Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1710 av 7152 träffar
Propositionsnummer · 2016/17:52 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter Skr. 2016/17:52
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 52
Regeringens skrivelse 2016/17:52 Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter Skr. 2016/17:52 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 14 december 2016 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och den rekommendation som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader (RiR 2016:16). I rapporten har Riksrevisionen rekommenderat regeringen att slopa kravet på vissa myndigheter att lämna delårsrapporter, med undantag för affärsverken. Om regeringen bedömer att viss information i delårsrapporterna även fortsättningsvis behöver redovisas anser Riksrevisionen att regeringen bör utforma en annan och enklare reglering för hur myndigheterna ska ta fram och redovisa denna information. I juni 2016 gav regeringen Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att utreda konsekvenserna av att slopa kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. I uppdraget ingår att överväga om andra krav på myndigheterna behöver ställas och att lämna förslag på nödvändiga författningsändringar. ESV ska redovisa uppdraget senast den 31 januari 2017. Regeringen avser att efter att ha tagit del av ESV:s rapport bedöma behovet av eventuella författningsändringar. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation 4 Bilaga Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader? (RiR 2016:16) 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 2016 40 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om nyttan av myndigheternas delårsrapporter uppväger kostnaderna för att upprätta och granska dem i form av tid och resurser för berörda myndigheter och Riksrevisionen. Resultatet av granskningen har överlämnats till riksdagen i form av granskningsrapporten Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader (RiR 2016:16), se bilaga. Riksdagen överlämnade granskningsrapporten till regeringen den 8 juli 2016. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och den rekommendation som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen De myndigheter som är skyldiga att följa internrevisionsförordningen (2006:1228) ska enligt 1 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag varje år upprätta en delårsrapport. Regeringen är huvudmottagare av dessa rapporter. Riksrevisionen ska enligt lagen (2002:1022) om statlig revision m.m. granska delårsrapporterna. Riksrevisionen har låtit de myndigheter som är skyldiga att upprätta delårsrapporter beskriva vilken nytta som skulle försvinna om kravet togs bort. Riksrevisionen har också undersökt vilken nytta som regeringen och Ekonomistyrningsverket (ESV) anser sig ha av delårsrapporterna. Riksrevisionen har därefter ställt dessa nyttor mot de kostnader som uppstår i arbetet med delårsrapporterna. Enligt Riksrevisionen använder Finansdepartementet information från delårsrapporter som underlag för uppgifter om statliga garantier och utlåning i budgetpropositionen. I övrigt är det enligt myndigheten oklart vilken nytta och användning som regeringen och Regeringskansliet har av rapporterna. ESV har uppgett att myndigheten huvudsakligen använder uppgifterna i delårsrapporterna som underlag till nationalräkenskaperna. ESV kan se en kvalitetsskillnad mellan underlag från kvartal där fullständiga bokslut görs, till följd av att delårsrapporter ska lämnas, och kvartal där fullständiga bokslut inte görs. Myndigheten bedömer att de förstnämnda boksluten håller en högre kvalitet. Skillnaden kan enligt myndigheten bero på att mer precisa periodiseringar görs vid fullständiga bokslut. En risk med att ta bort kravet på att ge in delårsrapporter är därför enligt ESV att enbart helårsbokslutet kommer att ha en tillräckligt hög kvalitet. Av myndigheterna som upprättar delårsrapporter uppger 44 av 60 att de inte ser att någon nytta skulle försvinna om kravet på att upprätta sådana rapporter togs bort. Resterande 16 myndigheter har uppgett att viss nytta skulle försvinna. Riksrevisionen bedömer att delårsrapporterna och granskningen av dem är av liten betydelse för det uttalande som Riksrevisionen gör om myndigheternas årsredovisningar. Riksrevisionen rekommenderar mot denna bakgrund regeringen att ta bort kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter, med undantag för affärsverken. Om regeringen bedömer att viss information i delårsrapporterna även fortsättningsvis behöver redovisas bör regeringen enligt myndigheten utforma andra och enklare regler för hur myndigheterna ska ta fram och lämna denna information. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen har som ambition att minska myndigheternas administrativa börda. Som framgår av Riksrevisionens rapport har emellertid både Finansdepartementet och ESV viss användning av delårsrapporterna. Det har även framkommit att andra departement har användning av rapporterna. Detta måste beaktas vid bedömningen av om kravet på att upprätta delårsrapporter kan tas bort. ESV fick mot denna bakgrund i juni 2016 i sitt regleringsbrev i uppdrag att utreda konsekvenserna av ett slopande av kravet. Enligt uppdraget ska ESV överväga om andra krav bör ställas på myndigheterna. För det fall ESV anser att kravet på att lämna delårsrapport ska slopas ska myndigheten även lämna förslag på nödvändiga författningsändringar. I uppdraget ingår också att beakta den aktuella granskningsrapporten från Riksrevisionen. ESV ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 31 januari 2017. Regeringen avser att efter att ha tagit del av ESV:s rapport bedöma behovet av eventuella författningsändringar. 4 Bilaga Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader? (RiR 2016:16) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 2016 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet Andersson Regeringen beslutar skrivelse 2016/17:52 Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter