Antaganden i 2016 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2015 48 Tabell 2.10 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2015 48 Tabell 2.11 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2009-2013 49 Tabell 2.12 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2014 och beslutad budget för 2015 50 Tabell 2.13 Övriga inkomster, sammanfattning 55 Tabell 2.14 Inkomster av statens verksamhet, översikt 55 Tabell 2.15 Rörelseöverskott 55 Tabell 2.16 Ränteinkomster 56 Tabell 2.17 Aktieutdelning 2015 och 2014 57 Tabell 2.18 Inkomster av försåld egendom 58 Tabell 2.19 Återbetalning av lån 58 Tabell 2.20 Kalkylmässiga inkomster 59 Tabell 2.21 Statliga pensionsavgifter 59 Tabell 2.22 Bidrag m.m. från EU 59 Tabell 2.23 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 60 Tabell 2.24 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 61 Tabell 2.25 Utgifter i statens budget 2015 62 Tabell 2.26 Utfallet för statens budget 2015 och 2014 65 Tabell 2.27 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2015 67 Tabell 2.28 Makroekonomiska förutsättningar 68 Tabell 2.29 Regeringsbeslut om förtida betalningar av utgifter 2015 69 Tabell 2.30 Indragningar 2015 69 Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2015 70 Tabell 2.32 Icke medgivna överskridanden 2015 71 Tabell 2.33 UO 1 Anslag 72 Tabell 2.34 UO 1 Beställningsbemyndiganden 72 Tabell 2.35 UO 1 Garantier 73 Tabell 2.36 UO 1 Inomstatliga lån 73 Tabell 2.37 UO 2 Anslag 75 Tabell 2.38 UO 2 Beställningsbemyndiganden 75 Tabell 2.39 UO 2 Utlåning 75 Tabell 2.40 UO 2 Garantier 76 Tabell 2.41 UO 2 Inomstatliga lån 76 Tabell 2.42 UO 2 Övriga krediter 77 Tabell 2.43 UO 3 Anslag 78 Tabell 2.44 UO 4 Anslag 79 Tabell 2.45 UO 4 Beställningsbemyndiganden 80 Tabell 2.46 UO 5 Anslag 82 Tabell 2.47 UO 5 Beställningsbemyndiganden 82 Tabell 2.48 UO 6 Anslag 83 Tabell 2.49 UO 6 Beställningsbemyndiganden 84 Tabell 2.50 UO 6 Garantier 84 Tabell 2.51 UO 6 Inomstatliga lån 84 Tabell 2.52 UO 6 Övriga krediter 84 Tabell 2.53 UO 7 Anslag 86 Tabell 2.54 Utfall för bistånd 2006-2015 87 Tabell 2.55 UO 7 Beställningsbemyndiganden 87 Tabell 2.56 UO 7 Garantier 87 Tabell 2.57 UO 7 Övriga krediter 88 Tabell 2.58 UO 8 Anslag 89 Tabell 2.59 Asylsökande m.m. 2015 90 Tabell 2.60 UO 8 Beställningsbemyndiganden 91 Tabell 2.61 UO 9 Anslag 92 Tabell 2.62 UO 9 Beställningsbemyndiganden 93 Tabell 2.63 UO 9 Inomstatliga lån 94 Tabell 2.64 UO 10 Anslag 95 Tabell 2.65 UO 10 Ohälsomått 96 Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden 97 Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter 97 Tabell 2.68 UO 11 Anslag 98 Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter 99 Tabell 2.70 UO 12 Anslag 100 Tabell 2.71 UO 13 Anslag 102 Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2015 102 Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden 103 Tabell 2.74 UO 14 Anslag 104 Tabell 2.75 Arbetslöshet 105 Tabell 2.76 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser 106 Tabell 2.77 Bidrag till lönegarantiersättning 107 Tabell 2.78 UO 14 Beställningsbemyndiganden 107 Tabell 2.79 UO 15 Anslag 109 Tabell 2.80 UO 15 Beställningsbemyndiganden 110 Tabell 2.81 UO 15 Utlåning 110 Tabell 2.82 UO 16 Anslag 111 Tabell 2.83 UO 16 Beställningsbemyndiganden 114 Tabell 2.84 UO 16 Garantier 114 Tabell 2.85 UO 17 Anslag 117 Tabell 2.86 UO 17 Beställningsbemyndiganden 118 Tabell 2.87 UO 17 Utlåning 118 Tabell 2.88 UO 18 Anslag 119 Tabell 2.89 UO 18 Beställningsbemyndiganden 120 Tabell 2.90 UO 18 Garantier 120 Tabell 2.91 UO 18 Övriga krediter 120 Tabell 2.92 UO 19 Anslag 121 Tabell 2.93 UO 19 Beställningsbemyndiganden 121 Tabell 2.94 UO 20 Anslag 123 Tabell 2.95 UO 20 Beställningsbemyndiganden 124 Tabell 2.96 UO 21 Anslag 126 Tabell 2.97 UO 21 Beställningsbemyndigande 126 Tabell 2.98 UO 21 Utlåning 127 Tabell 2.99 UO 21 Inomstatliga lån 127 Tabell 2.100 UO 22 Anslag 128 Tabell 2.101 Utveckling av statens transportinfrastruktur 129 Tabell 2.102 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 130 Tabell 2.103 UO 22 Beställningsbemyndiganden 130 Tabell 2.104 UO 22 Utlåning 131 Tabell 2.105 UO 22 Inomstatliga lån 131 Tabell 2.106 UO 22 Garantier 131 Tabell 2.107 UO 23 Anslag 132 Tabell 2.108 UO 23 Beställningsbemyndiganden 133 Tabell 2.109 UO 23 Garantier 133 Tabell 2.110 UO 23 Övriga krediter 133 Tabell 2.111 UO 24 Anslag 134 Tabell 2.112 UO 24 Beställningsbemyndigande 135 Tabell 2.113 UO 24 Garantier 135 Tabell 2.114 UO 24 Utlåning 135 Tabell 2.115 UO 24 Övriga krediter 136 Tabell 2.116 UO 25 Anslag 137 Tabell 2.117 UO 26 Anslag 139 Tabell 2.118 Räntor på statsskulden 2011-2015, fördelning på anslagets komponenter 140 Tabell 2.119 Räntor och valutakurser 2011-2015 årsgenomsnitt 140 Tabell 2.120 Avgiften till Europeiska unionen 142 Tabell 2.121 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2011-2015 143 Tabell 2.122 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor 144 Tabell 2.123 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2015 145 Tabell 2.124 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto 146 Tabell 2.125 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 147 Tabell 2.126 Kassamässig korrigering 148 Tabell 2.127 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 150 Tabell 2.128 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2010-2015 152 Tabell 2.129 Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2015 och 2014 153 Tabell 2.130 Realekonomisk fördelning av statens budget 155 Tabell 2.131 Beställningsbemyndiganden 2015 159 Tabell 2.132 Inomstatliga lån 159 Tabell 2.133 Övriga krediter 160 Tabell 3.1 Resultaträkning 164 Tabell 3.2 Balansräkning 171 Tabell 3.3 Finansieringsanalys 175 Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2015 176 Tabell 3.5 Utbetalningar av vissa transfereringar 185 Tabell 3.6 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget 187 Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2015 249 Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2015 250 Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning 251 Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor 251 Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader 253 Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2015-12-31 258 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 260 Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade förluster (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) 2015-12-31 264 Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden) den 31 december 2015 265 Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) den 31 december 2015 266 Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2015 267 Tabell 5.7 Intäkter och kostnader för administration 267 Tabell 5.8 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2015 268 Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2015 269 Tabell 5.10 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2015 270 Tabell 5.11 Riskfaktorer och riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater 273 Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 284 Tabell 6.2 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2014-2020 284 Tabell 6.3 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 285 Tabell 6.4 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2014-2020 285 Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2007-2013 (exkl. TEN-bidrag) 286 Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014-2020 (exkl. TEN-bidrag) 286 Tabell 6.7 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) 294 Tabell 6.8 Anslag finansierade med EU-medel för flerårigabudgetramen 2007-2013 295 Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014-2020 295 Diagramförteckning Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990-2015 151 Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2015, realekonomiskt fördelade 154 Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2015 157 Diagram 3.1 Statens intäkter 164 Diagram 3.2 Statens kostnader 165 Diagram 3.3 Transfereringar per sektor 166 Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2011-2015 259 Diagram 5.2 3TÅtervinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2011-2015 268 Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2011-2015 270 Sammanfattning Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2015 Den offentliga sektorn uppvisade balans i finanserna för 2015. Det innebär att de offentliga finanserna kraftigt förstärktes jämfört med 2014. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 27,3 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 39 miljarder kronor jämfört med 2014. Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 10 miljarder kronor. Jämfört med 2014 förbättrades resultatet med 57 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 5 miljarder kronor till 1 352 miljarder kronor vid utgången av 2015. Som andel av BNP minskade statsskulden från 34,4 procent 2014 till 32,5 procent 2015. I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2015 jämfört med 2014. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor 2015 Procent av BNP1 2014 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 0 0,0 -61 -1,6 Statens budgetsaldo -33 -0,8 -72 -1,8 Utgiftstak 1 158 27,9 1 107 28,3 Takbegränsade utgifter 1 135 27,3 1 096 28,0 Statens nettoförmögenhet -422 -10,2 -418 -10,7 Statsskuld 1 352 32,5 1 347 34,4 Årets underskott i resultaträkningen -10 -0,2 -67 -1,7 Utlåning3 434 10,4 415 10,6 Garantiförbindelser4 1 876 45,2 1 727 44,1 1 Prel. BNP för 2015 uppgår till 4 155 miljarder kronor (löpande priser). 2 Rev. BNP för 2014 uppgår till 3 915 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2015 2014 Inkomster 2 033 1 904 Skatter och avgifter 1 792 1 672 Övriga inkomster 241 231 Utgifter 2 033 1 965 Finansiellt sparande 0 -61 varav staten -4 -49 varav ålderspensionssystemet 8 4 varav kommunala sektorn -4 -16 Den offentliga sektorn uppvisade balans i finanserna för 2015 Det innebär att de offentliga finanserna kraftigt förstärktes jämfört med 2014. Det genomsnittliga finansiella sparandet 2006-2015 uppgick till 0,3 procent av BNP. En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2015 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån, trots den betydande förbättringen av det finansiella sparandet jämfört med 2014. Det förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, delvis av de ofinansierade åtgärder som den förra regeringen genomförde. Utgiftstaket för staten Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2015 2014 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 123 1 103 Tekniska justeringar 2 4 Finanspolitiskt motiverad ändring 33 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 158 1 107 Takbegränsade utgifter 1 135 1 096 Budgeteringsmarginal 23 11 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,0 1,0 Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2015 uppgick till 1 158 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 135 miljarder kronor, dvs. 23 miljarder kronor lägre än fastställt tak. Utfallet för statens budget Utfallet för statens budget 2015 och 2014 Miljarder kronor Statens budget 20151 2015 2014 Totala inkomster 837 860 790 Statens skatteinkomster 859 894 802 Övriga inkomster -22 -35 -12 Totala utgifter m.m. 870 892 862 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 853 867 838 Statsskuldsräntor m.m. 21 22 3 Förändring av anslagsbehållningar -5 Riksgäldskontorets nettoutlåning 0 10 22 Kassamässig korrigering 0 -7 0 Budgetsaldo -33 -33 -72 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2014. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 837 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 860 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst skatt på kapital som blivit högre än beräknat. Övriga inkomster blev drygt 12 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2015. Utgifter m.m. i statens budget uppgick till 892 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2015. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 36 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 14 miljarder kronor lägre. Statens budgetsaldo blev därmed -33 miljarder kronor, vilket är lika med det budgeterade beloppet. Resultaträkning Resultaträkning Miljarder kronor 2015 2014 Intäkter Skatteintäkter 1 138 1 031 Övriga intäkter 98 101 Summa intäkter 1 236 1 132 Kostnader Transfereringar m.m. -968 -944 Statens egen verksamhet -259 -252 Summa kostnader -1 227 -1 196 Resultat från andelar i hel- och delägda företag -4 12 Finansiella intäkter och kostnader, netto -16 -15 Årets underskott -10 -67 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 10 miljarder kronor och innebär en förbättring med 57 miljarder kronor jämfört med 2014. Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 1 138 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna. Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 962 miljarder kronor, en ökning med 33 miljarder kronor jämfört med 2014. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 259 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2014. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till -4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 16 miljarder kronor jämfört med 2014. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till knappt -16 miljarder kronor, vilket är en försämring med 1 miljard kronor jämfört med 2014. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med 10 miljarder kronor jämfört med 2014. Balansräkning Balansräkning Miljarder kronor 2015 2014 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 8 8 Materiella anläggningstillgångar 535 519 Finansiella anläggningstillgångar 376 396 Utlåning 434 415 Varulager m.m. 3 3 Fordringar 177 146 Periodavgränsningsposter 67 28 Kortfristiga placeringar 3 19 Kassa och bank 7 7 Summa tillgångar 1 610 1 540 Kapital och skulder Nettoförmögenhet -422 -418 Fonder 153 147 Avsättning för pensioner m.m. 243 232 Statsskulden 1 352 1 347 Skulder m.m. 201 150 Periodavgränsningsposter 82 82 Summa kapital och skulder 1 610 1 540 Garantiförbindelser Övriga ansvarsförbindelser 1 623 49 1 513 41 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -422 miljarder kronor vid utgången av 2015, vilket motsvarar 10,2 procent av BNP. I förhållande till 2014 försämrades nettoförmögenheten med 4 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade med 5 miljarder kronor till 1 352 miljarder kronor vid utgången av 2015. Lån i svenska kronor ökade med 17 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 11 miljarder kronor. Statliga garantier Statliga garantiåtaganden Miljarder kronor 2015 2014 Insättningsgarantin 1 501 1 389 Investerarskyddet Kreditgarantier 244 206 Garantier om tillförsel av kapital 122 122 Pensionsgarantier 9 8 Övriga garantier 1 2 Totalt 1 876 1 727 Statliga garantiåtaganden ökade med 149 miljarder kronor jämfört med 2014 och uppgick till 1 876 miljarder kronor vid utgången av 2015. Som andel av BNP ligger de statliga garantiåtagandena på drygt 45 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 501 miljarder kronor, vilket är en ökning med 112 miljarder kronor jämfört med 2014. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 244 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 38 miljarder kronor i förhållande till 2014. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 122 miljarder kronor och är oförändrade jämfört med 2014. Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg. Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för vilka avsättning görs i balansräkningen. Statlig utlåning Statens utlåning Miljarder kronor lån/ändamål 2015 2014 Lån till Riksbanken 241 227 Studielån 179 174 Lån till andra stater 6 6 Övriga lån 8 8 Summa 434 415 Statens utlåning uppgick till 434 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestöds nämndens studielån utgör huvuddelen av statens utlåning. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande: Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Miljarder kronor 2015 2014 Betalningar till EU 44 42 Betalningar från EU 10 12 Nettoflöde från statens budget till EU 34 30 Sveriges avgift till EU uppgick till 44 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 10 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 34 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2014. Ökningen jämfört med 2014 förklaras främst av tidigareläggning av delar av 2016 års avgift till 2015. År 2014 och 2015 betalade Sverige in en högre EU-avgift än vanligt eftersom den rabatt som Sverige erhåller på mervärdesskatte- och BNI-avgiften fr.o.m. 2014 försenats till följd av att ratificeringen av Rådets beslut om Unionens egna medel ännu inte avslutats. Årsredovisning för staten 2015 Årsredovisning för staten 2015 Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen för staten 2015 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redo-visningssed. Regeringen bedömer att års-redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2015 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2015 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2014. Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2015 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2015, dels med utfallet för 2014. Ekonomistyrningsverket och Riksgälds-kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2016/00751/BATOT). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU nr 549/2013) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av överskottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2015 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings-arbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2015 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 229 myndigheters årsredovisningar för 2015. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. För 2015 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för tretton myndigheter: Försvarets materielverk, Kriminalvården, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Regionala etikprövningsnämnden i Umeå, Sameskolstyrelsen, Sametinget, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens va-nämnd, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Tillväxtverket och Uppsala universitetet. Femton myndigheter har erhållit revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2011-2015. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Den stora ökningen mellan 2013 och 2015 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten. Antal modifierade revisionsberättelser 2011-2015 2011 2012 2013 2014 2015 Summa 4 4 7 15 13 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2015, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2016 års ekonomiska vårproposition. 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20). Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunkturförsvagningen istället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn. Det finansiella sparandet 2015 Den offentliga sektorn uppvisade balans i finanserna 2015. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett underskott på 46 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP, det finansiella sparandet blev således högre med motsvarande belopp. I huvudsak blev inkomsterna från skatter och avgifter högre än i beräkningarna i budgeten för 2015. Detta förklaras dels av en engångsvis inbetalning av bolagsskatt som ökade inkomsterna med 15 miljarder kronor mer än beräknat, dels av att skatteinkomsterna från hushållens kapitalvinster och konsumtion underskattades. Även transfereringar till offentliga sektorn underskattades till följd av en återbetalning på ca 5 miljarder kronor från AFA Försäkring. Till viss del vägdes underskattningen av inkomsterna upp av att även utgifterna underskattades i prognosen i budgeten. Avvikelsen för utgifterna rör i första hand kommunsektorns konsumtionsutgifter. Utfallet för 2015 innebär att den offentliga sektorns finanser kraftigt förstärktes jämfört med 2014, se tabell 1.1. Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2015 Beslutad budget 2015 Utfall Utfall-Beslutad budget 2014 Utfall Inkomster 1 976 2 033 57 1 904 Skatter och avgifter1 1 740 1 792 52 1 672 Övriga inkomster 236 241 5 231 Utgifter 2 022 2 033 11 1 965 Finansiellt sparande -46 0 46 -61 Procent av BNP -1,1 0,0 1,1 -1,6 1 Ca 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2015 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Både staten och kommunsektorn redovisade underskott medan ålderspensionssystemet uppvisade ett överskott 2015. Jämfört med prognosen i den beslutade budgeten för 2015, blev utfallet för det finansiella sparandet högre än beräknat för samtliga sektorer. Beräkningen för statens finansiella sparande svarade för merparten av prognosavvikelsen, vilket förklaras av de högre skatteinkomsterna som nämns ovan samt att ränteutgifterna blev lägre än förväntat. Jämfört med 2014 förstärktes det finansiella sparandet för samtliga delsektorer, se tabell 1.2. Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna Miljarder kronor 2015 Beslutad budget 2015 Utfall Utfall-Beslutad budget 2014 Utfall Staten -44 -4 39 -49 Ålderspensionssystemet 3 8 5 4 Kommunsektorn -6 -4 2 -16 Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Principer för uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är transparent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp måluppfyllelsen. För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2006-2015. Syftet med denna bakåtblickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden. För att beakta vilken påverkan konjunktur-läget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunktur-läget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall. Den s.k. sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i skrivelsen Årsredovisning för staten. Indikatorn redovisas emellertid i 2016 års ekonomiska vårproposition, som en del i den framåtblickande uppföljningen. Det är samtidigt viktigt att dessa indikatorer inte tillämpas allt för mekaniskt eftersom finanspolitiken då riskerar att bl.a. förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där olika mål och restriktioner ställs mot varandra. Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP om inte annat anges 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Finansiellt sparande 1,8 2,2 3,3 2,0 -0,7 0,0 -0,1 -0,9 -1,4 -1,6 0,0 Varav staten 0,4 1,0 2,1 1,1 -0,7 -0,4 -0,3 -1,1 -1,2 -1,3 -0,1 Varav ålderspensions-systemet 1,0 1,0 1,1 0,9 0,2 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2 Varav kommunala sektorn 0,4 0,1 0,1 -0,1 -0,2 0,2 -0,3 -0,1 -0,1 -0,4 -0,1 Bakåtblickande tioårssnitt 0,3 Strukturellt sparande1 2,4 1,7 1,9 2,4 1,5 1,7 0,9 0,3 -0,8 -1,0 0,2 BNP-gap2 -1,5 1,0 2,7 0,4 -6,6 -2,8 -1,4 -2,4 -2,5 -2,0 -0,9 1 Procent av potentiell BNP. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande till och med 2015 Såväl det finansiella sparandet som det strukturella sparandet försämrades märkbart mellan 2006 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 1,0 till 1,3 procent av BNP. Sparandet i ålderspensionssystemet minskade från 1,0 till 0,1 procent av BNP, medan kommunsektorns sparande varierade kring noll procent av BNP under dessa år. Mellan 2014 och 2015 förstärktes dock den offentliga sektorns finansiella sparande avsevärt. Det största bidraget kom från staten, vars sparande ökade med 1,2 procent av BNP. Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2006-2015 uppgick till 0,3 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,4 procent av BNP i genomsnitt och sparandet i såväl staten som i kommunsektorn uppgick till -0,1 procent av BNP i genomsnitt. Samtidigt var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP-gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till -1,5 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet bedöms ännu inte ha varit balanserat 2015. Det strukturella sparandet stärktes med 1,2 procent av potentiell BNP mellan 2014 och 2015, men understeg den målsatta nivån med 0,8 procent av potentiell BNP. En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2015 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån, trots den betydande förbättringen av det finansiella sparandet jämfört med 2014. Det förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, delvis av de ofinansierade åtgärder som den förra regeringen genomförde. I den ekonomiska vårpropositionen för 2016 redovisar regeringen sin bedömning av hur en återgång till målet ska ske. 1.2 Utgiftstaket för 2015 Tabell 1.4 Utgiftstaket Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 Tekniska justeringar -24 -24 0 -14 0 6 13 10 2 4 2 Reella justeringar1 -11 33 Utgiftstak, slutligt fastställt 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 Takbegränsade utgifter 864 895 910 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 Budgeteringsmarginal 6 12 28 14 24 38 74 62 28 11 23 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i BP07 och utgiftstaket för 2015 höjdes med 33 miljarder kronor efter förslag i VÄB15. Dessa är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997-2004 se Årsredovisning för staten 2009. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned-perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll-bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna och kan bidra till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsområde 1-25 och 27 samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. I budgetpropositionen för 2012 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2015 skulle uppgå till 1 123 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för-ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå 2015 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslog i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2015 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99). Tabell 1.5 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå för 2015 Miljarder kronor 2015 Ursprungligt fastställt utgiftstak (Budgetpropositionen för 2012) 1 123 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2013 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad fastighetsavgift 0,55 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,20 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,13 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt grundavdrag till pensionärer 1,10 Ny nivå i budgetpropositionen för 2013 1 125 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2014 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt grundavdrag till pensionärer 2,43 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,16 Ändrade principer för förlusthantering på studielån -0,80 Ny nivå i budgetpropositionen för 2014 1 127 Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2015 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,25 Reglering kommunalekonomisk utjämning: stegvis slopat avdrag för privat pensionsspanade -2,27 Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1 1 125 Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval 33 Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015 1 158 Slutligt utgiftstak 1 158 Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2015 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket har föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket. Nivån på utgiftstaket 2015 har höjts med 33 miljarder kronor av finanspolitiskt motiverade skäl. Enligt utfallet för statens budget 2015 uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak-begränsade utgifterna, till 1 134,9 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 23,1 miljarder kronor (se tabell 1.6). De takbegränsade utgifterna blev 18,3 miljarder kronor högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2015. Detta förklaras främst av högre utgifter inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (10,6 miljarder kronor), utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (4,1 miljarder kronor) och utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (3,1 miljarder kronor). Inom några utgiftsområden blev utgifterna lägre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2015, bl.a. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (2,8 miljarder kronor), utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (2,3 miljarder kronor) och utgiftsområde 22 Kommunikationer (1,6 miljarder kronor). I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag. Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor SB 20151 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Utgifter exkl. statsskuldsräntor2 848,7 867,4 18,7 837,5 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 267,8 267,5 -0,4 258,0 Takbegränsade utgifter 1 116,6 1 134,9 18,3 1 095,5 Budgeteringsmarginal 41,4 23,1 - 18,3 11,5 Utgiftstak 1 158 1 158 0 1 107 1 Den av riksdagen i december 2014 fastställda budgeten för 2015, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2015. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 267,5 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2015. Budgeteringsmarginalens användning Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2015 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 57,2 miljarder kronor. I utfallet för 2015 uppgick budgeteringsmarginalen till 23,1 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 34,1 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2015 fastställdes. Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst kan uppgå till och nivån bör fastställas så att den stödjer målet för det finansiella sparandet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar), övriga faktorer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.8 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2015 i de vårpropositioner och budgetpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2015 föreslogs. Sammantaget har 43,5 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer (netto, med hänsyn tagen till beslut om finansiering genom minskade utgifter) som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, migration, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2012/13:1). I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. familjepolitiken, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2013/14:1). I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbildnings- och infrastrukturområdena (prop. 2014/15:99). Slutligen föreslog regeringen i Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2105/16:47) ytterligare medel till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2015 till utfallet för 2015 Miljarder kronor 2015 Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2012 57,2 Reformer -43,5 Reviderad pris- och löneomräkning 8,1 Övriga makroekonomiska förändringar 6,9 Volymförändringar -41,8 Övrigt1 3,1 Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket 33,0 Total förändring av budgeteringsmarginalen -34,1 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2015 23,1 1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 6,9 miljarder kronor större. Det beror bl.a. på lägre utgifter för studiemedelsräntor till följd av lägre marknadsräntor, lägre utgifter för ekonomisk trygghet vid ålderdom till följd av att prisbasbeloppet successivt har reviderats ner sedan budgetpropositionen för 2012 och lägre utgifter i ålderspensionssystemet vid sidan av statbudgeten till följd av att inkomstindex och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2012. Ändrade makroekonomiska förutsättningar har vidare medfört högre utgifter inom vissa områden, i första hand arbetsmarknadsområdet. I 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes utvecklingen på arbetsmarknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, med högre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och de arbets-marknadspolitiska garantiprogrammen under de därpå följande åren. Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 41,8 miljarder kronor mindre. Det är i första hand antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning som i prognoserna för 2015 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2015 till ca 220 000, vilket är ca 55 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2012. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet personer fler 2015 än vad som bedömdes för 2015 i budgetpropositionen för 2012. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Trygghet vid sjukdom och handikapp ca 22,0 miljarder kronor högre för 2015 än i budgetpropositionen för 2012 till följd av volymförändringar. Vidare var antalet inskrivna asylsökande i migrationsverkets mottagningssystem samt antalet personer i etableringsinsatser under 2015 väsentligt fler än bedömningen för 2015 i budgetpropositionen för 2012. Det gäller även exklusive den stora ökning av antalet asylsökande som inträffade i slutet av 2015. I budgetpropositionen för 2016, när antalet asylsökande under ca halva året 2015 var känt, bedömdes antalet asylsökande för 2015 uppgå till ca 85 000, vilket är ca 150 procent fler än bedömningen för samma år i budgetpropositionen för 2012. På motsvarande sätt bedömdes i budgetpropositionen för 2016 att antalet personer i etableringsinsatser för 2015 skulle uppgå till ca 48 000, vilket är ca 180 procent mer än bedömningen i budgetpropositionen för 2012. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområdena 8 Migration och 13 Integration och jämställdhet (inklusive avräkning av kostnader för asylmottagande från biståndsutgifterna under utgiftsområde 7 Bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition) har blivit ca 12 miljarder kronor högre 2015 till följd av volymförändringar jämfört med budgetpropositionen för 2012. Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 3,1 miljarder kronor större, vilket är en effekt av att förändringar på olika områden delvis tar ut varandra. Förskottsbetalningar av vissa utgifter 2015 i stället för 2016, bl.a. EU-avgiften, bidrar till att utgifterna för 2015 blev högre av övriga orsaker än i bedömningen för 2015 i budgetpropositionen för 2012 (se avsnitt 2.3.2). Det motverkas bl.a. av lägre utgifter under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med ca 2,1 miljarder kronor, till följd av förseningar med anledning av att EU-kommissionen inte beslutat om programmen inom fonderna, vilket medförde att dessa inte kunde påbörjas som planerat under 2015. Vidare har utfallet för 2015 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anvisade medel för 2015. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 14, 16, 22, 23 och 27. 2 Utfallet för statens budget 2 Utfallet för statens budget Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10, rskr. 2014/15:29). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. 2.1 Saldot i statens budget 2015 Budgetsaldot blev -33 miljarder kronor 2015 (tabell 2.1). I den av riksdagen beslutade budgeten beräknades saldot till -33 miljarder kronor. Saldot blev därmed i princip samma som beräknat. Inkomsterna blev 23 miljarder kronor högre och även utgifterna blev 23 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2015 Miljoner kronor Statens budget Ändrings-budget Utfall 2015 Skillnad mot statens budget Totala inkomster 837 017 859 529 22 512 Statens skatteinkomster 859 116 894 127 35 011 Övriga inkomster -22 099 -34 597 -12 498 Totala utgifter m.m. 869 586 35 565 892 179 22 594 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 853 331 26 765 867 409 14 078 Statsskuldsräntor m.m. 20 526 8 800 21 936 1 410 Förändring av anslagsbehållningar -4 593 4 593 Riksgäldskontorets nettoutlåning 322 10 094 9 773 Kassamässig korrigering 0 -7 260 -7 260 Budgetsaldo -32 569 -32 650 -81 Höga inkomster från skatt på företagsvinster 2015 Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 837 miljarder kronor. Utfallet blev 860 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 12 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på kapital som blivit högre än beräknat. Det beror främst på högre inkomster från skatt på företagsvinster än väntat. Övriga inkomster blev drygt 12 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2015. Det beror främst på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2015. Beräkningstekniskt antogs inkomster från försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor i statens budget för 2015. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet. Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändringsbudget Utfall 2105 Skillnad mot statens budget 7 Internationellt bistånd 29 509 -229 32 213 2 704 8 Migration 17 433 1 440 18 725 1 292 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 61 898 2 870 64 979 3 080 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 100 474 2 561 102 603 2 129 13 Integration och jämställdhet 16 747 14 15 362 -1 385 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67 783 1 531 64 971 -2 812 15 Studiestöd 20 302 664 19 216 -1 086 22 Kommunikationer 48 871 579 47 242 -1 629 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15 656 25 13 398 -2 258 25 Allmänna bidrag till kommuner 91 441 10 663 102 037 10 596 26 Statsskuldsräntor m.m. 20 526 8 800 21 936 1 410 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 126 3 728 44 232 4 105 Riksgäldskontorets nettoutlåning 322 10 094 9 773 Kassamässig korrigering 0 -7 260 -7 260 Övriga utgifter 338 497 2 918 342 431 3 935 Summa utgifter m.m. i statens budget 869 586 35 565 892 179 22 594 Flyktingsituationen och förtida betalningar medförde att de totala utgifterna blev högre än anvisat Utgifterna i statens budget uppgick till 892 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. De allmänna bidragen till kommunerna blev 11 miljarder kronor högre, Avgiften till Europeiska unionen blev 4 miljarder kronor högre och utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 3 miljarder kronor högre än anvisat. Även utgifterna för Internationellt bistånd blev 3 miljarder kronor högre och tillsammans blev utfallet för dessa utgiftsområden 20 miljarder kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Detta förklaras till största delen av ökade bidrag till kommunsektorn till följd av flyktingsituationen och att förtida utbetalningar gjordes 2015 inom vissa områden för att undvika ett överskridande av utgiftstaket 2016. I förhållande till det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 13 miljarder kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade beloppet och utfall är utgifterna för statsskuldsräntor m.m. som blev 7 miljarder kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 miljarder kronor lägre än totalt anvisat. Statens budget 2015 och 2014 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2015 och 2014. Statens budget visar för 2015 ett underskott på 33 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 72 miljarder kronor 2014, vilket är en förbättring med nästan 40 miljarder kronor. Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2015 och 2014 Miljoner kronor Utfall 2015 Utfall 2014 Skillnad mot 2014 Totala inkomster 859 529 790 210 69 320 Statens skatteinkomster 894 127 801 952 92 175 Övriga inkomster -34 597 -11 743 -22 854 Totala utgifter m.m. 892 179 862 404 29 776 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 867 409 837 546 29 863 Statsskuldsräntor m.m. 21 936 3 325 18 610 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 094 22 023 -11 929 Kassamässig korrigering -7 260 -491 -6 768 Budgetsaldo -32 650 -72 194 39 544 Skatteinkomsterna ökade men statens övriga inkomster minskade Statens inkomster ökade med 69 miljarder kronor mellan 2014 och 2015. Statens skatteinkomster ökade med 92 miljarder kronor (11,5 procent). Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2015, beräknas öka med drygt 82 miljarder kronor (9,9 procent). Direkta skatter på arbete beräknas öka med 31 miljarder kronor (5,9 procent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 35 miljarder kronor (7,6 procent). Skatt på kapital beräknas ha ökat med 26 miljarder kronor (12,7 procent) och Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 33 miljarder kronor (7,0 procent). Vid beräkning av statens skatteintäkter avgår kommunala inkomstskatter, som ökade med 34 miljarder kronor, och avgifter till ålderspensionssystemet, som ökade med 10 miljarder kronor. Övriga inkomster minskade med knappt 23 miljarder kronor jämfört med 2014. Orsaken är främst att avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet och utgifter som redovisas som krediteringar på skattekontot ökat 2015. Utgifterna ökade bl.a. på grund av ökat antal asylsökande Utgifterna i statens budget ökade med nästan 30 miljarder kronor (3,5 procent) mellan 2014 och 2015. Utgifterna för Statsskuldsräntorna m.m. ökade med nästan 19 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområdena Migration samt Integration och jämställdhet ökade tillsammans med drygt 9 miljarder kronor (37,6 procent). Även de allmänna bidragen till kommunerna ökade sammanlagt med drygt 8 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med nästan 10 miljarder kronor (9,0 procent) med anledning av att antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten 2015. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med nästan 12 miljarder kronor (4,6 procent) jämfört med föregående år framför allt med anledning av ändrade redovisningsprinciper för studielån 2014. Tabell 2.4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2014 och 2015. Tabell 2.4 Utgifter Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2015 Utfall 2014 Skillnad mot 2014 7 Internationellt bistånd 32 213 31 027 1 186 8 Migration 18 725 12 551 6 174 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 64 979 61 589 3 390 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 603 99 036 3 567 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 82 931 80 809 2 121 13 Integration och jämställdhet 15 362 12 225 3 138 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 64 971 66 901 -1 930 16 Utbildning och universitetsforskning 62 954 59 419 3 535 22 Kommunikationer 47 242 45 962 1 281 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 13 398 16 203 -2 805 25 Allmänna bidrag till kommuner 102 037 93 599 8 438 26 Statsskuldsräntor m.m. 21 936 3 325 18 610 27 Avgiften till Europeiska unionen 44 232 41 553 2 679 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 094 22 023 -11 929 Kassamässig korrigering -7 260 -491 -6 768 Övriga utgifter 215 763 216 673 -909 Summa utgifter m.m. i statens budget 892 179 862 404 29 776 2.1.1 Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än budgetpropositionen Vid riksdagens behandling av budgetpropositionen för 2015 frångicks den praxis som tidigare tillämpats vid budgetomröstningar, vilket fick till följd att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än regeringens. Förutom ekonomiska och politiska konsekvenser har riksdagens beslut även fått konsekvenser för analysen av utfallet för statens budget. På inkomstsidan av statens budget är oppositionspartiernas budgetalternativ som regel beräknade på en mer aggregerad nivå än inkomstberäkningen i budgetpropositionen. Detta innebär att den beslutade inkomstberäkningen är mer aggregerad än normalt och att redovisningen och analysen av skillnaden mellan statens budget och utfall är mindre detaljerad än normalt. På utgiftssidan har riksdagens beslut fått konsekvensen att anvisade medel i statens budget till flertalet utgiftsområden skiljer sig från budgetpropositionen. Skillnaderna beror framför allt på att fördelningen av medel på befintliga anslag skiljer sig åt, men även på skillnader i vilka anslag som fördes upp på budgeten. I bilaga 1 till finansutskottets sammanställning av riksdagens beslut om statens budget för 2015 redovisas avvikelsen mellan regeringens förslag och riksdagens beslut per anslag (bet. 2014/15:FiU10). En ytterligare omständighet som har försvårat analysen på både inkomst- och utgiftssidan är att det inte finns några detaljerade beräkningsunderlag till den budget som riksdagen beslutade. Riksdagens budgetbeslut grundar sig dock på samma makroförutsättningar som låg till grund för budgetpropositionen, vilket innebär att det är möjligt att förklara skillnaden mellan den beslutade budgeten och det beräknade utfallet för 2015 på en övergripande nivå. De största skillnaderna mellan beslutad budget och budgetpropositionen Inkomster Inkomstsidan domineras av en stor skillnad mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen. I budgetpropositionen föreslog regeringen att nedsättningen av socialavgifter för unga skulle trappas av. Förslaget fanns inte med i den beslutade budgeten. Nedtrappningen av nedsättningen beräknades tillföra staten ytterligare 14 000 miljoner kronor i inkomster i form av arbetsgivaravgifter. Tabell 2.5 Statens budget för 2015 Miljoner kronor Riksdagens beslut 2015 Avikelser från BP 2015 1000 Statens skatteinkomster 859 116 -17 057 1100 Direkta skatter på arbete 566 190 1111 Statlig inkomstskatt 51 381 -1 810 1115 Kommunal inkomstskatt 637 637 3 680 1120 Allmän pensionsavgift 109 241 1130 Artistskatt -1 1140 Skattereduktioner -232 069 -1 679 1200 Indirekta skatter på arbete 486 102 1210 Arbetsgivaravgifter 478 343 1 -14 000 1240 Egenavgifter 13 697 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -33 813 -1 1270 Särskild löneskatt 42 565 1280 Nedsättningar -15 365 1290 Tjänstegrupp liv 675 1300 Skatt på kapital 190 422 1310 Skatt på kapital. Hushåll 41 042 -130 1320 Skatt på företagsvinster 95 119 990 1330 Kupongskatt 4 351 1340 Avkastningsskatt 9 143 1350 Fastighetsskatt 31 492 1360 Stämpelskatt 9 275 1380 Arvsskatt 0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 493 874 1410 Mervärdeskatt 371 046 400 1420 Skatt på alkohol och tobak 24 940 1430 Energiskatt 41 757 -360 1440 Koldioxidskatt 25 057 1450 Övriga skatter på energi och miljö 5 034 -667 1470 Skatt på vägtrafik 19 037 1480 Övriga skatter 7 004 1500 Skatt på import 5 956 1600 Restförda och övriga skatter 3 407 1700 Avgående poster, skatter till EU -5 956 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -877 921 -3 682 1900 Periodiseringar -2 957 201 2000 Inkomster av statens verksamhet 33 650 3000 Inkomster av försåld egendom 15 000 4000 Återbetalning av lån 876 5000 Kalkylmässiga inkomster 9 998 6000 Bidrag m.m. från EU 10 333 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -83 524 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -8 432 Inkomster i statens budget (kassamässigt) 837 017 -17 057 Källa: Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU10. 1 I beslutad budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 redovisas nedsättningen under inkomstgrupp 1280. Utgifter Budgetpropositionen innehöll sammanlagt förslag om utgifter som uppgick till 17 043 miljoner kronor mer än den beslutade budgeten. De utgiftsområden där skillnaderna var störst är 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 20 Allmän miljö- och naturvård, 22 Kommunikationer och 25 Allmänna bidrag till kommuner. Skillnaderna mellan beslutad budget och budgetpropositionen redovisas i tabell 2.7. I budgetpropositionen föreslog regeringen att utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg skulle anvisas 64 441 miljoner kronor, vilket var 2 543 miljoner kronor mer än vad som beslutades av riksdagen. Skillnaden beror framför allt på två anslag. Regeringen föreslog i budgetpropositionen 1 000 miljoner kronor för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Dessa medel skulle tillföras anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. På samma anslag föreslogs även ytterligare 400 miljoner kronor till insatser som rör barnmorskor, förlossningsvård och för att stärka kvinnors hälsa. Förslagen fanns inte med i den beslutade budgeten. Regeringen ville också genomföra en satsning på ökad bemanning och kvalitet i äldrevården. Därför föreslog regeringen att anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken skulle tillföras 2 000 miljoner kronor. Riksdagen beslutade om andra åtgärder under anslaget som beräknades kosta 947 miljoner kronor, dvs. 1 053 miljoner kronor mindre än förslagen i budgetpropositionen. Regeringen föreslog i budgetpropositionen ett flertal nya insatser under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Sammanlagt uppgick skillnaden mellan regeringens förslag och den beslutade budgeten till 4 063 miljoner kronor. Regeringen föreslog bl.a. att en 90-dagarsgaranti för arbetslösa unga skulle införas. Som en del av 90-dagarsgaratin ämnade regeringen introducera traineejobb som skulle innehålla både utbildning och arbete. Totalt beräknades 90-dagarsgarantin inklusive traineejobben kosta 787 miljoner kronor under 2015. Förslaget fanns inte med i den beslutade budgeten för utgiftsområdet. Skillnaden mellan av riksdagen beslutad budget och budgetpropositionen beror även på att regeringen föreslog en höjning av ersättningsnivåerna i A-kassan. Den höjda ersättningen beräknades kosta 1 870 miljoner kronor under 2015. I budgetpropositionen föreslogs även att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag skulle höjas med 898 miljoner kronor. Det var 414 miljoner kronor mer än riksdagens beslut. I budgetpropositionen ingick förslag om flera höjningar av anslagen på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Totalt uppgick skillnaden mellan budgetpropositionen och av riksdagen beslutad budget till 1 540 miljoner kronor. I budgetpropositionen föreslog regeringen att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur skulle anvisas ytterligare 640 miljoner kronor för att öka skyddet av värdefulla områden. Regeringen föreslog även att anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur skulle anvisas ytterligare 350 miljoner kronor och att ett nytt anslag skulle uppföras på budgeten, under utgiftsområdet. Anslaget skulle ha benämnts Klimatinvesteringar i kommuner och regioner och anvisats 200 miljoner kronor. Den beslutade budgeten var sammantaget på samma nivåer som tidigare år för utgiftsområdet, förutom medel till anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie där riksdagen beslutade anvisa ytterligare 115 miljoner kronor jämfört med både föregående år och regeringens förslag. För utgiftsområde 22 Kommunikationer beror nästan hela skillnaden på 1 207 miljoner kronor mellan budgetpropositionen och den beslutade budgeten på olikheter i förslagen för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Regerinen föreslog att en satsning om 1 240 miljoner kronor skulle göras för förstärkt underhåll av järnvägen, vilken inte ingick i riksdagens beslut. Utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till kommuner påverkas av olika förslag som finns i budgetpropositionen respektive i av riksdagen beslutad budget, då kommunerna och landstingen bl.a. kompenseras för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt och av förslag som aktualiserar den kommunala finansieringsprincipen. I budgetpropositionen fanns ett förslag om att ta bort den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga. Därför föreslog regeringen att kommunerna och landstingen skulle kompenseras med 1 500 miljoner kronor under 2015, då de har anställda som omfattas av nedsättningen. Regeringen ville också införa ett förhöjt grundavdrag för personer äldre än 65 år. Det skulle ha lett till minskade skatteintäkter i kommunerna och därför skulle de ha kompenserats med 1 913 miljoner kronor under 2015. Totalt uppgick skillnaden mellan budgetpropositionen och riksdagens beslut till 3 050 miljoner kronor. Beslutad budget och ändringarna i statens budget under 2015 Till följd av den unika situation som uppkom vid riksdagens beslut om statens budget för 2015 lämnade regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) förslag till mer omfattande ändringar av budgeten än normalt. Utgångspunkten för merparten av dessa förslag var den inriktning av den ekonomiska politiken som regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015. I samband med budgetpropositionen för 2016 lämnade regeringen i vanlig ordning även en höständringsbudget (prop. 2015/16:2). Därefter lämnade regeringen även propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) med ytterligare förslag till ändringar i statens budget till följd av den uppkomna flyktingsituationen under hösten. I det följande redovisas översiktligt ändringarna av den beslutade budgeten. Inkomster Tabell 2.6 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015 i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Miljoner kronor Inkomsttitel Statens budget 2015 Förändring vårändringsbudget Ny beräkning Bruttoeffekt av åtgärder på inkomstsidan 1140 Skattereduktioner -232 069 -980 -233 048 20 1154 Husavdrag -20 329 20 1280 Nedsättningar -15 365 * -5 280 -20 645 6 615 1410 Mervärdesskatt 371 046 -4 170 366 876 -400 1411 Mervärdesskatt - - 366 876 -400 1440 Koldioxidskatt -302 24 755 5 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter - - 15 386 5 1450 Övriga skatter på energi och miljö 5 034 -349 4 685 282 1454 Skatt på bekämpningsmedel och gödsel - - 114 4 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 3 957 267 1458 Övriga skatter - - 131 11 2000 Inkomster av statens verksamhet 33 650 6 436 40 086 121 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor - - 2 898 121 6000 Bidrag m.m. från EU 10 333 -1 171 9 162 67 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020 - - 211 50 6911 Övriga bidrag från EU - - 200 17 I statens ursprungliga budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. Eftersom effekten av förslaget att ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i ny beräkning i vårändringsbudget blir inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i den ursprungliga budgeten och i vårändringsbudgeten inte helt jämförbara med varandra. För att dessa skulle ha varit jämförbara borde inkomstförändringen ha redovisats på inkomstgrupp 1280 även i den ursprungliga budgeten. Därmed skulle det ha redovisats ett belopp på ca -27 miljarder kronor i stället för nuvarande 15,4 miljarder kronor, dvs. ytterligare ca 12 miljarder kronor vilket motsvarar effekten av att inte trappa ned nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 2015. Tabell 2.6 visar den ändrade beräkningen av inkomsterna i statens budget till följd av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Beräkningarna påverkas förutom av regeländringar även av en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och andra ekonomiska förutsättningar. Den regeländring som haft störst påverkan på utfallet för statens budget är beslutet att minska nedsättningen av socialavgifter för unga fr.o.m. den 1 augusti 2015 (inkomsttitel 1280 Nedsättningar). Övriga regeländringar till följd av ändringar i statens budget under 2015 har inte beaktats i analysen av inkomstsidan eftersom de inte har haft någon väsentlig betydelse för utfallet 2015. Bruttoeffekten av regeländringarna beräknades till 6,7 miljarder kronor och nettoeffekten, inklusive indirekta effekter, beräknades till 5,4 miljarder kronor. Utgifter För utgiftssidan lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2015 förslag om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag inom 24 av de 27 utgiftsområdena. Undantagna förändring var utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Förändringarna innebar att anvisade medel ökade med 19 050 miljoner kronor netto. Störst skillnad jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten blev det på utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner och 26 Statsskuldsräntor m.m. De budgeterade utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1 922 miljoner kronor. Den största delen av dessa medel, 1 690 miljoner kronor, avsåg bidrag för läkemedelsförmånerna med anledning av en ny överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting och introduktionen av nya läkemedel under slutet av 2014. Vidare ingick en satsning på 200 miljoner kronor för insatser för barnmorskor, förlossningsvården och kvinnors hälsa. I budgetpropositionen beräknades helårseffekten för denna satsning till 400 miljoner kronor. Även satsningen på ökad bemanning inom äldrevården presenterades i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med en halvårseffekt på 1 000 miljoner kronor. Satsningen finansierades framför allt genom omprioriteringar från andra satsningar inom utgiftsområdet. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökades med 2 561 miljoner kronor. Ökningen var framför allt hänförlig till ökade kostnader för sjukpenning och rehabilitering. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökades med 1 531 miljoner kronor. Bland annat tillfördes medel till traineejobb, utbildningskontrakt, extratjänster och förändringar av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. motsvarande de förslag som lämnats i budgetpropositionen. Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner kompenserades kommunerna med 863 miljoner kronor till följd av utfasningen av nedsättningen av socialavgifter för unga. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. tillfördes 8 800 miljoner kronor, i huvudsak för att hantera valutakursförluster. Propositionen Höständringsbudget för 2015 innebar att anvisade medel ökade med 5 554 miljoner kronor netto. Framför allt ökade anvisade medel på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 27 Avgiften till Europeiska unionen. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisade riksdagen 948 miljoner kronor till kostnader för statlig assistansersättning. Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade anvisade medel med 3 728 miljoner kronor, vilket motsvarade den utnyttjade anslagskrediten för anslaget 2014. Med anledning av flyktingsituationen under hösten 2015 beslutade riksdagen den 10 december 2015 att anvisa ytterligare 10 961 miljoner kronor i statens budget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:94). Medlen avsåg ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med 9 800 miljoner kronor, 961 miljoner kronor för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande samt 200 miljoner kronor för stöd till det civila samhällets insatser för asylsökande. Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Miljoner kronor Utgiftsområde BP¹ SB² Skillnad SB-BP VÄB³ HÄB4 EÄB5 Totalt ÄB 1 Rikets styrelse 12 413 12 199 -215 104 104 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 590 14 600 10 0 2 2 3 Skatt, tull och exekution 10 581 10 574 -7 4 Rättsväsendet 40 758 40 758 0 17 30 47 5 Internationell samverkan 1 899 1 919 20 50 50 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48 589 48 451 -137 -4 -4 7 Internationellt bistånd 30 009 29 509 -500 -229 -229 8 Migration 17 433 17 433 0 479 961 1 440 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 64 441 61 898 -2 543 1 922 948 2 870 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 101 016 100 474 -542 2 561 0 2 561 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 166 38 015 -151 133 462 595 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 83 909 83 125 -784 172 223 395 13 Integration och jämställdhet 16 807 16 747 -60 -2 16 14 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 71 846 67 783 -4 063 1 531 1 531 15 Studiestöd 21 177 20 302 -875 664 664 16 Utbildning och universitetsforskning 64 153 63 636 -517 336 336 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 151 12 785 -366 3513 200 551 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 509 1 208 -301 15 1 16 19 Regional tillväxt 2 701 2 701 0 20 Allmän miljö- och naturvård 6 881 5 341 -1 540 572 134 706 21 Energi 2 496 2 470 -26 -87 -87 22 Kommunikationer 50 078 48 871 -1 207 579 579 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15 787 15 656 -131 25 25 24 Näringsliv 5 366 5 309 -57 197 10 207 25 Allmänna bidrag till kommuner 94 491 91 441 -3 050 863 9 800 10 663 26 Statsskuldsräntor m.m. 20 526 20 526 0 8 800 8 800 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 126 40 126 0 3 728 3 728 Totalt 890 900 873 857 -17 043 19 0503 5 554 10 961 35 565 1 Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). ² Statens budget för 2015 (bet. 2014/15:FiU10, rskr. 2014/15:29). ³ Propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15: 255). Regeringen lämnade förslag om anslagsförändringar om 18,8 miljarder kronor. Utöver regeringens förslag anvisade ytterligare 200 miljoner kronor för insatser till ideella organisationer inom utgiftsområde 17. 4 Propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop.2015/16:2, bet. 2015/16:FiU11, rskr. 2015/16: 19. 5 Propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:93). 2.2 Inkomster i statens budget 2015 I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2015 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. 2.2.1 Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Beslutad budget för 2015 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med 6 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2015 innehöll reformer som bedömdes höja skatteintäkterna med 7 miljarder kronor. Tabell 2.8 Skattereformer 2015 i beslutad budget för 2015 och i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Miljarder kronor Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna BB15 VÄB15 Total Skatt på arbete 3 7 10 Skatt på kapital - - - Skatt på konsumtion och insatsvaror 3 0 3 Övriga skatter - - - Summa skattebeslut 6 7 13 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källa: Egna beräkningar. De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2015 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De nämnvärda regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på arbete 2015 är slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg och sänkt avdrag för pensionssparande. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.9 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2016 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de antaganden som låg till grund för beslutad budget för 2015, dvs. de makroförutsättningar som redovisades i budgetpropositionen för 2015. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Lönesumman 2015 blev 0,1 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2015. Konsumentprisindex, KPI, påverkar skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna i samhället ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentenheter, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni 2014-juni 2015 var KPI-utvecklingen betydligt svagare än vad som förväntades i beslutad budget för 2015. I stället för en uppgång om 0,7 procent var KPI-utvecklingen -0,4 procent. BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2015 blev 1,1 procentenheter starkare än vad som förväntades i beslutad budget för 2015. En bidragande förklaring är en stark utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna, som påverkar i sin tur intäkterna från mervärdeskatt. Tabell 2.9 Antaganden i 2016 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2015 Procentuell utveckling om inget annat anges 2014 2015 BNP, marknadspris1 3,9 6,0 Diff. BP15 0,4 1,1 Arbetade timmar 1,9 1,2 Diff. BP15 0,5 -0,1 Timlön2 1,7 3,3 Diff. BP15 -0,9 0,3 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,7 4,3 Diff. BP15 -0,3 -0,1 Arbetslöshet 3 7,9 7,4 Diff. BP15 0,0 0,1 Arbetsmarknadspolitiska program 4 3,7 3,7 Diff. BP15 -0,1 -0,1 Hushållens konsumtionsutgifter 1 3,0 3,7 Diff. BP15 -0,7 -1,1 Kommunal medelutdebitering 5 31,9 32,0 Diff. BP15 0,0 0,1 Statslåneränta 5 1,6 0,6 Diff. BP15 -0,2 -1,1 KPI juni-juni 6 0,2 -0,4 Diff. BP15 0,0 -1,1 Inkomstbasbelopp 7 56,9 58,1 Diff. BP15 0,0 0,0 Prisbasbelopp 7 44,4 44,5 Diff. BP15 0,0 0,0 Inkomstindex 155,6 158,9 Diff. BP15 0,0 0,0 Skiktgräns 8 420,8 430,2 Diff. BB15 0,0 0,0 Övre skiktgräns 9 602,6 616,1 Diff. BP15 0,0 0,0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Enligt nationalräkenskapernas definition. 3 Arbetslöshet 15-74 år. 4 Procent av arbetskraften. 5 Medelvärde under året, procent. 6 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. 7 Tusental kronor. 8 Här redovisas skiktgränsen som gäller enligt beslutad budget för 2015, då den skiljer sig från det förslag som låg i budgetpropositionen för 2015. Tusental kronor. 9 Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Bedömningar om utfallet för 2015 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2015 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten. I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen. Tabell 2.10 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2015 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter dec 16 1120 Allmänpensionsavgift dec 16 1140 Skattereduktioner dec 16 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 16 1240 Egenavgifter dec 16 1270 Särskild löneskatt, 1274 dec 16 1280 Nedsättningar, 1283-1284 dec 16 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll dec 16 1320 Skatt på företagsvinster dec 16 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 dec 16 1350 Fastighetsskatt dec 16 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 16 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll maj 17 1630 Övriga skatter, företag maj 17 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andrasektorer nov 16 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar maj 17 1920 Betalningsförskjutningar nov 16 Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2015. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2015, vilken blir känd i december 2016. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2016 när skattedeklarationerna för juli blir kända. För mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2016. För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2017, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2014 och 2015 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna I tabell 2.11 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2009-2013. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan 0,4 och 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter. Vanligtvis förklaras skillnaden av avvikelser på skatt på kapital, som är den mest volatila och svårbedömda av alla skatterna. Tabell 2.11 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2009-2013 Miljarder kronor Inkomstår 2009 2010 2011 2012 2013 Skatt på arbete -0,5 -0,8 -3,6 1,7 -5,6 Skatt på kapital 11,4 10,6 -3,5 -2,8 3,8 Skatt på konsumtion och insatsvaror -0,8 0,2 -1,3 -2,5 -2,4 Restförda och övriga skatter -0,6 -1,2 -1,2 -1,2 -0,2 Totala skatteintäkter 9,5 8,8 -9,5 -5,1 -4,4 Avgår: EU-skatter 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Offentliga sektorns skatteintäkter 9,2 8,8 -9,5 -5,1 -4,4 Avgår: Kommunal inkomstskatt 0,8 -2,6 -3,0 0,9 -1,5 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet 0,5 -0,3 -0,2 0,6 0,2 Statens skatteintäkter 7,9 11,6 -6,2 -6,6 -3,0 Procent av slutgiltigt utfall 1,1 1,5 0,8 0,9 0,4 2.2.2 Totala skatteintäkter De totala skatteintäkterna 2015 beräknas uppgå till knappt 1 795 miljarder kronor. Detta är knappt 49 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till drygt 912 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed 50 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Förväntade intäkter 2015 för såväl skatt på kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är högre i förhållande till beslutad budget, medan förväntade intäkter från skatt på arbete var i linje med beslutad budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i beslutad budget, återfinns inom skatteintäkter på kapital och det förklaras av en engångshändelse. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I tabell 2.12 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2015, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2015 är fortfarande prognoser. Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregeler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Tabell 2.12 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2014 och beslutad budget för 2015 Miljarder kronor Beräknat utfall Utfall Skillnad mot beslutad budget Skillnad mot statens budget Inkomstår 2015 2014 2015 2014 Skatt på arbete 1 051,5 985,7 -0,8 -6,6 Direkta skatter 561,4 530,3 -4,8 -1,1 Kommunal inkomstskatt 636,2 602,7 -1,4 -0,3 Statlig inkomstskatt 51,5 47,4 0,1 2,0 Allmän pensionsavgift 108,3 104,0 -1,0 -0,3 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattereduktioner m.m. -234,6 -223,8 -2,5 -2,5 Indirekta skatter 490,1 455,4 4,0 -5,5 Arbetsgivaravgifter 491,7 471,7 13,3 1,2 Egenavgifter 13,0 11,8 -0,7 -2,3 Särskild löneskatt 38,5 37,0 -4,1 -3,2 Nedsättningar -19,9 -33,9 -4,5 -1,3 Skatt på tjänstegruppliv 0,5 0,7 -0,2 -0,2 Avgifter till premiepensionssystemet -33,6 -31,9 0,2 0,2 Skatt på kapital 226,7 200,2 36,2 14,9 Skatt på kapital, hushåll 50,6 48,0 9,6 13,6 Skatt på företagsvinster 119,2 96,5 24,1 -0,7 Avkastningsskatt 8,7 10,2 -0,4 0,3 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 32,6 32,0 1,1 1,0 Stämpelskatt 10,9 9,3 1,6 0,9 Kupongskatt m.m. 4,6 4,2 0,3 -0,2 Skatt på konsumtion och insatsvaror 508,6 475,3 8,8 -3,2 Mervärdesskatt 381,0 355,0 9,9 2,4 Skatt på tobak och alkohol 25,6 24,2 0,6 -0,5 Energiskatt 40,7 39,0 -1,1 -2,6 Koldioxidskatt 24,6 23,3 -0,5 -0,8 Övriga skatter på energi och miljö 4,8 4,4 -0,2 -1,6 Skatt på vägtrafik 18,8 16,8 -0,3 -0,2 Skatt på import 6,3 5,8 0,3 0,6 Övriga skatter 6,9 6,8 -0,1 -0,5 Restförda och övriga skatter 7,8 8,8 4,4 3,2 Restförda skatter -4,3 -5,9 0,4 Övriga skatter 12,1 14,7 2,8 Totala skatteintäkter 1 794,6 1 670,0 48,6 8,2 Avgår, EU-skatter -6,3 -8,4 -0,3 -0,6 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 788,3 1 661,6 48,3 7,7 Avgår, kommunala inkomstskatter -652,3 -618,3 0,2 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -223,8 -213,7 0,1 Statens skatteintäkter 912,1 829,6 50,0 7,9 Periodiseringar -18,0 -27,6 -15,0 -17,8 Statens skatteinkomster 894,1 802,0 35,0 -9,9 Övriga inkomster -34,6 -11,7 -12,5 -24,1 Inkomster i statens budget 859,5 790,2 22,5 -34,0 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar. Posterna under direkta skatter fastställs 2016 och uppgifterna för 2015 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. År 2015 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 051 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget för 2015 har intäkterna reviderats ned marginellt med knappt 1 miljard kronor. De direkta skatterna har reviderats ned bl.a. till följd av lägre lönesumma. Samtidigt har de indirekta skatterna reviderats upp till följd av att nedsättningen av socialavgifter för unga reducerades den 1 augusti 2015, i enlighet med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99). Skattereduktionerna blev också högre än beräknat i beslutad budget, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete. Direkta skatter De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2014 blev utfallet för de direkta skatterna drygt 530 miljarder kronor. År 2015 beräknas de direkta skatterna uppgå till drygt 561 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget för 2015 har de direkta skatterna 2015 reviderats ned med knappt 5 miljarder kronor, vilket dels beror på att den kommunala inkomstskatten blev lägre, dels på att skattereduktionerna blev högre än förväntat i beslutad budget för 2015. Kommunal inkomstskatt År 2015 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten uppgå till drygt 636 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget har intäkterna för 2015 reviderats ned med drygt 1 miljard kronor. Det förklaras framför allt av att lönesumman blev lägre än vad som bedömdes i beslutad budget. Statlig inkomstskatt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 51,5 miljarder kronor 2015. I jämförelse med beslutad budget för 2015 har den statliga inkomstskatten reviderats upp endast marginellt. Skiktgränserna för 2015 är fastställda och har inte ändrats efter beslutad budget för 2015. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Utfallet för 2015 beräknas bli drygt 108 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än beräknat i beslutad budget för 2015. Skattereduktioner År 2015 beräknas den totala skattereduktionen uppgå till knappt 235 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Avvikelsen beror främst på ett högre beräknat utfall för ROT-avdraget, som är en del av husavdraget. En lägre subventionsgrad för ROT-avdraget har införts fr.o.m. 2016, vilket troligen kan förklara att ROT-avdraget ökade kraftigt under slutet av 2015. Indirekta skatter De indirekta skatterna på arbete utgjorde 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2015 ha uppgått till drygt 490 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Arbetsgivaravgifter Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. För 2015 är utfallet nästan fullständigt. Arbetsgivaravgifterna 2015 uppgick till knappt 492 miljarder kronor. En jämförelse mellan beräknat utfall och beslutad budget försvåras av att inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter i den beslutade budgeten. Medan effekten av förslaget om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99), redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar i beräknat utfall. För att dessa skulle vara jämförbara med varandra skulle inkomstförändringen i beslutad budget ha bokförts under posten Nedsättningar. Särskild löneskatt År 2015 beräknas den särskilda löneskatten bli 38,5 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget har intäkterna reviderats ned med drygt 4 miljarder kronor. Nedrevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda har reviderats ned. Nedsättningar Jämfört med beslutad budget för 2015 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 20 miljarder kronor. Beslut om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att nedsättningarna har reviderats ned. Skatt på kapital Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2015 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12,6 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör drygt hälften av skatt på kapital. Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst. De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2015 fortfarande är en prognos. Skatt på hushållens kapital Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt på när de ackumulerade vinsterna realiseras. Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till knappt 51 miljarder kronor 2015. Det är nästan 10 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre jämfört med tidigare bedömning. Utfallet för 2014 avseende hushållens kapitalvinster kom in betydligt högre än förväntat. Detta i kombination med en fortsatt gynnsam utveckling på bostads- och aktiemarknaden ligger bakom bedömningen i beräknat utfall för 2015. Skatt på företagsvinster Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten. Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 119 miljarder kronor 2015 och detta är drygt 24 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Den slutgiltiga taxeringen för 2014 visade på högre företagsskatteintäkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte uppåt för de framtida förväntade intäkterna från företagsbeskattningen. Men den främsta förklaringen är att en enskild koncern gjorde oväntade stora vinster 2015 som togs upp till beskattningen 2015. Avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen 2015 är 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalförsäkringar. Intäkten från avkastningsskatten blir knappt 9 miljarder kronor 2015, en minskning från drygt 10 miljarder kronor året innan. Detta kan i all väsentlighet knytas till en nedgång i statslåneräntan under 2014. Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2015 till 7 262 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsdelen i hyreshus uppgick till 1 243 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och statliga fastighetsskatten beräknas uppgå till knappt 33 miljarder kronor 2015. Jämfört med prognosen i beräknad budget för 2015 har prognosen reviderats upp med drygt en miljard kronor. Stämpelskatt Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2015 blev knappt 11 miljarder kronor, vilket är knappt 2 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Kupongskatt Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag. Kupongskatten uppgick till knappt 5 miljarder kronor 2015, vilket är marginellt högre än beräknat i budgeten för 2015. Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2015 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 509 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i både privata företag och offentlig sektor, dvs. verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill. Intäkterna från mervärdesskatten beräknas ha uppgått till 381 miljarder kronor 2015, vilket är 10 miljarder kronor högre än beräknat i beslutad budget för 2015. Att intäkterna blev så mycket högre beror på att återhämtningen i den svenska konjunkturen blev starkare än väntat. Dessutom var sammansättningen i hushållens konsumtion gynnsam för mervärdesskatteintäkterna eftersom konsumtionen av bilar och sällanköpsvaror var särskilt hög. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseendet att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Intäkterna från punktskatterna sammantaget uppgick 2015 till 128 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än i beslutad budget för 2015. Inom punktskatterna har utfallen emellertid kommit in både högre och lägre än väntat. Utfallet för intäkterna från skatt på tobak och alkohol blev högre än väntat och har sin förklaring i skattehöjningar. Intäkterna från skatt på energi uppgick 2015 till 41 miljarder kronor och det är 1 miljard kronor lägre än väntat. Det är framför allt användningen av el i bostadssektorn som blivit betydligt lägre än väntat och som förklarar de lägre intäkterna från skatt på energi. Restförda och övriga skatter Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som exempelvis Insättningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Avgifter till Kärnavfallsfonden m.fl. Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till knappt 8 miljarder kronor 2015. Restförda skatter är 4 miljarder kronor lägre än beräknat medan övriga skatter är 12 miljarder kronor högre än väntat i beslutad budget för 2015. Periodiseringar Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Periodiseringarna väntas 2015 ha uppgått till -18 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor lägre än väntat. Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspensionerna. Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar). De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker. 2.2.3 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2015 uppgick till -34 513 miljoner kronor och var därmed 12 414 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 22 770 miljoner kronor lägre jämfört med 2014. Tabell 2.13 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Inkomster av statens verksamhet 33 650 38 970 5 320 41 712 Inkomster av försåld egendom 15 000 134 -14 866 182 Återbetalning av lån 876 912 36 945 Kalkylmässiga inkomster 9 998 9 748 -250 9 868 Bidrag m.m. från EU 10 333 9 733 -600 11 864 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -83 524 -85 855 -2 331 -76 313 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -8 432 -8 155 277 0 Övriga inkomster -22 099 -34 513 -12 414 -11 743 Inkomster av statens verksamhet Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Tabell 2.14 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Rörelseöverskott 6 983 4 149 Överskott av statens fastighetsförvaltning 260 488 Ränteinkomster 1 345 2 074 Inkomster av statens aktier 19 521 12 436 Offentligrättsliga avgifter 8 490 8 308 Försäljningsinkomster 68 62 Böter m.m. 1 243 1 130 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 060 13 065 Inkomster av statens verksamhet 33 650 38 970 5 320 41 712 Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 38 970 miljoner kronor, vilket är 5 320 miljoner kronor (15,8 procent) högre än beräknat i statens budget för 2015. Inkomsterna av statens verksamhet blev 2 742 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än 2014. Utfallet för Rörelseöverskott blev 2 834 miljoner kronor högre än 2014. Även Inkomster av statens aktier blev 7 085 miljoner kronor högre än föregående år. Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2014 är att utfallet för Övriga inkomster av statens verksamhet blev 12 005 miljoner kronor lägre än 2014. Det beror på införandet av en ny kreditmodell för studielånen 2014 vilket medförde en engångsinbetalning på 11 700 miljoner kronor. Högre rörelseöverskott Rörelseöverskotten uppgick till 6 983 miljoner kronor, vilket är 2 834 miljoner kronor (68,3 procent) högre än 2014. Tabell 2.15 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 475 553 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 18 42 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 100 254 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 2 290 Riksbankens inlevererade överskott 4 100 3 300 Rörelseöverskott 6 983 4 149 Affärsverket svenska kraftnät redovisade 2014 681 miljoner kronor i resultat efter finansiella poster, vilket är en försämring med 169 miljoner kronor jämfört med året innan. Av affärsverkens utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att affärsverken levererade in 475 miljoner kronor i utdelning till staten under 2015. Utdelningen var 78 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än 2014. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Föregående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2014 till 100 miljoner kronor och inlevererades 2015. Det inlevererade överskottet 2015 är 154 miljoner kronor (60,6 procent) lägre än det överskott som inlevererades 2014. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 tillkom inkomsttiteln 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter. År 2014 gjorde Exportkreditnämnden en analys av verksamhetens kapitalkrav och fann att kapitalet kunde minskas. Under 2015 levererade Exportkreditnämnden in 2 288 miljoner kronor till staten i form av myndighetskapital på inkomsttitel 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter. Av beloppet hämtades 1 791 miljoner kronor från kontot i Riksgäldskontoret. Det betyder att saldot för statens budget endast påverkades med resterande del på 497 miljoner kronor. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 4 100 miljoner kronor, vilket är 800 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 3 267 miljoner kronor för 2014. Efter justeringar och återföringar av bokslutsdispositioner uppgick resultatet till 9 019 miljoner kronor. Att resultatet blev så högt förklarar till stor del skillnaden på det inlevererade överskottet jämfört med 2014. Lägre överskott av statens fastighetsförvaltning Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 260 miljoner kronor, vilket är 228 miljoner kronor (46,6 procent) lägre än föregående år. Överskottet från Statens fastighetsverk var 224 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2014 på 110 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2015 på 114 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 36 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2014 på 11 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2015 på 25 miljoner kronor. Lägre kostnadsräntor på skattekontot Ränteinkomster uppgick till 1 345 miljoner kronor, vilket är 729 miljoner kronor (35,1 procent) lägre än föregående år. Tabell 2.16 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Räntor på näringslån -1 -1 Räntor på studielån 40 37 Övriga ränteinkomster 1 306 2 038 Ränteinkomster 1 345 2 074 Övriga ränteinkomster uppgick till 1 306 miljoner kronor, vilket är 729 miljoner kronor (35,1 procent) lägre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga ränteinkomster och utgör 95,5 procent av utfallet för dessa inkomster. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsräntor vid underskott på skattekontot uppgick till 1 415 miljoner kronor, vilket är 554 miljoner kronor lägre än föregående år. Flera extraordinära inkomster av statens aktier under hösten 2015 Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 19 521 miljoner kronor, vilket är 7 085 miljoner kronor (57,0 procent) högre än föregående år. Under hösten har extraordinära inkomster inkommit från Akademiska hus AB, SJ AB och Specialfastigheter AB. Tabell 2.17 Aktieutdelning 2015 och 2014 Miljoner kronor Utfall 2015 Utfall 2014 Skillnad Akademiska hus AB 5 945 1 374 4 571 Apoteket AB 158 150 8 Apoteket Produktion & Laboratie AB 3 -3 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB 4 -4 AB Bostadsgaranti 138 9 129 Ersättningsmark i Sverige AB 113 -113 Fouriertransform 100 100 Inlandsinnovation 100 100 Jernhusen AB 113 100 13 Lernia AB 235 58 177 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 139 3 500 -3 361 Metria 3 3 Nordiska investeringsbanken 193 190 3 PostNord AB 78 -78 SBAB 502 502 SJ AB 1 930 73 1 857 Specialfastigheter AB 3 000 481 2 519 Sveaskog AB 800 450 350 Svensk bilprovning AB 48 290 -242 Svensk exportkredit AB 378 327 51 Svenska Rymdaktiebolaget 10 3 7 Svevia 120 120 Swedavia 231 231 Teliasonera 4 844 4 844 0 Teracom Group AB 235 290 -55 Vasallen AB 300 100 200 Totalt 19 521 12 436 7 085 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har en utdelningspolicy som innebär att utdelning till ägaren långsiktigt ska vara 30 till 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen ska anpassas till en genomsnittlig resultatnivå över en konjunkturcykel. LKAB koncernens resultat efter skatt uppgick för 2014 till 347 miljoner kronor, vilket är 5 685 miljoner kronor (94,2 procent) lägre än 2013 års resultat. Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt 139 miljoner kronor 2015, vilket är 3 361 miljoner kronor lägre än 2014. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 4 844 miljoner, vilket är identiskt med 2014. Resultatet för koncernen uppgick 2014 till 15 599 miljoner kronor, vilket är 1 168 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än 2013. Inlandsinnovation AB beslutade under 2014 om en utdelning på 100 miljoner kronor. Beloppet betalades ut under 2015. Under hösten 2015 inkom extraordinära inkomster från tre bolag. Specialfastigheter AB:s årsstämma beslutade i april att återbetala aktiekapital till den enda aktieägaren, Svenska staten. Totalt innebar det att 2 071 miljoner kronor återbetalades utöver den ordinarie utdelningen på 929 miljoner kronor. SJ AB beslutade på en extrastämma i september om en efterutdelning på 1 700 miljoner kronor till staten. Det innebär att aktieutdelningarna från SJ AB totalt uppgick till 1 930 miljoner kronor 2015. Även Akademiska hus AB beslutade om en extrautdelning. Totalt beslutade bolaget på extrastämman i oktober att dela ut 6 500 miljoner kronor, varav 4 500 miljoner betalades ut under 2015. Resterande 2 000 miljoner kronor avser bolaget betala ut under 2016. Sammanlagt uppgick utdelningarna från Akademiska hus AB till 5 945 miljoner kronor under 2015. Inkomster från statens aktier utöver ordinarie aktieutdelningar uppgick till 8 271 miljoner kronor 2015. Högre inkomster från offentligrättsliga avgifter än 2014 Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter var 8 490 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor (2,2 procent) högre än föregående år. Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 2 997 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (5,2 procent) högre än 2014. Taket för den inkomstrelaterade ersättning i A-kassan höjdes i september 2015. Det medförde att finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar till staten ökade. Högre inkomster av felparkeringsavgifter Statens försäljningsinkomster uppgick till 68 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (8,7 procent) högre än föregående år. I inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår även felparkeringsavgifter. Dessa förklarar ökningen i inkomstgruppens utfall. Högre inkomster från Böter m.m. på grund av ersättning för oljeutsläppet vid Tjörn 2011 Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 243 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor (10,0 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att utfallet för inkomsttiteln 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. blev 89 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror på att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog emot ersättning med anledning av att rättegångsprocessen mot den som orsakade oljeutsläppet utanför Tjörn 2011 avslutades. Införandet av kreditmodell för studielånen 2014 försvårar jämförelsen mellan åren De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 1 060 miljoner kronor, vilket är 12 005 miljoner kronor lägre än 2014. Den stora skillnaden mellan åren förklaras av en engångsinbetalning på 11 700 miljoner kronor från Centrala studiestödsnämnden i januari 2014 med anledning av att de införde en kreditmodell för studielån, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bl.a. att kapitaliserad ränta fr.o.m. 2014 lånefinansieras. En engångseffekt uppstod eftersom Centrala studiestödsnämnden tog upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades. Inkomster från försäljning av egendom Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Tabell 2.18 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Inkomster av försåld egendom 15 000 134 -14 866 182 Låga inkomster av försåld egendom 2015 Inkomsterna av försåld egendom uppgick till 134 miljoner kronor, vilket är 14 866 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 49 miljoner kronor lägre än 2014. Det beräknade beloppet utgör en beräkningsteknisk schablon på 15 000 miljoner kronor. Inkomsterna för 2015 avser andelar av intäkter på de exportaffärer som Försvarsexportmyndigheten förvaltar (Gripenkontraktet) och överskott från försäljningar av fastigheter som Fortifikationsverket genomfört. Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel. Tabell 2.19 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Återbetalning av näringslån 1 1 Återbetalning av studielån 711 818 Återbetalning av övriga lån 200 127 Återbetalning av lån 876 912 36 945 Återbetalning av lån lägre än föregående år Utfallet på inkomsttypen uppgick till 912 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (4,2 procent) högre än beräknat i statens budget och 33 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2014. Återbetalningen av studiemedel blev 106 miljoner kronor lägre än 2014. Förändringen mellan åren beror till största delen på att amorteringarna för studiemedel har minskat eftersom antalet återbetalningsskyldiga för denna lånetyp, som avser lån upptagna före 1989, blir allt färre. Återbetalningen av övriga lån blev 73 miljoner kronor högre än föregående år och avser bl.a. återbetalning av lån för svenska FN-styrkor. Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Tabell 2.20 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Avskrivningar och amorteringar 154 541 Avskrivningar på fastigheter 154 541 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader Statliga pensionsavgifter 9 594 9 327 Kalkylmässiga inkomster 9 998 9 748 -250 9 868 Inkomsterna uppgick till 9 748 miljoner kronor, vilket är 250 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2015. De statliga pensionsavgifterna ökade Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 9 594 miljoner kronor under 2015. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 7 831 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 826 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 188 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har avgifterna ökat med 267 miljoner kronor (2,9 procent). Tabell 2.21 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Statlig tjänstepensionering 7 831 7 654 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 826 1 747 Statlig grupplivförsäkring 49 49 Premieskatt, gruppliv 38 38 Statlig personskadeförsäkring 50 49 Avdrag för administrationskostnader -188 -197 Administration, personskadeförsäkring -12 -12 Statliga pensionsavgifter 9 594 9 327 Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 2.22 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 221 8 110 Gårdsstöd 6 272 5 859 Övriga interventioner 122 124 Djurbidrag 0 0 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 206 181 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 1 621 1 945 Bidrag från EU till fiskenäringen 103 38 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 509 1 395 Bidrag från Europeiska socialfonden 524 1 982 Bidrag till transeuropeiska nätverk 123 294 Övriga bidrag från EU 253 45 Bidrag m.m. från EU 10333 9733 -600 11864 Inkomsterna uppgick till 9 733 miljoner kronor och är 600 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2015. Jämfört med 2014 blev inkomsterna 2 131 miljoner kronor (18,0 procent) lägre. De flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för 2014-2020 var fortfarande i en uppstartsfas under 2015. Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört med 2014 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 221 miljoner kronor 2015. Jämfört med 2014 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 111 miljoner kronor. Inkomsterna för gårdsstödet uppgick till 6 272 miljoner kronor och var 413 miljoner kronor högre än 2014. Ökningen beror till största delen på kursdifferenser mellan åren. Större del av stöden betalades ut i december 2014 och kom sedan in på inkomsttiteln i början av 2015. Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket var 206 miljoner kronor, vilket är 13,7 procent högre än 2014. Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. År 2015 uppgår kursvinsten för de belopp som EU betalade till Sverige till ca 202 miljoner kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2014 utbetalats med kursen 9,15 kronor per euro samtidigt som den svenska kronan har stärkts i värde mot euron under vintern/våren 2015 när inbetalningar inkom från EU för förskotterade stöd. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 1 621 miljoner kronor. Utfallet avser den nya programperioden 2014-2020. Jämfört med 2014 minskade bidragen med 324 miljoner kronor. Utfallet 2014 avsåg programperioden 2007-2013. Lägre inkomster från regionala utvecklingsfonden och socialfonden än 2014 Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 509 miljoner kronor. Jämfört med 2014 minskade inkomsterna med 886 miljoner kronor (63,5 procent). Bidragen från Europeiska socialfonden blev 524 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 458 miljoner kronor (73,6 procent) jämfört med 2014. Orsaken till de lägre utfallen är framför allt att projekt inom ramen för den nya programperioden 2014-2020 varit i en uppstartsfas, vilket innebär att ersättningar från EU inte rekvirerats i någon stor utsträckning. Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 170 miljoner kronor (58,1 procent) lägre än 2014 och uppgick till 123 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. utbetalats för finansiering av projekten NEXT-ITS-North European Cross-Border ITS, The Bergslagen Freight Line (utbyggnad till dubbelspår) samt Baltic Link, Karlskrona-Gdynia (upprustning Emmaboda-Karlskrona). Högre inkomster från övriga bidrag från EU Övriga bidrag från EU ökade med 208 miljoner kronor jämfört med 2014. Det beror bl.a. på bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), inkomster från Europeiska flyktingfonden III samt Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner. Tabell 2.23 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Tillkommande skatter 9 872 14 511 EU-skatter 6 226 11 045 Momsbaserad EU-avgift 0 5 252 Tullmedel 6 194 5 724 Jordbrukstullar och sockeravgifter 32 70 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 0 0 Kommunala utjämningsavgifter 3 646 3 465 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 3 646 3 465 Avräkningar -95 726 -90 824 Intäkter som förs till fonder -9 034 -7 655 Kompensation för mervärdesskatt -86 692 -83 169 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -29 312 -28 712 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -57 381 -54 458 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -83 524 -85 855 -2 331 -76 313 I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -83 524 miljoner kronor. Utfallet blev - 85 855 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -2 331 miljoner kronor. Jämfört med 2014 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 542 miljoner kronor, vilket dels beror på att de tillkommande skatterna från EU blivit 4 639 miljoner kronor lägre. Orsaken är att den momsbaserade EU-avgiften inte längre redovisas som en EU-skatt. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna ökade med 2 923 miljoner kronor, vilket också bidrog till att minska inkomsterna på denna inkomsttyp. Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skattekonto hade innan 2015 upphört eller flyttats till utgiftssidan i statens budget. För 2015 flyttades dock ett antal nedsättningar från indirekta skatter (se 1200 Indirekta skatter) till utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto, bl.a. Sjöfartsstöd och Nystartsjobb. Detta är orsaken till varför krediteringarna ökat med 8 156 miljoner kronor jämfört med 2014. Från och med 2016 redovisas dessa stöd på utgiftssidan i statens budget. Tabell 2.24 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Anställningsstöd 0 0 Jämställdhetsbonus 0 0 Sjöfartsstöd -1 426 0 Nystartsjobb -6 670 0 Stöd till yrkesintroduktionsanställning -56 0 Korttidsarbete 0 0 Ersättning för höga sjuklönekostnader -2 0 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -8 432 -8 155 277 0 2.3 Utgifter i statens budget 2015 Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag. 2.3.1 Utgifter i statens budget - sammanfattning I tabell 2.25 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit. Tabell 2.25 Utgifter i statens budget 2015 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall-Statens budget Utfall-Totalt anvisat 1 Rikets styrelse 12 199 104 12 303 12 281 82 -22 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 600 2 14 601 14 442 -158 -160 3 Skatt, tull och exekution 10 574 10 574 10 754 180 180 4 Rättsväsendet 40 758 47 40 805 40 429 -329 -376 5 Internationell samverkan 1 919 50 1 969 1 934 15 -35 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48 451 -4 48 447 48 271 -181 -177 7 Internationellt bistånd 29 509 -229 29 280 32 213 2 704 2 933 8 Migration 17 433 1 440 18 873 18 725 1 292 -148 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 61 898 2 870 64 768 64 979 3 080 210 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 100 474 2 561 103 035 102 603 2 129 -432 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 015 595 38 611 38 136 120 -475 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 83 125 395 83 519 82 931 -194 -589 13 Integration och jämställdhet 16 747 14 16 761 15 362 -1 385 -1 399 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67 783 1 531 69 314 64 971 -2 812 -4 343 15 Studiestöd 20 302 664 20 967 19 216 -1 086 -1 750 16 Utbildning och universitetsforskning 63 636 336 63 972 62 954 -682 -1 018 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 785 551 13 336 13 281 495 -56 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 208 16 1 224 1 074 -134 -150 19 Regional tillväxt 2 701 2 701 2 243 -458 -458 20 Allmän miljö- och naturvård 5 341 706 6 047 5 938 597 -109 21 Energi 2 470 -87 2 383 2 291 -179 -92 22 Kommunikationer 48 871 579 49 450 47 242 -1 629 -2 208 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15 656 25 15 681 13 398 -2 258 -2 283 24 Näringsliv 5 309 207 5 516 5 475 166 -41 25 Allmänna bidrag till kommuner 91 441 10 663 102 104 102 037 10 596 -67 26 Statsskuldsräntor m.m. 20 526 8 800 29 326 21 936 1 410 -7 390 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 126 3 728 43 855 44 232 4 105 377 Förändring av anslagsbehållningar -4 593 -4 593 4 593 4 593 Summa 869 264 35 565 904 829 889 345 20 081 -15 484 Riksgäldskontorets nettoutlåning 322 322 10 094 9 773 9 773 Kassamässig korrigering 0 0 -7 260 -7 260 -7 260 Summa utgifter i statens budget 869 586 35 565 905 150 892 179 22 594 -12 971 Flyktingsituationen och förtida betalningar medförde att de totala utgifterna blev högre än statens budget Utgifterna i statens budget uppgick till 892 179 miljoner kronor. Det är 22 594 miljoner kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. De allmänna bidragen till kommunerna blev 10 596 miljoner kronor högre, Avgiften till Europeiska unionen blev 4 105 miljoner kronor högre och utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 3 080 miljoner kronor högre än anvisat. Även utgifterna för Internationellt bistånd blev 2 704 miljoner kronor högre och tillsammans blev utfallet för dessa utgiftsområden 20 485 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. De ökade bidragen till kommunerna var en följd av flyktingsituationen hösten 2015 medan övriga avvikelser till största delen förklaras med de förtida betalningar som gjordes inom dessa områden 2015 för att säkra tillräckliga marginaler under utgiftstaket 2016. I förhållande till det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 12 971 miljoner kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade beloppet och utfall är utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. som blev 7 390 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 343 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Förtida betalning till FN medförde högre utgifter Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 32 213 miljoner kronor, vilket är 2 704 miljoner kronor högre än i statens budget för 2015. Det beror framför allt på att regeringen i december 2015 beslutade att betala ut delar av Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid. Förtida betalningar har framför allt skett till humanitära aktörer inom FN-systemet. Fler asylsökande medförde högre utgifter Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 18 725 miljoner kronor, vilket är 1 292 miljoner kronor (8,2 procent) högre än i statens budget för 2015. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 440 miljoner kronor. Nya och dyrare läkemedel, assistansersättningar och förtida betalningar ger högre utgifter För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 3 080 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. Det beror dels på att nya och dyrare läkemedel och behandlingsmetoder (t.ex. för Hepatit C) omfattades av en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, dels på att bidrag för Hepatit C-behandlingar under 2014 betalats ut till landstingen 2015, men även på att regeringen beslutade att förtida betalningar på 1 819 miljoner kronor skulle göras 2015. I ändringsbudget anvisades utgiftsområdet ytterligare 2 870 miljoner kronor. Av detta anvisades bl.a. 1 690 miljoner kronor för läkemedelsförmånerna och 948 miljoner kronor till kostnader för statlig assistansersättning. Fler sjuka än beräknat För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 102 603 miljoner kronor, vilket är 2 129 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning än beräknat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 2 561 miljoner kronor. Färre kommunmottagna nyanlända än beräknat Utfallet för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet blev 1 385 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på längre handläggningstider för asylsökande hos Migrationsverket och därmed att färre nyanlända invandrare än beräknat blev kommunmottagna. Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 64 971 miljoner kronor, vilket är 2 812 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2015. Detta trots att grundbeloppet och taket i a-kassan höjdes fr.o.m. september. Det beror dels på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat, dels på att färre har varit berättigade till arbetslöshetsersättning än beräknat. Det beror också på att antalet beslut om lönebidrag och lönegarantiersättning blev lägre än beräknat i statens budget. Färre studerande än beräknat Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 19 216 miljoner kronor, vilket är 1 086 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat. Lågt ränteläge medför lägre utgifter för Kommunikationer än anvisat Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick till 47 242 miljoner kronor, vilket är 1 629 miljoner kronor lägre än anvisat. En orsak till de lägre utgifterna är det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 803 miljoner kronor. Förseningar medförde lägre utgifter för gårdsstöd och EU-program för landsbygden. Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till 13 398 miljoner kronor. Det är 2 258 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på olika förseningar för utbetalningar av gårdsstöd och inom vissa delar av landsbygdsprogrammet. Ökning av antal asylsökande medförde högre bidrag till kommunerna För utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppgick utgifterna till 102 037 miljoner kronor, vilket är 10 596 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Skillnaden mot ursprunglig budget förklaras av två beslut. Riksdagen beslutade att nedsättningen av socialavgifterna för unga skulle trappas av fr.o.m. den 1 augusti 2015. Eftersom kommunerna har många unga anställda kompenserades de med totalt 863 miljoner kronor för detta i samband med propositionen Vårändringsbudget för 2015. I en extra ändringsbudget i november beslutade riksdagen att anvisa ytterligare 9 800 miljoner kronor i ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen under hösten 2015. Valutakursförluster medförde högre räntor på statsskulden än beräknat, trots låga räntor Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 21 936 miljoner kronor, vilket är 1 410 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Valutakursförlusterna och kursförlusterna blev högre än beräknat. Åt motsatt håll verkade lägre räntor på lån i svenska kronor och överkurser vid emission eftersom marknadsräntorna blev lägre än beräknat. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades ytterligare 8 800 miljoner kronor med anledning av de stora valutakursförluster som berodde på kronans försvagning mot den amerikanska dollarn och schweizerfrancen. EU-avgiften högre än anvisat - förtidsbetalning för 2016 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 44 232 miljoner kronor, vilket är 4 105 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisat. I höständringsbudgeten anvisades anslaget ytterligare 3 728 miljoner kronor. Det högre utfallet för anslaget beror framför allt på att regeringen beslutade att belasta anslaget med en förtida betalning av EU-avgiften för 2016 om 6 700 miljoner kronor. Hela beloppet belastar statens budget 2015. Eftersom förtida betalningen inte rekvirerades 2015 utan kvarstod på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret över årsskiftet påverkas den Kassamässiga korrigeringsposten åt motsatt håll. Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån Utfallet på posten Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 9 773 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på att lånen till Riksbanken ökade med 9 966 miljoner kronor när de refinansierades. Eftersom lånen är upptagna i US-dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras. Utfall för 2015 och 2014 Tabell 2.26 Utfallet för statens budget 2015 och 2014 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2015 Utfall 2014 Skillnad mot 2014 1 Rikets styrelse 12 281 12 902 -622 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 442 14 122 320 3 Skatt, tull och exekution 10 754 10 384 370 4 Rättsväsendet 40 429 40 194 235 5 Internationell samverkan 1 934 1 662 272 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48 271 47 978 293 7 Internationellt bistånd 32 213 31 027 1 186 8 Migration 18 725 12 551 6 174 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 64 979 61 589 3 390 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 603 99 036 3 567 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 136 39 313 -1 177 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 82 931 80 809 2 121 13 Integration och jämställdhet 15 362 12 225 3 138 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 64 971 66 901 -1 930 15 Studiestöd 19 216 19 953 -737 16 Utbildning och universitetsforskning 62 954 59 419 3 535 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 281 12 827 453 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 074 1 076 -2 19 Regional tillväxt 2 243 2 879 -636 20 Allmän miljö- och naturvård 5 938 5 085 853 21 Energi 2 291 2 858 -568 22 Kommunikationer 47 242 45 962 1 281 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 13 398 16 203 -2 805 24 Näringsliv 5 475 5 439 36 25 Allmänna bidrag till kommuner 102 037 93 599 8 438 26 Statsskuldsräntor m.m. 21 936 3 325 18 610 27 Avgiften till Europeiska unionen 44 232 41 553 2 679 Summa 889 345 840 872 48 473 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 094 22 023 -11 929 Kassamässig korrigering -7 260 -491 -6 768 Summa utgifter m.m. på statens budget 892 179 862 404 29 776 Högre utgifter för statsskuldsräntorna Utgifterna i statens budget ökade med 29 776 miljoner kronor (3,5 procent) mellan 2014 och 2015. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. blev 18 610 miljoner kronor (559,6 procent) högre än 2014. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 11 929 miljoner kronor (54,2 procent), till stor del beroende på engångseffekter under 2014. Förtida betalningar av bistånd medför högre utgifter 2015 Utgifterna för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 1 186 miljoner kronor (3,8 procent) högre än 2014. Orsaken är att regeringen beslutade att betala ut 2 498 miljoner kronor av det svenska kärnstödet för 2016 inklusive del av utbetalningen till Europeiska utvecklingsfonden i förtid. Antalet asylsökande ökade Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna högre än 2014. Ökningen uppgår till 6 174 miljoner kronor (49,2 procent) och beror på att antalet asylsökande till Sverige har ökat. Bidrag till läkemedelsförmånerna och statliga assistansersättningar ökade Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 3 390 miljoner kronor (5,5 procent). Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med 2 922 miljoner kronor (13,6 procent). Det beror dels på nya dyrare läkemedel och behandlingsmetoder, dels på att bidrag för Hepatit C-behandlingar för 2014 har betalats ut och även på förtida betalningar. Kostnaderna för statlig assistansersättning ökade med 1 096 miljoner kronor (4,6 procent) på grund av fler utnyttjade timmar. Ökade utgifter för sjukpenning Även utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev högre än 2014. Utgifterna inom utgiftsområdet ökade med 3 567 miljoner kronor (3,6 procent). Ökningen beror bl.a. på att fler har erhållit sjukpenning och att fler har fått sjukpenning under en längre tid. Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 121 miljoner kronor (3,6 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 973 miljoner kronor (2,6 procent), eftersom både ersättningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än 2014. Utgifterna för barnbidrag ökade med 544 miljoner kronor (2,2 procent) då antalet barn som är berättigade till barnbidrag ökade. Fler kommunmottagna ger högre utgifter Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 3 138 miljoner kronor (25,7 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända 2015 jämfört med föregående år. Förbättrad arbetsmarknad medför färre arbetslösa och lägre utgifter Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 1 930 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än 2014, vilket framför allt beror på att antalet arbetslösa minskade till följd av en förbättrad arbetsmarknad. Satsningar inom utbildningsområdet medför högre utgifter Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 3 535 miljoner kronor (5,9 procent). Den enskilt största orsaken till det högre utfallet är det s.k. Lågstadielyftet. Utgifterna för den nya satsningen uppgick till 1 987 miljarder kronor 2015. Anslaget som finansierar utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade med 653 miljoner kronor (29,7 procent). Av dessa utgifter användes bl.a. 200 miljoner kronor till kommuner som tagit emot en stor andel asylsökande eller kommunplacerade barn och ungdomar. Även utgifterna för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade. Järnvägsinvesteringarna ökade Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunikat-tioner ökade med 1 281 miljoner kronor (2,8 procent). Det var framför allt utgifter för utvecklingen av statens infrastruktur som ökade. Dessa utgifter ökade med 1 172 miljoner kronor (6,4 procent). Förseningar ger lägre utgifter för gårdsstöd och landsbygden Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskade utgifterna med 2 805 miljoner kronor (17,3 procent). Det beror till största delen beror på förseningar i projekt, men även på problem med det nya it-system som ska betala ut gårdsstöd, vilket innebar att utbetalningarna blev försenade. Bidrag till kommunerna ökade med drygt 8 miljarder kronor Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 8 438 miljoner kronor (9,0 procent). Det beror dels på att kommunerna kompenserades med 9 800 miljoner kronor till följd av det ökade antalet asylsökande under hösten 2015, dels på att kommunerna kompenserades med 863 miljoner kronor på grund av nedsättningen av socialavgifterna för unga trappades av fr.o.m. den 1 augusti 2015. Åt motsatt håll verkade att avdragsrätten för pensionssparande begränsades. Detta medförde att kommunerna fick ökade skatteinkomster, vilket reducerade bidragen till kommunerna med 2 571 miljoner kronor. Valutakursförluster bidrog till högre räntor på statsskulden Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 18 610 miljoner kronor (559,6 procent). Det högre utfallet beror främst på höga valutakursförluster och höga kursförluster som påverkar anslaget räntor på statsskulden. I motsatt riktning påverkades statsskuldsräntorna av låga marknadsräntor. Utgifterna 2014 var historiskt låga. Förtida betalning av EU-avgiften medför högre utgifter Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 2 679 miljoner kronor (6,4 procent) högre än 2014. Det beror främst på att Sverige gjorde en förtida betalning till EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret på 6 700 miljoner kronor i december 2015, som avser del av BNI-avgiften för 2016. Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 11 929 miljoner kronor (54,2 procent) lägre 2015 jämfört med 2014. Det beror bl.a. på att den nya kreditmodellen för studielån engångsvis ökade nettoutlåningen för 2014. Åt motsatt håll verkade refinansieringen av lånen till Riksbanken som ökade nettoutlåningen 2015. Förtida betalning till EU ökade posten Kassa-mässig korrigering Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev 6 768 miljoner kronor lägre 2015 än 2014. Det beror till största delen på den förtida betalningen till EU kommissionens konto i Riksgäldskontoret. 2.3.2 Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten Utgifterna i statens budget blev 22,6 miljarder kronor högre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningar, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter. Tabell 2.27 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2015 Miljarder kronor Totalt Volym1 Makroförutsättningar Beslut Övrigt2 Utgiftsområden, exklusive räntor3 18,7 5,6 -4,3 17,9 -0,4 Statsskuldsräntor m.m. 1,4 0,0 1,4 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning4 2,5 0,0 10,5 0,0 -7,9 Summa utgifter 22,6 5,6 7,6 17,9 -8,3 1 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl. a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makroekonomiska förutsättningarna. 2 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget 3 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 4 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. Skillnader till följd av reviderade bedömningar av volymer i olika transfereringssystem Utgifterna blev 5,6 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer), vilket i första hand förklaras av utvecklingen inom två utgiftsområden. Fler personer än beräknat i statens budget erhöll sjukpenning och sjuk- och aktivitets-ersättning 2015. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgifts-område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,1 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Det genomsnittliga antalet inskrivna asyl-sökande personer i Migrationsverkets mot-tagande uppgick till ca 100 000 personer 2015, vilket är ca 17 000 fler än beräknat. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration blev 1,2 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 7,6 miljarder kronor högre än i statens budget. Den största skillnaden återfinns på utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning som blev 10,5 miljarder kronor högre än i statens budget. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat medfört att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret blev 10,0 miljarder kronor högre när enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs. Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 4,3 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2,8 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av lägre arbetslöshet än beräknat. Anslaget för statsskuldsräntor blev 1,4 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror främst på att valutakursförlusterna (netto) blev 10,2 miljarder kronor högre än i budgeten. Orsaken var att kronan försvagades kraftigt framför allt jämfört med dollarn. En bidragande orsak var även valutakursförluster i schweizerfranc på 5 miljarder kronor till följd av det oväntade beslutet av Schweiz centralbank att överge kopplingen till euron i januari 2015. Åt motsatt håll bidrog däremot marknadsräntorna som blev markant lägre än i budgeten. Ränteanslaget påverkas av många tekniska faktorer som beror på Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makroberoende, utom den del som är en följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad, som för 2015 endast var marginell, redovisas under kategorin Övrigt. Tabell 2.28 Makroekonomiska förutsättningar Utfall 2014 SB 2015 Utfall 2015 Skillnad utfall 2015- SB 2015 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fasta priser)1 2,3 3,0 4,1 1,1 KPI (årsgenomsnitt)1 -0,2 0,9 0,0 -0,9 Antal sysselsatta, 15-74 år1 1,4 1,4 1,4 0,0 Nivåer: Arbetslöshet, 15-74 år, procent av arbets- kraften1, 2 7,9 7,3 7,4 0,1 SEK/Euro3 9,10 9,00 9,36 0,36 SEK/USD3 6,86 6,65 8,43 1,78 6-mån ränta, årsgenomsnitt3 0,4 0,4 -0,3 -0,7 5-årig statsobligation, årsgenomsnitt3 0,9 1,0 0,1 -0,9 1 Källa: Statistiska centralbyrån. 2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 3 Källa: Riksbanken. Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna blev 17,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken. Utfallet för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 17,9 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vårändringsbudget för 2015 och Extra ändringsbudget för 2015. Förslagen i vårändringsbudgeten har medfört högre utgifter på ett flertal av budgetens utgiftsområden. Sammantaget anvisade riksdagen anslags-förändringar om 19,0 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 7,7 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anlagsförändringarna, ca 11,3 miljarder kronor, utgjordes av medel som i propositionen föreslogs tillföras främst regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. Förslagen i Extra ändringsbudget för 2015 har i första hand medfört högre utgifter under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner i form av ett tillfälligt stöd på 9,8 miljarder kronor till kommuner och landsting med anledning av det stora antalet asylsökande. Det utbetalades i december 2015 men väntas i huvudsak användas under 2016. Skillnader till följd av övriga orsaker Av övriga orsaker blev utgifterna 8,3 miljarder kronor lägre än i statens budget. Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget 0,4 miljarder kronor lägre än anvisade medel, vilket är ett netto av flera motverkande faktorer. Utgifterna blev ca 12 miljarder kronor högre som en följd av de tidigareläggningar av utgifter från 2016 till 2015 som regeringen genomförde i slutet av 2015, med avsikten att skapa tillräckliga marginaler under utgiftstaket 2016. Tabell 2.29 Regeringsbeslut om förtida betalningar av utgifter 2015 Miljarder kronor Förtida betalning 7 Internationellt bistånd 2,5 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1,8 16 Utbildning och universitetsforskning 1,0 27 Avgiften till Europeiska unionen 6,7 Totalt 12.0 Det motverkas delvis av att utgifterna inom flera utgiftsområden blev lägre än anvisat i statens budget till följd av övriga orsaker. Det gäller i första hand följande utgiftsområden: - 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. - 16 Utbildning och universitetsforskning. - 22 Kommunikationer. - 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. - 27 Avgiften till Europeiska unionen. I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten blev sammanlagt 7,9 miljarder kronor lägre än i statens budget. Det förklaras i första hand av att den kassamässiga korrigeringsposten blev 6,7 miljarder kronor lägre till följd av tidigareläggningen av en del av EU-avgiften för 2016 till 2015. Det motverkas delvis av att en inleverans av myndighetskapital från Exportkreditnämnden, som till stor del finansierades från nämndens kontobehållning i Riksgäldskontoret, medförde att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 1,8 miljarder kronor högre. 2.3.3 Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2015 har regeringen beslutat om indragning av anslagsmedel om totalt 31 036 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2014. Det är 9 577 miljoner kronor mer än 2014. De 27 största indragningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 92 procent av totalbeloppet under 2015. I tabell 2.30 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 18 729 miljoner kronor, avser räntor på statsskulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och uppgick till 2 067 miljoner kronor. Båda är indragning av anslagssparande. Tabell 2.30 Indragningar 2015 Miljoner kronor UO Anslag 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 325 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 256 6 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 135 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 709 9 1:4 Tandvårdsförmåner 459 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 104 9 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 169 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 140 9 4:8 Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården 123 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 251 12 1:2 Föräldraförsäkring 509 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 473 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 108 13 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 148 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 2 067 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 597 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 282 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 265 15 1:2 Studiemedel 1 044 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 510 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 133 16 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning 122 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 108 23 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 350 23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 246 24 1:5 Näringslivsutveckling 152 16 1:1 Räntor på statsskulden 18 729 Övriga indragningar 2 522 Summa 31 036 2.3.4 Överskridanden Medgivna överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2015. Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2015 Miljoner kronor UO Anslag Medgivet överskridande Utnyttjat medgivet överskridande 4 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 3 2 I statens budget anvisades 40 miljoner kronor på anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. som ligger under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 40 miljoner kronor på anslaget. Regeringen medgav i beslut den 4 februari 2016 att anslaget fick överskridas med 2,5 miljoner kronor (Ju2016/00417). Hela anslagskrediten på 8 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 2,1 miljoner kronor. Icke medgivna överskridanden Under 2015 har ett anslag överskridits utan medgivande och utöver den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent. Tabell 2.32 visar detta anslagsöverskridande. Tabell 2.32 Icke medgivna överskridanden 2015 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl. reg.brev Medgivet överskridande Totalt tilldelade medel Utgifter Anslags-kredit Utgående överföringsbelopp Icke medgivet över-skridande 16 1:4 Sameskolstyrelsen -0,31 34,08 33,78 40,97 3,41 -7,19 -3,78 Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit för anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning har överskridits med 3,78 miljoner kronor. Regeringen beslutade under 2015 om en höjd anslagskredit för Sameskolstyrelsen motsvarande 10 procent, som uppgick till 3,41 miljoner kronor. Överskridandet beror på flera faktorer bl.a. ökade personalkostnader samt att Sameskolstyrelsens intäkter från kommuner är svåra att beräkna och under 2015 har intäkterna blivit lägre än budgeterat. 2.4 Utfall per utgiftsområde I följande avsnitt (2.4.1-2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Under 2015 har ovanligt många anslag påverkats av ändringsbudgetar (se avsnitt 2.1.1). Med anledning av detta visar tabellerna också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen för 2015 (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2015 med utfallet 2014. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under utgiftsområdet. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2. Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. I redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2015 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2015 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3. Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31). 2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Anslag Tabell 2.33 UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 852 876 24 2,8 837 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 706 701 -5 -0,6 703 4:1 Regeringskansliet m.m. 6 699 93 6 834 135 2,0 6 926 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 534 2 543 8 0,3 2 529 6:1 Allmänna val och demokrati 48 14 53 4 9,1 630 8:2 Presstöd 567 487 -80 -14,2 519 Övriga anslag 792 -3 787 -5 -0,6 759 Summa 12 199 104 12 281 82 0,7 12 902 Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 12 281 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 622 miljoner kronor (4,8 procent). Regeringskansliets utgifter minskade Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 834 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2014 blev utfallet 92 miljoner kronor lägre. Skillnaden mot föregående år beror på minskade personalkostnader 2015. På grund av regeringsskiftet 2014 belastades anslaget med avgångsvederlag 2014, vilket bidrog till tillfälligt högre personalkostnader än 2015. Utgifterna för presstöd minskar då upplagorna fortsätter sjunka Utfallet för anslaget 8:2 Presstöd uppgick till 487 miljoner kronor för 2015. Det är 80 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna för presstödet 32 miljoner kronor lägre. Presstödet omfattar driftsstöd och distributionsstöd till företag som ger ut dagstidningar. Utgifterna för såväl driftsstödet som distributionsstödet minskade jämfört med 2014. I juli avvecklades Presstödsnämnden och verksamheten fördes över till Myndigheten för press, radio och tv. Tillsammans betalade Presstödsnämnden och Myndigheten för press, radio och tv under 2015 ut driftsstöd om 436 miljoner kronor (464 miljoner kronor föregående år) till 87 (88 föregående år) tidningar. De lägre utgifterna för driftsstödet 2015 förklaras främst av att driftsstödet till storstadstidningar successivt minskar på grund av ändringar i presstödsförordningen (1990:524) som infördes 2011. Dessutom sjönk upplagorna för många tidningar. Under 2015 fick 137 tidningar distributionsstöd. Sammanlagt betalades distributionsstöd om 51 miljoner kronor ut, vilket är ca 4 miljoner kronor mindre än 2014. Denna minskning förklaras framför allt av att tidningarnas upplagor fortsätter att sjunka. Valen 2014 påverkar jämförelsen mellan åren Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 53 miljoner kronor, vilket är 577 miljoner kronor lägre än 2014. År 2014 inföll val till såväl Europaparlamentet som till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige vilket förklarar den stora skillnaden mellan åren. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.34 UO 1 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 6:6 Stöd till politiska partier 171 129 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 171 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 129 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 42 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.35 UO 1 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2015-12-31 Kreditgarantier till UD-anställda 1 50 0 1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV). Inomstatliga lån Tabell 2.36 UO 1 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 53 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 500 398 Summa 600 451 Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2015 var 451 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar i resultaträkningen Intäkter av bidrag till ett för lågt belopp om 13 665 tkr och Medel som erhållits från myndighet för finansiering av bidrag med motsvarande för högt belopp. Redovisningen innebär att verksamhetsutfallet samt saldot i transfereringsavsnittet också är felaktiga med samma belopp. Årets kapitalförändring påverkas inte av felet. Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län har fått en revisionsberättelse med reservation och upplysning av särskild betydelse avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Västmanlands län har per den 31 december 2015 belastat anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m., ap 15 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse med förskottsbetalningar om 1 328 tkr som avser länsstyrelsegemensamma utvecklingsprojekt. Enligt 12 § 2 st. anslagsförordningen (2011:223) ska förvaltningsutgifter redovisas mot anslag under det budgetår som kostnaderna hänför sig till. Effekten av den felaktiga anslagsbelastningen är att 1 306 tkr inte har förts bort som en indragning i enlighet med 7 § anslagsförordningen. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Länsstyrelsen i Västmanlands län i sin årsredovisning redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djurskyddsområdet. Som framgår av myndighetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Länsstyrelsen i Västernorrlands län i sin årsredovisning redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djurskyddsområdet. Som framgår av myndighetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Sametinget Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Sametinget borde ha belastat anslaget 1:23 Främjande av rennäringen m.m., ap. 2, under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2015 med ytterligare 1 700 tkr. Myndigheten borde ha utbetalat 1 133 tkr i rovdjursersättning till stödmottagare under 2015 och då ha avräknat anslagsposten. 567 tkr avseende foderersättning borde ha avräknats anslagsposten när slutlig rekvisition erhölls från stödmottagare under 2015. Myndigheten har delvis beskrivit förhållandet avseende rovdjursersättningen i not 28 på s. 73 i årsredovisningen. Sametinget anger i not till anslagsredovisningen att myndigheten inte har gjort några åtaganden med stöd av 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ap. 5, under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Sametinget har under 2015 fattat beslut om bidrag som ska finansieras med 2016 års tilldelade medel på anslagsposten till ett värde av 13 592 tkr. Om utbetalningar och avräkning av anslag hade skett i rätt tid, skulle Sametinget ha överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget, 1:23 Främjande av rennäringen m.m., ap. 2, under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 1 311 tkr. Sametinget har enligt undantagsregeln i 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) rätt att ingå åtaganden för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ap. 5, under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid om ca 1 440 tkr. Sametinget har under 2015 fattat beslut om bidrag som ska finansieras med 2016 års tilldelade medel på anslagsposten till ett värde av 13 592 tkr. Myndigheten har därmed ingått åtaganden utöver det generella bemyndigandet med 12 152 tkr. 2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Anslag Tabell 2.37 UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 12 221 12 135 -86 -0,7 11 857 1:9 Statistiska centralbyrån 545 545 0 0,0 541 1:12 Riksgäldskontoret 304 258 -47 -15,4 253 Övriga anslag 1 529 2 1 504 -25 -1,6 1 471 Summa 14 600 2 14 442 -158 -1,1 14 122 Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning. Utfallet uppgick till 14 442 miljoner kronor och blev därmed 158 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 320 miljoner kronor (2,3 procent) högre. Utfallet för statliga tjänstepensioner något lägre än budgeterat men högre än 2014 Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 12 135 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än budgeterat. Det beror på att kostnaderna för förmåner kopplade till statlig grupplivförsäkring och statlig personskadeförsäkring blev lägre än väntat. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 278 miljoner kronor (2,3 procent). Det beror på att förmånsbeloppen ökade överlag som följd av att de indexeras upp med prisbasbeloppets utveckling. Dessutom tillkommer fler individer och nivån på de nytillkomnas förmåner är dessutom generellt sett högre då deras löner varit högre. Utfallet för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret blev 258 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på det extraordinärt låga ränteläget, vilket i sin tur medfört att mycket begränsade marknadsföringsinsatser har gjorts i samband med emission av premielån. Dessutom har lägre it-kostnader avseende hårdvara, licenser och it-konsulter medfört lägre kostnader 2015 än beräknat. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.38 UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 30 0 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 30 miljoner kronor. Bemyndigandet har inte utnyttjats 2015. Utlåning Tabell 2.39 UO 2 Utlåning Miljoner kronor eller annan angiven valuta Utlåning Låneram Lån 2015-12-31 Kredit till Irland 1 EUR 600 5 519 Riksbanken 2 241 089 Summa 246 608 1 Prop. 2011/12:119, bet. 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209. 2 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 519 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022. I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 208 491 miljoner kronor, utan valutaomvärdering. Jämfört med 2014 ökade utlåningen till Riksbanken med 9 966 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Garantier Tabell 2.40 UO 2 Garantier Miljoner kronor eller annan angiven valuta Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2015-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Insättningsgarantin 1 Obegränsad 1 500 736 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Investerarskyddet 3 Obegränsad Garantier till banker m.m. för skuldförbindelser 4 Obegränsad 0 Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB) 5 EUR 6 565 59 969 EUR 6 565 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) 6 EUR 1 963 17 935 EUR 1 963 Nordiska investeringsbanken, projektinvesteringslån 7 EUR 671 5 566 EUR 609 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) 8 EUR 542 4 947 EUR 542 Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank (CEB) 9 EUR 124 1 130 EUR 124 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus 10 Obegränsad 74 A/O Dom Shvetsii 11 100 1 Summa 1 590 358 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2014. 2 Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 4 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. 5 Prop. 2008/09:116, bet. 2008/09:FiU36, rskr. 2008/09:200. 6 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 7 Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16. 8 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 9 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 10 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2014. 11 Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75. Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2015. EUR=9,135 Inomstatliga lån Tabell 2.41 UO 2 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 13 600 11 946 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 11 700 10 233 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing 2 915 1 158 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 8 Sjunde AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten 5 0 Summa 28 235 23 345 Riksdagen har beslutat om låneramar på 28 235 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2015 var 23 345 miljoner kronor. Övriga krediter Tabell 2.42 UO 2 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 Insättningsgarantin1 Obegränsad 0 Investerarskyddet 2 Obegränsad 119 Garantier till banker m.m. för skuldförbindelser 3 Obegränsad 0 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 4 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 5 Obegränsad 0 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet 6 Obegränsad 0 7 AP-fondens kredit på räntekonto 40 0 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 355 0 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 15 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 7 100 0 Summa 135 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. 4 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 6 Budgetlagen (2011:203), förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. 7 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:3 Den officiella statistiken - en rättvisande bild av samhällsutvecklingen? Riksrevisionen har granskat om systemet för den officiella statistiken används ändamålsenligt i förhållande till de syften som ligger till grund för denna statistiks särställning. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken (skr. 2014/15:141) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FiU8, rskr. 2015/16:15). RiR 2015:9 Transparensen i Årsredovisning för staten 2014 Riksrevisionen har granskat Årsredovisningen för staten 2014. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Transparensen i Årsredovisning för staten 2014 (skr. 2015/16:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FiU12, rskr. 2015/16:146). RiR 2015:16 Statens finansiella tillgångar - något att räkna med? Riksrevisionen har granskat hur regeringen och Statistiska centralbyrån redovisar statens finansiella tillgångar och skulder. Granskningen har undersökt om redovisningen uppfyller rimliga krav på transparens och om värderingen är relevant samt håller god kvalitet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens finansiella tillgångar (skr. 2015/16:61) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FiU16, rskr. 2015/16:147). 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Anslag Tabell 2.43 UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Skatteverket 7 086 7 193 106 1,5 6 970 1:2 Kronofogdemyndigheten 1 806 1 787 -19 -1,0 1 763 1:3 Tullverket 1 681 1 774 92 5,5 1 651 Summa 10 574 10 754 180 1,7 10 384 Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 10 754 miljoner kronor och blev därmed 180 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 370 miljoner kronor (3,6 procent). Skatteverket och Tullverket utnyttjade anslagssparande 2015 Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 7 193 miljoner kronor, vilket är 106 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 223 miljoner kronor högre än föregående år. Skatteverket har under året förbrukat anslagsparande från tidigare år. Anslagssparandet har bl.a. använts till att upprätthålla nivån i kontrollverksamheten. Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten uppgick till 1 787 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 24 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till 1 774 miljoner kronor. Det är 92 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten och 123 miljoner kronor högre än föregående år. Tullverket inledde året med ett anslagssparande på 90 miljoner kronor. Anslagssparandet har under året förbrukats för fortsatt arbete med införandet av unionstullkodexen och utveckling av ett nytt tulldatasystem. 2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Anslag Tabell 2.44 UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Polismyndigheten 21 160 2 20 758 -401 -1,9 21 079 1:2 Säkerhetspolisen 1 142 1 147 4 0,4 1 106 1:3 Åklagarmyndigheten 1 396 1 356 -40 -2,9 1 310 1:5 Sveriges Domstolar 5 371 5 325 -46 -0,9 5 226 1:6 Kriminalvården 7 884 -42 7 974 89 1,1 7 744 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 122 98 -25 -20,2 111 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 469 30 2 544 76 3,1 2 432 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 40 40 90 50 124,3 67 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 17 1 1 0,0 Övriga anslag 1 174 1 136 -38 -3,2 1 118 Summa 40 758 47 40 429 -329 -0,8 40 194 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Utfallet uppgick till 40 429 miljoner kronor och blev därmed 329 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 235 miljoner kronor (0,6 procent) högre. Färre anställda vid polisen Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 20 758 miljoner kronor, vilket är 401 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten uppgick till 25 055 personer 2015. Det är en minskning med 593 personer (2,3 procent). Under 2015 har avgångarna varit högre än föregående år och Polismyndigheten har inte hunnit rekrytera i motsvarande omfattning. Antalet platser i kriminalvården ökade Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 7 974 miljoner kronor. Det är 89 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och 230 miljoner kronor (3,0 procent) högre än 2014. En stor del av det högre utfallet 2015 beror på ökade personalkostnader, framför allt inom anstaltsverksamheten. Medelbeläggningen på anstalter och häkten minskade från 84 till 79 procent, vilket beror på att antalet platser ökade. Färre avgjorda brottsskademål medförde lägre brottsskadeersättning Utfallet för anslaget 1:11 Ersättning för skador på grund av brott blev 98 miljoner kronor vilket är 25 miljoner kronor (20,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet blev 13 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än föregående år vilket beror på att antalet avgjorda ärenden minskade med 741 stycken (7,5 procent). Under 2015 avgjordes 9 055 ärenden. Samtidigt har ärendebalansen, där ärenden under beredning och ärenden färdiga för avgörande, ökat med 1036 ärenden till 2 900 stycken 2015. Även den längre handläggningstiden förklarar det lägre utfallet. En ansökan om brottsskadeersättning tog i genomsnitt 86 dagar (81 dagar) att handlägga. Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre än anvisat och högre än 2014 Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 2 544 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 112 miljoner kronor (4,6 procent) högre. Ökningen beror delvis på att timkostnadsnormen för rättsliga biträden höjdes. Utgifterna för offentligt försvar, målsäganden och förvaltararvoden i konkurser stod för den största delen av ökningen på anslaget. Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 90 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (124,3 procent) högre än ursprungligen anvisade medel. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det är framför allt utgifterna för ersättning vid frihetsinskränkning som ökat under året. Under 2015 avgjordes 2 201 ärenden där ersättning utbetalades, vilket innebär en ökning med 14,8 procent jämfört med 2014. Andelen ärenden där ersättning för frihetsinskränkning beviljats har de senaste tre åren varit ca 90 procent. Regeringen medgav i beslut den 4 februari 2016 att anslaget fick överskridas med 2,5 miljoner kronor (Ju2016/00417). Hela anslagskrediten på 8 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 2,1 miljoner kronor. Europeiska fonden för inre säkerhet Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet blev 1 miljon kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Anslaget är nytt för 2015 och ska användas för utgifter för verksamhet som bedrivs inom ramen för inre säkerhet och administration av fonden. Fonden är kopplad till EU:s fleråriga budgetram 2014-2020 och har inte kommit igång än. Under 2015 har Polismyndigheten arbetat med att ta fram system för förvaltning och kontroll av fondens medel. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.45 UO 4 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 20 0 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 20 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Under 2015 har arbetet med att ta fram ett system för förvaltning och kontroll av fondens medel påbörjats. Inga åtaganden som medför framtida utgifter har gjorts under 2015. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Kriminalvården Kriminalvården har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. I Kriminalvårdens årsredovisning saknas ledningens intygande om att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning i enlighet med 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Polismyndigheten Polismyndigheten har fått en revisonsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Övrig upplysning Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Polismyndigheten i sin årsredovisning redovisar stora underskott i vissa offentligrättsliga verksamheter. På grund av att det råder osäkerhet kring vilka ekonomiska mål som gäller för verksamheterna har Polismyndigheten inte getts möjlighet att efterleva det övergripande målet om full kostnadstäckning i avgiftsbelagd verksamhet. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:4 Återfall i brott - hur kan samhällets samlade resurser användas bättre? Riksrevisionen har granskat vilka insatser som Kriminalvården och övriga myndigheter har genomfört inför frigivning och under övervakning efter villkorlig frigivning i syfte att minska risker för återfall i brott. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återfall i brott (skr. 2015/16:27) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:JuU8, rskr. 2015/16:34). RiR 2015:21 It-relaterad brottslighet - polis och åklagare kan bli effektivare Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har beredskap för att ändamålsenligt och effektivt handlägga och utreda it-relaterade brott. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse. 2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Anslag Tabell 2.46 UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 329 87 1 398 70 5,3 1 104 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 158 -24 133 -25 -16,0 155 Övriga anslag 432 -13 403 -30 -6,9 404 Summa 1 919 50 1 934 15 0,8 1 662 Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Utfallet uppgick till 1 934 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 272 miljoner kronor (16,3 procent) högre. Försvagad krona medför högre avgifter till FN och andra internationella organisationer Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 398 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor (5,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget får användas för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Riksdagen beslutade i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att anslaget skulle anvisas ytterligare 87 miljoner kronor med anledning av att den försvagade kronkursen ledde till högre avgifter än vad regeringen tidigare hade bedömt. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 295 miljoner kronor (26,7 procent) högre. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 216 miljoner kronor högre än 2014. Dessa avgifter uppgick till 611 miljoner kronor 2015. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.47 UO 5 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 160 199 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 160 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 199 miljoner kronor, vilket innebar att bemyndigandet överskreds. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:8 Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar Riksrevisionen har redovisat sammanfattande iakttagelser och rekommendationer till regeringen när det gäller organisation, finansiering, prioriteringar av projekt, implementering av rekommendationer och internationella avtal inom Arktiska rådet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar (skr. 2015/16:34) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:UU11, rskr. 2015/16:151). 2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Anslag Tabell 2.48 UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 24 364 24 885 521 2,1 23 483 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 879 923 -956 -50,9 972 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 9 777 9 845 68 0,7 10 864 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar 6 547 6 745 198 3,0 6 564 1:8 Försvarets radioanstalt 864 882 18 2,1 852 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 11 -10 -49,1 128 Övriga anslag 4 999 -4 4 979 -20 -0,4 5 115 Summa 48 451 -4 48 271 -181 -0,4 47 978 Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Utfallet uppgick till 48 271 miljoner kronor och blev därmed 181 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 293 miljoner kronor (0,6 procent) högre. Utökad utbildnings- och övningsverksamhet Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 24 885 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i budgeten och 1 402 miljoner kronor (6,0 procent) högre än föregående år. Försvarsmakten disponerade inför 2015 ett anslagsparande på 248 miljoner kronor på anslaget. Att utgifterna ökade beror framför allt på att utgifterna för materielunderhåll ökade som en följd av den mer omfattande utbildnings- och övningsverksamheten. Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 923 miljoner kronor, vilket är 956 miljoner kronor (50,9 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 49 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till budgeten beror i huvudsak på att regeringen valt att reservera 900 miljoner kronor av anslaget för en eventuell insats med Nordic Battlegroup 15 (NBG 15). NBG 15 är en av EU:s snabbinsatsstyrkor som ska kunna vara på plats i ett krisområde inom 10 dagar efter ett EU-beslut. Då ingen insats genomfördes under året användes inte heller de anvisade 900 miljoner kronorna. Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 9 845 miljoner kronor. Det är 68 miljoner kronor (0,7 procent) högre än anvisade medel. I utgifterna ingår bl.a. leveranser av modifierad korvett Visby, JAS 39 C/D, radarjaktrobot Meteor, mörkerstridsutrustning samt bandvagn 410. Under året har anslaget även använts till att hantera leveransförseningar. Detta är den främsta orsaken till att utfallet blev högre än anvisat. Utfallet för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev 6 745 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner kronor (3,0 procent) högre än anvisat. Utfallet följer Försvarsmaktens långsiktiga plan för vidmakthållandet av materielet. Inga större katastrofer 2015 medförde låga ersättningar till kommunerna för räddningstjänst Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 11 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (49,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslagets utfall är beroende av vilka händelser som inträffar och som ger rätt till ersättning. Under 2015 har kommunerna inte genomfört några större insatser som faller inom ramen för anslaget. Utfallet för anslaget är 117 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror på att kommunerna kompenserades för de utgifter som uppstod i samband med skogsbranden i Västmanland under 2014. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.49 UO 6 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 66 000 63 848 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar 19 500 16 756 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 30 21 2:4 Krisberedskap 712 634 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 55 46 Summa 86 297 81 305 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 86 297 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 305 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 992 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 2 152 miljoner kronor. Försvarsmaktens planering innehåller ett stort antal projekt som ska beställas eller omförhandlas under året. Det är även ett stort antal åtaganden som ska infrias, varför det kan bli variationer i utfallet för de utestående åtagandena i förhållande till bemyndigandet. För anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 744 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning, på grund av den pågående förändringen av försvarslogistiken. Garantier Tabell 2.50 UO 6 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2015-12-31 Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1 24 9 1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74. Inomstatliga lån Tabell 2.51 UO 6 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 300 0 Summa 300 0 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Riksdagen har beslutat om låneramar på 300 miljoner kronor för inomstatliga lån, exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns inga utestående lån vid utgången av 2015. Övriga krediter Tabell 2.52 UO 6 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 12 000 4216 Försvarsexportmyndighetens behov av rörelsekapital 7 000 46 Summa 19 000 4262 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2015 uppgick till 4 262 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Försvarets materielverk Försvarets materielverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Försvarets materielverk har redovisat erhållna royalty, viten och skadeersättningar om 650 miljoner kronor som förutbetalda intäkter i balansräkningen istället för att redovisa dem som intäkt av avgifter i resultaträkningen. Om redovisningen gjorts korrekt skulle årets över-/underskott i resultaträkningen ökat med 50 miljoner kronor, och balanserat över-/underskott i balansräkningen ökat med 600 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:2 Kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten Riksrevisionen har granskat kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kontroll av försvarsunderrättelseverksamheten (skr. 2014/15:142) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FöU2, rskr. 2015/16:30). RiR 2015:11 Regeringens styrning av SOS Alarm - viktigt för människors trygghet Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SOS Alarm. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm (skr. 2015/16:50) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FöU4, rskr. 2015/16: 189). RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete - skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas krisberedskapsarbete. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskapsarbete (skr. 2015/16:88) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Anslag Tabell 2.53 UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Biståndsverksamhet 28 337 -237 31 009 2 672 9,4 29 856 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 003 8 1 032 29 2,9 973 Övriga anslag 169 172 3 2,0 198 Summa 29 509 -229 32 213 2 704 9,2 31 027 Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Utfallet blev 32 213 miljoner kronor, vilket är 2 704 miljoner kronor (9,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 1 186 miljoner kronor (3,8 procent) högre. Förtida betalningar medför högre utgifter 2015 Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 31 009 miljoner kronor, vilket är 2 672 miljoner kronor (9,4 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 1 153 miljoner kronor (3,9 procent) högre än 2014. Orsaken till det högre utfallet är att regeringen i december 2015 beslutade att Sida skulle betala ut 2 498 miljoner kronor av bl.a. Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid. Det har främst betalats ut till humanitära aktörer inom FN-systemet som FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och FN:s fond för katastrofbistånd (CERF) men även till Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Höjd biståndsram 2015 Anslagen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserade på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Biståndsramen för 2015 var 1,0 procent av BNI enligt ENS1995 eller 0,96 procent av BNI enligt ENS2010. ENS2010 infördes 2014. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den totala svenska biståndsramen under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under våren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, som klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande från biståndsländer (utgiftsområde 8 Migration), administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget. Biståndsramen för 2015 uppgår till 40 445 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av BNI enligt ENS1995. I tabell 2.54 redovisas DAC-rapporteringen för åren 2006-2015. Det preliminära utfallet för 2015 är 1,40 procent av BNI enligt ENS2010 i enlighet med DAC:s redovisningsprinciper. Tabell 2.54 Utfall för bistånd 2006-2015 Miljoner kronor 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt utbetalt bistånd 29 161 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 756 59 780 Totalt bistånd i procent av BNI 1 1,02 0.93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,40 1 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.55 UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 71 071 56 190 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 25 21 Summa 71 096 56 211 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 71 096 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 56 211 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 14 885 miljoner kronor och var huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Afrika, Asien, Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, Globala insatser för socialt hållbar utveckling samt Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Garantier Tabell 2.56 UO 7 Garantier Miljoner kronor eller annan angiven valuta Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2015-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) 1 USD 2 247 17 977 USD 2 152 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) 2 SDR 971 10 850 SDR 937 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) 3 USD 538 4 123 USD 494 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) 4 SDR 343 4 151 USD 497 Garantier inom biståndsverksamheten 10 000 3 739 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 5 EUR 152 247 EUR 27 Nordiska Investeringsbankens miljöinvesteringslån 6 EUR 104 194 EUR 21 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA 7 USD 16 135 USD 16 Summa 41 416 1 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 2 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91). 3 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 7 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 11,58 den 30 december 2015. Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2015. USD=8,3524. EUR=9,135. SDR=11,5836. Övriga krediter Tabell 2.57 UO 7 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 1 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Sidas garantier 2 Obegränsad 0 Summa 0 1 Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) Sida har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Sida har per den 31 december 2015 överskridit den av regeringen beslutade bemyndiganderamen för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen, ap 3, under utgiftsområde 5 Internationell samverkan med 42 531 tkr. Överskridandet redovisas inte i bemyndiganderedovisningen eftersom myndigheten i årsredovisningen har tagit hänsyn till omförhandlingar av avtal som har gjorts i februari 2016, dvs. efter räkenskapsårets slut. 2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration Anslag Tabell 2.58 UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Migrationsverket 4 539 4 719 180 4,0 3 608 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 10 861 1 438 12 405 1 544 14,2 7 315 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 161 99 -62 -38,3 121 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 382 254 -128 -33,5 245 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 305 237 -69 -22,5 242 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 205 47 -159 -77,3 87 Övriga anslag 980 2 965 -15 -1,5 933 Summa 17 433 1 440 18 725 1 292 7,4 12 551 Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagande av asylsökande. Utfallet uppgick till 18 725 miljoner kronor och är därmed 1 292 miljoner kronor (7,4 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 6 174 miljoner kronor (49,2 procent) högre. Antalet årsarbetskrafter vid Migrationsverket ökade med 28 procent Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 4 719 miljoner kronor 2015, vilket är 180 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i budgeten och 1 111 miljoner kronor högre (30,8 procent) än 2014. Orsaken till att utgifterna ökat mellan åren är främst att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövningsverksamheten vid Migrationsverket för att möta det kraftigt ökade antalet asylsökande. Jämfört med 2014 ökade personalkostnaderna med drygt 697 miljoner kronor (29 procent) till 3 131 miljoner kronor. Antalet årsarbetskrafter ökade från 4 174 till 5 330 (27,7 procent) i slutet av året. Fler asylsökande medför högre ersättningar och bostadskostnader än anvisat Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 12 405 miljoner kronor. Det är 1 544 miljoner kronor (14,2 procent) högre än ursprungligen anvisat i statens budget. Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagandesystem uppgick till 100 166 personer, vilket är 16 866 fler än beräknat. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen om ändringar i statens budget under våren och hösten 2015 och anvisade sammantaget ytterligare 1 438 miljoner kronor. Det stora antalet asylsökande under hösten, särskilt antalet ensamkommande barn och unga, har medfört ökade utgifter på anslaget. Många ansökningar om ersättningar från kommunerna har ännu inte behandlats, samtidigt som vissa ersättningar söks i efterskott, och kommer därför att belasta anslaget först 2016. Tabell 2.59 Asylsökande m.m. 2015 Antal personer 2015 2014 Förändring Förändring Antal asylsökande jan-dec 162 877 81 301 81 576 100,3% - varav kvinnor 48 149 26 484 21 665 81,8% - varav män 114 728 54 817 59 911 109,3% - varav ens. barn och ungdomar 35 369 7 049 28 320 401,8% - varav flickor 2 847 1 363 1 484 108,9% - varav pojkar 32 522 5 686 26 836 472,0% Avgjorda asylärenden 58 802 53 503 5 299 9,9% -varav bifall 32 631 31 220 1 411 4,5% -bifallsandel 55% 58% Beviljade uppehållstillstånd till flyktinganhöriga 16 251 13 100 3 151 24,1% December2015 December2014 Förändring Förändring % Boende i Migrationsverkets mottagningssystem 1 181 890 79 387 102 503 129,1% - varav med uppehållstillstånd 13 937 12 460 1 477 11,9% - varav ens. barn och ungdomar 33 634 5 055 28 579 565,4% Anläggningsboende (ABO) 101 120 52 674 48 446 92,0% Eget boende 47 724 24 179 23 545 97,4% Övrigt boende 33 046 2 534 30 512 1204,1% 1 Sammanställningen över 2015 och 2014 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket. Antalet ensamkommande barn och unga ökade med över 400 procent Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökade med 5 090 miljoner kronor (69,6 procent) jämfört med 2014. Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting ökade med 3 269 miljoner kronor (65,4 procent) och utgifterna för anläggningsboende ökade med 1 821 miljoner kronor (78,7 procent). Antalet inskrivna i mottagningssystemet uppgick i slutet av året till 181 890 personer. Det är en ökning med 102 503 personer jämfört med 2014. Antalet personer i anläggningsboende ökade med över 90 procent från cirka 53 000 år 2014 till drygt 101 000 i slutet av 2015. Den stora ökningen av antalet asylsökande har inneburit att Migrationsverket har behövt upphandla ett stort antal boendeplatser som har varit dyrare än Migrationsverkets basbestånd. År 2015 ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige, vilket är en ökning med 81 576 (100,3 procent) jämfört med föregående år. Till följd av konflikten i Syrien är syriska medborgare fortsatt den största gruppen med 51 338 ansökningar, vilket är en ökning med 67,9 procent. Antalet asylansökningar från Afghanska medborgare uppgår till 41 564, vilket är en ökning med 1 239,0 procent. Antalet ansökningar från ensamkommande barn och unga ökade från 7 049 till 35 369, vilket är en ökning med 401,8 procent jämfört med föregående år. Majoriteten (66,4 procent) av de ensamkommande barnen kommer från Afghanistan. År 2015 avgjorde Migrationsverket 58 802 asylansökningar varav 32 631 beviljades uppehållstillstånd (55,0 procent). År 2014 avgjorde Migrationsverket 53 503 asylansökningar varav 31 220 beviljades uppehållstillstånd (58,0 procent). Sökande från Syrien och Eritrea samt statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 2015. År 2015 beviljades 43 414 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, vilket är en ökning med 2,3 procent jämfört med 2014. Ökningen avser främst uppehållstillstånd för anhöriga till asylsökande som ökat med 3 151 (24,1 procent). Kategorin med familjeanknytning utgör den till antalet största gruppen av personer som 2015 beviljades uppehållstillstånd. Migrationsverket beviljade 13 313 personer arbetstillstånd 2015, vilket är en ökning med 1 268 personer (10,1 procent) jämfört med föregående år. EU-finansierade insatser för asylsökande och flyktingar lägre än budget Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 128 miljoner kronor lägre än statens budget. Orsaken är att färre asylansökningar avgjordes än beräknat på grund av den ansträngda situationen under hösten. Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 69 miljoner kronor lägre än väntat. Antalet utresor ökade dock 2015 från 8 006 till 10 663. Utgifterna för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar blev 159 miljoner kronor lägre än beräknat. Orsaken är att det tagit längre tid än väntat att uppfylla ett antal villkor som krävdes innan regeringen formellt kunde utse Migrationsverket till ansvarig myndighet för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Ett av villkoren för att kunna betala ut medel från AMIF var att det nationella programmet för Sverige skulle vara antaget av EU kommissionen., vilket skedde först i augusti 2015. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.60 UO 8 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 198 1 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 198 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor. Arbetet med bidragsansökningar från EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF) har inte startat under året. Då ingen utlysning av medel har kunnat genomföras under 2015 har inga nya utestående åtaganden uppstått. De utestående åtaganden som finns rör EU:s tidigare ramprogram Solidaritet om hantering av flyktingströmmar och beräknas infrias under 2016. 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Anslag Tabell 2.61 UO 9 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:4 Tandvårdsförmåner 5 786 5 271 -514 -8,9 5 226 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 20 960 1 690 24 469 3 509 16,7 21 546 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 1 245 198 1 257 12 1,0 1 625 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 612 457 -155 -25,3 489 1:12 E-hälsomyndigheten 114 78 -36 -31,5 54 2:2 Insatser för vaccinberedskap 85 1 -84 -98,3 0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 421 948 24 890 469 1,9 23 794 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 1 360 60 1 360 0 0,0 1 605 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 487 -30 394 -93 -19,2 451 Övriga anslag 6 829 3 6 802 -27 -0,4 6 800 Summa 61 898 2 870 64 979 3 080 5,0 61 589 Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, funktionshinderspolitik, politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt barnrättspolitik. Utfallet uppgick till 64 979 miljoner kronor och är därmed 3 080 miljoner kronor (5,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 3 390 miljoner kronor (5,5 procent). Högre utfall än budgeterat för läkemedelsförmånerna, men lägre för tandvårdsförmåner Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 5 271 miljoner kronor, vilket är 514 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet påverkas framför allt av hur många som utnyttjar tandvårdsstödet, vilket är svårt att prognostisera. Utgifterna påverkades även av att referenspriserna för tandvårdsstödet ändrades i september 2014 (TLVFS 2014:1), vilket sammantaget ledde till lägre utgifter för staten. Att utgifterna blivit lägre än anvisat beror också på en senareläggning av de nya referenspriserna från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Uppdateringen av föreskriften (TLVFS 2015:1) trädde i kraft först den 15 januari 2016. Den nya föreskriften beräknas leda till högre utgifter 2016 för tandvårdsförmånerna på grund av justerade referenspriser. Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 24 469 miljoner kronor, vilket är 3 509 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick 2015 den första överenskommelsen om bidragen för läkemedelsförmånernas kostnader sedan 2011. Skillnaden mot den ursprungliga budgeten beror på att nya och dyrare läkemedel och behandlingsmetoder (t.ex. för Hepatit C) omfattats av den nya överenskommelsen, att landstingen fick 657 miljoner kronor i bidrag för Hepatit C-behandlingar utförda 2014 samt att bidraget för läkemedelsförmånerna för både oktober och november 2015, i enlighet med regeringens beslut, betalades ut i december 2015. Det innebär att bidrag har betalats ut för sammanlagt 13 månader under 2015, i stället för de 12 månader som var planerade vid budgeteringen. Den extra utbetalningen uppgick till 1 819 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i interna-tionella förhållanden uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är 155 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Den lagstiftning som reglerar kostnader för sjukvård inom andra EES-länder, lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet (kostnadsansvarslagen) och lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ersättningslagen), har fått större effekt tidigare än beräknat, vilket har lett till lägre kostnader än budgeterat. Turistvård står för den största minskningen på grund av att kostnadsansvarslagen innebär att landsting och kommuner fått kostnadsansvar för denna vård. En del av de utgifter som tidigare belastade anslaget belastar nu landstingen, vilket ersätts genom det generella statsbidraget. Ersättningslagen innebär att kostnader för planerad sjukvård inom andra EES-länder ersätts upp till den nivå som vården hade kostat om den hade getts i Sverige. Före den 1 oktober 2013 ersattes de faktiska vårdkostnaderna enligt vårdlandets utgiftsnivå. Arbetet med HälsaFörMig kom igång under andra halvåret 2015 Utfallet för anslaget 1:12 E-hälsomyndigheten uppgick till 78 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (31,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet kan till stor del förklaras av att upphandlingen av internethälsoplattformen HälsaFörMig försenats. Arbetet med plattformen påbörjades först under andra halvåret 2015. Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap uppgick till 1 miljon kronor, vilket är 84 miljoner kronor (98,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget har endast använts till förberedelser för att ingå avtal med vaccinproducenter om pandemivaccin. Utgifterna för assistansersättningen fortsätter att öka Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 890 miljoner kronor. Det är 469 miljoner kronor (1,9 procent) högre än budgeterat. Anslaget tillfördes medel i propositionen Vårändringsbudget för 2015 då anslagskrediten var belastad och utgifterna beräknades bli högre än anvisade medel i budgeten. Under december 2015 hade 16 142 personer assistansersättning, vilket är en marginell minskning (16 personer) mot december föregående år. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person fortsatte dock att öka. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar ökade från 123,9 timmar per vecka i december 2014 till 127,1 timmar per vecka i december 2015. Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. För 2015 var schablonbeloppet 284 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 318 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2015 var 287 kronor. Schablonbeloppet för 2014 var 280 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2014 var 283 kronor. Utfallet för stimulansbidrag lägre än 2014 Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbetet m.m. blev 394 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (19,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 245 miljoner kronor lägre än 2014. Även utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev lägre (368 miljoner kronor) 2015 än 2014. Från båda anslagen betalades prestationsbaserad ersättning ut till kommunerna och landstingen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en satsning på sammanhållen vård av de mest sjuka äldre. Satsningen var tidsbegränsad mellan 2010-2014. År 2014 betalades sammanlagt ca 1 000 miljoner kronor ut uppdelat på de två anslagen med anledning av överenskommelsen. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.62 UO 9 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:8 Bidrag till psykiatri 21 17 2:2 Insatser för vaccinberedskap 510 0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 500 430 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 50 50 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 961 934 Summa 2 043 1 431 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 2 043 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 431 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 612 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap. Orsaken är att det pågående uppdraget till Folkhälsomyndigheten att säkerställa tillgång till vaccinbehandling för hela befolkningen vid en pandemi inte är avslutat och att avtal med ett vaccinföretag inte har slutits under 2015 Inomstatliga lån Tabell 2.63 UO 9 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 58 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 350 1 Summa 700 59 Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) SBU har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. SBU har felaktigt avräknat anslaget 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, ap 1, under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med ett för högt belopp om 256 tkr som borde ha finansierats med bidrag. Då myndighetens utgående anslagssparande överstiger 3 procent innebär effekten av den felaktiga redovisningen också att motsvarande belopp inte har förts bort som en indragning i enlighet med 7 § anslagsförordningen (2011:233). Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:12 Patientsäkerhet - har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? Riksrevisionen har granskat om staten har gett vårdgivarna tillräckliga förutsättningar att främja en hög patientsäkerhet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet (skr. 2015/16:53) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:SoU9, rskr. 2015/16:163). 2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Anslag Tabell 2.64 UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 34 611 2 482 36 635 2 024 5,8 32 300 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50 027 60 50 550 523 1,0 50 828 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 3 358 3 397 39 1,1 3 610 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 3 142 -128 2 747 -395 -12,6 3 056 2:1 Försäkringskassan 7 883 147 7 824 -59 -0,7 7 811 Övriga anslag 1 453 1 451 -2 -0,2 1 432 Summa 100 474 2 561 102 603 2 129 2,1 99 036 Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 102 603 miljoner kronor och blev därmed 2 129 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 3 567 miljoner kronor (3,6 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning ökade. Utgifterna för sjukpenning ökade Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 36 635 miljoner kronor, vilket är 2 024 miljoner kronor (5,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades anslaget ytterligare 2 482 miljoner kronor då utgifterna för sjukpenning har ökat mer än beräknat främst på grund av ett ökat antal sjukfall. Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 50 550 miljoner kronor. Det är 523 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I vårändringsbudgeten anvisades anslaget ytterligare 60 miljoner kronor då beräkningen av antagandeinkomst för sjuk- och aktivitetsersättning beräknades öka. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 747 miljoner kronor. Det är 395 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 309 miljoner kronor (10,1 procent) lägre än 2014. Det lägre utfallet beror främst på att endast 21 miljoner kronor av 308 miljoner kronor betalades ut till landstingen avseende den rörliga delen i överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015. Fortsatt ökade utgifter för sjukpenning jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 335 miljoner kronor (13,4 procent) högre. Ökningen förklaras av ett ökat inflöde av sjukfall och en ökad varaktighet. Inflödet uppvisar ett likartat mönster för kvinnor och män, men med stor nivåskillnad då kvinnorna är nästan dubbelt så många. För båda könen gäller att psykiatriska diagnoser ökar snabbare än övriga diagnoser. Även sjukfallens varaktighet hänger samman med ett ökat inflöde av psykiatriska diagnoser eftersom dessa i regel blir längre än genomsnittet av samtliga sjukfall. Ökningen i inflöde och varaktighet har medfört en ökning av antalet pågående sjukfall. Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 43 procent i september 2015. Under året startade i genomsnitt 32 000 sjukfall per månad för kvinnor och 18 000 för män. I juli år 2015 var varaktigheten i genomsnitt 54 dagar, en ökning med nästan 3 dagar för kvinnor och 2 dagar för män. Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 202 000 i december 2014 till 220 000 personer för samma månad 2015, vilket är en ökning med 7 procent för män och 10 procent för kvinnor. Den största ökningen gäller sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år. Där har antalet personer ökat med 18 procent sedan december 2014. Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 278 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än för 2014. Det beror i huvudsak på en minskning i antalet personer som uppbär sjukersättning. Sjukersättning beviljas till personer som är mellan 30 och 64 år och har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. De flesta har kvar ersättningen tills de fyller 65 år och går i pension, vilket innebär att det är inflödet till förmånen som är intressant. Under 2015 fick 11 700 personer sjukersättning för första gången. Det är en minskning jämfört med 2014, då 13 100 nybeviljades ersättning. Minskningen beror till stor del på ett lägre antal övergångar från sjukpenning till sjukersättning. Antalet personer med aktivitetsersättning ökade däremot under motsvarande period. Aktivitetsersättning ges till personer i åldrarna 19-29 år vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Under 2015 har 8 700 personer, 4 100 kvinnor och 4 600 män, beviljats aktivitetsersättning. Det kan jämföras med 8 400 personer för år 2014. Den vanligaste orsaken till att aktivitetsersättning beviljas är nedsatt arbetsförmåga. Det är också den kategorin som ökar mest. I december 2015 uppgick antalet personer som erhöll aktivitets- och sjukersättning till 345 045, varav 201 133 var kvinnor och 143 912 var män. Jämfört med december 2014 minskade antalet kvinnor med 3,0 procent och antalet män med 2,4 procent. I november 2015 uppgick antalet pågående sjukfall till 193 372 personer, vilket är 9,7 procent högre än i november 2014 då motsvarande siffra var 176 293 personer. Utfallet för pågående sjukfall sker med tre månaders eftersläpning. Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. uppgick till 3 397 miljoner kronor, vilket är 213 miljoner kronor (5,9 procent) lägre än 2014. Utgifterna för egenlivräntorna enligt nuvarande lagstiftning står för ca 85 procent av de totala utgifterna. Utgifterna minskade från 2,8 miljarder kronor 2014 till 2,6 miljarder kronor 2015. Egenlivräntorna enligt äldre regelverk står för ca 11 procent av utgifterna. Även dessa minskade med knappt 9 procent mellan 2014 och 2015. Minskningen förklaras med att personer i denna grupp når pensionsålder och då fasas ut från förmånen. År 2015 var antalet personer med egenlivränta enligt äldre regelverk 26 142, vilket innebär en minskning med drygt 7 procent jämfört med 2014. Bland de övriga arbetsskadeersättningarna, som utgör 4 procent av utgifterna, står efterlevandelivräntorna för den största delen. De övriga utgifterna uppgick till 129 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,4 procent. Sjukpenningtalet för kvinnor ökar mer än för män Tabell 2.65 UO 10 Ohälsomått År 2015 År 2014 Ohälsotalet 28,0 27,3 därav kvinnor 33,8 32,8 därav män 22,4 22,1 Sjukpenningtalet 10,5 9,4 därav kvinnor 13,7 12,2 därav män 7,3 6,7 Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet är ett mått som fångar utvecklingen inom hela sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. I december 2015 var ohälsotalet 28,0 dagar per försäkrad, vilket är en ökning från 27,3 dagar 2014. Ohälsotalet är något högre för kvinnor, och skillnaden har blivit större under det senaste året. Ohälsotalet för kvinnor har ökat med 3 procent de senaste tolv månaderna medan män under samma period har ökat med 2 procent. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16-64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2015 var sjukpenningtalet 10,5 dagar, vilket är en ökning med 12 procent sedan december 2014. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (13,7) än män (7,3). Ökningen är störst bland kvinnor och gäller framför allt psykiatriska diagnoser. Dessa är nu den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i pågående sjukfall, både för kvinnor och män. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 3 250 2 951 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 3 250 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 951 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 299 miljoner kronor. Övriga krediter Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 100 77 Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:7 Aktivitetsersättning - en ersättning utan aktivitet? Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt för att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning (skr. 2015/16:37) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:SfU9, rskr. 2015/16:126). RiR 2015:19 Rehabiliteringsgarantin fungerar inte - tänk om eller lägg ner Riksrevisionen har granskat vad det är i utformningen och genomförandet av rehabiliteringsgarantin som hindrar att målet om arbetsåtergång för personer med psykisk ohälsa uppfylls. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin (skr. 2015/16:109) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Anslag Tabell 2.68 UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Garantipension till ålderspension 15 879 15 761 -118 -0,7 16 539 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 12 460 12 427 -32 -0,3 13 035 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 8 338 588 8 589 251 3,0 8 493 1:4 Äldreförsörjningsstöd 805 7 803 -2 -0,2 724 2:1 Pensionsmyndigheten 534 555 21 4,0 522 Summa 38 015 595 38 136 120 0,3 39 313 Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under avsnittet 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 38 136 miljoner kronor och blev därmed 120 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 1 172 miljoner kronor (3,0 procent). Höjd inkomstpension medför lägre utgifter för garantipension Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 15 761 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än det anvisade beloppet. Det beror framför allt på att antalet förmånstagare blev lägre än beräknat. Utgifterna blev även 778 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på att inkomstpensionen har höjts mer än prisbasbeloppet. Garantipension avräknas mot höjd inkomstpension. Ungefär 770 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2015, vilket är 17 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 200 kronor 2015, en minskning med 600 kronor jämfört med 2014. Höjda ersättningar och fler pensionärer som är berättigade till bostadstillägg Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 589 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. Det beror dels på ökade ersättningsnivåer, dels på att fler pensionärer än beräknat fått bostadstillägg. Anslaget anvisades ytterligare 126 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med anledning av att den del av bostadskostnaden som ersätts via bostadstillägg höjdes från 93 procent till 95 procent, upp till ett tak på 5 000 kronor och månad fr.o.m. den 1 september 2015. I propositionen Höständringsbudget för 2015 anvisades ytterligare 462 miljoner kronor till följd av att antalet pensionärer med bostadstillägg ökade mer än beräknat. Utgifterna för anslaget blev 96 miljoner kronor (1,1 procent) högre än 2014. Ökningen beror huvudsakligen på att bostadstillägget höjdes, men också på att fler pensionärer får bostadstillägg. En annan förklaring till ökningen är högre boendekostnader för pensionärerna. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2015 till 291 000 personer, en ökning med 5 000 personer jämfört med 2014. För 2015 var det genomsnittliga årsbeloppet 29 500 kronor, en ökning med 500 kronor eller 1,7 procent jämfört med 2014. Lägre utgifter då färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 12 427 miljoner kronor, vilket är 608 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer med änkepension successivt. Mellan 2014 och 2015 minskade de med ca 11 000 personer, till 276 000 personer, vilket medför att de totala utgifterna för anslaget minskade. Ökat antal personer med äldreförsörjningsstöd medför högre utgifter De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är 803 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor (10,9 procent) högre än föregående år. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 9,5 procent jämfört med 2014 och uppgick till 20 800 personer 2015. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,6 procent och uppgick till 39 100 kronor 2015. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är ökad asylinvandring. Övriga krediter Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 0 Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades inte vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit 2015 var 1 267 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Särskild upplysning Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att avsnitt 8 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Riksrevisionens granskning har omfattat redovisade utfall och beräkningar från Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen. 2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Anslag Tabell 2.70 UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB procent 2015 Utfall 2014 1:1 Barnbidrag 25 840 25 764 -76 -0,3 25 220 1:2 Föräldraförsäkring 39 004 -35 38 627 -377 -1,0 37 654 1:3 Underhållsstöd 2 064 207 2 256 192 9,3 2 060 1:4 Adoptionsbidrag 36 -1 15 -21 -58,5 14 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 905 905 0 0,0 876 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 409 223 3 548 139 4,1 3 295 1:7 Pensionsrätt för barnår 6 876 6 876 0 0,0 6 732 1:8 Bostadsbidrag 4 992 4 940 -52 -1,0 4 958 Summa 83 125 395 82 931 -194 -0,2 80 809 Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 82 931 miljoner kronor. Det är 194 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 2 121 miljoner kronor (2,6 procent) högre. Utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning lägre än beräknat men högre än 2014 Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 38 627 miljoner kronor, vilket är 377 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna ökade dock med 973 miljoner kronor (2,6 procent) jämfört med 2014. Utgifterna för föräldrapenningen, som utgjorde 72,6 procent av utgifterna för anslaget, ökade med 675 miljoner kronor. Ökningen beror dels på att det betalades ut drygt 1 miljon fler föräldrapenningdagar, dels på att den totala medelersättningen ökade med 0,5 procent. Den totala genomsnittliga medelersättningen per dag för föräldrapenningen ökade från 527 kronor 2014 till 530 kronor 2015. År 2015 var den genomsnittliga medelersättningen för kvinnor 491 kronor per dag och för män 652 kronor per dag. Skillnaden förklaras dels av inkomstskillnader mellan könen, dels av att kvinnor använder nästan tre gånger fler lägstanivådagar och nästan tio gånger fler grundnivådagar än män. Under 2015 betalades föräldrapenning för 52,9 miljoner dagar ut, vilket är 2 procent fler än 2014. Ökningen i antal föräldrapenningdagar är främst en följd av att antalet födda barn har stigit de senaste åren. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen ökade, med 265 miljoner kronor jämfört med 2014. Av nettodagarna för tillfällig föräldrapenning 2015 avsåg 88 procent delförmånen vård av barn. Rekordmånga nettodagar betalades ut i delförmånen under mars 2015. Flera faktorer påverkar utnyttjandet av förmånen. Antal barn i befolkningen har ökat, influensaaktiviteten var hög under första kvartalet 2015 och föräldrars benägenhet att använda förmånen har ökat i samband med att förenklingar i att begära ersättning genomfördes 2013. Underhållsstödet och vårdbidraget blev högre än anvisat och högre än 2014 Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 256 miljoner kronor, vilket är 192 miljoner kronor (9,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror till största delen på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades därför anslaget ytterligare 207 miljoner kronor. Jämfört med föregående år ökade utgifterna med 196 miljoner kronor (9,5 procent). Ökningen beror till stor del på att underhållsstödet höjdes. Antalet barn som berättigar till underhållsstöd ligger kvar på samma nivå som förra året. Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 15 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (58,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet barn som adopteras har minskat över tid och att antalet beviljade adoptionsbidrag därmed är färre. Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funk-tionshindrade barn blev 3 548 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till det högre utfallet är en fortsatt ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 223 miljoner kronor eftersom utgifterna för vårdbidrag för barn i åldern 10-19 år ökade. Utgifterna ökade med 254 miljoner kronor (7,7 procent) jämfört med 2014. Antalet barn med vårdbidrag fortsatte att öka under 2015 till ungefär 59 900. Sedan höjningen av åldergränsen från 16 till 19 år genomfördes 2003 har ökningen varit störst i den äldsta åldersgruppen och uppgick i december 2015 till ungefär 17 000 barn. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper. Det är vanligast med vårdbidrag bland barn i åldern 10-14 år. Antalet nybeviljade vårdbidrag har ökat sedan 2009. År 2015 uppgick antalet nybeviljade vårdbidrag till ca 10 900 och den vanligaste diagnosgruppen var psykiska sjukdomar och syndrom. Av de föräldrar som får vårdbidrag är 84 procent kvinnor. Utgifterna för barnbidrag ökade jämfört med 2014 Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag ökade med 544 miljoner kronor (2,2 procent) jämfört med föregående år. Ökningen beror på att antalet barn i åldrar berättigade till barnbidrag har ökat. Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår ökade med 143 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2014. Ökningen beror bl.a. på löneökningar och att antalet födda barn har ökat. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2010:22 Underhållsstödet - för barnets bästa? Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt. Regeringen har redovisat vissa vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredovisning för staten under åren 2010-2014. Betänkandet SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 12) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhållsreglering utanför underhållsstödet. Regeringen lämnade i september 2015 propositionen Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet (prop. 2014/15:145) till riksdagen. De föreslagna bestämmelserna, som till viss del tillgodoser Riksrevisionens rekommendationer träder i kraft den 1 april 2016 (bet. 2015/16:SfU7, rskr. 2015/16:40). I sammanhanget bör även nämnas den lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att kommuner ska vara skyldiga att bereda föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor som gäller barnets försörjning om föräldrarna så önskar. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen om ytterligare åtgärder. 2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Anslag Tabell 2.71 UO 13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB procent 2015 Utfall 2014 1:1 Integrationsåtgärder 44 30 73 29 66,4 245 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 9 451 60 8 967 -483 -5,1 6 968 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 4 029 3 687 -342 -8,5 2 685 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 2 710 -117 2 131 -579 -21,4 1 743 1:5 Hemutrustningslån 217 16 197 -21 -9,6 171 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 138 25 152 15 10,8 244 Övriga anslag 159 155 -4 -2,3 168 Summa 16 747 14 15 362 -1 385 -8,3 12 225 Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhetspolitik. Utgifterna uppgick till 15 362 miljoner kronor och är därmed 1 385 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 3 138 miljoner kronor (25,7 procent). Färre kommunmottagna än beräknat för 2015 men fler än 2014 Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 8 967 miljoner kronor, vilket är 483 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Kommunerna tog under 2015 emot 51 197 personer, vilket är ca 8 000 personer färre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2014 blev kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 999 miljoner kronor högre (28,7 procent). Det högre utfallet beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2015 jämfört med föregående år. Antalet kommunmottagna ökade med 4 693 från 46 504 personer 2014 till 51 197 personer 2015. Antalet barn och unga ökade från 18 310 till 20 549, varav ensamkommande barn och unga ökade från 3 396 till 3 794. Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2015 Antal personer Anslag 2015 2014 Förändring Förändring Antal kommunmottagna jan-dec 51 197 46 504 4 693 10,1% -varav män 29 671 27 078 2 593 9,6% -varav kvinnor 21 526 19 426 2 100 10,8% Antal kommunmottagna under 18 år 20 549 18 310 2 239 12,2% -varav pojkar 11 556 10 173 1 383 13,6% -varav flickor 8 993 8 173 820 10,0% Antal ensamkommande barn och unga 3 794 3 396 398 11,7% -varav pojkar 2 948 2 643 305 11,5% -varav flickor 846 753 92 12,4% Färre än beräknat i etableringsinsats men fler än förra året Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 342 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är ett lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat. Detta förklaras bl.a. av att antalet uppehållstillstånd blev lägre än väntat på grund av ökade handläggningstider hos Migrationsverket. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 1 002 miljoner kronor (37,3 procent). Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i snitt 36 478 deltagare 2014 till 48 358 deltagare 2015. Tjänsten etableringslots avslutades 2015 Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 579 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2015. Orsaken är främst att tjänsten etableringslots avslutades under 2015. Jämfört med 2014 har dock utgifterna ökat med 388 miljoner kronor. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 3 500 468 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 27 11 Summa 3 527 479 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 527 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 479 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 048 miljoner kronor. Större delen av skillnaden härrör från bemyndigandet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare. Anledningen är att tjänsten etableringslots har avslutats under året och större delen av bemyndigandet var avsett för den tjänsten. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:13 Regeringens jämställdhetssatsning - tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar? Riksrevisionen har granskat regeringens satsning på särskilda jämställdhetsåtgärder under perioden 2007-2014. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning (skr. 2015/16:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2015:17 Nyanländas etablering - är statens insatser effektiva? Riksrevisionen har granskat om statens insatser är effektiva för att undanröja hinder och skapa förutsättningar för en snabb och ändamålsenlig etablering för nyanlända invandrare. Rapporten är en slutgranskning och bygger på nio tidigare granskningar och intervjuer med bl.a. Regeringskansliet och berörda myndigheter. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för etablering av nyanlända (skr. 2015/16:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:AU6, rskr. 2015/16:172). 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag Tabell 2.74 UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 236 210 7 467 231 3,2 6 919 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 30 411 880 28 988 -1 423 -4,7 30 067 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 9 276 354 8 891 -385 -4,2 8 662 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 17 712 17 160 -552 -3,1 17 549 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 186 50 85 -101 -54,5 9 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 775 1 231 -544 -30,6 1 587 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-20131 160 112 -48 -29,9 1 132 Övriga anslag 1 028 37 1 037 9 0,9 974 Summa 67 783 1 531 64 971 -2 812 -4,1 66 901 1 Inkl. den svenska medfinansieringen. Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Utfallet uppgick till 64 971 miljoner kronor, vilket är 2 812 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 1 930 miljoner kronor (2,9 procent) lägre. Antalet arbetslösa minskade med cirka 25 000 Tabell 2.75 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är från helårsundersökningarna för 2015 och 2014. Tabell 2.75 Arbetslöshet Antal personer Procent Kvinnor 2015 Män Antal personer Procent Kvinnor 2014 Män Antal arbetslösa, 15-74 år 386 100 180 300 205 800 411 000 188 800 222 300 - varav heltidsstuderande 125 600 32,5 62 300 63 300 135 300 32,9 65 900 69 400 - varav personer med utomnordiskt ursprung 153 100 39,7 73 200 80 000 145 900 35,5 69 300 76 500 - varav långtidsarbetslösa 109 700 29,8 46 300 63 400 116 700 28,4 49 800 67 000 - varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 55 200 14,3 24 500 30 700 53 600 13,0 24 400 29 200 - varav ungdomar, 15-24 år 132 100 34,2 62 700 69 400 152 600 37,1 70 200 82 400 Arbetslösheten, 15-74 år (arbetslösa som andel av arbetskraften) 7,4 7,2 7,5 7,9 7,7 8,2 Ungdomsarbetslösheten, 15-24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 20,3 19,4 21,2 22,9 21,5 24,3 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2014 respektive 2015. Källa: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa 15-74 år enligt AKU minskade med 24 900 personer mellan 2014 och 2015. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande minskade med 9 700 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 7 000 personer jämfört med 2014. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 7 200 personer och antalet personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade med 1 600 personer jämfört med 2014. Ungdomar 15-24 år utgör 34,2 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 20 500 personer mellan åren, varav antalet män minskat mer än antalet kvinnor. Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade 2015 Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 467 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor (3,2 procent) högre än anvisade medel i statens budget och 547 miljoner kronor högre än 2014. Riksdagen beslutade i propositionen Vårändringsbudget för 2015 om en ökning av anslaget med 210 miljoner kronor med anledning av satsningarna på traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster samt för etableringsuppdraget. Till följd av förstärkningen bedrev Arbetsförmedlingen under 2015 ett rekryteringsarbete. Antalet årsarbetskrafter ökade med 885 och uppgick vid utgången av 2015 till 12 337 årsarbetskrafter. Lägre utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 28 988 miljoner kronor, vilket är 1 423 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen beslutade även om en ökning av anslaget med 880 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med anledning av ett flertal reformer inom arbetsmarknadsområdet. Det lägre utfallet beror framför allt på att färre har varit berättigade till arbetslöshetsersättning. Grundbeloppet och taket i a-kassan höjdes fr.o.m. september 2015 men färre personer fick arbetslöshetsersättning. Antalet personer som fick arbetslöshetsersättning har minskat med 7,4 procent jämfört med 2014. En orsak till det lägre utfallet för aktivitetsstöd är att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har minskat bl.a. till följd av en förbättrad arbetsmarknad. Utgifterna för anslaget minskade med 1 079 miljoner kronor jämfört med 2014. Det är en minskning av utgifterna för främst arbetslöshetsersättningen men även för aktivitetsstödet. Andelen av de öppet arbetslösa som fick ersättning uppgick under perioden oktober 2014-september 2015 till ca 41 procent. Motsvarande period året innan var andelen 43 procent. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser lägre än budget men högre än 2014 Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 8 891 miljoner kronor, vilket är 385 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna under anslaget påverkas Tabell 2.76 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Antal personer 2015 Kvinnor Män Antal personer 2014 Kvinnor Män Sökande i program totalt med aktivitetsstöd 176 495 80 103 96 392 176 624 81 030 95 594 varav utrikesfödda 78 868 36 179 42 689 70 582 32 464 38 118 Jobb- och utvecklingsgarantin 103 282 46 565 56 716 103 026 47 219 55 807 varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin 47 413 22 256 25 157 42 763 20 025 22 738 antal personer i sysselsättningsfasen 36 885 16 939 19 946 34 386 16 158 18 228 varav utrikesfödda i sysselsättningsfasen 14 972 6 971 8 001 12 703 5 892 6 811 Jobbgaranti för ungdomar 27 011 10 686 16 325 33 199 13 453 19 746 varav utrikesfödda 5 850 2 377 3 473 6 183 2 508 3 675 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2014 respektive 2015 beräknad utifrån Arbetsförmedlingens Månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen. främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades 354 miljoner kronor med anledning av nya reformer. Det lägre utfallet beror bl.a. på att antalet subventionerade anställningar inte ökat i samma omfattning som beräknat. Dessutom har införandet av de nya formerna av anställningsstöd, extratjänster och traineejobb, tagit längre tid än förväntat. Utgifterna för anslaget ökade dock med 230 miljoner kronor jämfört med 2014. I tabell 2.76 visas statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 48 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2015. Det är en något högre andel än 2014. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 11,7 procent jämfört med 2014. Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 59 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var i genomsnitt 66 396 personer, vilket är en minskning med 3,3 procent jämfört med 2014. Andelen kvinnor var 45 procent och andelen män 55 procent. År 2015 ingick i genomsnitt 36 885 arbetssökande per månad i sysselsättningsfasen, vilket är en ökning med 7,3 procent jämfört 2014. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 27 011 personer. Det är en minskning med 18,6 procent jämfört med 2014. Färre i anställning med lönebidrag jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 17 160 miljoner kronor, vilket är 552 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror främst på att antalet beslut om lönebidrag blev färre än vad som bedömdes vid budgetberäkningen. Antalet deltagare med lönebidrag har minskat samtidigt som den totala ersättningen till arbetsgivare har minskat. Utgifterna för anslaget minskade med 389 miljoner kronor jämfört med föregående år. De särskilda subventionerade anställningarna för arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dvs. anställningar med lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete, minskade sammantaget för 2015. Minskningen avser antalet anställningar med lönebidrag, offentligt skyddat arbete och utvecklingsanställningar. En ökning har dock skett av antalet trygghetsanställningar. Färre företagskonkurser under 2015 Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick 2015 till 1 231 miljoner kronor, vilket är 544 miljoner kronor (30,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Antalet personer som omfattades av lönegarantin minskade 2015. I tabell 2.77 visas omfattningen av lönegarantiersättningen och antalet konkurser och rekonstruktioner. Tabell 2.77 Bidrag till lönegarantiersättning 2015 2014 Antal personer med lönegarantiersättning 19 728 23 708 Antal företagskonkurser och företagsrekonstruktioner 2 704 3 080 Genomsnittligt antal dagar 60 63 Genomsnittlig ersättning per person 72 837 74 473 Källa: Kammarkollegiet. Utgifterna för anslaget minskade med 356 miljoner kronor mellan åren 2014 och 2015. Antalet personer som fick lönegarantiersättning 2015 var 19 728, en minskning med 16,8 procent. Det genomsnittliga antalet dagar som ersättning betalades ut minskade till 60 dagar. Den genomsnittliga ersättningen per person minskade med 2,2 procent och uppgick till 72 837 kronor. Antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner var färre än 2014 och minskade med 12,2 procent till 2 704 stycken. Lägre utgifter för Europeiska socialfonden Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 blev 101 miljoner kronor (54,5 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 85 miljoner kronor. Anslaget anvisades även ytterligare medel i propositionen Vårändringsbudget för 2015 för att påskynda genomförandet av EU:s sysselsättningsinitiativ för unga och det nationella socialfondsprogrammet i övrigt. Det lägre utfallet beror på att systemet för ärendehandläggning inte kunnat färdigställas enligt plan och att tillräcklig volym därför inte har kunnat nås. Utfallet för anslaget 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 blev 48 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 112 miljoner kronor. År 2015 fanns ett negativt ingående överföringsbelopp på ca 30 miljoner kronor. En förklaring till det lägre utfallet är att beviljade bidrag inte har använts fullt ut. Jämfört med 2014 blev utgifterna 75 miljoner kronor högre för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 men 1 020 miljoner kronor lägre för anslaget 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.78 UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 010 4 112 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 000 11 751 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 2 000 1 865 1:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 9 7 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 33 33 2:1 Arbetsmiljöverket 18 18 Summa 22 071 17 787 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 22 071 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 17 787 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 284 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror på att bemyndigandet ökade med 2 000 miljoner kronor för 2015 för att täcka åtagande för regeringens reformer, t.ex. traineejob för arbetslösa ungdomar. Reformerna infördes dock först under hösten, vilket ledde till att de utestående åtagandena inte hunnit öka i samma takt som bemyndigandet var avsett. Det finns också en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena för utgiftsområdet då dessa bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:1 Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars - omskolad till arbete? Riksrevisionen har granskat effekterna av det arbetsmarknadspolitiska projektet Volvo Cars och dess underleverantörer. Projektet riktade sig till personer som varslades vid Volvo med underleverantörer 2008 och 2009 och genomfördes av Arbetsförmedlingen, Skolverket och Svenska ESF-rådet med stöd från Europeiska Globaliseringsfonden (EGF). Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars (skr. 2014/15:111) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:AU3, rskr. 2015/16:1). RiR 2015:22 Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning - vilka hänsyn tas till arbetsmarknadens behov? Riksrevisionen har granskat om arbetsmarknadsutbildningen regionalt och lokalt används för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare genom att möta arbetsmarknadens behov. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (skr. 2015/16:154) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Anslag Tabell 2.79 UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Studiehjälp 3 405 -91 3 324 -81 -2,4 3 365 1:2 Studiemedel 14 290 400 13 037 -1 252 -8,8 13 037 1:3 Avsättning för kreditförluster 1 372 419 1 767 395 28,8 1 569 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 886 1 803 -83 -9,4 1 620 1:7 Examenspremie 60 -60 -60 0,0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 189 -5 193 4 2,3 288 Övriga anslag 102 93 -9 -9,1 76 Summa 20 302 664 19 216 -1 086 -5,3 19 953 Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Området omfattar även utgifter för att hantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även ärendehanteringen inom Överklagandenämnden för studiestöd ingår i utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 19 216 miljoner kronor och blev därmed 1 086 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 737 miljoner kronor (3,7 procent) lägre. Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 13 037 miljoner kronor, vilket är 1 252 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisade riksdagen ytterligare 400 miljoner kronor som en följd av ett flertal satsningar inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen utgör ca 30 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen utgör ca 70 procent av totalbeloppet. Det är främst utgifterna för studerande med rätt till den högre bidragsnivån som blev lägre än beräknat. Inom denna grupp är det huvudsakligen utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning som blev lägre än beräknat. Antalet studerande blev färre än det antal studerande som anslaget beräknades för, vilket är den främsta förklaringen till det lägre utfallet. En ytterligare förklaring till det lägre utfallet är att rekryteringen av studerande med utbildningskontrakt inte kommit igång som planerat. Högre avsättningar för kreditförluster Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster blev 395 miljoner kronor (28,8 procent) högre än i statens budget och uppgick till 1 767 miljoner kronor. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisade riksdagen ytterligare 419 miljoner kronor. Det var framför allt hänförligt till att det budgeterade förslaget om slopad åldersavskrivning för studieskulder inte skulle genomföras. Åldersavskrivningen av studielån sker därmed alltjämt vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år. Avsättning görs för konstaterade förluster på utlåning t.o.m. 2013 och för förväntade förluster på utlåning fr.o.m. 2014. Den årliga avsättningen för förväntade förluster motsvarar 7,3 procent av utlånade medel. Utlåningen av studiemedel ökade med 15 procent jämfört med 2014, vilket bl.a. förklaras av att möjligheterna att ta lån blev fler och att beloppen höjdes. Små förändringar för studiehjälp och studiemedel jämfört med 2014 Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 41 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgick till 3 324 miljoner kronor. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp under 2015 var 398 162 stycken. Det är en minskning med 2,0 procent jämfört med 2014. Antalet studerande med studiehjälp har minskat under de senaste tre åren. Förändringen följer befolkningsutvecklingen i åldern 16-20 år. Det utbetalda beloppet har minskat med 1 procent. Orsaken till att utbetalat belopp inte har minskat i motsvarande omfattning som antal studerande är att fler studerande har beviljats extra tillägg och lärlingsersättning jämfört med 2014. Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel motsvarar utfallet föregående år. Det totala antalet studerande som fick studiemedel under 2015 var 475 863 stycken. Det är en minskning med 1,3 procent, jämfört med 2014. Minskningen av antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå är den främsta förklaringen till att det totala antalet studerande med studiemedel minskade under 2015. Utbetalade bidrag minskade som en följd av färre studerande med studiemedel. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas framför allt av antalet studerande med studiebidrag och tilläggsbidrag men även av andra faktorer såsom beslut om antal platser eller ändrade belopp, de studerandes studietakt och studietid samt den allmänna prisutvecklingen i samhället genom att studiebidraget och tilläggsbidraget är indexerade med prisbasbeloppet. Lägre utgifter med anledning av förändringar Utfallet för det nya anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 803 miljoner kronor, vilket är 817 miljoner kronor lägre än 2014. Skillnaden förklaras främst av en förändrad hantering av studielånen 2014. Det uppstod en övergångseffekt vid betalning av ränta till Riksgäldskontoret på ca 600 miljoner kronor då bl.a. bruttoredovisningen av studiemedelsräntor avskaffades. Utfallet för anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden blev 95 miljoner kronor (32,9 procent) lägre än 2014. De anvisade medlen minskade 2015 med 155 miljoner kronor med anledning av att vissa administrationsavgifter för studielån höjdes. Inkomsterna disponerades av myndigheten under 2015. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.80 UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 3 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.81 UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2015-12-31 Studielån 206 000 204 810 Låneramen för studielån uppgick till 206 000 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2015 var 204 810 miljoner kronor. 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Anslag Tabell 2.82 UO 16 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 711 -152 2 851 -860 -23,2 2 198 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 468 415 -53 -11,4 415 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 055 25 3 934 -121 -3,0 3 689 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 355 -61 287 -69 -19,3 265 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 396 301 2 568 173 7,2 2 786 1:18 Lågstadielyftet 1 987 1 987 0 0,0 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 559 -1 1 557 -1 -0,1 1 523 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 984 1 984 0 0,0 1 969 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 848 22 1 870 22 1,2 1 840 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 043 2 143 100 4,9 2 008 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 905 -4 1 916 11 0,6 1 872 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 455 1 455 0 0,0 1 463 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 600 -20 1 580 -20 -1,2 1 629 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 531 1 531 0 0,0 1 520 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 250 2 1 252 2 0,1 1 236 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 047 1 047 0 0,0 1 035 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 382 -3 1 379 -3 -0,2 1 354 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 458 1 458 0 0,0 1 460 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 055 5 1 063 8 0,8 1 058 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 388 1 388 0 0,0 1 371 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 2 930 14 2 963 33 1,1 2 889 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 574 -14 501 -73 -12,6 525 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 680 125 786 106 15,6 592 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 397 2 391 -6 -0,2 2 315 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 5 617 2 5 620 3 0,1 5 750 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella org. 280 46 340 60 21,4 274 Övriga anslag 16 682 49 16 687 5 0,0 16 383 Summa 63 636 336 62 954 -682 -1,1 59 419 Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Utfallet uppgick till 62 954 miljoner kronor och blev därmed 682 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 3 535 miljoner kronor (5,9 procent). För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslaget erhålls. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev lägre än anvisat i statens budget Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 2 851 miljoner kronor, vilket är 860 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än anvisat. Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Anslaget används även för utgifter för administration, uppföljning och utvärdering av uppdrag och satsningar, utredningar samt statsbidrag och stipendier. Det lägre utfallet jämfört med anvisade medel i statens budget förklaras bl.a. av att huvudmän (t.ex. kommuner och enskilda huvudmän inom skolväsendet) har rekvirerat statsbidrag i mindre omfattning än planerat för karriärsteg för lärare, statsbidrag för sommarskola eller undervisning under andra skollov och försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan. Även statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen, fortbildning av matematiklärare och för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år har rekvirerats i en mindre omfattning. En ytterligare förklaring till det lägre utfallet är att flera uppdrag inte kom igång som planerat. Vidare beslutade riksdagen med anledning av propositionen Vårändringsbudget för 2015 att anslaget skulle minskas med 152 miljoner kronor. Minskningen omfattade ett flertal olika insatser. Utfallet för anslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet blev 415 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (11,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används främst för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktionsnedsättning och för utgifter för statsbidrag för insatser för elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda behov. En orsak till det lägre utfallet är att elevantalet sjunkit över tid, vilket har lett till att nyttjandegraden på anslaget har minskat. Utfallet för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. blev 3 934 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor lägre än anvisat, men 245 miljoner kronor (6,6 procent) högre än 2014. Skillnaderna avser främst statsbidrag till huvudmän i förskolan för insatser som syftar till att minska barngruppernas storlek. Anslaget anvisades medel för detta ändamål 2015. Det lägre utfallet jämfört med anvisat i statens budget förklaras av att huvudmännen ansökt om bidrag i lägre grad än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 287 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 minskades anslaget med 61 miljoner kronor, bl.a. med anledning av en indragen satsning på vidareutbildning av förskolelärare i syfte att ge behörighet att undervisa i årskurs 1-3. Högre utgifter för vuxenutbildning jämfört med budget men lägre än 2014 Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 568 miljoner kronor. Det är 173 miljoner kronor (7,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Riksdagen beslutade vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2015 om en ökning av anslaget med 301 miljoner kronor för att bl.a. bidra till en ökad volym av utbildningsplatser i komvux och satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) och för att möjliggöra studier inom ramen för utbildningskontrakt. Utfallet för anslaget blev 218 miljoner kronor lägre än föregående år. År 2015 betalades 1 680 miljoner kronor ut i statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut medel för 27 014 årsplatser, vilket är en ökning med 1 674 årsplatser jämfört med föregående år. Statens skolverk betalade ut 412 miljoner kronor som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och statsbidrag för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Från anslaget betalades även medel ut för bl.a. statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna, statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb och för satsningen på utbildningskontrakt. För satsningen på utbildningskontrakt blev utfallet lägre än beräknat på grund av att endast ett fåtal kommuner hade kommit i gång med satsningen. En miljard till forskningsanläggningen European Spallation Source Utfallet för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå blev 100 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Under 2015 överfördes 512 miljoner kronor från anslaget till European Spallation Source ESS AB 2015. Av dessa medel var 100 miljoner kronor ett ingående överföringsbelopp 2015 på anslagsposten Internationell forskningsanläggning. Medel till ESS utbetalades även från anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation med 468 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 501 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser bl.a. medel för integrationssatsningar. Utfallet för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor blev 786 miljoner kronor. Det är 106 miljoner kronor (15,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 194 miljoner kronor (32,7 procent) högre än föregående år. Riksdagen anvisade ytterligare 125 miljoner kronor på anslaget vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2015 för en kvalitetsförstärkning av högskoleutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningar. Högre avgifter till internationella organisationer på grund av valutakursförändring Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 340 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (21,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget används för avgifter till internationella organisationer och avser långsiktiga åtaganden. Utfallet påverkades av BNP-utvecklingen och valutakurser. Riksdagen anvisade ytterligare 46 miljoner kronor vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2015 med anledning av att åtagandena bedömdes bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av en förstärkning av schweizerfrancens valutakurs gentemot den svenska kronan. Fler anställda i lågstadiet gav en ökning av utgifterna med 2 miljarder kronor jämfört med 2014 Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 653 miljoner kronor (29,7 procent) högre än 2014. Ökningen jämfört med föregående år avser bl.a. utgifter för karriärsteg för lärare, gymnasial lärlingsutbildning och medel till de kommuner som tagit emot en stor andel asylsökande och kommunplacerade barn och ungdomar. Till de kommuner som under 2015 tagit emot en stor andel asylsökande och kommunplacerade barn och ungdomar i åldern 1-19 år utbetalades 200 miljoner kronor från anslaget. Medlen betalades ut 2015, men avses täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Utfallet för det nya anslaget 1:18 Lågstadielyftet blev 1 987 miljoner kronor. Anslaget används främst för utgifter för att öka antalet anställda i förskoleklassen och lågstadiet. Utbetalningarna av statsbidrag till huvudmän för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer gällde för ansökningar som avsåg bidragsåret 2015/16. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.83 UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 716 1 771 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 34 31 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. 415 270 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 266 74 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 725 3 712 1:17 Skolforskningsinstitutet 5 0 1:18 Lågstadielyftet 2 000 0 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 60 42 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 20 084 16 762 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 1 835 1 634 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 600 1 218 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer 2 000 1 775 4:1 Internationella program 153 90 Summa 34 893 27 380 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 34 893 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 27 380 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 513 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslaget 1:18 Lågstadielyftet och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden på 945 miljoner kronor framför allt på uppdraget Samverkan för bästa skola. Bemyndigandet uppgick för uppdraget till 920 miljoner kronor. Av detta har endast 7 miljoner kronor utnyttjats då Skolverket ännu inte har haft behov av mer. Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:18 Lågstadielyftet uppgick till 2 000 miljoner kronor. Skolverket betalade i december ut bidrag för alla ansökningar som avser bidragsåret 2015/16. Därför har det inte funnits något behov av beställningsbemyndigandet under året. För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 3 322 miljoner kronor bl.a. på att utrymmet för att bevilja bidrag till internationella toppforskare blev mindre än vad som förutsågs vid beräkningen av bemyndigandet. Även en annan hantering av rådsprofessorsprogrammet och register för forskning bidrog till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut. Garantier Tabell 2.84 UO 16 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2015-12-31 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB 1 Obegränsad 378 1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2013. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Uppsala universitet Uppsala universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Uppsala universitets årsredovisning, inlämnad till regeringen den 22 februari 2016, saknar namn på en av styrelsens ledamöter på underskriftssidan, vilket krävs enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Före avgivande av revisionsberättelsen har Riksrevisionen dock erhållit revisionsbevis för att samtliga styrelseledamöter har tagit ansvar för årsredovisningen, genom att samtliga styrelseledamöter har undertecknat arkivexemplaret av årsredovisningen. Sameskolstyrelsen Sameskolstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Sameskolstyrelsen har inte i resultatredovisningen redovisat totala anslagsintäkter uppdelat på verksamhetsområden, i enlighet med kraven i 3 kap 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Detta gör att myndigheten redovisar felaktiga intäkter, kostnader och utfall på samtliga verksamhetsområden i resultatredovisningen. Sameskolstyrelsen har överskridit av regeringen beslutad anslagskredit med 3 781 tkr avseende anslag 1:4 Sameskolstyrelsen, ap 1, under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Myndigheten har beskrivit förhållandet i årsredovisningen, orsakerna till överskridandet beskrivs i not 23. Statens skolverk Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Övrig upplysning Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Statens skolverk i årsredovisningen redovisar ett underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten som avser handläggning av lärarlegitimationer. Verksamheten ska finansieras med avgifter och till full kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt underskott i verksamheten. På grund av denna otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande full kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Lund har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Lund i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått en revisionsberättelse med reservation och upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten med 79 tkr. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Umeå i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Linköping har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Linköping i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Anslag Tabell 2.85 UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 279 20 1 297 18 1,4 1 313 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 260 259 -1 -0,4 259 13:1 Stöd till idrotten 1 706 52 1 758 52 3,1 1 705 13:6 Insatser för den ideella sektorn 25 305 329 304 1 226,9 25 14:1 Bidrag till folkbildningen 3 581 45 3 626 45 1,3 3 625 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 105 105 105 0,0 Övriga anslag 5 934 24 5 906 -28 -0,5 5 901 Summa 12 785 551 13 281 495 3,9 12 827 Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Utfallet uppgick till 13 281 miljoner kronor och blev därmed 495 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 453 miljoner kronor (3,5 procent). Extra medel tillförda med anledning av migrationen Riksdagen beslutade att anvisa anslagen 13:1 Stöd till idrotten, 13:6 Insatser för den ideella sektorn och, det i propositionen Vårändringsbudget för 2015 nya anslaget, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen extra medel om totalt 262 miljoner kronor för att stödja insatser för asylsökande och nyanlända som bor kvar i anläggningsboende. I den extra ändringsbudgeten anvisades 200 miljoner kronor fördelat på de tre anslagen. Bidragen betalades till organisationerna och avräknades anslagen under december 2015 men avses även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Resterande 62 miljoner kronor fördelades om från anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Anslaget 13:1 Stöd till idrotten anvisades 20 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att ge asylsökande i Sverige förutsättningar att engagera sig i idrottsrörelsen. Anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn anvisades 105 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att underlätta organisationers insatser för asylsökande och deras arbete med etableringen av nyanlända. Utbetalningar har gjorts till bl.a. Svenska Röda korset, Svenska kyrkan, Rädda barnen och statsbidragsberättigade trossamfund. Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen anvisades 75 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att studieförbunden ska kunna stärka sina insatser för asylsökande och nyanlända boende på anläggningsboenden. Bidrag till folkhögskolor och studieförbund m.m. fick extra medel Utfallet för anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen blev 3 626 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget anvisades motsvarande ökning på utfallet i propositionen Vårändringsbudget för 2015 som är tänkt att gå till fler utbildningsplatser i folkhögskolan. Bidrag har betalats ut till Folkbildningsrådet som i sin tur beslutar om bidrag till folkhögskolor, studieförbund m.m. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.86 UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:3 Skapande skola 100 0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 7 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 137 102 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 25 20 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 136 96 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 80 72 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 100 100 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 32 28 13:3 Bidrag för kvinnors organisering 29 20 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 14:1 Bidrag till folkbildningen 13 0 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning 30 20 Summa 706 480 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 706 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 480 miljoner kronor, vilket är 226 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Bidragen för höstterminen 2015 och vårterminen 2016 för anslaget 1:3 Skapande skola beslutades våren 2015, vilket innebär att insatserna kunde påbörjas under 2015. Det i sin tur betyder att bemyndigandet inte behövde utnyttjas. Utlåning Tabell 2.87 UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2015-12-31 Stiftelsen Nordiska museet 20 20 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 20 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet och klimatanpassning av arkiven. Utestående lån vid utgången av 2015 var 20 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har utan medgivande överskridit anslaget 1:1 Integrationsåtgärder, ap 13, under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet med 34 tkr. Statens historiska museer Statens historiska museer har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten i sin årsredovisning redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndighetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs för de åtgärder som vidtagits för att vända de negativa resultaten och därmed på sikt arbeta bort de negativa ackumulerade resultaten. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:5 Digitalradio - varför och för vem? Riksrevisionen har granskat om staten har bidragit till en effektiv övergång till marksänd digitalradio. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitalradio (skr. 2015/16:25) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:KU6, rskr. 2015/16:138). 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Anslag Tabell 2.88 UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 100 6 -93 -93,9 14 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 1 -42 -98,7 1 1:5 Boverket 225 234 9 4,2 230 1:8 Lantmäteriet 503 509 6 1,3 495 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen 2 4 2 80,3 4 1:13 Upprustning av skollokaler 15 3 3 0,0 Övriga anslag 336 1 317 -18 -9,3 332 Summa 1 208 16 1 074 -134 -11,1 1 076 Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet. Utfallet uppgick till 1 074 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 2 miljoner kronor (0,2 procent). Låg tillströmning av ansökningar till olika stödprogram Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 93 miljoner kronor lägre än anvisat. Kommunerna får stöd för att underlätta ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av kommunala bostadsföretag eller för att på annat sätt minska bördorna av deras åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om statens och kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal mellan parterna. År 2015 tecknades inga nya avtal. Vid utgången av 2015 återstår tre aktiva avtal, ett med Ånge, ett med Hagfors och ett med Sorsele. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Boverket har under 2015 beviljat 110 garantier till 14 kommuner, jämfört med 179 garantier till 16 kommuner för 2014. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. Garantierna ges som ett stöd när ett hushåll har ekonomisk förmåga att klara av ett eget boende, men ändå har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (80,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Eftersom det vid årets början fanns ett anslagsparande på 6,6 miljoner kronor, behövde inte anslagets kredit utnyttjas. Kommuner, länsstyrelser, kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det finns lämpliga områden för att utveckla landsbygden inom strandnära lägen. Antalet ansökningar uppgick till 5 under 2015 och totalt rörde det sig om 2 miljoner kronor i bidrag. Det har dock inte funnits tillräckligt med medel på anslaget för att kunna bevilja stöd till någon av de ansökningar som kom in 2015. Flera kommuner har efter kontakt med Boverket valt att avstå från att ansöka. Anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler fördes upp i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Totalt anvisades anslaget 15 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor förbrukades 2015. Sammanlagt inkom 24 ansökningar om bidrag varav Boverket beviljade 3 stycken. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.89 UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 60 11 1:4 Innovativt byggande 10 6 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen 2 0 1:11 Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum 10 6 1:13 Upprustning av skollokaler 150 4 Summa 232 27 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 232 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 27 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 205 miljoner kronor. Den största skillnaden är på anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler och beror främst på att förordningen trädde i kraft den 1 november 2015, vilket medförde att få beslut om framtida åtaganden hann fattas. Garantier Tabell 2.90 UO 18 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2015-12-31 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 10 000 1 489 Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0 Summa 15 000 1 489 Övriga krediter Tabell 2.91 UO 18 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 Kredit för infriande av Boverkets garantier1 Obegränsad 0 1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Statens va-nämnd Statens va-nämnd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Årsredovisningen för Statens va-nämnd inkom till regeringen den 23 februari 2016. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen har lämnats för sent och kan därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningens villkor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:14 Överskuldsättning - hur fungerar samhällets stöd och insatser? Riksrevisionen har granskat effektiviteten i skuldsaneringssystemet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta (skr. 2015/16:66) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:CU17, rskr. 2015/16:167). 2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Anslag Tabell 2.92 UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 1 470 1 410 -60 -4,1 1 543 1:2 Transportbidrag 401 354 -47 -11,6 369 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 589 385 -204 -34,7 966 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 241 93 -148 -61,3 Summa 2 701 2 243 -458 -17,0 2 879 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Utfallet blev 2 243 miljoner kronor, vilket är 458 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 636 miljoner kronor (22,1 procent) lägre. Färre beviljade transportbidrag Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 1 410 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 354 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor lägre än anvisat. Transportbidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska också stimulera höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Orsaken till utfallet var bl.a. förseningar av utbetalningar. Lägre utfall för 2015 då regionalfonden är mellan olika programperioder Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 blev 385 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 966 miljoner kronor lägre än föregående års utfall. Det beror på att programperioden avslutats. Utbetalningar från anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 är fortfarande i uppstartsfasen vilket förklarar det relativt låga utfallet på 93 miljoner kronor som är 148 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.93 UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 2 895 1 934 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 3 550 3 164 Summa 6 445 5 098 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 6 445 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 098 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 347 miljoner kronor. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalnings takt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Verksamheten inom regionalfondsprogrammen, som finansieras av anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020, omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Beslut om projekt inom ramen för framför allt det nationella regionalfondsprogrammet har blivit försenade vilket förklarar att behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Anslag Tabell 2.94 UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Naturvårdsverket 378 15 397 19 5,0 386 1:2 Miljöövervakning m.m. 281 25 303 21 7,6 292 1:3 Åtgärder för värdefull natur 650 110 738 88 13,6 639 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 420 446 26 6,1 387 1:7 Avgifter till Internationella organisationer 183 7 203 20 10,8 157 1:8 Supermiljöbilspremie 215 132 347 132 61,4 117 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 667 20 687 20 3,0 668 1:14 Internationellt miljösamarbete 34 22 53 19 55,0 24 1:15 Hållbara städer 80 -6 -86 -107,5 6 1:16 Skydd av värdefull natur 715 245 955 240 33,6 811 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner 125 99 99 0,0 Övriga anslag 1 718 5 1 718 -1 -0,1 1 598 Summa 5 341 706 5 938 597 11,2 5 085 Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik och miljöforskning. Området miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 5 938 miljoner kronor och är därmed 597 miljoner kronor (11,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 853 miljoner kronor (16,8 procent) högre. Medel som tillförts i vårändringsbudgeten möjliggör fler beslut om bidrag Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 738 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (13,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget anvisades ytterligare 110 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Det medförde att Naturvårdsverket kunde öka antalet beslut om bidrag till länsstyrelserna, stiftelser och en lokal förvaltningsorganisation. Av de extra medlen som anvisades i vårändringsbudgeten fördelades 87 miljoner kronor till länsstyrelserna för bl. a. skötsel av naturreservat och underhåll av Naturvårdsverkets byggnader. Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 446 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor (6,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Naturvårdsverket har fattat 51 beslut om åtgärder för att återställa och sanera förorenade områden 2015 jämfört med 40 beslut 2014. Naturvårdsverket och länsstyrelserna har under året arbetat med att minska de oförbrukade bidragen för efterbehandlingen. De har 2015 fördelat 99 procent av tillgängliga medel att jämföra med 92 procent 2014. Utfallet för anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer blev 203 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (10,8 procent) högre än anvisat i statens budget. De flesta avgifterna är angivna i andra valutor än svenska kronor. Den relativt svaga kronkursen bidrog till att utfallet blev högre än beräknat. Fortsatt ökning av efterfrågan på Supermiljöbilspremien Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 347 miljoner kronor vilket är 132 miljoner kronor (61,4 procent) högre än anvisat i statens budget och 230 miljoner kronor högre än 2014. År 2014 förbrukades medlen innan året var slut. Genom ändring i förordningen (2011:1590) om supermiljöbildpremie möjliggjorde regeringen utbetalning av bidrag 2015 avseende bidragsberättigade bilar som ställts på efter augusti 2014. Även 2015 visade sig efterfrågan på supermiljöbilspremien öka, vilket resulterade i att anslaget anvisades ytterligare 132 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Supermiljöbilspremien uppgick till maximalt 40 000 kronor per fordon under 2015. Utfallet för Hållbara städer negativt Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev -6 miljoner kronor vilket innebär att staten har haft högre inkomster på anslaget än utgifter. Inkomsterna under anslaget beror på att återkrav av tidigare utbetalade bidrag översteg utbetalade bidrag under 2015. Den vanligaste orsaken till återkrav är att bidragstagaren inte har fullgjort de åtaganden som utgjorde grunden för rätten till bidrag. Anslaget utnyttjades inte för nya ansökningar under 2015. Utfallet för anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur uppgick till 955 miljoner kronor, vilket är 240 miljoner kronor mer än budgeterat. Anslaget tillfördes 245 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Totalt har ca 25 000 hektar mark säkrats för naturvårdsändamål 2015, vilket är ca 10 000 hektar mer än 2014. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.95 UO 20 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 60 1:3 Åtgärder för värdefull natur 350 226 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 040 840 1:5 Miljöforskning 102 100 1:10 Klimatanpassning 50 1 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 215 199 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 700 1 385 1:14 Internationellt miljösamarbete 23 3 1:16 Skydd av värdefull natur 45 41 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner 300 187 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 600 1 071 Summa 5 525 4 113 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 525 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 113 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 412 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning var den enskilt största. Anledningen är att vid tidpunkten för budgeteringen är en betydande andel av utlysningarna av forskningsmedel för de kommande åren ännu inte planerade. Detta medför svårigheter att fullt ut förutse kommande åtaganden, framför allt för den senare delen av perioden. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Naturvårdsverket Naturvårdsverket har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Naturvårdsverket år 2013 överskred befogenheten avseende åtaganden för anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m., ap. 6, under utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård. Vid utgången av år 2015 är effekten av detta att bemyndiganderamen enligt undantagsregeln i 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) har överskridits med ca 5,1 miljoner kronor. Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Kemikalieinspektionen i sin årsredovisning redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Det finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort underskott för bekämpningsmedelsavgifter. På grund av otydligheter i den ekonomiska styrningen för dessa resultatområden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen. Riksrevisionens iakttagelser -effektivitetsrevision RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter. Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet. Riksdagen har med anledning av granskningsrapporten gett regeringen tillkänna att hanteringen av överskottet av utsläppsutrymme ska underställas riksdagen för beslut. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder och hur överskottet av utsläppsutrymme ska hanteras i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81), i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20) samt i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 20) Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering den 3 november 2015. Hur Sveriges innehav av kyotoenheter från klimatprojekt utomlands ska hanteras har ännu inte underställts riksdagen för beslut. Regeringen gav i 2016 års regleringsbrev uppdrag till Statens energimyndighet att utreda hur de utsläppsminskningsenheter som har erhållits och erhålls genom programmet för internationella klimatinsatser bör bokföras och redovisas inom staten. I utredningen ingår att analysera värdet på enheterna så att ett värde kan fastställas per den 31 december 2016. Uppdraget ska genomföras i dialog med Ekonomistyrningsverket och ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 15 september 2016. RiR 2015:10 Transporter av farligt avfall - fungerar tillsynen? Riksrevisionen har granskat om regeringen och de ansvariga myndigheterna har överblick och en effektiv tillsyn över gränsöverskridande och nationella transporter av farligt avfall. Regeringen har i skrivelsen om tillsyn över transporter av farligt avfall (skr. 2015/16:45) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:MJU7, rskr. 2015/16:45). 2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Anslag Tabell 2.96 UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Statens energimyndighet 274 -12 265 -9 -3,4 279 1:2 Insatser för energieffektivisering 243 195 -48 -19,7 113 1:4 Energiforskning 1 193 1 140 -52 -4,4 1 401 1:11 Laddinfrastruktur 75 -75 -75 0,0 1:10 (2014) Energieffektiviseringsprogram 0 0,0 258 Övriga anslag 685 690 5 0,8 807 Summa 2 470 -87 2 291 -179 -7,2 2 858 Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området. Utfallet uppgick till 2 291 miljoner kronor och blev därmed 179 miljoner kronor (7,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 568 miljoner kronor (19,9 procent). Lägre utfall inom insatser för energieffektivisering Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering blev 195 miljoner kronor, vilket är 48 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är framför allt att medfinansiering av det nationella regionalfondsprogrammet blev 25 miljoner kronor lägre än beräknat på grund av förseningar. Medfinansieringen uppgick till 15 miljoner kronor 2015. Lägre utfall för forskningsprojekt 2015 Utfallet för anslaget 1:4 Energiforskning blev 1 140 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror delvis på hög arbetsbelastning kopplat till det nationella regionfondsprogrammet. Utfallet för anslaget blev 261 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror framför allt på att utfallet 2014 belastades med utgifter gällande forskningsprojekt för 2013. Omfördelning av anslag i statens budget Anslaget 1: 11 Laddinfrastruktur minskades med 75 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015, vilket var samma belopp som anvisades i den ursprungliga budgeten. Satsningen genomfördes i stället inom ramen för det nya anslaget, 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.97 UO 21 Beställningsbemyndigande Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:2 Insatser för energieffektivisering 384 115 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 8 4 1:4 Energiforskning 3 500 1 902 1:8 Energiteknik 140 130 1:9 Elberedskap 330 159 1:10 Avgifter till Internationella organisationer 30 28 1:12 Laddinfrastruktur 150 0 Summa 4 542 2 338 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 542 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 338 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 204 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning. Skillnaden på 1 598 miljoner kronor för detta anslag beror till stor del på att bemyndigandet innefattade planerade åtaganden för storskaliga demonstrationsanläggningar. Några större sådana åtaganden har dock inte ingåtts 2015. Utlåning Tabell 2.98 UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2015-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier 300 0 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. Låneramen utnyttjades inte 2015. Inomstatliga lån Tabell 2.99 UO 21 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31 Affärsverket svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 10 300 5 087 Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 10 300 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2015 var 5 087 miljoner kronor. 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Anslag Tabell 2.100 UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 21 719 19 491 -2 228 -10,3 17 935 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 19 582 620 20 706 1 124 5,7 19 716 1:3 Trafikverket 1 283 1 287 4 0,3 1 361 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 162 89 -74 -45,4 162 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 349 123 -225 -64,7 309 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 005 1 007 2 0,2 435 1:14 Trängselskatt i Göteborg 889 825 -64 -7,2 897 1:1 (2013) Väghållning 0 0,0 1 615 Övriga anslag 3 883 -41 3 716 -168 -4,3 3 531 Summa 48 871 579 47 242 -1 629 -3,3 45 962 Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utfallet uppgick till 47 242 miljoner kronor och är därmed 1 629 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 1 281 miljoner kronor (2,8 procent). Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och tillskott de får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här är endast den verksamhet som är finansierad med anslag. Från och med 2014 redovisas den största delen av utgiftsområdet på två trafikslags-överskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion. Lågt ränteläge medför lägre utgifter för utveckling av statens transportinfrastruktur Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 19 491 miljoner kronor, vilket är 2 228 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Räntekostnaderna blev 803 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget på grund av det låga ränteläget under 2015. År 2014 utnyttjades en anslagskredit på 906 miljoner kronor under anslaget, 2015 blev i stället utgående överföringsbelopp ett anslagssparande på 1 321 miljoner kronor. Båda dessa faktorer medför att utfallet blev lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 20 706 miljoner kronor, vilket är 1 124 miljoner kronor (5,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades ytterligare 620 miljoner kronor för att förstärka underhållet av järnvägen. Utgifterna för transportinfrastruktur förskjuts ofta mellan åren. Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning till viss kanal- och slussinfrastruktur uppgick till 89 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor lägre än anvisat. Utgifterna avser statsbidrag för att täcka underskott vid drift av Trollhätte kanal och Säffle kanaler. Under 2015 har Sjöfartsverket återbetalat en del av anslagsmedlen, eftersom alla utgifter inte fick finansieras med anslag. Detta förklarar skillnaden mellan utfallet och anvisat i statens budget. Det förklarar också skillnaderna i utfall mellan 2015 och 2014. TEN-T bidrag Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 123 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (64,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre än budgeterat beror främst på att färre projekt beviljats bidrag i utlysningen för 2014. Utfallet minskade med 186 miljoner kronor (60,2 procent) jämfört med 2014. Trängselskatt i Stockholm Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 825 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholmsöverenskommelsen. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet förväntas bli. Det största objektet i Stockholmsöverenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Arbetsplanen vann laga kraft under senvåren 2014. I oktober 2014 beslutade regeringen att frysa produktionen. Frysningen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 2015 och produktionen återupptogs. Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg blev 825 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor (7,2 procent) lägre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. Anslagskonstruktionen är densamma som för trängselskatteanslaget för Stockholm. Svårt att göra jämförelser mellan åren Eftersom underindelningen av anslagen förändrats mellan åren är det svårt att göra jämförelser mellan åren på lägre nivå än anslagsnivå. I tabell 2.101 och tabell 2.102 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med motsvarande anslags- och eller delposter för 2014. I flera fall är det omöjligt att jämföra posterna med varandra, i dessa fall redovisas de på olika rader i tabellerna. Tabell 2.101 Utveckling av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2015 2014 Investeringar i regional plan 2 958 2 404 Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 452 1 412 Räntor och återbetalning av lån för vägar 306 307 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 476 431 Delsumma 5 192 4 554 Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 8 269 Större väginvesteringar enligt nationell plan 2 368 Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 1 998 Planering, stöd och myndighetsutövning 1 010 Järnvägsinvesteringar i nationell plan 7 207 Väginvesteringar i nationell plan 5 584 Övrigt 654 590 Delsumma 14 299 13 381 Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur 19 491 17 935 Äldre anslag 385 Summa 18 319 Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 19 491 miljoner kronor. Under 2014 användes även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning till viss del för utveckling av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för utveckling av transportinfrastrukturen ökade med 1 172 miljoner kronor (6,4 procent). De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan. Dessa utgifter uppgick till 8 269 miljoner kronor, eller 42 procent av utgifterna under anslaget. Stora banprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2015 är: - Citybanan i Stockholm, en 6 kilometer lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm, med två nya stationer: Stockholm City och Stockholm Odenplan. Dessutom byggs en 1,4 kilometer lång järnvägsbro i Årsta. - Tunneln genom Hallandsåsen. - Dubbelspår på hamnbanan i Göteborg. I dag har järnvägslänken mellan Göteborgs hamn och övriga Sverige enkelspår på den nästan 10 kilometer långa banan. - Södra Marieholmsbron, en ny bro över Göta älv med gång- och cykelbana samt spår. - Dubbelspår mellan Strängnäs och Härad. Större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 2 368 miljoner kronor eller 12 procent av anslaget. Stora vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2015 är: - E4 Förbifart Stockholm. - Riksväg 40 Ulricehamn (Rångedala - Hester). - E4 Sundsvall. - Bättre vägar för tyngre trafik mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Till följd av att brytningen av järnmalm har minskat har förutsättningarna för vägprojekten ändrats och förbifarterna är avbrutna. Övriga byggnationer som har påbörjats längs sträckan färdigställs. - Riksväg 56 Stingtorpet-Tärnsjö. Tabell 2.102 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2015 2014 Drift och underhåll av vägar 10 333 9 333 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 787 1 767 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 7 346 7 511 Bidrag för drift av enskild väg 1 093 1 105 Forskning och innovation 146 Delsumma 20 706 19 716 Äldre anslag 828 Summa 20 543 Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 20 706 miljoner kronor. Under 2014 användes även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för vidmakthållande ökade med 163 miljoner kronor (0,8 procent). Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 10 333 miljoner kronor, vilket är 1 000 miljoner kronor (10,7 procent) högre än 2014. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg minskade med 165 miljoner kronor (2,2 procent) och uppgick till 7 346 miljoner kronor 2015. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.103 UO 22 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 94 800 84 906 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 18 008 17 464 1:7 Trafikavtal 7 500 6 408 1:11 Trängselskatt i Stockholm 12 500 10 929 1:14 Trängselskatt i Göteborg 4 000 2 540 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade 170 167 2:3 Grundläggande betaltjänster 36 33 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 110 71 Summa 137 124 122 518 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 137 124 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 122 518 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 14 606 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg. För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 9 894 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att avtalen om medfinansiering har ökat jämfört med tidigare beräkningar och att räntekostnaderna för upptagna lån blev lägre än väntat på grund av den låga marknadsräntan. För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm och anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg beror skillnaden på att investeringar förskjutits och avtal därmed inte tecknats som planerat. Utlåning Tabell 2.104 UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2015-12-31 A-train AB 1 1 000 1 000 Svedab AB 2 5 800 5 396 Summa 6 800 6 396 1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 800 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2015 var 6 396 miljoner kronor. Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2015 till 5 396 miljoner kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 752 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2015. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 413 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 311 miljoner kronor i 2009 års priser. Inomstatliga lån Tabell 2.105 UO 22 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 43 000 41 507 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 835 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 Summa 45 335 41 507 Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 45 335 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2015 var 41 507 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.106 UO 22 Garantier Miljoner kronor eller annan angiven valuta Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2015-12-31 Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning1 Obegränsad 18 512 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB2 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB AB3 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Posten AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB) 4 Obegränsad 6 033 Garantikapital Eurofima5 CHF 42 354 Kreditgaranti Eurofima CHF 52 438 Summa 24 983 1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. 2 Prop. 1995/96:65, bet. 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. 3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2014. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2015. CHF=8,428701. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Transportstyrelsen Transportstyrelsen har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Transportstyrelsen inte har någon bemyndiganderam kopplad till anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie, ap 1, under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Det framgår av årsredovisningen att det vid årsskiftet fanns 1 479 fordon som var berättigande till supermiljöbilspremie 2015 men som inte hade fått den. Dessa utestående premier uppgår till maximalt 58 771 tkr och belastar 2016 års anslag. Eftersom grunden för premien regleras av en förordning har Transportstyrelsen ingen möjlighet att påverka hur många fordon som blir berättigade till stöd. 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Anslag Tabell 2.107 UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 097 5 607 -490 -8,0 6 149 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 129 112 -17 -13,3 131 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 143 51 -92 -64,2 66 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 741 1 789 -951 -34,7 3 075 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 084 1 427 -657 -31,5 2 340 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet 1 716 7 1 723 7 0,4 1 706 Övriga anslag 2 746 18 2 688 -58 -2,1 2 736 Summa 15 656 25 13 398 -2 258 -14,4 16 203 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utfallet uppgick till 13 398 miljoner kronor och är därmed 2 258 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna inom området med 2 805 miljoner kronor (17,3 procent). Lägre utgifter för gårdsstöd Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 5 607 miljoner kronor, vilket är 490 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 542 miljoner kronor (8,8 procent) lägre. Det lägre utfallet förklaras främst av att utbetalningarna blev försenade på grund av att it-system för kontroll och handläggning av ansökningar ännu inte var i full funktion. Även kursdifferenser påverkar anslaget. Den försvagade kronkursen ledde till högre utgifter 2015, vilket påverkade utfallet åt motsatt håll. Försenad start av havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Utfallet för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. blev 51 miljoner kronor. Det är 92 miljoner kronor (64,2 procent) lägre än anvisat. Orsaken till det lägre utfallet är att programstarten dröjde fram till hösten 2015. Förseningar i program för landsbygden Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 1 789 miljoner kronor. Det är 951 miljoner kronor (34,7 procent) lägre än anvisat i statens budget och 1 286 miljoner kronor (41,8 procent) lägre än föregående år. Anslaget används främst för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för perioderna 2007-2013 och 2014-2020. Det låga utfallet beror i huvudsak på förseningar inom vissa delar av programmet för perioden 2014-2020. Utgifterna för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 1 427 miljoner kronor, vilket är 657 miljoner kronor (31,5 procent) lägre än anvisat. Anledningen till minskningen är förseningar inom vissa delar i programmet för programperioden 2014-2020. Utfallet blev 913 miljoner kronor (39,0 procent) lägre än 2014. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.108 UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 120 46 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 102 68 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. 194 0 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 915 0 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 13 306 418 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 9 682 286 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 175 115 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 400 733 Summa 25 894 1 665 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 25 894 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 665 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 24 229 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Huvudelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020. Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror dels på att de avser hela programperioden dels på att vissa beslut blivit försenade. Garantier Tabell 2.109 UO 23 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2015-12-31 Programgarantier 1 Kreditgarantier för mjölkföretag 500 0 Summa 500 1 Övriga krediter Tabell 2.110 UO 23 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0 2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Anslag Tabell 2.111 UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 449 -30 2 443 -6 -0,2 2 413 1:5 Näringslivsutveckling 292 50 345 53 18,1 575 1:7 Turistfrämjande 110 30 140 30 27,3 120 1:15 Konkurrensverket 215 -28 175 -40 -18,6 140 1:21 Finansiering av rättegångskostnader 18 2 -16 -87,6 1 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation 198 71 269 71 35,9 260 1:23 Upphandlingsmyndigheten 28 23 23 0,0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 244 69 308 64 26,2 243 Övriga anslag 1 784 17 1 771 -13 -0,7 1 687 Summa 5 309 207 5 475 166 3,1 5 439 Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande. Utfallet uppgick till 5 475 miljoner kronor, vilket är 166 miljoner kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 36 miljoner kronor (0,7 procent) högre. Regeringen genomförde satsningar för att stärka Sveriges konkurrenskraft År 2015 uppgick utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling till 345 miljoner kronor. Det är 53 miljoner kronor mer än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att stärka Sveriges konkurrens- och innovationskraft. Hela beloppet betaldes ut som bidrag till insatser som syftar till att stärka Sveriges konkurrens- och innovationskraft. Från anslaget har 30 miljoner kronor betalats ut i bidrag till Almi Företagspartner AB (Almi) för förlusttäckning för innovationslån och 44 miljoner kronor till Verket för innovationssystem (Vinnova) för två digitaliseringsprojekt samt diverse mindre övriga bidrag. Utfallet för anslaget 1:7 Turistfrämjande uppgick till 140 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Ytterligare 30 miljoner kronor anvisades i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Anslaget användes för bidrag till V.S. VisitSweden AB och 2015 har hela det anvisade beloppet rekvirerats. V.S. VisitSweden AB:s uppdrag är att marknadsföra Sverige som resmål och hjälpa till att bygga varumärket Sverige internationellt. Utfallet för anslaget 1:15 Konkurrensverket uppgick till 175 miljoner kronor vilket är 40 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I september bildades Upphandlingsmyndigheten. Upphandlingsstödet utfördes innan dess av Konkurrensverket. I vår- och höständringsbudgeten flyttades sammanlagt 28 miljoner kronor från Konkurrensverkets förvaltningsanslag till det nya anslaget 1:23 Upphandlingsmyndigheten, då pengarna bedömdes höra till funktionen för upphandlingsstöd. Det förklarar till stor del varför anslagsutfallet blev lägre än ursprungligen budgeterat. Kostnaderna för finansiering av rättegångskostnader lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader uppgick till 2 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor (87,6 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Föregående år uppgick utfallet för anslaget till 1 miljon kronor. Utfallet för anslaget beror på utgången i olika domstolsförhandlingar och är därför svårt att beräkna i förväg. Utfallet för anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation uppgick till 269 miljoner kronor. Det är 71 miljoner kronor mer än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget användes för att lämna bidrag till Almi. Anslaget anvisades ytterligare 71 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 i syfte att säkerställa utrymme för nya uppgifter och att Almis verksamhet fortsatt kan fokuseras till tidiga skeden av företags utveckling. Av beloppet skulle 20 miljoner kronor användas för Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund. Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet uppgick till 308 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Den största delen av anslaget, 265 miljoner kronor, betalades ut i bidrag till Sveriges export- och investeringsråd. Pengarna används bl.a. till att identifiera små och medelstora svenska företag med exportpotential och erbjuda dessa företag rådgivning och komptensutveckling i syfte att förbereda dem för internationalisering av sin verksamhet. Anslaget anvisades ytterligare 69 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 som ett led i regeringens exportoffensiv. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.112 UO 24 Beställningsbemyndigande Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2015-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 100 2 070 1:5 Näringslivsutveckling m.m. 241 91 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning 5 5 Summa 2 346 2 165 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 346 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 165 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 181 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.113 UO 24 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2015-12-31 Exportkreditgarantier 500 000 259 497 Investeringsgarantier 10 000 4 6 33 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan 1 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten 2 55 55 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Sveaskog AB 3 Obegränsad 560 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Vattenfall AB 3 Obegränsad 1 254 Pensionsgaranti (inkl efterborgen), Nordea AB (f.d Postgirot) 3 Obegränsad 231 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Svenska Skogsplantor 3 Obegränsad 22 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 3 Obegränsad 18 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Teracom 3 Obegränsad 2 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB 3 Obegränsad 4 Summa 266 626 1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. 2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. 3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2013. Utlåning Tabell 2.114 UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2015-12-31 AB Svensk Exportkredit 80 000 0 Civila flygutvecklingsprojekt 1 1 110 225 SAS 2 749 0 Summa 81 859 225 1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24. 2 Prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning på 81 859 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2015 var 225 miljoner kronor. Riksdagen har beslutat om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen på 749 miljoner kronor för 2012-2015. Genom beslutet har svenska staten deltagit i ett lånelöfte till SAS tillsammans med andra aktörer som uppgått till totalt 3,5 miljarder kronor. Statens andel om 749 miljoner kronor eller 21,4 procent, motsvarade statens ägarandel i SAS. Lånelöftet avslutades på SAS begäran i mars 2014. SAS utnyttjade aldrig lånelöftet. Övriga krediter Tabell 2.115 UO 24 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 Exportkreditnämnden upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning1 Obegränsad 0 1 har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Tillväxtverket Tillväxtverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Tillväxtverket har överskridit bemyndiganderamen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, ap 24.11, under utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Bemyndiganderamen uppgår till 14 000 tkr och utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 25 065 tkr. Myndigheten har inte beskrivit orsaken till överskridandet i årsredovisningen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2015:15 Regeringens hantering av risker i statliga bolag Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av risker i bolagen med statligt ägande. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (skr. 2015/16:60) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2015:6 Vattenfall - konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen? Riksrevisionen har granskat om Vattenfall utformat och regeringen styrt mot ändamålsenliga miljörelaterade hållbarhetsmål samt om Vattenfall planerar och genomför åtgärder och regeringen styr mot att uppdrag och hållbarhetsmål uppnås. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen (skr. 2015/16:33) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:NU7, rskr. 2015/16:140). RiR 2015:20 Gruvavfall - Ekonomiska risker för staten Riksrevisionen har granskat om det nuvarande systemet med ekonomiska säkerheter för gruvverksamhet minimerar risken för att staten ska behöva bekosta efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse. 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Anslag Tabell 2.116 UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 87 723 87 723 0 0,0 90 128 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 3 713 3 646 -67 -1,8 3 465 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 5 5 0 0,0 5 1:4 Stöd till kommuner och landsting 863 863 863 0,0 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting 9 800 9 800 9 800 0,0 Summa 91 441 10 663 102 037 10 596 11,6 93 599 Utgiftsområdet omfattar knappt två tredjedelar av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5, Transfereringar till kommuner 2011-2015). Utfallet uppgick till 102 037 miljoner kronor och blev därmed 10 596 miljoner kronor (11,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 8 438 miljoner kronor (9,0 procent). Begränsad avdragsrätt för pensionssparande medför lägre bidrag till kommunerna Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel men också med avgifter från vissa kommuner och landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 87 723 miljoner kronor, vilket är 2 405 miljoner kronor mindre än 2014. Anslaget minskades med 2 571 miljoner kronor. Det förklaras i huvudsak av begränsningar i avdragsrätten för pensionssparande. Avdragsrätten för pensionssparande begränsades 2015 till 1 800 kronor per år och det beräknades medföra att skatteinkomsterna för kommunerna skulle öka med 1 662 miljoner kronor och för landstingen med 909 miljoner kronor. Därför minskades anslaget med motsvarande belopp. Bidragen till kommunerna uppgick till 62 707 miljoner kronor, en minskning med 1 524 miljoner kronor (2,4 procent). Bidragen till landstingen uppgick till 25 016 miljoner kronor, en minskning med 881 miljoner kronor (4,4 procent). Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader). I propositionen Vårändringsbudget för 2015 uppfördes ett nytt anslag i statens budget. Anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting ger kommunerna kompensation för de ökade kostnader som kommunerna och landstingen fick då nedsättningen av socialavgifterna för unga gradvis minskades fr.o.m. den 1 augusti 2015 (se även avsnitt 2.1.1). Eftersom många unga är anställda i kommunsektorn anvisades 863 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna på det nya anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting. Av beloppet fördelades 734 miljoner kronor till kommunerna och 129 miljoner kronor till landstingen. Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning är inte möjligt att ändra under pågående budgetår. Från och med 2016 kompenseras kommuner och landsting för de ökade kostnaderna som uppstår via anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. Extra ändringsbudget täcker även utgifter för 2016 I en extra ändringsbudget i december 2015 beslutade riksdagen om att uppföra ytterligare ett nytt anslag inom utgiftsområdet (prop. 2015/16:47 utg.omr. 25, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:93). Anslaget 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting anvisades 9 800 miljoner kronor med anledning av flyktingsituationen. Det tillfälliga stödet betalades ut till kommuner och landsting 2015, men avses även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Av beloppet betalades 8 330 miljoner kronor till kommuner och 1 470 miljoner kronor till landstingen. 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Anslag Tabell 2.117 UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Räntor på statsskulden 20 371 8 800 21 797 1 426 7,0 3 200 1:2 Oförutsedda utgifter 10 -100 0,0 10 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 139 -6 -4,3 115 Summa 20 526 8 800 21 936 1 410 6,9 3 325 Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Regeringen får, enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203), besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 21 936 miljoner kronor och är därmed 1 410 miljoner kronor (6,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 18 610 miljoner kronor (559,6 procent) högre än 2014. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Riksgäldskontoret redovisar mot anslag enligt utgiftsmässiga principer. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Anslaget påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Valutakursförluster och kursförluster högre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 21 797 miljoner kronor, vilket är 1 426 miljoner kronor (7,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades anslaget ytterligare 8 800 miljoner kronor i huvudsak på grund av valutakursförluster. Valutakursförlusterna berodde på kronans försvagning mot den amerikanska dollarn och euron samt försvagningar mot schweizerfrancen till följd av den schweiziska centralbankens oväntade beslut att överge kopplingen till euron i januari 2015. Tabell 2.118 Räntor på statsskulden 2011-2015, fördelning på anslagets komponenter Miljarder kronor Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Räntor på lån i svenska kronor 29,3 28,9 22,7 24,6 27,9 23,0 -4,9 Räntor på lån i utländsk valuta1 3,2 2,9 1,5 1,9 1,0 1,9 0,9 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -6,0 -9,5 0,8 -16,7 -7,0 -18,9 -11,9 Summa räntor 26,6 22,3 25,1 9,9 21,9 6,0 -15,9 Räntor på in- och utlåning1 -5,7 -4,7 -4,2 -5,2 -3,5 -5,9 -2,4 Valutakursförluster (+)/vinster (-) 3,7 -2,9 -10,2 -5,0 0,0 10,2 10,2 Kursförluster (+)/vinster (-) 9,8 12,5 6,1 3,6 2,0 11,4 9,4 Summa ränteutgifter 34,4 27,3 16,7 3,2 20,4 21,8 1,4 1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (2,0 miljarder kronor 2015) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning. Tabell 2.119 Räntor och valutakurser 2011-2015 årsgenomsnitt Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 SB 2015 Utfall 2015 Ränta 5 år % 2,31 1,14 1,56 0,92 1,05 0,15 Ränta 6 mån % 1,69 1,21 0,91 0,43 0,44 -0,30 KIX- index1 108 106 103 107 106 113 SEK/EUR 9,03 8,71 8,65 9,10 9,00 9,36 SEK/USD 6,50 6,78 6,51 6,86 6,65 8,43 1 Växelkurs, kronindex KIX. Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 4 948 miljoner kronor lägre än beräknat. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 928 miljoner kronor högre än beräknat. Den största skillnaden från beräkningen i budgeten är inkomster av överkurser vid emission som beräknades uppgå till 7 000 miljoner kronor. Utfallet blev 18 867 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 11 867 miljoner kronor. De stora inkomsterna av överkurserna vid emission beror i sin tur på de lägre marknadsräntorna. Överkurser uppstår då Riksgäldskontoret emitterar i obligationer med kupongräntor som överstiger de aktuella marknadsräntorna. I stället blir ränteutgifterna högre de kommande åren. Sett över en längre tidsperiod påverkas inte ränteutgifterna. Valutakursförlusterna (netto) blev 10 221 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutakursförluster respektive valutakursvinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs. Dessutom påverkas posten av Riksgäldskontorets derivataffärer. Derivataffärerna gör Riksgäldskontoret för att anpassa sin sammansättning i valutaskulden till det gällande riktvärdet och till eventuella placeringar i utländska valutor. Kursförlusterna (netto) blev 9 413 miljoner kronor högre än budgeterat. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Byten som leder till kursförluster gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år, eftersom Riksgäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre årliga räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna. Stora valutakursförluster bidrog till högre räntor på statsskulden jämfört med 2014 Utgifterna på utgiftsområdet blev 18 610 miljoner kronor (559,6 procent) högre än 2014. Det beror främst på att utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 18 597 miljoner kronor (581,2 procent) högre. Det högre utfallet beror främst på höga valutakursförluster och höga kursförluster. Bland annat bidrog valutakursförluster i schweizerfranc med omkring 5 miljarder kronor på grund av den schweiziska centralbankens beslut att överge kopplingen till euron i januari 2015. Dessutom realiserade Riksgäldskontoret valutakursförluster mot den amerikanska dollarn och det brittiska pundet under första halvåret 2015. Ränteutgifterna påverkades också av att Riksgäldskontoret betalade upplupen inflationskompensation på ca 5 miljarder kronor då en realobligation (SGB IL 3105) förföll i december 2015. Trots ökningen mellan 2014 och 2015 har låga marknadsräntor till följd av Riksbankens räntesänkningar och den utdragna lågkonjunkturen i världsekonomin successivt bidragit till att sänka statens ränteutgifter. Det sker bl.a. genom att gamla lån som gavs ut i ett högre ränteläge gradvis ersätts av nya, där räntan bestäms av det nuvarande ränteläget. Den okonsoliderade statsskulden ökade under 2015 med 9 100 miljoner kronor till 1 403 414 miljoner kronor medan budgetunderskottet uppgick till 32 650 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 0 miljoner kronor. I statens budget anvisades 10 miljoner kronor för 2015. Utfallet föregående år uppgick till 10 miljoner kronor. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag. 2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Anslag Tabell 2.120 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2015 ÄB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB Procent 2015 Utfall 2014 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 40 126 3 728 44 232 4 105 10,2 41 553 Summa 40 126 3 728 44 232 4 105 10,2 41 553 Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), revideringar av baser för mervärdesskatt, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå. Högt utfall för EU-avgiften på grund av förtida betalning Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 44 232 miljoner kronor och är därmed 4 105 miljoner kronor (10,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det ingående överföringsbeloppet var negativt till följd av ett kreditutnyttjande 2014. Med anledning av detta anvisade riksdagen ytterligare 3 728 miljoner kronor i höständringsbudgeten. I december 2015 belastades anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen med en förtida betalning för 2016 på 6 700 miljoner. Betalningen fördes till EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret. Förskottsbetalningen avser den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (se även avsnitt 6.30 Kassamässig korrigering). Åt motsatt håll verkade beslut om ändringsbudgetar på unionsnivå, som fattades i slutet av 2014, som medförde att betalningarna till EU blev lägre 2015. Högre EU-avgift än 2014 Jämfört med 2014 ökade avgiften till EU med 2 679 miljoner kronor (6,4 procent). Det högre utfallet förklaras främst av ovan nämnda förtida betalning, men också av utgifterna för den del av Sveriges avgift till EU-budgeten som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen av avgiften uppgick till 34 478 miljoner kronor, vilket var 2 415 miljoner kronor högre än föregående år, och beror framför allt på den förtida betalningen för 2016. Utfallet i jämförelse med 2014 påverkades utöver förskottsbetalningen även av dels en tilläggsbetalning i slutet av 2014, dels beslut om ändringsbudgetar som medförde lägre betalningar 2015. Utfallet för den del som avser tullavgiften var 525 miljoner kronor högre än 2014 och uppgick till 4 711 miljoner kronor. Den mervärdeskattebaserade avgiften var däremot 233 miljoner kronor lägre än 2014 och uppgick till 5 019 miljoner kronor. Högre EU-avgift 2014 och 2015 i avvaktan på rabatt Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften var 2014 högre än året dessförinnan beroende på att kommissionen gjort ett högre avgiftsuttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för 2014. När Europeiska unionens rådsbeslut om systemet för egna medel, för perioden 2014-2020, har trätt ikraft kommer Sverige att ha en nedsatt mervärdesskattebaserad avgift och en reduktion av den BNI-baserade avgiften. Detta kommer att hanteras retroaktivt. Mer om engångseffekter och EU-avgiftens effekt på budgetsaldot EU-avgiften påverkades 2015 av stora engångseffekter vilka redovisas särskilt i avsnitt 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter. Sveriges avgift till EU redovisas även i avsnitt 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.121 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2011-2015 Miljoner kronor 2011 2012 2013 2014 2015 Ingående ramöverföringsbelopp 47 421 27 571 20 465 18 499 10 310 Anvisat i statens budget (UO 1-27 exkl. UO 26) 784 476 794 788 812 303 834 674 853 331 Ändringsbudget 1 734 4 848 10 897 10 480 26 765 Utnyttjade medgivna överskridanden 235 351 0 273 2 Indragningar -39 330 -23 386 -14 541 -16 065 -12 277 Utfall 766 987 783 706 810 614 837 546 867 409 Utgående ramöverföringsbelopp 27 550 20 465 18 510 10 313 10 721 Förändring av anslagsbehållningar -19 871 -7 106 -1 955 -8 186 412 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp. Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändring av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -4 593 miljoner kronor i budgeten för 2015. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 6 miljoner kronor. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket. Nettosumman av förändringen av anslagsbehållningar 2015, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.121. Anslagsbehållningarna ökade med 412 miljoner kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, ökade under 2015 från 10 310 miljoner kronor vid ingången av året till 10 721 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 412 miljoner kronor, att jämföra med den ökning på 4 587 miljoner kronor som beräknades i budgeten. I budgeten beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 öka med 6 miljoner kronor. Indragningarna minskade med 4 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel uppgick till 12 277 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 3 788 miljoner kronor (23,6 procent) jämfört med 2014. I tabell 2.122 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2011-2015. Tabell 2.122 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor UO Anslag 2011 2012 2013 2014 2015 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 690 811 1 066 256 956 7 1:1 Biståndsverksamhet 1 117 479 510 343 -2 596 9 1:4 Tandvårdsförmåner 1 729 505 1 007 459 514 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 643 399 1 375 -316 -2 135 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 300 -399 -582 -1 141 -662 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -1 958 -2 331 -73 -13 194 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -311 -452 -1 375 -178 -642 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 5 934 3 517 2 913 2 067 2 303 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 623 1 222 235 620 763 15 1:2 Studiemedel 1 535 1 159 1 840 997 1 606 21 1:4 Energiforskning 1 071 552 193 11 59 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur -906 1 321 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 424 933 1 120 1 559 1 557 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 217 713 22 1:1 Väghållning 2 041 1 544 1 620 0 0 23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 106 812 843 256 667 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -685 -846 -142 -3 728 -4 105 Anslagsbehållningen för Biståndsverksamhet minskade med 2,9 miljarder kronor Det anslag där anslagsbehållningen förändrades mest 2015 är anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Anslagsbehållningen (ramöverföringsbeloppet) minskade med 2 939 miljoner kronor och 2015 utnyttjades anslagskrediten med 2 596 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för Utveckling av statens transportinfrastruktur ökade mest För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade anslagsbehållningarna med 2 227 miljoner kronor. Anslaget hade ett negativt överföringsbelopp 2014 då anslagskrediten hade utnyttjats med 906 miljoner kronor. Vid utgången av 2015 var anslagsbehållningen 1 321 miljoner kronor. Avgiften till EU högsta utnyttjade anslagskrediten - Bidrag till arbetslöshetsersättning högsta anslagssparandet Den högsta anslagsbehållningen 2015 har anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Behållningen uppgår till 2 303 miljoner kronor, en ökning med 235 miljoner kronor jämfört med 2014. Den högsta anslagskrediten 2015 har anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Anslagskrediten uppgick till 4 105 miljoner kronor, vilket innebär att anslagets utnyttjade kredit ökade med 377 miljoner kronor 2015. Det betyder att anslagsbehållningen på anslaget minskade. 2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till 10 094 miljoner kronor under 2015, vilket var 9 773 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.123 specificeras nettoutlåningens största poster. Alla dessa poster är dock inte specificerade i statens budget. År 2014 var nettoutlåningen 22 023 miljoner kronor. Tabell 2.123 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2015 Miljoner kronor SB 1 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall 2014 Premiepensionsavgifter, inbetalning -37 000 -37 336 -336 -35 334 Premiepensionsmedel, utbetalning 37 000 36 716 -284 35 650 Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i Riksgäldskontoret 1 464 1 464 -1 074 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) -1 000 -798 202 -224 CSN, studielån 3 000 6 266 3 266 15 922 CSN, kreditreserv -1 109 -1 109 -1 139 CSN, servicekonto för räntebetalningar -41 -41 232 Investeringslån myndigheter 1 000 -119 -1 119 1 169 Kärnavfallsfonden 314 314 4 636 Stabilitetsfonden (se separat tabell) -4 000 -3 389 611 -3 492 Insättningsgarantifonden -289 -289 -68 Batterifonden, Naturvårdsverket 139 139 111 Fortifikationsverket, investeringslån för fastigheter 214 214 453 Trafikverket, infrastrukturlån 1 000 -638 -1 638 904 Exportkreditnämnden, placering av verksamhetsöverskott 796 796 -1 773 Försvarets materielverk, lån till rörelsekapital -539 -539 1 716 Statliga bolag m.m. Radiotjänst i Kiruna AB, rundradiokontot 171 171 253 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 50 50 155 Övriga statliga bolag m.m. -62 -62 219 Affärsverk Affärsverket svenska kraftnät -1 115 -1 115 2 427 Sjöfartsverket 45 45 64 Övrigt Lån till Riksbanken 9 966 9 966 4 467 Lån till Irland Lån till Island -1 939 Övrigt, netto -612 -1 312 Summa 322 10 094 9 773 22 023 Premiepensionsmedlen ökade nettoutlåningen Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 37 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 37 336 miljoner kronor, dvs. 336 miljoner kronor högre än i budgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 36 716 miljoner kronor, dvs. 284 miljoner kronor lägre än budgetens beräkning på 37 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga förvaltningens, blev en ökning med 844 miljoner kronor 2015. I statens budget för 2015 beräknades inbetalningarna av premiepensionsavgifter vara lika stora som utbetalningarna. År 2014 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 758 miljoner kronor. Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade 2015 med 798 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna öka med 1 000 miljoner kronor. I tabell 2.124 redovisas de största förändringarna. Tabell 2.124 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto Miljoner kronor Utfall 2015 Utfall 2014 Arbetsförmedlingen 54 -302 Domstolsverket -155 10 Försvarets materielverk -40 2 331 Försvarsexportmyndigheten -10 -302 Försvarsmakten 2 286 -3 577 Försäkringskassan -173 -139 Göteborgs universitet -203 -170 Karolinska institutet -19 -417 Kriminalvården -307 -78 Lunds universitet 766 305 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -56 -117 Regeringskansliet 223 -60 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -104 -156 Polismyndigheten -708 293 Skatteverket 142 -174 Statens fastighetsverk 65 435 Statens institutionsstyrelse 134 -45 Sveriges lantbruksuniversitet -108 -14 Trafikverket -2 587 1 569 Transportstyrelsen -124 207 Uppsala universitet 166 -74 Övriga räntekonton -40 251 Summa förändrade behållningar på myndigheters räntekonton (omvänt tecken) -798 -224 Studielånen m.m. blev 2 miljarder kronor högre än i budgeten. Studielånen som redovisas av Centrala studiestödsnämnden (CSN) ökade med 6 266 miljoner kronor. CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 109 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Statens budget belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, ett konto i Riksgäldskontoret som används för att återbetala upptagna lån i Riksgäldskontoret. CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 41 miljoner kronor 2015. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar är 30 procent lägre än den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor i statens budget och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå. Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 5 116 miljoner kronor, vilket är 2 116 miljoner kronor (70,5 procent) högre än vad som beräknades i budgeten. Investeringslånen minskade något Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån minskade med 119 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor. Det innebär att skillnaden mellan utfall och budget blev 1 119 miljoner kronor. Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under 2015 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 314 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning. Stabilitetsavgifter minskar nettoutlåningen Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden ökade behållningen på sitt konto med 3 389 miljoner kronor 2015, vilket minskade nettoutlåningen. Det är 611 miljoner kronor mindre än vad som beräknats i statens budget. Fonden finansieras framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Inkomsterna från avgiften uppgick 2015 till 3 489 miljoner kronor, vilket är 327 miljoner kronor högre än 2014. De institut som deltog i bankgarantiprogrammet betalade bankgarantiavgifter som fördes till Stabilitetsfonden. Avgifterna uppgick till 5 miljoner kronor 2015, vilket är 55 miljoner kronor lägre än 2014. De lägre avgifterna beror på att omfattningen av Riksgäldskontorets åtaganden inom bankgarantiprogrammet minskat i takt med att de garanterade lånen förfallit. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förföll under 2015. I Stabilitetsfondens ökade behållning ingår även 42 miljoner kronor i nettoinbetalningar avseende Carnegie. Under 2015 har fondens konto belastats med ränteutgifter på 135 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. År 2014 ökade fondens behållning med 235 miljoner kronor till följd av ränteintäkter. Fondens konto belastades med administrativa kostnader m.m. på 10 miljoner kronor. Tabell 2.125 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2015 Utfall 2014 Stabilitetsavgifter -3 489 -3 162 Bankgarantiavgifter -5 -60 Carnegie -42 -49 Ränteinkomster m.m. 135 -235 Administrativa kostnader m.m. 10 14 Summa kontoförändring -3 391 -3 492 Trafikverkets infrastrukturlån minskade I statens budget beräknades en ökning av lån till infrastrukturinvesteringar med 1 000 miljoner kronor. Utfallet blev i stället en minskning med 638 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 1 638 miljoner kronor jämfört med beräknat. Exportkreditnämnden minskade placeringarna i Riksgäldskontoret Exportkreditnämnden placerar överskottet i sin verksamhet på konto i Riksgäldskontoret. Kontobehållningen minskade 2015 med 796 miljoner kronor, vilket ökade årets nettoutlåning. Under 2015 levererade Exportkreditnämnden in 2 288 miljoner kronor till staten i form av myndighetskapital på inkomsttitel 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter. Av beloppet finansierades 1 791 miljoner kronor från kontot i Riksgäldskontoret. Det betyder att saldot för statens budget endast påverkades med resterande del på 497 miljoner kronor. Försvarets materielverk minskade sina lån Försvarets materielverk tar upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera myndighetens behov av rörelsekapital. Myndigheten minskade lånet med 539 miljoner kronor under 2015. Statliga bolag m.m. ökade sina lån I posten övriga statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 171 miljoner kronor till 525 miljoner kronor under 2015. Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB ökade med 50 miljoner kronor till 5 396 miljoner kronor. Även Riksgäldskontorets utlåning till GKN Aerospace Sweden AB ingår i posten. Denna utlåning minskade med 58 miljoner kronor och uppgick till 225 miljoner kronor vid utgången av 2015. Svenska kraftnät minskade sina lån Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i Riksgäldskontoret med 1 115 miljoner kronor 2015. Det berodde på att de i högre grad än föregående år har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter. Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2015 till 5 087 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investeringsvolymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad, bl.a. för att utbyggnaden av stamnätet ska följa samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav. Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven med anledning av den finansiella krisen. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken uppgick den 31 december till 208 491 miljoner kronor. Lånen är tillfälliga men det är inte klart när de kommer att återbetalas. Eftersom lånen är upptagna i dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras. Under 2015 ökade lånen med 9 966 miljoner kronor med anledning av högre dollar och eurokurser än de ursprungliga. Oförändrat lån till Irland Sverige har beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. År 2012 och 2013 lånade Irland sammanlagt 5 243 miljoner kronor. Under 2014 och 2015 är lånet oförändrat och påverkar därmed inte Riksgäldskontorets nettoutlåning. Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren År 2015 blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 11 929 miljoner kronor lägre än 2014. Den enskilt största förändringen 2014 var att en ny kreditmodell för studielån infördes detta år. En engångseffekt på 11 676 miljoner kronor uppstod då CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för den ingående skuldstocken av kapitaliserade räntor. Denna ökade upplåning inbetalades på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster och påverkade därmed inte budgetsaldot. 2.4.30 Kassamässig korrigering Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras. För 2015 blev utfallet för kassamässig korrigering -7 260 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 0. Tabell 2.126 Kassamässig korrigering Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall- SB 2015 Utfall 2014 EU-betalningar, avgift -8 010 -8 010 -1 427 Förskjutningar av betalningar och redovisning mot räntebärande anslag vid Trafikverket 2 254 2 254 -1 205 Förskjutningar av betalningar och redovisning mot räntebärande anslag vid Försvarsmakten -780 -780 588 Ränteperiodisering -159 -159 -2 Räntor: skillnad affärsdag/likviddag -60 -60 -7 Övrigt -505 -505 1 562 Summa 0 -7 260 -7 260 -491 Regeringen tidigarelade betalning till EU med 6,7 miljarder kronor Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret, samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot i Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2015 en kassamässig korrigering på -8 010 miljoner kronor, eftersom kommissionen rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. Av detta beror -6 700 miljoner kronor på att en del av 2016 års EU-avgift betalades i förtid till kontot i Riksgäldskontoret (se även avsnitt 6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen). Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar skapar kassamässiga korrigeringar Trafikverket disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick under 2015 till 2 254 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag, än vad som tillförts Trafikverkets räntekonto. Även Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde uppgick under 2015 till -780 miljoner kronor. Det betyder att anslagsmedel som tillförts Försvarsmaktens räntekonto är lägre än vad de redovisat mot anslag. Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -219 miljoner kronor för 2015. Av detta avser -159 miljoner kronor periodiseringsskillnaden för studielånen och -60 miljoner kronor skillnaden mellan affärsdag och likviddag. Enskilda månader kan det uppstå stora korrigeringsposter med anledning av detta. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till -505 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag och inkomsttitlar i förhållande till tidpunkten för betalning hos andra myndigheter än Trafikverket och Försvarsmakten. Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen för 2015 blev 6 769 miljoner kronor mer negativ än 2014. Den främsta förklaringen avser korrigeringen för EU-avgiften som blev 6 583 miljoner kronor mer negativ. Trafikverkets kassamässiga korrigering gick från negativ 2014 till positiv 2015, med en skillnad på 3 459 miljoner. Försvarsmaktens kassamässiga korrigering förändrades åt motsatt håll med en skillnad på 1 368 miljoner kronor. 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem, vilket betyder att kapitalet i premiepensionssystemet är avsatt för specifika personers räkning att använda till kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av den typen inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som arbetsgivarna betalar in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balanseringsmekanismen blir aktiv. En balanseringsperiod inleds därmed av att balanstalet understiger 1, då minskas omräkningen av pensioner och förräntningen av skulden. Detta skedde första gången 2010. Pensionssystemet befinner sig i en balanseringsperiod Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex är ett index som mäter den allmänna löneutvecklingen. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet både att höja och sänka de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som fastställer både inkomst- och balansindex. Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 1,0040 för 2015. För 2014 var balanstalet 0,9837. Trots att balanstalet för 2015 översteg 1 befinner sig pensionssystemet i en balanseringsperiod eftersom balansindex inte nådde upp till nivån för inkomstindex. Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna. Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938-1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att de även administrerar premiepensionssystemet. Tabell 2.127 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor SB 2015 Utfall 2015 Utfall-SB 2015 Utfall-SB procent 2015 Utfall 2014 AP-fonderna, pensionsutgifter 265 098 264 577 -521 -0,2 255 111 Administrations- utgifter 2 733 2 890 157 5,7 2 877 varav Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 704 895 AP-fonderna, rörelsens kostnader 913 865 AP-fonderna, provisionskostnader 927 828 AP-fonderna, prestationsbaserade avgifter 346 289 267 831 267 466 -365 -0,1 257 988 AP-fonderna finansieras via ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.127. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader. Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat medan administrationskostnaderna blev högre I budgetpropositionen för 2015 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 267 831 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 267 466 miljoner kronor och är därmed 365 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 264 577 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 90 390 miljoner kronor och tilläggspension med 174 175 miljoner kronor. Utöver dessa utbetalningar överfördes 11,8 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår också i pensionsutbetalningarna från AP fonderna. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 890 miljoner kronor, vilket är 157 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick tillsammans 704 miljoner kronor i ersättning för administration från AP fonderna (enligt regeringsbeslut om Ersättning från Första-Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2015 den 18 december 2014 (S2014/04473, S2014/08955/SF)). Indexregler medförde att pensionerna räknades upp med 0,9 procent Jämfört med 2014 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 9 478 miljoner kronor (3,7 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 9 466 miljoner kronor (3,7 procent). Ökningen beror främst på att antal ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension ökade. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna upp med 0,9 procent mellan 2014 och 2015. I december 2015 uppbar 2 057 567 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, en ökning med 44 105 personer jämfört med december 2014. 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter Underliggande saldo 1990-2015 Det faktiska utfallet för statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. Förekomsten av sådana poster försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling, det s.k. underliggande saldot. Större poster av engångskaraktär för 2015 och 2014 redovisas i tabell 2.128. De största posterna för 2015 kommenteras. I diagrammet visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990-2015. I början av perioden har justeringar även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för ökad jämförbarhet mellan åren. Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990-2015 År 2015 uppgick det faktiska underskottet i budgeten till 33 miljarder kronor medan det underliggande underskottet var 16 miljarder kronor. Negativa engångseffekter bidrog alltså till att försämra saldot. Framför allt ökade Riksbankens lån i Riksgäldskontoret med 10 miljarder kronor och nästan lika mycket utbetalades till kommunerna med anledning av flyktingsituationen, för utgifter främst under 2016. År 2014 var det faktiska budgetunderskottet 72 miljarder kronor, dvs. mer än dubbelt så stort som 2015. Saldot påverkades även då av negativa engångseffekter, bl.a. var EU-avgiften extra hög och Riksbankens lån ökade även då. De negativa engångseffekterna 2014 var något mindre än 2015, vilket innebär att det underliggande saldot Tabell 2.128 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2010-2015 Miljoner kronor 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Faktiskt saldo -32 650 -72 194 -130 873 -24 907 67 801 -1 052 Engångseffekter m.m. -16 374 -14 092 -73 802 7 977 36 274 23 425 Underliggande saldo -16 276 -58 102 -57 071 -32 884 31 527 -24 477 förbättrades något mer mellan åren än det faktiska saldot. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar de negativa engångseffekterna. Under perioden 1990-2015 uppgick engångseffekterna i genomsnitt till 16 miljarder kronor per år. Engångseffekter 2015 Engångseffekterna 2015 försämrade saldot med drygt 16 miljarder kronor. Större poster under 2015 kommenteras i detta avsnitt. De kommenteras även under respektive inkomst- och utgiftsområde (avsnitt 4 och 6). Anslag EU-avgiften påverkades 2015 av tre stora engångseffekter, varav två negativa och en positiv. De medförde sammanlagt att avgiften blev 9,0 miljarder kronor högre. Den första engångseffekten avser en försenad rabatt på EU-avgiften. Förseningen innebar negativa effekter för saldot såväl 2014 som 2015, på 3,2 respektive 3,4 miljarder kronor. En positiv effekt på 6,6 miljarder kronor uppstår 2016 när rabatterna betalas ut retroaktivt i form av en sänkt EU-avgift. Den andra engångseffekten beror på att den årliga revideringen av tidigare års avgiftsbaser var ovanligt stor 2014. En korrigering av BNI-avgiften medförde en högre avgift 2014 men också en återbetalning på 1,2 miljarder kronor 2015. En resterande återbetalning gjordes i början av 2016. Den tredje och största engångseffekten, på 6,7 miljarder kronor, beror på regeringens beslut om en förtida betalning i december 2015 av en del av 2016 års avgift. Detta beslut innebär en tidigareläggning av belastningen av anslaget och av de takbegränsade utgifterna från 2016 till 2015. Budgetsaldot påverkas dock inte av beslutet. Saldot belastas först när EU-kommissionen tar ut medlen från Sveriges EU-konto i början av 2016. I slutet av 2015 tog regeringen även beslut om tidigareläggningar av andra utgifter från 2016 till 2015, vilket sammanlagt medförde negativa effekter för 2015 på 5,3 miljarder kronor. Det gällde biståndsutbetalningar (2,5 miljarder kronor), utbetalningar av läkemedelsförmåner (1,8 miljarder kronor) och bidrag till kommuner för det s.k. lågstadielyftet (1,0 miljoner kronor). Dessutom utbetalades 9,8 miljarder kronor i december 2015 som ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. Av detta har 1,0 miljard kronor redovisats som en intäkt 2015. Av intäkten på 1,0 miljard kronor avsåg 0,9 miljarder kronor kommunerna och 0,1 miljarder kronor landstingen. Tabell 2.129 Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2015 och 2014 Miljoner kronor 2015 2014 Anslag -24 072 -5 789 EU-avgift, försenad rabatt -3 438 -3 214 EU-avgift, periodisering av retroaktiv BNI-korrigering 1 177 -2 575 EU-avgift, förskott för 2016 -6 700 Biståndsverksamhet, tidigarelagda bidragsutbetalningar -2 498 Läkemedelsförmånerna, tidigarelagd utbetalning -1 819 Lågstadielyftet, tidigarelagd bidragsutbetalning -994 Tillfälligt stöd till kommuner för flyktingkostnader, främst för 2016 -9 800 Inkomsttitlar 10 879 11 975 Exportkreditnämnden, inleverans av myndighetskapital 2 288 Specialfastigheter, återföring av kapital 2 071 Akademiska Hus, extrautdelning 4 500 SJ AB, extrautdelning 1352 Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti, extrautdelning 138 Lernia, extrautdelning 123 Fouriertransform, extrautdelning 100 Inlandsinnovation, extrautdelning 100 Vasallen, extrautdelning 207 47 Svensk Bilprovning, extrautdelning 252 CSN-lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor 11 676 Kassamässig korrigering 6 700 0 EU-avgift, förskott för 2016 6 700 Riksgäldskontorets nettoutlåning -9 880 -20 278 Lån till Riksbanken -9 966 -4 467 Lån till Island 1 939 Lån till Affärsverket svenska kraftnät 1 115 -2 427 Kärnavfallsfonden -314 -4 636 Insättningsgarantifonden 289 68 Carnegie (stabilitetsfonden) 42 49 Exportkreditnämnden -796 1 773 Premiepensionsavgifter, inbetalning 37 336 35 334 Premiepensionsmedel, utbetalning -36 716 -35 650 Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i Riksgäldskontoret -1 464 1 074 Lån till CSN för kapitaliserade räntor, till inkomsttitel -11 676 Övrigt, netto 594 -1 659 Totalt -16 374 -14 092 Inkomsttitlar Under 2015 gjorde Exportkreditnämnden och åtta statliga bolag inleverans av myndighetskapital, extrautdelningar och återföring av kapital till staten på totalt 10,9 miljarder kronor, vilka betraktas som engångsvisa inkomster. De största beloppen avser inleverans av kapital från Exportkreditnämnden (2,3 miljarder kronor), extrautdelning från Akademiska Hus (4,5 miljarder kronor), SJ AB (1,4 miljarder kronor) samt återföring av kapital från Specialfastigheter (2,1 miljarder kronor). Som extrautdelning räknas sådan utdelning som inte ryms inom föregående års utdelningsbara resultat eller som beror på uppskrivning av tillgångsvärden (samma definition som i nationalräkenskaperna). Riksgäldskontorets nettoutlåning Under Riksgäldskontorets nettoutlåning uppstod 2015 såväl positiva som negativa engångseffekter. De negativa effekterna dominerade, främst som en följd av att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade. Riksbanken lånade 2009 och 2013 totalt cirka 200 miljarder kronor i dollar och euro för att stärka valutareserven. Det totala lånet ökade under 2015 med 10,0 miljarder kronor som en följd av att enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs än när de togs. Affärsverket Svenska kraftverk gör för närvarande stora investeringar i det svenska stamnätet och finanserar dessa delvis med lån i Riksgäldskontoret. Under 2015 minskade de sina lån med 1,1 miljarder kronor, vilket berodde på att de i högre grad än föregående år har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter. Exportkreditnämnden minskade behållningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 0,8 miljarder kronor. Minskningen beror i stor utsträckning på den ovan nämnda inleveransen av myndighetskapital till staten. Inbetalningar av premiepensionsavgifter uppgick 2015 till 37,3 miljarder kronor och utbetalningar av premiepensionsmedel till 36,7 miljarder kronor. En del av ålderspensionsavgiften inbetalas som premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldskontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år, vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställts. Från kontot betalar Pensionsmyndigheten en gång per år ut premiepensionsmedel (inklusive avkastning) - i december månad året efter intjänandeåret - till de fonder som pensionsspararna valt. Myndighetens övriga förvaltning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 1,5 miljard kronor. Under posten Övrigt, netto (0,6 miljarder kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. 2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts. Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2015, realekonomiskt fördelade Tabell 2.130 Realekonomisk fördelning av statens budget Miljoner kronor Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring 2014-2015 Procentuell förändring 2014-2015 Transfereringar 605 756 581 692 24 064 4,1 varav till 0 Hushållssektorn 304 050 299 582 4 468 1,5 Kommunala sektorn 164 760 148 986 15 774 10,6 Företagssektorn 34 036 36 981 -2 945 -8,0 Ålderspensionssystemet 22 459 21 399 1 059 5,0 Statliga ideella organisationer 4 583 4 408 175 4,0 Internationell verksamhet 75 869 70 336 5 533 7,9 varav till EU-institutioner 44 232 41 553 2 679 6,4 Konsumtionsutgifter 221 450 214 320 7 129 3,3 varav 0 Löner inklusive sociala avgifter 122 043 119 927 2 116 1,8 Omkostnader för konsumtion 67 164 64 193 2 971 4,6 Lokaler 17 436 17 142 294 1,7 Utgifter för försvarsändamål 0 Sociala naturaförmåner 14 807 13 058 1 749 13,4 Investeringsverksamhet 28 766 28 978 -212 -0,7 Räntor 23 294 5 589 17 705 316,8 varav 0 Räntor på statsskulden 21 797 3 200 18 597 581,2 Finansiella transaktioner 10 079 10 293 -214 -2,1 Summa utgiftsområden 889 345 840 872 48 473 5,8 Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna utgjorde 68,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2015. Transfereringarna till hushåll ökade med 1,1 procent Hushållen fick 50,2 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med 4 468 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2014. Det beror framför allt på att transfereringarna till hushållen för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 4 208 miljoner kronor till 29 573 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av fler sjukfall och av att sjukfallen blev längre än tidigare år (se avsnitt 6.10). Transfereringarna till hushållen för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade jämfört med 2014. Ökningen uppgick till 1 195 miljoner kronor. Orsaken var att antalet utnyttjade timmar fortsatte att öka. Kommunerna är delvis med och finansierar assistansersättningen. Deras del av bidragen uppgick 2015 till 4 894 miljoner kronor. Kommunernas medfinansiering innebär att utfallet för anslaget är lägre än transfereringen till hushållen i den realekonomiska fördelningen av anslagen. Även transfereringarna till hushållen för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade jämfört med 2014. För år 2015 uppgick transfereringarna till hushållen till 3 687 miljoner kronor vilket är 1 002 miljoner kronor högre än 2014. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i snitt 36 478 deltagare 2014 till 48 358 deltagare 2015. Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning omfattar de största transfereringarna till hushållen. Transfereringarna till hushållen för anslaget minskade 2015 med 633 miljoner kronor till 44 436 miljoner kronor. Under de senaste åren har transfereringarna för anslaget kontinuerligt minskat. De lägre transfereringarna beror framför allt på ett minskat inflöde av nya personer. Även transfereringarna till hushållen för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade jämfört med 2014. Minskningen blev 1 257 miljoner kronor. Det berodde på att den öppna arbetslösheten minskade 2015, vilket medförde att färre fick arbetslöshetsersättning. Redovisningen av dagersättning till asylsökande har ändrats 2015. I stället för att redovisas som transferering till hushållen redovisas det som transferering till utlandet. Förändringen är gjord med anledning av att nationalräkenskapernas definitioner har ändrats. Dagersättningen belastar anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration och uppgick 2015 till 1 662 miljoner kronor, vilket är 604 miljoner kronor högre än föregående år. Beloppen i tabell 2.130 har justerats retroaktivt. Ökade transfereringar till kommuner med anledning av det stora antalet asylsökande och nyanlända Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2015 fick kommunsektorn 27,2 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2015. Transfereringarna till kommunsektorn ökade med 15 774 miljoner kronor (10,6 procent) jämfört med 2014. Ökningen berodde framför allt på utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, för vilket utfallet ökade med sammanlagt 8 438 miljoner kronor (9,0 procent). Utgiftsområdet anvisades 9 800 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten som beslutades av riksdagen i december. Pengarna var ett tillfälligt stöd till kommunerna och landstingen med anledning av att antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten. Det ökande antalet asylsökande är även orsaken till att transfereringarna till kommuner från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration har ökat med 2 606 miljoner kronor jämfört med 2014. Även utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade och blev 1 995 miljoner kronor högre (28,6 procent) jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tog emot fler nyanlända 2015 än 2014. Från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna under utgiftsområde 9 Hälsovård sjukvård och social omsorg betalas bidrag ut till landstingen för läkemedelsförmånernas kostnader. De högre transfereringarna 2015 beror dels på att landstingen fick bidrag för Hepatit C behandlingar som utförts under 2014, dels på att regeringen beslutade att bidrag för totalt 13 månader skulle betalas ut 2015 i stället för 12 månader, vilket normalt är fallet. Förtida betalningar medförde ökade transfereringar till utlandet Transfereringarna till utlandet ökade med sammanlagt 8 212 miljoner kronor 2015. Det högre utfallet beror framför allt på förtida betalningar av Sveriges kärnstöd (en del av Sveriges bistånd) och EU-avgiften. Regeringen beslutade i december 2015 att Sida skulle betala ut 2 498 miljoner kronor av Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid (se avsnitt 6.7). Regeringen beslutade även i december 2015 att Sverige skulle göra en förtida betalning av EU-avgiften för 2016 på 6 700 miljoner kronor (se avsnitt 6.27). Både beloppen belastar budgeten i sin helhet 2015. Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2015 Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2015 till 24,9 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer hade de största utgifterna för konsumtion 2015. Drygt hälften av utgifterna för konsumtion var löner inklusive sociala avgifter. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 1,8 procent 2015. Utgifterna för lön inklusive sociala avgifter ökade med 713 miljoner kronor (30,9 procent) för anslaget 1:1 Migrationsverket under utgiftsområde 8 Migration. På grund av den stora mängden asylsökande under hösten 2015, rekryterade Migrationsverket ny personal. Antalet årsarbetskrafter ökade från 4 174 till 5 330 (27,7 procent). Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 4,6 procent 2015. De största anslagen med omkostnader för konsumtion är anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer, samt anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Redovisningen av boendekostnader för asylsökande har ändrats 2015. I stället för att redovisas som Lokalkostnader redovisas det nu som Sociala naturaförmåner. Förändringen är gjord i enlighet med förändringar i nationalräkenskapernas definitioner. Boendekostnaderna belastar anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader på utgiftsområde 8 Migration och uppgick 2015 till 2 781 miljoner kronor, vilket är 1 200 miljoner kronor högre än föregående år. Beloppen i tabell 2.130 har justerats retroaktivt. Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3,2 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (19 349 miljoner kronor eller 67,3 procent). Ett ytterligare utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick investeringar som finansierades genom anslag till 8 594 miljoner för utgiftsområde 6, vilket är 28,8 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden. Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte under utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.130. Räntor och finansiella transaktioner I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. Statens utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna uppgick till 2,6 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2015. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. är det enskilt största i gruppen räntor. Anslaget svarade för 93,6 procent av de totala ränteutgifterna. De finansiella transaktionerna uppgick till 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2015 var anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunika-tioner och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster under utgiftsområde 15 Studiestöd. 2.7 Beställningsbemyndiganden Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet. Det totala bemyndigandebeloppet för 2015 var 406 573 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2015 uppgick till 326 281 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena blev 80 292 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet. De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden återfanns på utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 22 Kommunikationer samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick skillnaden till 14 885 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Afrika, Asien, Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, Globala insatser för socialt hållbar utveckling samt Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick skillnaden mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden till 14 606 miljoner kronor. Skillnaden var störst för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och berodde framför allt på att avtalen om medfinansiering har ökat jämfört med tidigare beräkningar och att räntekostnaderna för upptagna lån blev lägre än väntat på grund av den låga marknadsräntan. Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 24 229 miljoner kronor. Huvudelen av de beslutade bemyndigandena för utgiftsområdet avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror på att de avser beslut för hela programperioden. De utestående åtagandena för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppgick den sista december till 199 miljoner kronor, vilket innebar att bemyndigandet överskreds. En specifikation av riksdagen beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2015 per anslag redovisas i bilaga 3. Beställningsbemyndigande och utnyttjandet per anslag finns under respektive avsnitt för utgiftsområdena. Stora skillnader mellan beslutade bemyndiganden och utfall kommenteras i anslutning till bemyndigandetabellen i respektive avsnitt. Tabell 2.131 Beställningsbemyndiganden 2015 Miljoner kronor Utgiftsområde Beställnings- bemyndiganden Utestående åtaganden 2015-12-31 1 Rikets styrelse 171 129 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 30 0 4 Rättsväsendet 20 0 5 Internationell samverkan 160 199 6 Försvar och samhällets krisberedskap 86 297 81 305 7 Internationellt bistånd 71 096 56 211 8 Migration 198 1 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 043 1 431 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 3 250 2 951 13 Integration och jämställdhet 3 527 479 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 22 071 17 787 15 Studiestöd 4 3 16 Utbildning och universitetsforskning 34 893 27 380 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 706 480 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 232 27 19 Regional tillväxt 6 445 5 098 20 Allmän miljö- och naturvård 5 525 4 113 21 Energi 4 542 2 338 22 Kommunikationer 137 124 122 518 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 25 894 1 665 24 Näringsliv 2 346 2 165 Summa utgiftsområden 406 573 326 281 2.8 Inomstatliga lån Tabell 2.132 Inomstatliga lån Miljoner kronor UO Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31 1 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 53 1 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 500 398 2 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 13 600 11 946 2 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing1 2 915 1 158 2 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 11 700 10 233 2 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 8 2 7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten 5 0 6 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 300 0 6 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 9 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 350 1 9 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 58 21 Affärsverket svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 10 300 5 087 22 Vissa infrastrukturprojekt 43 000 41 507 22 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 835 0 22 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 Summa 125 470 70 449 1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. 2.9 Övriga krediter Tabell 2.133 Övriga krediter Miljoner kronor eller annan angiven valuta UO Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2015-12-31 2 Insättningsgarantin 1 Obegränsad 0 2 Investerarskyddet 2 Obegränsad 119 2 Garantier till banker m.m. för skuldförbindelser 3 Obegränsad 0 2 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 4 Obegränsad 0 2 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 5 Obegränsad 0 2 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet 6 Obegränsad 0 2 7 AP-fondens kredit på räntekonto 40 0 2 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 355 0 2 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 15 2 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 7 100 0 6 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 12 000 4 216 6 Försvarsexportmyndighetens behov av rörelsekapital 7 000 46 7 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 8 Obegränsad 0 7 Kredit för infriande av Sidas garantier 10 Obegränsad 0 10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 100 77 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 0 18 Kredit för infriande av Boverkets garantier 11 Obegränsad 0 23 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0 24 Exportkreditnämnden upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning 12 Obegränsad 0 Summa 4 474 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. 4 Prop. 2001/02:1 , bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) 6 Budgetlagen (2011:203), förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. 7 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. 8 Prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 10 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 11 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 12 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. 3.1 Resultaträkning Bättre resultat Resultaträkningen för 2015 visar ett underskott på 10,3 miljarder kronor, vilket är 57,2 miljarder kronor bättre jämfört med 2014. Tabell 3.1 Resultaträkning Miljoner kronor Not 2015 2014 Intäkter Skatteintäkter 1 1 138 437 1 030 782 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 51 043 52 226 Intäkter av bidrag 3 46 561 49 193 Summa intäkter 1 236 041 1 132 201 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -605 513 -588 976 Transfereringar till företag 4 -47 249 -49 875 Transfereringar till kommuner 4 -239 732 -222 307 Transfereringar till utlandet 4 -69 564 -67 940 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -6 040 -14 770 Summa transfereringar m.m. -968 098 -943 868 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -122 831 -120 094 Kostnader för lokaler 7 -21 105 -19 597 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -1 997 -423 Övriga driftkostnader 9 -85 193 -85 411 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -27 840 -26 821 Summa statens egen verksamhet -258 966 -252 346 Summa kostnader -1 227 064 -1 196 214 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 8 977 -64 013 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 -3 735 11 571 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -21 550 -32 074 Övriga finansiella intäkter 13 10 549 18 313 Övriga finansiella kostnader 14 -4 581 -1 212 Summa finansiella poster -15 582 -14 973 ÅRETS UNDERSKOTT -10 340 -67 415 Skatteintäkter ökade Det bättre resultatet beror på flera faktorer. Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder kronor och transfereringskostnaderna ökade med 33 miljarder kronor (se not 4). Nettokostnaden för statsskulden minskade med 10,5 miljarder kronor till följd av orealiserade och realiserade valutakurs-förändringar. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag försämrades med 15 miljarder kronor främst på grund av LKAB:s och Vattenfalls försämrade resultat. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 6,6 miljarder kronor. 3.1.1 Intäkter Diagram 3.1 Statens intäkter 108 miljarder kronor mer i skatteintäkter Skatteintäkterna uppgick till 1 138 miljarder kronor vilket utgjorde 91 procent av statens totala intäkter (se diagram 3.1 Statens intäkter). Statens skatteintäkter ökade med 108 miljarder kronor (10,4 procent) jämfört med 2014. Skatteintäkterna specificeras närmare i not 1. En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter Inkomstskatter ökade med 38 miljarder kronor jämfört med 2014, en ökning med 5,8 procent. Förändringen förklaras till viss del av att lönesumman ökade med 4,4 procent. Timlönen ökade med 3,3 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,1 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 10,8 miljarder kronor varav jobbskatteavdraget ökade med 3,3 miljarder kronor och reduktion för allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 4,3 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och RUT-tjänster) ökade med 3,2 miljarder kronor. Husavdraget uppgick till 22 miljarder kronor och huvuddelen avsåg ROT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 26 miljarder kronor motsvarande 5,8 procent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. Att avgifterna ökar mer än lönesumman förklaras av att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga har börjat trappas av. 2015 var nedsättningen drygt 7 miljarder kronor lägre än förra året. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inom-statliga och har eliminerats vid beräkning av de totala skatteintäkterna. Ökade företagsvinster gav högre intäkter från skatt på kapital Jämfört med 2014 ökade skatt på kapital med 26 miljarder kronor. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och låg kvar på en hög nivå även 2015 till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. Skatt på företagsvinster ökade med 23 miljarder kronor eller 23,5 procent. Större delen av ökningen förklaras av betalningar från bolag i en koncern. Aktiviteten i ekonomin var hög 2015 jämfört med förra året, vilket medförde att företagens vinster ökade. Bankerna redovisade också stora vinstökningar. Ytterligare en orsak till företagens ökade vinster är exportföretagens resultat som påverkades positivt av försvagningen av kronan. Ökade bostadsinvesteringar bidrog till mer intäkter från mervärdesskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 33 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 26 miljarder kronor eller 7,3 procent. Detta förklaras främst av en kraftig ökning av bostadsinvesteringarna som steg med 18 procent under 2015. Utvecklingen förklaras också av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,7 procent. I beloppet mervärdesskatt, 381 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 29 miljarder kronor som ska elimineras. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Ökade intäkter från skatt på alkohol och tobak Skatt på alkohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor. Skatten på vin och öl höjdes med 9 procent och skatten på starksprit med 2 procent 2015. Skatten på cigaretter höjdes med 7 procent och skatten på snus med 12 procent 2015. Ökade intäkter från skatt på energi och miljö Skatt på energi och miljö ökade med 3,4 miljarder kronor. Det beror på högre skatt på bensin och diesel. Dieselförsäljningen ökade något under 2015. Bensinförsäljningen minskade med 3,4 procent. Även skatt på vägtrafik ökade Skatt på vägtrafik ökade med 1,9 miljarder kronor. Fordonsskatten höjdes 2015 samtidigt som antalet nyregistrerade bilar blev fler. Intäkter av andra ersättningar minskade Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 1,2 miljarder kronor. Naturvårdsverkets intäkter minskade med 2,4 miljarder kronor. Minskningen följer en kraftig ökning 2014 på grund av realisationsvinster som uppstod vid försäljning av mark. Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter ökade med 0,8 miljarder kronor vilket främst beror på ökade intäkter för flygtrafik en route, s.k. undervägsavgifter. Intäkterna från EU-bidrag minskade Bidragsintäkter från EU minskade med 2,6 miljarder kronor. Intäkter av EU-medel visar på återflödet från EU-budgeten och dessa har minskat med 3,1 miljarder kronor vilket främst beror på att programperioden 2007-2013 går mot sitt slut och att programperioden 2014-2020 inte har påbörjats i särskilt hög grad. 3.1.2 Kostnader Diagram 3.2 Statens kostnader Av statens kostnader var 77 procent transfereringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet var 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent. Kostnaderna för statens egen verksamhet hålls tillbaka i den konsoliderade redovisningen genom att socialavgifterna på statsanställdas löner elimineras. 3.1.3 Transfereringar Diagram 3.3 Transfereringar per sektor Diagrammet ovan visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Hushållssektorn är den dominerande mottagaren och tar emot 63 procent av transfereringarna. Transfereringarna till hushåll är bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning. Även bidrag till ideella organisationer, t.ex. inom biståndsområdet, räknas till hushållssektorn. Kommunerna tar emot 25 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna. Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 962 miljarder kronor, vilket är en ökning med 33 miljarder kronor jämfört med 2014 Fler ålderspensionärer och högre pensioner Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 16 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 9,5 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension blir fler. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna till personer över 65 år upp med 0,9 procent mellan 2014 och 2015. I december 2015 fick 2 057 567 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är 44 105 personer fler än i december 2014. Utbetalningarna av premiepensioner ökade med 1,3 miljarder kronor eller 27 procent. Den ökningen beror på den s.k. tjugondels-infasningen som gör att varje ny årskull som går in i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år. Fler förklaringar är att börskurserna ökade relativt kraftigt under 2014, att många fonder gjorde valutakursvinster och att räntorna sjönk, vilket medförde kursvinster. Detta påverkade uppräkningen av många premiepensioner 2015. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Garantipension minskade med 0,8 miljarder kronor då prisbasbeloppet har sänkts. Bostadstillägget ökade med 0,1 miljarder kronor. Ökningen beror på att bostadstillägget höjdes i september 2015 från 93 till 95 procent av boendekostnaderna. Dessutom blev boendekostnaderna högre och antalet pensionärer med bostadstillägg något fler. Sjukskrivningarna ökar och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken Kostnaden för sjukpenning ökade med 4,2 miljarder kronor (14 procent). År 2015 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har den årliga ökningstakten i sjukpenningtalen tilltagit sedan mitten av 2014. Sjukpenningtalet i december 2015 var 10,5 dagar, vilket var en ökning med 1,1 dag eller 12 procent sedan december 2014. Liksom tidigare år har kvinnor ett högre sjukpenningtal än män, 13,7 dagar för kvinnor och 7,3 dagar för män. Ökningen är störst bland kvinnor och gäller framför allt psykiska diagnoser. Dessa är nu den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro både för kvinnor och män. Sjukpenningen ökar mest för sjukfall längre än ett år. Där har antalet personer ökat med 18 procent sedan december 2014. De långa sjukfallen ökade starkast bland män vilket beror på att antalet sjukfall med psykisk diagnos nu ökar snabbare bland män än bland kvinnor. Under november månad 2015 fick 193 372 personer sjukpenning, vilket är 17 000 fler än ett år tidigare. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån. Färre får aktivitets- och sjukersättning Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 0,7 miljarder kronor (1,6 procent). Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 307 446 personer i december 2015. Det är en minskning med 4,0 procent jämfört med december 2014. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt, samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till 37 599 personer i december 2015. Det är en ökning med 8,9 procent jämfört med december 2014. För nybeviljade aktivitetsersättningar ökar andelen med psykiatriska diagnoser något. Det gäller främst huvuddiagnoserna genomgripande utvecklingsstörningar och hyperaktivitetsstörningar. Fler män än kvinnor får aktivitetsersättning. Fler assistanstimmar Assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Kostnaden ökade med 1,2 miljarder kronor (4,0 procent). I december 2015 hade 16 142 personer assistansersättning vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2014. Det genomsnittliga antalet timmar ökade liksom schablonbeloppet per timme. Ökade kostnader för föräldraförsäkringen Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1,0 miljard kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medelersättningen stiger. Männen tar successivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning men ökningen går långsamt. Andelen har ökat från 12 till 26 procent sedan år 2000. Arbetslöshetsersättningen minskade Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads-området med 1,6 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen minskade med 0,9 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 0,3 miljarder kronor. I genomsnitt under 2015 uppgick arbetslösheten till 7,4 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Under 2014 var genomsnittet 7,9 procent. I slutet på december 2015 var 381 146 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 1,0 procent jämfört med december 2014. Av de inskrivna var 200 590 personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,3 procent. Antalet arbetslösa minskar bland dem med kortare arbetslöshetstider och bland inrikes födda, framför allt ungdomar. Antalet inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa fortsätter att öka till följd av många nyanlända invandrare. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 0,4 miljarder kronor. Lönegarantiersättningen minskade Lönegarantiersättningen minskade med 0,4 miljarder kronor jämfört med 2014. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats. Ökad ersättning till etableringslotsar Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,3 miljarder kronor. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Mer etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade med 1 miljard kronor. Antalet personer med etableringsersättning följer, med viss eftersläpning, flyktingströmmarna till Sverige. Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs under Kommunersättning för flyktingmottagande ökade också. 31 miljarder kronor till premiepensionssystemet Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). I beloppet ingår socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (2,2 miljarder kronor). Transfereringar till företag minskade Transfereringar till företag minskade med 2,6 miljarder kronor. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 2,7 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner ökade Bidragen till kommuner ökade liksom de två närmast föregående åren och ökningen har tilltagit under 2015. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 17 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 12 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därför har statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med över 57 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 70 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget. Ökad kommunmoms men minskad kommunalekonomisk utjämning Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 2,9 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting minskade med 0,9 miljarder kronor respektive 0,8 miljarder kronor. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande i huvudsak togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Kommuner och landsting kompenseras för ökade kostnader för unga Nedsättning för socialavgifter för unga slopades under 2015. Kommunerna kompenseras för ökade kostnader för anställda i åldern 18-26 år med statsbidrag från det nya anslaget Stöd till kommuner och landsting. Anslaget inrättades därför att det inte går att ändra anslaget för kommunalekonomisk utjämning under pågående budgetår men från 2016 kommer stödet att fördelas via det anslaget. Kompensationen till kommuner och landsting blev 0,7 respektive drygt 0,1 miljarder kronor. Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. Stödet betalades ut i december 2015 men avser även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. I statens resultaträkning redovisas stödet kassamässigt och därmed i sin helhet på 2015. Kommunersättning för flyktingmottagande ökade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration ökade med 6,0 miljarder kronor. Det totala antalet asylsökande blev 162 877 under 2015. Under 2014 ansökte totalt 81 301 om asyl. Flest sökande kommer från Syrien och därefter Afghanistan. Ersättningar och bostadskostnader ökade med 2,6 miljarder kronor. Det totala antalet kommunmottagna enligt förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar uppgick under 2015 till 51 197. Under 2014 var antalet kommunmottagna 46 504. Under 2015 har totalt 109 235 uppehållstillstånd beviljats. Under 2014 beviljades 110 610 uppehållstillstånd. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade med 3,4 miljarder kronor. Därav ökade ersättningen för ensamkommande barn med 1,0 miljard kronor. Det kom 35 369 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl 2015. Antalet kommunmottagna barn under 2015 var 3 794. Antalet ensamkommande barn 2014 var 7 049 varav 3 396 blev kommunmottagna. Det är främst asylsökande barn från Afghanistan som ökat. De utgjorde 66 procent av totalt antal ensamkommande asylsökande barn under 2015 mot 22 procent föregående år. Läkemedelsförmånerna ökade Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,1 miljarder kronor. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 2015 ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. De ökade kostnaderna för läkemedelsförmånerna 2015 beror främst på att landstingen kompenserats för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C som ett resultat av den nya överenskommelsen. Lågstadielyftet och andra ökningar inom skolområdet Under december betalades statsbidrag till kommunerna ut för fler lärare i de lägre årskurserna i grundskolan. Utbetalningen avser läsåret 2015/2016 och fördelas lika mellan åren. För 2015 redovisas 0,9 miljarder kronor i statsbidrag till primärkommuner för lågstadielyftet. Skolverkets bidrag till primärkommuner för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet har ökat med drygt 0,2 miljarder kronor. Kommunerna fick också 0,2 miljarder kronor mer för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Statsbidrag för yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade däremot med 0,3 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade - högre EU-avgift Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 1,7 miljarder kronor. Den BNI-baserade avgiften ökade med 0,8 miljarder kronor och den mervärdesskattebaserade avgiften ökade med 0,3 miljarder kronor. Tullavgiften ökade 0,5 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete minskade med 1,0 miljard kronor. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslags-posten Ersättningar till asylsökande. Även ersättningar från anslaget Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Nationalräkenskaperna har efter utredning beslutat att person utan uppehållstillstånd ska anses representera ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. Dessa ersättningar ökade med 0,6 miljarder kronor. Marknadsvärdering gav minskade avsättningar Avsättningen till Kärnavfallsfonden minskade kraftigt jämfört med 2014, beroende på marknadsvärderingen av tillgångar. Även avsättningen till Insättningsgarantifonden minskade kraftigt eftersom effekten av marknadsvärdeförändringar är betydligt mindre än för 2014. 3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 259 miljarder kronor 2015. Det är en ökning med 6,6 miljarder kronor jämfört med 2014. Lönekostnaderna ökade med 3,1 procent Statens personalkostnader ökade med 2,7 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,8 miljarder kronor eller 3,1 procent. Polismyndigheten och Försvarsmakten har de högsta personalkostnaderna. Migrationsverkets lönekostnader ökade med 30,1 procent vilket beror på många nyanställningar och ökat övertidsuttag på grund av en mycket kraftig ökning av antalet asylsökande. Arbetsförmedlingens lönekostnader ökade med 8,3 procent, vilket beror på nyrekrytering främst inom ramen för etableringsuppdraget som syftar till att få nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har också sagt upp avtalen med externt upphandlade etableringslotsar och ersatt dessa med egna anställda medarbetare, s.k. etableringsresurser. Lokalkostnaderna ökade Statens lokalkostnader ökade med 1,5 miljarder kronor. Migrationsverket har de största lokalkostnaderna och de ökade med 1,1 miljarder kronor. Efterfrågan på platser i anläggnings-boende för asylsökande överstiger antalet avtalade platser och därför hyr Migrationsverket tillfälliga platser som är betydligt dyrare. Övriga driftkostnader Övriga driftkostnader minskade med 0,2 miljarder kronor. Bland annat minskade kostnaderna för det militära försvaret. Försvarsmaktens driftkostnader har minskat vilket bl.a. förklaras av att reservdelar och utbytesenheter från utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager. Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 1,6 miljarder kronor. Exportkreditnämndens (EKN) totala kostnader i garantiverksamheten ökade med 1,3 miljarder kronor främst på grund av ökat behov av reservering för framtida skador som följd av ett ökat utestående engagemang. Ökningen av utestående garantier beror i huvudsak på garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB. Trafikverkets avskrivningar ökade under året med 1,1 miljarder kronor. 3.1.5 Försämrat resultat i statliga företag Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade med 15 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. Resultatet för LKAB försämrades med 6,0 miljarder kronor. Lägre priser och lägre sålda volymer järnmalm påverkade resultatet negativt. Försämringen inkluderar en nedskrivning av materiella anläggningstillgångar på 6,1 miljarder kronor. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 1,6 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket är 1,9 miljarder kronor lägre än föregående år. Vattenfalls resultat försämrades med 8,5 miljarder kronor. Resultatet belastades med nedskrivningar på 36,8 miljarder kronor, en ökning med 13,0 miljarder kronor från föregående år. Årets avsättningar uppgår till 6,0 miljarder kronor och avser främst kärnkraft, gruvverksamhet och vattenkraft i Tyskland. Föregående år gjordes avsättningar på 5,7 miljarder kronor. Lägre elpriser har påverkat resultatet negativt med 4,6 miljarder kronor. Resultatet påverkas gynnsamt av en positiv skatteffekt på 8,4 miljarder kronor. 3.1.6 Nettokostnaden för statsskulden minskade År 2015 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 22 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 11 miljarder kronor. Orsaken var främst att positiva orealiserade valutakursförändringar ökade med 24 miljarder kronor medan de negativa realiserade valutakursförändringarna ökade med 14 miljarder kronor. Den positiva effekten uppstår när kronan stärks mot lånevalutan under lånets löptid. Finansiella intäkter minskade Övriga finansiella intäkter minskade med 7,8 miljarder kronor, främst beroende på att föregående års belopp innehöll marknadsvärde-ökningar för obligationer på ca 6 miljarder kronor. 3.2 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2015. Tabell 3.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2015-12-31 2014-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 7 459 7 210 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 923 876 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 0 1 Summa immateriella anläggningstillgångar 8 382 8 087 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 18 136 232 116 093 Statliga järnvägsanläggningar 19 143 287 129 445 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 39 723 39 274 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 4 898 4 605 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 32 533 29 692 Pågående nyanläggningar 23 78 472 101 196 Beredskapstillgångar 24 95 280 93 155 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 4 965 5 363 Summa materiella anläggningstillgångar 535 390 518 823 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 26 328 528 350 113 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 42 989 42 864 Långfristiga fordringar 28 4 749 3 177 Summa finansiella anläggningstillgångar 376 266 396 154 Summa anläggningstillgångar 920 038 923 064 Utlåning 29 433 805 414 718 Varulager m.m. Varulager och förråd 30 1 676 1 703 Pågående arbeten 31 637 621 Fastigheter 32 163 161 Förskott till leverantörer 33 30 49 Summa varulager m.m. 2 506 2 534 Fordringar Kundfordringar 34 9 218 6 177 Övriga kortfristiga fordringar 35 167 441 139 814 Summa fordringar 176 659 145 991 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 36 20 165 13 016 Upplupna bidragsintäkter 37 2 511 2 609 Övriga upplupna intäkter 38 44 315 12 222 Summa periodavgränsningsposter 66 991 27 847 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 39 2 800 18 546 Summa kortfristiga placeringar 2 800 18 546 Kassa och bank 40 7 298 7 083 SUMMA TILLGÅNGAR 1 610 097 1 539 783 KAPITAL OCH SKULDER Not Nettoförmögenhet 41 -421 804 -417 816 Fonder 42 153 044 147 004 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 227 871 221 144 Övriga avsättningar 44 15 108 10 541 Summa avsättningar 242 979 231 685 Statsskulden Lån i svenska kronor 45 941 501 924 378 Lån i utländsk valuta 45 410 791 422 258 Summa statsskulden 1 352 292 1 346 636 Skulder m.m. Långfristiga skulder 46 3 349 3 060 Leverantörsskulder 47 19 135 17 556 Övriga kortfristiga skulder 48 177 402 127 786 Depositioner 49 1 241 1 286 Förskott från uppdragsgivare och kunder 50 162 125 Summa skulder m.m. 201 289 149 813 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 51 32 146 29 573 Oförbrukade bidrag 52 10 189 9 551 Övriga förutbetalda intäkter 53 39 962 43 337 Summa periodavgränsnings- poster 82 297 82 461 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 610 097 1 539 783 Garantiförbindelser 54 1 623 153 1 512 846 Övriga ansvarsförbindelser 55 48 749 41 448 3.2.1 Nettoförmögenheten minskade Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten och motsvarar i huvudsak statsbudgetens ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2015 var nettoförmögenheten -422 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld. Det är en försämring med 4 miljarder kronor jämfört med 2014 då nettoförmögenheten var -418 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas så här: Mdkr Ökning av tillgångar 70 Ökning av skulder -57 Ökningar av avsättningar -11 Ökning av fonder -6 Summa -4 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Mdkr Årets underskott enligt resultaträkningen -10 Värdeförändringar av aktier och andelar +3 Utjämningspost vid eliminering av statspapper +3 Summa -4 Förändringen av nettoförmögenheten orsakas dels av årets underskott i resultaträkningen på 10 miljarder kronor, dels av påverkan av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är värdeförändringar av statligt ägda företags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2015 uppgick dessa effekter till +3 miljarder kronor. Vi eliminering av myndigheters innehav av inomstatliga värdepapper värderade till marknadsvärde mot Riksgäldskontorets motsvarande skuld förs mellanskillnaden till nettoförmögenheten. För 2015 uppgick förändringen av mellanskillnaden till +3 miljarder kronor. 3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen Under räkenskapsåret 2015 ökade de totala tillgångarna med drygt 70 miljarder kronor till 1 610 miljarder kronor. Nya vägar och järnvägar De materiella anläggningstillgångarna ökade med 17 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar som blev klara 2015 var 25 miljarder kronor. Större objekt som öppnades för trafik under 2015 var E20 Norra Länken, E4 Sundsvall, E18 Hjulsta-Kista och Riksväg 70 Ulricehamn. Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara 2015 var 18 miljarder kronor. Större projekt som färdigställdes 2015 var tunneln genom Hallandsåsen och Pågatågen i nordösta Skåne och södra Småland. I färdigställda investeringar ingår också arbeten för ökad kapacitet och framkomlighet, som på sträckan Gävle-Sundsvall, och upprustningar, som på sträckan Laxå-Falköping och Mjölby-Nässjö. Stora pågående nyanläggningar har färdigställts 2015 Pågående nyanläggningar hos Trafikverket minskade. Trafikverkets investeringar uppgår till 21 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som till exempel E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaketet och Citybanan. Under 2015 har Trafikverket färdigställt projekt värda 44 miljarder kronor. Nya helikoptrar Värdet av maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade under 2015. Av årets totala investeringar på 4,8 miljarder kronor står Polismyndigheten för 0,7 miljarder kronor. Det förklaras främst av de helikoptrar som har anskaffats. Invärdering av beredskapslager Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 8,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,8 miljarder kronor under 2015. Anskaffningen innefattar bl.a. bandvagnar, terrängbilar, JAS 39 C/D och mörkerstridsutrustning. Under året genomförde Försvarsmakten utrangeringar för 2,9 miljarder kronor. Utrangeringarna avsåg främst JAS 39 A/B. Beredskapslagrets värde ökade med 4,1 miljarder kronor under året. Ökningen beror på att reservdelar och utbytesenheter för utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager till ett bokfört värde om 3,6 miljarder kronor. Värdet på Vattenfall, LKAB och TeliaSonera AB minskade De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 20 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag minskade med 22 miljarder kronor. Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 11,3 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 16,7 miljarder kronor. Kassaflödes-säkring medförde en positiv påverkan med 6,0 miljarder kronor. Därutöver medförde omvärdering av förmånsbestämda pensions-planer en positiv påverkan med 2,7 miljarder kronor. Skatt relaterat till poster som påverkade eget kapital vid sidan av resultatet uppgick till 2,4 miljarder kronor. En tilläggsköpeskilling avseende tidigare förvärv av aktier påverkade andelsvärdet negativt med 0,9 miljarder kronor. LKAB minskade i värde med 5,6 miljarder kronor vilket främst beror på periodens förlust på 5,7 miljarder kronor samt utdelning av 0,1 miljarder kronor. Statens andel i TeliaSonera AB är 37,3 procent. Andelen minskade i värde med 5,0 miljarder kronor, vilket till en del beror på andelen av årets resultat på 3,2 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor. Negativa valutakursdifferenser och skatter samt positiv påverkan av omvärdering av pensionsplaner och kassaflödessäkring har netto påverkat andelsvärdet negativt med 3,4 miljarder kronor vid sidan av resultatet. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 68,1 miljarder kronor. Luftfartverkets långfristiga fordringar ökade Långfristiga fordringar ökade med 1,6 miljarder kronor. Luftfartsverkets fordringar på Eurocontrol avseende terminal- och undervägsavgifter ökade med 0,8 miljarder kronor, främst på grund av omklassificeringar och tillkommande poster vid övergång till bruttoredovisning av återvinningsbara under- och överskott som fordran och skuld. Statens lån till Riksbanken ökade Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 14 miljarder kronor. Riksgäldskontoret redovisar 253 miljarder kronor eller 58 procent av statens utlåningsfordringar och de består huvudsakligen av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som ökade med 14 miljarder kronor eftersom kronan försvagades mot dollarn. CSN:s fordringar ökade CSN:s utlåningsfordran ökade med 5,3 miljarder kronor och uppgick till 180 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Ökningen av lånefordran beror främst på att nyutlåningen var större än amorteringarna och att det tillkommit många nya låntagare som ännu inte blivit återbetalningsskyldiga. De beräknade osäkra fordringarna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Ökade kundfordringar hos Exportkreditnämnden EKN:s fordringar utgörs av premiefordringar i garantiverksamheten. Fordringar som gäller efterskottspremier ökade med nära 3 miljarder kronor efter justering för risk och nuvärdesberäkning. Det beror på att premieinkomsterna ökade så att de under året var de högsta i EKN:s historia. Ökningen förklaras till största delen av garantin för Gripenplan till Brasilien. Premierna för den affären kommer att betalas löpande i efterskott och detta ökar EKN:s premiefordringar kraftigt. Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar ökade med 28 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i första hand på att effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på skuldsidan i samband med köp av värdepapper. Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordran på kommuner och landsting är slutavräkning av kommunalskatt som minskade jämfört med 2014. Skatteverket gör slutavräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära medel som Skatteverket betalat ut till kommuner och landsting under inkomståret. Förutbetald EU-avgift och läkemedelsförmån Kammarkollegiet har enligt regeringens beslut betalat 6,7 miljarder kronor av 2016 års EU-avgift till EU-kommissionens konto i slutet av 2015. Dessutom har 1,8 miljarder kronor för läkemedelsförmåner betalats till landstingen en månad tidigare än enligt ordinarie betalningsplan. Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de skatter som betalats in och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av upplupna intäkter redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är högre än de betalda skatterna som Skatteverket redovisat. En upplupen intäkt innebär här att de periodiserade skatteintäkterna är högre än de betalda skatterna. Upplupna skatteintäkter ökade med nära 34 miljarder kronor och posten upplupna intäkter totalt ökade med 32 miljarder kronor. Värdepapper och andelar minskade Värdepapper och andelar minskade med 16 miljarder kronor och minskningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskulds-förvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid bokslutstidpunkten. Fonderna ökade Fonder ökade med 6,0 miljarder kronor jämfört med 2014. Under året har Stabilitetsfondens behållning ökat med 3,4 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 1,4 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 1,2 miljarder kronor under året. Avsättningarna ökade Avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 6,7 miljarder kronor. Avsättningen påverkades mest av att räntan i beräkningsgrunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 6,0 miljarder kronor. Övriga avsättningar ökade med 4,6 miljarder kronor. EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang ökade med 4,5 miljarder kronor. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2015 uppgick till 10 miljarder kronor, vilket är en ökning med 80 procent. Den stora ökningen hänger samman med garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB under året. Det var EKN:s största affär någonsin och garantin uppgick till drygt 50 miljarder kronor. Statsskulden ökade Statsskulden ökade med 5,6 miljarder kronor och uppgick vid 2015 års utgång till 1 352 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 17 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 11 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2015 var -36 miljarder kronor. Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder ökade med 50 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i första hand på att effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33 miljarder kronor. Motsvarande effekt förekommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper. Skatteverkets kontoöverskott på skattekontot har ökat med 17 miljarder kronor. Migrationsverkets upplupna kostnader ökade Migrationsverket redovisar en ökning av upplupna kostnader med 3,4 miljarder kronor. De största ökningarna avser upplupna kostnader för placering av barn med 1,2 miljarder kronor. 3.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 3.3 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2015 2014 Statens verksamhet Skatter 56 1 108 686 1 021 614 Avgifter och andra ersättningar 57 70 136 62 035 Intäkter av bidrag 46 561 49 193 Summa justerade intäkter 1 225 383 1 132 842 Transfereringar 58 -970 445 -930 905 Statens egen verksamhet 59 -216 825 -217 346 Summa justerade kostnader -1 187 270 -1 148 251 Justeringar till betalningar 60 29 408 1 524 Saldo statens verksamhet 67 521 -13 885 Investeringar 61 Finansiella investeringar -3 398 -3 191 Materiella investeringar -42 415 -45 783 Immateriella investeringar -2 848 -2 699 Summa investeringsutgifter -48 661 -51 673 Försäljning av anläggningstillgångar 684 3 172 Summa investeringsverksamhet -47 977 -48 501 Utlåning 62 Nyutlåning -28 532 -21 028 Amorteringar 12 150 13 338 Summa nettoutlåning -16 382 -7 690 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 63 -27 531 -14 177 Övrigt finansiellt netto 64 9 184 10 645 Justeringar till betalningar 65 7 566 10 524 Summa finansiella aktiviteter -10 781 6 992 Totalt -7 619 -63 084 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden 5 657 110 218 Orealiserade valutakursförändringar 1 962 -47 134 Totalt 7 619 63 084 3.3.1 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat-räkningen, var positivt med 68 miljarder kronor 2015, vilket netto är 81 miljarder kronor högre än föregående år. Skillnaden beror främst på att skatteinbetalningarna var 87 miljarder kronor högre. Utbetalningarna av transfereringar ökade med 40 miljarder kronor. Inbetalningar från avgifter och andra ersättningar ökade beroende på högre utdelningar från statliga bolag. Förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under posten Justeringar till betalningar har netto påverkat kassaflödet positivt med 28 miljarder kronor mer än föregående år vilket beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning vid handel med finansiella instrument. 3.3.2 Investeringarna blev något lägre Kassaflödet i investeringsverksamhet var negativt med 48 miljarder kronor vilket är något mindre än föregående år. Investeringsutgifterna under 2015 uppgick till 49 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3 miljarder kronor hänförligt till framför allt materiella anläggningstillgångar. Samtidigt minskade kassaflödet från försäljning av anläggningstillgångar med 2,5 miljarder kronor. Bland de materiella investeringarna har investeringar i beredskapstillgångar ökat 1 miljard kronor. Investeringar i väganläggningar har minskat medan investeringar i järnvägsanläggningar har ökat. Investeringar i fastigheter och markanläggningar har minskat med 2,5 miljarder kronor beroende på att Naturvårdsverket gjorde stora investeringar under 2014. Övriga investeringar uppgår till 6 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,6 miljarder kronor. Det är framför allt Svenska kraftnäts nätinvesteringar som har minskat med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år (se not 61). 3.3.3 Statens nettoutlåning var högre än 2014 Statens nettoutlåning, skillnaden mellan årets nyutlåning och årets erhållna amorteringar, uppgick till drygt 16 miljarder kronor vilket är en ökning med knappt 9 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens (CSN) utlåning har ökat med 2 miljarder kronor och Riksgäldskontorets nyutlåning till Riksbanken uppgick till 10 miljarder kronor som berodde på valutakursförändringar. Amorteringarna har minskat med 1,2 miljarder kronor beroende på att lån till Island amorterades 2014 med 1,9 miljarder kronor. 3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter försvagades Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2015 var negativt med 11 miljarder kronor, en försvagning med 18 miljarder kronor. Framför allt har realiserade kursdifferenser och valutakursförändringar påverkat posten negativt. 3.3.5 Statens lån ökade Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning 2015 uppgick till 7,6 miljarder kronor, dvs. staten har ökat sina lån. Statsskulden ökade med knappt 5,7 miljarder kronor medan orealiserade negativa valutakursförändringar i upplåningsverksamheten innebar att upplåningsbehovet var 2 miljarder kronor högre än förändringen av statsskulden. 3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget 2015. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings-analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2015 Miljoner kronor Resultaträkningens underskott -10 340 Justeringar för poster som ej medför betalningar 50 236 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder -2 249 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -45 266 Finansieringsanalysens saldo -7 619 Justeringar hänförbara till statsskulden -25 031 Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -17 386 Förändring av inomstatliga innehav av värdepapper, skuldkorrigeringar samt övriga poster -7 645 Statens budgetsaldo -32 650 Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 50 miljarder kronor och består av avskrivningar och nedskrivningar med 29 miljarder kronor och avsättningar och fondering med 17 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag uppgår till 4 miljarder kronor, marknadsvärdesförändringar på värdepapper uppgår till 3 miljarder kronor samt realisationsvinster m.m. 3 miljarder kronor. Från detta avgår orealiserade valutakursförändringar med -6 miljarder kronor. Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Nettofordringarna för skatter har ökat med ca 30 miljarder kronor beroende på att inbetalda skatter är lägre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Även fordringar för transfereringar har ökat med drygt 9 miljarder kronor beroende på att flera bidrag för 2016 betalades ut i slutet av 2015. Hos Riksgäldskontoret har fordringarna minskat och skulderna ökat i statsskuldförvaltningen, vilket ger en positiv påverkan med nästan 8 miljarder kronor. Nettoförändringen av övriga fordringar och skulder ger en positiv påverkan på likvida medel med 29 miljarder kronor. Den sammanlagda nettoeffekten av förändringar av fordringar och skulder blir därmed -2,2 miljarder kronor. Övriga transaktioner som påverkar betalningar är främst investeringar som gav ett utflöde av likvida medel på 48 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med drygt 16 miljarder kronor medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 19 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa transaktioner var -45 miljarder kronor. 3.3.7 Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo var negativt med knappt 8 miljarder kronor, vilket är 25 miljarder kronor mindre än saldot i statens budget som var negativt med 33 miljarder kronor. Att nettoupplåningen är positiv innebär att staten ökat sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar. Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 17 miljarder kronor. Skillnaden i övrigt beror bl.a. på poster som har påverkat lånebehovet men inte statsskulden, bl.a. gäller det förändring av myndigheters innehav av statspapper och skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget påverkat statsskulden med nära 8 miljarder kronor. Myndigheternas innehav av statspapper har ökat med drygt 3 miljarder kronor vilket är en viktig del av detta. 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203), och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker. Den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13-15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisnings-standarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokförings-mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Kostnaden periodiseras endast när den tydligt går att hänföra till ett visst år. Skatter Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar. Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter, fastighetsskatt samt skattereduktioner. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålders-pensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i årsredovisningen för staten. Avgränsning av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första-Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansierings-analysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag. En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Gemensam brytdag Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljnings-värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används åter-anskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljnings-värdet. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings-värde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Myndigheterna tillämpar vanligen 3-5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider. För statliga väganläggningar tillämpas schablonmässigt linjär avskrivning på 40 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år. För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15-25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3-10 år för övriga beredskapsinventarier. För övriga beredskapsvaror - beredskapslager - som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten. Utlåning Lånefordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, vilket är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och som inte har en marknadsmässig ränta värderas till nuvärdet av framtida betalningar. Aktier och andelar Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten jämfört med myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan. Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen. Se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt. Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till övervägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning. För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten så som de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, Statens tjänstepensionsverk och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis: - som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruksavgifter vid Statens jordbruksverk eller lokalradioavgift vid Myndigheten för radio och tv), - som medel för finansiering av bidrag (exempelvis avgifter för insättningsgarantin vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsfondens avgifter), - som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade överskott som Kammarkollegiet redovisar), eller - enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som Kammarkollegiet redovisar). Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. För 2015 har finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderats till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. De nya bestämmelserna påverkar värderingen av vissa obligationer och aktier, till exempel Kärnavfallsfondens och Insättningsgarantifondens placeringar i obligationer. Andra exempel är Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens innehav av obligationer och vissa universitet och högskolors innehav av aktier och obligationer. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. De ändrade principerna har medfört att jämförelsetalen för posten Övriga finansiella intäkter har ökat med 6 370 miljoner kronor och posten Avsättning till/upplösning av fonder har minskat med 6 395 miljoner kronor jämfört med 2014. Balansposterna Andra långfristiga värdepappersinnehav och Fonder har på motsvarande sätt justerats till följd av förändringen. I och med det nya regelverket för nationalräkenskaperna, ENS 2010, ska nystartsjobb och sjöfartsstöd bruttoredovisas. Tidigare togs de upp som skattereduktioner men fr.o.m. 2015 redovisas dessa stöd som transfereringar med motsvarande ökning av skatteintäkterna. Jämförelsetalen har justerats med 7 950 miljoner kronor mellan posterna Skatteintäkter och Transfereringar till företag respektive kommuner. Saldot i resultaträkningen påverkas inte av bruttoredovisningen. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar. Jämförelsetalen för Övriga kortfristiga fordringar och Övriga kortfristiga skulder har förändrats med 3 887 miljoner kronor då Riksgäldskontoret fr.o.m. 2015 bruttoredovisar avräkningskonton för transaktioner med affärsdagsredovisning som ännu inte reglerats med likvid. Jämförelsetalen för Övriga kortfristiga skulder har justerats med 384 miljoner kronor jämfört med årsredovisningen för staten 2014. Även posterna Förskott från uppdragsgivare och kunder samt Oförbrukade bidrag har justerats med 634 miljoner kronor respektive 1 018 miljoner kronor. Orsaken till justeringen är en omklassificering från skuld till oförbrukat bidrag hos Affärsverket Svenska kraftnät. Slutligen har anpassning gjorts till ändrad princip för redovisning av ansvarsförbindelser hos Exportkreditnämnden (EKN) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). EKN tar numera upp en ansvarsförbindelse för s.k. bundna offerter i garantiverksamheten som är bindande för EKN. Sida tar upp en ansvarsförbindelse för s.k. beslutade garantier där villkoren inte helt ligger inom Sidas kontroll. Varken bundna offerter eller beslutade garantier ingår i underlaget för beräkning av avsättning för förväntade förluster i garantiverksamheten och inte heller i sammanställningen av garantiförbindelser i not 54. Jämförelsetalet för övriga ansvarsförbindelser har justerats. Förändringar av jämförelsetal som påverkat resultaträkningens saldo för 2014 Utöver de nämnda förändringarna har Intäkter av avgifter och andra ersättningar justerats med 323 miljoner kronor p.g.a. avstämningsfel vid eliminering av premiepensionssystemets intäkter och kostnader. Posten Övriga finansiella kostnader har justerats med 59 miljoner kronor till följd av att Riksgäldskontoret har ändrat redovisningsprincip för periodisering av intäkter för garantiavgifter. De ändrade jämförelsetalen sammanfattas nedan: Miljoner kronor Årets underskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2014 -67 772 Ändrad redovisningsprincip, Övriga finansiella intäkter 6 370 Ändrad redovisningsprincip, Avsättning till/upplösning av fonder -6 395 Justering ENS 2010, Skatteintäkter 7 950 Justering ENS 2010, Transfereringar -7 950 Justering, Intäkter av avgifter och andra ersättningar 323 Ändrad redovisningsprincip, Övriga finansiella kostnader 59 Årets underskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2015 -67 415 Undantag från generella principer Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen. Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de dock inte här. Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar enligt regeringens beslut statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden). Momskompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premie-pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie-pensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomst-pensionssystemet redovisas brutto på inkomst-titlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensions-utbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts. Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensions-systemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet - AP-fondernas nettobidrag (se not 3). För premiepensions-systemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellan-skillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4). Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsskulden som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv. Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensions-rörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster. Grunderna för beräkning av försäkrings-tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. SPV ändrade 2013 redovisningen när det gäller förändring av antaganden om ränta i de försäkringstekniska grunderna (grundränta, brutto). Tidigare hade SPV låtit ränte-förändringar i Finansinspektionens tryggande-grunder slå igenom med högst 0,2 procent-enheter per år i SPV:s grunder för beräkning av pensionsavsättningen. Sedan 2013 låter SPV Finansinspektionens räntesänkning slå fullt ut även i SPV:s beräkningsgrunder. Detta beror bl.a. på att SPV fått regeringens tillstånd att förändra försäkringsrörelsens avkastnings-modell, så att tillgångar och skulder följer varandra vid ändring av grundräntan. Den tekniska lösning med vissa statsinterna transaktioner som SPV tillämpar i sin redovisning, som bl.a. innebär att avkastning som redovisas i försäkringsrörelsen matchas mot kostnader, medför ingen resultatpåverkan på myndighetsnivå när räntan förändras kraftigt. I årsredovisningen för staten skulle det dock bli en stor resultatpåverkan och stora fluktuationer mellan åren om samma grundränta som Finansinspektionens tryggandegrunder tillämpades, eftersom de statsinterna transaktionerna elimineras. I avvaktan på utveckling av nya internationella redovisningsstandarder om redovisning av tjänstepensionsskulder har Ekonomistyrningsverket tagit ställning till att fortsätta tillåta högst 0,2 procentenheter av förändringen i antagandet om grundränta slå igenom per år. Detta bedöms ge en mer rättvisande bild av statens långsiktiga pensionsåtagande och därmed tillämpas samma principer som de senaste åren i årsredovisningen för staten. Detta medför att pensionsskulden 2015 är 3,1 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. De beräkningsgrunder som SPV:s styrelse fastställer för affärsverken och de grunder som Riksdagsförvaltningen tillämpar skiljer sig från SPV:s beräkningsgrunder för statens pensionsrörelse. I årsredovisningen för staten har därför affärsverkens och Riksdagsförvaltningens pensionsskuld räknats om enligt principen ovan, dvs. att högst 0,2 procentenheter av förändringen i antagande om grundränta får slå igenom per år. Detta medför att den totala pensionsskulden för Riksdagsförvaltningen och affärsverken är 1,7 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i myndigheternas egna årsredovisningar. Vid beräkning av pensionsskulden för tjänstepensionsförmåner (livförsäkringsavsättningar) har följande antaganden beslutats av SPV:s styrelse. - Antaganden om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggande-grunder. Per den 31 december 2015 är bruttoräntan 0,80 procent (0,50 procent 2014). I årsredovisningen för staten används emellertid bruttoräntan 0,90 procent (1,1 procent 2014) med hänvisning till resonemanget ovan. - Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,1 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år. - Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna. Antaganden om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar CSN värderar utestående lånefordringar med avdrag för reservation på grund av osäkerhet. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna osäkra fordringar för lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån samt återkrav av dessa lånetyper. Beräkningsmodellen innehåller också uppsagda lån för de tre lånetyperna samt återkrav av studiehjälp och rekryteringsbidrag. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av osäkerheten i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad beräkningsmodell och görs utifrån tre värderingsprinciper: - Reservation utifrån de personer som missköter sina betalningar. - Reservation utifrån de trygghetsregler som finns vid återbetalning. - Reservation utifrån framtida förluster på grund av dödsfall. Den första värderingsprincipen utgår från lån-tagarens dokumenterade bristande betalnings-benägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar. Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut Samtliga kreditinstitut är med och finansierar fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer ska i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och mot fondens avkastning, då med upplösning av fonden som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultaträkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer utvecklingen så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna. År 2015 har fonden ökat och vid årsskiftet uppgick den till 56 miljarder kronor. Skuld till Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret redovisar en skuld till Rundradiorörelsen på 525 miljoner kronor för distributionsmedel. Rundradiorörelsens redovisning ingår dock inte i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret. Utbetalningar av vissa transfereringar I slutet av 2015 beslutade regeringen om utbetalningar av ett antal transfereringar. I nedanstående tabell visas utbetalningarna och hur de har hanterats i årsredovisningen för staten 2015. Tabell 3.5 Utbetalningar av vissa transfereringar Miljarder kronor Utbetalt 2015 Kostnad 2015 Periodiserad kostnad 2016 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting 9,8 9,8 Del av EU-avgift 6,7 6,7 Del av internationellt bistånd 2,5 2,5 Lågstadielyftet för läsåret 2015/2016 2,0 1,0 1,0 Bidrag för läkemedelsförmåner för november 1,8 1,8 I de fall det tydligt framgår av regleringsbrevet att bidraget avser en viss period och där det är tydligt att det handlar om en tidigareläggning av hur man normalt betalar ut en viss typ av bidrag har vi periodiserat beloppen. Tillfälligt stöd till kommuner och landsting betalades ut 2015 men avser att täcka kostnader som kan förväntas uppstå både 2015 och 2016 enligt regleringsbrev. Då det inte går att med rimlig säkerhet bestämma hur stor del av kostnaderna som är hänförbara till 2016 kostnadsförs de i sin helhet på 2015. Del av EU-avgift, del av internationellt bistånd och bidrag för läkemedelsförmåner som har betalats för en trettonde månad är tidigareläggningar där transfereringarna har bedömts tydligt hänförbara till 2016 och därför periodiserats till 2016. Lågstadielyftet avser läsåret 2015/2016 och har därför till 50 procent kostnadsförts 2015 och resterande belopp har periodiserats till 2016. Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen brutto-redovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen. Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner. Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 och 4). Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balansräkningen däremot, elimineras det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten. Kapitaltillskott till internationella investerings- och utvecklingsbanker Under 2015 liksom tidigare år, har Sverige betalat ut medel till internationella investerings- och utvecklingsbanker, varav en del är att betrakta som kapitaltillskott som ökat Sveriges ägarandel. I huvudsak tas andelar i investeringsbanker upp som tillgång, medan andel i utvecklingsbanker inte gör det. Under 2015 har ESV på regeringens uppdrag genomfört en utredning som syftar till en mer konsekvent tillämpning av gällande principer. Resultatet av utredningen är att andelar i internationella utvecklingsbanker som tidigare inte tagits upp som tillgång ska tas upp som tillgång. Dessutom kommer värdet att behöva justeras på vissa andelar i både utvecklingsbanker och investeringsbanker. Det justerade värdet av Sveriges andelar har ännu inte kunnat fastställas eftersom det består av ett relativt stort antal tillskott under flera årtionden. Regeringen har gett ESV i uppdrag att under 2016 ta fram underlag om historiska kapitaltillskott till investerings- och utvecklingsbanker. Underlaget kommer användas till att redovisa statens andelar i investerings- och utvecklingsbanker på ett enhetligt sätt i årsredovisningen för staten 2016. Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkonventionens Kyotoprotokoll har tilldelats utsläppsutrymme (assigned amount) för perioden 2008-2012. Parterna ska se till att de sammanlagda antropogena utsläppen av de växthusgaser som är angivna i protokollets bilaga A inte överstiger deras tilldelade mängder. För den första åtagandeperioden 2008-2012 fick Sverige 375 864 317 tilldelade utsläppsenheter (AAU) dvs. motsvarande 104 procent av 1990 års utsläpp för vart och ett av åren 2008-2012. För att Sverige skulle kunna uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för 2008-2012 fick de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna hade justerats i enlighet med protokollets artikel 3. Regeringen redovisade i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) att Sveriges avsikt var att uppfylla åtagandet under den första åtagandeperioden med endast AAU och att inte använda någon annan typ av utsläppsenheter. Den del av Sveriges utsläpp som kommer från anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem har dock redan uppfyllts årligen av företagen med olika typer av utsläppsenheter. Regeringen begärde vidare i Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:01) riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som Sverige förfogade över och som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Detta bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Sverige uppfyllde sitt åtagande i slutet av 2015 och annullerade samtidigt överskottet av tilldelade utsläppsenheter om sammanlagt ca 51,6 miljoner AAU. 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten. Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningarna, där olika redovisnings-metoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovisningen för staten. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds-kontorets nettoutlåning består av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten, redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. I tabellen sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Tabell 3.6 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt/ betalning Offentligrättsliga avgifter och vissa andra avgifter m.m. på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida åtaganden Kostnad Kostnad/ betalning Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat-räkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra. Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot, nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget. 3.5 Noter 3.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Miljoner kronor 2015 2014 Direkta skatter på arbete Inkomstskatter 687 713 650 088 Skattereduktioner m.m. -234 575 -223 791 Övriga direkta skatter på arbete 108 253 103 955 Summa Direkta skatter på arbete 561 391 530 252 Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter 474 002 447 995 Övriga indirekta skatter på arbete 49 757 47 319 Avgifter till premiepensionssystemet -33 645 -31 876 Summa Indirekta skatter på arbete 490 114 463 438 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 50 611 47 979 Skatt på företagsvinster 119 245 96 534 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 32 569 31 983 Övriga skatter på kapital 24 226 23 720 Summa Skatt på kapital 226 650 200 217 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 380 986 354 984 varav kommunmoms 57 381 54 458 Skatt på alkohol och tobak 25 582 24 174 Skatt på energi och miljö 70 117 66 760 Skatt på vägtrafik 18 752 16 807 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 4 834 4 762 Skatt på import 6 275 5 807 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 2 075 2 042 Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror 508 622 475 337 Restförda och övriga skatter Restförda skatter m.m. -1 254 1 120 Intäkter som förs till fonder 9 034 7 655 Summa Restförda och övriga skatter 7 780 8 775 summa Totala skatteintäkter före justering 1 678 018 Justering till belopp enligt ÅRS 2014 -12 483 Totala skatteintäkter 1 794 557 1 665 535 Avgår: Kommunala inkomstskatter -652 348 -618 350 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -223 845 -213 657 Avgår: EU-skatter -6 275 -8 395 Summa Statens skatteintäkter före justering 825 133 Justering till belopp enligt ÅRS 2014 2 782 Statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsning 912 088 827 915 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år varav 2014 9 849 -2 996 varav 2013 -713 -2 287 Avgifter till ålderspensionssystemet 223 845 213 657 Avgifter till premiepensionssystemet 33 645 31 876 EU-skatter 6 275 8 395 Kommunala utjämningsavgifter LSS 3 646 3 465 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 13 033 12 301 Elimineringar Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -29 396 -28 712 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -29 985 -28 827 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -3 723 -3 589 Eliminering av myndigheters skatter m.m. -127 -269 Summa Total före justering 1 138 437 1 030 929 Justering till belopp enligt ÅRS 2014 -148 Total summa 1 138 437 1 030 782 108 miljarder kronor mer i skatteintäkter Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder kronor (10,4 procent) jämfört med 2014. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en relativt säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna. En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter Inkomstskatter ökade med 38 miljarder kronor jämfört med 2014, en ökning med 5,8 procent. Förändringen förklaras till viss del av att lönesumman ökade med 4,4 procent. Timlönen ökade med 3,3 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,1 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 10,8 miljarder kronor varav jobbskatteavdraget ökade med 3,3 miljarder kronor och allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 4,3 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och RUT-tjänster; ROT-avdrag ges för reparation, underhåll, om- och tillbyggnad och RUT-avdrag för hemtjänster) ökade 3,2 miljarder kronor. Husavdraget uppgick till 22 miljarder kronor och huvuddelen avsåg ROT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 26 miljarder kronor eller motsvarande 5,8 procent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. Att avgifterna ökar mer än lönesumman förklaras av att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga har börjat trappas av. I år var nedsättningen drygt 7 miljarder kronor lägre än förra året. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan. Ökade företagsvinster gav högre intäkter från skatt på kapital Jämfört med 2014 ökade skatt på kapital med 26 miljarder kronor. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och ligger kvar på en hög nivå även 2015 till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. Skatt på företagsvinster ökade med 23 miljarder kronor eller 23,5 procent. Större delen av ökningen förklaras av betalningar från bolag i en koncern. Aktiviteten i ekonomin var hög 2015 jämfört med förra året, vilket medförde att företagens vinster ökade. Bankerna redovisade också stora vinstökningar. Ytterligare en orsak till företagens ökade vinster är exportföretagens resultat som påverkats positivt av försvagningen av kronan. Ökade bostadsinvesteringar bidrog till mer intäkter från mervärdesskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 33 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 26 miljarder kronor eller 7,3 procent. Detta förklaras främst av en kraftig ökning av bostadsinvesteringarna som steg med 18 procent under 2015. Utvecklingen förklaras också av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,7 procent. I beloppet mervärdesskatt, 381 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 29 miljarder kronor som ska elimineras. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Ökade intäkter från skatt på alkohol och tobak Skatt på alkohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor. Skatten på vin och öl höjdes med 9 procent och skatten på starksprit med 2 procent 2015. Skatten på cigaretter höjdes med 7 procent och skatten på snus med 12 procent 2015. Ökade intäkter från skatt på energi och miljö Skatt på energi och miljö ökade med 3,4 miljarder kronor. Det beror på högre skatt på bensin och diesel. Dieselförsäljningen ökade något under 2015. Bensinförsäljningen minskade med 3,4 procent. Även skatt på vägtrafik ökade Skatt på vägtrafik ökade med 1,9 miljarder kronor. Fordonsskatten höjdes 2015 samtidigt som antalet nyregistrerade bilar blev fler. Minskade restförda skatter Restförda skatter minskade med 2,4 miljarder kronor Mer till fonder Intäkter som förs till fonder ökade med 1,4 miljarder kronor. Avgifter till Kärnavfallsfonden redovisas här och de ökade med 1 miljard kronor. Avgifterna betalas av reaktorinnehavarna i förhållande till levererad energi. Kommunal inkomstskatt ökade Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 34 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 10 miljarder kronor. Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalar staten löpande för att sedan slutreglera när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att skatter och arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen. Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med över 57 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 70 miljarder kronor högre än i statens budget för 2014. Tre justeringsbelopp I kolumnen för jämförelsetalen från 2014 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2014 som beräknats under våren 2016 efter det att beskattningen av 2014 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2014 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2014. Skatteintäkterna 2014 blev högre Skatteintäkterna 2014 blev 9,8 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2014 års skatt som gjordes våren 2015. Inkomstskatter och skattereduktioner blev 3,8 respektive 0,6 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2014. Övriga indirekta skatter på arbete blev 1,8 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2014. Den minskningen beror främst på särskild löneskatt på pensionskostnader för företag som fastställs först vid beskattningsutfallet och blev lägre än beräknat. Skatt på kapital för hushåll blev 7,4 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2014 till följd av börsuppgång och stigande bostadspriser. Skatt på företagsvinster blev 1 miljard kronor högre. Mervärdesskatt blev 1,2 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2014. De kommunala inkomstskatterna som går till kommunerna blev 2,6 miljarder kronor högre. Nedsättningar bruttoredovisas Nedsättningar för nystartjobb och sjöfartsstöd m.m. uppgick 2015 till 8 miljarder kronor. Från och med 2015 bruttoredovisas nedsättningarna i statens resultaträkning och ökar då skatter och transfereringar. Redovisningen överensstämmer därmed med regelverket för Nationalräkenskaper (ENS 2010) och är neutralt för årets resultat. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2015 2014 Offentligrättslig verksamhet Transportstyrelsen 2 357 2 429 Trafikverket 2 007 1 753 Kronofogdemyndigheten 1 430 1 495 Centrala studiestödsnämnden 891 532 Lantmäteriet 835 854 Polismyndigheten 763 722 Läkemedelsverket 572 556 Finansinspektionen 532 521 Bolagsverket 458 417 Strålsäkerhetsmyndigheten 339 356 Elsäkerhetsverket 322 321 Patent- och registreringsverket 295 288 Affärsverk Luftfartsverket 2 158 1 324 Sjöfartsverket 1 404 1 399 Svenska kraftnät 0 15 Övriga 1 845 1 754 Summa offentligrättslig verksamhet 16 208 14 734 Uppdragsverksamhet Trafikverket 4 047 4 204 Statens institutionsstyrelse 1 680 1 587 Exportkreditnämnden 1 515 1 476 Statens fastighetsverk 655 625 Pensionsmyndigheten 647 815 Lunds universitet 552 533 Skatteverket 536 534 Statens jordbruksverk 457 450 Lantmäteriet 402 370 Sveriges lantbruksuniversitet 377 374 Uppsala universitet 372 371 Kungl. Tekniska högskolan 304 265 Affärsverk Svenska kraftnät 8 198 8 814 Luftfartsverket 888 943 Sjöfartsverket 257 170 Övriga 6 423 6 350 Summa uppdragsverksamhet 27 310 27 881 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 2 997 2 848 Polismyndigheten 719 808 Trafikverket 362 154 Exportkreditnämnden 307 163 Försäkringskassan 274 9 Karolinska institutet 261 268 Naturvårdsverket 227 2 669 Centrala studiestödsnämnden 226 206 Transportstyrelsen 175 160 Statens skolverk 170 199 Affärsverk Svenska kraftnät 196 158 Sjöfartsverket 9 11 Luftfartsverket 7 20 Övriga 1 594 1 937 Summa andra ersättningar 7 525 9 611 Total summa 51 043 52 226 Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 1,2 miljarder kronor eller 2 procent. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 1,5 miljarder kronor och utgör ca en tredjedel, 32 procent, av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade med 0,6 miljarder kronor och utgör drygt hälften, 54 procent, av posten. Andra ersättningar minskade med 2,1 miljarder kronor och utgör 15 procent av posten. Intäkterna är klassificerade antingen som avgifter i offentligrättslig verksamhet eller uppdragsverksamhet, eller som andra ersättningar. Staten erhåller avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften erhåller därmed en motprestation. Avgifterna specificeras mellan de avgifter som är offentligrättsliga respektive avgifter för uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda. Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga, i regel försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191) som innebär att myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut avgifter för vissa varor och tjänster. Den tredje typen av intäkter är andra ersättningar som staten erhåller, som inte betraktas som avgifter eftersom att den som betalar ersättningen i princip inte erhåller någon motprestation såsom för en avgift. Offentligrättsliga avgifter ökade Ökningen av intäkter av offentligrättsliga avgifter är främst hänförlig till ett affärsverk och två andra myndigheter. Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter ökade med 833 miljoner kronor och berodde i huvudsak på ökade intäkter för flygtrafik en route, s.k. undervägsavgifter. Avgifterna fastställs av Europakommissionen och ökningen beror främst på Luftfartsverkets pensionsskuldsförändring som innebar ökade kostnader till följd av pensionsskuldsökningen. CSN tar huvudsakligen ut avgifter för administration av återbetalning av studielån och för att bevilja studiemedel. Avgifterna ökade med 358 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på att CSN:s expeditionsavgift och påminnelseavgift höjdes från och med 2015. Trafikverkets avgifter ökade med 254 miljoner varav banavgifter ökade med 169 miljoner kronor. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Från den 1 februari 2015 tar Transportstyrelsen ut infrastrukturavgifter för passage på broarna på riksväg 50 i Motala och E4 i Sundsvall, varav Trafikverket erhöll broavgifter som uppgick till 67 miljoner kronor. Trafikverkets offentligrättsliga avgifter omfattar även bl.a. förarprovsavgifter. Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, som tas ut i en mängd olika verksamheter. Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet avser bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet avser avgifterna även gemensam avgift för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamheten (flygtrafiktjänst en route). Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Polismyndigheten tar ut offentligrättsliga avgifter för s.k. stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden. Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till sina egenskaper eller användningsområden står läkemedel nära. Finansinspektionens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar, exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bolagsordningsändringar, ledningsprövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under myndighetens tillsyn eller är registrerade hos myndigheten. Bolagsverket tar ut avgifter för att registrera företag. Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverksamhet använder utrustning med icke-joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning. Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar t.ex. elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgifter och nätövervakningsavgifter. Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för bl.a. patent- och varumärkesregistreringar. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade Minskningen med 571 miljoner kronor av intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet beror främst på ett affärsverk och två andra myndigheter som sammantaget minskade med 943 miljoner kronor, medan avgiftsintäkterna hos övriga myndigheter och affärsverk totalt sett ökade. Svenska kraftnäts intäkter minskade med 616 miljoner kronor, främst för balans- och frekvensregleringen till stor del beroende på det låga elpriset. Volymen köpt balanskraft ökade jämfört med föregående år men då genomsnittspriset minskade blev intäkterna lägre. Såväl intäkter som kostnader påverkas bruttomässigt av marknadspriset på el och volymen balanskraft i respektive elområde och det kan därför vara stora skillnader mellan åren. I Svenska kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag, s.k. balansansvariga åtagit sig att planera sin elproduktion och elinköp med sin förbrukning så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna och redovisar köpt respektive såld balanskraft i sin resultaträkning. Pensionsmyndighetens avgifter minskade med 169 miljoner kronor på grund av att intäkterna från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet minskade medan avgift för administration av premiepensionssystemet ökade något. Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksamhet minskade med 158 miljoner kronor, vilket främst beror på minskad volym av investeringsprojekt där kommuners anläggningar byggs samtidigt som Trafikverkets. Trafikverkets uppdragsverksamhet består i övrigt huvudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. Största ökningen av avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet hade Statens institutionsstyrelse. Vårdavgifter för vård och behandling ökade med 94 miljoner kronor på grund av hög efterfrågan på vårddygn inom både ungdoms- och missbruksvården. Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet Totalt redovisar omkring 180 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet. Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda exportkredit- och investeringsgarantier. Avgifterna avser premieintäkter som ska täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster, och premiens storlek beror på risken i varje affär. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet. Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan redovisar intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service. Skatteverkets uppdragsintäkter är ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet är i huvudsak deras distriktsveterinärorganisation. Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. Sveriges lantbruksuniversitets uppdragsintäkter kommer från djursjukvård, forskningsuppdrag och övriga konsulttjänster, hyresintäkter samt jordbruksprodukter. Luftfartsverkets intäkter avser i huvudsak konsulttjänster. Sjöfartsverkets intäkter avser bl.a. försäljning av sjökort och konsultuppdrag. Intäkter av andra ersättningar minskade Den avgörande anledningen till minskningen av intäkter av andra ersättningar är att Naturvårdsverkets ersättningar minskade med 2 442 miljoner kronor. Minskningen följer efter en kraftig ökning 2014 på grund av realisationsvinster som uppstod vid försäljning av mark. Marken övertogs 2013 till bokfört värde från Ersättningsmark i Sverige AB. Omfattningen av försäljningen var lägre 2015 men det är realisationsvinster från den fortsatta försäljningen av marken som även 2015 utgör majoriteten av Naturvårdsverkets andra ersättningar. Totalt minskade intäkter av andra ersättningar bara med 2 086 miljoner kronor eftersom att de ökade totalt sett exklusive Naturvårdsverket. Försäkringskassans andra ersättningar ökade med 266 miljoner kronor vilket huvudsakligen beror på att ersättningen för pensionärsvården inom EU ökade då fler pensionärer från länder inom EU tillbringade mer tid i Sverige och den genomsnittliga kostnaden per månad för vården därmed ökade. Trafikverkets andra ersättningar ökade med 208 miljoner kronor på grund av att viten var ovanligt låga 2014 till följd av krediteringar av tidigare utställda vitesfakturor samt att skadeersättningar och kvalitetsavgifter ökade. Trafikverket redovisar bl.a. viten, intäkter från försäkringsbolag för skadeersättningar på väganläggningar och kvalitetsavgifter kopplat till banavgifterna som andra ersättningar. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar ökade med 149 miljoner kronor och är främst finansieringsavgifter som arbetslöshetskassorna betalar. Ökningen berodde på att flera arbetslöshetskassor höjde medlemsavgifterna eftersom att taket för den inkomstrelaterade ersättningen höjdes 2015, vilket även orsakade en höjning av den finansieringsavgift som arbetslöshetskassorna betalar. Exportkreditnämnden redovisar återvunna skadebelopp som andra ersättningar. Återvinningarna ökade med 144 miljoner kronor, främst på grund av ett multilateralt avtal om betalning av Kubas skulder. Övrigt om intäkter av andra ersättningar Totalt redovisade omkring 100 myndigheter intäkter av andra ersättningar. Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar. Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensionskostnader och lönekostnader från Karolinska sjukhuset som andra ersättningar. CSN redovisar återkravsintäkter från återkrav som uppstår om en studerande t.ex. avbrutit studierna utan att meddela CSN. Transportstyrelsen redovisar bl.a. felparkeringsavgifter som andra ersättningar. Andra ersättningar hos Statens skolverk är bl.a. återbetalda statsbidrag. Svenska kraftnät redovisar investeringsbidrag som andra ersättningar. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2015 2014 AP-fondsmedel 18 929 19 705 EU-bidrag Statens jordbruksverk EU:s garantifond för jordbruket 5 515 6 314 EU:s landsbygdsfond 1 436 2 188 EU:s fiskefonder 51 67 Summa Statens jordbruksverk 7 001 8 569 Tillväxtverket Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 541 978 Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige Bidrag från Europeiska socialfonden 199 966 Bidrag från fonden för integration av tredjelandsmedborgare 17 24 Migrationsverket Bidrag från Europeiska flykting- och återvändandefonden -35 108 Polismyndigheten Bidrag från Fonden för inre säkerhet 1 - Interregionala bidrag (Interreg) 233 260 Trafikverket Bidrag till transeuropeiska nätverk 123 311 Övriga EU-bidrag Universitet och högskolor 1 074 1 140 Övriga myndigheter 640 587 Summa EU-bidrag 9 795 12 943 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 7 829 7 263 Försäkringskassan - assistansersättning 4 894 4 795 - underhållsstöd 1 236 1 198 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 777 1 090 Statens tjänstepensionsverk 562 601 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 1 540 1 598 Total summa 46 561 49 193 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har totalt sett minskat med 2,6 miljarder kronor. AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2015 ökade utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonden med 9 miljarder kronor medan avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med 10 miljarder kronor. Det innebär att AP-fondens nettobidrag till staten minskade med knappt 1 miljard kronor. Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-medel uppgår till 9,8 miljarder kronor och visar på återflödet från EU-budgeten. För 2015 har dessa minskat med 3,1 miljarder kronor vilket främst beror på att programperioden 2007-2013 går mot sitt slut och programperioden 2014-2020 inte har påbörjats i särskilt hög grad. Europeiska kommissionen betalade ut bidrag till transeuropeiska nätverk om drygt 0,1 miljarder kronor som utgör EU-stöd för investeringar och utvecklingsinsatser. Bland större projekt som fick bidrag 2015 märks Baltic Link Karlskrona-Gdynia (upprustning av järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona), muddring i Trelleborgs hamn samt åtgärder inom ITS-området. Bland EU-bidragen utgör del till universitet och högskolor som huvudsakligen ska användas för forskning. EU, företag inom och utom Sverige, och olika forskningsstiftelser finansierar till stor del denna forskning. Universitet och högskolor redovisade intäkter av bidrag från EU med 1,1 miljarder kronor. Från andra finansiärer än EU förekommer andra bidrag direkt till myndigheter med 0,6 miljarder kronor. Dessutom tillkommer universitet och högskolor med redovisade intäkter av bidrag på 7,8 miljarder kronor vilket är en mindre ökning jämfört med föregående år. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Intäkter av bidrag, exklusive bidrag från EU, ökade med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2014. Den främsta orsaken är att bidrag till investeringar för Citybanan i Stockholm ökade under 2015. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter m.m. för den statliga tjänstepensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2015 2014 Socialförsäkring 496 666 480 759 Allmänna bidrag till kommuner exkl. tillfälligt stöd 162 645 160 353 Arbetsmarknad 60 140 61 712 Överföring till premiepensionssystemet 31 374 30 589 Avgiften till Europeiska gemenskapen 40 376 38 718 Bistånd och andra internationella bidrag 26 889 27 899 Migration och integration 36 628 18 429 Utbildning, studiestöd 28 653 27 462 Övrigt 78 687 83 177 Summa 962 058 929 098 Transfereringar 2015 2014 Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring Pensioner (Pensionsmyndigheten) Ålderspensioner vid sidan av statens budget 264 579 255 103 Premiepensioner 6 008 4 739 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner) 37 495 38 791 Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten) Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning m.m. 84 941 81 643 varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 33 445 29 263 varav aktivitets- och sjukersättning 43 405 44 121 Stöd till personer med funktionsnedsättning 30 064 28 904 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (FK, PM) 73 580 71 578 Summa socialförsäkring till hushåll 496 666 480 759 Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 26 612 27 896 varav Arbetsförmedlingen 12 509 13 446 varav Försäkringskassan 14 104 14 450 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen 4 607 4 253 Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 000 2 272 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 1 197 1 581 Summa arbetsmarknad till hushåll 34 417 36 002 Utbildningspolitik Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 14 564 14 776 Kostnad resp. återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden 225 51 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 3 626 3 625 Summa utbildningspolitik till hushåll 18 415 18 451 Bistånd m.m. Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 3 201 3 241 Migration och integration Migrationsverket 584 471 Integration, Etableringslotsar, Arbetsförmedlingen 1 904 1 643 Integration, Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare, Försäkringskassan 3 687 2 685 Insatser för den ideella sektorn, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor m.fl. 104 - Särskilda insatser inom folkbildningen, Kammarkollegiet 105 - Summa migration och integration till hushåll 6 384 4 799 Statens pensionsverk, pensionskostnader ej statligt anställda 843 948 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 31 374 30 589 Övriga transfereringar till hushåll 14 212 14 189 Summa transfereringar till hushåll 605 513 588 976 Transfereringar till företag Arbetsmarknad Lönebidrag och Samhall m.m., Arbetsförmedlingen 7 681 7 722 Lönebidrag och Samhall m.m., Kammarkollegiet 4 495 4 505 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen 3 069 2 905 Anställningsstöd, Skatteverket 7 202 7 175 Summa arbetsmarknad till företag 22 448 22 307 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 8 450 11 106 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 2 805 2 687 Räntebidrag m.m., Boverket 305 296 Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem 1 522 1 492 Tillväxtverket 1 049 1 152 Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna 453 539 Energiforskning m.m., Statens Energimyndighet 641 955 Trafikupphandling, Trafikverket 764 796 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 760 771 Kultur, Statens kulturråd 306 289 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd för yrkeshögskolan 967 867 Mediefrågor, Presstödsnämnden 487 519 Transportstyrelsen 799 771 Övriga transfereringar till företag 5 495 5 327 Summa transfereringar till företag 47 249 49 875 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 57 381 54 458 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 3 646 3 465 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner, Skatteverket 73 313 74 176 Kommunalekonomisk utjämning till landsting, Skatteverket 27 442 28 254 Stöd till kommuner och landsting 863 - Summa allmänna bidrag till kommuner exkl det tillfälliga stödet för migration och integration 162 645 160 353 Allmänna bidrag, tillfälligt stöd för migration och integration: Tillfälligt stöd till kommuner, Skatteverket 8 330 - Tillfälligt stöd till landsting, Skatteverket 1 470 - Summa allmänna bidrag till kommuner, tillfälligt stöd för migration och integration: 9 800 0 Summa allmänna bidrag till kommuner 172 445 160 353 Migration och integration Migrationsverket Ersättningar och bostadskostnader, Migrationsverket 6 423 3 818 Ersättningar för ensamkommande barn, Migrationsverket 4 380 3 404 Övriga kommunersättningar vid flyktingmottagande, Migrationsverket 7 777 5 350 Summa migration och integration vid Migrationsverket till kommuner och landsting 18 580 12 571 Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m. (Hälso- och sjukvårdspolitik), Kammarkollegiet 22 650 21 546 Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och sjukvårdpolitik), Försäkringskassan 1 631 1 618 Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 3 275 3 403 varav: Lönebidrag och Samhall m.m. 2 393 2 545 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 3 275 3 403 Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning): Maxtaxa i barnomsorgen 3 902 3 688 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 402 1 158 Statligt stöd till vuxenutbildning 713 1 049 Lågstadielyftet, del till kommuner 857 - Övrigt, Skolverket 560 429 Summa Skolverket till kommuner 7 433 6 324 Integration, del av Utveckling av skolväsendet, Skolverket 200 - Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 1 869 2 236 Transportpolitik, Trafikverket 1 386 1 700 Bidrag till kultur, Statens kulturråd 1 384 1 431 Övriga transfereringar till kommuner 8 879 11 125 Summa transfereringar till kommuner 239 732 222 307 Transfereringar till utlandet BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 29 848 29 063 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 5 287 4 983 Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 506 463 Tullavgift, Tullverket 4 711 4 185 Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket 24 24 Avgiften till Europeiska unionen 40 376 38 718 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 23 688 24 658 Dagersättning till asylsökande m.m., Migrationsverket 1 664 1 060 Övriga transfereringar till utlandet 3 836 3 504 Summa transfereringar till utlandet 69 564 67 940 Total summa transfereringar 962 058 929 098 Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Till området socialförsäkring räknas transfereringar som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 33 miljarder kronor mellan 2014 och 2015. Transfereringar till hushåll Transfereringar till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2015. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,0 procent 2015) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 31 miljarder kronor 2015, vilket var 0,8 miljarder kronor mer än 2014. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3. Fler ålderspensionärer och högre pensioner Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 16 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 9,5 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension blir fler. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna till personer över 65 år upp med 0,9 procent mellan 2014 och 2015. I december 2015 fick 2 057 567 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, 44 105 personer fler än i december 2014. Premiepensioner ökade med 1,3 miljarder kronor eller 27 procent. Den ökningen beror på den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går in i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år. Fler förklaringar är att börskurserna ökade relativt kraftigt under 2014, att många fonder gjorde valutakursvinster och att räntorna sjönk vilket medförde kursvinster. Detta påverkade uppräkningen av många premiepensioner 2015. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Garantipension minskade med 0,8 miljarder kronor då prisbasbeloppet har sänkts. Bostadstillägget ökade med 0,1 miljarder kronor. Ökningen beror på att bostadstillägget höjdes i september 2015 från 93 till 95 procent av boendekostnaderna. Dessutom var boendekostnaderna högre och antalet pensionärer med bostadstillägg något fler. Sjukskrivningarna ökar och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken Kostnaden för sjukpenning ökade med 4,2 miljarder kronor (14 procent). År 2015 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har den årliga ökningstakten i sjukpenningtalen tilltagit sedan mitten av 2014. Sjukpenningtalet i december 2015 var 10,5 dagar, vilket var en ökning med 1,1 dag eller 12 procent sedan december 2014. Liksom tidigare år har kvinnor ett högre sjukpenningtal, 13,7 dagar, än män, 7,3 dagar. Ökningen är störst bland kvinnor och gäller framför allt psykiska diagnoser. Dessa är nu den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro både för kvinnor och män. Sjukpenningen ökar mest för sjukfall längre än ett år. Där har antalet personer ökat med 18 procent sedan december 2014. De långa sjukfallen ökade starkast bland män vilket beror på att antalet sjukfall med psykisk diagnos nu ökar snabbare bland män än bland kvinnor. Under november månad 2015 fick 193 372 personer sjukpenning, vilket är 17 000 fler än ett år tidigare. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån. Men färre får aktivitets- och sjukersättning Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 0,7 miljarder kronor (1,6 procent). Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 307 446 personer i december 2015. Det är en minskning med 4,0 procent jämfört med december 2014. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till 37 599 personer i december 2015. Det är en ökning med 8,9 procent jämfört med december 2014. För nybeviljade aktivitetsersättningar ökar andelen med psykiatriska diagnoser något. Det gäller främst huvuddiagnoserna genomgripande utvecklingsstörningar och hyperaktivitetsstörningar. Fler män än kvinnor får aktivitetsersättning. Fler assistanstimmar Kostnader för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Kostnaden ökade med 1,2 miljarder kronor (4,0 procent). I december 2015 hade 16 142 personer assistansersättning vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2014. Det genomsnittliga antalet timmar ökade liksom schablonbeloppet per timme. Ökade kostnader för föräldraförsäkringen Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1,0 miljard kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medelersättningen stiger. Männen tar succesivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning men ökningen går långsamt. Andelen har ökat från 12 till 26 procent sedan år 2000. Arbetslöshetsersättningen minskade Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknadsområdet med 1,6 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen minskade med 0,9 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 0,3 miljarder kronor. I genomsnitt under 2015 uppgick arbetslösheten till 7,4 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Under 2014 var genomsnittet 7,9 procent. I slutet på december 2015 var 381 146 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 1,0 procent jämfört med december 2014. Av de inskrivna var 200 590 personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,3 procent. Antalet arbetslösa minskar bland dem med kortare arbetslöshetstider och bland inrikes födda, framför allt ungdomar. Antalet inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa fortsätter att öka till följd av många nyanlända invandrare. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 0,4 miljarder kronor. Lönegarantiersättningen minskade Lönegarantiersättningen minskade med 0,4 miljarder kronor jämfört med 2014. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats. Ökad ersättning till etableringslotsar Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,3 miljarder kronor. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Mer etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade med 1 miljard kronor. Antalet personer med etableringsersättning följer flyktingströmmarna till Sverige. Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs under kommunersättning för flyktingmottagande. 31 miljarder kronor till premiepensionssystemet Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). I beloppet ingår socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (2,2 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner. Transfereringar till företag minskade Transfereringar till företag minskade med 2,6 miljarder kronor. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 2,7 miljarder kronor. Utbetalningarna försenades på grund av ett fördröjt it-system. Nedsättningar bruttoredovisas Nedsättningar för nystartjobb och sjöfartsstöd m.m. uppgick 2015 till 8,2 miljarder kronor varav 7,2 miljarder kronor gick till företag. Från och med 2015 bruttoredovisas nedsättningarna i statens resultaträkning och ökar då skatter och transfereringar. Redovisningen överensstämmer därmed med regelverket för Nationalräkenskaper (ENS 2010) och är neutralt för årets resultat. Transfereringar till kommuner ökade Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. Under 2013 ökade bidragen till kommuner återigen och ökningen har därefter tilltagit. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 17 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 12 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med över 57 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 70 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget. Ökad kommunmoms men minskad kommunalekonomisk utjämning Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 2,9 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting minskade med 0,9 miljarder kronor respektive 0,8 miljarder kronor. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Kommuner och landsting kompenseras för ökade kostnader för unga Nedsättning för socialavgifter för unga slopades under 2015. Kommunerna kompenseras för ökade kostnader för anställda i åldern 18-26 år med statsbidrag från det nya anslaget Stöd till kommuner och landsting. Anslaget inrättades därför att det inte går att ändra anslaget för kommunalekonomisk utjämning under pågående budgetår men från 2016 kommer stödet att fördelas via det anslaget. Kompensationen till kommuner och landsting blev 0,7 respektive drygt 0,1 miljarder kronor. Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. Stödet betalades ut i december 2015 men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. I statens resultaträkning redovisas stödet kassamässigt och därmed i sin helhet på 2015. Kommunersättning för flyktingmottagande ökade också Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration ökade med 6,0 miljarder kronor. Det totala antalet asylsökande blev 162 877 under 2015. Under 2014 ansökte totalt 81 301 om asyl. Flest sökanden kommer från Syrien och därefter Afghanistan. Ersättningar och bostadskostnader ökade med 2,6 miljarder kronor. Det totala antalet kommunmottagna enligt förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar uppgick under 2015 till 51 197. Under 2014 var antalet kommunmottagna 46 504. Under 2015 har totalt 109 235 uppehållstillstånd beviljats. Under 2014 beviljades 110 610 uppehållstillstånd. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade med 3,4 miljarder kronor. Därav ökade ersättningen för ensamkommande barn med 1,0 miljard kronor. Det kom 35 369 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl 2015. Antalet kommunmottagna under 2015 var 3 794. Antalet ensamkommande barn 2014 var 7 049 varav 3 396 blev kommunmottagna. Det är främst asylsökande barn från Afghanistan som ökat. De utgjorde 66 procent av totalt antal ensamkommande asylsökande barn under 2015 mot 22 procent föregående år. Läkemedelsförmånerna ökade Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,1 miljarder kronor. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 2015 ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. De ökade läkemedelsförmånerna 2015 beror främst på att landstingen kompenserats för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C som ett resultat av den nya överenskommelsen. Lågstadielyftet och andra ökningar inom skolområdet Under december betalades statsbidrag till kommunerna ut för fler lärare i de lägre årskurserna i grundskolan. Utbetalningen avser läsåret 2015/2016 och fördelas lika mellan åren. För 2015 redovisas 0,9 miljarder kronor i statsbidrag till primärkommuner för lågstadielyftet. Skolverkets bidrag till primärkommuner för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet har ökat drygt 0,2 miljarder kronor. Kommunerna fick också 0,2 miljarder kronor mer för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Statsbidrag för yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade däremot med 0,3 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade - högre EU-avgift Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 1,7 miljarder kronor. Den BNI-baserade avgiften ökade med 0,8 miljarder kronor och den mervärdesskattebaserade avgiften ökade med 0,3 miljarder kronor. Tullavgiften ökade 0,5 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete minskade med 1,0 miljard kronor. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med Nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslagsposten Ersättningar till asylsökande. Även ersättningar från anslaget Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Nationalräkenskaperna har efter utredning beslutat att person utan uppehållstillstånd representerar ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. Dessa ersättningar ökade med 0,6 miljarder kronor. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder Miljoner kronor 2015 2014 Stabilitetsfonden 3 351 3 406 Insättningsgarantifonden 1 208 4 757 Kärnavfallsfonden 1 384 6 563 Övriga fonder 97 44 Summa 6 040 14 770 Avsättning till fonder i staten avser främst Stabilitetsfonden och Insättningsgarantifonden som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden. Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Avsättningens storlek skiljer sig endast marginellt jämfört med 2014 och ökningen på 3 351 miljoner kronor beror i allt väsentligt på intäkter från stabilitetsavgifter med 3 488 miljoner kronor. De finansiella intäkterna är negativa som följd av den negativa räntan på konton i Riksgäldskontoret. Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden minskade kraftigt eftersom effekten av marknadsvärdeförändringar ledde till lägre avsättning för 2015 medan den ökade avsättningen 2014. Insättningsgarantiavgifterna uppgick till 1 485 miljoner kronor, vilket är en ökning med ca 85 miljoner kronor, medan de finansiella intäkterna var relativt låga. Avsättningen till Kärnavfallsfonden minskade kraftigt jämfört med 2014, beroende på marknadsvärderingen av tillgångar. Avsättningen för 2014 inkluderar en kraftig värdeökning för 2014 med 3 779 miljoner kronor, medan marknadsvärdet för 2015 minskat med 2 066 miljoner kronor. Avgifterna från reaktorinnehavarna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. Dessa ökade med 1 015 miljoner kronor. Det finansiella nettot exklusive marknadsvärdeförändringar förändrades endast marginellt. Kostnaderna för ersättningar till reaktorinnehavarna ökade med ca 400 miljoner kronor till 1 655 miljoner kronor. Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2015 2014 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Polismyndigheten 13 891 13 916 Försvarsmakten 10 762 10 543 Arbetsförmedlingen 6 043 5 580 Försäkringskassan 5 611 5 576 Skatteverket 5 195 5 029 Kriminalvården 4 566 4 416 Trafikverket 4 344 4 159 Lunds universitet 4 189 4 110 Regeringskansliet 3 736 3 915 Domstolsverket 3 724 3 611 Uppsala universitet 3 661 3 437 Göteborgs universitet 3 152 3 010 Karolinska institutet 2 844 2 620 Migrationsverket 2 793 2 147 Stockholms universitet 2 783 2 672 Kungl Tekniska högskolan 2 260 2 188 Umeå universitet 2 236 2 165 Linköpings universitet 2 034 1 986 Försvarets materielverk 1 910 1 790 Statens institutionsstyrelse 1 746 1 577 Sveriges lantbruksuniversitet 1 667 1 672 Tullverket 1 097 1 063 Affärsverk Luftfartsverket 998 1 004 Sjöfartsverket 839 803 Svenska kraftnät 294 238 Övriga myndigheter 34 596 33 935 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 126 969 123 162 Eliminering av arbetsgivaravgifter -29 985 -28 827 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 96 984 94 335 Pensionskostnader Polismyndigheten 1 833 1 890 Försvarsmakten 1 652 1 520 Trafikverket 624 602 Regeringskansliet 610 604 Arbetsförmedlingen 586 567 Lunds universitet 585 562 Försäkringskassan 580 594 Domstolsverket 561 520 Skatteverket 558 553 Riksdagsförvaltningen 471 276 Göteborgs universitet 455 425 Uppsala universitet 454 414 Karolinska institutet 397 364 Kriminalvården 352 374 Umeå universitet 339 315 Stockholms universitet 309 194 Kungl. Tekniska högskolan 280 269 Linköpings universitet 278 259 Försvarets materielverk 257 229 Migrationsverket 252 208 Sveriges lantbruksuniversitet 224 217 Åklagarmyndigheten 164 150 Statens institutionsstyrelse 145 132 Affärsverk Luftfartsverket 601 727 Sjöfartsverket 86 282 Svenska kraftnät 87 90 Övriga myndigheter 4 402 4 326 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 9 932 9 689 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 6 290 6 632 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -11 632 -11 177 Summa pensionskostnader 21 733 21 807 Övriga personalkostnader Regeringskansliet 398 357 Försvarsmakten 360 328 Arbetsförmedlingen 228 154 Polismyndigheten 208 227 Trafikverket 186 182 Kriminalvården 153 153 Försäkringskassan 128 124 Domstolsverket 119 122 Karolinska institutet 115 141 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 115 115 Skatteverket 103 95 Affärsverk Sjöfartsverket 43 25 Svenska kraftnät 25 24 Luftfartsverket 26 2 Övriga myndigheter 1908 1905 Summa övriga personalkostnader 4 114 3 952 Total summa kostnader för personal 122 831 120 094 Statens kostnader för personal ökade med ca 2,7 miljarder kronor eller 2,3 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med ca 3,1 procent medan pensionskostnaderna minskade med 0,3 procent och övriga personalkostnader ökade med 4,1 procent. Lönerna ökade med 3,1 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 3,1 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2015 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2014. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och därmed inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Migrationsverkets lönekostnader ökade med 30,1 procent vilket beror på en mycket kraftig ökning av antalet asylsökande. Detta har medfört ett accelererat behov av ökande personalresurser, särskilt inom den operativa verksamheten. Även övertidsuttaget har ökat kraftigt vilket påverkat lönekostnaderna. Antalet anställda ökade med 1 313 personer från december 2014. Statens institutionsstyrelses lönekostnader ökade med 10,7 procent vilket främst beror på att myndigheten anställt mer personal då man öppnat en helt ny institution, SiS ungdomshem Tysslinge, och utökat platser på befintliga institutioner. De ökade lönekostnaderna på Arbetsförmedlingen, 8,3 procent, beror på nyrekrytering främst inom ramen för etableringsuppdraget vilket syftar till att få nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har också sagt upp avtalen med externt upphandlade etableringslotsar och i stället ersatt dessa med egna anställda medarbetare s.k. etableringsresurser. Försvarets materielverks ökade lönekostnader, 6,7 procent, beror främst på att 117 personer genom verksamhetsövergång gick över från Försvarsmakten till Försvarets materielverk. Pensionskostnaderna är oförändrade Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Det har påverkats av att räntan i beräkningsgrunderna enligt den särskilda trögrörlighetsmetoden som används i årsredovisningen för staten sänktes till 0,9 procent från 1,1 procent 2014. Sänkningen av ränteantagandet ökade tjänstepensionsskulden med 6,3 miljarder kronor. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensionsavsättning finns i not 43. Vid sidan av SPV är det de tre affärsverken och Riksdagsförvaltningen som redovisar väsentliga pensionsåtaganden. För dessa tillämpar SPV andra försäkringstekniska grunder än de som används vid beräkningen av statens tjänstepensionsåtagande. För 2015 har därför Luftfartsverkets, Sjöfartverkets, Svenska Kraftnäts och Riksdagsförvaltningens pensionsskulder räknats om enligt samma princip som tillämpas för statens tjänstepensionsskuld som redovisas av SPV i årsredovisningen för staten. En närmare beskrivning av detta finns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Efter omräkningarna är statens pensionskostnader i det närmaste oförändrade. Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar, vilket utöver premien till SPV innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp). Pensionspremiernas storlek beror på åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och den delen har därför eliminerats i resultaträkningen. Den kompletterande och individuella ålderspensionen fonderas däremot externt och därför elimineras inte myndigheternas avgifter för dessa pensionsförmåner. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte. På myndighetsnivån ökade Stockholms universitets pensionskostnader med 59 procent vilket beror på att myndigheten under 2014 fått en stor återbetalning efter en omräkning av pensionspremierna för åren 2003-2014. Årets pensionskostnad ligger i nivå med den som var 2013, 317 miljoner kronor. Försvarets materielverks, Migrationsverkets och Statens institutionsstyrelses pensionskostnader har ökat med mellan 10 och 20 procent beroende på ökat antal anställda. Övriga personalkostnader ökade med 4,1 procent Övriga personalkostnader består av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De ökade sammantaget med 4,1 procent från föregående år. Hos Arbetsförmedlingen har övriga personalkostnader ökat med 48 procent vilket förklaras med ökade insatser för kompetensutveckling och ökat fokusering på arbetsmiljöarbete. Årsarbetskrafter I nedanstående tabell visas antalet årsarbetskrafter vid de största statliga myndigheterna och totalt för 2015 och 2014. Myndighet 2015 2014 Polismyndigheten 25 055 25 648 Försvarsmakten 18 105 18 678 Arbetsförmedlingen 12 337 11 452 Försäkringskassan 11 994 12 048 Skatteverket 9 719 9 589 Kriminalvården 9 324 9 163 Lunds universitet 6 777 6 908 Trafikverket 6 336 6 262 Uppsala universitet 6 037 5 907 Domstolsverket 5 808 5 811 Göteborgs universitet 5 462 5 188 Migrationsverket 5 330 4 174 Karolinska institutet 4 694 4 473 Stockholms universitet 4 618 4 527 Regeringskansliet 4 414 4 515 Umeå universitet 3 871 3 821 Linköpings universitet 3 703 3 675 Kungl. Tekniska högskolan 3 656 3 672 Statens institutionsstyrelse 3 472 3 274 Försvarets materielverk 3 210 3 053 Sveriges lantbruksuniversitet 2 841 2 909 Kronofogdemyndigheten 2 034 2 058 Tullverket 1 842 1 844 Lantmäteriet 1 811 1 868 Transportstyrelsen 1 801 1 804 Linnéuniversitetet 1 695 1698 Luleå Tekniska universitet 1 453 1 425 Malmö högskola 1 311 1 329 Statens jordbruksverk 1 201 1 206 Statistiska centralbyrån 1 200 1 206 Åklagarmyndigheten 1 185 1 166 Luftfartsverket 1 043 1 061 Pensionsmyndigheten 1 035 964 Skogsstyrelsen 1 035 1 803 Örebro universitet 1 024 1 051 Karlstads universitet 1 024 985 Sjöfartsverket 1 007 952 Övriga myndigheter 37 146 37 157 Totalt 215 610 214 319 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2015 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 1 291 personer eller med 0,6 procent. Hos Migrationsverket ökade antal årsarbetskrafter med nästan 28 procent vilket beror på nyanställningar till följd av den kraftiga inströmningen av asylsökande under året. Skogsstyrelsens årsarbetskrafter minskade med 768 personer eller 43 procent från 2014. Förklaringen till detta är att det större arbetsmarknadsprojektet tillsammans med Arbetsförmedlingen, SAFT-projektet, har avslutats under året. Därmed har antalet anställda som har anvisats från Arbetsförmedlingen kraftigt minskat. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2015 2014 Migrationsverket 2 969 1 880 Försvarsmakten 2 204 2 351 Polismyndigheten 2 173 2 111 Kriminalvården 1 439 1 412 Regeringskansliet 1 417 1 386 Lunds universitet 1 008 974 Domstolsverket 833 815 Kungl. Tekniska högskolan 761 738 Karolinska institutet 754 763 Uppsala universitet 719 682 Stockholms universitet 691 655 Arbetsförmedlingen 636 635 Göteborgs universitet 627 649 Försäkringskassan 602 625 Försvarets materielverk 486 488 Skatteverket 481 479 Linköpings universitet 480 469 Umeå universitet 402 402 Sveriges lantbruksuniversitet 396 367 Trafikverket 357 348 Statens institutionsstyrelse 306 304 Malmö högskola 221 176 Luleå tekniska universitet 194 182 Linnéuniversitetet 189 193 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 183 179 Örebro universitet 176 173 Tullverket 153 151 Affärsverk Sjöfartsverket 44 42 Luftfartsverket 24 44 Svenska kraftnät 35 36 Övriga myndigheter 4 697 4 449 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 552 -4 561 Summa 21 105 19 597 Som kostnader för lokaler redovisas myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Migrationsverkets hyreskostnader ökade med 1 089 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att antalet asylsökande fortsatte att öka kraftigt. Efterfrågan på platser i anläggningsboende överstiger antalet avtalade platser och därför hyr Migrationsverket tillfälliga platser som är betydligt dyrare än avtalade platser. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2015 2014 Exportkreditnämnden Skadeersättningar 476 537 Förändring av reservering för skador 988 -343 Summa Exportkreditnämnden 1 464 194 Riksgäldskontoret Förändring av förväntad förlust för utestående garantier -142 103 Förändring av regressfordringar och andra tillgångar i garanti- och utlåningsverksamheten 678 132 Summa Riksgäldskontoret 536 235 Boverket -3 -6 Summa 1 997 423 Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren, samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt. Kostnaderna ökade med 1,6 miljarder kronor vilket till 81 procent är hänförligt EKN och 19 procent är hänförligt Riksgäldskontoret. EKN:s totala kostnader i garantiverksamheten ökade med 1 270 miljoner kronor främst på grund av ökat behov av reservering för framtida skador som följd av ett ökat utestående engagemang. Ökningen av utestående garantier beror i huvudsak på garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB. Kostnader för skadeersättningar minskade något och de största skadeutbetalningarna avsåg redan kända skadeaffärer där reserveringar för kommande skadeutbetalningar gjorts tidigare. De största skadeutbetalningarna avsåg affärer till Iran som gjordes innan handelssanktionerna genomfördes. Riksgäldskontorets kostnader i garanti verksamheten ökade med 301 miljoner kronor, vilket till största delen beror på lägre värde av fordran på konkursboet samt aktierna i Orio AB (tidigare Saab Automobile Parts AB). Riksgäldskontoret erhöll tillgångarna som var ställda som säkerhet för garantin vid infriandet av kreditgarantin för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska investeringsbanken i samband med bolagets konkurs 2011. Kostnaderna för förväntade förluster minskade vilket beror på att de utestående garantierna minskade, främst på grund av att kreditgarantin till Öresundsbro Konsortiet minskade till följd av konsortiets lägre skuldsättning. Boverket redovisar en kostnadsreduktion för förändring av avsättningar för garantier som beror på att de utestående garantierna minskat och en lägre förväntad förlust. Garantierna kan långivare teckna för lån till ny- och ombyggnad av bostäder och vid köp av fastighet som ombildas till kooperativ hyresrätt. Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2015 2014 Övriga driftkostnader - tjänster Trafikverket 36 873 35 115 Försvarsmakten 14 871 14 687 Försvarets materielverk 6 921 6 491 Polismyndigheten 2 196 2 161 Statens fastighetsverk 2 073 1 300 Kärnavfallsfonden 1 672 1 293 Karolinska institutet 1 472 1 415 Skatteverket 1 425 1 352 Fortifikationsverket 1 387 1 410 Försäkringskassan 1 230 1 226 Naturvårdsverket 1 186 1 029 Göteborgs universitet 1 087 1 046 Lunds universitet 1 049 1 000 Transportstyrelsen 1 008 993 Migrationsverket 897 603 Umeå universitet 874 877 Statens skolverk 846 824 Arbetsförmedlingen 832 812 Uppsala universitet 809 778 Regeringskansliet 795 784 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 747 634 Kriminalvården 737 700 Pensionsmyndigheten 690 696 Övriga myndigheter 16 500 16 788 Summa tjänster 98 177 94 014 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 11 124 11 345 Trafikverket 4 070 5 143 Migrationsverket 1 516 785 Försvarsmakten 1 724 3 852 Polismyndigheten 814 865 Fortifikationsverket 490 495 Kriminalvården 451 387 Karolinska institutet 429 421 Uppsala universitet 365 355 Lunds universitet 339 318 Göteborgs universitet 236 205 Statens fastighetsverk 215 212 Stockholms universitet 204 221 Kungl. Tekniska högskolan 203 192 Skatteverket 189 171 Sveriges lantbruksuniversitet 173 170 Transportstyrelsen 161 160 Statens institutionsstyrelse 124 130 Arbetsförmedlingen 123 108 Umeå universitet 118 121 Regeringskansliet 113 128 Domstolsverket 109 92 Linköpings universitet 105 101 Övriga myndigheter 1 804 1 851 Summa varor 25 201 27 828 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 5 756 6 787 Sjöfartsverket 1 167 1 292 Luftfartsverket 1 024 1 107 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 7 948 9 186 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 2 317 1 975 Trafikverket 698 654 Kriminalvården 318 286 Migrationsverket 298 207 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 243 258 Polismyndigheten 216 242 Regeringskansliet 163 212 Arbetsförmedlingen 157 145 Lunds universitet 150 150 Försvarets materielverk 135 177 Kustbevakningen 130 113 Uppsala universitet 117 115 Stockholms universitet 117 117 Karolinska institutet 115 109 Domstolsverket 107 74 Riksdagsförvaltningen 105 147 Kungl. Tekniska högskolan 96 93 Sveriges lantbruksuniversitet 95 96 Linköpings universitet 91 85 Göteborgs universitet 90 88 Försäkringskassan 88 100 Affärsverk Svenska kraftnät 357 326 Luftfartsverket 103 95 Sjöfartsverket 69 84 Övriga myndigheter 1 502 1 552 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 7 877 7 499 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -21 508 -21 107 Myndigheter i försvarssektorn -8 866 -8 652 Statens fastighetsverk -779 0 Försäkringskassan -318 -322 Transportstyrelsen -130 -89 Skatteverket -91 -99 Polismyndigheten -64 -108 Arbetsförmedlingen -63 -32 Umeå universitet -58 -57 Statens jordbruksverk -53 -43 Affärsverk Sjöfartsverket -317 -375 Svenska kraftnät - - Övriga myndigheter -469 -552 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -32 714 -31 437 Eliminering av inomstatliga transaktioner -21 296 -21 679 Total summa övriga driftkostnader 85 193 85 411 Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader minskade med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultat räkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Under året har Trafikverket aktiverat 0,4 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi som minskade de totala driftkostnaderna. Dock ökade kostnader för varor och tjänster med nästan 0,7 miljarder kronor vilket medfört att driftkostnaderna hos Trafikverket ökat med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens driftkostnader har minskat vilket i huvudsak förklaras av att reservdelar och utbytesenheter från utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager (se även not 24 Beredskapstillgångar). Samtidigt minskade Försvarsmaktens aktiveringar för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi. Försvarsmaktens kostnader för köp av tjänster ökade, vilket främst beror på ökade materiel underhållskostnader. Ökade kostnader för tjänster hos Försvarets materielverk gäller främst materiel försörjnings tjänster för en ny generation ubåtar. Även kostnader för köpta tjänster av förplägnad- och fastighetstjänster ökade. Statens fastighetsverks driftkostnader för köpta tjänster ökade jämfört med föregående år. Det beror framför allt på förändrade redovisningsprinciper, som innebär att vissa kostnader som tidigare år redovisades som personalkostnader nu ingår i driftkostnader. Den energi som Svenska kraftnät köper eller säljer i form av balanskraft och reglerkraft, prissätts och avräknas mot respektive balansansvarigt företag. Trots att volymen för köpt och såld balanskraft ökade under året medförde det lägre elpriset att Svenska kraftnäts driftkostnader minskade. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2015 2014 Trafikverket 9 754 8 666 Försvarsmakten 8 492 8 364 Polismyndigheten 737 930 Fortifikationsverket 719 763 Försäkringskassan 604 603 Statens fastighetsverk 434 413 Lunds universitet 381 324 Kriminalvården 328 352 Uppsala universitet 288 254 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 257 242 Regeringskansliet 256 263 Skatteverket 248 266 Affärsverk Svenska kraftnät 775 953 Luftfartsverket 204 214 Sjöfartsverket 180 162 Övriga myndigheter 4 183 4052 Summa 27 840 26 821 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Trafikverkets avskrivningar ökade under året med 1 088 miljoner kronor främst beroende på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19). Försvarsmaktens avskrivningar ökade med 128 miljoner kronor främst beroende på avskrivningar på beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar (se not 24). Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 2015 2014 Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Akademiska Hus AB 4 780 5 215 Sveaskog Holding AB 2 017 1 691 Swedavia AB 1 410 926 AB Svensk Exportkredit 1 187 1 260 Specialfastigheter Sverige AB 1 178 1 390 SBAB Bank AB 1 162 1 256 Jernhusen AB 894 388 Teracom Boxer Group AB 477 393 SJ AB 471 460 Apoteket AB 458 371 Svevia AB 224 188 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 223 0 PostNord AB 168 105 Almi Företagspartner AB 140 118 Infranord AB 117 17 Lernia AB 82 85 AB Svensk Bilprovning 56 63 RISE Holding AB 24 39 Vasallen AB 19 93 Metria AB 16 10 Apotek Produktion & Laboratorier AB 5 9 Kungliga Dramatiska Teatern AB 3 5 Swedfund International AB 2 -63 AB Svenska miljöstyrningsrådet 0 0 Voksenåsen A/S 0 0 Apotekens Service AB - -3 Ersättningsmark i Sverige AB - 1 Svenska Spel AB - - Swedesurvey AB -1 1 AB Göta Kanalbolag -3 0 Svenska Rymdaktiebolaget -4 34 Kungliga Operan AB -7 1 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB -11 -3 Statens Bostadsomvandling AB -12 -9 Inlandsinnovation AB -15 -12 Green Cargo AB -27 -188 Fouriertransform AB -49 -91 Systembolaget AB -53 -36 Samhall AB -63 81 European Spallation Source ESS AB -453 -574 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) -5 686 347 Vattenfall AB -16 672 -8 178 Övriga företag som redovisas av Kammarkollegiet 5 1 Summa Kammarkollegiet -7 938 5 391 Affärsverk Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB m.fl. 7 6 Luftfartsverket - LFV Holding AB 11 21 Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 4 3 Övriga myndigheter 33 -23 Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande -7 883 5 398 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande TeliaSonera AB 3 189 5 408 Nordiska Investeringsbanken NIB 740 764 SAS AB 205 -158 AB Bostadsgaranti 1 132 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) -1 14 VisitSweden AB 5 0 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 9 13 Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 4 148 6 173 Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande -7 883 5 398 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 4 148 6 173 Total Summa -3 735 11 571 Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultat andelarna har minskat med 15,3 miljarder kronor jämfört med 2014. Akademiska hus AB visade 0,4 miljarder kronor sämre resultat än föregående år. Minskningen är främst hänförbar till försämrade värdeförändringar i fastigheter med 0,9 miljarder kronor som delvis kompenserats av ett förbättrat finansiellt netto. Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat med 0,3 miljarder kronor främst beroende på en ökad positiv värdeförändring av skog med 0,4 miljarder kronor. Swedavia förbättrade resultatet med 0,4 miljarder kronor. Swedavia avyttrade under året fastighetsportföljen, vilket gav en realisations vinst på 0,8 miljarder kronor och förklarar därmed att övriga rörelseintäkter ökade med 0,5 miljarder kronor. AB Svensk Exportkredit redovisade ett försämrat resultat med 0,1 miljarder kronor, främst beroende på ett försämrat nettoresultat av finansiella transaktioner med 0,1 miljarder kronor, Specialfastigheter Sverige AB visade 0,2 miljarder kronor sämre resultat än föregående år vilket främst beror på minskad positiv värdeförändring på förvaltningsfastigheter. SBAB Bank AB försämrade resultatet med 0,1 miljarder kronor, vilket främst beror på ett försämrat nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde med 0,6 miljarder kronor, vilket delvis uppvägs av ett förbättrat räntenetto med 0,3 miljarder kronor. Jernhusen AB förbättrade resultatet med 0,5 miljarder kronor. Resultatet påverkades positivt av värdeförändringar på fastigheter med 0,7 miljarder kronor. Svedab:s resultat rapporteras som 0,2 miljarder kronor högre än föregående år, men det egentliga resultatet uppgick då till 0,3 miljarder kronor. Detta redovisades dock inte som resultatandel eftersom det egna kapitalet hade varit negativt utan aktieägar tillskott på 0,2 miljarder kronor. Resultatet för Infranord förbättrades med 0,1 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras med minskade kostnader inom produktion och administration. Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 4,8 miljarder kronor, vilket är på oförändrad nivå. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten utan redovisas som skatteintäkt. Green Cargo AB:s resultat ökade med 0,2 miljarder kronor. Det förbättrade resultatet är till stor del hänförligt till lägre personal- och driftkostnader samt försäljning av lok. Resultatandelarna från Systembolaget har reducerades med respektive års betalda utdelning på 0,3 miljarder kronor. Utdelningen behandlas i stället som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring uppgick till 0,2 respektive 0,3 miljarder kronor. Resultatandelen för EES (European Spallation Source) förbättrades med 0,1 miljarder kronor vilket förklaras med minskade personal- och konsultkostnader. Verksamheten har under året överförts till ett europeiskt konsortium European Research Infrastructure Consortium, ERIC och bolagets kostnader avser därmed inte hela året. Resultatet för LKAB försämrades med 6,0 miljarder kronor. Lägre priser och lägre sålda volymer järnmalm påverkade resultatet negativt. I någon mån har försvagningen av den svenska kronan kompenserat för detta, men sammantaget uppgick minskningen av nettoomsättningen till 4,4 miljarder kronor och bruttoresultatminskningen till 7,9 miljarder kronor. Försämringen inkluderar en nedskrivning av materiella anläggningstillgångar på 6,1 miljarder kronor. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 1,6 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket är 1,9 miljarder kronor lägre än föregående år. Vattenfalls resultat försämrades med 8,5 miljarder kronor. Resultatet belastades med nedskrivningar på 36,8 miljarder kronor, en ökning med 13,0 miljarder kronor från föregående år. Årets avsättningar uppgår till 6,0 miljarder kronor och avser främst kärnkraft, gruvverksamhet och vattenkraft i Tyskland. Föregående år gjordes avsättningar på 5,7 miljarder kronor. Lägre elpriser har påverkat resultatet negativt med 4,6 miljarder kronor. Resultatet påverkas gynnsamt av en skatteffekt på 8,4 miljarder kronor. Ersättningsmark i Sverige AB likviderades i december 2014. I januari 2014 överfördes verksamheten i Apotekens Service till E-hälsomyndigheten. Bolaget likviderades i december 2014. Svenska miljöstyrningsrådet AB och AB Bostadsgaranti är under likvidation. TeliaSonera AB visade ett 2,2 miljarder kronor lägre resultat, vilket främst beror på andelen i nedskrivningar på 2,7 miljarder kronor som avser verksamheten i Uzbekistan och Danmark. Resultatet för Nordiska Investeringsbanken NIB avser perioden 1 september 2014 till 31 augusti 2015. Resultatet för SAS AB avser perioden 1 november 2014 till 31 oktober 2015. SAS AB förbättrade sitt resultat med 0,4 miljarder kronor. Minskade kostnader för omstrukturering, ökade realisationsvinster, förbättrat finansnetto och sänkta bränslepriser har stärkt resultatet. Föregående års ändrade pensions villkor gav då en positiv engångseffekt som inte har någon motsvarighet 2015. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2015 2014 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 15 290 15 539 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 668 1 731 Summa ränteintäkter 15 958 17 270 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -28 266 -32 132 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -2 417 -2 857 Summa räntekostnader -30 683 -34 989 Realiserade valutakursförändringar (netto) -10 303 3 169 Orealiserade valutakursförändringar (netto) 5 980 -17 898 Överkurs vid emission (netto) 9 030 4 108 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 1 -1 Realiserade kursförändringar (netto) -11 413 -3 587 Provisioner till banker m.fl. -120 -146 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -21 550 -32 074 Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2015 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 21,5 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 10,5 miljarder kronor. Orsaken var främst att positiva orealiserade valutakursförändringar ökade med 23,9 miljarder kronor och att de negativa realiserade valutakursförändringarna ökade med -13,5 miljarder kronor. Den positiva effekten uppstår när kronan stärks mot lånevalutan under lånets löptid. Not 13 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2015 2014 Riksbankens inlevererade överskott 4 100 3 300 Centrala studiestödsnämnden 2 092 2 425 Kärnavfallsfonden 1 703 1 756 Skatteverket 1 242 1 940 Exportkreditnämnden 665 1 266 Försäkringskassan 136 188 Kammarkollegiet, övrigt 119 279 Riksgäldskontoret 90 93 Värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden - 3 772 Insättningsgarantifonden - 2 528 Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan m.fl. 86 71 Affärsverk Luftfartsverket 9 360 Svenska kraftnät 2 4 Sjöfartsverket 1 2 Övriga myndigheter 304 330 Summa 10 549 18 313 Övriga finansiella intäkter minskade med 7,8 miljarder kronor beroende på att föregående års belopp innehöll marknads värderingar för obligationer på 6,4 miljarder kronor för i första hand Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden samt mindre belopp för andra myndigheter och fonder. Under 2015 har marknadsvärdet på största delen av innehavet sjunkit (se not 14). Riksbanken levererade in överskott på 4,1 miljarder kronor. CSN:s finansiella intäkter består bl.a. av räntor på studielån. Skatteverket redovisar främst räntor i skattekontosystemet. Kärnavfallsfondens intäkter omfattar ränteintäkter för nominella placeringar och värde förändringen på innehav av värdepapper. Not 14 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2015 2014 Exportkreditnämnden 685 1 021 Riksgäldskontoret 229 13 Trafikverket 107 59 Regeringskansliet 47 16 Riksdagsförvaltningen 21 13 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 20 8 Länsstyrelsen i Jämtland 18 0 Försvarsmakten 16 16 Värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 2 066 - Insättningsgarantifonden 1 150 - Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan m.fl. 117 - Affärsverk Sjöfartsverket 7 6 Svenska kraftnät 4 16 Luftfartsverket 2 2 Övriga myndigheter 96 105 Aktivering av finansiella kostnader -3 -64 Summa 4 581 1 212 Exportkreditnämndens finansiella kostnader gäller främst beräknade och realiserade kurs förluster för premier och skadefordringar. Riksgäldskontorets övriga finansiella kostnader är räntekostnader för repor i insättningsgarantifonden. Trafikverkets finansiella kostnader är bl.a. valutakursförluster på fordringar och skulder. Regeringskansliets finansiella kostnader är i huvudsak valutakursförluster. Under 2015 sjönk marknadsvärdet på obligationer och andra finansiella instrument i Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden samt hos vissa andra myndigheter och fonder med 3,2 miljarder kronor efter en betydande uppgång under 2014 (se not 13). I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen. 3.5.2 Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2015 2014 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 21 092 19 225 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 626 615 Årets investeringar, egen utveckling 1 846 1 777 Försäljning/utrangering -558 -329 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 23 006 21 289 Ingående ackumulerade avskrivningar -13 995 -12 114 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 047 -2 223 Minskning av ack avskrivn vid utrangering/försäljning 495 258 Utgående ackumulerade avskrivningar -15 547 -14 079 Summa 7 549 7 210 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2015 2014 Försäkringskassan 1 421 1 431 Försvarsmakten 1 329 1 430 Skatteverket 491 481 Transportstyrelsen 479 520 Polismyndigheten 385 361 Affärsverk Svenska kraftnät 149 118 Sjöfartsverket 33 25 Övriga myndigheter 3 173 2 844 Summa 7 459 7 210 I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med 248 miljoner kronor 2015. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Försvarsmakten, Skatteverket, Transportstyrelsen och Polismyndigheten. Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system på 1 421 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäningstjänster samt ny infrastruktur för it. Försäkringskassan har kvar it-system för pensionshantering även efter Pensionsmyndighetens bildande. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar avseende dessa tillgångar. Försvarsmaktens del av balanserade utgifter för utveckling uppgår till 1 329 miljoner kronor. Det avser i huvudsak fortsatt utveckling av system PRIO som lanserades i början av 2009. PRIO är ett integrerat affärsystem för ledning, HR, ekonomi och logistik som etappvis införs i verksamheten. Skatteverket har balanserade utgifter för utveckling av it-system på 491 miljoner kronor. Transportstyrelsens balanserade utgifter på 479 miljoner kronor avser bl. a. byte av teknisk plattform för vägtrafikregistret. Minskningen på 41 miljoner kronor jämfört med 2014 beror på lägre anskaffningar och att nedskrivningar har gjorts med anledning av att projekt omvärderats och i stället kostnadsförts. Polismyndighetens balanserade utgifter för utveckling var 385 miljoner kronor, en ökning med 24 miljoner kronor jämfört med 2014. Ökningen beror dels på att flera stora projekt har startat under året. Det beror också på att 2014 gjorde Polismyndigheten stora nedskrivningar som minskade det bokförda värdet. Av de totala investeringarna under 2015 stod Försäkringskassan för 463 miljoner kronor av årets investeringar, egen utveckling och Försvarsmakten för 283 miljoner kronor. Störst andel av de anskaffade investeringarna kommer från Transportstyrelsen med 138 miljoner kronor. Affärsverket Svenska kraftnät och Sjöfartsverket ingår i posten med 149 miljoner kronor respektive 33 miljoner kronor. Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2015 2014 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 3 583 3 370 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 373 308 Årets investeringar, egen utveckling 4 0 Försäljning/utrangering -340 -132 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 619 3 546 Ingående ackumulerade avskrivningar -2 669 -2 446 Årets avskrivningar och nedskrivningar -363 -340 Minskning av ack avskrivn vid utrangering/försäljning 336 117 Utgående ackumulerade avskrivningar -2 696 -2 669 Summa 923 876 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2015 2014 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 204 204 Polismyndigheten 66 78 Kriminalvården 57 75 Försäkringskassan 39 52 Skatteverket 33 19 Affärsverk Svenska kraftnät 105 70 Luftfartsverket 33 - Sjöfartsverket 6 9 Övriga myndigheter 380 369 Summa 923 876 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med 47 miljoner kronor 2015. Av det totala bokförda värdet finns de största tillgångarna i posten hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Affärsverket Svenska kraftnät, Polismyndigheten och Kriminalvården. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tillgångar på 204 miljoner kronor. De avser främst investeringar i växlar och licenser för det nationella radiokommunikations systemet Rakel. Affärsverket Svenska kraftnäts rättigheter består främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. Dessa uppgår totalt till 105 miljoner kronor och ökade med 35 miljoner kronor till följd av omklassificeringar. Polismyndighetens rättigheter uppgår till 66 miljoner kronor 2015 och minskade jämfört med 2014 med 12 miljoner kronor. Minskningen beror främst på lägre anskaffning. Kriminalvårdens rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av tele- och säkerhets installationer och uppgår 2015 till 57 miljoner kronor. Luftfartsverkets och Sjöfartsverkets rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar uppgår till 33 miljoner kronor respektive 6 miljoner kronor. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2015 2014 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 0 - Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete - 1 Summa 0 1 Förskottet avser utvecklingskostnader av systemstöd. Not 18 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2015 2014 Ingående anskaffningsvärde 195 987 190 351 Årets anskaffning 36 - Årets färdigställande från pågående investering 25 020 5 635 Försäljning/utrangering - - Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 221 042 195 987 Ingående ackumulerade avskrivningar -79 894 -75 467 Årets avskrivningar -4 917 -4 427 Försäljning/utrangering - - Ackumulerad avskrivning -84 810 -79 894 Nedskrivningar - - Summa 136 232 116 093 Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Avskrivningstiden för dessa är 40 år. Värdet av väganläggningar som blev klara under 2015 var 25 020 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt som färdigställts ingår till exempel E20 Norra Länken, E4 Sundsvall, E18 Hjulsta-Kista och Riksväg 70 Ulricehamn. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2015 2014 Ingående anskaffningsvärde 183 462 174 733 Justering av ingående anskaffningsvärde - 154 Årets anskaffning 31 101 Årets färdigställande från pågående investering 18 418 8 475 Försäljning/utrangering -13 -1 Utgående anskaffningsvärde 201 899 183 462 Ingående avskrivningar -54 017 -50 060 Årets avskrivningar -4 595 -3 957 Ackumulerad avskrivning -58 612 -54 017 Nedskrivningar - - Summa 143 287 129 445 Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar. Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara under 2015 var 18 418 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt som färdigställts under 2015 ingår bl.a. tunneln genom Hallandsåsen och Pågatågen i nordösta Skåne och södra Småland. I färdigställda investeringar ingår också arbeten för ökad kapacitet och framkomlighet, som på sträckan Gävle-Sundsvall, och upprustningar, som på sträckan Laxå-Falköping och Mjölby-Nässjö. Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2015 2014 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 62 836 58 605 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 760 3 265 Årets investeringar, egen utveckling 14 0 Färdigställande av pågående nyanläggningar 1 312 1 371 Försäljning/utrangering -243 -481 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 64 677 62 759 Ingående ackumulerade avskrivningar -23 677 -22 424 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 460 -1 552 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 103 409 Utgående ackumulerade avskrivningar -25 034 -23 566 Ingående ackumulerade uppskrivningar 80 80 Årets uppskrivningar - Minskning av ack uppskrivningar vid försäljning - - Utgående ackumulerade uppskrivningar 80 80 Summa 39 723 39 274 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2015 2014 Statens fastighetsverk 13 457 13 677 Naturvårdsverket 10 842 10 415 Fortifikationsverket 10 122 9 836 Riksdagsförvaltningen 1 148 1 175 Trafikverket 992 903 Sveriges lantbruksuniversitet 761 761 Affärsverk Sjöfartsverket 995 1 029 Luftfartsverket 798 945 Svenska Kraftnät 552 444 Övriga myndigheter 56 89 Summa 39 723 39 274 Ett tjugotal myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksbyggnaderna. Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom är 39 723 miljoner kronor vilket är en ökning med 449 miljoner kronor jämfört med 2014. Det bokförda värdet för Statens fastighetsverks byggnader, mark och annan fast egendom minskade med 220 miljoner kronor under 2015 till 13 457 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 18 593 miljoner kronor. Minskningen av bokfört värde beror främst på att årets avskrivningar och nedskrivningar är större än tillgångsredovisade projekt. Nedskrivningar gjordes i samband med att Waldemarsudde lämnades till stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde och överförda byggnader från Riksantikvarieämbetet omklassificerades till bidragsfastigheter. Av årets totala av- och nedskrivningarna på 1 460 miljoner kronor står Statens fastighetsverk för 415 miljoner kronor. De större tillgångsredovisade projekten 2015 var ombyggnad av ambassaden i Wien och energisparåtgärder på Voksenåsen i Norge. Under 2015 köpte Naturvårdsverket ca 5 750 hektar mark av det stora brandområdet i Västmanlands län. Bytesaffärerna med de marker som togs över från Ersättningsmark i Sverige AB slutfördes under 2015. Totalt ökade Naturvårdsverkets tillgångar för byggnader, mark och annan fast egendom med 427 miljoner kronor och är nu 10 842 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 10 949 miljoner kronor. Fortifikationsverkets bokförda värde ökade med 286 miljoner kronor till 10 122 miljoner kronor. Under 2015 färdigställdes bl.a. byggnader i Kvarn utanför Motala, mark köptes i Boden och nybyggnationen av dykcenter i Karlskrona avslutades. Värdet av färdigställda tillgångar som förts över från pågående nyanläggningar uppgick 2015 till 774 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 24 545 miljoner kronor. Fortifikationsverkets av- och nedskrivningar för 2015 uppgick till 623 miljoner kronor. Riksdagsförvaltningens byggnader, mark och annan fast egendom uppgick 2015 till 1 148 miljoner kronor. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2015 2014 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 10 769 10 059 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 090 1 124 Årets investeringar, egen utveckling 36 17 Försäljning/utrangering -301 -444 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 11 594 10 756 Ingående ackumulerade avskrivningar -6 176 -5 767 Årets avskrivningar och nedskrivningar -803 -788 Minskning av ack avskrivn vid utrangering/försäljning 282 404 Utgående ackumulerade avskrivningar -6 697 -6 151 Summa 4 898 4 605 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2015 2014 Polismyndigheten 772 779 Regeringskansliet 499 488 Lunds universitet 325 318 Försvarsmakten 238 269 Försvarets materielverk 220 212 Övriga myndigheter 2 844 2 539 Summa 4 898 4 605 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 293 miljoner kronor 2015. Störst andel av posten härrör från Polismyndigheten 772 miljoner kronor, Regeringskansliet 499 miljoner kronor och Lunds universitet 325 miljoner kronor. 2015 års investeringar var störst hos Polismyndigheten med 124 miljoner kronor, det avser om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. Regeringskansliets investeringar uppgick till 84 miljoner kronor. Det har fortsatt investerat i sina lokaler i Stockholm och i nya lokaler för utlandsmyndigheterna. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2015 2014 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 82 135 79 969 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 4 814 4 547 Årets investeringar, egen utveckling 32 8 Årets överföringar från Pågående nyanläggingar 3 841 2 354 Försäljning/utrangering -4 013 -4 588 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 86 809 82 292 Ingående ackumulerade avskrivningar -52 509 -51 996 Årets avskrivningar och nedskrivningar -5 483 -5 127 Ingående ackumulerade uppskrivningar - - Årets uppskrivningar - 0 Minskning av ack uppskrivn vid utrangering/försäljning - - Minskning av ack avskrivn vid utrangering/försäljning 3 716 4 523 Utgående ackumulerade avskrivningar -54 276 -52 600 Summa 32 533 29 692 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2015 2014 Kustbevakningen 2 653 2 807 Lunds universitet 1 615 956 Polismyndigheten 1 302 1 092 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 296 1 307 Försvarsmakten 1 283 1 407 Affärsverk Svenska kraftnät 11 622 9 810 Sjöfartsverket 1 510 1 133 Luftfartsverket 18 17 Övriga myndigheter 11 234 11 163 Summa 32 533 29 692 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som myndigheterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Affärsverket Svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och informationssystem. Störst andel av posten utgörs av Affärsverket Svenska kraftnät 11 622 miljoner kronor, Kustbevakningen 2 653 miljoner kronor, Lunds universitet 1 615 miljoner kronor, Sjöfartsverket 1 510 miljoner kronor och Polismyndigheten 1 302 miljoner kronor. Av årets totala investeringar på 4 846 miljoner kronor står Polismyndigheten för 721 miljoner kronor. Det förklaras främst av de helikoptrar som har anskaffats. Lunds universitet har investerat 427 miljoner kronor. Uppsala universitet har investerat 239 miljoner kronor vilket främst avser inredning och utrustning. Luftfartsverket ingår i posten med bokfört värde på 18 miljoner kronor. Not 23 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2015 2014 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 101 114 91 061 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 4 559 7 139 Årets investeringar, egen utveckling 21 458 21 058 Årets överföring till färdig tillgång -48 535 -17 886 Försäljning/utrangering 0 5 Årets nedskrivningar -124 -180 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 78 472 101 196 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2015 2014 Trafikverket 64 976 87 403 Statens fastighetsverk 1 226 633 Fortifikationsverket 934 1 135 Domstolsverket 427 138 Lunds universitet 342 709 Affärsverk Svenska kraftnät 9 307 9 659 Luftfartsverket 238 221 Sjöfartsverket 174 357 Övriga myndigheter 848 941 Summa 78 472 101 196 Av det totala bokförda värdet på 78 472 miljoner kronor finns 64 976 miljoner kronor hos Trafikverket och 9 307 miljoner kronor på Affärsverket Svenska kraftnät. Årets investeringar uppgår totalt till 26 018 miljoner kronor. Trafikverkets investeringar uppgår till 21 331 miljoner kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som till exempel E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaketet och Citybanan. Affärsverket Svenska kraftnät har investerat 2 354 miljoner kronor. Investeringar görs fortsatt i NordBalt som är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen för att koppla samman den nordiska elmarknaden med den baltiska. Därutöver har Affärsverket Svenska kraftnät också fortsatta investeringar i SydVästlänken och Stockholms Ström. Under 2015 har Trafikverket färdigställt projekt som E20 Norra länken och E18 Hjulsta-Kista i Stockholm, E4 Sundsvall och tunneln genom Hallandsåsen m.fl. Dessa utgör 43 724 miljoner kronor av totalt 48 535 miljoner kronor som har överförts till färdig tillgång. I posten ingår också Luftfartsverket med 238 miljoner kronor i bokfört värde och Sjöfartsverket med 174 miljoner kronor i bokfört värde. Not 24 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2015 2014 IB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier 166 274 163 027 Årets anskaffning 8 683 7 743 Årets försäljningar/utrangeringar -12 128 -4 498 UB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier 162 829 166 272 IB Beredskapsvaror i lager 17 178 16 749 Årets anskaffning 902 779 Årets övriga förändring 3 257 -350 UB Beredskapsvaror i lager 21 337 17 178 Summa UB Anskaffningsvärde beredskapstillgångar 184 166 183 450 IB Ackumulerade avskrivningar -90 295 -85 736 Årets avskrivningar/nedskrivningar -7 772 -7 735 Årets försäljningar/utrangeringar 9 182 3 176 UB Ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -88 885 -90 295 Summa 95 280 93 155 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Beredskapsinventarierna uppgår till 74 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 21 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 95 miljarder kronor av det utgående värdet hänförligt till militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 8,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,8 miljarder kronor under 2015. Anskaffningen innefattar bl.a. bandvagnar, terrängbilar, JAS 39 C/D och mörkerstridsutrustning. Under året genomförde Försvarsmakten utrangeringar för 2,9 miljarder kronor. Utrangeringarna avsåg främst JAS 39 A/B. Beredskapslagrets värde ökade med 4,1 miljarder kronor under året. Ökningen beror på att reservdelar och utbytesenheter för utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager till ett bokfört värde om 3,6 miljarder kronor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Av det utgående värdet är MSB:s del knappt 0,2 miljarder kronor. Under 2015 har Socialstyrelsen överfört en stor del av sina beredskapstillgångar till Folkhälsomyndigheten. Tillgångarna består främst av läkemedel och Folkhälsomyndighetens andel av det utgående värdet är knappt 0,1 miljarder kronor. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2015 2014 Försvarets materielverk 4 323 4 680 Trafikverket 619 594 Migrationsverket 9 - Lunds universitet 5 20 Kustbevakningen 5 - Polismyndigheten 2 66 Övriga myndigheter 2 3 Summa 4 965 5 363 Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Posten hos Försvarets materielverk består av förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 2,7 miljarder kronor och avser främst förskott till SAAB för utveckling av JAS 39 E och ubåt A 26. Förskotten till utländska leverantörer uppgår till 1,6 miljarder kronor och avser främst inköp av försvarsmateriel från USA. Trafikverkets förskott avser byggande av järnvägsanläggningar och väganläggningar. Större förskott hos myndigheten är Marieholms tunneln under Göta älv i Göteborg, Förbifart Stockholm samt järnvägsprojektet Strängnäs-Härad och vägprojektet Väg 73 trafikplats Vega. Not 26 Andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2015 2014 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 278 702 295 544 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 48 826 53 569 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 328 528 350 113 Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent). Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Miljoner kronor Statens 2015 2014 ägarandel Vattenfall AB 103 984 115 260 100,0% Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 32 116 37 754 100,0% Akademiska Hus AB 30 271 33 432 100,0% Sveaskog Holding AB 19 714 18 463 100,0% AB Svensk Exportkredit 16 828 16 157 100,0% SBAB Bank AB 11 848 11 001 100,0% Almi Företagspartner AB 6 897 6 756 100,0% Swedavia AB 6 863 5 571 100,0% Specialfastigheter Sverige AB 6 652 8 475 100,0% Jernhusen AB 6 005 5 254 100,0% PostNord AB 5 551 4 847 60,7% Apoteket AB 5 150 4 686 100,0% SJ AB 3 876 5 335 100,0% Swedfund International AB 3 787 3 785 100,0% Fouriertransform AB 3 043 3 192 100,0% Teracom Boxer Group AB 2 602 2 329 100,0% Inlandsinnovation AB 1 903 1 918 100,0% Samhall AB 1 593 1 656 100,0% Systembolaget AB 1 521 1 574 100,0% Svevia AB 1 250 1 176 100,0% Green Cargo AB 1 092 1 096 100,0% RISE Research Institutes of Sweden Holding AB 871 848 100,0% European Spallation Source ESS AB 626 231 73,7% Vasallen AB 626 907 100,0% Infranord AB 610 479 100,0% Statens Bostadsomvandling AB 497 509 100,0% Svenska Rymdaktiebolaget 495 503 100,0% Lernia AB 438 542 100,0% Apoteksgruppen i Sverige Holding AB 386 396 100,0% Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 336 131 100,0% Apotek Produktion & Laboratorier AB 219 214 100,0% AB Svensk Bilprovning 152 144 100,0% Metria AB 109 96 100,0% Kungliga Dramatiska Teatern AB 42 39 100,0% AB Göta Kanalbolag 39 42 100,0% Kungliga Operan AB 27 33 100,0% Miljömärkning i Sverige AB 23 21 100,0% SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 17 15 100,0% Arlandabanan Infrastructure AB 10 10 100,0% Voksenåsen A/S 8 8 100,0% Swedesurvey AB 7 7 100,0% Svenska Miljöstyrningsrådet AB 2 2 85,0% Svenska Spel AB 0 0 100,0% Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 123 212 100,0% Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 187 176 100,0% Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 15 11 100,0% Övriga andelar 291 251 - Summa 278 702 295 544 Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande minskade med 16,8 miljarder kronor. Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 11,3 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 16,7 miljarder kronor. Kassa flödessäkring medförde en positiv påverkan med 6,0 miljarder kronor. Därutöver medförde omvärdering av förmånsbestämda pensions planer en positiv påverkan med 2,7 miljarder kronor. Skatt relaterat till poster som påverkade eget kapital vid sidan av resultatet uppgick till 2,4 miljarder kronor. En tilläggsköpeskilling avseende tidigare förvärv av aktier påverkade andelsvärdet negativt med 0,9 miljarder kronor. LKAB minskade i värde med 5,6 miljarder kronor vilket främst beror på periodens förlust på 5,7 miljarder kronor samt utdelning av 0,1 miljarder kronor. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB minskade med 3,2 miljarder kronor mellan åren vilket främst förklaras av betald utdelning på 7,9 miljarder kronor samt årets resultat på 4,8 miljarder kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 1,3 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av årets resultat på 2,0 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,8 miljarder kronor. Svensk Exportkredit AB ökade med 0,7 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,2 miljarder kronor, negativ påverkan från kassaflödessäkring med 0,2 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,4 miljarder kronor. SBAB Bank AB ökade i värde med 0,8 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat på 1,2 miljarder kronor reducerad med en utdelning av 0,5 miljarder kronor. Swedavia AB ökade andelsvärdet med 1,3 miljarder kronor, främst orsakat av årets vinst på 1,4 miljarder kronor samt 0,2 miljarder kronor i lämnad utdelning. Specialfastigheter i Sverige AB visade en minskning med 1,8 miljarder kronor, främst bestående av årets resultat på 1,4 miljarder kronor minskat med 0,9 miljarder kronor i utdelning och 2,1 miljarder kronor i återbetalning av aktiekapital. Jernhusen AB ökade med 0,8 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 1,0 miljard kronor samt utdelning av 0,1 miljarder kronor. Andelen i PostNord AB:s resultat uppgick till 0,2 miljarder kronor, vilket tillsammans med 0,7 miljarder kronor vid omräkning av pensionsskulden påverkat kapitalandelen positivt. Negativa omräkningsdifferenser av koncernens egna kapital i utländska valutor påverkar med 0,2 miljarder kronor. Andelsvärdet har netto ökat med 0,7 miljarder kronor. Apoteket AB ökade andelsvärdet med 0,5 miljarder kronor, vilket främst beror på årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdelning av 0,2 miljarder kronor. SJ AB minskade med 1,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av utdelning till staten av 1,9 miljarder kronor och årets resultat på 0,5 miljarder kronor. Teracom AB har rapporterat en ökning av värdet med 0,3 miljarder kronor. Förändringen består av nettot av årets vinst på 0,5 miljarder kronor och utdelningen på 0,2 miljarder kronor. Svevia AB ökade i värde med 0,1 miljarder kronor, som en följd av årets resultat på 0,2 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,1 miljarder kronor. Andelsvärdet för EES (European Spallation Source) ökade med 0,4 miljarder kronor vilket är hänförbart till statens andel av aktieägartillskott på 0,8 miljarder kronor och årets negativa resultat på 0,5 miljarder kronor. Vasallen AB har minskat med 0,3 miljarder kronor p.g.a. utdelning av 0,3 miljarder kronor. Innehavet i SVEDAB har ökat med 0,2 miljarder kronor, vilket förklaras av årets resultat. Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet i form av utdelning till staten redovisas som skatteintäkt och uppgår till 4,8 miljarder kronor. Företagets egna kapital uppgick till 4,8 miljarder kronor vid årsskiftet. Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Miljoner kronor Statens 2015 2014 ägarandel TeliaSonera AB 36 501 41 535 37,3% Nordiska Investeringsbanken (NIB) 10 722 10 602 38,1% SAS AB 1 357 1 044 21,4% AB Bostadsgaranti 32 169 50,0% SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 76 78 50,0% VisitSweden AB 17 13 50,0% Dom Shvetsii 5 0 36,0% Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As m.fl. 116 128 - Summa 48 826 53 569 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande var 4,7 miljarder kronor lägre än föregående år. Andelen i TeliaSonera AB minskade i värde med 5,0 miljarder kronor, vilket till en del beror på andelen av årets resultat på 3,2 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor. Negativa valutakursdifferenser och skatter samt positiv påverkan av omvärdering av pensionsplaner och kassaflödessäkring har netto påverkat andelsvärdet negativt med 3,4 miljarder kronor vid sidan av resultatet. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 68,1 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken ökade med 0,1 miljarder kronor, främst med periodens resultatandel som uppgår till 0,7 miljarder kronor. Utdelning på 0,2 miljarder kronor och en negativ valutaomräkningsförlust reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per 31 augusti för respektive år. Andelen i SAS AB ökade med 0,3 miljarder kronor, vilket främst beror på periodens resultatandel på 0,2 miljarder kronor och kassaflödessäkringar som medförde en positiv effekt på 0,2 miljarder kronor. Utdelning till ägare av preferensaktier minskade andelen med 0,1 miljarder kronor Uppgifterna avser värdet per 31 oktober. Marknadsvärdet på statens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 1,7 miljarder kronor. Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2015 2014 Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer 29 754 30 029 Kammarkollegiet m.fl. Europeiska investeringsbanken EIB 4 195 4 195 Orio AB (Saab Automobile Parts AB) 530 1 212 Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken 593 593 Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Riksgäldskontoret 2 483 2 479 Exportkreditnämnden, obligationer 2 865 2 478 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 591 199 Affärsverk Luftfartsverket 164 - Övriga myndigheter 740 605 Summa 42 989 42 864 Det största innehavet av värdepapper gäller bostadsobligationer som innehas av Kärnavfallsfonden. De värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning. Riksgäldskontorets innehav består till största delen nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Exportkreditnämndens innehav består av obligationer i utländska valutor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar. Innehavet ska balansera nämndens åtaganden i respektive valuta. Sverige har även andelar i internationella utvecklingsbanker och liknande med anknytning till biståndsverksamhet utöver vad som redovisas ovan. Under 2015 har utredning gjorts om principerna för redovisning, men anskaffnings-värde för andelarna har ännu inte kunnat tas fram. De innehav som berörs är andelar i Asian Development Bank, African Development Bank och Inter-American Development Bank. Det har dessutom konstaterats att värdet för Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, Europeiska utvecklings banken EBRD och Europarådets utvecklings bank CEB kan komma att behöva justeras och att Multilateral Investment Guarantee Agency (ingår i Världsbankskoncernen) kan beröras. Utredning om historiskt tillförda medel pågår och avsikten är att andelarna och de eventuellt korrigerade värdena ska tas upp i årsredovisningen för staten för 2016. Not 28 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2015 2014 Exportkreditnämnden - Skadefordringar 2 096 1 737 - Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 217 206 Summa Exportkreditnämnden 2 313 1 943 Trafikverket 1 051 709 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 188 186 Göteborgs universitet 101 106 Affärsverk Luftfartsverket 822 52 Svenska kraftnät 216 106 Sjöfartsverket 16 30 Övriga myndigheter 43 45 Summa 4 749 3 177 Långfristiga fordringar ökade med 50 procent till 4 749 miljoner kronor, vilket till största delen är hänförligt Luftfartsverket, men även Trafikverket och EKN ökade fordringarna. EKN redovisar ett försäkringstekniskt beräknat nettovärde på sina skadefordringar, och ökningen är hänförlig både en ökning av det nominella beloppet och värderingen av fordringarna. EKN övertar fordringen från garantitagaren vid skaderegleringen av garantiåtagandet, dvs. när EKN gör skadeutbetalningen. Fordringarna ökar med avtalade kapitaliserade räntor, förfallna obetalda räntor samt upplupna, ej förfallna räntor under nya återbetalningsavtal. Fordringarna minskar när EKN erhåller räntor och amorteringar eller vid avskrivning av fordringar. Det nominella värdet före reservering för förväntade förluster på EKN:s fordringar uppgick till 6 897 miljoner kronor. Försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar uppgick till 2 096 miljoner kronor. Värdet på skadefordringarna visar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter. En utgångspunkt vid värdering av fordringarna är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Bedömningen kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. EKN:s fordran för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar utgörs av återförsäkrares andel av skadefordringar respektive återförsäkrad andel av ej intjänade premier och kvardröjande risker samt återförsäkrad andel av reservering för skador. Trafikverkets fordringar gäller säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX och ökade med 341 miljoner kronor. Ett nytt regelverk hos Nasdaq/OMX innebär att Trafikverket måste ställa säkerhet för finansiella elderivatkontrakt och bidra till defaultfonden. Styrelsen för internationellt utvecklings samarbete (Sida) garanterar och subventionerar U-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten består främst av det försäkringstekniskt beräknade nettovärdet på skadefordringar inom säkerhetsreserven som är knutet till U-kreditsystemet samt premiefordringar på garantitagare inom U-kreditsystemet. Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Luftfartsverkets fordringar på Eurocontrol avseende terminal- och undervägsavgifter ökade med 770 miljoner kronor, främst på grund av omklassificeringar och tillkommande poster vid övergång till bruttoredovisning av åter vinningsbara under- och överskott som fordran och skuld. Svenska Kraftnäts fordringar består av lånefordringar samt säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX. Not 29 Utlåning Miljoner kronor 2015 2014 Riksgäldskontoret Riksbanken 240 656 226 534 Irland 5 519 5 657 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 5 104 5 027 A-train AB 990 995 Premiepensionssystemet 743 898 Volvo Aero AB 225 283 Saab airbus 0 23 Övrigt 20 1 Summa Riksgäldskontoret 253 257 239 418 Centrala studiestödsnämnden Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni 2001) 139 397 129 047 Studielån (beviljade mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) 38 237 42 877 Studiemedel och äldre lån (beviljade före 1989) 1 583 2 034 Hemutrustningslån m.m. 926 863 Summa Centrala studiestödsnämnden 180 143 174 821 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 223 292 Statens energimyndighet 149 135 Övriga myndigheter 33 51 Summa 433 805 414 718 Statens utlåningsfordringar ökade med 19 miljarder kronor eller 5 procent, och ökningen var huvudsakligen hänförlig till Riksgäldskontoret och CSN. Riksgäldskontoret redovisar 58 procent av statens utlåningsfordringar och de består huvudsakligen av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som ökade med 14 miljarder kronor eftersom att kronan försvagades mot dollarn. År 2012 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut ett lån om maximalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Riksgäldskontoret betalade ut lånet under åren 2012 och 2013. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen gav Riksgäldskontoret ett lån till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet och AP-fonderna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån till studenter och går under benämningen annuitetslån, studielån och studiemedel. Den andra kategorin i samman ställningen ovan är hemutrustningslån till utländska medborgare, främst flyktingar, som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. CSN:s utlåningsfordringar uppgick till 180 miljarder kronor inklusive reservation för osäkra fordringar. CSN:s lån till studenter från och med 2001 benämns annuitetslån och utgör största delen av CSN:s utestående lånefordran. CSN:s utlåningsfordringar ökade med 5 miljarder kronor och utgör 42 procent av statens totala utlåningsfordringar. Ökningen av utlåningsfordran berodde främst på att nyutlåningen var större än amorteringarna och det var framför allt för lånetypen annuitetslån som nyutlåningen ökade. CSN:s reservering för osäkra fordringar uppgick till 28 miljarder kronor, vilket utgör 14 procent av CSN:s totala utlåning. Styrelsen för internationellt utvecklings-samarbetes (Sida) utlåningsfordringar består till största delen av villkorslån och till en liten del av biståndskrediter och från och med 2015 värderas utlåningsfordringarna till nuvärdet av framtida betalningar. Statens energimyndighets utlåningsfordringar avser lån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering. Not 30 Varulager och förråd Miljoner kronor 2015 2014 Trafikverket 653 641 Försvarsmakten 289 399 Polismyndigheten 131 136 Försvarets materielverk 113 103 Myndigheten för samhällsskydd 61 92 och beredskap Kriminalvården 52 59 Affärsverk Sjöfartsverket 177 101 Luftfartsverket 1 1 Övriga myndigheter 199 171 Summa 1 676 1 703 Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Trafikverkets post består främst av material för underhåll och reparation av järnvägsanläggningar. Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till myndighetens fordon. Varulagret består även av trycksaker. Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt uniform och beklädnadsartiklar. Varulager och förråd hos Försvarets materielverk består främst av elektronikkomponenter till försvarets telenät. Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst helikoptrar S76 samt drivmedel och reservdelar till räddningshelikoptrar. Ökningen av posten avser anskaffning av helikoptrar S76 i samband med avslut av leasingkontrakt. Helikoptrarna innehas i avvaktan på försäljning. Not 31 Pågående arbeten Miljoner kronor 2015 2014 Försvarets materielverk 432 395 Lantmäteriet 182 192 Statens väg- och transportforskningsinstitut 10 14 Affärsverk Luftfartsverket 0 0 Övriga myndigheter 13 19 Summa 637 621 Pågående arbeten hos Försvarets materielverk (FMV) består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag hos myndigheten är försäljning av ubåtar till Singapore och upparbetade kostnader i och med FMV:s samarbete med sin motsvarighet i Norge gällande artillerisystemet Archer. Samarbetet bröts 2013. Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Not 32 Fastigheter Miljoner kronor 2015 2014 Länsstyrelsen i Dalarnas län 143 137 Länsstyrelsen i Värmlands län 18 19 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2 4 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1 1 Övriga länsstyrelser 0 0 Summa 163 161 Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderings områden i den s.k. Jordfonden. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter. Not 33 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2015 2014 Polismyndigheten 25 36 Trafikverket 3 7 Affärsverk Luftfartsverket 0 6 Sjöfartsverket 1 Övriga myndigheter 1 0 Summa 30 49 Myndigheternas förskott avser huvudsakligen utvecklingsprojekt samt underhållstjänster och varuleveranser. Polismyndighetens förskott gäller förskott till leverantören för framtida underhåll av polishelikoptrar. Det har minskat under året eftersom myndigheten har sålt helikoptrar. Not 34 Kundfordringar Miljoner kronor 2015 2014 Exportkreditnämnden 4 713 1 680 Trafikverket 1 027 1 007 Statens institutionsstyrelse 194 234 Försvarets materielverk 182 182 Karolinska institutet 154 145 Lunds universitet 124 98 Transportstyrelsen 122 73 Lantmäteriet 107 115 Uppsala universitet 75 63 Statistiska centrabyrån 52 51 Statens tjänstepensionsverk 46 56 Försvarsmakten 37 63 Affärsverk Svenska kraftnät 600 583 Luftfartsverket 186 201 Sjöfartsverket 143 156 Övriga myndigheter 1 456 1 470 Summa 9 218 6 177 Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär. EKN:s fordringar utgörs av premiefordringar i garantiverksamheten. Fordringar som gäller efterskottspremier ökade med nära 3 miljarder kronor efter justering för risk och nuvärdesberäkning. Det beror på att premieinkomsterna ökade så att de under året var de högsta i EKN:s historia. Ökningen förklaras till största delen av garantin för Gripenplan till Brasilien. Premierna för den affären kommer att betalas löpande i efterskott och detta ökar EKN:s premiefordringar kraftigt. Not 35 Övriga kortfristiga fordringar Miljoner kronor 2015 2014 Riksgäldskontoret - Affärsdagsredovisning 33 225 3 896 - Repor i Insättningsgarantifonden 26 728 28 256 - Säkerheter 1 832 1 756 - Regressfordringar från infriade garantier 97 94 - Övrigt 236 296 Summa Riksgäldskontoret 62 118 34 298 Skatteverket - Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering 56 876 47 909 - Fordran på kommuner och landsting 727 4 968 - Övriga fordringar 16 15 Summa Skatteverket 57 619 52 892 Kärnavfallsfonden 28 565 33 761 Statens jordbruksverk 6 212 6 455 Försäkringskassan 2 497 2 509 Kammarkollegiet 2 002 101 E-hälsomyndigheten 1 707 1 363 Kronofogdemyndigheten 1 599 1 582 Centrala studiestödsnämnden 1 113 961 Transportstyrelsen 1 033 871 Tullverket 248 2 498 Affärsverk Luftfartsverket 160 83 Svenska kraftnät 41 78 Sjöfartsverket 37 54 Övriga myndigheter 2 490 2 308 Summa 167 441 139 814 Övriga kortfristiga fordringar ökade med 28 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i första hand på att effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33,2 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdags redovisningen. Motsvarande effekt förekommer på skuldsidan i samband med köp av värdepapper, se not 48. Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordran på kommuner och landsting är slutavräkning av kommunalskatt och minskade jämfört med 2014. Skatteverket gör slutavräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära medel som Skatteverket betalat ut till kommuner och landsting under inkomståret. Repor för Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden innebär att affärer med återköpsavtal (repor) ligger öppna över bokslutsdagen. Motsvarande skuldrepor redovisas under Övriga skulder. De utestående reporna vid årsskiftet minskade för båda fonderna jämfört med föregående år. Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen fordringar på EU för bidrag myndigheten betalat ut inom jordbruksfonderna. Fordran på EU inom garantifonden för jordbruket minskade, medan fordringarna för landsbygdsprogrammet ökade. Försäkringskassans fordringar består av återkravsfordringar, fordringar på bidragsskyldiga för underhållsstöd samt fordringar för vård inom EU. Kammarkollegiet redovisar en fordran på 2 miljarder kronor som avser beslutad utdelning från Akademiska Hus AB som ännu inte betalats. Tullverkets övriga fordringar för främst obetalda tullräkningar minskade efter en kraftig ökning 2014. Not 36 Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2015 2014 Riksgäldskontoret - underkurser, upplåning i svenska kronor 1 618 3 498 - underkurser, upplåning i utländsk valuta 266 479 - underkurser, statsskulden till nominellt belopp i svenska kronor 0 14 - underkurs, statsskulden till nominellt belopp i utländsk valuta 50 35 - förutbetalda kostnader 12 15 - fordran ränta, Riksgäldsspar 8 18 Summa Riksgäldskontoret 1 954 4 058 Periodiserade EU-avgifter m.m., Kammarkollegiet 8 524 2 581 Periodiserade bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 2 498 - Periodiserade bidrag, Statens skolverk 993 - Polismyndigheten 603 574 Kriminalvården 364 370 Trafikverket 351 370 Försäkringskassan 273 268 Lunds universitet 258 271 Migrationsverket 255 180 Arbetsförmedlingen 212 203 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 204 182 Skatteverket 190 430 Domstolsverket 190 197 Uppsala universitet 174 167 Karolinska institutet 157 162 Kungl.Tekniska högskolan 154 142 Göteborgs universitet 151 156 Stockholms universitet 135 130 Affärsverk Sjöfartsverket 31 33 Svenska kraftnät 39 31 Luftfartsverket 22 20 Övriga myndigheter 2 433 2 490 Summa 20 165 13 016 En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. Kammarkollegiet har enligt regeringens beslut betalat 6 700 miljoner kronor av 2016 års EU-avgift till EU-kommissionens konto i slutet av 2015. Dessutom har 1 819 miljoner kronor för läkemedelsförmåner betalats till landstingen en månad tidigare än enligt ordinarie betalningsplan. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete har enligt regeringens beslut betalat 2 498 miljoner kronor av stöd till vissa FN-organ som avser 2016 i slutet av 2015. Skolverket har enligt regeringens beslut betalat ut bidrag för det s.k. Lågstadielyftet till kommuner och andra utbildningsanordnare med knappt 1 987 miljoner kronor för hela läsåret 2015/16 i december 2015. Av detta belopp har hälften hänförts till vårterminen 2016 och redovisas därför som en förutbetald kostnad. Polismyndigheten redovisar förutbetalda kostnader för hyror på 452 miljoner kronor och andra förutbetalda kostnader som leasingavgifter samt it-drift och underhåll. Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda lokalhyror. I posten förutbetalda kostnader för Trafikverket ingår bl.a. förutbetalda kostnader för it-kostnader och licenser, förutbetalda hyror, förutbetalda ersättningar för trafikavtal, förutbetalda bidrag till Inlandsbanan och andra förutbetalda bidrag. Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda hyreskostnader på 216 miljoner kronor. Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Not 37 Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2015 2014 Karolinska institutet 290 212 Kungl. Tekniska högskolan 284 273 Lunds universitet 282 207 Trafikverket 236 418 Uppsala universitet 199 168 Stockholms universitet 181 155 Göteborgs universitet 168 168 Försäkringskassan 143 117 Linköpings universitet 117 102 Sveriges lantbruksuniversitet 105 105 Umeå universitet 99 87 Luleå tekniska universitet 66 65 Migrationsverket 46 203 Övriga myndigheter 293 330 Summa 2 511 2 609 Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten. Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forskningsprojekt. Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen finansieras av kommuner. Av dessa var 162 miljoner kronor väginvesteringar och 73 miljoner kronor järnvägsinvesteringar under året. Not 38 Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2015 2014 Periodisering av skatter 33 627 - Riksgäldskontoret Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 4 342 4 782 Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 339 244 Övriga upplupna intäkter 1 350 1 116 Summa Riksgäldskontoret 6 031 6 142 Kärnavfallsfonden 2 140 1 770 Försäkringskassan 490 471 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 275 239 Transportstyrelsen 206 207 Trafikverket 144 125 Affärsverk Svenska kraftnät 375 770 Luftfartsverket 161 218 Sjöfartsverket 88 68 Övriga myndigheter 776 2 212 Summa 44 315 12 222 Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter som upparbetats, men där myndigheten inte fakturerat eller fått betalt till och med brytdagen. Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de skatter som betalats in och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av upplupna intäkter redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är högre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter för producerad el som kärnkraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden med 1 733 miljoner kronor. Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för vård inom EU på 320 miljoner kronor och upplupna ränteintäkter för återkrav på 152 miljoner kronor. Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansierings avgifter från arbetslöshetskassor. Svenska kraftnät redovisar upplupna nätintäkter på 231 miljoner kronor och upplupna intäkter från balans- och systemansvariga på 144 miljoner kronor. Not 39 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2015 2014 Försäkringskassan 1 098 1 108 Riksgäldskontoret 572 16 430 Pensionsmyndigheten 430 465 Affärsverk Luftfartsverket 700 543 Övriga myndigheter 0 0 Summa 2 800 18 546 Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna är bl.a. ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen och Sjömanspensionsfonden. Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar. Not 40 Kassa och bank Miljoner kronor 2015 2014 Exportkreditnämnden 515 821 Kronofogdemyndigheten 494 458 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 251 151 Karolinska institutet 176 109 Regeringskansliet 173 173 Länsstyrelsen i Västerbottens län 168 95 Länsstyrelsen i Norrbottens län 165 151 Försvarets materielverk 141 20 Universitets- och högskolerådet 140 102 Lunds universitet 102 77 Affärsverk Luftfartsverket 3 576 3 312 Svenska kraftnät 190 192 Sjöfartsverket 125 119 Övriga myndigheter 1 082 1 303 Summa 7 298 7 083 Exportkreditnämnden redovisar banktillgodohavanden i utländsk valuta till värdet av 417 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor på 98 miljoner kronor. Kronofogdemyndighetens belopp klienters bankmedel som Kronofogdemyndigheten ännu inte har redovisat mot inkomsttitel. Not 41 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2015 2014 Uppskrivningskapital 58 59 Donationskapital 904 797 Resultatandelar i hel- och delägda företag 247 153 253 990 Balanserad kapitalförändring -659 580 -605 247 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen -10 340 -67 415 Summa -421 804 -417 816 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2015 minskade nettoförmögenheten med 4,0 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 107 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på donationer av konst och likvida medel till Moderna museet och Nationalmuseet. Resultatandelar i dotterbolag Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Minskningen på 6,8 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (12 miljarder kronor), utdelningar beslutade under 2015 (-22 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (2,7 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kronor). Likvidering av företag och justeringar har medfört en ökning med 0,1 miljarder kronor. Vattenfall AB redovisar en ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 5,4 miljarder kronor och består till största delen av positiva effekter av kassaflödessäkringar (6,0 miljarder kronor), omvärderingar relaterade till pensionskulden (2,7 miljarder kronor) och skatten på dessa poster (-2,4 miljarder kronor). Dessutom påverkar en tilläggsköpeskilling för tidigare förvärv av aktier (-0,9 miljarder kronor). Postnords direkta ökning av andelen eget kapital uppgår till 0,5 miljarder kronor och består till största delen av omvärdering av pensionskulden (0,8 miljarder kronor), omräkningsdifferenser (-0,2 miljarder kronor) och skatt (-0,1 miljarder kronor). Nordiska investeringsbankens redovisningsvaluta Euro försvagades gentemot svenska kronor, vilket medförde en minskning av andelen eget kapital med 0,4 miljarder kronor. TeliaSonera AB rapporterar en direkt minskning av eget kapital med 3,4 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser (-3,9 miljarder kronor), omvärdering av pensionsskuld (1,4 miljarder kronor), kassaflödessäkringar (0,2 miljarder kronor), transaktioner i eget kapital i intressebolag (-0,4 miljarder kronor), förvärv av minoritetintressen (-0,1 miljarder kronor) och skatter (-0,5 miljarder kronor). LKAB ökade eget kapital med främst kassaflödessäkringar (0,4 miljarder kronor) minskat med reserv för verkligt värde för finansiella tillgångar (-0,3 miljarder kronor). Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen minskade med 54 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som ej är hänförligt till resultatandelar har minskat kapitalförändringen med 79 miljarder kronor. Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 22 miljarder kronor. Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,3 miljarder kronor). Likvidering av företag och justeringar har medfört en minskning med 0,1 miljarder kronor. EKN rapporterar en skuld för över förväntansriktig premieandel, vilken kommer att redovisas på inkomsttitel följande år. Skulden är till staten och skuldens förändring (-0,1 miljarder kronor) redovisas därför som en direkt minskning av balanserad kapitalförändring. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 3,1 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalförändring. Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,4 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten. Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket innebär en minskning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor. Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenheten. Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms minskar nettoförmögenheten med 32 miljoner kronor. Nettoförmögenhetens förändring Uppskrivnings- kapital Donations- kapital Resultat- andelar i hel och delägda företag Balanserad kapital- förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2014 59 797 253 990 -600 187 -67 772 -413 113 Marknadsvärdering av värdepapper -4 737 -24 -4 761 Periodisering av garantiavgifter och garantiåtaganden, Riksgäldskontoret 58 58 Pensionsmyndighetens redovisning av premiepensionssystemet -323 323 0 Ingående balans 2015 59 797 253 990 -605 247 -67 415 -417 816 Föreg. års kapitalförändring -1 11 571 -78 985 67 415 0 Utdelning från hel- och delägda företag -21 681 21 681 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 2 708 2 708 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 287 -287 0 Försäljning, likvidering och justering av innehav i hel- och delägda företag 111 -111 0 Utjämningspost vid eliminering av statspapper 3 081 3 081 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 425 425 Nettovärdet av tillgångar och skulder övertagna från Affärsverket SJ, Riksgäldskontoret 191 191 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret -170 -170 Exportkreditnämndens förändrade skuld för över förväntansriktig premieandel -133 -133 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 55 55 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -32 -32 Övriga förändringar 107 167 -48 226 Årets över-/underskott -10 340 -10 340 Summa årets förändring -1 107 -6 837 -54 333 57 075 -3 988 Utgående balans 58 904 247 153 -659 580 -10 340 -421 804 Ovanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt 3.2.1 Nettoförmögenheten. I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2014 och 2013 jämfört med statens nettoförmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer. Nationalräkenskapernas (NR) beräkningar finns inte framställda för 2015 och jämförelsen görs därför för 2014. Miljarder kronor 2014 2013 Statens nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten -418 -346 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Affärsverkens anläggningstillgångar -24 -20 Fordringar och skulder hos andra myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden m.fl. 182 159 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden och Exportkreditnämnden 28 32 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 104 167 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 648 644 Periodiserade skattefordringar 124 111 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -68 -29 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 108 81 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 95 97 Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl. 46 30 Övrigt 30 18 Statens nettoförmögenhet enligt NR-principer 855 944 Enligt beräkningen i 2016 års ekonomiska vårproposition som görs i anslutning till NR, uppgick statens konsoliderade nettoförmögenhet till ca 760 miljarder kronor eller 19,4 procent av BNP. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2014 på -418 miljarder kronor och den beräkningen i 2016 års ekonomiska vårproposition på 760 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 178 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter-anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 51 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda skatter vid årsskiftet medan balansräkningen tar upp en periodavgränsningspost motsvarande den ackumulerade periodiseringen av skatteintäkterna. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär i övrigt är till största delen inte med i NR. Utöver ovanstående tillkommer statens fordran på kommunsektorn som NR tar upp för att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld. Statens nettoförmögenhet inklusive kommunsektorns löneskatt uppgår därmed, utifrån beräkningarna i 2016 års ekonomiska vårproposition, till 855 miljarder kronor eller 1 273 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Not 42 Fonder Miljoner kronor 2015 2014 Kärnavfallsfonden 59 284 57 900 Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 56 406 53 055 Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret) 34 409 33 201 Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 998 1 002 Batterifonden (Naturvårdsverket) 441 510 Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m. 510 452 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 415 316 Försäkringskassans övriga fonder 272 279 Övriga 309 289 Total summa 153 044 147 004 Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år och har även ökat under 2015. Fondmedlen är placerade i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansierings institut, i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2015 utgörs ca 50 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer. Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, ska öka så att den inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året ökade fondens behållning med 3,4 miljarder kronor (jfr not 5). Riksgäldskontoret förvaltar även Insättningsgarantifonden som har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek bygger på institutens kapitaltäckningsgrad och används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i omfattade kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden ökade med 1,2 miljarder kronor under året. Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Kammarkollegiets fonder avser kollegiets försäkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårdsfonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län. Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsofferfonden. Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2015 2014 Statens tjänstepensionsverk 218 574 212 284 Riksdagsförvaltningen 3 003 2 709 Försvarsmakten 187 242 Trafikverket 37 65 Polismyndigheten 36 61 Försvarets materielverk 26 32 Lunds universitet 26 26 Göteborgs universitet 25 22 Affärsverk Luftfartsverket 3 303 2 987 Sjöfartsverket 1 767 1 833 Svenska kraftnät 512 469 Övriga myndigheter 375 414 Summa 227 871 221 144 Statens pensionsåtagande vid SPV Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har betalat premier för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 6,3 miljarder kronor jämfört med 2014 då den ökade med 6,6 miljarder kronor. Skulden har beräknats med motsvarande ränteantaganden som de som tillämpats i årsredovisningen för staten de närmast föregående åren (se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar) och det innebär att den är 3,1 miljarder kronor lägre än den skuld som SPV redovisar i sin årsredovisning. I nedanstående tabell framgår förändringens viktigaste delposter enligt en skuldanalys som SPV gjort. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2015 2014 Ingående skuld 211 793 205 149 Justering av ingående skuld -54 -61 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 5 985 5 692 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt 294 Nyintjänande 7 064 6 140 Utbetald pension -9 342 -9 117 Basbeloppsindexering 470 -455 Grundränta, brutto 1 951 2 319 Grundränta, frigjorda omkostnader -218 -212 Antaganden om livslängd 55 147 Nya och tillfälliga sjukpensioner 112 113 Nyavsättning premiebefrielse 149 68 Nyavsättning icke aktuell, temporär efterlevandepension 234 245 Avveckling riskförmåner 4 -32 Nya pensionsersättningar och särskilda pensionsersättningar 48 30 Förändring av antastbar förmån -74 -41 Nya temporära efterlevandepensioner 72 110 Utbetalning, frigjorda omkostnader -74 -73 Aktualisering -107 -78 Övrigt 50 1 555 Summa utgående skuld1 218 118 211 793 1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 456 miljoner kronor (491 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen i belopp i not 43. Ändrade beräkningsgrunder visar den skuldeffekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. I årsredovisningen för staten 2014 tillämpades grundräntan 1,1 procent och för 2015 har den sänkts till 0,9 procent enligt den princip som innebär att en sänkning av räntan i beräkningsgrunderna tillåts slå igenom med högst 0,2 procentenheter. Nyintjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och kompletterande efterlevandepension/familjepension under året. Utbetald pension motsvarar den skuld minskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts. Basbeloppsindexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2014 och 2015 höjdes prisbasbeloppet med 0,23 procent vilket gav en ökning av skulden med 470 miljoner kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som under 2015 var 0,9 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under perioden till exempel på grund av samordning. Under 2015 ökade inkomstpensionen med 0,9 procent vilket har lett till lägre pensionsbelopp och lägre skulder för bruttosamordnad tjänstepension. Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till tidigare och nuvarande ledamöter. Av det totala beloppet avsåg 532 miljoner kronor inkomstgarantier. Ca 70 procent av den totala pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Pensionsskulderna för Riksdagsförvaltningen och för Luftfartsverket, Sjöfartsverket och affärsverket Svenska kraftnät har räknats om enligt den princip som tillämpas för förändring av grundräntan i årsredovisningen för staten (se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Omräkningen innebär att sammantaget är tjänstepensionsskulderna för Riksdagsförvaltningen och affärsverken upptagna till 1 672 miljoner kronor lägre i årsredovisningen för staten än i deras respektive årsredovisningar. Not 44 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2015 2014 Exportkreditnämnden 10 091 5 618 Trafikverket 1 491 1 172 Riksgäldskontoret 766 850 Försvarsmakten 445 530 Pensionsmyndigheten, frivillig pensionsförsäkring 413 448 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 397 355 Polismyndigheten 152 122 Kriminalvården 61 99 Boverket, bostadskreditgarantier 82 89 Regeringskansliet 49 142 Affärsverk Luftfartsverket 93 165 Sjöfartsverket 18 56 Svenska kraftnät 0 0 Övriga myndigheter 1 050 895 Summa 15 108 10 541 Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2015 uppgick till 10 091 miljoner kronor, vilket är en ökning med 80 procent (netto med hänsyn till återförsäkrares andel uppgår avsättningen till 9 833 miljoner kronor). Reserveringen delas in i reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker, respektive reservering för skador. Reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker står för mer än 80 procent av den totala reserveringen. Den stora ökningen hänger samman med garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB under året. Det var EKN:s största affär någonsin och garantin uppgick till drygt 50 miljarder kronor. Den ledde till att värdet av utestående garantier steg kraftigt från 174 till 214 miljarder kronor och till att reserveringen för förluster ökade. Koncentrationsrisken i EKN:s engagemang steg och under året nedgraderades dessutom Brasilien till en högre landriskklass. Trafikverket redovisar avsättningar som främst gäller skadeståndskostnader med 838 miljoner kronor och miljöåtgärder med 569 miljoner kronor. Avsättningarna för miljöåtgärder ökade under året, medan avsättningarna för skadestånd i stort sett var oförändrade. Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster. Reserveringen gäller till största delen garantin för Öresundsbron. Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslut 2004 har fortsatt att minska. Minskningen gäller främst den del av avsättningen som rör avveckling av materiel. Den kvarstående avsättningen på 445 miljoner kronor avser till ca en tredjedel avsättningar för sanering, en tredjedel kompetensväxling och kompetensutveckling och en tredjedel övrigt med avveckling av materiel samt rättstvister m.m. Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Av avsättningen på 413 miljoner kronor, utgör 23 miljoner kronor konsolideringsfond. Avsättningar för risker i engagemang hos Styrelsen för internationellt utvecklings samarbete (Sida) gäller garantier som EKN administrerar för Sidas räkning för s.k. U-krediter och fristående garantier. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser för U-krediter utfärdats under ett antal år. Engagemanget som rör U-krediter uppgick vid årsskiftet till 1 043 miljoner kronor, vilket är i det närmaste oförändrat. Engagemanget i fristående krediter ökade under året, från 2 438 till 2 690 miljoner kronor. Avsättningen för förväntade förluster inom U-kreditsystemet minskade från 82 till 76 miljoner kronor. Avsättningen för förluster på fristående garantier ökade däremot från 263 miljoner kronor till 315 miljoner kronor beroende på ökade åtaganden. Avsättningen hos Sida innehåller även en mindre del som gäller uppsagda lokaler och uppsagd personal. Not 45 Statsskulden Lån i svenska kronor Miljoner kronor 2015 2014 Nominella statsobligationer 602 746 591 814 Statsskuldväxlar 141 337 88 140 Likviditetsförvaltningsinstrument 56 480 60 266 Säkerheter i svenska kronor 11 402 20 805 Privatmarknadslån 18 541 36 278 Valutaderivat -21 152 -28 406 Real skuld i svenska kronor 183 270 203 158 Summa 992 623 972 056 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -51 122 -47 678 Summa 941 501 924 378 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 21,3 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 29,7 miljarder kronor. Lån i utländsk valuta Miljoner kronor 2015 2014 Obligationer m.m. i utländsk valuta 379 302 385 841 Säkerheter i utländsk valuta 9 746 13 300 Valutaderivat 21 743 23 117 Summa 410 791 422 258 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 11,5 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2015 2014 Lån i svenska kronor 941 501 924 378 Lån i utländsk valuta 410 791 422 258 Summa 1 352 292 1 346 636 Statsskulden har totalt ökat med 5,7 miljarder kronor jämfört med 2014. Statens bugetsaldo för 2015 var -32,6 miljarder kronor, vilket medfört ett ökat lånebehov. Statsskuldväxlar svarar för den största förändringen, med en ökning på 53 miljarder kronor. Not 46 Långfristiga skulder Miljoner kronor 2015 2014 Trafikverket 2 650 2 679 Riksgäldskontoret 275 373 Affärsverk Luftfartsverket 422 - Övriga 2 8 Total summa 3 349 3 060 Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett litet antal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Trafikverket redovisar betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB med 2 518 miljoner kronor samt därutöver innehållna garantibelopp och skulder avseende finansiell leasing. Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna till tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde. Luftfartsverket har en långfristig skuld till den europeiska organisationen Eurocontrol, som arbetar med flygtrafikledning och flyg säkerhetsfrågor. Not 47 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2015 2014 Trafikverket 6 731 6 105 Försvarets materielverk 2 317 2 231 Försvarsmakten 1 091 835 Polismyndigheten 738 397 Kriminalvården 704 282 Migrationsverket 547 320 Försäkringskassan 376 461 Statens fastighetsverk 339 189 Domstolsverket 327 167 Arbetsförmedlingen 310 317 Fortifikationsverket 301 384 Karolinska institutet 262 293 Göteborgs universitet 208 191 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 202 253 Lunds universitet 177 183 Skatteverket 165 216 Umeå universitet 163 137 Regeringskansliet 148 153 Uppsala universitet 136 150 Tullverket 133 95 Transportstyrelsen 125 187 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 119 110 Luleå tekniska universitet 107 59 Stockholms universitet 105 109 Affärsverk Svenska kraftnät 435 625 Sjöfartsverket 119 94 Luftfartsverket 163 146 Övriga myndigheter 2 587 2 867 Summa 19 135 17 556 Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten varierar mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 48 Övriga kortfristiga skulder Miljoner kronor 2015 2014 Riksgäldskontoret Repor Insättningsgarantifonden 26 727 28 255 Skuld till premiepensionssystemet 10 073 10 916 EU-avgifter 11 673 3 663 Affärsdagsredovisning 33 558 3 887 Övrigt, Riksgäldskontoret 44 934 Summa Riksgäldskontoret 82 075 47 655 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 42 868 25 511 Övrigt, Skatteverket 92 89 Summa Skatteverket 42 960 25 600 Kärnavfallsfonden, repor 28 697 33 765 Pensionsmyndigheten 5 659 9 Försäkringskassan 3 264 8 594 Trafikverket 2 215 2 247 E-hälsomyndigheten 1 710 1 560 Exportkreditnämnden 512 354 Statens tjänstepensionsverk 397 391 Polismyndigheten 340 330 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 241 101 Försvarsmakten 220 200 Affärsverk Svenska kraftnät 5 961 4 096 Luftfartsverket 85 92 Sjöfartsverket 25 25 Övriga myndigheter 3 041 2 767 Summa 177 402 127 786 Övriga skulder ökade med 50 miljarder kronor till 177 miljarder kronor. Ökningen beror i första hand på att effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35. Insättningsgarantifonden förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. I Insättningsgarantifonden ingår placeringar i repor, vilka p.g.a. förändrad placeringspolicy får placeras över årsskiftet. Tillgångssidan av dessa repor redovisas under Övriga kortfristiga fordringar, se not 35. Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. Av ökningen 2015 beror största delen på att Sverige betalade in avgifter avseende 2016 under 2015, se not 36. En del av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2016. En annan del utgörs av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen. Kärnavfallsfonden får enligt fastställd placeringspolicy delta i marknaden med återköpstransaktioner, s.k. repor, för statsskuldväxlar och obligationer (inkl. realränteobligationer). Tillgångssidan av dessa repor redovisas under Övriga kortfristiga fordringar, se not 35. Pensionsmyndigheten har från och med 2015 tagit över ansvaret för redovisning av källskatten för pensionsförmåner från Försäkringskassan och redovisar därför en skuld för innehållen skatt. De kvarvarande skulderna hos Försäkringskassan består av skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. I Trafikverkets övriga kortfristiga skulder ingår i huvudsak förskotteringar av väg-och järnvägsinvesteringar med 1 614 miljoner kronor och innehållna garantibelopp med 464 miljoner kronor. E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga skulder består främst av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som e-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer. Svenska kraftnäts övriga skulder består främst av bidrag från markägare, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter. Ökningen med 1 865 miljoner kronor beror främst på en ökning av aktiverade investeringsbidrag och kapacitetsavgifter. Not 49 Depositioner Miljoner kronor 2015 2014 Kronofogdemyndigheten 800 782 Länsstyrelsen i Stockholms län 121 232 Länsstyrelser, övriga 182 146 Tullverket 107 88 Övriga myndigheter 31 38 Summa 1 241 1 286 Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Tullverkets depositioner utgörs i huvudsak av ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden samt av liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten. Not 50 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2015 2014 Sveriges lantbruksuniversitet 30 0 Kemikalieinspektionen 21 18 Högskolan i Gävle 18 5 Patent- och registreringsverket 17 19 Lantmäteriet 15 18 Bolagsverket 13 12 Affärsverk Svenska kraftnät 37 46 Övriga myndigheter 11 7 Summa 162 125 Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt och forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbetet är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder. Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls. Not 51 Upplupna kostnader Miljoner kronor 2015 2014 Riksgäldskontoret 11 716 12 106 Migrationsverket 7 577 4 164 Trafikverket 2 091 2 073 Försvarsmakten 1 141 1 268 Polismyndigheten 976 944 Försäkringskassan 834 1 082 Arbetsförmedlingen 675 668 Försvarets materielverk 464 916 Lantmäteriet 457 408 Skatteverket 363 356 Kriminalvården 309 286 Transportstyrelsen 275 238 Göteborgs universitet 258 239 Statens jordbruksverk 255 374 Regeringskansliet 214 226 Domstolsverket 198 185 Lunds universitet 197 184 Uppsala universitet 170 158 Sveriges lantbruksuniversitet 152 164 Kammarkollegiet 147 229 Stockholms universitet 147 137 Umeå universitet 129 119 Affärsverk Svenska kraftnät 298 592 Luftfartsverket 96 131 Sjöfartsverket 125 127 Övriga myndigheter 2 882 2 198 Summa: 32 146 29 573 Upplupna kostnader redovisas för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som leverats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter. Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats ut. Migrationsverket redovisar en ökning av upplupna kostnader med 3 413 miljoner kronor. De största ökningarna avser upplupna kostnader för placering av barn med 1 168 miljoner kronor, ersättning för ensamkommande barn med 607 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 495 miljoner kronor samt upplupna kostnader för hyror och tolkersättningar med 430 miljoner kronor. Trafikverkets största poster under upplupna kostnader gäller investeringar i vägar och järnvägar med 725 miljoner kronor och för drift och underhåll av vägar och järnvägar med 406 miljoner kronor. Andra stora poster är upplupna kostnader för markinlösen på 572 miljoner kronor och upplupna utgiftsräntor på 182 miljoner kronor. Försäkringskassan redovisar bl.a. upplupna kostnader för vård inom EU, tandvård och andra försäkringskostnader på 455 miljoner kronor. Posten har minskat med 255 miljoner kronor, vilket till största delen förklaras av att vissa länder när det gäller EU-vård har övergått till att fakturera faktiska kostnader i stället för schablonbelopp. Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft med 109 miljoner kronor vilket är en minskning med 260 miljoner kronor då fakturering avseende december tidigarelagts jämfört med föregående år. Not 52 Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2015 2014 Karolinska institutet 1 984 1 577 Lunds universitet 1 379 1 316 Göteborgs universitet 1 026 1 041 Uppsala universitet 752 790 Statens jordbruksverk 377 539 Kungl. Tekniska högskolan 326 318 Umeå universitet 304 300 Linköpings universitet 239 257 Stockholms universitet 226 214 Sveriges lantbruksuniversitet 226 232 Trafikverket 182 141 Kustbevakningen 166 171 Södertörns högskola 158 157 Örebro universitet 137 117 Migrationsverket 119 19 Linnéuniversitetet 107 116 Luleå tekniska universitet 106 115 Affärsverk Svenska kraftnät 1 262 1 018 Luftfartsverket 54 61 Sjöfartsverket 44 22 Övriga myndigheter 1 018 1 032 Summa 10 189 9 551 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Universitet och högskolor redovisar oförbrukade bidragsmedel främst för finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag. Oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk är huvudsakligen förskott från EU:s landsbygdsfond på 319 miljoner kronor. Svenska Kraftnät redovisar bidrag från markägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter. Totalt oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2015 2014 Universitet och högskolor 16 312 15 719 Inomstatligt 8 912 8 787 Utomstatligt 7 400 6 932 Länsstyrelser 919 1 089 Inomstatliga 781 985 Utomstatliga 138 104 Övriga 3 903 3 866 Inomstatliga 1 252 1 351 Utomstatliga 2 651 2 515 Totala inomstatliga 10 945 11 123 Totala utomstatliga 10 189 9 551 Summa 21 134 20 674 Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. De totala oförbrukade bidragen ökade med 460 miljoner kronor. Det är framför allt utomstatliga oförbrukade bidrag som har ökat. Högskolesektorn står för 81 procent av inomstatliga oförbrukade medel som vanligtvis är forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Lunds universitet redovisade högsta oförbrukade inomstatliga bidraget vid utgången av 2015. Beloppet uppgick till 2 157 miljoner kronor vilket var 24 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor. Uppsala universitet redovisade 13 procent och Karolinska institutet 12 procent av det totala beloppet. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade bidrag Totalt Inom 3 månader 3 månader till ett år 1 år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 10 592 2 595 6 532 1 261 205 varav Universitet och högskolor 8 912 2 214 5 753 875 69 varav Länsstyrelser 781 160 375 214 32 varav Övriga 899 220 404 172 104 Övriga (utan förbrukningstakt) 353 Totala inomstatliga oförbrukade bidrag 10 945 Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick 2015 till totalt 10 945 miljoner kronor. I tabellen nedan visas hur 97 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt. Not 53 Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2015 2014 Riksgäldskontoret 37 215 32 224 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 565 236 Karolinska institutet 260 228 Försvarets materielverk 204 261 Lunds universitet 149 164 Kammarkollegiet 148 152 Göteborgs universitet 113 96 Uppsala universitet 113 109 Trafikverket 99 86 Tillväxtverket 38 132 Statens fastighetsverk 75 59 Periodisering av skatter - 8 794 Affärsverk Svenska kraftnät 30 22 Luftfartsverket 8 12 Sjöfartsverket 3 31 Övriga myndigheter 942 730 Summa 39 962 43 337 Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts. Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar medel från EU:s socialfond och integrationsfonden. Försvarets materielverks förutbetalda intäkter gäller i huvudsak pågående arbeten. Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de skatter som betalats in och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en minskning av förutbetalda intäkter redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är högre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Not 54 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2015 2014 Garantier för vilka avsättning ej görs (alla hos Riksgäldskontoret) Insättningsgarantin och investerarskyddet 1 500 736 1 388 869 Kreditgarantier Bankgarantier - 935 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital 121 217 121 513 Övriga garantier Garantier som ställts ut av andra myndigheter än Riksgäldskontoret 1 200 1 529 Summa garantiåtaganden som redovisas inom linjen 1 623 153 1 512 846 Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Boverket hanterar de statliga garantiåtagandena. Riksgäldskontoret beskriver garantiverksamheten närmare i särskilt underlag. Garantiåtagandena delas upp i två delar: garantier där myndigheterna inte gör avsättning för förluster och garantier där myndigheterna gör avsättning för förluster. Inom linjen tas de garantier som myndigheterna inte gör någon avsättning för upp. Dessa beskrivs nedan. Garantiförbindelser för insättningsgarantin redovisas per den 31 december 2014. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konto upp till ett belopp på 100 000 euro per person och institut, vilket vid årsskiftet motsvarade strax över 900 000 kronor. De garanterade insättningarna uppgick till 1 501 miljarder kronor den 31 december 2014, vilket var en ökning med 112 miljarder kronor. Bankgarantierna är det garantiprogram som beslutades 2008 och som gav banker, bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att träffa avtal med staten om garantier för en del av sin upplåning. Programmet stängdes för nyteckning och utestående garantier har därför minskat successivt och avslutats under 2015. Garantikapital är medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut som består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att staten förbinder sig att under vissa omständigheter skjuta till ett bestämt kapitalbelopp till instituten. Åtagandet uppgår till 121 miljarder kronor. Statens totala garantiåtaganden Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Avsättningarna för förluster uppgick till sammanlagt drygt 11 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar. I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättning inte görs och de åtaganden för vilka avsättning görs. Totalsumman för garantiåtaganden för 2015 och 2014 avviker från vad som redovisas i avsnitt 5, tabell 5.1, då åtaganden på 17 miljoner kronor i Luftfartsverkets årsredovisning inte redovisats som ett garantiåtagande utan som övriga ansvarsförbindelser. Miljoner kronor 2015 2014 Garantiåtaganden för vilka avsättning ej görs redovisade inom linjen (enligt ovan) 1 623 153 1 512 846 Garantier för vilka avsättning görs - redovisas ej inom linjen Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405 Exportgarantier m.m. Exportgarantier, Exportkreditnämnden 214 134 174 245 U-kreditgarantier, Sida 985 964 Fristående krediter, Sida 2 463 2 050 Kreditgarantier Infrastruktur, Riksgäldskontoret 18 512 19 343 Bostadskrediter, Boverket 1 489 2 093 Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret 6 200 6 734 Övrigt, Riksgäldskontoret 11 12 Övriga garantier Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret 8 575 8 158 Summa garantiåtaganden för vilka avsättning görs 252 774 214 004 Total summa garantiåtaganden 1 875 927 1 726 850 Not 55 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2015 2014 Exportkreditnämnden 26 997 22 920 Riksgäldskontoret 14 029 9 680 Statens kulturråd 2 400 2 933 Statens tjänstepensionsverk 1 306 1 682 Kriminalvården 1 059 1 084 Södertörns högskola 985 1 025 Sveriges geologiska undersökning 300 300 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 291 388 Lunds universitet 216 216 Stockholms universitet 205 186 Totalförsvarets forskningsinstitut 164 162 Göteborgs universitet 114 111 Polismyndigheten 96 114 Karolinska institutet 84 59 Domstolsverket 73 73 Uppsala universitet 73 40 Affärsverk Sjöfartsverket 50 232 Luftfartsverket 19 17 Övriga myndigheter 288 226 Summa 48 749 41 448 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Exportkreditnämnden (EKN) redovisar ansvarsförbindelser för bundna offerter i garantiverksamheten. Dessa är bindande för EKN då garantitagare träffat avtal med sina motparter. Ansvarsförbindelserna tas upp vid sidan av de garantiförbindelser som redovisas i not 54 och som avser utfärdade garantier. Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitut. Statens kulturråd redovisar ansvarsförbindelser för statliga utställningsgarantier. Vid utgången av 2015 fanns 24 utställda garantier. Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser. Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler, i beloppet ingår även projekteringsgarantier. Södertörns högskola, Lunds universitet, Stockholms universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Domstolsverket redovisar också ansvarsförbindelser för hyrda lokaler. Sveriges geologiska undersökning har ansvarsförbindelser som rör sanering av förorenade områden. Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2022 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra till både tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här. Sjöfartsverkets post består av antastbara pensionsförpliktelser. Luftfartsverkets belopp är borgensåtagande till dotterföretag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag. Trafikverket redovisar flera åtaganden som inte beräknats med belopp. Det innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. Miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så erfordras lämna villkorat aktieägartillskott till svensk-danska broförbindelsen för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Slutligen finns en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. 3.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 56 Skatter Miljoner kronor 2015 2014 Enligt resultaträkningen 1 138 437 1 030 782 Tillkommer/avgår: Förändring av fordringar och skulder -29 751 -9 168 Summa 1 108 686 1 021 614 Statens betalningar från skatter ökade med 87 miljarder kronor jämfört med föregående år och är 30 miljarder kronor lägre än skatteintäkter enligt resultaträkningen. Det beror på förändringar av fordringar och skulder i både skatter som redovisas av Skatteverket och periodiseringsposter vid redovisningen av skatteintäkter i årsredovisningen för staten. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Se vidare not 1 Skatteintäkter. Not 57 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2015 2014 Enligt resultaträkningen 51 043 52 226 Tillkommer: Utdelningar 19 521 12 708 Avgår: realisationsvinster -427 -2 899 Summa 70 136 62 035 Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med 8 miljarder kronor vilket huvudsakligen beror på ökade utdelningar från hel- och delägda företag. I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. 2014 minskade utdelningarna kraftigt och utdelningarna 2015 innebär en återhämtning närmare tidigare års nivå. De största utdelningarna 2015 erhölls från Akademiska hus AB med nära 6 miljarder kronor, TeliaSonera med 4,8 miljarder kronor och Specialfastigheter AB med 3 miljarder kronor. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar. Se vidare not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Not 58 Transfereringar Miljoner kronor 2015 2014 Enligt resultaträkningen 968 098 943 868 Avgår: Avsättningar till fonder -6 040 -14 770 Nedskrivning och avskrivning av lån, CSN m.fl. -1 053 -768 Förändring av fordringar och skulder 9 440 2 575 Summa 970 445 930 905 Utbetalningar av transfereringar ökade med 40 miljarder kronor vilket är mer än vad kostnader för transfereringar ökade enligt resultaträkningen. Det beror på att avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån inte medför några betalningar. Det beror också på förändringar av fordringar och skulder i periodiseringsposter vid redovisningen av kostnader för transfereringar i årsredovisningen för staten. Vid periodiseringen av kostnader för transfereringar tas upplupna eller förutbetalda kostnader upp för de transfereringar som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Justeringsposten för förändringar av fordringar och skulder är större än föregående år beroende på flera tidigareläggningar av utbetalningar av bidrag, se vidare under redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Not 59 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2015 2014 Enligt resultaträkningen 258 966 252 346 Avgår: Avskrivningar -27 840 -26 821 Avsättningar -11 294 -6 814 Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 22 96 Realisationsförluster -3 030 -1 461 Summa 216 825 217 346 Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. Ökningen av avsättningar avser i allt väsentligt Exportkreditnämndens ökade avsättningar för förväntade förluster i garantiverksamheten samt statens tjänstepensioner (se not 43 och 44). Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Realisationsförlusterna avser främst utrangeringar av beredskapsinventarier vid Försvarsmakten. Not 60 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2015 2014 Förändring av långfristiga fordringar -1 175 -2 501 Förändring av omsättningstillgångar -6 540 -64 684 Förändring av kassa och bank -214 -346 Förändring av skulder 37 338 69 055 Summa 29 408 1 524 Justeringar till betalningar för statens verksamhet ökade kassaflödet med ca 29 miljarder kronor. Förändringar av både omsättningstillgångar och skulder minskade kraftigt beroende på stora effekter av repotransaktioner för 2014. Förändringen av skulder 2015 gäller i första hand effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, se Övriga kortfristiga skulder i not 48. Förändring av fordringar och skulder avseende skatter redovisas under not 56, förändring som rör transfereringar i not 58 och förändring av poster som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 65. Not 61 Investeringar Miljoner kronor 2015 2014 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 3 398 3 191 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 9 585 8 522 Väganläggningar 8 200 9 588 Järnvägsanläggningar 12 998 11 221 Maskiner och inventarier 4 846 4 556 Fastigheter och markanläggningar 773 3 265 Övriga investeringar 6 013 8 631 Summa materiella investeringar 42 415 45 783 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 2 848 2 699 Total summa 48 661 51 673 De finansiella investeringarna uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 0,2 miljarder kronor. Årets största investeringar avsåg Kärnavfallsfondens nettoinvesteringar i bostadsobligationer med 1,4 miljarder kronor. I övrigt ingår kapitaltillskott till European Spallation Source med 1 miljard kronor samt investeringar i obligationer vid Exportkreditnämnden och Karolinska institutet. Materiella investeringar uppgick till 42,4 miljarder kronor vilket är en minskning med 3,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 9,5 miljarder kronor, en ökning med 1 miljard kronor från föregående år (se not 24). Investeringar i väganläggningar uppgick till 8,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor. Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 13 miljarder kronor, en ökning med 1,8 miljarder kronor. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,8 miljarder kronor vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Investeringar i fastigheter och markanläggningar har minskat kraftigt beroende på att Naturvårdsverket gjorde stora bytesaffärer under 2014 med mark som övertagits från Ersättningsmark i Sverige AB. Övriga investeringar uppgår till 6 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,6 miljarder kronor. Det är framför allt Svenska kraftnäts nätinvesteringar som har minskat med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till 2,8 miljarder kronor vilket är något högre än föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,5 miljarder kronor, Försvarsmakten med 0,3 miljarder kronor och Skatteverket med 0,2 miljarder kronor. Not 62 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2015 2014 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 18 087 15 993 Riksgäldskontoret 10 375 4 839 Övriga myndigheter 70 196 Summa nyutlåning 28 532 21 028 Amorteringar Miljoner kronor 2015 2014 Centrala studiestödsnämnden 11 541 10 976 Riksgäldskontoret 557 2 335 Övriga myndigheter 52 27 Summa amorteringar 12 150 13 338 CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 18 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor. Amorteringarna till CSN ökade med 0,6 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt omsättning av lånet till Riksbanken som uppgår till 10 miljarder kronor exklusive orealiserade valutaförändringar. Amorteringarna har minskat med 1,8 miljarder kronor framför allt på grund av att lånet till Island amorterades i sin helhet 2014. Not 63 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2015 2014 Ränteintäkter 15 958 17 270 Räntekostnader -30 683 -34 990 Övriga poster, netto -6 825 -14 355 Avgår: Orealiserade valutadifferenser -5 981 17 898 Summa -27 531 -14 177 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har försämrats med drygt 13 miljarder kronor jämfört med föregående år. Räntenettot för statens upplåning har förbättrats med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Not 64 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2015 2014 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 10 550 18 313 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -4 581 -1 212 Marknadsvärdesförändringar 3 247 -6 428 Avgår realisationsvinst vid försäljning av aktier m.m. -32 -28 Summa 9 184 10 645 Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14). Marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. medför inte några betalningar och tas därför bort. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. Not 65 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2015 2014 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 1 965 4 075 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning 5 601 6 449 Summa 7 566 10 524 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 2 respektive 5,6 miljarder kronor under 2015. 4 Utvecklingen av statsskulden 4 Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett underskott på 33 miljarder kronor 2015. Det innebär att budgetunderskottet minskade med 40 miljarder kronor jämfört med 2014, då budgeten visade ett underskott på 72 miljarder kronor. Statens lånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken. Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 347 miljarder kronor 2014 till 1 352 miljarder kronor 2015, dvs. med 5 miljarder kronor. Normalt följer förändringen av statsskulden ungefär utfallet för statens budget. Att budgetunderskottet var betydligt högre än statsskuldens förändring 2015 beror bl.a. på att placerade tillgångar var mindre vid utgången av 2015 än vid utgången av 2014. Statsskulden i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar. Statsskulden från Riksgäldskontoret är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 51,1 miljarder kronor 2015 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet är Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 51,1 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten. Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2015 Miljarder kronor Insättnings-garantifonden Kärnavfalls-fonden Övriga myndig-heter Elimi-neras i ÅRS Nominella statsobligationer 29,7 8,0 0,2 37,9 Reala statsobligationer 13,3 13,3 Totalt 29,7 21,3 0,2 51,1 4.1 Definition av statsskulden Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2015, årets sista bankdag. Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. Detsamma gäller de tillgångar och skulder som i övrigt är kopplade till statsskuldsförvaltningen och som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas. Exempel på sådana poster är upplupna räntor som redovisas under rubriken Periodavgränsningsposter. 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabell 4.2 redovisas dessa riktlinjer för 2015. Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för åren 2011-2015 lämnas i april 2016. Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2015 Löptid1, år Nominell skuld i kronor2 (fr.o.m. 12 mars) 2,6-3,1 Nominell skuld i kronor2 (t.o.m. 11 mars) 2,3-2,8 Real skuld i kronor 6-9 Valutaskuld 0,125 1 Löptid kan mätas på olika sätt. Från och med 2015 anges riktlinjerna för statsskuldens löptid i termer av duration. 2 Därutöver finns ett långsiktigt volymriktmärke för nominell kronskuld med löptider över 12 år på 70 miljarder kronor. Sammansättningen av statsskulden ska enligt regeringens riktlinjer för 2015 bestå av en andel real kronskuld som långsiktigt ska vara 20 procent. Exponeringen i utländsk valuta ska minska med högst 30 miljarder kronor per år och resterande del ska bestå av nominell kronskuld. Att fördela statsskulden på flera skuldslag är ett sätt att minska risken i förvaltningen. Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper. Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen täcks genom realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del av statsskulden finansieras genom sparprodukter som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare. Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att fatta beslut om ränte- och valutapositioner. Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges sedan 2015 i termer av duration. De riktvärden som regeringen anger baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Analysen bygger på erfarenheten att det över tid är billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Kort löptid innebär å andra sidan högre risk eftersom räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren ändras ofta. Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bl.a. beroende på att statsskuldens storlek följer variationer i statens betalningar under året. Under 2015 var durationen i genomsnitt 2,8 år för lån med löptid under 12 år. Den var således inom riktlinjernas intervall. Den reala kronskuldens löptid var 6,8 år i genomsnitt för 2015. Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 18,6 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom nyupplåningen är liten i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag finns det heller inga derivatinstrument som kan användas för att påverka andelen realskuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. Under 2015 emitterades 17 miljarder kronor i realobligationer, vilket blev något lägre än den planerade emissionsvolymen på 18 miljarder kronor. Anledningen var att några emissioner inte blev fulltecknade. Den genomsnittliga durationen för valutaskulden var 0,1 år under 2015. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året. Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Under 2015 minskade exponeringen med 28 miljarder kronor exklusive växelkursförändringar. Sedan 2015 beräknas andelarna baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. De procentuella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i nedanstående tabell då riktlinjernas andelar beräknas på okonsoliderad skuld inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar. Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 Nominella lån i svenska kronor 652 667 665 733 771 Reala lån i svenska kronor 205 183 188 191 170 Nominella lån i utländsk valuta 262 262 384 422 411 Summa konsoliderad statsskuld 1 119 1 113 1 236 1 347 1 352 Anm.: Beloppen för nominella lån i utländsk valuta är korrigerade vad gäller säkerheter (depositioner för handel med futures) för 2011 och 2012. Nominella lån i svenska kronor ökade med 38 miljarder kronor till 771 miljarder kronor i slutet av 2015. Den reala lånestocken uppgick till 170 miljarder kronor i slutet av 2015, vilket är en minskning med 21 miljarder kronor jämfört med 2014. Valutaskulden minskade med 11 miljarder kronor under 2015. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret skapar även valutaskuld med hjälp av derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 Nominella statsobligationer 525 516 573 556 565 Statsskuldväxlar 72 105 94 88 141 Likviditetsförvaltnings-instrument 79 48 61 60 56 Säkerheter i svenska kronor 14 17 11 21 11 Privatmarknadslån 57 50 46 36 19 Valutaderivat i svenska kronor -95 -69 -121 -28 -21 Nominella lån i svenska kronor 652 667 665 733 771 Anm.: Statsskulden redovisas för 2011-2014 i denna tabell enligt nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2010. Total nominell upplåning i svenska kronor var 38 miljarder kronor högre vid utgången av 2015 jämfört med föregående år. Finansieringen via nominella statsobligationer ökade med 9 miljarder kronor under 2015. Största ökningen i nominell upplåning var i statsskuldsväxlar. I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2015 fortsatte upplåningen på privatmarknaden att minska. Vid årets slut utgjorde den 1,4 procent av den konsoliderade statsskulden, en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med utgången av 2014. Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade kostnaderna för statsskulden under 2015 med 6,6 miljoner kronor. För femårsperioden 2011-2015 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,4 miljarder kronor, varav premieobligationer stod för hela besparingen. Riksgäldsspar har avvecklats efter ett beslut av Riksgäldskontoret 2013. Skälet var att med den ökade konkurrensen på sparmarknaden bedömde Riksgäldskontoret att det inte var möjligt att behålla lönsamheten på sikt. Behållningen på dessa konton betalades ut till kontohavarna i slutet av 2015. Det återstår ca 120 miljoner kronor som inte har kunnat betalas ut då bl.a. mottagarkonton saknas. Konton med fast ränta är stängda för nyinsättning men löper vidare till sina ursprungliga förfallodagar. Positionstagning Riksgäldskontoret tar aktiva positioner för att sänka statens kostnader baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursutvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner, men räntepositioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer. När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret dock sällan. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande aktiv förvaltning både i egen regi och med hjälp av externa förvaltare. Där tas normalt relativt små positioner. Regeringen fastställer det övergripande riskutrymmet för positionsverksamheten i de årliga riktlinjebesluten. Den positionstagning som externa förvaltare bedrev gav en vinst på 44 miljoner kronor och Riksgäldskontorets egen positionstagning gav en förlust på 47 miljoner kronor för 2015. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen bidragit med ett överskott på 74 miljoner kronor. Under samma period har den interna förvaltningen gett ett underskott på 116 miljoner kronor. Sammantaget visade positionsverksamheten ett underskott på 42 miljoner kronor under den senaste femårsperioden. 4.3 Statsskuldens kostnader Utgifterna för statsskuldsräntor m.m. uppgick till 22 miljarder kronor 2015. Jämfört med 2014 ökade ränteutgifterna med 19 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 4.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen, Nettokostnad för statsskulden). Enligt resultaträkningen för 2015 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 18 miljarder kronor, vilket är en minskning med 14 miljarder kronor jämfört med 2014. Minskningen av kostnaderna beror främst på att de höga orealiserade valutakursförlusterna 2014 vändes till vinster 2015. De orealiserade valutakursdifferenserna minskade kostnaderna 2015 tack vare att kronan stärktes mot euron. Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursförlust på 10 miljarder kronor 2015. Under 2015 ökade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna till 11 miljarder kronor. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 Räntekostnader på lån i svenska kronor 45 38 33 32 28 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 6 5 2 3 2 Realiserade valutakursdifferenser 4 -3 -10 -3 10 Realiserade kursdifferenser 10 13 6 4 11 Orealiserade valutakursdifferenser 2 -2 3 42 -5 Över-/underkurs vid emission m.m. -9 -9 -7 -4 -9 Summa kostnader 58 42 27 73 38 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -19 -18 -14 -17 -16 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 39 24 13 56 22 Orealiserade valutakursdifferenser hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -4 -4 5 -24 -1 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 35 20 18 32 22 Valutakursförlusterna 2014 vändes till valutakursvinster 2015. De orealiserade valutakursvinsterna uppgick för 2015 till 5 miljarder kronor. Det innebär en förbättring med 47 miljarder kronor mellan åren. Orealiserade valutakursvinster hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning uppgick till 1 miljard kronor 2015. De totala orealiserade valutakursvinsterna blev 6 miljarder kronor. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 9 miljarder kronor 2015. För 2015 är skillnaden mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder, på 22 miljarder kronor, och utfallet på anslaget Räntor på statsskulden, på 22 miljarder kronor, i det närmaste noll. Vanligtvis skiljer sig dessa mått åt vilket förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser redovisas som nettokostnad. År 2014 var motsvarande belopp 3 miljarder kronor i utgifter på statens budget, jämfört med 32 miljarder kronor i nettokostnader i resultaträkningen, dvs. en skillnad på 29 miljarder kronor. 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning I detta avsnitt redovisas den statliga garanti- och utlåningsportföljen. Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla upplysningar om förväntade förluster och väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier. För att tillgodose detta kompletteras redovisningen i avsnittet med en sammanfattande riskanalys avseende den statliga garanti- och utlåningsportföljen. 5.1 Statliga garantier Regeringen får enligt budgetlagen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i budgetlagen och förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Regelverket innebär bl.a. att staten ska ta ut garantiavgift motsvarande den förväntade kostnaden för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garanti- eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna för förväntade förluster sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värdepapper. Garantiverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för garantigivning kallas för den statliga garantimodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är export-kreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin, som utgör statens största garantiåtagande, och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning. 5.1.1 Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med ca 149 miljarder kronor under 2015 och uppgick vid årsskiftet till 1 876 miljarder kronor, jämfört med 1 727 miljarder kronor 2014. Näst efter insättningsgarantin (1 501 miljarder kronor per den 31 december 2014) utgörs de största åtagandena av kreditgarantier (244 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (122 miljarder kronor). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier från bl.a. affärsverken uppgår till närmare 10 miljarder kronor. Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2015-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Typ av garanti GarantierP Utfästelser 2015 2014 2015 2014 2 InsättningsgarantinP1 1 500 736 1 388 869 2 InvesterarskyddetP2 Kreditgarantier 243 794 206 375 73 275 126 281 2 Garantier till banker m.fl. 0 935 24 ExportkreditgarantierP3 214 134 174 245 72 984 125 814 7 U-kreditgarantier 985 964 64 79 7 Fristående garantier 2 463 2 050 227 388 22 Infrastruktur 18 512 19 343 18 Bostadskrediter 1 489 2 093 2, 7, 22 Internationella åtaganden 6 200 6 734 1, 6, 23 Övrigt 11 12 Garantier om tillförsel av kapital 121 622 121 918 22 KapitaltäckningsgarantierP4 22 Grundfondsförbindelser 405 405 2, 7 Garantikapital 121 217 121 513 2, 16, 22, 24 PensionsgarantierP5 8 575 8 158 16, 22 Övriga garantier 1 217 1 546 Affärsverkens garantier, m.fl. 1 217 1 546 Totalt 1 875 944P6 1 726 867P6 73 275 126 281 P1P Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2014. P2P För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. P3P Avser såväl bundna som obundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier. P4P Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp. Trafikverket redovisar garantikapitalet för Eurofima som en ansvarsförbindelse. Garantikapitalet för Eurofima uppgår till 41,6 miljoner CHF. P5P Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2014. P6 Totalbeloppet för garantiåtaganden för 2015 och 2014 avviker från vad som redovisas i not 54 Garantiförbindelser i avsnitt 3 då åtaganden på 17 miljoner kronor i Luftfartsverkets årsredovisning inte redovisats som ett garantiåtagande utan som övriga ansvarsförbindelser. I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till balansräkningen. De redovisade utfästelserna omfattar såväl bundna som obundna utfästelser.0F I ovanstående belopp avseende statens garantiportfölj ingår inte de två utestående kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB, eftersom dessa åtaganden inte kan beloppsbestämmas. Inte heller för investerarskyddet kan storleken på statens åtagande anges. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 73 miljarder kronor. Dessa består i huvudsak av exportkreditgarantier. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkredit-nämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima redovisas av Trafikverket. Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2011-2015 Miljoner kronor Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 5.2 finns en sammanställning av riksdagens beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier per myndighet. För EKN ingår, utöver garantier, även bundna och hälften av de obundna utfästelserna. Även i Sidas åtagande ingår utfästelser. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och tabell 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2. Till följd av finanskrisen, med start 2008, beviljades både nya och utökade garantiramar. Regeringen beslutade om en ram för garantiprogrammet till banker m.fl., som tillkom med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, om 1 500 miljarder kronor. Ramen halverades i november 2010 till 750 miljarder kronor och programmet är sedan den 30 juni 2011 stängt för nyteckning. Sista lånet under programmet förföll under året. För Riksgäldskontorets övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program. Riksdagen har beslutat om en ram på 500 miljarder kronor från den 1 januari 2010 för EKN:s garantigivning gällande exportkreditgarantier. Beslut har fattats om att sänka denna ram till 450 miljarder kronor för 2016. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden uppgår till 10 miljarder kronor. Boverket får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För Boverkets övriga verksamhetsgrenar finns ramar på lägre belopp. Under 2015 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att bistå Näringsdepartementet med framtagandet av ett statligt kreditgarantiprogram för lån till mjölkproducerande företag. I oktober meddelade regeringen att de inte skulle fortgå med kreditgarantiprogrammet. Förordningen (2015:555) om statliga kreditgarantier för lån till mjölksektorn upphävdes den 1 februari 2016. Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Miljoner kronor Utgiftsområde Beslutade garantiramar Utfärdade garantier 2015 2014 2015 2014 2 RGK InsättningsgarantinP1 Obegränsad Obegränsad 1 500 736 1 388 869 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i SverigeP2 Obegränsad Obegränsad 2 InvesterarskyddetP3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelserP4 Obegränsad Obegränsad 0 935 22 Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 18 512 19 343 2 Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslånP5 6 127 6 383 5 566 6 077 7 Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslånP5 947 987 194 236 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier Obegränsad Obegränsad 8 575 8 158 1 Kreditgarantier till UD-anställda 50 50 0,5 0,5 23 Kreditgarantier för lån till mjölkproducerande företag 500 0 24 EKN Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser)P6 500 000 500 000 259 497 243 857 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 4 633 4 755 7 Sida Totalram 10 000 10 000 7 därav u-kreditgarantier (garantier och utfästelser)P7 1 049 1 043 därav fristående garantier och utfästelser 2 690 2 438 18 Boverket Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäderP8 10 000 10 000 1 489 2 093 18 Förvärvsgarantier 5 000 5 000 0,1 0,1 Summa 1 802 942 1 677 805 P1P Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2014. P2P Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. P3P För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. P4P Garantiprogrammet till banker m.fl. uppkom som en följd av oron på de finansiella marknaderna under hösten 2008. I enlighet med förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. har regeringen begränsat statens garantier som får lämnas för detta ändamål till sammanlagt 750 miljarder kronor. P5P Avvikelsen från posten internationella åtaganden i tabell 5.1 beror på garantiåtagandet till Dom Shvetsii på 1,2 miljoner kronor och Eurofima på 438 miljoner kronor. I samband med infriandet 2014 under Nordiska investeringsbankens program för miljöinvesteringslån har utestående ram begränsats till 886 miljoner kronor. P6P I beloppet 259 497 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 5.1. P7P I engagemangen för Sida ingår utfästelser. P8P Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. Anm.: Utöver redovisning av utfästelser i tabell 5,2 förklaras skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2. 5.1.2 De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts omfattas de flesta garantier av garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin regleras i särskild lagstiftning, lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, och infördes 1996. Insättningsgarantin är baserad på ett EU-direktiv, varför motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i flera länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter ett beslut av Finansinspektionen. Det maximala ersättningsbeloppet för den svenska insättningsgarantin uppgår till 100 000 euro per insättare och institut. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 1 501 miljarder kronor per den 31 december 2015. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten. Inga händelser inträffade under 2015 som utlöste insättningsgarantin. Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin. Investerarskyddet När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. Om institutet trots det inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet. Inga ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med att ta ut avgifter av instituten för resterande kostnader i ett tidigare ersättningsfall - värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA). Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finanskrisen. Syftet var att underlätta bankers och bostadsinstituts upplåningsmöjligheter för att motverka risken för en kreditåtstramning med negativa effekter på den reala ekonomin som följd. Den 30 juni 2011 stängdes programmet för nyteckning av garantier och som mest uppgick utställda garantier till 354 miljarder kronor i juni 2009. Garantiprogrammet avvecklades under året i och med att sista lånet förföll till betalning. Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. I samband med finanskrisen var efterfrågan på exportkreditgarantier kraftig, men under de senaste åren har efterfrågan kommit att minska. En förklaring är att företagen har fått större tillgång till lån i banker och på obligationsmarknaderna. Under året har dock garantigivningen ökat kraftigt, vilket i huvudsak beror på utställandet av en garanti om 50,6 miljarder kronor för finansiering av SAAB AB:s försäljning av Gripen till Brasilien. EKN:s satsningar under föregående år på små och medelstora företag har också resulterat i stora volymökningar för såväl garantier som för utfästelser. Under 2015 utfärdade EKN nya utfästelser för 81 miljarder kronor och garantier för 90 miljarder kronor. Utfästelserna ökade med 27 miljarder kronor jämfört med 2014 och garantigivningen ökade med 63 miljarder kronor. Engagemang i form av exportgarantier och tillhörande utfästelser, obundna såväl som bundna, uppgick vid årsskiftet till 282 miljarder kronor fördelade på 119 länder. Motsvarande engagemang för investeringsgarantierna var 4,6 miljarder kronor. Till följd av garantin avseende Gripen har EKN störst exponering mot Brasilien, följt av Sverige. Den stora exponeringen mot svenska företag uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt erbjöd rörelsekreditgarantier till stora företag. De utgör fortfarande en betydande andel av exponeringen och uppgår till 20 miljarder kronor. Engagemanget minskar kontinuerligt och kommer att vara avvecklat senast 2017. Med anledning av normaliseringen av de finansiella marknaderna minskade efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) med åtta procent till 5 miljarder kronor under 2015. Dessa länder står endast för sex procent av nya garantier. Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 476 miljoner kronor för 2015, vilket till stor del beror på fortsatta skadeutbetalningar avseende Iran. Årets utbetalningar är lägre jämfört med föregående år, då de uppgick till 537 miljoner kronor. EKN har under 2015 redovisat 2,3 miljarder kronor under inkomsttitel i statens budget. Inbetalningen avsåg avräkning av vinsten från de rörelsekrediter som ställdes ut till stora företag under finanskrisen, intjänade över förväntansriktiga premier samt nedjustering av den administrativa reserven. Under 2015 fortsatte intjäningen under rörelsekreditgarantierna och de över förväntansriktiga premierna och det innebär att EKN 2016 kommer att redovisa 515 miljoner kronor under inkomsttitel. U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes fram till och med den 1 juni 2009 ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar såväl u-kreditgarantierna som de fristående garantierna på uppdrag av Sida. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till drygt 1 miljard kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete. Ersättningar uppgående till knappt 1 miljon kronor utbetalades under 2015 avseende u-kreditgarantier. Fristående garantier Sida har rätt att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2015 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 2,7 miljarder kronor. Engagemanget bestod av garantier om 2,5 miljarder kronor samt utfästelser om 0,2 miljarder kronor. Infrastruktur Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet uppgick till 18,5 miljarder kronor jämfört med 19,3 miljarder kronor året innan. Minskningen beror till stor del på en lägre skuldsättning i Öresundsbro Konsortiet. De statliga garantierna blev 2014 föremål för en granskning av EU-kommissionen. Syftet med granskningen var att bedöma huruvida de statliga garantierna står i överensstämmelse med EU:s statsstödsregler. EU-kommissionen kom till slutsatsen att garantierna utgör en konkurrensfördel för Öresundsbro Konsortiet, men fastslår att garantierna var nödvändiga för att kunna genomföra det för europasamarbetet prioriterade broprojektet. Danmark och Sverige har meddelat att om det behövs garantier efter 2040 kommer EU-kommissionen att notifieras. EU-kommissionens beslut har under 2015 överklagats till EU-domstolen. Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas såväl för lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket, som även tillhandahåller förvärvsgarantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillgång till finansiering för förvärv av bostad. Boverkets inflöde av garantier låg på ungefär samma nivå som de senaste åren, men stocken minskade till följd av att äldre garantier sades upp eller passerade slutdatum. Den totala garantistocken omfattade drygt 600 garantier och uppgick vid årsskiftet till 1,5 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 2,1 miljarder kronor 2014. Boverket undertecknade ytterligare kreditgarantiavtal på 556 miljoner kronor avseende garantier under byggtid under slutet av 2015, som inte är inkluderade i det totala garantiåtagandet ovan då de inte registrerats i Boverkets e-tjänst för garantier. Detta åligger kreditinstituten och kommer att ske under början av 2016. Dessa garantier kommer därför att inkluderas i redovisningen för 2016. Internationella åtaganden De internationella åtagandena på 6,2 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid fyra tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas. Övrigt Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett antal kreditgarantier inom dessa program på relativt små belopp. Det finns även ett litet antal kreditgarantier för verksamhet inom rennäringen. Detta program är fortfarande öppet för nyteckning. Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag är dessa garantier obegränsade i belopp. Oftast är de även obegränsade i tid. Det gör att de är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur-området: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i tio internationella finansiella institutioner.1F Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständligheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Det totala åtagandet för garantikapital uppgick till 121 miljarder kronor vid utgången av 2015. Därutöver har staten ett åtagande i form av garantikapital gentemot Eurofima om CHF 41,6 miljoner. Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen. Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden. Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Det finns också åtaganden till individer som var anställda i bl.a. Domänverket och Byggnadsstyrelsen innan de bolagiserades. Pensionsåtagandena uppgick till 8,6 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2014. Av dessa var 5,7 miljarder kronor försäkrade hos PRI. 5.1.3 Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade förluster (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) 2015-12-31 Miljoner kronor Myndighet Garantiengagemang Avsättningar för förväntad förlust Avsättningarna som del av engagemangen 2015 2014 2015 2014 2015 2014 RGKP1 33 704 34 652 766 909 2,3% 2,6% EKNP2 205 495 166 808 10 091 5 618 4,9% 3,4% SidaP3 3 448 3 481 391 344 11,3% 9,9% Boverket 1 489 2 093 80 87 5,4% 4,1% Summa 244 135 207 033 11 328 6 957 4,6% 3,4% P1P I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, garantier till banker m.fl., garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. P2P EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 258 miljoner kronor från 10 091 miljoner kronor till 9 833 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 214 134 miljoner kronor och ovanstående garantiengagemang 205 495 miljoner kronor utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. P3P I engagemangen för Sida 2015 ingår inte utfästelser. De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, vilka utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för de förväntade förlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Insättningsgarantin, investerarskyddet och garantierna till banker m.fl. omfattas dock inte av budgetlagens garantimodell, utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för den förväntade förlusten i dessa fall. I tabell 5.3 redovisas avsättningar för förväntade förluster avseende de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden. De totala avsättningarna för förväntade förluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, ökade under 2015 från 7 miljarder kronor till 11 miljarder kronor. EKN:s, Sidas och Boverkets avsättningar ökade under året medan Riksgäldskontorets avsättningar minskade. Förutom att avsättningar påverkas av nivån på åtagandena och kreditrisken påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakursförändringar. Sidas garantier är den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till dess åtagande. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerarskyddet och garantier till banker m.fl., liksom för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden för de senare belastar anslag. De åtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser uppgick per årsskiftet till 1 623 miljarder kronor jämfört med 1 513 miljarder kronor året innan (se även not 54 till balansräkningen). 5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden) den 31 december 2015 Miljoner kronor Myndighet Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar Konton hos RGK Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Regressfordringar (netto) Totalt 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 RGK, insättningsgarantinP1 34 258 33 185 396 112 34 654P3 33 298 RGK, övriga garantier utom garantierna till banker m.fl.P2 530 1 212 334 289 97 94 961 1 595 EKN 2 865 2 478 23 766 24 560 533 842 2 096 1 737 29 259 29 616 Sida 1 899 1 821 90 76 154 149 2 143 2 046 Boverket 2 235 2 225 12 15 2 246 2 240 Summa 37 652 36 875 28 629 29 007 623 918 2 359 1 995 69 263 68 795 P1P Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. Jämförelsesiffrorna för insättningsgarantifonden har ändrats på grund av ändrade redovisningsprinciper. P2P Avgifterna för garantierna till banker m.fl. tillförs stabilitetsfonden. När det gäller konton hos Riksgäldskontoret ingår inte längre inkomna avgifter för administration. P3 PInklusive repor och upplupen ränta uppgår de totala tillgångarna till 35,2 miljarder kronor. Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Tillgångarna i garantiverksamheten framgår av tabell 5.4. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Kammarkollegiet placerar inkommande avgifter i statsobligationer som har en löptid på 10 år alternativt i de statsobligationer som har längst löptid. Placeringarna utgör den s.k. insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 35,2 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer. EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportkreditgarantier och u-kreditgarantier på valutakonton samt obligationer. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för infrianden. En obegränsad kredit är kopplad till kontona. Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Kontobehållningarna i Riksgäldskontoret är således inte fonder med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 9,3 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter nedskrivningar för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2,4 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier. 5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) den 31 december 2015 Miljoner kronor Myndighet Garantiengagemang Avsättningar för förväntad förlust Garantitillgångar enligt tabell 5.4 Nuvärde av framtida avgifter 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 RGKP1,5 33 704 34 652 766 909 961 1 595 36 47 EKNP2 205 495 166 808 10 091 5 618 29 259 29 616 4 645 1 613 SidaP3 3 448 3 481 391 344 2 143 2 046 39 37 BoverketP6 1 489 2 093 80 87 2 246 2 240 Summa 244 135 207 033 11 328 6 957 34 609 35 497 4 720 1 696 P1P Summan 34 609 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 34 654 miljoner kronor. P2P EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 258 miljoner kronor från 10 091 miljoner kronor till 9 833 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 214 134 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang 205 495 miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2. P3P I engagemangen för Sida 2015 ingår inte utfästelser. P4P Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för förväntade förluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom förväntade förluster för dessa garantier inte har värderats. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för förväntade förluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). Utöver det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet. Trots att världsekonomin under flera år genomgått en besvärlig tid, vilket även påverkat svensk ekonomi, är tillgångarna fortfarande större än avsättningarna. Under 2015 ökade avsättningarna medan tillgångarna minskade. 5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, infrianden och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden. Avgifter Under 2015 motsvarade avgifterna för förväntad förlust samt övriga avgifter 3,1 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. Under 2014 uppgick avgifterna till drygt 2,4 miljarder kronor. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 339 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportkreditgarantier. Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2015 Miljoner kronor Myndighet Avgifter förväntad förlust Avgifter övriga Återvinningar Infrianden Summa 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 RGK, insättningsgarantin 1 485 1 399 1 485 1 399 RGK, bankgarantierP1 5 40 5 40 RGK, övriga garantier 8 72 2 1 1 0 -61 12 12 EKN 1 506 824 314 163 -476 -537 1 344 450 Sida 47 59 18 12 -1 0 64 71 Boverket 13 5 5 9 0 0 19 14 Summa 1 575 960 1 493 1 439 339 185 -477 -598 2 929 1 985 Anm.: Garantiavgifterna har per 2015 särredovisats i förväntad förlust och administration. Jämförelsesiffrorna har därför ändrats. Infrianden Utbetalningarna för infriade garantier var 477 miljoner kronor, främst rörande export-kreditgarantier, där den enskilt största posten avsåg fortsatta skadeutbetalningar avseende Iran. Administration Administrationskostnaderna uppgick till 262 miljoner kronor för 2015, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. De intäkter för administration som inkom under året uppgick till 263 miljoner kronor. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationskostnaden en mycket liten del, vilken varierar beroende på typ av garanti. Tabell 5.7 Intäkter och kostnader för administration Miljoner kronor Intäkter Kostnader Myndighet 2015 2014 2015 2014 RGK, insättningsgarantin 12 17 -14 -12 RGK, bankgarantierP1 RGK, övriga garantier 11 9 -12 -11 EKN 228 241 -222 -223 Sida 8 3 -8 -4 Boverket 4 1 -5 -5 Summa 263 272 -262 -256 Flöden i garantiverksamheten och dess betydelse för lånebehovet Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 3 miljarder kronor 2015. Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Under 2015 utbetalades 6,5 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiavgifter, exklusive Sida. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u-kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier. I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Tabell 5.8 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2015 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Garantiåtagande Utfall 2015 Utfall 2014 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter A/O Dom Shvetsii Vissa internationella finansieringsinstitut 0,33 - 0,33 - 7 1:1 Biståndsverksamhet Garantier under Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet - - 7 1.1 Biståndsverksamhet U-kreditgarantier - - 7 1.1 Biståndsverksamhet Nordiska investeringsbanken (NIB) 4,25 3,59 7 1.1 Biståndsverksamhet NIB 1,88 1,91 16 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - - 16 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - - 22 1:2 Trafikverket: Banhållning Arlandabanan Infrastructure AB - - Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter, exklusive Sida, har de senaste fem åren varierat mellan knappt 1 miljon kronor och 8 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,7 och 4 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna och garantierna till banker m.fl. som bidragit till variationer över tiden. De årliga infriandena minskade från 2,5 miljarder kronor 2011, vilket till stor del förklaras av infriandet av garantin avseende Saab Automobile AB:s lån från EIB, till 359 miljoner kronor 2013. Under 2014 ökade infriandena till 598 miljoner kronor för att under 2015 minska till 477 miljoner kronor. Återvinningarna ökade från 138 miljoner kronor 2011 till 339 miljoner kronor 2015. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns. Diagram 5.2 3TÅtervinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2011-2015 Miljoner kronor 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt via upplåning genom Riksgäldskontoret. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån. I och med den reformerade budgetlagen infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna. Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad ska tas ut för lånen eller att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen anpassades till utlåningsmodellen fr.o.m. 2014. 5.2.1 Utlåningsportföljens sammansättning Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2015 Miljoner kronor Utgifts-område Kreditmyndighet respektive låntagare/ändamål Utlånat belopp Nedskrivning för osäkra fordringar Utlåning efter nedskrivning för osäkra fordringar Utlåningsram 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 15 CSN, studielånP1 207 095 201 611 27 867 27 641 179 228 173 970 206 000 200 205 * CSN, hemutrustningslån 1 498 1 438 580 585 918 854 22 RGK, A-train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 10 5 990 995 1 000 1 000 22 RGK, Svedab ABP2 P(Öresundsbrons landförbindelser) 5 396 5 346 292 319 5 104 5 027 3 361 3 361 22 RGK, Swedavia 0 0 0 24 RGK, Svensk Exportkredit 0 0 80 000 80 000 22 RGK, SAS 0 0 749 749 2 RGK, Irland 5 519 5 657 5 519 5 657 P3 17,24 RGK, övriga 245 308 245 308 1 130 1 125 * Sida, biståndskrediter 35 67 7 4 28 63 * Sida, villkorslån 308 307 114 77 194 230 * Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 95 94 76 75 20 18 * Energimyndigheten, villkorslån 568 534 419 399 149 135 * Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 44 49 30 16 14 33 * Kammarkollegiet, näringslån m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 221 805 216 410 29 395 29 122 192 409 187 289 * Anslagsfinansierad utlåning. P1P Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även äldre anslagsfinansierade studielån ingår i det utlånade beloppet. P2P Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. P3P Utlåningsramen för Irland uppgår till 600 miljoner euro. Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden och Riksbanken med 0 miljoner kronor respektive 240 655 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. Statens utlåning till privatpersoner, företag, projekt och andra stater, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2015 till 222 miljarder kronor före nedskrivning, vilket är en ökning med drygt 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 207 miljarder kronor, vilket motsvarade 93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,5 miljarder kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 12,2 miljarder kronor går till olika infrastrukturprojekt, flygindustrin samt utlåning till Irland. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Kreditmyndigheterna har uppskattat nedskrivningarna till 29 miljarder kronor eller 13 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,9 miljarder kronor eller 95 procent av nedskrivningarna. Tabell 5.10 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2015 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Utlånat belopp Nedskrivning för osäkra fordringar Utlåning efter nedskrivning för osäkra fordringar 2015 2014 2015 2014 2015 2014 CSNP1 Lånefordringar 155 238 144 466 13 334 12 521 141 904 131 945 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 53 355 58 584 15 113 15 705 38 242 42 879 Utvecklingskapital/Royalty -3 -3 -3 -3 Delsumma 208 590 203 047 28 447 28 226 180 143 174 821 RGK Lånefordringar 10 935 11 004 292 319 10 643 10 685 Utvecklingskapital/Royalty 1 225 1 306 10 5 1 215 1 301 Delsumma 12 160 12 310 302 324 11 858 11 986 Summa 220 750 215 357 28 749 28 550 192 001 186 807 Anm.: I CSN:s utlåning för 2015 ingår saldot på avräkningskontot om 3 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med motsvarande belopp för CSN i tabell 5.8. Däremot överensstämmer beloppet med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 29 till balansräkningen). Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning varit i princip oförändrad. I slutet av 2015 uppgick den till 192 miljarder kronor. I tabell 5.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier som Ekonomistyrningsverket anger i sina anvisningar. Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2011-2015 Miljoner kronor 5.2.2 De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Omkring 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 207 miljarder kronor. CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. - Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. - Lån som beviljats fr.o.m. 1989 och som finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarationer. När studielån skrivs av till följd av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer medan förluster avseende lån från och med den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med kreditmodellen i budgetlagen. Hemutrustningslån till flyktingar Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,5 miljarder kronor varav 0,6 miljarder kronor betraktas som osäker fordran. Hemutrustningslånen finansierades fram till 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,4 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Svensk-Danska Broförbindelsen (Svedab AB) Lånet till Svedab AB, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, var vid årsskiftet 5,4 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,3 miljarder kronor för förväntad förlust. A-Train AB Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 10 miljoner kronor för förväntad förlust, vilket är en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med 2014. Nedskrivningen beräknades utifrån det maximala belopp som Riksgälden kan erhålla, dvs. 1 miljard kronor. De framtida betalningarna till staten som helhet beräknades dock överstiga 1 miljard kronor i nominella termer. Lån till exportfinansiering Exportfinansiering Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga krediter i Riksgäldskontoret. Nuvarande låneramen om 80 miljarder kronor har förlängts till att gälla även under 2015. SEK har inte utnyttjat låneramen under perioden 2009-2015. Lån som lyfts under ramen får fr.o.m. 2014 endast användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter(det s.k. CIRR-systemet). Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Återbetalningarna är beroende av försäljningsintäkterna från projekten. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något nedskrivningsbehov i utlåningen. Lån till andra stater Under 2012 fick Riksgäldskontoret, efter bemyndigande från riksdagen, i uppdrag av regeringen att ställa ut lån om maximalt 600 miljoner euro till Irland. Lånet är ett tillägg till de lån som Internationella valutafonden (IMF) och EU ställt ut. Vid slutet av 2015 uppgick lånet till 5,5 miljarder kronor. 2014 godkändes ett tilläggsavtal, vilket medger att Irland kan återbetala delar av sina lån från IMF i förtid, utan att samtidigt göra förskottbetalningar på lånet från Sverige. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 1 miljard kronor vilket innebär att de sammantaget ät oförändrade jämfört med 2014. Av utlånat belopp 2015 bedömdes 0,6 miljarder kronor som osäkra fordringar, motsvarande 61 procent av beloppet. Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens utlåning om 568 miljoner kronor, från vilka nedskrivningar gjordes med 419 miljoner kronor. 5.3 Stabilitetsfonden Riksdagen beslutade 2008 att inrätta en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Syftet var att finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitetsfonden har därefter fyllts på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig avgift till fonden. Utöver avgiften har stabilitetsfonden också tillförts de intäkter som staten erhållit till följd av de statliga stödåtgärder som finansierats med medel ur fonden. Fondens sammanlagda behållning var 56 miljarder kronor i slutet av 2015, inklusive försäljningslikviden för de Nordeaaktier som tidigare ingick i fonden.2 Den 1 februari 2016 infördes en ny krishanteringsordning i Sverige, vilken bl.a. innebär ändrade regler för stabilitetsfonden och dess användning som regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.3FDessa regler innebär att det inte längre kommer att tas ut någon stabilitetsavgift efter att avgiften för 2015 har tagits ut och att delar av fondens behållning kommer att överföras till den s.k. resolutionsreserven, ett nyinrättat finansieringsarrangemang som ska användas för att finansiera de åtgärder som vidtas i enlighet med lagen (2015:1016) om resolution.4F 5.4 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. På grund av det behöver redovisningen av förväntade förluster kompletteras med en riskanalys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier. Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (Fi2010/05311). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag, privatpersoner och stater, dels insättningsgarantin. Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen bedöms sammantaget som låg, men inte lika låg som vid det föregående årsskiftet. Den något ökade risken beror i första hand på att andelen enskilt stora garantier och lån blivit större och att kreditrisken i några av dem är högre än tidigare. Risken för stora förluster kopplade till insättningsgarantin bedöms även den som låg. Nedan följer en sammanfattning av analysen i rapporten Statens garantier och utlåning - en riskanalys, som lämnades till regeringen den 15 mars 2016 (Fi2016/01053/BATOT). 5.4.1 Den ordinarie portföljen En central del i riskanalysen är att identifiera omständigheter som utgör möjliga orsaker till stora förluster i portföljen, s.k. riskfaktorer. En sådan orsak är ett mindre antal förluster gällande enskilt stora garantier eller lån med anledning av förekommande s.k. namnkoncentrationer, vilka beskrivs närmare nedan. En annan orsak är kluster av förluster som tillsammans utgör stora belopp, vilka i regel förklaras av samvariationer. Samvariationer kan vara antingen direkta eller indirekta. Direkta samvariationer förklaras av affärsmässiga eller juridiska kopplingar mellan garanti- och låntagarna, vilka benämns strukturella kopplingar. Indirekta samvariationer beror på ogynnsamma förändringar i bakgrundsfaktorer som påverkar flera garanti- och låntagare samtidigt. Det innebär en sårbarhet mot koncentrationer med garanti- eller låntagare i samma bransch eller geografiska region, sektorkoncentrationer. En annan förklaring till indirekta samvariationer är förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tabell 5.11 Riskfaktorer och riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater Riskbedömning Riskfaktorer 2015 2014 Risken för enskilt stora förluster på grund av namnkoncentrationer Måttlig Låg Risken för kluster av förluster som uppgår till stora belopp på grund av: Strukturella kopplingar Mycket låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografiska koncentrationer Låg Låg Förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen Låg Låg Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garanti- eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning. Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar mot enskilda garanti- eller låntagare, där de femton enskilt största exponeringarna utgör drygt 40 procent av portföljens storlek. Risken för stora förluster med anledning av detta bedöms som måttlig. För några stora belopp finns en väsentlig till hög kreditrisk, där endast något eller ett par slumpmässiga fallissemang skulle kunna innebära stora förluster. De i övrigt största beloppen gäller garantikapital där de internationella finansiella institutioner som statens åtagande avser har stark kreditvärdighet. Strukturella kopplingar Om det föreligger omständigheter där en garanti- eller låntagares finansiella problem smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar sannolikheten för kluster av förluster i portföljen. Möjliga orsaker till sådana direkta samvariationer är strukturella kopplingar i form av affärsmässiga eller juridiska förbindelser. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern. Omfattningen av strukturella kopplingar i den ordinarie portföljen bedöms vara liten, ännu mindre än vid det föregående årsskiftet. De handlar om ett fåtal juridiska kopplingar, ägarintressen och koncerntillhörighet och då främst enskilda par av garanti- eller låntagare. Risken för direkta samvariationer som kan leda till stora samlade förluster bedöms därför vara mycket låg. Sektorkoncentrationer Den ordinarie portföljen har en överlag god geografisk och branschmässig spridning av garanti- och låntagarna. De sektorbaserade koncentrationer som likväl finns rör branschen för teleoperatörer och privatpersoner i Sverige. Båda sektorerna bedöms dock vara stabila och sannolikheten för allvarliga chocker låg. Det finns dessutom en viss motståndskraft hos garanti- och låntagarna om negativa chocker väl sker. Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garanti- och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen. Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror till en del på sannolikheten för en kraftig och/eller överraskande chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken beror dessutom på de specifika garanti- och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju bättre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft. Avseende garantier och lån till företag finns en god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekommunikation, specifikt teleoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen inom denna bransch bedöms dock som låg. Branschen är stabil med låg sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av garantitagarna är verksamma i riskfyllda länder. Garantitagarna är samtidigt generellt etablerade bolag med starka positioner på respektive hemmamarknad, vilket höjer bedömningen av motståndskraften mot negativa chocker i branschen. Geografiska koncentrationer Garanti- och låntagare i samma geografiska område påverkas simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutveckling eller förändringar i valutor och räntor. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som ger upphov till kluster av förluster. Den ordinarie portföljen uppvisar en god geografisk spridning. Det finns dock en tydlig koncentration av garantier och lån i Sverige, till största delen via studielån till svenska privatpersoner. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi, med ökad arbetslöshet som följd, kan antas ge upphov till ett inkomstbortfall för många studielåntagare samtidigt. Detta skulle kunna ge upphov till förluster i form av minskade inbetalningar. Emellertid begränsas risken för stora förluster av att det handlar om ett stort antal små lån, varför det skulle krävas att många låntagare får problem samtidigt för att det ska uppstå stora förluster. Därtill bedöms att studielåntagarna har en överlag hög utbildningsnivå som minskar risken för arbetslöshet samt att förekomsten av såväl offentliga som privata försäkringssystem dämpar inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen Det finns en risk för kluster av förluster på grund av samvariationer även i en perfekt diversifierad portfölj. Omfattande förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen, såsom ekonomiska kriser med stor spridning, kan ge upphov till samvariationer även mellan garanti- och låntagare i olika branscher eller geografiska områden. Enligt Riksgäldens bedömning skulle det dock krävas en mycket djup ekonomisk kris med global spridning för att sådana generella samvariationer ska uppstå i den ordinarie portföljen. 5.4.2 Insättningsgarantin Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs eller i särskild ordning i form av resolution. Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett s.k. direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen. Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom ett resolutionsförfarande tar staten över kontrollen av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. I ett sådant förfarande minskas aktieägarnas andel i institutet och långivarna kan få sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning och konvertering. Eventuella förluster som insättarna skulle ha svarat för om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning ska i stället täckas av insättningsgarantin. Insättningsgarantin får även bidra till återkapitalisering av institutet i den utsträckning som garanterade insättningar skulle ha konverterats till eget kapital om de inte vore undantagna från konvertering. Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Direkta infrianden Risken att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster bedöms vara låg. Det beror på att det krävs att flera institut får företagsspecifika problem för att det ska kunna uppstå stora förluster. Sannolikheten för direkta infrianden bedöms dessutom vara lägre än sannolikheten för att instituten fallerar. Vid direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms återvinningen av utbetalda medel bli relativt låg. Skillnaden i återvinning mellan enskilda ersättningsfall kan dock vara betydande. Insättningsgarantins bidrag i resolution Risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution bedöms vara låg. Instituten med de största insättningarna har dessutom en god kreditvärdighet, där sannolikheten för resolutionsingripanden är låg. Om ett ingripande ändå skulle ske krävs det stora förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla det minimikrav som ställs på instituten. Givet att insättningsgarantin skulle bidra i resolution bedöms det mer sannolikt att bidraget avser återkapitalisering än förlusttäckning, vilket är en positiv faktor gällande statens återvinning av utbetalda medel. 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. I avsnittet redogörs dessutom för Europeiska revisionsrättens granskningar avseende kommissionens genomförande av budgeten 2014. Avsnitten 6.1-6.4 lämnas även till kommissionen och till revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten. 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltningsmyndigheterna som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2015 avseende EU-medel omfattar EU-medel hänförliga till de fleråriga budgetramarna 2007-2013 och 2014-2020, även kallat programperioder. Den tidigare programperioden håller på att avslutas medan medel från de flesta programmen i den nya perioden ännu inte har börjat betalas ut. Intygandet innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning. Regeringens intygande baseras även på ramverket för intern styrning och kontroll. Genom ramverket ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran vilken möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens intygande syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt medför intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: - myndighetsförordningen (2007:515), - internrevisionsförordningen (2006:1228), - förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, och - förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom i instruktion föreskrivit att de ska inrätta internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken implementeras ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande. 6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige får i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten och omfattas därför inte av regeringens intygande. Det är således enbart de medel som Sverige erhåller och förvaltar gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel. På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen, har totalt åtta myndigheter varit utsedda att förvalta medlen. Det finns även program inom territoriellt samarbete, även kallade Interregprogram. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Fem av dessa program förvaltas i Sverige av tre myndigheter. Det är Botnia-Atlantica, Nord, Norra periferin och Arktis, Sverige-Norge och Öresund-Kattegatt-Skagerrak som samtliga ingår i den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Samtliga program inom territoriellt samarbete är undantagna från redovisning på statens budget. Uppgifter från dessa program för perioden 2014-2020 ingår dock i resultat- och balansräkningarna för den nya programperioden (tabell 6.2 och 6.4) genom att de förvaltande myndigheterna upprättar resultat- och balansräkningar särskilt för dessa medel. Intygandet för 2015 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från - Europeiska garantifonden för jordbruket, - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, - Europeiska regionala utvecklingsfonden, - Europeiska socialfonden, - Europeiska fiskerifonden, - Europeiska havs- och fiskerifonden, - Europeiska flykting- och återvändandefonden, - Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare, - Asyl-, migrations- och integrationsfonden - Fonden för inre säkerhet och - Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Vissa fonder har samma namn och bedriver i stor utsträckning samma typ av verksamhet under programperioden 2014-2020 som under programperioden 2007-2013 medan några fonder har fått nya benämningar och ändrad inriktning. Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för samtliga fonder. Europeiska garantifonden för jordbruket Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden) har under 2015 finansierat olika direktstöd till jordbrukare och interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EU har svarat för finansieringen av stödåtgärderna. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) har varit ansvarigt utbetalningsställe och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) har varit attesterande organ. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Landsbygdsfonden) har för programperioderna 2007-2013 och 2014-2020 finansierat insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har finansierats gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket har varit ansvarigt utbetalningsställe för fonden och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. ESV har varit attesterande organ. Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionala utvecklingsfonden) har för programperioderna 2007-2013 och 2014-2020 finansierat åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. I Sverige har Regionala utvecklingsfonden för perioden 2007-2013 varit fördelad i åtta regionala program och fem program inom territoriellt samarbete. För varje program har en förvaltande myndighet, en attesterande myndighet och en revisionsmyndighet utsetts. Det är den förvaltande myndigheten som har haft ansvaret för att det operativa programmet förvaltats och genomförts på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten har även betalat ut fondmedlen till de slutliga stödmottagarna. Den attesterande myndigheten har gjort en slutlig bedömning av om kostnaderna är stödberättigande och intygar därefter till kommissionen att utgiftsdeklarationerna är korrekta. För perioden 2014-2020 kommer fonden att vara fördelad i åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande och attesterande myndigheter för programperioden 2014-2020. ESV är revisionsmyndighet för samtliga program inom Regionala utvecklingsfonden som förvaltats i Sverige. Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden (Socialfonden) har för programperioderna 2007-2013 och 2014-2020 finansierat åtgärder som syftat till att främja sysselsättningen och tillträdet till arbetsmarknaden. Åtgärderna i programmen har finansierats gemensamt av Sverige och EU. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) har varit förvaltande myndighet för det berörda programmet inom Socialfonden och har därmed ansvarat för att detta genomförts på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten har även svarat för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet har därutöver varit attesterande myndighet. ESV har varit revisionsmyndighet för programmet inom Socialfonden. Europeiska fiskerifonden Europeiska fiskerifonden (Fiskerifonden) har för programperioden 2007-2013 främst finansierat åtgärder för att nå målet om att säkra bevarandet och det hållbara utnyttjandet av havets resurser. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket har varit förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV har varit revisionsmyndighet. Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) operationaliseras i Sverige i programperioden 2014-2020 genom havs- och fiskeriprogrammet. Programmet ger möjlighet till finansiering av åtgärder som understödjer dels genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken, dels en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk samt närliggande verksamhet. Jordbruksverket är förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) är en EU-fond som syftar till att minska fattigdom och social utslagning. FEAD är en ny fond i programperioden 2014-2020. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under budgetramen 2007-2013. Den omfattar fyra olika fonder: - Europeiska flyktingfonden (2008-2013), - Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007-2013), - Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007-2013) och - Europeiska återvändandefonden (2008-2013). Fonderna har finansierat samarbetsprojekt för flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande. Åtgärderna i programmen har finansierats gemensamt av Sverige och EU. Migrationsverket har varit ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som fått stöd från Europeiska flyktingfonden (Flyktingfonden) och Europeiska återvändandefonden (Återvändandefonden). Svenska ESF-rådet har varit ansvarig myndighet för Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (Integrationsfonden) och Polismyndigheten för Europeiska fonden för de yttre gränserna (Gränsfonden). Ansvariga myndigheter har skött uppdraget i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. ESV har varit revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) ersätter de tidigare tre fonderna Flyktingfonden, Integrationsfonden och Återvändandefonden. AMIF syftar till att bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF medfinansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för inre säkerhet Fonden för inre säkerhet (ISF) är en EU-fond som ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet i programperioden 2014-2020. ISF består av två delar: ISF Gräns och ISF Polis. ISF Gräns omfattar gränskontroller och viseringar. ISF Polis handlar om polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kommer att kunna söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Polismyndigheten är ansvarig myndighet. ESV är revisionsmyndighet. 6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2015 omfattar de fleråriga budgetramarna för 2007-2013 och 2014-2020 i respektive tabeller. 6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Det är endast EU-medel med delat förvaltningsansvar som ingår i räkenskaps-sammanställningen. Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. I år ingår även EU-medel med delat förvaltningsansvar som hanterats i program med territoriellt samarbete. Dessa EU-medel har redovisats genom resultat- och balansräkning av de förvaltande myndigheterna som är undantagna från huvudregeln om bruttoredovisning på statens budget. Det innebär att förvaltande myndighet för de interregionala programmen i den Regionala utvecklingsfonden inte redovisar inkomster från EU mot inkomsttitel och motsvarande utgifter om anslag på statens budget. Sammanställningen bygger på uppgifter som har lämnats av de förvaltande myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som de som gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna kan sammanfattas på följande sätt. I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under den period då betalning sker, men i de fall intäkterna eller kostnaderna är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de. På balansräkningens tillgångssida redovisas en fordran eller periodavgränsningspost i fråga om en intäkt för vilken betalning ännu inte mottagits. För en mottagen betalning som avser en senare period eller som bedöms behöva återbetalas, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Skillnaden mellan fordran, skuld och periodavgränsningspost är vanligen att om anspråk på betalning har ställts redovisas en fordran respektive skuld, annars redovisas en periodavgränsningspost. Utgifter på statens budget som finansieras från EU-budgeten avser i allt väsentligt transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna på statens budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalning sker. 6.2.2 Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts. Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2015 2014 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket - 6 314 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 872 921 Europeiska regionala utvecklingsfonden 404 977 Europeiska socialfonden 115 957 Europeiska fiskerifonden 48 67 Europeiska flykting- och återvändandefonden -35 108 Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare 17 24 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 1 421 9 368 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -34 -100 Kostnader för lokaler -1 -7 Övriga driftkostnader -24 -64 Summa verksamhetens kostnader -59 -171 Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket - -6 281 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling -871 -1 083 Europeiska regionala utvecklingsfonden -345 -959 Europeiska socialfonden -109 -944 Europeiska fiskerifonden -44 -66 Europeiska flykting- och återvändandefonden -25 -44 Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare -16 -31 Summa lämnade bidrag -1 411 -9 408 Summa kostnader -1 471 -9 579 Nettokostnad -49 -211 Tabell 6.2 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2014-2020 Miljoner kronor 2015 2014 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket 5 515 - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 564 1 267 Europeiska regionala utvecklingsfonden 137 - Europeiska socialfonden 83 9 Europeiska havs- och fiskerifonden 2 - Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak 4 - Interregionala Sverige-Norge 3 - Inre säkerhetsfonden 1 - Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 0 - Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 6 309 1 276 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -91 -10 Kostnader för lokaler -3 - Övriga driftkostnader -74 -11 Summa verksamhetens kostnader -168 -21 Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket -5 721 - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling -498 -1 199 Europeiska regionala utvecklingsfonden -57 - Europeiska socialfonden -40 -9 Europeiska havs- och fiskerifonden -1 - Interregionala Sverige-Norge -1 - Summa lämnade bidrag -6 318 -1 208 Summa kostnader -6 486 -1 220 Nettokostnad/intäkt -177 56 Analysen nedan görs utifrån båda resultaträkningarna, vilket innebär att de belopp som anges oftast är en summering. Intäkter - återflödet från EU-budgeten minskade Intäkterna från EU minskade 2015 med 2 803 miljoner kronor, vilket främst beror på att programperioden 2007-2013 går mot sitt slut samtidigt som verksamheten i den nya programperioden inte har påbörjats i särskilt hög grad. Jämfört med 2014 minskade intäkterna från Regionala utvecklingsfonden med 436 miljoner kronor och från Socialfonden med 768 miljoner kronor. För 2015 redovisade Jordbruksverket intäkter på 7 001 miljoner kronor vilket är en minskning med 1 568 miljoner kronor mot föregående år. Intäkterna utgörs till största delen av medel från jordbruksfonderna för finansiering av direktstöd och landsbygdsutveckling. Tillväxtverket redovisade intäkter på 541 miljoner kronor från Regionala utvecklingsfonden. Svenska ESF-rådet redovisade intäkter på 198 miljoner kronor från Socialfonden respektive 17 miljoner kronor från Integrationsfonden. För Flykting- och återvändandefonden har slutreglering av programår till och med 2012 skett, vilket innebar att Migrationsverket redovisade negativa intäkter på 35 miljoner kronor från fonderna. Tillväxtverket förvaltar även Interregprogrammet Öresund-Kattegatt-Skagerrak som redovisade intäkter på 4 miljoner kronor. Länsstyrelsen i Jämtland redovisade intäkter på 3 miljoner kronor från Interregprogrammet Sverige-Norge. De andra Interregprogrammen har ännu inte fått några intäkter av bidrag i den nya programperioden. Kostnader - lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten minskade Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst del av de bidrag som finansieras med EU-medel. Av de medel Jordbruksverket lämnade i EU-finansierade bidrag om totalt 7 135 miljoner kronor utgör 5 721 miljoner kronor medel från Garantifonden och 1 369 miljoner kronor utgör medel från Landsbygdsfonden. Tillväxtverket lämnade bidrag finansierade från Regionala utvecklingsfonden med 402 miljoner kronor, vilket är en minskning med 557 miljoner kronor jämfört med 2014. Minskningen beror på minskade utbetalningar inom Regionala utvecklingsfonden 2007-2013 eftersom programperioden närmar sig sitt slut. Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade bidrag finansierade från Socialfonden uppgick till 149 miljoner kronor. Migrationsverket redovisade lämnade bidrag finansierade från Flykting- och återvändandefonden med 25 miljoner kronor. Sammantaget minskade bidrag finansierade med EU-medel med 2 888 miljoner kronor jämfört med 2014. 6.2.3 Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten. Tabell 6.3 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2015-12-31 2014-12-31 Tillgångar Övriga kortfristiga fordringar 436 62 Upplupna intäkter 248 472 Summa tillgångar 683 534 Kapital Kapital 133 -182 Skulder Övriga kortfristiga skulder - 4 Upplupna kostnader 72 - Oförbrukade bidrag 47 712 Förutbetalda intäkter 432 - Summa kapital och skulder 683 534 Tabell 6.4 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2014-2020 Miljoner kronor 2015-12-31 2014-12-31 Tillgångar Övriga kortfristiga fordringar 5 748 6 327 Upplupna intäkter 42 1 267 Summa tillgångar 5 790 7 594 Kapital Kapital 4 967 7 121 Skulder Övriga kortfristiga skulder - 34 Upplupna kostnader 118 311 Oförbrukade bidrag 489 - Förutbetalda intäkter 217 128 Summa kapital och skulder 5 790 7 594 Fordringarna minskade Fordringarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för direktstöd och landsbygdsutveckling som utbetalades i slutet av 2015 med sammanlagt 6 173 miljoner kronor. I övrigt redovisar Tillväxtverket upplupna intäkter för programperioden 2007-2013 med 182 miljoner kronor och 37 miljoner kronor för programperioden 2014-2020, Migrationsverket med 46 miljoner kronor för programperioden 2007-2013 och Svenska ESF-rådet med 18 miljoner kronor för programperioden 2007-2013. Skulderna ökade något Skulderna utgörs främst av oförbrukade bidrag i form av förskott från Landsbygdsfonden för den nya programperioden på 319 miljoner kronor och AMIF på 99 miljoner kronor. 6.2.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar avseende EU-medel som genomförs med delad förvaltning i Sverige. Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2007-2013 (exkl. TEN-bidrag) Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2015 Utfall 2014 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 41 747 87 353 13 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 15 831 31 022 14 1:12 Europeiska socialfonden för perioden 2007-2013 109 415 971 493 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 384 984 966 371 23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 46 979 65 724 23 1:191 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för perioden 2007-2013 892 060 1 062 381 Summa anslag 1 491 016 3 184 344 Inkomsttitlar 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013 - 1 945 809 6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007-2013 81 872 50 490 6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007-2013 405 529 1 330 824 6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007-2013 328 681 1 908 616 69112 Övriga bidrag från EU 151 369 64 070 Summa inkomsttitlar 967 451 5 299 809 Saldo 523 565 -2 115 465 1 Avser anslagspost 1:19:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 EU-medel. 2 Undertitel till 6911 003 för Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter på 2 751 000 kronor har inte delad förvaltning med EU och finns därför inte med i tabellen. Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014-2020 (exkl. TEN-bidrag) Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2015 Utfall 2014 04 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 1 489 - 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 4 853 - 09 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014-2020 483 - 14 1:6 Europeiska socialfonden för perioden 2014-2020 83 460 9 372 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 93 364 - 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 607 203 6 149 384 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 111 905 131 037 23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 4 165 - 23 1:193 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för perioden 2014-2020 535 063 1 277 346 Summa anslag 6 441 985 7 567 139 Inkomsttitlar 6111 Gårdsstöd 6 271 956 5 859 430 6113 Övriga interventioner 121 682 124 138 6115 Djurbidrag 349 -7 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 206 129 181 319 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020 1 621 131 - 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 21 410 - 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 103 452 64 395 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020 199 680 73 077 6911 Övriga bidrag från EU 98 955 - Summa inkomsttitlar 8 644 744 6 302 352 Saldo -2 202 759 1 264 787 3 Avser anslagsposterna 1:19:2 Från EU-budgeten landsbygd - del till SJV, EU 2014-2020 och 1:19:4 Från EU-budgeten landsbygd - Honungsprogrammet. Utgifter på statens budget minskade Utgifter som redovisades mot anslag utgörs till största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket redovisade utgifter för gårdsstöd med 5 607 miljoner kronor och åtgärder för landsbygdsutveckling med 892 miljoner kronor för programperioden 2007-2013 respektive 535 miljoner kronor för programperioden 2014-2020. Jordbruksverket redovisade även utgifter för intervention och strukturstöd till fisket m.m. Bland övriga utgifter är det i första hand Svenska ESF-rådet som redovisade stöd från Socialfonden och Integrationsfonden. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisade utfall på anslag som finansieras av Regionala utvecklingsfonden. Migrationsverket redovisade lämnade stöd från AMIF och Flykting- och återvändandefonden. Inkomster på statens budget minskade Inkomster av EU-medel på statens budget minskade med 1 990 miljoner kronor jämfört med 2014. Av årets totala inkomster från EU, utgör 69 procent, dvs. 6 600 miljoner kronor, inkomster avseende jordbruksstöd finansierade av Garantifonden. Dessa medel liksom övriga jordbruksstöd ovan redovisades av Jordbruksverket. Främst Tillväxtverket redovisade bidrag från Regionala utvecklingsfonden. Svenska ESF-rådet redovisade inkomster från Socialfonden på 528 miljoner kronor. På inkomsttitel Övriga bidrag från EU redovisade Migrationsverket inkomster från AMIF och Flykting- och återvändandefonden med 215 miljoner kronor. 6.3 Ansvariga myndigheters bedömningar I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel har lämnat i sina årsredovisningar för 2015. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som har lämnats till kommissionen i februari 2016 avseende förvaltning hos myndigheterna under 2015. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program/fonder respektive myndigheters årsredovisningar. 6.3.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll Nedan följer en sammanställning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar har gjort i respektive årsredovisning. Jordbruksfonderna I årsredovisningen för 2015 intygar Jordbruksverkets generaldirektör att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande. Regionala utvecklingsfonden Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2015 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande. Socialfonden Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar i myndighetens årsredovisning för 2015 att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande. Fiskerifonden/Havs- och fiskerifonden Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen för 2015 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar/Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet Ansvariga myndighetsledningar vid Migrationsverket, Svenska ESF-rådet och Polismyndigheten intygar att respektive årsredovisning för 2015 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Migrationsverket och Svenska ESF-rådet bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna är betryggande. Polismyndigheten anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar i myndighetens årsredovisning för 2015 att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande. 6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för fonder som implementeras i Sverige. ESV granskar de EU-program och fonder där ansvaret för den ekonomiska förvaltningen och genomförandet av kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsyttrande. I följande avsnitt redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive program/fond. ESV:s bedömning grundar sig på genomfört revisionsarbete under granskningsperioden. Granskningsresultaten bedöms av kommissionen som acceptabla där fel i de underliggande transaktionerna understiger en gräns på två procent. Jordbruksfonderna ESV har granskat årsräkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden under budgetåret 2014/2015 och bedömt de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014. ESV anser att räkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser dessutom att de utgifter för vilka man har ansökt om ersättning från kommissionen är lagliga och korrekta i alla väsentliga hänseenden. Regionala utvecklingsfonden ESV har genomfört system- och projektgranskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för samtliga åtta operativa program inom regionalfonden som förvaltas nationellt och fem operativa program som förvaltats inom territoriellt samarbete i Sverige. ESV har lämnat yttranden utan förbehåll med två undantag. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Undantagen avser de operativa programmen Norra periferin och Botnia Atlantica. För Norra periferin har ESV identifierat en enskild oriktighet som medför ett fel motsvarande 2,17 procent. För Botnia Atlantica har oriktigheter som medför fel motsvarande 6,84 procent identifierats. Efter analys och åtgärder av förvaltande myndigheter anger ESV att felprocenten för de aktuella programmen har justerats till under två procent. Socialfonden ESV har genomfört projektgranskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemet under perioden har varit förenligt med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för det operativa programmet Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Fiskerifonden ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemet för det operativa programmet inom EFF har varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 och har fungerat tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar För samtliga fonder inom ramprogramet har ESV under 2015 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för de årliga programmen för 2012 har varit förenliga med tillämpliga bestämmelser i respektive grundläggande beslut. För de olika fonderna avses följande grundläggande beslut: - Gränsfonden - Europaparlamentets och rådets beslut 574/2007/EG och kommissionens beslut 2008/456/EG, - Integrationsfonden - Rådets beslut 2007/435/EG och kommissionens beslut 2008/457/EG, - Flyktingfonden - Europaparlamentets och rådets beslut 573/2007/EG och kommissionens beslut 2008/22/EG och - Återvändandefonden - Europaparlamentets och rådets beslut 575/2007/EG och kommissionens beslut 2008/458/EG. ESV bedömer för samtliga fonder att systemen fungerat tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer även att utgiftsredogörelserna på ett rättvisande sätt i allt väsentligt återger de utgifter som har betalats inom ramen för de årliga programmen och att ansökningarna om slutbetalning av gemenskapsbidraget till de årliga programmen är giltiga. 6.3.3 Förvaltningsförklaringar Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska i programperioden 2014-2020 lämna en förvaltningsförklaring till kommissionen i enlighet med EU:s regelverk. I förvaltningsförklaringen ska ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta att - uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta, - utgifterna använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna, och - de kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som implementeras i Sverige. Då programperioden enbart har påbörjats i full utsträckning för jordbruksfonderna är det endast Jordbruksverket som i februari 2016 har lämnat en förvaltningsförklaring som avser utbetalningar av stöd avseende förvaltning under 2015. Förvaltande myndigheter för Regionala utvecklingsfonden och de interregionala programmen, Tillväxtverket respektive Länsstyrelserna för Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län, samt AMIF, Migrationsverket, har även lämnat in förvaltningsförklaringar vid samma tidpunkt. Då det inte har betalats ut något stöd till stödmottagaren under räkenskapsåret utgör dock inte dessa förvaltningsförklaringar något underlag för regeringens nationella intygande för 2015. Jordbruksfonderna Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksverket har undertecknat förvaltningsförklaring enligt Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Förklaringen ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (16 oktober 2014 till 15 oktober 2015) till kommissionen, och som därefter granskas av ESV. Av förvaltningsförklaringen framgår bl.a. att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör Garantifonden och Landsbygdsfonden har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreglerna. ESV har lämnat ett uttalande om att det under granskningen inte framkommit några omständigheter som ifrågasätter påståendena i förvaltningsförklaringen för budgetåret eller tyder på att förvaltningsförklaringen inte överensstämmer med regelverket. 6.3.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser även om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll. Med två undantag erhöll ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel för 2015 en standardutformad revisionsberättelse. Undantagen är Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Riksrevisionens uttalande med reservation är dock inte kopplat till EU-medelshantering eller redovisning av EU-medel. Enligt Riksrevisionen ger aktuella myndigheters årsredovisningar en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2015 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. 6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. För medel som implementeras i den fleråriga budgetramen för 2014-2020 ligger även förvaltningsförklaringar till grund för regeringens intygande. Under 2015 har ESV:s yttranden innehållit reservationer för två fonder, vilka senare har justerats. Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat rättvisande räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande till de delar som de avser EU-medelshantering. Riksrevisionen har inte gjort något uttalande med reservation eller avvikande mening som avser EU-medel vid sin granskning av de aktuella myndigheterna. Regeringen lämnar följande intygande: Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. 6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomförande av EU:s budget för 2014. Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, samt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen har varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner utan även nationella, regionala och lokala institutioner som hanterar EU-medel. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår. Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för ministerrådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet. 6.5.1 Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2014 Revisionsrätten lämnade i sin revisionsförklaring för 2014 ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation. Revisionsrättens granskning visade en felprocent på 4,4 procent för kommissionens genomförande av EU:s budget i dess helhet 2014 (jämfört med 4,5 procent för 2013). Revisionsrättens uppskattning av felprocenten är en uppskattning av hur mycket pengar som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom de inte använts i enlighet med tillämpliga regler. Det är inte ett mått på konstaterat bedrägeri, ineffektivitet eller slöseri. Exempel på typiska fel är betalningar för icke stödberättigande utgifter eller för inköp där reglerna för offentlig upphandling inte har följts. Områden med högst uppskattade felnivåer var 2014 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning. 6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige Revisionsrätten har i årsrapporten för 2014 rapporterat om brister i transportprojekt från granskningar i bl.a. Sverige. Det aktuella fallet rör efterlevnad av upphandlingsregler och avser kommissionens direkta förvaltning. Det rör således inte förvaltning där medlemsstaten Sverige ansvarar för förvaltningen tillsammans med kommissionen, utan det är ett av kommissionens genomförandeorgan som är ansvarigt. Sverige nämns även i två fall som rör efterlevnad av upphandlingsregler i ett program finansierat av Regionala utvecklingsfonden. Revisionsrätten informerade Sverige i mars 2016 om sina bedömningar. Regeringen avser att analysera rapporten och vid behov vidta åtgärder. 6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera uppföljning och kontroll av EU-medel. Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och vid att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med de brister som revisionsrätten upptäcker. Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2016 var att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2014. Sverige röstade i likhet med förra året nej till rekommendationen vid omröstningen eftersom revisionsrättens granskning visade en hög felprocent. Nederländerna och Storbritannien röstade också nej till att bevilja kommissionen ansvarsfrihet. 6.6 Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisats mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. Utöver utfallet för 2015 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller flerårig budgetram medlen är hänförliga. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver omnämns sådana bidrag från EU-budgeten till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen. 6.6.1 Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av EUF-fördraget. EU-budgetens utgifter och inkomster ska vara i balans och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för Europeiska gemenskapernas egna medel. De egna medlen består av fyra komponenter. Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas en särskild produktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter. Den tredje delen av avgiften, den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Harmoniserad mervärdesskattebas innebär att medlemsstaternas intäkter från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna. Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas som medlemsstatens andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Storleken på BNI-avgiften är en restpost och fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter är i balans. Ett antal medlemsstater har dock särskilda nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur finansieras av övriga medlemsstater. Nedsättningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs. kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter. Med undantag för Storbritanniens avgiftsnedsättning och de nedsättningar av finansieringen av denna, som bl.a. Sverige erhåller, hanteras nedsättningar från den 1 januari 2014 retroaktivt när Europeiska unionens beslut om egna medel för 2014-2020 trätt i kraft. 6.6.2 Redovisningen i och vid sidan om statens budget I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med delat förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan de bidragsutbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig. Som tidigare nämnts ingår även program inom territoriellt samarbete under delad förvaltning trots att den redovisas vid sidan om statens budget. Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, som t.ex.: - faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, - revideringar av medlemsstaternas BNI, - revideringar av baser för mervärdesskatt, - utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och - ändringsbudgetar på unionsnivå. Högre avgift till EU än beräknat i budgeten Sveriges avgift till EU uppgick 2015 till 44 232 miljoner kronor och är därmed 4 106 miljoner kronor (10,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det högre utfallet förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mervärdesskattebas för 1995-2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar på EU budgeten för 2015. Beslut om ändringsbudgetar fattades i december 2015 och medför att betalningarna till EU ökar med 3 728 miljoner kronor. Högre avgift 2015 än 2014 Jämfört med 2014 ökade avgiften till EU med 2 679 miljoner kronor (6,4 procent). Ökningen jämfört med 2014 förklaras främst av tidigareläggning av delar av 2016 års avgift till 2015. Åren 2014 och 2015 betalade Sverige in en högre EU-avgift än vanligt eftersom den rabatt som Sverige erhåller på mervärdesskatte- och BNI-avgiften fr.o.m. 2014 försenats till följd av att ratificeringen av rådets beslut om unionens egna medel ännu inte avslutats. Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2015 uppgick till 40 376 miljoner kronor (se avsnitt 3 not 4). Det är 3 856 miljoner kronor lägre än det kassamässiga utfallet i budgetens utfall, som uppgick till 44 232 miljoner kronor. Skillnaden förklaras främst av att hänsyn tagits till de ökade inbetalningarna av Sveriges BNI-avgift. Tabell 6.7 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2011 2012 2013 2014 2015 Förändring 2015-2014 Tullavgift 4 399 4 004 3 820 4 185 4 711 525 Sockeravgifter 24 46 -7 53 24 -29 Mervärdesskattebaserad avgift 1 564 1 643 1 714 5 252 5 019 -233 BNI-baserad avgift 24 312 25 461 31 478 31 600 33 972 2 372 Storbritannien-avgift 297 298 407 463 506 43 Summa betalningar till EU1 30 596 31 452 37 412 41 553 44 232 2 679 Bidrag från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket -20 -1 0 0 0 0 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 170 5 896 5 850 6165 6 600 435 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 521 2 564 1 603 1945 1 621 -324 Bidrag från EU till fiskenäringen 50 2 94 38 103 65 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 842 1 003 1 292 1395 509 -886 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 191 -1 842 1982 524 -1 458 Bidrag till transeuropeiska nätverk 419 212 393 294 123 -170 Övriga bidrag från EU 155 107 192 45 253 208 Summa bidrag m.m.2 12 328 9 782 10 266 11 864 9 733 -2 131 Nettoflöde från statens budget till EU 18 268 21 670 27 146 29 689 34 498 4 809 1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. 2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. Återflödet från EU minskade Betalningarna från EU till Sverige minskade med 2 131 miljoner kronor jämfört med 2014. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från Garantifonden och Landsbygdsfonden. I tabell 6.7 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU budgeten och den svenska statens budget under perioden 2011-2015. Uppgifterna i tabellen ger inte en uttömmande bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten ibland står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därtill finansieras över statens budget en rad andra typer av EU-relaterade kostnader, bl.a. till följd av myndigheternas genomförande av lagstiftning som beslutats på EU-nivå. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU-budgeten. Garantifonden finansieras helt genom EU-budgeten bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar. Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa. Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2015 till 8 056 miljoner kronor (tabell 6.8 och 6.9 Anslag finansierade med EU-medel). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2015 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till Tabell 6.8 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2007-2013 Tusental kronor Anslagsnamn Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring 2015-2014 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 46 600 87 353 -40 753 13 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 15 831 31 022 -15 191 14 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 109 415 971 493 -862 078 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 384 984 966 371 -581 387 23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 46 979 65 724 -18 745 23 1:191 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2007-2013 892 060 1 062 381 -170 321 Summa 1 495 868 3 184 344 -1 688 476 1 Avser anslagspost 1:19:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 EU-medel. Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014-2020 Tusental kronor Anslagsnamn Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring 2015-2014 04 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 1 489 - 1 489 09 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014-2020 483 - 483 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 83 460 9 372 74 088 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 93 364 - 93 364 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 123 084 309 037 -185 953 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 607 203 6 149 384 -542 181 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 111 905 131 037 -19 132 23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 4 165 - 4 165 23 1:192 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2014-2020 535 063 1 277 346 -742 283 Summa 6 560 216 7 876 176 -1 315 960 2 Avser anslagsposterna 1:19:2 Från EU-budgeten landsbygd - del till SJV, EU 2014-2020 och 1:19:4 Från EU-budgeten landsbygd - Honungsprogrammet. 9 733 miljoner kronor (tabell 6.7 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig därför utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 1 677 miljoner kronor. Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom EU-budgeten generellt sett ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För Garantifonden och övriga strukturfonder förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsstat tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. 6.6.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten (avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Bidrag utanför statens budget Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning. Dessa redovisas inte som intäkter på statens budget, däremot redovisas de i resultaträkningen. Under 2015 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 1 714 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisades som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget. Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 8 7 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 12 11 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 14 13 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 16 17 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 20 19 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 22 23 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 24 25 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 28 29 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 30 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 31 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 32 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 34 35 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 38 39 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 44 43 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 45 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 46 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 48 49 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 50 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 60 61 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 62 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 64 65 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 71 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 72 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 74 73 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 75 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 76 77 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 78 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 79 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 80 81 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 82 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 83 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 84 85 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 86 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 87 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 88 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 89 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 90 91 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 92 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 94 93 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 95 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 96 97 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 98 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 99 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 100 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 101 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 102 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 103 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 104 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 105 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 106 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 106 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 108 107 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 109 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 110 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 111 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 116 115 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 117 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 118 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 119 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 120 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 121 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 122 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 123 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 124 125 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 126 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 127 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 128 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 130 131 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 132 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 133 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 134 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 136 135 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 137 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 138 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 139 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 140 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 141 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 142 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 143 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 144 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 150 151 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 152 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 154 153 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 155 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 158 157 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 160 159 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 162 163 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 228 229 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 230 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 240 239 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 246 245 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 248 249 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 252 253 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 256 257 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 258 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 259 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 260 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 262 263 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 264 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 265 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 266 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 267 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 268 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 269 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 270 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 274 275 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 278 279 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 292 293 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 294 295 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 2 3 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 296 295 Skr. 2015/16:101 Skr. 2015/16:101 296 297