Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2016/17:6 Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser Prop. 2016/17:6 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 september 2016 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Under hösten 2014 antogs EU:s förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Genom förordningen införs två nya europeiska associationsformer för politiskt arbete på EU-nivå: europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Regeringen föreslår att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska jämställas med ideella föreningar i svensk rätt. De ska dock till skillnad från ideella föreningar i allmänhet alltid vara bokföringsskyldiga och avsluta bokföringen med en årsredovisning. Vidare föreslås att endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor ska kunna vara revisor i ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som förordningen ska börja tillämpas. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser 5 2.2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) 6 2.3 Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) 8 2.4 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 9 2.5 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 10 3 Ärendet och dess beredning 14 4 Politiska partier och politiska stiftelser på europeisk nivå 14 5 EUPP-förordningens innehåll 15 5.1 Två nya europeiska associationsformer 15 5.2 Registrering 16 5.3 Stadgar och organisation 16 5.4 Redovisning och revision 17 5.5 Avregistrering och avveckling 17 6 Politiska partier i svensk rätt 18 6.1 Ideella föreningar 18 6.2 Redovisning och revision i ideella föreningar 19 6.3 Partiföreningar är bokföringsskyldiga 21 6.4 Skatteregler för ideella föreningar 21 7 Anpassning av svensk rätt 22 7.1 En ny lag införs 22 7.2 Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser jämställs med ideella föreningar 23 7.3 Möjligheten att ställa ytterligare krav på stadgarna bör inte utnyttjas 25 7.4 Redovisning och revision 26 7.5 Avveckling av ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse 28 7.6 Beskattningen av ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse 29 8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 32 9 Konsekvenser 32 10 Författningskommentar 33 10.1 Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser 33 10.2 Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) 35 10.3 Förslaget till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) 36 10.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 37 10.5 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 38 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser 41 Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets förordning nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 om ändring av förordning nr 966/2012 vad gäller finansiering av europeiska politiska partier 68 Bilaga 3 Sammanfattning av promemorians förslag (Ds 2015:47) 75 Bilaga 4 Promemorians lagförslag 76 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna 85 Bilaga 6 Lagrådets yttrande 86 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2016 87 Rättsdatablad 88 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, 2. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078), 3. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079), 4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser Härigenom föreskrivs följande. 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen). 2 § Ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse ska jämställas med en ideell förening. Om något annat följer av EUPP-förordningen eller är särskilt föreskrivet, gäller dock det. 3 § Särskilda bestämmelser om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser finns i bokföringslagen (1999:1078) och revisionslagen (1999:1079). Bestämmelserna i 2 kap. 2 § bokföringslagen ska inte tillämpas på europeiska politiska partier eller europeiska politiska stiftelser. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2.2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § och rubriken närmast före 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning När den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning 1 § Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §: 1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), 3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), 3 c. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, 4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket, 6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2.3 Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Härigenom föreskrivs att 12 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget. Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i 1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i, 2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), och 3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), 4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium). 4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), och 5. ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokföringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2.4 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 4 c §, och närmast före 2 kap. 4 c § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: - - - - - - - - - - - - - - - - i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § industrienhet i 15 § - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § ideell förening i 4 c § industrienhet i 15 § - - - - - - - - - - - - - - - - Ideell förening 4 c § Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2.5 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 3 kap. 1 § och 67 kap. 8 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 7 a §, och närmast före 3 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer: arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a § europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § frisörverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2-7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser 7 a § Det som sägs om ideella föreningar gäller även europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Nuvarande lydelse 67 kap. 8 § Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning: Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt 1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades 2. en europeisk ekonomisk intressegruppering inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 5. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne 6. någon annan juridisk person än som avses i 1-5 inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades 7. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades 8. en juridisk person som har upplösts som senast var behörig. Föreslagen lydelse 67 kap. 8 § Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning: Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt 1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades 2. en europeisk ekonomisk intressegruppering inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur 5. ett europeiskt politiskt parti 6. en europeisk politisk stiftelse inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets partiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets den europeiska politiska stiftelsen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 7. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne 8. någon annan juridisk person än som avses i 1-7 inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades 9. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades 10. en juridisk person som har upplösts som senast var behörig. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 3 Ärendet och dess beredning Under hösten 2014 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (nedan benämnd EUPP-förordningen). Samtidigt antogs även Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 vad gäller finansiering av europeiska politiska partier. Se bilagorna 1 och 2. Inom Justitiedepartementet upprättades promemorian Europeiska politiska partier (Ds 2015:47) med förslag på hur europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska hanteras associationsrättsligt och skatterättsligt och även i fråga om redovisning och revision. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju2015/07370/L1). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. I propositionen behandlas promemorians förslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 9 juni 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. 4 Politiska partier och politiska stiftelser på europeisk nivå Ett politiskt parti på europeisk nivå är en organisation med ett politiskt program, som har nationella partier och enskilda som medlemmar. I artikel 10.4 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 12.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att de politiska partierna på europeisk nivå ska bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja. En politisk stiftelse på europeisk nivå är en enhet som är knuten till ett politiskt parti på europeisk nivå och som stödjer och kompletterar partiets målsättningar. Det kan exempelvis ske genom att den observerar, analyserar och bidrar till debatten i politiska frågor på unionsnivå. Det kan också ske genom att den anordnar seminarier, utbildningar och konferenser. Regler för finansiering av politiska partier på europeisk nivå finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå. Förordningen omarbetades år 2007 så att den även omfattar finansiering av politiska stiftelser på europeisk nivå, se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1524/2007 av den 18 december 2007 om ändring av förordning (EG) nr 2004/2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå. Ett politiskt parti på EU-nivå kan enligt förordningen varje år få finansiering ur EU:s allmänna budget, om vissa krav är uppfyllda. Uppgifter om partiets inkomster och utgifter samt en redovisning av tillgångar och skulder ska offentliggöras varje år. Partiet ska även redovisa sina finansieringskällor genom att tillhandahålla en förteckning över donatorer och donationerna från varje donator. Finansieringen beviljas i form av ett administrationsbidrag som kan täcka upp till 85 procent av de stödberättigande utgifterna. Utgifter som direkt avser de mål som fastställts i det politiska programmet anses vara stödberättigande. Antalet politiska partier på europeisk nivå som finansieras av EU:s allmänna budget är relativt få. Under de senaste åren har antalet legat på omkring 13. Antalet politiska stiftelser på EU-nivå är detsamma. De flesta av dem har säte i Belgien, men det finns i dag en politisk stiftelse på europeisk nivå med säte i Sverige. EU:s budget för stödet låg år 2015 på strax över 45 miljoner euro. Under 2012 lät kommissionen göra en omfattande utvärdering av finansieringen av politiska partier och politiska stiftelser på europeisk nivå och deras rättsliga ram. I september samma år lade kommissionen fram ett förslag till förordning om stadgar och finansiering. Kommissionen lade även fram ett arbetsdokument som skulle ligga till grund för en ändring av budgetförordningen gällande finansieringen. Syftet med förslagen var att ge de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna bättre rättsliga och ekonomiska ramar för att främja och stärka den representativa demokratin på europeisk nivå. Hösten 2014 antogs EUPP-förordningen och en kompletterande förordning med ändringar av EU:s budgetförordning. Förordningarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 och ersätter förordning nr 2004/2003. 5 EUPP-förordningens innehåll 5.1 Två nya europeiska associationsformer Genom EUPP-förordningen införs två nya europeiska associationsformer: europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Ett strukturerat samarbete mellan politiska partier eller medborgare som registreras som ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse får ställning som en europeisk juridisk person och har rättskapacitet i alla medlemsstater (artiklarna 12 och 13). En omvandling av ett samarbete som är ett nationellt rättssubjekt till ett europeiskt rättssubjekt medför vissa rättigheter och skyldigheter. Rättssubjektet behåller emellertid även de rättigheter och skyldigheter som innehades enligt nationell rätt före omvandlingen (artikel 15.3). En ställning som ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse är en förutsättning för att få finansiering från EU:s allmänna budget. EUPP-förordningen ska endast tillämpas i fråga om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser och påverkar inte nationella partier eller stiftelser. Rätten att nominera kandidater i nationella val eller val till Europaparlamentet och liknande rättigheter ligger kvar inom medlemsstaternas behörighetsområde. 5.2 Registrering Ett strukturerat samarbete mellan politiska partier eller medborgare (i förordningen benämnt politisk allians) får registreras som ett europeiskt politiskt parti. För sådan registrering förutsätts att organisationen har sitt säte i en medlemsstat och att den har viss representation i medlemsstaterna. Unionens grundläggande värden rörande bl.a. demokrati, jämlikhet och respekten för de mänskliga rättigheterna ska vidare beaktas. Alliansen eller dess medlemmar måste också ha deltagit i eller uttryckt sin avsikt att delta i nästföljande val till Europaparlamentet. Slutligen krävs att den inte är vinstdrivande (artikel 3.1). Därutöver finns det krav på stadgarna (se nedan). Kraven för att bli registrerad som en europeisk politisk stiftelse är i huvudsak desamma. Det tillkommer ett krav på att det organiserade samarbetet är knutet till ett europeiskt politiskt parti och att det kompletterar partiets målsättningar (artikel 3.2). Registreringen utförs av en oberoende myndighet, EUPP-myndigheten, med lokaler i Europaparlamentet (artikel 6). Någon registrering på nationell nivå krävs inte. EUPP-myndigheten ska inför registreringen och sedan fortlöpande kontrollera att de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna uppfyller de krav som förordningen ställer (artikel 24). I vissa fall kan myndigheten besluta om avregistrering (artikel 27). Den europeiska rättsliga ställningen kommer därmed att upphöra. För en sådan situation finns regler för återkrav av utbetalda EU-medel (artikel 30). 5.3 Stadgar och organisation Ett europeiskt politiskt partis stadgar ska innehålla bestämmelser om bl.a. säte, politiskt program och det interna förfarandet vid en frivillig upplösning av partiet. I fråga om intern partiorganisation föreskriver EUPP-förordningen att stadgarna åtminstone ska reglera frågor rörande medlemskap samt styrande organs befogenheter och sammansättning. Vidare ska de reglera den interna beslutsgången och förfarandet för ändring av stadgarna (artikel 4). I övrigt gäller att stadgarna ska följa tillämplig nationell rätt. Den medlemsstat där sätet är beläget ges också möjlighet att införa ytterligare krav på stadgarnas innehåll, under förutsättning att kraven inte är oförenliga med förordningen. Motsvarande gäller för stadgarna i en europeisk politisk stiftelse. Ett europeiskt politiskt parti får endast ha en europeisk politisk stiftelse formellt knuten till sig. Deras dagliga förvaltning, styrningsstruktur och ekonomiska förvaltning ska hållas åtskilda (artikel 3.3). 5.4 Redovisning och revision Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska enligt förordningen förse EUPP-myndigheten med årsbokslut med åtföljande noter (artikel 23.1). Termen årsbokslut används i förordningen på samma sätt som i andra EU-rättsakter och motsvarar närmast det som i svensk rätt benämns årsredovisning. Det ska upprättas en årsredovisning enligt lagstiftningen i den medlemsstat där sätet är beläget samt en årsredovisning på grundval av internationella redovisningsstandarder enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (den s.k. IAS-förordningen). EUPP-förordningen innehåller inga närmare regler om hur redovisningen ska göras. Kopia av redovisningen ska även skickas till Europaparlamentets utanordnare och till den nationella kontaktpunkt som ska finnas i varje medlemsstat enligt förordningen. Samma instanser ska också förses med en revisionsberättelse avseende räkenskapernas tillförlitlighet och lagenligheten och riktigheten i intäkts- och kostnadsredovisningen. Revisionsberättelsen ska upprättas av ett oberoende organ eller en oberoende sakkunnig, som får sitt mandat och betalas av Europaparlamentet. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser är skyldiga att tillhandahålla den information som krävs för att revisionen ska kunna utföras. Varje misstanke om oegentligheter ska rapporteras till EUPP-myndigheten och Europaparlamentets utanordnare (artikel 23). De europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna ska förse EUPP-myndigheten, Europaparlamentets utanordnare och den nationella kontaktpunkten med en förteckning över donatorer och bidragsgivare samt deras respektive donationer eller bidrag. 5.5 Avregistrering och avveckling Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse allvarligt åsidosätter nationell rätt och respekten för unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i EU-fördraget, kan organisationen avregistreras. En europeisk politisk stiftelse ska automatiskt fråntas sin ställning som sådan om det parti till vilket den är knuten stryks ur registret (artikel 10.6). Om en organisation i samband med en avregistrering får status som juridisk person enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där sätet är beläget, ska detta betraktas som en omvandling av statusen som europeisk juridisk person till en status som nationell juridisk person. De rättigheter och skyldigheter som det europeiska rättssubjektet hade ska i sådana fall kvarstå oinskränkta (artikel 16.5). I de fall då det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen inte förvärvar status som juridisk person i den medlemsstat där sätet är beläget, ska avveckling ske i enlighet med den medlemsstatens lagstiftning (artikel 16.6). 6 Politiska partier i svensk rätt 6.1 Ideella föreningar De etablerade politiska partierna i Sverige är normalt organiserade i form av ett antal ideella föreningar på central, regional och lokal nivå som var och en är en juridisk person. Det finns inte någon lag som reglerar ideella föreningars uppkomst, verksamhet eller upphörande. Det viktigaste regelverket för en ideell förening är dess stadgar. Vissa grundläggande regler för ideella föreningar har också utvecklats i rättspraxis eller finns att härleda från allmänna associationsrättsliga principer. För att en ideell förening ska bildas i juridisk mening fordras att ett antal fysiska eller juridiska personer kommer överens om att samverka för en gemensam målsättning. Denna överenskommelse måste ha formaliserats i stadgar. Stadgarna är normalt skriftliga och ska innehålla föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter ska fattas. Vidare får det anses vara ett krav för en ideell förening att den har någon form av styrelse eller ledningsorgan som kan företräda föreningen. När dessa förutsättningar är uppfyllda blir föreningen en juridisk person och får rättskapacitet, dvs. kan ingå avtal, äga egendom, ansöka om bidrag, ha anställda och uppträda som part inför myndigheter och domstolar. Till skillnad från vad som gäller för t.ex. ekonomiska föreningar finns det inte något generellt krav på registrering av en ideell förening. Näringsidkande ideella föreningar som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta årsredovisning måste låta sig registreras i handelsregistret, se 2 § handelsregisterlagen (1974:157). Ett utmärkande drag för en ideell förening är den ideella karaktären som särskiljer den från en ekonomisk förening. Det enklaste exemplet på det är att ändamålet är ideellt, dvs. syftar till att främja ett annat ändamål än medlemmarnas ekonomiska intressen. Det saknar då betydelse om ändamålet främjas genom att en näringsverksamhet bedrivs. Men även en förening som främjar medlemmarnas ekonomiska intressen kan vara ideell, om den inte bedriver näringsverksamhet. En ideell förening upphör i regel genom att medlemmarna beslutar om det. Om inte annat följer av stadgarna, räcker det sannolikt med absolut majoritet för beslutet. Föreningen kan också upphöra genom ett konkursförfarande. 6.2 Redovisning och revision i ideella föreningar Bokföringsskyldighet Vem som är bokföringsskyldig, hur den löpande bokföringen ska föras och avslutas varje räkenskapsår och hur räkenskapsinformation arkiveras anges i bokföringslagen. Den lagen kompletteras av årsredovisningslagen (1995:1554) som anger hur årsredovisningar, koncernredovisningar och delårsrapporter upprättas och offentliggörs. I revisionslagen (1999:1079) finns bestämmelser om revisionsplikt som gäller för de ideella föreningar som enligt bokföringslagen är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. En ideell förening är bokföringsskyldig om den bedriver näringsverksamhet, är moderföretag i en koncern eller har tillgångar till ett värde som överstiger en och en halv miljon kronor. Om en ideell förening är bokföringsskyldig, omfattar bokföringsskyldigheten föreningens verksamhet i sin helhet, dvs. även de delar som drivs ideellt (2 kap. 2 § bokföringslagen). Med näringsverksamhet avses i bokföringslagen all verksamhet som är av ekonomisk natur och bedrivs yrkesmässigt. Även en begränsad verksamhet kan vara näringsverksamhet och den behöver inte ha ett vinstsyfte. Exempel på vad som kan vara näringsverksamhet för ideella föreningar är insamlingar, lotterier, uthyrning av föreningslokaler, upplåtelse av reklam i föreningstidningar och på webbplatser på internet, försäljning av föreningsprodukter samt utförande av dagsverken och andra tjänster mot ersättning. Att en förening har inkomster i form av medlemsavgifter, bidrag från staten och kommuner eller får gåvor och stipendier innebär däremot inte i sig att näringsverksamhet föreligger. När bokföringsskyldigheten bedöms med hänsyn till värdet på tillgångarna ska varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns (2 kap. 4 § bokföringslagen). Om en ideell förening vid bildandet har tillgångar till ett värde som överstiger en och en halv miljon kronor, är den bokföringsskyldig redan vid denna tidpunkt. Om gränsvärdet överskrids först efter det att föreningen har bildats, uppstår bokföringsskyldigheten vid det efterföljande årsskiftet. Bokföringsskyldigheten upphör om värdet på tillgångarna har underskridit gränsbeloppet vid utgången av de senaste tre räkenskapsåren (2 kap. 2 § bokföringslagen). Årsredovisning och årsbokslut En ideell förening ska upprätta en årsredovisning om den uppfyller minst två av följande tre villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: föreningen har haft fler än 50 anställda i medeltal, företagets balansomslutning har uppgått till mer än 40 miljoner kronor och företagets nettoomsättning har uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Motsvarande gäller om den ideella föreningen är moderföretag i en koncern och koncernen når upp till mer än ett av gränsvärdena (6 kap. 1 § bokföringslagen). En skyldighet att upprätta årsredovisning kan också vara föreskriven i stadgarna. En årsredovisning ska upprättas och offentliggöras enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen (6 kap. 2 § bokföringslagen). Årsredovisningen består av en balansräkning, en resultaträkning, noter med tilläggsupplysningar, en förvaltningsberättelse och, i vissa fall, en kassaflödesanalys (2 kap. 1 § årsredovisningslagen). I balansräkningen redovisas samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital i sammandrag. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen. I noterna och i förvaltningsberättelsen ska därutöver lämnas ytterligare information. Det rör sig t.ex. om vilka principer som har tillämpats för att värdera tillgångar och skulder respektive händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. Om den löpande redovisningen inte behöver avslutas med en årsredovisning, avslutas den med ett årsbokslut (6 kap. 3 § bokföringslagen). Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning samt kompletteras med vissa ytterligare uppgifter (6 kap. 4 och 5 §§ bokföringslagen). Om den årliga nettoomsättningen uppgår till högst tre miljoner kronor, får ett förenklat årsbokslut upprättas (6 kap. 3 § andra stycket bokföringslagen). Ett förenklat årsbokslut består endast av en balansräkning och en resultaträkning (6 kap. 6 § bokföringslagen). En ideell förening som upprättar årsredovisning ska hålla årsredovisningen tillgänglig för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. En kopia av den ska ges in till Bolagsverket efter föreläggande. Om föreningen är ett större företag eller moderföretag i en större koncern, ska en sådan kopia ges in till Bolagsverket utan föreläggande (8 kap. 3 § årsredovisningslagen). Ett årsbokslut ska färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång (6 kap. 7 § bokföringslagen). Årsbokslutet är en intern handling och behöver inte offentliggöras. Revision En ideell förening som är skyldig att upprätta en årsredovisning omfattas av revisionsplikt och minst en revisor ska vara auktoriserad (2 och 12 §§ revisionslagen). Revisorns uppgift är att granska föreningens årsredovisning och bokföring samt ledningens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Revisionen ska utmynna i en årlig granskningsrapport i form av en revisionsberättelse (5 och 6 §§ revisionslagen). Syftet med revisionen är att tillgodose bl.a. medlemmarnas och borgenärernas intresse av att det finns en ändamålsenlig kontroll av att föreningens verksamhet sköts på ett lagenligt och korrekt sätt samt att föreningens ställning och resultat redovisas riktigt. De allra flesta ideella föreningar omfattas inte av kravet på revision i revisionslagen. Sådana föreningar har dock normalt bestämmelser om revision i sina stadgar. Revisionen är i dessa fall en intern föreningsangelägenhet. Ofta ställs det i stadgarna inget krav på revisorns kompetens, utan även andra personer än auktoriserade eller godkända revisorer kan utses. 6.3 Partiföreningar är bokföringsskyldiga De etablerade riksdagspartierna i Sverige bedriver samtliga verksamhet av sådan art och omfattning att de är bokföringsskyldiga och måste avsluta räkenskaperna med en årsredovisning. På regional och framför allt lokal nivå kan ett parti ha ett mer begränsat medlemsantal och en verksamhet av sådant slag att bokföringsskyldighet inte föreligger. Sådana mindre partiföreningar upprättar i regel sina räkenskaper på andra grunder än de som anges i bokföringslagen. För många partiföreningar följer en bokföringsskyldighet redan av partiets stadgar. Bokföringsskyldighet kan även föreligga på bl.a. den grunden att banker och bidragsgivande myndigheter ställer krav på att ideella föreningar har god kontroll över sin ekonomiska verksamhet och att partierna således kan redovisa hur pengarna i verksamheten har använts. 6.4 Skatteregler för ideella föreningar Ideella föreningar är, i likhet med andra svenska juridiska personer, skattskyldiga för alla sina inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet, se 6 kap. 3 och 4 §§ samt 13 kap. 1-3 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Detta innebär att föreningarna är skattskyldiga i Sverige för alla sina inkomster i Sverige och i utlandet. Det finns dock särskilda inkomstskatteregler som innebär att det under vissa förutsättningar görs undantag från vad som annars skulle gälla skattemässigt. Ideella föreningar som uppfyller ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhetskraven i 7 kap. IL är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL (inskränkt skattskyldighet), se 7 kap. 3 § IL. För inskränkt skattskyldighet krävs att en ideell förening har ett eller flera allmännyttiga ändamål, dvs. ändamål som främjar exempelvis politisk verksamhet, se 7 kap. 4 § IL. En ideell förening som uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet är inte heller skattskyldig för sådan inkomst av näringsverksamhet som utgör ett direkt led i främjandet av allmännyttiga ändamål eller har annan naturlig anknytning till sådana ändamål. Inkomst som kommer från verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete kan vidare undantas från beskattning. Detta gäller även sådan näringsverksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Detsamma gäller för inkomst från en fastighet som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), se 7 kap. 3 § IL. 7 Anpassning av svensk rätt 7.1 En ny lag införs Regeringens förslag: En ny lag med kompletterande bestämmelser till EUPP-förordningen införs. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har ingen invändning mot promemorians förslag. Skälen för regeringens förslag: Reglerna om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser har meddelats i förordningsform. En EU-förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Det innebär att den varken ska eller får inkorporeras eller transformeras till nationell rätt. Om en viss fråga regleras i EUPP-förordningen, ska och får Sverige således inte utfärda några bestämmelser om samma fråga. För frågor som inte regleras i EUPP-förordningen eller som endast delvis regleras där ska de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna lyda under nationell rätt i den medlemsstat där de har sina respektive säten. Med säte avses här den plats där den centrala förvaltningen finns (artikel 2.11). Verksamhet i andra medlemsstater ska lyda under gällande nationell rätt i dessa medlemsstater (skäl 19 och artikel 14.2). För frågor som regleras varken i EUPP-förordningen eller i nationell rätt ska bestämmelserna i stadgarna tillämpas (artikel 14.3). Det sagda innebär att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser precis som flera andra EU-rättsliga associationsformer, t.ex. europakooperativ och europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), kommer att falla under en blandning av EU-rättsliga och nationella bestämmelser. I vissa delar behöver svensk rätt anpassas till förordningen. Det gäller t.ex. i fråga om redovisning och revision. De nationella bestämmelser som föranleds av EUPP-förordningen bör som utgångspunkt inordnas i det befintliga regelverket. På så sätt undviks att lagstiftningens struktur kompliceras i onödan. I vissa delar finns det emellertid nackdelar eller svårigheter med att föra in bestämmelser i befintlig lagstiftning. Det saknas t.ex. i gällande regler ett sammanhang där det på ett övergripande plan kan anges hur europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska behandlas i svensk rätt. Sådana bestämmelser bör därför föras in i en ny lag som kompletterar EUPP-förordningen. En fråga är hur hänvisningen till EUPP-förordningen bör utformas. Hänvisningar till EU-rättsakter kan avse en bestämd lydelse av rättsakten, s.k. statisk hänvisning, eller den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige, vilket även gäller senare beslutade ändringar. De regler som föreslås tillgodoser till stor del EU:s intressen. Det är t.ex. till en EU-myndighet som årsredovisningen och revisionsberättelsen ska ges in. Även om förordningen ändras är Sverige skyldigt att ha sådana bestämmelser som gör att förordningen går att tillämpa. Det talar för att hänvisningarna bör vara dynamiska. Om hänvisningen i stället görs statisk och förordningen ändras, kan t.ex. de allmänna reglerna om bokföringsskyldighet för ideella föreningar komma att tillämpas. Det är inte lämpligt. Hänvisningarna bör därför vara dynamiska. Vissa uppgifter på nationell nivå ska enligt EUPP-förordningen fullgöras av en nationell kontaktpunkt. Utpekandet av svensk kontaktpunkt kommer att ske i särskild ordning och behandlas inte i lagstiftningsärendet. 7.2 Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser jämställs med ideella föreningar Regeringens förslag: Ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse ska i svensk rätt jämställas med en ideell förening. Om något annat följer av EUPP-förordningen eller är särskilt föreskrivet, ska det dock gälla. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar eller har inga synpunkter på promemorians förslag. Moderaterna och Kammarkollegiet ifrågasätter dock om europeiska politiska stiftelser bör betecknas som stiftelser i svensk rätt. Skälen för regeringens förslag Europeiska politiska partier Politiska partier är associationsrättsligt vanligtvis att betrakta som ideella föreningar. De har ideella intressen och bedriver ingen ekonomisk verksamhet. Ett europeiskt politiskt parti har samma karaktärsdrag. De krav som ställs på en sammanslutning för att den ska kunna registreras som ett europeiskt politiskt parti i fråga om stadgar och förvaltning gör att den enligt ett svenskt synsätt är att bedöma som en ideell förening. Europeiska politiska partier bör därför, i frågor som bedöms enligt nationell rätt, hanteras på samma sätt som ideella föreningar. Att ett europeiskt politiskt parti i svensk rätt jämställs med en ideell förening innebär att man vid rättstillämpningen får hämta ledning från rättspraxis och allmänna rättsprinciper som tillämpas i fråga om ideella föreningar. I de delar det finns författningsregler som träffar ideella föreningar tillämpas dessa. Om en fråga regleras i EUPP-förordningen, har dock förordningens regel företräde. Det bör i lag klargöras hur denna nya europeiska juridiska person ska behandlas i svensk rätt. En bestämmelse om det tas lämpligen in i den särskilda lag som föreslås komplettera EUPP-förordningen. Europeiska politiska stiftelser En enhet som är formellt knuten till ett europeiskt politiskt parti och som genom sin verksamhet stöder och kompletterar det partiets målsättningar benämns i EUPP-förordningen "europeisk politisk stiftelse" (artikel 2.4). Den engelska språkversionen av förordningen talar om "European political foundation". Bortsett från beteckningen har en europeisk politisk stiftelse få likheter med stiftelser enligt stiftelselagen (1994:1220). En svensk stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål (1 kap. 2 § stiftelselagen). Några medlemmar finns inte och stiftelsen är därför inte en association i egentlig mening. Flera begränsningar finns av hur stiftelsen får förvaltas, vilket bl.a. avser att säkerställa att egendomen används för det angivna ändamålet. Det är därför bl.a. noga reglerat under vilka förutsättningar stiftelsens stadgar får ändras. En europeisk politisk stiftelse har ingen avskild förmögenhet. Den bildas genom ett registreringsbeslut av EUPP-myndigheten. Det är förutsatt att den kan ha medlemmar och att stadgarna kan ändras efter ett internt förfarande. Ett annat särdrag hos den europeiska politiska stiftelsen är att den måste vara formellt knuten till ett europeiskt politiskt parti. Den har alltså inte någon självständig ställning (se artikel 10.6 i EUPP-förordningen). En europeisk politisk stiftelse uppfyller således inte kraven på en stiftelse enligt svensk rätt. Det finns inte skäl att anpassa stiftelselagen för att den ska kunna tillämpas i fråga om denna form av organisation. Frågan är då vad som i stället ska gälla. Europeiska politiska stiftelser har, liksom de partier som de knyts till, ett uttalat ideellt syfte. De har även i övrigt stora likheter med ideella föreningar. Detta och den nära kopplingen till partierna gör att även de europeiska politiska stiftelserna i svensk rätt bör jämställas med ideella föreningar. En sådan ordning har den fördelen att ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse lyder under samma nationella regler. Kammarkollegiet och Moderaterna invänder mot att beteckningen stiftelse används i fråga om europeiska politiska stiftelser. Kollegiet pekar på konflikter med stiftelselagen. Regeringen instämmer i att beteckningen är mindre lämplig med hänsyn till risken för missförstånd. Fråga är emellertid om ett specifikt EU-rättsligt reglerat rättssubjekt. Med hänsyn till förordningens terminologi och behovet av igenkänning i det internationella samarbetet är det knappast ett genomförbart alternativ att använda en annan beteckning. I och med att det i lag tydligt anges att en europeisk politisk stiftelse i svensk rätt jämställs med en ideell förening måste förhållandet anses tillräckligt klargjort. 7.3 Möjligheten att ställa ytterligare krav på stadgarna bör inte utnyttjas Regeringens bedömning: Möjligheten att ställa ytterligare krav på stadgarna i ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse bör inte utnyttjas. Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar eller har ingen invändning mot promemorians bedömning. Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 4 i EUPP-förordningen ska stadgarna för ett europeiskt politiskt parti följa tillämplig rätt i den medlemsstat där det har sitt säte. I artikeln anges dock vissa krav på vad stadgarna åtminstone måste innehålla. Sålunda måste de innehålla bl.a. partiets beteckning och logotyp, adress till sätet, ett politiskt program som fastställer syften och målsättningar samt bestämmelser om partiets organisation och förfaranden, inbegripet bestämmelser om upprättande, godkännande och granskning av årsredovisningen. Därutöver måste stadgarna enligt förordningen innehålla bestämmelser om intern partiorganisation. De ska reglera åtminstone vissa uppräknade frågor, bl.a. frågor om medlemskap, styrande organs befogenheter, ansvarsområden och sammansättning, den interna beslutsgången och det interna förfarandet för ändring av stadgarna. Liknande krav ställs på stadgarna i en europeisk politisk stiftelse, se artikel 5 i EUPP-förordningen. Förordningen ger medlemsstaterna en möjlighet att införa ytterligare krav på stadgarna, under förutsättning att dessa krav inte är oförenliga med förordningen (artiklarna 4.3 och 5.2). Regleringen av ideella föreningars organisation är sparsam i Sverige. Av rättspraxis följer att stadgarna i vart fall ska innehålla föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter fattas (se t.ex. rättsfallet NJA 1987 s. 394). Det brukar även förutsättas att det finns en styrelse eller ett ledningsorgan som kan företräda föreningen gentemot tredje man. EUPP-förordningen ställer således upp fler och längre gående krav på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser än vad svensk rätt gör i fråga om ideella föreningar. Ett intresse av ordnad förvaltning som kan följa av rätten till offentlig finansiering tillgodoses av de kontrollmekanismer som förordningen innehåller. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att överväga om det bör införas ytterligare krav på de europeiska politiska partiernas och de europeiska politiska stiftelsernas stadgar (jfr KU 1973:26 s. 16 f.). Det kan även tilläggas att ett europeiskt politiskt parti under vissa förutsättningar kan komma att omfattas av lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier. Vid denna bedömning bör Sverige inte utnyttja möjligheten att kräva att en ansökan om registrering som europeiskt politiskt parti eller europeisk politisk stiftelse ska åtföljas av ett intyg om stadgarnas förenlighet med svensk rätt eller om att ansökan i annat avseende uppfyller nationella krav (jfr artikel 15.2 EUPP-förordningen). Inte heller finns det skäl att ställa upp särskilda villor för att en svensk juridisk person ska omvandlas till ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse eller vice versa. 7.4 Redovisning och revision Regeringens förslag: Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige ska alltid vara bokföringsskyldiga. Den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning. Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor ska få vara revisor. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar i allt väsentligt förslagen eller har ingen invändning mot dem. Några instanser, Skatteverket, Bokföringsnämnden och Kammarrätten i Stockholm, anser att hänvisningen till bokföringslagen bör få en annan utformning. Ekobrottsmyndigheten anser att bestämmelsen om bokföringsskyldighet bör tas in i bokföringslagen. FAR anser att det är onödigt betungande att kräva att två årsredovisningar upprättas och att ett undantag från skyldigheten att upprätta en årsredovisning enligt svensk rätt bör införas. Skälen för regeringens förslag Bokföringsskyldighet Enligt EUPP-förordningen ska europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser årligen förse bl.a. EUPP-myndigheten med viss redovisning. För att förordningens krav i detta hänseende ska kunna uppfyllas bör europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige vara bokföringsskyldiga. Juridiska personer är som utgångspunkt bokföringsskyldiga (2 kap. 1 § bokföringslagen). För vissa juridiska personer, bl.a. ideella föreningar, finns inskränkningar i skyldigheten (2 kap. 2-5 §§ bokföringslagen). En ideell förening är bokföringsskyldig om den har tillgångar som överstiger en och en halv miljon kronor, om den bedriver näringsverksamhet eller om den är moderföretag i en koncern. Ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse kan normalt förväntas ha en sådan ställning eller verksamhet att organisationen skulle vara bokföringsskyldig enligt gällande särskilda regler för ideella föreningar. Det kan dock inte uteslutas att det kan förekomma fall där omständigheterna inte är sådana. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bör därför vara bokföringsskyldiga enligt det generella krav som gäller alla juridiska personer. Med en sådan lösning tar man också hand om de synpunkter som framförs av Bokföringsnämnden, Skatteverket och Kammarrätten i Stockholm. De närmare kraven på bokföringen bör vara desamma för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som för bokföringsskyldiga ideella föreningar i allmänhet. Den löpande bokföringen avslutas med en årsredovisning EUPP-förordningen ställer vissa krav på redovisningen i europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. De ska senast sex månader efter det att räkenskapsåret avslutats förse EUPP-myndigheten, Europaparlamentets utanordnare och den nationella kontaktpunkten med en årsredovisning som upprättas i enlighet med tillämplig lag i den medlemsstat där de har sitt säte (artikel 23.1 a). Därutöver ska en årsredovisning upprättas på grundval av de internationella redovisningsstandarderna enligt definitionerna i artikel 2 i IAS-förordningen. Hur den löpande bokföringen avslutas anges i 6 kap. bokföringslagen. En ideell förening som uppfyller vissa gränsvärden rörande antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning är skyldig att upprätta en årsredovisning (6 kap. 1 § bokföringslagen). I annat fall kan räkenskaperna avslutas med ett årsbokslut, eller i vissa fall ett förenklat årsbokslut (6 kap. 3 § bokföringslagen). Frågan är då om de befintliga gränsvärdena för ideella föreningar ska gälla även för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser eller om något annat ska gälla. Enligt EUPP-förordningen ska den årliga redovisningen åtföljas av noter. Sådana tilläggsupplysningar som brukar återges i noter behöver endast lämnas om en årsredovisning upprättas. Det talar för att bokföringen alltid ska avslutas med en årsredovisning, eftersom kravet på noter annars är svårt att tillgodose. Att en årsredovisning upprättas framstår också som rimligt med tanke på att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser kan få sin huvudsakliga finansiering från EU:s allmänna budget för att uppfylla demokratiska ändamål. FAR framhåller att det framstår som onödigt betungande att två årsredovisningar måste upprättas. Förordningen utgår dock från att så ska ske. Regeringen föreslår därför att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning som upprättas enligt årsredovisningslagen. En sådan ordning överensstämmer också med vad som gäller för svenska politiska partier som ansöker om statligt stöd, se 14 § lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Skyldigheten att upprätta en årsredovisning bör regleras i bokföringslagen. På så vis blir närslutna lagar såsom årsredovisningslagen och revisionslagen automatiskt tillämpliga på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. En sådan lösning överensstämmer också med hur andra EU-rättsliga associationsformer har reglerats. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige bör följa årsredovisningslagens regler när de upprättar årsredovisning. Samma nationella regler som gäller för svenska politiska partier som upprättar årsredovisning kommer då att tillämpas på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Offentliggörande av årsredovisningen I EUPP-förordningen finns regler om offentliggörande av räkenskaperna. De handlingar som ges in till EUPP-myndigheten enligt artikel 23.1 ska exempelvis, tillsammans med uppgifter om stadgarna, offentliggöras på en av Europaparlamentet särskilt inrättad webbplats. Däremot föreskrivs inget om offentliggörande i medlemsstaterna. Ideella föreningar ska hålla kopior av årsredovisningshandlingarna tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Efter särskilt föreläggande av Bolagsverket ska bestyrkta kopior av handlingarna ges in. Om en organisation enligt årsredovisningslagen räknas som större företag eller är moderföretag i en större koncern, ska handlingarna ges in till Bolagsverket även utan föreläggande. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång (8 kap. 3 § första stycket 5 årsredovisningslagen). Det är önskvärt att det finns förutsättningar att ta del av redovisningshandlingarna för organisationer med säte här i landet. Något skäl att undanta europeiska politiska partier eller europeiska politiska stiftelser från årsredovisningslagens krav på offentliggörande finns inte. Revision EUPP-förordningen innehåller ett krav på revision. Revisionen ska utföras av revisorer som utses och betalas av Europaparlamentet och de ska ha vederbörlig behörighet att utföra revision av räkenskaperna enligt den lagstiftning som är tillämplig i den medlemsstat där sätet är beläget eller där de är etablerade (artikel 23.1 och 23.3). I fråga om ERIC-konsortier och EGTS finns ett krav på att revisorn ska vara auktoriserad eller godkänd. Det beror bl.a. på att de kan komma att hantera offentliga medel (se 12 § revisionslagen och prop. 2014/15:4 s. 23). Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser kan komma att få sin huvudsakliga finansering från EU:s allmänna budget. Det bör även i fråga om dessa gälla ett krav på att revisorn ska vara auktoriserad eller godkänd. En sådan ordning överensstämmer också väl med vad som gäller för svenska politiska partier som ansöker om statligt partistöd, se 14 § lagen om statligt stöd till politiska partier. 7.5 Avveckling av ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särskilda bestämmelser som avser avvecklingen av ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse. Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar promemorians bedömning eller har ingen invändning mot den. Skälen för regeringens bedömning: Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse som förlorar den EU-rättsliga status den har inte förvärvar status som juridisk person i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där sätet är beläget, ska avveckling ske i enlighet med tillämplig lagstiftning i den medlemsstaten (artikel 16 i EUPP-förordningen). Det kan antas att en organisation som förlorar sin status som europeisk juridisk person enligt EUPP-förordningen väljer att frivilligt upplösas, inte minst eftersom upphävandet av den särskilda juridiska statusen medför att EU-finansieringen upphör och att utbetalda EU-medel återkrävs (se artikel 30). Förfarandet vid ett frivilligt upplösande ska enligt EUPP-förordningen regleras i respektive associations stadgar (artiklarna 4.1 och 5.1). Frågan är då vad som ska gälla i de fall en frivillig upplösning inte sker. Det bör noteras att artikel 16.6 endast avser de situationer när organisationen inte förvärvar status som en juridisk person enligt medlemsstatens rätt. Kraven för bildandet av en ideell förening är lågt ställda. Det är knappast realistiskt att en organisation som förlorar sin status som europeisk juridisk person inte kommer att betraktas som en juridisk person enligt svensk rätt. Därmed aktualiseras inte avvecklingsförfarandet. Det har inte framkommit annat än att avveckling av ideella föreningar fungerar väl i svensk rätt. Det finns inget som tyder på att detta inte skulle fungera även i fråga om juridiska personer som varit registrerade som europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Det föreslås därför inte någon särskild reglering som tar sikte på just denna situation. 7.6 Beskattningen av ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse Regeringens förslag: Ett europeiskt politiskt parti ska vid inkomstbeskattningen jämställas med en ideell förening. Detsamma ska gälla för en europeisk politisk stiftelse. De bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter som gäller för ideella föreningar ska tillämpas på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Beslut om skatt som gäller ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets organisationen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslagen. Kammarrätten i Stockholm framför dock att det av förslaget inte framgår om begreppet svensk ideell förening - vid tillämpningen av bestämmelserna om svenska ideella föreningar i inkomstskattelagen - ska definieras enligt nationell rätt eller om europeiska politiska partier respektive europeiska politiska stiftelser ska anses vara svenska ideella föreningar i de fall där svensk nationell lag är tillämplig enligt EUPP-förordningen. Om avsikten är att ett europeiskt politiskt parti respektive en europeisk politisk stiftelse som har sin centrala förvaltning i Sverige ska räknas som en svensk ideell förening, bör detta framgå av lagtext. Skälen för regeringens förslag Inkomstbeskattning av ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse Enligt EUPP-förordningen ska europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ha juridiskt erkännande och rättskapacitet i alla medlemsstater (artikel 13). Mot denna bakgrund framstår det som naturligt att behandla dem som egna skattesubjekt. Regeringen föreslår att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser i svensk rätt jämställs med ideella föreningar (se avsnitt 7.2). I och med det bör de även räknas som ideella föreningar vid inkomstbeskattningen. Samma lagstiftningsteknik har i beskattningshänseende använts beträffande flera andra EU-rättsliga associationsformer. Exempelvis har europabolag jämställts med aktiebolag samt EGTS, europakooperativ och Eric-konsortier jämställts med ekonomiska föreningar i inkomstskattelagen, förkortad IL (se 2 kap. 4 och 4 b §§). Det framgår redan av förslaget till lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser att organisationerna ska jämställas med ideella föreningar. Det är dock viktigt, för att upprätthålla systematiken och likformigheten i inkomstskattelagen i förhållande till hur andra EU-rättsliga associationsformer har reglerats, att det i inkomstskattelagen anges hur organisationerna ska behandlas skatterättsligt. Regleringen i inkomstskattelagen blir lättare att ta till sig om den görs självständig i stället för att det införs en hänvisning till en bestämmelse i en annan lag. Regleringen bör därför utformas på samma sätt som för t.ex. europakooperativ. I 2 kap. 1 § andra stycket IL finns en uppräkning i alfabetisk ordning avseende bestämmelser om betydelsen av vissa begrepp, termer och uttryck samt förklaringar i lagen. Ett tillägg avseende ideell förening bör göras i denna uppräkning. Kammarrätten i Stockholm efterlyser ett förtydligande avseende innebörden av förslaget. Med den föreslagna lösningen blir europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige obegränsat skattskyldiga. Det innebär att de - på samma sätt som gäller för svenska ideella föreningar - blir skattskyldiga i Sverige för sina inkomster oavsett i vilken stat de har uppkommit. Vidare medför denna lösning att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhetskraven i 7 kap. IL blir skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL som inte kan undantas på grund av naturlig anknytning till allmännyttiga ändamål, på grund av försäljning av skänkta varor som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete, som hävdvunna inkomster avseende annat än försäljning av skänkta varor eller som verksamhetsfastigheter. I den mån skattskyldighet föreligger sker beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Att vid beskattningen tillämpa reglerna för ideella föreningar på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser innebär att dessa beskattas på ett i förhållande till svenska ideella föreningar och deras utländska motsvarigheter likformigt sätt. Tillämpning av reglerna för ideella föreningar innebär också att ett europeiskt politiskt parti respektive en europeisk politisk stiftelse med säte i en annan stat ses som en utländsk juridisk person som är begränsat skattskyldig i Sverige (6 kap. 7 § IL). En utländsk juridisk person är enligt 6 kap. 11 § IL skattskyldig t.ex. för inkomst från ett fast driftställe eller fastighet i Sverige. Av 14 kap. 2 § IL framgår att resultatet av näringsverksamhet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Vid beräkningen ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Det faktum att ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse med säte i Sverige ska lämna årsredovisning dels enligt årsredovisningslagen, dels på grundval av internationella redovisningsstandarder påverkar inte beskattningen. Det är alltjämt god redovisningssed enligt svensk rätt som ska beaktas vid beräkningen av resultatet enligt 14 kap. 2 § IL. Sammanfattningsvis föreslås alltså att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser vid inkomstbeskattningen ska jämställas med ideella föreningar. Skatteförfarandelagen Skatteförfarandelagen (2011:1244) innehåller bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter, se 1 kap. 1 §. I 3 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen finns en uppräkning i alfabetisk ordning avseende bestämmelser om betydelsen av vissa begrepp, termer och uttryck samt förklaringar i lagen. Ett tillägg avseende europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bör göras i denna uppräkning. Av 3 kap. 7 § skatteförfarandelagen framgår att vad som i lagen sägs om ekonomiska föreningar även gäller EGTS och Eric-konsortier. På motsvarande sätt bör klargöras att de regler som gäller för ideella föreningar ska tillämpas också på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Överklagande av beslut om skatt Beslut av Skatteverket får, med några få undantag, överklagas av den som beslutet gäller till en förvaltningsrätt. I 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen regleras till vilken förvaltningsrätt beslut som rör juridiska personer ska överklagas. I likhet med vad som gäller för flera andra juridiska personer bör överklagande ske till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse har sitt säte. Det är sätet den 1 november året före det år då beslutet fattades som bör vara avgörande. 8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2017. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag eller framför inga invändningar. Skälen för regeringens förslag: EUPP-förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2017, se artikel 41. Även de ändrade reglerna i budgetförordningen vad gäller finansiering av europeiska politiska partier ska börja tillämpas detta datum, se artikel 2. Föreslagna ändringar i svensk lag bör träda i kraft vid samma tidpunkt. Några övergångsbestämmelser till de ändringar som föreslås i svensk lag behövs inte. 9 Konsekvenser Regeringens bedömning: Förslagen berör Bolagsverket, Bokföringsnämnden och Skatteverket. De marginella kostnader som uppkommer ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Inte heller i övrigt medför förslagen några statsfinansiella konsekvenser. Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar promemorians bedömning. Skälen för regeringens bedömning: Genom EUPP-förordningen skapas två nya europeiska associationsformer för politiskt arbete på EU-nivå. I propositionen föreslås att dessa organisationer behandlas som ideella föreningar. EUPP-förordningen gäller endast för associationer som väljer att registrera sig enligt förordningen. Det innebär att de existerande europeiska politiska partierna och europeiska politiska stiftelserna inte per automatik kommer att omfattas av förordningen eller de bestämmelser som föreslås. De nya reglerna kommer inte heller att påverka villkoren för nationella partier eller stiftelser. Antalet politiska partier på europeisk nivå som får finansiering från EU:s allmänna budget har under de senaste åren varit begränsat till omkring 13. Detsamma gäller för politiska stiftelser på EU-nivå. Det finns för närvarande en politisk stiftelse på europeisk nivå med säte i Sverige. Inget tyder på att introduktionen av de nya europeiska associationsformerna kommer att påverka antalet i någon nämnvärd grad. Det kan således antas bli mycket få europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige. Bolagverket ska inte föra något register. Det finns inte heller något generellt krav på att årsredovisningarna ska ges in till Bolagsverket. Det kan dock inte uteslutas att en årsredovisning i något enstaka fall ändå kan komma att ges in till Bolagsverket, antingen till följd av den skyldighet som åvilar större företag eller efter ett föreläggande från Bolagsverket. Detta kan inte väntas medföra annat än helt marginella kostnader för verket. Något behov av ökad avgiftsfinansiering för Bolagsverket bedöms därmed inte föreligga. Kostnader kan initialt uppstå för Bokföringsnämnden och Skatteverket i samband med t.ex. framtagande av informationsmaterial. Dessa kostnader är emellertid inte större än att de kan finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. Detsamma gäller eventuella kostnader som kan uppstå för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslagen bedöms inte heller i övrigt medföra några statsfinansiella effekter. Förslagen saknar betydelse i ett jämställdhetsperspektiv och kan inte antas påverka företagens villkor eller konkurrensförhållanden. 10 Författningskommentar 10.1 Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen). Paragrafen anger lagens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 7.1. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen). EUPP-förordningen är direkt tillämplig i varje medlemsstat. Det innebär att den automatiskt är en del av den svenska rättsordningen. EUPP-förordningen förutsätter emellertid att Sverige i vissa avseenden kompletterar förordningen, t.ex. genom att anvisa tillämplig svensk rätt. I 2 och 3 §§ tas sådana bestämmelser in. Vid sidan av denna lag finns det även andra bestämmelser som gäller specifikt för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, exempelvis i skattelagstiftningen. Hänvisningen till EUPP-förordningen är dynamisk, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen. 2 § Ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse ska jämställas med en ideell förening. Om något annat följer av EUPP-förordningen eller är särskilt föreskrivet, gäller dock det. Paragrafen anger hur europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska behandlas i svensk rätt. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. EUPP-förordningen förutsätter att Sverige anvisar tillämplig svensk rätt, se t.ex. artiklarna 4, 5 och 16. I artikel 14.2 i EUPP-förordningen föreskrivs också att för frågor som inte, eller endast delvis, regleras i förordningen ska de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna lyda under tillämplig nationell rätt i den medlemsstat där de har sina respektive säten (se även skäl 19 i EUPP-förordningens ingress). Ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse ska jämställas med en ideell förening. De lagbestämmelser som gäller för ideella föreningar ska tillämpas även i fråga om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Även de allmänna vedertagna principerna för ideella föreningar i fråga om t.ex. organisation eller förvaltning ska gälla för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Det medför att ledning hämtas från rättspraxis i fråga om ideella föreningar och de allmänna rättsprinciper som styr associationsrätten, t.ex. genom analogier med annan associationsrättslig lagstiftning. Om något annat följer av EUPP-förordningen eller är föreskrivet i lag, ska det gälla, se bl.a. 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) och 12 § revisionslagen (1999:1079). Förordningen innehåller bl.a. krav på stadgarnas innehåll (artiklarna 4 och 5) och ett krav på registrering (se bl.a. artikel 15). Hänvisningen till EUPP-förordningen är dynamisk, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen. 3 § Särskilda bestämmelser om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser finns i bokföringslagen (1999:1078) och revisionslagen (1999:1079). Bestämmelserna i 2 kap. 2 § bokföringslagen ska inte tillämpas på europeiska politiska partier eller europeiska politiska stiftelser. Paragrafen behandlar bokföring och revision i europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 7.4. I första stycket finns en upplysning om att det i bokföringslagen och revisionslagen finns särskilda bestämmelser om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Dessa avser en skyldighet att upprätta en årsredovisning (6 kap. 1 § bokföringslagen) och ett kompetenskrav för revisorer (12 § revisionslagen). I andra stycket anges att 2 kap. 2 § bokföringslagen inte ska tillämpas på europeiska politiska partier eller europeiska politiska stiftelser. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska enligt 2 § jämställas med ideella föreningar. De är bokföringsskyldiga enligt 2 kap. 1 § bokföringslagen. I och med att 2 kap. 2 § den lagen inte tillämpas är sådana organisationer bokföringsskyldiga även om de inte bedriver verksamhet av sådan art eller omfattning som där förutsätts för att en ideell förening ska vara bokföringsskyldig. I övrigt gäller bokföringslagen för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser på samma sätt som för ideella föreningar, om inte annat är föreskrivet (jämför 6 kap. 1 § bokföringslagen). Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPP-förordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8. 10.2 Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) 6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas När den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning 1 § Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §: 1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), 3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), 3 c. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, 4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket, 6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Paragrafen anger vilka företag som ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 7.4. I första stycket införs en ny punkt, 3 c. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska alltid avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning. I fråga om upprättande av årsredovisningen gäller årsredovisningslagens (1995:1554) krav, se 1 kap. 1 § den lagen. Dessa krav varierar beroende på om den som redovisar anses vara ett större eller ett mindre företag enligt definitionerna i 1 kap. 3 § den lagen. Hur årsredovisningen ska offentliggöras framgår av årsredovisningslagen (se 8 kap. 3 § första stycket 5). Det finns därutöver en skyldighet att offentliggöra årsredovisningen enligt EUPP-förordningen (artiklarna 23.1 och 32). Utöver en årsredovisning enligt årsredovisningslagen, ska de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna upprätta en årsredovisning på grundval av de internationella redovisningsstandarderna enligt definitionerna i artikel 2 i den s.k. IAS-förordningen (artikel 23.1 a i EUPP-förordningen). Det åligger dem således att för varje räkenskapsår upprätta två årsredovisningar. Hänvisningen till EUPP-förordningen är dynamisk, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen. Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPP-förordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8. 10.3 Förslaget till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Kompetenskrav 12 § En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget. Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i 1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i, 2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), 4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), och 5. ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokföringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor. Paragrafen innehåller bestämmelser om den kompetens som en revisor ska ha. Övervägandena finns i avsnitt 7.4. Enligt den nya punkten 5 i andra stycket ska revisorer i ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse vara auktoriserade eller godkända revisorer. Revisorerna ska enligt artikel 23.3 i EUPP-förordningen väljas ut, få mandat och betalas av Europaparlamentet. Hänvisningen till EUPP-förordningen är dynamisk, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen. Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPP-förordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8. 10.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 2 kap. Definitioner och förklaringar Var det finns definitioner och förklaringar 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: - - - - - - - - - - - - - - - - i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § ideell förening i 4 c § industrienhet i 15 § - - - - - - - - - - - - - - - - I paragrafens andra stycke finns en lista med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan är uppställd i alfabetisk ordning och ett tillägg görs beträffande ideell förening. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. Ideell förening 4 c § Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar. I paragrafen, som är ny, införs en bestämmelse som innebär att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser vid inkomstbeskattningen ska räknas som ideella föreningar. Alla bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för ideella föreningar gäller således även för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. I flera bestämmelser i inkomstskattelagen begränsas tillämpningsområdet av olika bestämmelser till en svensk ideell förening. Vid tillämpningen av sådana bestämmelser på ett europeiskt politiskt parti respektive på en europeisk politisk stiftelse innebär begränsningen att ett sådant parti eller en sådan stiftelse måste ha sitt säte i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPP-förordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8. 10.5 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 3 kap. Definitioner och förklaringar Var finns definitioner och förklaringar? 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer: arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a § europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § frisörverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2-7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §. I paragrafens andra stycke finns en lista med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan är uppställd i alfabetisk ordning och tillägg görs beträffande europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser 7 a § Det som sägs om ideella föreningar gäller även europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. I paragrafen, som är ny, anges att reglerna beträffande ideella föreningar ska tillämpas för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. 67 kap. Överklagande och ändring i beslut på grund av skatteavtal Behörig förvaltningsrätt för juridiska personer 8 § Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning: Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt 1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades 2. en europeisk ekonomisk intressegruppering inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur 5. ett europeiskt politiskt parti 6. en europeisk politisk stiftelse inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets partiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets den europeiska politiska stiftelsen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 7. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne 8. någon annan juridisk person än som avses i 1-7 inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades 9. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades 10. en juridisk person som har upplösts som senast var behörig. Paragrafen kompletteras med två nya punkter, punkterna 5 och 6. Av punkterna följer att beslut som rör europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades. Efterföljande punkter numreras om. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPP-förordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8. Europaparlamentets och rådets förordning nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser Europaparlamentets och rådets förordning nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 om ändring av förordning nr 966/2012 vad gäller finansiering av europeiska politiska partier Sammanfattning av promemorian (Ds 2015:47) Under hösten 2014 antogs EU:s förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen). Genom förordningen införs två nya europeiska associationsformer för politiskt arbete på EU-nivå. En politisk allians eller organisation som uppfyller vissa villkor kan bli registrerad som ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse. Denna rättsliga status är en förutsättning för att få finansiering ur EU:s allmänna budget. I denna promemoria behandlas den associationsrättsliga och skatterättsliga hanteringen av europeiska politiska partier och stiftelser samt frågor om redovisning och revision. I promemorian föreslås att europeiska politiska partier och stiftelser i svensk rätt ska jämställas med ideella föreningar. Vad gäller redovisning och revision föreslås emellertid viss särreglering. Till skillnad från ideella föreningar i allmänhet föreslås att dessa partier och stiftelser alltid ska vara bokföringsskyldiga och att de ska avsluta bokföringen med en årsredovisning. Vidare föreslås att endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor ska kunna vara revisor i ett sådant parti eller en sådan stiftelse. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPP-förordningen ska börja tillämpas. Promemorians lagförslag Förslag till lag om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser Härigenom föreskrivs följande. 1 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen). 2 § Om inte något annat följer av EUPP-förordningen eller av denna lag eller är särskilt föreskrivet, ska det som gäller för ideella föreningar tillämpas på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. 3 § Bestämmelser om bokföring, årsredovisning och revision för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser finns i bokföringslagen (1999:1078), årsredovisningslagen (1995:1554) och revisionslagen (1999:1079). Oberoende av 2 kap. 1-5 §§ bokföringslagen är sådana europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som har säte i Sverige alltid bokföringsskyldiga. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § och rubriken närmast före 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning När den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning 1 § Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §: 1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), 3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013, 3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), 3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), i den ursprungliga lydelsen, 3 c. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, i den ursprungliga lydelsen, 4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket, 6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Härigenom föreskrivs att 12 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget. Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i 1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i, 2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), och 3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013, 4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium). 4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), i den ursprungliga lydelsen, och 5. ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, i den ursprungliga lydelsen. I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokföringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 4 c §, och närmast före 2 kap. 4 c § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: - - - - - - - - - - - - - - - - hyreshusenhet i 15 § i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - hyreshusenhet i 15 § ideell förening i 4 c § i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § - - - - - - - - - - - - - - - - Ideell förening 4 c § Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 3 kap. 1 § och 67 kap. 8 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 7 a §, och närmast före 3 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2014:1474 Föreslagen lydelse 3 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer: arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a § europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § frisörverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2-7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser 7 a § Det som sägs om ideella föreningar gäller även europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Nuvarande lydelse 67 kap. 8 § Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning: Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt 1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades 2. en europeisk ekonomisk intressegruppering inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 5. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne 6. någon annan juridisk person än som avses i 1-5 inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades 7. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades 8. en juridisk person som har upplösts som senast var behörig. Föreslagen lydelse 67 kap. 8 § Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning: Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt 1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades 2. en europeisk ekonomisk intressegruppering inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur 5. ett europeiskt politiskt parti 6. en europeisk politisk stiftelse inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets partiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets stiftelsen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 7. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne 8. någon annan juridisk person än som avses i 1-7 inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades 9. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades 10. en juridisk person som har upplösts som senast var behörig. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över promemorian Europeiska politiska partier (Ds 2015:47) lämnats av Göta hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Sundsvalls tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Revisorsnämnden, Valmyndigheten, Datainspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Skatteverket, Bokföringsnämnden, Kammarkollegiet, Lunds universitet (Juridiska fakulteten), Uppsala universitet (Juridiska fakulteten), Bolagsverket, Tillväxtverket, Regelrådet, Moderaterna, FAR, Organisation for European Interstate Cooperation, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kommuner och Landsting, Srf Konsulterna (tidigare SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) och Transparency International Sverige. Riksdagsförvaltningen, Partibidragsnämnden, Centerpartiet, Feministiskt Initiativ, Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Företagarna, Institutet mot mutor, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att lämna yttrande men har avstått från att göra det. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-06-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser Enligt en lagrådsremiss den 9 juni 2016 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, 2. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078), 3. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079), 4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Thomas Edling. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2016 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet M Johansson Regeringen beslutar proposition 2016/17:6 Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EU-regler Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser 32014R1141 Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) 32014R1141 Lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) 32014R1141 Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 32014R1141 Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 32014R1141