Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2016/17:168 Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen Skr. 2016/17:168 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 30 mars 2017 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har i rapporten Svenska myndigheters beredskap inför Brexit-omröstningen (RiR 2016:33) redovisat sin bedömning av om de myndigheter med ansvar för att värna om den finansiella stabiliteten vidtog förberedelser i rimlig omfattning inför folkomröstningen i Storbritannien och Nordirland om EU-medlemskapet i juni 2016. Riksrevisionens övergripande slutsatser är att regeringen, myndigheterna under regeringen och Riksbanken vidtog förberedelser i rimlig omfattning och att krisberedskapen var god inför folkomröstningen. Riksrevisionen pekar på ett par områden där det finns utrymme för förbättringar. Dels saknar Riksrevisionen en heltäckande och systematisk utvärdering av förberedelserna då erfarenheter kan komma till nytta vid en framtida krissituation, dels menar Riksrevisionen att fastställda rutiner i styrdokument för att snabbt ställa om från normal verksamhet till krisorganisation utgör ett förbättringsområde. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens rapport 4 2.1 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 5 3 Myndigheternas bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 6 4 Regeringens bedömning av Riskrevisionens iakttagelser och rekommendationer 6 Bilaga 1 Svenska myndigheters beredskap inför Brexitomröstningen - En granskningsrapport från Riksrevisionen 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 2017 47 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har i rapporten Svenska myndigheters beredskap inför Brexit-omröstningen (RiR 2016:33) redovisat sin bedömning av om de myndigheter med ansvar för att värna den finansiella stabiliteten vidtog förberedelser i rimlig omfattning inför folkomröstningen i Storbritannien och Nordirland om EU-medlemskapet i juni 2016. Riksdagen överlämnade den 20 december 2016 Riksrevisionens granskningsrapport till regeringen. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. Finansinspektionen, det finansiella stabilitetsrådets kansli och Riksgäldskontoret har lämnat synpunkter på granskningsrapporten. 2 Riksrevisionens rapport 2.1 Riksrevisionens iakttagelser Riskbild och varningssignaler Riksrevisionen har inte funnit skäl att ifrågasätta den riskbild som myndigheterna har utgått ifrån. Till riskbilden hörde också oro på de finansiella marknaderna. Olika publicerade analyser av konsekvenserna vid ett brexit gjorde i sig att det var påkallat för myndigheterna att visa närvaro och ha beredskap att vidta åtgärder om det skulle bli nödvändigt. Informationsinhämtning Myndigheternas tillgång till relevant information bedöms av Riksrevisionen som fullt tillräcklig. Samordningen mellan myndigheterna pekar dessutom på att såväl inhämtningen som spridningen av information fungerade väl. Riksrevisionen noterar därutöver att myndigheterna i Sverige hade goda kontakter med motsvarande myndigheter i Europa, och att delningen av information mellan myndigheter inom Sverige var värdefull. Slutligen finner Riksrevisionen att myndigheternas rutiner med sändlistor för intern respektive extern spridning synes ha fungerat bra. Analyser, utredningar och beslutsunderlag Riksrevisionens samlade bedömning talar för att myndigheterna hade skaffat sig tillräckligt bra beslutsunderlag för att kunna agera snabbt och lämpligt under en eskalerande krissituation. För den aktuella händelsen var det dessutom en förhållandevis tydligt avgränsad problembild, varför fokus på likviditet och marknadsfinansiering i utländsk valuta förefaller lämpligt. Organisation och beredskapsplaner Riksrevisionen bedömer att samtliga berörda myndigheter hade tillräckligt mycket tid för att hinna med att informera sig om läget, ta fram erforderliga analyser och underlag, samt säkerställa kontakter med myndigheter och organisationer, såväl inom som utanför landet. Riksrevisionen har inte gjort någon bedömning av myndigheternas resursinsatser, men konstaterar att de sammantaget bidrog till en god beredskap. Därutöver visar granskningen att myndigheterna hade utmärkta beredskapsplaner som täckte in dagen för folkomröstningen och de närmast följande dagarna. Åtgärder I efterhand har det visat sig att den enda egentliga åtgärd som de berörda myndigheterna behövde vidta i samband med omröstningen var av kommunikativt slag. Den mest framträdande egenskapen hos deras kommunikation var den höga graden av samordning. Kärnan i budskapet var att myndigheterna var välinformerade om marknadsutvecklingen, hade kontakt med varandra samt var beredda att vidta nödvändiga åtgärder. När det kommer till åtgärder vid sidan om kommunikation är det enligt Riksrevisionen inte lika enkelt att bedöma myndigheternas beredskap eftersom inga åtgärder vidtogs. Det är dock värt att notera att t.ex. likviditetsstödjande åtgärder sannolikt hade kunnat genomföras mycket snabbt tack vare förberedda beslutsunderlag och pressmeddelanden. Riksrevisionen bedömer att myndigheternas beredskap för krisåtgärder var god. Med hänvisning till de nya krishanteringslagar som gäller fr.o.m. den 1 februari 2016 hade det varit betryggande om myndigheterna hade pekat på säkerställda beslutsvägar upp till EU-kommissionen. Nyttan med sådana specifika förberedelser ska naturligtvis vägas mot behovet av en mycket snabb implementering, vilket inte är lätt att urskilja. Beslutskapacitet Riksrevisionen bedömer att myndigheterna hade mycket god beslutskapacitet under dagen för folkomröstningen och de närmast följande dagarna. Då snabbhet ofta pekas ut som en betydelsefull del i ett krishanteringsarbete framstår myndigheternas beredskap i detta avseende som föredömlig. Uppföljning och rutiner Efter sommaren diskuterade det finansiella stabilitetsrådets beredningsgrupp krisförberedelserna och konstaterade gemensamt att dessa var bra. Även Riksbankens ledningsgrupp gjorde en utvärdering av beredskapen och inom Riksgäldskontoret återrapporterades till styrelsen om beredskapen. Någon formell och systematisk utvärdering av beredskapen inför omröstningen har dock inte någon myndighet gjort. Riksrevisionen anser att det finns skäl att myndigheterna, var för sig eller tillsammans, gör en systematisk uppföljning av krisförberedelserna och beredskapen. Det är viktigt att ta lärdom av såväl goda som dåliga erfarenheter och förankra dessa i organisationerna. Ett lämpligt användningsområde för denna kunskap är styrdokument för krishantering, vilka kan underlätta en snabb omställning från normal verksamhet till krisorganisation. Med hänvisning till att myndigheterna har olika ansvarsområden och arbetsuppgifter, och att hantering av kriser ofta kräver stor flexibilitet, kan dessa rutiner skilja sig åt betydligt. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen ger följande rekommendationer. * De myndigheter som har till uppgift att värna om den finansiella stabiliteten bör upprätta styrdokument eller motsvarande vägledningar för att snabbt kunna ställa om från normal verksamhet till krisberedskap. * Myndigheterna bör göra systematiska och heltäckande utvärderingar av såväl krisförberedelser som krishantering i syfte att vid behov uppdatera relevanta styrdokument. * 3 Myndigheternas bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Myndigheterna (Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och det finansiella stabilitetsrådets kansli) instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. Vad gäller Riksrevisionens rekommendationer lämnas följande kommenterarer. Myndigheterna har ingen särskild krisorganisation som aktiveras vid en finansiell kris. Det är samma linjeorganisationer som ansvarar för sakfrågor under finanskriser som under mer vardagliga omständigheter. I och med etableringen av ett formaliserat stabilitetsråd (Kommittén för finansiell stabilitet [Fi 2013:09]) finns det numera en kontinuerlig beredskap. Brexit-omröstningen föranledde höjd beredskap med bl.a. bemanning under midsommarhelgen och en rad förberedande aktiviteter. Allt detta skedde dock inom ordinarie linjeorganisationer. Att ingen skriftlig utvärdering gjordes har främst att göra med att det finansiella systemets motståndskraft mot störningen var god och därmed klarade av den stress som uppstod under en begränsad period till följd av omröstningen. De inblandade myndigheterna var också nöjda med de krisförberedande åtgärder som vidtogs både inför omröstningen och som en del i den löpande verksamheten. Myndigheterna delar Riksrevisionens uppfattning att styrdokument för vägledning i krishantering är värdefullt. Myndigheterna anser vidare att det är viktigt att utvärdera och ta lärdom av faktiska kriser eller krisövningar. Mot denna bakgrund pågår ett arbete inom ramen för det finansiella stabilitetsrådet att dels ta fram stöddokument för krishantering, dels planera och genomföra en serie kris- eller scenarioövningar. En första övning genomfördes hösten 2016 och under 2017 planeras att ytterligare övningar ska genomföras. 4 Regeringens bedömning av Riskrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Mot bakgrund av vad som anförs i avsnitt 3 angående myndigheternas bedömning av Riksrevisionens rekommendationer och det planerade arbetet inom det finansiella stabilitetsrådet anser regeringen att Riksrevisionens rapport är färdigbehandlad. Svenska myndigheters beredskap inför Brexitomröstningen - En granskningsrapport från Riksrevisionen Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Bah Kuhnke, Shekarabi, Wikström, Eriksson, Skog, Föredragande: statsrådet Per Bolund Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen