Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2016/17:51 Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen Skr. 2016/17:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 december 2016 Stefan Löfven Annika Strandhäll (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen - Försäkringskassans kontrollverksamhet (RiR 2016:11). Riksrevisionen har granskat regeringens och Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar under perioden 2012-2015. Granskningen omfattar förmånerna assistansersättning, bostadsbidrag, sjukersättning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, vilka står för hälften av myndighetens försäkringsutgifter. Urvalet bedöms enligt Riksrevisionen ge en god bild av hur regeringens och Försäkringskassans övergripande arbete med att motverka felaktiga utbetalningar bedrivits. Riksrevisionens huvudsakliga slutsats är att arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar har varit nedprioriterat sedan 2012. Det grundar Riksrevisonen på att det inte genomförts någon ny skattning av de totala kostnaderna för felaktiga utbetalningar, att handläggare upplever att snabbhet prioriterats framför att göra rätt, samt att varken regeringen eller Försäkringskassan efterfrågat eller utvärderat i vilken mån insatserna minskar de felaktiga utbetalningarna. Regeringen anser att det är viktigt att Försäkringskassans arbete med felaktiga utbetalningar prioriteras och bedrivs på ett effektivt sätt, för att värna statens resurser och upprätthålla förtroendet och legitimiteten för socialförsäkringssystemen. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar kan följas upp ytterligare, men anser att det saknas belägg för att konstatera att arbetet har prioriterats ner. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Bakgrund till granskningen 3 2.2 Riksrevisionens slutsatser 3 2.3 Riksrevisionens rekommendationer till regeringen 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7 Bilaga Riksrevisionens granskningsrapport Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen - Försäkringskassans kontrollverksamhet 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 december 2016 68 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat regeringens och Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar sedan 2012. Regeringskansliet och Socialdepartementet har också ingått i granskningen. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 16 juni 2016. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund till granskningen Under 1990-talet visade undersökningar att kontrollerna av socialförsäkringssystemet var eftersatta och att styrningen var bristfällig. Regeringen beslutade därför om ett åtgärdspaket för att bekämpa fusk i skatte- och förmånssystemen. Ett led i åtgärdspaketet var att tillsätta en delegation som skulle arbeta mot felaktiga utbetalningar och som bland annat skulle föreslå mål för att minska fusk och felaktigheter. Efter delegationens slutbetänkande 2008 gav regeringen ett treårigt samverkansuppdrag till elva myndigheter att fortsätta arbetet mot felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen har granskat regeringens och Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar efter 2012 då myndigheterna lämnade sin sista rapport inom ramen för samverkansuppdraget. 2.2 Riksrevisionens slutsatser Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassans och regeringens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar har varit nedprioriterat sedan samverkansuppdraget avslutades 2012. Regeringen förefaller, enligt Riksrevisionen, ha prioriterat andra områden såsom förtroende framför felaktiga utbetalningar. Under 2015 fick Riksrevisionen däremot indikationer på att arbetet med felaktiga utbetalningar hade prioriterats upp. För att motverka felaktiga utbetalningar är en viktig utgångspunkt enligt Riksrevisionen att det finns kunskap om omfattningen av det totala beloppet. Detta behövs för att det ska vara möjligt att prioritera arbetet med felaktiga utbetalningar inom olika förmåner och för att kunna göra analyser av om arbetet gett effekt. Regeringen eller Försäkringskassan har inte genomfört någon skattning av de totala kostnaderna för de felaktiga utbetalningarna sedan 2010. Utan en övergripande uppskattning av det totala beloppet anser Riksrevisionen att det inte går att göra en bedömning av regeringens eller Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen drar trots det slutsatser om regeringens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte efterfrågat eller utvärderat i vilken mån Försäkringskassans insatser faktiskt minskat de felaktiga utbetalningarna. Det har inte heller tagits fram beräkningar av kostnadseffektivitet vad gäller felaktiga utbetalningar och de kontrollinsatser som genomförs, vilket enligt Riksrevisionen ytterligare försvårar möjligheten att utvärdera arbetet. Vidare anser Riksrevisionen att variationerna i kraven på myndighetssamverkan i de olika myndigheternas instruktioner försvårar arbetet med att minska de felaktiga utbetalningarna. Ett exempel på detta är att det i Skatteverkets och Centrala studiestödsnämndens instruktioner saknas skrivningar om att samverka med andra myndigheter i syfte att motverka felaktiga utbetalningar, medan en sådan skrivning finns i Försäkringskassans instruktion. Det finns även begränsningar i möjligheterna till elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan och andra myndigheter som till exempel Skatteverket. Försäkringskassan lämnar årligen regelförenklingsförslag till regeringen som bland annat handlar om åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar. Av de 80 förslag som lämnats sedan 2012 har regeringen behandlat eller genomfört 15. Enligt Riksrevisionen riskerar den låga genomförandegraden att innebära att mycket arbete görs i onödan. Riksrevisionen konstaterar emellertid att regeringen genomfört en mängd åtgärder som syftar till att motverka felaktiga utbetalningar sedan 2012. Det avspeglar sig bland annat i en skärpt skrivning om arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i myndighetens instruktion (2010), att regeringen årligen lämnar uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev gällande felaktiga utbetalningar och att regeringen under 2012-2015 har lämnat särskilda uppdrag avseende felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen. Regeringen har även tillfört Försäkringskassan extra anslag sedan 2013 i syfte att bl.a. förstärka handläggningen och kontrollen av assistansersättningen. I samband med att frånvarointyget från skola och förskola skulle tas bort 2013 fick Försäkringskassan i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att förhindra fel och missbruk inom tillfällig föräldrapenning. Även Inspektionen för socialförsäkringen fick samma år i uppdrag att följa Försäkringskassans arbete med att förhindra felaktiga utbetalningar inom tillfällig föräldrapenning. Vad gäller återkrav och fordringsverksamheten har regeringen lämnat uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev för 2013, vilket bl.a. handlade om att orsaker till fordringsstockens kraftiga tillväxt skulle analyseras och förslag till åtgärder skulle lämnas. I regleringsbrevet för 2014 fick Försäkringskassan i uppdrag att genomföra en kartläggning av överskuldsättning till följd av återkrav och återbetalningar av bostadsbidrag och underhållsstöd. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer till regeringen Riksrevisionen har lämnat nedanstående rekommendation till regeringen. - Se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på de fel-aktiga utbetalningarna. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Av Försäkringskassans instruktion framgår att Försäkringskassan ska säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. Vidare framgår att myndigheten ska samverka med berörda aktörer i syfte att bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet och därvid särskilt verka för att felaktiga utbetalningar inte görs. Mot bakgrund av att arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar är en viktig uppgift för Försäkringskassan anser regeringen att det är av stort värde att Riksrevisionen granskar detta område. Riksrevisionens samlade slutsats är att Försäkringskassans och regeringens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar har varit nedprioriterat sedan samverkansuppdraget avslutades 2012. Enligt Riksrevisionen har istället uppgiften att stärka förtroendet för Försäkringskassan varit prioriterat fram till 2015 varefter Riksrevisionen har fått indikationer på att arbetet med felaktiga utbetalningar har prioriterats upp. Regeringen delar inte fullt ut Riksrevisionens bedömning att Försäkringskassans och regeringens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar har varit nedprioriterat sedan 2012. Det framgår inte av Riksrevisionens granskning vad som har förändrats jämfört med tidigare år och som har inneburit att arbetet har eller kan anses ha prioriterats ner. Riksrevisionen redogör inte heller för hur de har kommit fram till denna slutsats. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att frågan om ett ökat förtroende för Försäkringskassan och socialförsäkringen prioriterades upp under perioden 2011-2014, men anser att det inte finns belägg för att arbetet med felaktiga utbetalningar prioriterats ned efter denna period. Efter det att samverkansuppdraget avslutades har regeringen, som nämnts i avsnitt 2.2, vidtagit en rad åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar. Regeringen har bl.a. lämnat årliga uppdrag om felaktiga utbetalningar i Försäkringskassans regleringsbrev. Under perioden 2012-2015 gavs riktade uppdrag och särskilda mål sattes inom assistansersättningen vilka bl.a. handlade om att effektivisera kontrollen, öka kvaliteten och säkerhet i besluten. Detta skedde samtidigt som myndigheten under hela perioden har haft den instruktionsreglerade uppgiften att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott. Riksrevisionen konstaterar också att regeringen vidtagit en mängd åtgärder sedan 2012. Samtidigt som Riksrevisionens övergripande slutsats är att felaktiga utbetalningar inte har prioriterats av regeringen och Försäkringskassan konstaterar Riksrevisionen att det inte är möjligt att göra en bedömning av regeringens eller Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar utan en övergripande uppskattning av omfattningen på de felaktiga utbetalningarna. Regeringen instämmer i Riksrevisonens iakttagelse om att någon övergripande uppskattning inte har genomförts de senaste åren och delar uppfattningen att det finns fördelar med att känna till omfattningen av felaktiga utbetalningar. Däremot menar regeringen att det går att bedöma Försäkringskassans respektive regeringens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar utan en sådan skattning. Regeringen bedömer att Försäkringskassan bedriver ett aktivt arbete med att motverka felaktiga utbetalningar genom att t.ex. utveckla riskbaserade kontroller samt säkerställa kontrollmoment i handläggningen. Riksrevisionen påpekar även i sin granskning att Försäkringskassan genomför många insatser för att minska felaktiga utbetalningar. Det handlar till exempel om att motverka brottslighet inom assistansersättningen, att automatisera förmåner och att utveckla metoder för riskprofilering i syfte att kunna göra mer effektiva insatser. Vad gäller regeringens arbete lämnas, som tidigare nämnts, löpande regeringsuppdrag om att myndigheten ska säkerställa korrekta utbetalningar. Extra medel har även tillförts i syfte att motverka ett överutnyttjande av assistansersättning. Regeringen har inte efterfrågat beräkningar av kostnadseffektiviteten för de kontrollinsatser som genomförs och anser att det skulle finnas fördelar med att ha kännedom om vad kontrollverksamheten kostar. Det är däremot komplicerat att göra en bedömning av effektiviteten i kontrollerna och även kostnaden för dessa eftersom en stor del av kontrollerna är inbyggda i och utgör en del av handläggningen. Regeringen följer däremot årligen kontrollverksamheten och dess resultat. Statistik visar till exempel att antalet kontrollutredningar har minskat samtidigt som antalet kontrollutredningar som leder till att en åtgärd vidtas har ökat. Detta indikerar att kontrollerna har blivit mer effektiva, en iakttagelse som även Riksrevisionen gör. Ett utökat informationsutbyte myndigheter emellan underlättar myndigheters samverkan för att motverka felaktiga utbetalningar. Förutsättningarna för ett informationsutbyte har gradvis förbättrats under 2000-talet (prop. 2000/01:129 och 2007/08:160). Även Riksrevisionens granskning av informationsutbyte mellan myndigheter visar att myndigheterna arbetat med att utveckla elektroniska informationsutbyten, men att det finns ytterligare elektroniska utbyten att genomföra (RiR 2010:18, Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystem). Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska följa upp och utvärdera informationsutbytet mellan brottsutsatta eller på annat sätt berörda myndigheter och vid behov föreslå förändringar. Utredaren ska även se över de system och rutiner för uppföljning och kontroll som finns hos brottsutsatta myndigheter och bedöma om dessa är ändamålsenliga och väl avvägda (Organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden dir.2015:96). Regeringen anser att myndighetssamverkan är centralt för att bedriva ett gott arbete med att motverka felaktiga utbetalningar. Däremot har regeringen inte upplevt att variationer i kraven på myndighetssamverkan i olika myndigheters instruktioner har försvårat arbetet såsom Riksrevisionen hävdar. Försäkringskassan samverkar regelbundet med andra myndigheter och aktörer genom att delta i olika samverkansforum som bl.a. handlar om att samverka kring felaktiga utbetalningar, organiserad brottslighet, brottsbekämpning och bedrägerier, detta oberoende av olika krav på myndighetssamverkan. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Som framgår i avsnitt 3, delar inte regeringen Riksrevisionens bedömning att arbetet med felaktiga utbetalningar skulle ha varit nedprioriterat under perioden 2012-2015. Av den anledningen ser inte regeringen skäl till att vidta särskilda åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Däremot har ett antal åtgärder vidtagits det senaste året för ett fortsatt upprätthållande av det viktiga arbetet att förhindra felaktiga utbetalningar. Nedan följer några exempel på de mest centrala. Att bekämpa överutnyttjande eller övrigt felaktigt nyttjande av välfärdssystemen är en prioriterad fråga för regeringen. I regeringsförklaringen 2015 aviserade statsministern att en delegation mot överutnyttjande och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen skulle tillsättas. Regeringen beslutade om en sådan delegation den 30 juni 2016 (dir. 2016:60). Delegationen har ett brett uppdrag och kommer att hantera flera av de områden som också Riksrevisionen påtalar bör förbättras. Huvudsakligen ska delegationen utgöra ett samlat organ till regeringen och lämna förslag på mål och resultatindikatorer i syfte att möjliggöra en samlad uppföljning för regeringen av de insatser som genomförs av olika myndigheter och resultaten av dessa. Delegationen ska främja att myndigheter samverkar och samordnar sin verksamhet när det gäller att motverka överutnyttjande och felaktiga utbetalningar. En omfattningsstudie avseende felaktiga utbetalningar ska också genomföras. En särskild utredare fick den 30 juni 2016 i uppdrag utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen och de effekter som lagen har fått (Dir. 2016:61). Syftet med utvärderingen är att följa upp och undersöka hur bestämmelserna har fungerat i praktiken och om intentionerna med reformen har uppnåtts. Utredaren ska vidare utvärdera lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Bidragande i Försäkringskassans arbete med att säkerställa korrekta utbetalningar är regeringens kommande proposition med förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå ska lämnas löpande till Skatteverket i stället för en gång årligen (se lagrådsremiss Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen som beslutades den 17 november 2016). Genom detta förslag, som regeringen avser att lämna under innevarande år, kommer Försäkringskassan att få tillgång till betydligt mer aktuella inkomstuppgifter per individ. Det innebär att myndighetens förutsättningar att göra rimlighetskontroller förbättras. Det kan i förlängningen innebära att myndigheten redan i samband med beräkning och beslut kan fastställa rätt belopp för till exempel bostadsbidrag och därmed kommer att kunna undvika vissa ärenden om återkrav av felaktigt utbetald ersättning. Även kontrollen av gjorda utbetalningar kan förbättras eftersom felaktiga utbetalningar som beror på felaktiga inkomstuppgifter bör bli enklare att upptäcka. Dessa underlag kommer att utgöra en viktig grund i regeringens fortsatta arbete med att utveckla styrningen av Försäkringskassans och andra myndigheters arbete med att motverka felaktiga utbetalningar. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Bilaga Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 december 2016 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet Annika Strandhäll Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen