Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2016/17:223 Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet Skr. 2016/17:223 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Gävle den 7 september 2017 Stefan Löfven Heléne Fritzon (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Denna skrivelse har utarbetats med anledning av Riksrevisionens rapport Tingsrätters effektivitet och produktivitet (RiR 2017:6). Riksrevisionen har granskat tingsrätternas effektivitet och produktivitet under perioden 2012-2015. I rapporten konstaterar Riksrevisionen att effektiviteten är hög men att det finns betydande skillnader i effektivitet mellan olika domstolar. Riksrevisionen finner vidare att produktiviteten minskat över tid. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Domstolsverket och tingsrätterna avseende det fortsatta effektiviseringsarbetet. Domstolsverket rekommenderas också att i sin resultatrapportering av produktivitet använda sig av mått som tar hänsyn till hela produktionen, som komplement till de partiella mått som används i dag. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt bidrag i det fortsatta effektiviseringsarbetet avseende tingsrätterna. Regeringen avser att följa detta arbete. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 september 2017 80 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat tingsrätternas effektivitet och produktivitet under perioden 2012-2015. Syftet har varit att klargöra om tingsrätterna använder tillgängliga resurser effektivt eller om det finns möjlighet att öka effektiviteten. Riksrevisionen har också undersökt hur produktiviteten har utvecklats. Granskningen har resulterat i rapporten Tingsrätters effektivitet och produktivitet (RiR 2017:6), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 23 mars 2017. Denna skrivelse har utarbetats med anledning av rapporten. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning visar att effektiviteten i tingsrätterna är hög. I sin bedömning av effektivitet använder Riksrevisionen ett relativt effektivitetsmått där vissa domstolar bedöms vara fullt effektiva medan andra har en förbättringspotential. Riksrevisionen konstaterar att antalet effektiva tingsrätter ökar och att antalet mer än tredubblats under den studerade perioden. Samtidigt finner Riksrevisionen att det finns betydande skillnader i effektivitet mellan olika tingsrätter. Riksrevisionen rekommenderar därför Domstolsverket att i ett effektiviseringsarbete ta hänsyn till att vissa tingsrätter bedöms effektivare än andra, och att generella effektiviseringsåtgärder riktade till samtliga tingsrätter därför inte nödvändigtvis är lämpliga. Riksrevisionen konstaterar vidare att ineffektiva tingsrätter har högre balanser än effektiva tingsrätter och i genomsnitt även längre omloppstider. När det gäller faktorerna personalomsättning, utbildningsbeting och ändringsfrekvens i överrätt konstateras dock att dessa faktorer inte kan bidra till att förklara skillnaderna i effektivitet. Riksrevisionen noterar också att de undersökta faktorerna utgör ett begränsat underlag och att det kan finnas andra faktorer som påverkar effektiviteten. Detta gäller såväl interna faktorer, t.ex. ledarskap eller organisering, som externa faktorer, dvs. faktorer som den enskilda tingsrätten inte kan påverka. Riksrevisionen rekommenderar därför Domstolsverket och tingsrätterna att identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet. I ett sådant arbete bör både de faktorer som tingsrätterna kan påverka och sådana som de inte kan påverka kartläggas. Riksrevisionen konstaterar slutligen att produktiviteten har minskat över tid. I genomsnitt har produktiviteten sjunkit med drygt 2 procent per år under den studerade tidsperioden. Enligt Riksrevisionen kan en möjlig förklaring vara att inflödet av mål och ärenden till tingsrätterna minskat samtidigt som de tillgängliga resurserna inte justerats utifrån de nya förutsättningarna. En annan möjlig förklaring är att de mål och ärenden som tingsrätterna hanterar har blivit mer komplicerade, vilket skulle få till följd att färre mål och ärenden kan hanteras med tillgängliga resurser. Riksrevisionen rekommenderar att Domstolsverket i sin resultatrapportering av produktivitet använder sig av mått som tar hänsyn till hela produktionen, som komplement till de partiella mått som används i dag. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att tingsrätternas effektivitet är hög. Den positiva utvecklingen som Riksrevisionen ser under perioden har fortsatt även under 2016. Omloppstiderna förbättrades i förhållande till 2015 och antalet domstolar som nådde verksamhetsmålen ökade. Totalt sett uppnådde tingsrätterna regeringens verksamhetsmål både när det gäller brottmål och tvistemål. Antalet inkomna mål ökade marginellt medan antalet avgjorda mål minskade något, vilket ledde till en viss balansökning. Åldersstrukturen för de balanserade målen förbättrades dock. Arbetsproduktiviteten försämrades något eftersom antalet avgjorda mål per årsarbetskraft blev färre. Regeringens mål för Sveriges Domstolar är att mål och ärenden ska avgöras med hög kvalitet och effektivitet. För att nå regeringens mål krävs ett kontinuerligt arbete. En naturlig del i detta arbete är att identifiera faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten. Metoderna för att mäta effektivitet och produktivitet kan också utvecklas. Domstolsverket arbetar aktivt med dessa frågor och har med anledning av Riksrevisionens granskning initierat ett arbete där verket ser över möjligheten att utveckla metoden för att mäta effektivitet och produktivitet utifrån den beräkningsmodell som Riksrevisionen har använt. Regeringen instämmer också i Riksrevisionens uppfattning att generella effektiviseringsåtgärder inte nödvändigtvis är lämpliga. Domstolsverket arbetar redan i dag med riktade insatser för att förbättra effektiviteten i tingsrätterna liksom i övriga domstolar. I rapporten har Riksrevisionen inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt bidrag i det fortsatta effektiviseringsarbetet avseende tingsrätterna. Regeringen avser att följa detta arbete. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 september 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, Baylan, Bucht, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Heléne Fritzon Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet