Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2016/17:189 Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna Skr. 2016/17:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 juni 2017 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redogjort för i granskningsrapporten Internrevisionen vid myndigheter - En funktion som behöver stärkas (RiR 2017:5). Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen vid myndigheterna ska ha tillräckliga förutsättningar för att bidra till en god intern styrning och kontroll hos myndigheterna. Riksrevisionens rekommendationer innebär dock bl.a. att internrevisionen i staten skulle skilja sig från vad som följer av internationella standarder för god internrevisionssed. Regeringen anser inte att detta är lämpligt. Enligt regeringen bör vidare ramverket för intern styrning och kontroll även fortsättningsvis i hög grad vara verksamhetsanpassat och bygga på att myndigheternas ledningar tillämpar regelverket så att det passar förutsättningarna för den egna myndighetens verksamhet. Regeringen avser därför inte följa Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen avser dock även fortsättningsvis säkerställa att internrevisionen vid myndigheterna har goda förutsättningar för sitt arbete. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Utgångspunkter för Riksrevisionens granskning 3 3 Heltidstjänst för internrevision 3 3.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen 3 3.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation 4 4 En årlig bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll 4 4.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen 4 4.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation 5 5 Extern kvalitetssäkring av myndigheternas internrevision 5 5.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen 5 5.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 6 6 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer 6 Bilaga Internrevisionen vid myndigheter - En funktion som behöver stärkas (RiR 2017:5) 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 juni 2017 59 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat internrevisionen vid de statliga myndigheterna. Granskningens syfte har varit att bedöma om internrevisionen har förutsättningar för att stärka myndigheternas interna styrning och kontroll. Resultatet av granskningen har lämnats till riksdagen i form av granskningsrapporten Internrevisionen vid myndigheter - En funktion som behöver stärkas (RiR 2017:5), se bilaga. Riksdagen överlämnade granskningsrapporten till regeringen den 23 februari 2017. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och de rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Utgångspunkter för Riksrevisionens granskning Internrevisionsförordningen (2006:1228) trädde i kraft den 1 januari 2007. I samband med ikraftträdandet fick Ekonomistyrningsverket (ESV) ansvaret för att utveckla och samordna den statliga internrevisionen. Internrevisionsförordningen ska tillämpas av de myndigheter som valts ut av regeringen. Detta är ofta myndigheter som administrerar stora medelsflöden och myndigheter med en omfattande intern delegering av ansvar och befogenheter. För närvarande har 69 myndigheter, som tillsammans hanterar 90 procent av statens budget, en internrevision. Ett motiv till Riksrevisionens granskning har varit att det enligt myndigheten funnits indikationer på att internrevisionen haft bristande förutsättningar att stärka myndigheternas interna styrning och kontroll. Riksrevisionens övergripande slutsats är att internrevisionens förutsättningar att bedriva sitt uppdrag behöver stärkas. 3 Heltidstjänst för internrevision 3.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Granskningen visar enligt Riksrevisionen att enmansrevisorer som delar sin tjänst mellan två myndigheter har svårt att utföra sitt granskningsarbete i enlighet med gällande regelverk. Kostnaden för en heltidstjänst har inte påtalats som ett problem av de granskade myndigheterna. Däremot har några myndighetsföreträdare uttryckt att det finns ett större behov av internrevision än vad en lösning med en delad tjänst tillåter. Riksrevisionen bedömer att funktionen blir sårbar när myndigheter delar på en internrevisor, eftersom eventuell tjänstledighet och sjukdom då drabbar flera myndigheter. Riksrevisionen anför mot denna bakgrund att regeringen bör överväga att införa ett krav på att varje internrevision ska omfatta minst en heltidstjänst. 3.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att internrevisionen ska tilldelas tillräckliga resurser. Kostnaderna för internrevisionen omfattar inte enbart lönekostnaderna för anställda internrevisorer, utan kan även bestå av kostnader för konsulter för att täcka ett särskilt kompetensbehov eller en ojämn fördelning av arbetsbelastningen. Varje enskild myndighet bör dock avgöra hur stora resurser som internrevisionen ska tilldelas. Detta bör göras utifrån en analys av vad som är mest ändamålsenligt för den aktuella myndigheten, vid vilken bl.a. myndighetens storlek och medelshantering bör beaktas. Regeringen anser därför inte att det bör införas ett krav på att varje internrevision ska omfatta minst en heltidstjänst. 4 En årlig bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll 4.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen Riksrevisionen anför att en internrevisor ska granska myndighetens process för intern styrning och kontroll, men att inget krav ställs på att revisorn lämnar ett formellt uttalande om processen till sin uppdragsgivare. Av Riksrevisionens fallstudier framgår att inte alla uppdragsgivare efterfrågar någon sådan bedömning, men att en del internrevisorer tolkar internrevisionsförordningen som att de ska redovisa en bedömning till myndighetsledningen om den interna styrningen och kontrollen. Enligt god internrevisionssed tillför internrevisionen värde när den ger en objektiv och relevant försäkran om bl.a. styr- och kontrollprocesserna hos en myndighet. Riksrevisionen anför mot denna bakgrund att regeringen bör överväga att införa ett förtydligande krav på att internrevisionen ska lämna en årlig bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll till myndighetsledningen. 4.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Internrevisionens bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll kan utgöra ett underlag för myndighetsledningens bedömning av hur styrningen och kontrollen har fungerat hos myndigheten. Enligt god internrevisionssed, såsom den uttrycks i internationella standarder, har internrevisorer möjlighet att göra ett uttalande om den interna styrningen och kontrollen i den granskade verksamheten, men inte hela myndig-hetens verksamhet. Ett krav på att internrevisionen ska lämna ett årligt uttalande om myndighetens interna styrning och kontroll skulle således innebära att det ställdes mer långtgående krav för den statliga internrevisionen än vad standarderna föreskriver. Regeringen anser inte att det är lämpligt att utöka internrevisionens uppdrag eller bestämma vilken rapportering som myndighetsledningen ska hämta in från internrevisionen och när detta ska ske. Det bör enligt regeringen vara upp till respektive myndighetsledning att, utifrån verk-samhetens beskaffenhet och behov, avgöra vilka rapporter och underlag den ska begära från internrevisionen. Regeringen anser vidare att det är angeläget att den statliga internrevisionen även fortsättningsvis kan följa och utvecklas i enlighet med god internrevisionssed, såsom den uttrycks i internationella standarder. 5 Extern kvalitetssäkring av myndigheternas internrevision 5.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen Riksrevisionen konstaterar att den externa kvalitetssäkringen är viktig för att dels kvalitetssäkra internrevisionens arbete, dels stärka internrevisionens förutsättningar för ett organisatoriskt oberoende. Riksrevisionens granskning visar emellertid att vissa myndigheter inte genomför någon extern kvalitetssäkring alls, eller att detta sker mer sällan än vart femte år. Det gör att myndighetsledningen och internrevisionen under en längre tid kan gå miste om möjligheter att förbättra internrevisionens förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Riksrevisionen anför mot denna bakgrund att regeringen bör ge ESV i uppdrag att samordna den externa kvalitetssäkringen av myndigheternas internrevision och ställa krav på att en extern kvalitetssäkring genomförs åtminstone vart tredje år. 5.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Enligt god internrevisionssed ska en extern kvalitetssäkring genomföras vart femte år, eller oftare om behov finns. Riksrevisionens rekommendation att genomföra en kvalitetssäkring åtminstone vart tredje år skulle således innebära en skärpning av god internrevisionssed för de myndigheter som tillämpar internrevisionsförordningen. Som ovan anförts anser regeringen att det inte är lämpligt att ställa andra krav på den statliga internrevisionen än vad som följer av god internrevisionssed såsom den uttrycks i internationella standarder. Regeringen vill vidare framhålla att ESV redan följer myndigheternas externa kvalitetsgranskning och rapporterar till regeringen om vilka myndigheter som inte genomfört en sådan granskning inom utsatt tid. Regeringen anser mot denna bakgrund att det för närvarande inte finns behov av att ge ESV i uppdrag att samordna myndigheternas externa kvalitetsgranskning. 6 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av internrevisionen vid myndigheterna. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen ska ha tillräckliga förutsättningar för att bidra till en god intern styrning och kontroll hos myndigheterna. Regeringen anser emellertid att ramverket för intern styrning och kontroll även fortsättningsvis i hög grad bör vara verksamhetsanpassat och bygga på att myndigheternas ledningar tillämpar regelverket så att det passar förutsättningarna för den egna myndighetens verksamhet. Det är enligt regeringen heller inte önskvärt att utforma regelverket på ett sätt som förhindrar ett effektivt genomförande vid enskilda myndigheter. Regeringen anser i enlighet med vad som ovan anförts att internrevisionen i staten ska följa god internrevisionssed, såsom den uttrycks i internationella standarder, och avser därför inte vidta åtgärder som innebär att andra krav uppställs för denna. Regeringen avser dock även fortsättningsvis säkerställa att internrevisionen vid de myndigheter som ska tillämpa internrevisionsförordningen har goda förutsättningar för sitt arbete. Detta är en viktig förutsättning för att det ska finnas en betryggande intern styrning och kontroll i staten som helhet. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Internrevisionen vid myndigheter - En funktion som behöver stärkas (RiR 2017:5) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 juni 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Wallström, Y Johansson, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Ekström Föredragande: statsrådet Andersson Regeringen beslutar skrivelse 2016/17:189 Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna