Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1591 av 7149 träffar
Propositionsnummer · 2016/17:170 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om sjukskrivning Skr. 2016/17:170
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 170
Regeringens skrivelse 2016/17:170 Riksrevisionens rapport om sjukskrivning Skr. 2016/17:170 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 6 april 2017 Stefan Löfven Åsa Regnér (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Är sjukskrivning bra för hälsan? (RiR 2016:31). Regeringen anser att mer kunskap behövs för att rätt stöd ska ges i en sjukskrivningsprocess för att individen ska komma åter i hälsa och arbete. Rapporten innehåller inga uttalade rekommendationer, och regeringen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 4 3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 4 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport Är sjukskrivning bra för hälsan? 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017 55 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat effekterna av att nekas sjukskrivning med avseende på individens hälsa, sysselsättning och framtida användning av sjukförsäkringen. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Är sjukskrivning bra för hälsan? (RiR 2016:31), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 13 december 2016. 2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Sammantaget visar resultaten att en strikt bedömning av rätten till sjukpenning har positiva effekter. Kostnaderna i sjukförsäkringen minskar till följd av minskade utbetalningar av såväl sjukpenning som sjuk- och aktivitetsersättning. Individens arbetsutbud ökar i genomsnitt och risken att slås ut från arbetsmarknaden minskar, och detta utan att negativa bieffekter uppstår i form av försämrad hälsa i befolkningen och ökade kostnader för ohälsa. En strikt bedömning gynnar också ett jämställt uttag från sjukförsäkringen. Det beror på att kvinnor är sjukskrivna mer än män och på att de påverkas relativt mer av en strikt bedömning. Avslutningsvis bidrar en strikt bedömning av rätten till ersättning till att minska den ekonomiska ojämlikheten. Det beror på att sjukförsäkringen relativt sett oftare används av personer med lägre inkomster och att nekande av sjukpenning ökar individens inkomster. Enligt Riksrevisionen ska slutsatserna ses i ljuset av att den svenska sjukförsäkringen, i en internationell jämförelse, är att betrakta som generös, och att sjukfrånvaron har ökat under de senaste sex åren. Omfattande forskning har visat att flera faktorer än arbetsoförmåga påverkar sjukfrånvaron, inte minst regelverkets utformning och normerna kring sjukskrivning. Därutöver konstateras att sjukfrånvaron kan minska utan att negativa effekter i form av sämre hälsa och ökade kostnader inom vården uppstår. 3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Den stigande sjukfrånvaron är oroande. Att bryta utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron är en ytterst prioriterad fråga för regeringen. Bedömningen är att det behövs åtgärder på bred front och av olika aktörer för att sjukfrånvaron ska kunna stabiliseras. Åtgärder inom arbetsmiljö, hälso- och sjukvård, familjepolitik, jämställdhet och arbetsmarknad bidrar till förbättrad hälsa och bättre möjligheter för människor att stanna kvar i eller återkomma till arbete. Försäkringskassan har fått i uppdrag att stärka sin sjukförsäkringshandläggning för att åstadkomma en väl fungerande sjukskrivningsprocess och bidra till att den stigande sjukfrånvaron bryts (dnr S2015/07316/SF). För detta krävs att Försäkringskassan vidtar åtgärder inom de områden där regeringen identifierat förbättringsmöjligheter. Det handlar framför allt om att Försäkringskassan ska göra de lagstadgade prövningarna av arbetsförmågan i tid och använda sig av försäkringsmedicinska utredningar oftare och mer enhetligt för att vid behov komplettera befintliga medicinska underlag. Vidare ska Försäkringskassan göra prövningar mot normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden när så krävs, liksom ge individer stöd vid övergången till Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan behöver i större utsträckning tillvarata möjligheter till återgång i arbete och omställning till annat arbete på arbetsmarknaden. Särskilt bör kontroller i handläggningen inriktas så att sjukförsäkringens tidsgränser vid dag 90, 180 och 365 i sjukperioderna upprätthålls. Det finns behov av att Försäkringskassan utarbetar kontrollstationer även efter ett års sjukskrivning, detta för att säkra en aktiv handläggning som ger långtidssjukskrivna möjlighet att komma tillbaka i arbetslivet och förhindra omotiverat långa sjukperioder. Försäkringskassan behöver även säkerställa att handläggarna ges rätt stöd i sjukförsäkringshandläggningen samt att kontakterna med hälso- och sjukvården och läkarna stärks ytterligare. Genom att få sjukskrivningsprocessen att fungera bättre ska Försäkringskassan i högre utsträckning bidra till att sjukskrivningarna blir både färre och kortare. Därigenom kommer myndigheten att medverka till uppfyllandet av regeringens mål att sjukpenningtalet ska vara 9,0 dagar år 2020. Vid sidan av nämnda åtgärder har även Försäkringskassans resurser stärkts. Försäkringskassan tillfördes 128 miljoner kronor i höständringsbudgeten för 2015 och i budgetpropositionen för år 2016 tillfördes 250 miljoner kronor årligen från och med 2016 till Försäkringskassan för att stärka Försäkringskassans handläggning. För att ytterligare fördjupa kunskaperna om effekter på arbetsutbud och vägar till försörjning efter nekad sjukpenning har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga och analysera sysselsättningen och försörjningen bland kvinnor och män som nekas sjukpenning mellan dag 180 och 380 i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan ska studera i vilken utsträckning individerna förvärvsarbetar efter det att Försäkringskassan har beslutat om nekad sjukpenning samt om den enskilde återvänder till samma yrke eller bransch som före sjukskrivningsperioden. Försäkringskassan ska även kartlägga om individerna efter att ha nekats sjukpenning får ersättning från socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen alternativt har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, eller om individerna har andra försörjningskällor. Uppdraget ska redovisas senast den 13 oktober 2017. Regeringen anser att mer kunskap behövs för att rätt stöd ska ges i en sjukskrivningsprocess för att individen ska komma åter i hälsa och arbete. Rapporten innehåller inga uttalade rekommendationer, och regeringen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Genom skrivelsen anser regeringen att frågan är slutbehandlad. Bilaga Riksrevisionens granskningsrapport Är sjukskrivning bra för hälsan? Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet Åsa Regnér Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om sjukskrivning