Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2016/17:44 Ändrade bestämmelser om tullsamarbete Prop. 2016/17:44 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 november 2016 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition redogörs för de ändringar i svensk rätt som bedöms vara nödvändiga som en följd av de ändringar i rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen, som har tillämpats sedan den 1 september 2016. Propositionen innehåller förslag till ändringar i tullagen (2016:253). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2017. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253) 4 3 Ärendet och dess beredning 6 4 Rådets förordning (EG) nr 515/97 om administrativt tullsamarbete 6 4.1 Nyheter i förordning 515/97 7 4.2 Nationella bestämmelser 12 5 Kompletterande bestämmelser i svensk rätt 14 5.1 Behövs det lagändringar med anledning av ändringen av förordning 515/97? 14 5.2 En ny sanktionsbestämmelse införs 15 6 Konsekvenser 17 6.1 Effekter för myndigheter och det allmänna 17 6.2 Effekter för företagen 17 6.3 Övriga konsekvenser 19 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 19 8 Författningskommentar 20 Förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253) 20 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1525 av den 9 september 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 515/97 21 Bilaga 2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/345 av den 10 mars 2016 om hur ofta rapportering av meddelanden om containerstatus ska ske samt uppgiftsformatet och överföringsmetoden 33 Bilaga 3 Promemorians sammanfattning 35 Bilaga 4 Promemorians lagförslag 36 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna 38 Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag 39 Bilaga 7 Lagrådets yttrande 41 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 november 2016 42 Rättsdatablad 43 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253). 2 Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 5 kap. 2 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen och de förordningar som meddelas med stöd av den förordningen, - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003, och - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen. - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003, - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen, och - rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen. Vissa bestämmelser om autonoma åtgärder för militär utrustning finns i rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning. Lydelse enligt SFS 2016:884 Föreslagen lydelse 5 kap. 2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift i tullagstiftningen eller mot anmälningsplikten i artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, jämförd med 4 kap. 50 § döms för tullförseelse till böter. För tullförseelse döms till böter den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot föreskrift i tullagstiftningen eller mot anmälningsplikten i artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, jämförd med 4 kap. 50 §, eller 2. inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 18a.4-6 i förordning (EG) nr 515/97, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1525. Första stycket gäller också den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot beslut som Tullverket meddelat med stöd av tullagstiftningen om 1. skyldighet att föra anteckningar och lämna uppgifter om varor som a) förvaras i en anläggning för tillfällig lagring, ett tullager eller en frizon, eller b) är föremål för förenklingar vid tillämpning av ett tullförfarande, 2. skyldighet i övrigt att lämna uppgift eller handling till Tullverket, eller 3. användningen eller förbrukningen av en icke-unionsvara. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Denna lag träder i kraft den 1 april 2017. 3 Ärendet och dess beredning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1525 om ändring av rådets förordning (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen antogs den 9 september 2015. Förordningen trädde i kraft den 8 oktober 2015 och har tillämpats sedan den 1 september 2016 med undantag för artiklarna 1.5, 1.8, 1.9, 1.17 och 1.18 som tillämpas från och med den 8 oktober 2015. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/345 om hur ofta rapportering av meddelanden om containerstatus ska ske samt uppgiftsformatet och överföringsmetoden samt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/346 om fastställande av de uppgifter som ska ingå i tullinformationssystemet publicerades den 10 mars 2016 och har tillämpats sedan den 1 september 2016. Förordningarna finns i bilaga 1-2. Inom Finansdepartementet har promemorian Ändrade bestämmelser om tullsamarbete tagits fram, som bl.a. innehåller förslag till författningsändringar med anledning av ändringen av förordning 515/97. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgängliga i ärendet (dnr Fi2016/02287). Lagrådet Regeringen beslutade den 13 oktober 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Regeringen har följt Lagrådets förslag. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I förhållande till lagrådsremissen föreslås även en redaktionell ändring av lagtexten. 4 Rådets förordning (EG) nr 515/97 om administrativt tullsamarbete För att bekämpa bedrägerier som rör tullunionen och den gemensamma jordbrukspolitiken samt för att stärka skyddet av gemenskapens finansiella intressen antogs 1997 rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (förordning 515/97). Förordningen syftar till att säkerställa att unionens tull- och jordbruksregler tillämpas korrekt och att rätt tullbelopp kan fastställas och uppbäras. I förordningen fastställs hur de administrativa myndigheter som i medlemsstaterna är ansvariga för genomförandet av tull- och jordbrukslagstiftningen ska samarbeta med varandra (ömsesidigt bistånd) och med kommissionen för att säkerställa att denna lagstiftning följs. Förordningen innehåller bestämmelser om ömsesidigt administrativt bistånd på uppmaning eller på eget initiativ som bl.a. innebär att medlemsstaterna ska utbyta alla upplysningar som kan bidra till att säkerställa att bestämmelserna i tull- och jordbrukslagstiftningen följs. På begäran ska medlemsstaterna också förse varandra med alla intyg, dokument eller bestyrkta kopior av dokument som avser verksamheter som omfattas av tull- eller jordbrukslagstiftningen. Förordningen innehåller också bestämmelser om övervakning av personer, platser, varor och transportmedel. Vidare finns bestämmelser om administrativa undersökningar på uppdrag av en annan medlemsstat samt bestämmelser om överlämnande av information till kommissionen och till tredjeland. I förordningen ges också kommissionen rätt att företa resor till tredjeland för administrativt samarbete och administrativa undersökningar. Slutligen innehåller förordningen bestämmelser om upprättande och förvaltning av tullinformationssystemet (TIS). I syfte att förbättra skyddet av EU:s ekonomiska intressen och stärka tullsamarbetet mellan medlemsstaterna och mellan dessa och kommissionen, och för att göra förordning 515/97 förenlig med Lissabonfördraget, lade kommissionen 2013 fram ett förslag till ändring av nämnda förordning. Den 9 september 2015 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1525 av den 9 september 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (förordning 2015/1525). Förordningen trädde i kraft den 8 oktober 2015 och har tillämpats sedan den 1 september 2016. De artiklar som ger kommissionen rätt att utarbeta genomförandeakter eller delegerade akter har dock tillämpats sedan den 8 oktober 2015. Den 10 mars 2016 publicerades kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/345 om hur ofta rapportering av meddelanden om containerstatus ska ske samt uppgiftsformatet och överföringsmetoden samt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/346 om fastställande av de uppgifter som ska ingå i tullinformationssystemet. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/757 av den 3 februari 2016 om fastställande av de åtgärder för tillämpningen av jordbrukslagstiftningen som kräver att uppgifter införs i Tullinformationssystemet publicerades den 14 maj 2016. Kommissionsförordningarna har tillämpats sedan den 1 september 2016. 4.1 Nyheter i förordning 515/97 Ändringarna i förordning 515/97 innebär bl.a. att definitionen av tullagstiftning och fraktförare anpassas till definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (unionstullkodexen). Vidare definieras också mer konkret vilka myndigheter som ska kunna ha tillgång till de databaser som skapas genom förordning 515/97. Därutöver införs en skyldighet för fraktförare att skicka information om containerrörelser till en ny databas. Syftet med att samla denna information är att göra det möjligt att identifiera bedrägerier i samband med att varor förs in i eller ut ur unionen. I syfte att bättre bekämpa bedrägerier inrättas en databas som ska innehålla uppgifter om import, export och transitering av varor, inklusive transitering som sker inom en medlemsstat och så kallad direkt export. För att säkerställa skyddet av personuppgifter och information som registreras i databaserna införs särskilda bestämmelser som begränsar tillgången till information till särskilt utpekade användare och för vissa specifika syften. För att uppnå öppenhet och säkerställa rätt till information i enlighet med EU:s dataskyddsbestämmelser ska en lista över behöriga myndigheter som har utsetts av medlemsstaterna och även över de enheter inom kommissionen som har tillgång till TIS publiceras. Vidare införs en ny gallringsregel som anger att information som lagras i TIS får sparas i fem år med en möjlig förlängning med två år. Den långa lagringstiden motiveras av den vanligtvis långa utredningsperioden och av att dessa uppgifter behövs vid genomförandet av gemensamma tulloperationer och utredningar. Kommissionen tilldelas också befogenheter att utfärda genomförandeakter och delegerade akter i enlighet med artiklarna 290 och 291 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Nedan följer en närmare genomgång av de ändringar som gjorts. Definitioner I artikel 2 ändras definitionen av tullagstiftning så att den följer definitionen i unionstullkodexens artikel 5. Även en definition av fraktförare införs. Bistånd på begäran och på eget initiativ I artiklarna 12 och 16 tydliggörs att dokument, certifierade kopior m.m. som kommunicerats i ett förfarande om bistånd i enlighet med artikel 4 eller på eget initiativ i enlighet med artiklarna 13-15 får användas som bevisning i domstol i både administrativa och straffrättsliga förfaranden. Uppgifter från fraktförare Artikel 18a.1 ändras på så sätt att begreppet fraktförare används i stället för en hänvisning till tjänsteleverantörer i den internationella logistikkedjan. Samtidigt införs begreppet "transportdatabasen" för att beteckna den redan existerande databasen som innehåller uppgifter från fraktförare. Information om containerrörelser och containerstatus Genom ändringen av artikel 18a.4 införs en skyldighet för fraktförare att för containrar som är avsedda att föras in i eller ut ur unionens tullområde med fartyg från eller till ett tredjeland skicka information om containerrörelser till en ny databas - CSM-databasen. Med fraktförare avses enligt artikel 5(40) i unionstullkodexen följande personer: a) I samband med införsel, den person som för in varorna eller som tar på sig ansvaret för varornas transport in i unionens tullområde. Emellertid gäller följande: i) Vid kombinerad transport avses med fraktförare den person som sköter det transportmedel, som när det förts in i gemenskapens tullområde, går av sig självt som ett aktivt transportmedel. ii) Vid sjötrafik eller lufttrafik inom ramen för ett fartygsandelsavtal eller fraktarrangemang avses med fraktförare den person som ingår ett avtal och utfärdar ett konossement eller en flygfraktsedel för att föra varorna in i unionens tullområde. b) I samband med utförsel, den person som för ut varorna eller som tar på sig ansvaret för varornas transport ut ur unionens tullområde. Emellertid gäller följande: i) Vid kombinerad transport, där det aktiva transportmedel som lämnar unionens tullområde endast transporterar ett annat transportmedel, som efter det aktiva transportmedlet ankommer till dess destination, kommer att gå av sig självt som ett aktivt transportmedel, avses med fraktförare den person som kommer att sköta det transportmedel, som efter det att det har lämnar unionens tullområde och har anlänt till sin destination, kommer att gå av sig självt. ii) Vid sjötrafik eller lufttrafik inom ramen för ett fartygsandelsavtal eller fraktarrangemang avses med fraktförare den person som ingår ett avtal och utfärdar ett konossement eller en flygfraktsedel för att föra varorna ut ur unionens tullområde. De fraktförare som lagrar uppgifter om containerrörelser och containerstatus eller som får sådana uppgifter lagrade åt sig, ska rapportera meddelanden om containerstatus (Container Status Messages, CSM) för containrar som är avsedda att föras in i unionens tullområde med fartyg från ett tredjeland. Detsamma gäller i fråga om sändningar av varor i containrar som lämnar unionens tullområde med fartyg till ett tredjeland och som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 2 i rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker, artikel 2 i rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror, eller artikel 2.1 i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet. Skyldigheten att rapportera uppkommer från den tidpunkt då containern rapporterades tom innan den fördes in i eller innan den lämnade unionens tullområde fram till den tidpunkt då containern återigen rapporteras tom. CSM ska också rapporteras under minst tre månader före den fysiska ankomsten till unionens tullområde och fram till och med en månad efter det att den fördes in i unionens tullområde eller under minst tre månader efter det att den fördes ut ur unionens tullområde, om de specifika CSM som behövs för att identifiera relevanta händelser då den berörda containern är tom inte är tillgängliga i fraktförarens elektroniska register (artikel 18a.5). Fraktförarna ska enligt artikel 18a.6 rapportera CSM för följande eller liknande händelser i den mån dessa är kända för den rapporterande fraktföraren och uppgifter för dessa händelser har tagits fram, samlats in eller bevarats i de elektroniska registren: - bokningsbekräftelse, - ankomst till lastnings- eller lossningsanläggning, - avresa från lastnings- eller lossningsanläggning, - lastning eller lossning från ett transportmedel, - order om fyllning eller tömning, - bekräftelse av fyllning eller tömning, - förflyttningar inom terminalen, - kontroll vid terminalens in- eller utfart, och - sändning för omfattande reparation. Den så kallade CSM-databasen ska inrättas och förvaltas av kommissionen (artikel 18a.4) för de containerrörelser som avses i artikel 18a.3. Databasen ska vara direkt tillgänglig för de behöriga myndigheterna (jfr artikel 29). Enligt artikeln ska fraktförarna rapportera till medlemsstaternas tullmyndigheter och uppgifterna ska överföras från fraktförarna direkt till databasen (artikel 18a.4a). Varje medlemsstat ska också fastställa sanktioner vid åsidosättande av skyldigheterna att tillhandahålla uppgifter eller vid tillhandahållande av ofullständiga eller felaktiga uppgifter. Sådana sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 18a.6). Artikel 18c utgör en delegering till kommissionen att anta en genomförandeförordning som fastställer frekvensen på rapporteringen av containerstatusmeddelanden, dataformat och metoden för överföringen. Databasen för import, export och transitering I syfte att uppnå mer välriktade kontroller och att öka effektiviteten i kampen mot tullbedrägerier införs en rättslig grund för en databas med uppgifter om import, export och transitering av varor, artikel 18d. Enligt artikeln ska kommissionen inrätta och förvalta databasen. Databasen får användas av kommissionen och de nationella myndigheterna som utsetts genom artikel 29 i syfte att analysera och jämföra uppgifter i databasen med CSM som rapporterats i CSM-databasen. Information om resultatet av den behandlingen får även utbytas för de i förordningen angivna syftena. Databasen ska vara tillgänglig för de myndigheter som avses i artikel 29. Inom kommissionen får endast särskilt utsedda analytiker behandla uppgifterna i databasen. I artikeln anges också att kommissionen och medlemstaterna ska skydda konfidentiell affärsinformation. Rätt för kommissionen att begära in handlingar Enligt artikel 18e får kommissionen, inom ramen för sina utredningar, begära in handlingar från de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska svara kommissionen inom fyra veckor. Artikel 21.1 reglerar hur information ska hanteras hos kommissionen. Artikel 23.4 utgör en befogenhet för kommissionen att anta delegerade akter om fastställande av de åtgärder för tillämpningen av jordbrukslagstiftningen som kräver att uppgifter införs i TIS. Detta har kommissionen genom sin delegerade förordning (EU) 2016/757 av den 3 februari 2016 gjort. Kommissionens delegerade förordning trädde i kraft den 2 juni 2016 och har tillämpats sedan den 1 september 2016. Artikel 25.1 utgör en befogenhet för kommissionen att anta genomförandeakter. Kommissionen har genom genomförandeförordning (EU) 2016/346 av den 10 mars 2016 om fastställande av de uppgifter som ska ingå i tullinformationssystemet uppdaterat förteckningen över de uppgifter som ska ingå i TIS. Genomförandeförordningen trädde i kraft den 31 mars 2016 och har tillämpats sedan den 1 september 2016. Kommissionen har också genom sin genomförandeförordning (EU) 2016/345 av den 10 mars 2016 om hur ofta rapportering av meddelanden om containerstatus ska ske samt uppgiftsformatet och överföringsmetoden bl.a. fastställt att fraktförarna är skyldiga att överföra meddelanden om containerstatus till CSM-databasen senast 24 timmar efter det att meddelandet tagits fram, samlats in eller bevarats i fraktförarens elektroniska register. Genomförandeförordningen trädde i kraft 31 mars 2016 och har tillämpats sedan den 1 september 2016. Drift och användning av tullinformationssystemet I artikel 29 regleras vilka som ska få tillgång till information i TIS. Tillgång får medges för de nationella myndigheter som medlemsstaterna har utsett. Dessa myndigheter ska vara tullmyndigheter men kan också vara myndigheter som är behöriga att agera för att uppnå målen som anges i artikel 23.2. Tillgången till information kan begränsas av den medlemsstat som lämnat informationen (artikel 29.1). En förteckning över de myndigheter som utsetts ska skickas till kommissionen och förteckningen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen har dessutom rätt att kontrollera att medlemsstaterna inte ger oproportionerligt många myndigheter tillgång till informationen. Artikel 30.4 reglerar under vilka förutsättningar som information som inhämtats från TIS får vidarebefordras till andra nationella myndigheter, internationella, regionala organisationer eller EU-organ och vilka skyldigheter som medlemsstaterna har i dessa fall. Bevarande av uppgifter Artikel 33 reglerar hur länge information får lagras i TIS. Uppgifterna får lagras så länge det behövs för att uppnå syftet med registreringen, dock högst fem år och sedan i ytterligare två år om det är motiverat. Artikel 41d. 1 reglerar hur länge information får lagras i FIDE. Enligt 1a ska uppgifterna nu anonymiseras tidigare än efter tre år om ett år har gått sedan den sista överträdelsen har fastställts. Enligt tidigare regler skulle uppgifterna raderas i denna situation. Punkt 1b anger nu att uppgifter om administrativt beslut, fällande dom eller beslut om straffrättsliga eller administrativa böter får bevaras i högst sex år. Detta innebär ett förtydligande, i den nuvarande lydelsen nämns endast dom eller påföljd. Samma ändring har skett i 1c. Enligt punkt 3 är det kommissionen som ska anonymisera eller radera uppgifterna i enlighet med punkt 1. Kontroll av dataskydd avseende personuppgifter Artikel 37.5 anger att Europeiska datatillsynsmannen ska samarbeta med den gemensamma tillsynsmyndigheten som inrättades genom rådets beslut 2009/917/RIF av den 30 november 2009 om användning av informationsteknik för tulländamål. Artikel 38.2 reglerar vilka åtgärder medlemsstaterna och kommissionen måste vidta för att skydda informationen som lagras i TIS. Slutbestämmelser Artikel 43 reglerar på vilka villkor som kommissionen får anta delegerade akter. Artikel 43a reglerar att kommissionen ska ha stöd av en kommitté för vissa uppgifter och enligt artikel 43b ska kommissionen, senast den 9 oktober 2017 genomföra en utvärdering av nödvändigheten av att utvidga uppgifterna om export i de databaser som avses i artiklarna 18a och 18d genom att ta med uppgifter om andra varor än de som fastställs i artiklarna 18a.4 första stycket b och 18d.1.c Även möjligheten att utöka uppgifterna i transportdatabasen genom att inkludera uppgifter om import, export och transitering av varor med väg- eller lufttransport ska ingå i utvärderingen. Artikel 53 ändras på så sätt att ett nytt stycke införs som anger att för fraktförare som den 8 oktober 2015 är bundna av privata avtal som hindrar dem från att uppfylla sin skyldighet att rapportera enligt artikel 18a.4 blir bundna av den skyldigheten först från och med den 9 oktober 2016. 4.2 Nationella bestämmelser Förordning 515/97 är direkt tillämplig i medlemsstaterna och gäller som svensk lag. Utrymmet för nationella bestämmelser är därför begränsat och nationella regler kan endast utgöras av nödvändiga kompletterande bestämmelser. Lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete tillämpas på internationellt tullsamarbete som följer av en internationell överenskommelse med en annan stat eller mellanfolklig organisation som Sverige har tillträtt eller annars är förpliktat att följa och har till syfte att förhindra, upptäcka, utreda eller beivra överträdelser av tullbestämmelser. Enligt lagen ska Tullverket (eller annan behörig svensk myndighet) bistå en behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation om det följer av en sådan internationell överenskommelse. Lagen innehåller bestämmelser om informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och åtgärder i Sverige för annan stats räkning (biståndsframställningar). Vidare finns bestämmelser om tullsamarbete i form av utredning om överträdelse av tullbestämmelse i en annan stat. I lagen finns också bestämmelser om gränsöverskridande tullsamarbete, i form av gränsöverskridande övervakning och gränsöverskridande förföljande. I lagen regleras även inhämtande av uppgifter och utredningar för svensk räkning i annan stat. Lagen om internationellt tullsamarbete är tillämplig på internationellt tullsamarbete undantaget sådant samarbete som avses i lagen (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen, lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden eller lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med annan stat. När det gäller förordning 515/97 innehåller lagen vissa kompletterande bestämmelser om utredning och bistånd. Till lagen hör också förordning (2000:1222) om internationellt tullsamarbete. Även i förordning (1998:64) om tillämpning av Europeiska unionens tullinformationssystem (TiF) finns kompletterande bestämmelser till förordning 515/97. Den svenska förordningen reglerar bl.a. hur uppgifterna i TIS får användas av berörda svenska myndigheter, vilka dessa myndigheter är (Tullverket, Kustbevakningen, Polismyndigheten och Statens jordbruksverk) samt vilka myndigheter som får ha direktåtkomst till TIS (Tullverket, Polismyndigheten och Kustbevakningen). TiF föreskriver också att Tullverket får föra in uppgifter i TIS samt att Tullverket är registeransvarigt för TIS i Sverige samt är ansvarigt för gallring och bevarande av uppgifter i enlighet med artikel 33 i förordning 515/97. Svensk tillsynsmyndighet är enligt TiF Datainspektionen. På unionsnivå regleras skyddet för personuppgifter främst genom Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, dataskyddsdirektivet, och genom rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Dataskyddsregleringen på unionsnivå har varit föremål för översyn och ny reglering, dels en ny förordning, dels ett nytt direktiv, antogs nyligen och publicerades den 4 maj 2016. Den nya regleringen ska börja tillämpas i maj 2018. När det gäller Tullverket regleras skyddet av den enskildes personliga integritet bl.a. i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet (tulldatalagen) och förordningen (2001:646) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet (tulldataförordningen). Enligt 1 kap. 4 § första stycket 3 tulldatalagen får uppgifter behandlas för tillhandahållande av information som behövs hos Tullverket för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande. Behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet regleras i lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (tullbrottsdatalagen), med tillhörande förordning (2005:791) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (tullbrottsdataförordningen). Enligt 7 § tullbrottsdatalagen får uppgifter behandlas i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet om det behövs för att bl.a. fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det finns även bestämmelser om hantering av personuppgifter i annan lagstiftning, t.ex. i lagen om internationellt tullsamarbete och i förordningen i samma ämne, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete och i tullagen (2016:253). I 15 kap. 1b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns en bestämmelse som innebär att sekretess ska gälla för uppgifter som en myndighet har elektronisk tillgång till i en upptagning för automatiserad behandling hos en annan stat eller mellanfolklig organisation, om myndigheten inte får behandla uppgiften enligt en bindande EU-rättsakt eller ett av Sverige eller EU ingånget avtal med en annan stat eller mellanfolklig organisation. Tystnadsplikten som följer av bestämmelsen har företräde framför den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Som framgår ovan kan även andra myndigheter än Tullverket använda uppgifter som förts in i TIS. Det rör sig om Polismyndigheten, Kustbevakningen och Jordbruksverket. I vilken utsträckning som myndigheterna får behandla personuppgifter och stödet för detta finns i den lagstiftning som gäller för respektive myndighets personuppgiftsbehandling. De författningar som är aktuella i detta avseende är polisdatalagen (2010:361), kustbevakningsdatalagen (2012:145) respektive personuppgiftslagen (1998:204). 5 Kompletterande bestämmelser i svensk rätt 5.1 Behövs det lagändringar med anledning av ändringen av förordning 515/97? Regeringens bedömning: De författningsändringar som bedöms nödvändiga med anledning av ändringarna i förordning 515/97 kan göras genom reglering i förordning, med undantag av en ny sanktionsbestämmelse som bör regleras i lag. Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända mot promemorians bedömning. Skälen för regeringens bedömning: Ändringarna i förordning 515/97 innebär bl.a. att definitionen av tullagstiftning och fraktförare anpassas till definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (unionstullkodexen). Vidare definieras också mer konkret vilka myndigheter som ska ha tillgång till de databaser som skapas genom förordning 515/97. Därutöver skapas en skyldighet för fraktförare att skicka information om containerrörelser till en ny databas. Syftet med att samla denna information är att göra det möjligt att identifiera bedrägerier i samband med att varor förs in i eller ut ur unionen. I syfte att bättre bekämpa bedrägerier inrättas en databas som ska innehålla uppgifter om import, export och transitering av varor, inklusive transitering som sker inom en medlemsstat och så kallad direkt export. För att säkerställa skyddet av personuppgifter och information som registreras i databaserna införs särskilda bestämmelser som begränsar tillgången till information till särskilt utpekade användare och för vissa specifika syften. För att uppnå öppenhet och att säkerställa rätt till information i enlighet med EU:s dataskyddsbestämmelser ska en lista över behöriga myndigheter som har utsetts av medlemsstaterna publiceras. Även de enheter inom kommissionen som har tillgång till TIS ska publiceras. Vidare införs en ny gallringsregel som anger att information som lagras i TIS får sparas i fem år med en möjlig förlängning med två år. Den långa lagringstiden motiveras av den vanligtvis långa utredningsperioden och av att dessa uppgifter behövs vid genomförandet av gemensamma tulloperationer och utredningar. Förordning 515/97 är direkt tillämplig i medlemsstaterna och gäller som svensk lag. Utrymmet för nationella bestämmelser är därför begränsat och nationella regler ska endast utgöras av nödvändiga kompletterande bestämmelser. Regeringens uppfattning är att inga av de ovan angivna ändringarna kräver kompletterande bestämmelser i lag. De kompletterande bestämmelser som behövs kan införas genom reglering i förordning. Omarbetningen av förordning 515/97 medför också en skyldighet för medlemsstaterna att fastställa sanktioner vid åsidosättande av skyldigheterna att tillhandahålla uppgifter eller vid tillhandahållande av ofullständiga eller felaktiga uppgifter om containerstatus. Förordningen lämnar öppet om sanktionerna ska vara straffrättsliga eller av annat slag, t.ex. administrativa. Regeringen är av den uppfattningen att en sanktionsbestämmelse i form av tullförseelse bör införas genom en ändring i tullagen. 5.2 En ny sanktionsbestämmelse införs Regeringens förslag: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 18a.4-6 i rådets förordning (EG) nr 515/97 ska dömas för tullförseelse. Tullagen ska också ändras så att det framgår att lagen kompletterar förordning 515/97. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att invända mot promemorians förslag. Föreningen Svensk Sjöfart anför dock att regelverket måste ta hänsyn till den information som operatören faktiskt förfogar över då det kan finnas tillfällen då operatören inte känner till lastbärarens innehåll i detalj. Skälen för regeringens förslag: Enligt förordning 515/97 ska varje medlemsstat fastställa sanktioner vid åsidosättande av skyldigheterna att tillhandahålla uppgifter eller vid tillhandahållande av ofullständiga eller felaktiga uppgifter om containerstatus. Sådana sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 18a.6). Förordningen lämnar öppet om sanktionerna ska vara straffrättsliga eller av annat slag, t.ex. administrativa. Då det är fråga om åsidosättande av skyldigheter att tillhandahålla uppgifter eller tillhandahållande av ofullständiga eller felaktiga uppgifter enligt förordningen som ska sanktioneras anser regeringen att det ligger nära till hands att jämföra med den reglering som i dag finns beträffande bl.a. brott mot deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt tullagen. Av 5 kap. 2 § tullagen (2016:253) framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift i tullagstiftningen eller mot anmälningsplikten i artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, jämförd med 4 kap. 50 § döms för tullförseelse till böter. Detsamma ska gälla den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot beslut som Tullverket meddelat med stöd av tullagstiftningen om skyldighet att föra anteckningar och lämna uppgifter om varor som förvaras i en anläggning för tillfällig lagring, ett tullager eller en frizon eller som är föremål för förenklingar vid tillämpning av ett tullförfarande, om skyldighet i övrigt att lämna uppgift eller handling till Tullverket, eller om användningen eller förbrukningen av en icke-unionsvara. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Av 5 kap. 3 § tullagen framgår att ansvar för tullförseelse inte ska dömas ut, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken, lagen (2000:1225) om straff för smuggling, lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. De fall som tullförseelsen främst tar sikte på är underlåtenhet att lämna uppgift eller handling som ska lämnas till ledning för förtullningen, dvs. för att fastställa tull och skatt eller för att säkerställa att nödvändiga tillstånd finns. Den tar dock också sikte på fall då anmälningsskyldighet föreligger utan att uppgifterna i sig är till för att fastställa tull eller skatt eller för att kontrollera att tillstånd finns för att föra en viss vara över gränsen. Ett sådant fall är förhandsanmälan om att fartyg anländer svensk hamn. Regeringen anser att det finns sådana likheter mellan det som i dag omfattas av straffbestämmelsen i 5 kap. 2 § tullagen och det som avses i artikel 18a i EU-förordningen att bestämmelsen även bör omfatta de fall som nu ska sanktioneras. Som ovan konstaterats är det som ska sanktioneras åsidosättande av en skyldighet att tillhandahålla uppgifter eller tillhandahållande av ofullständiga eller felaktiga uppgifter och det rör sig alltså inte om någon allvarligare form av överträdelse. Föreningen Svensk Sjöfart har anfört att regelverket måste ta hänsyn till den information som operatören faktiskt förfogar över då det kan finnas tillfällen då operatören inte känner till lastbärarens innehåll i detalj. Regeringen konstaterar att en fraktförare enligt artikel 18a.6 ska rapportera CSM endast i den mån dessa är kända för fraktföraren och uppgifter för dessa händelser har tagits fram, samlats in eller bevarats i fraktförarens elektroniska register. Regeringen anser att de nya förseelserna kan hanteras inom den straffskala som anges i 5 kap. 2 § tullagen, dvs. som ett bötesbrott. Förutom uppsåtliga brott mot rapporteringskravet bör även överträdelser av oaktsamhet vara straffbelagda. I ringa fall bör det inte dömas till ansvar. Av unionstullkodexens artikel 5.2 framgår att med tullagstiftning avses det regelverk som utgörs av kodexen och de bestämmelser för att komplettera eller genomföra den som antagits på unionsnivå eller på nationell nivå, den gemensamma tulltaxan, den lagstiftning som fastställer ett unionssystem för tullbefrielser och slutligen internationella avtal som innehåller tullbestämmelser, i den mån de är tillämpliga i unionen. Regeringen bedömer att förordning 515/97 inte omfattas av begreppet tullagstiftning i tullagen. Alltså måste en uttrycklig hänvisning till förordning 515/97 föras in i 5 kap. 2 § tullagen. Eftersom skyldigheten för fraktförare att skicka information om containerrörelser slås fast i artikel 18a.4 föreslår Lagrådet att hänvisningen i paragrafen omfattar denna punkt. Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning och föreslår att en hänvisning till artikel 18a.4-6 i förordning 515/97 förs in i 5 kap. 2 § tullagen. Även 1 kap. 1 § i samma lag bör ändras så att det framgår att lagen även kompletterar förordning 515/97. Hänvisningsteknik I 5 kap. 2 § tullagen görs en hänvisning till EU-förordningen som är statisk, dvs. avser förordningen i en viss angiven lydelse. Denna hänvisningsteknik har valts eftersom det är fråga om en straffbestämmelse och ändringar i förordningen bör föranleda överväganden av lagstiftaren om huruvida lagtexten behöver ändras. Hänvisningen i 1 kap. 1 § tullagen är en upplysningsbestämmelse. Det är ändamålsenligt att hänvisningen till förordningen i detta fall är dynamisk, dvs. avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 6 Konsekvenser 6.1 Effekter för myndigheter och det allmänna Regeringens bedömning: Lagförslaget bedöms medföra marginellt ökade kostnader för myndigheterna. Kostnaderna bedöms kunna hanteras inom befintliga och beräknade ramar. Lagförslaget bedöms inte ha några offentligfinansiella effekter. Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända mot promemorians bedömning. Skälen för regeringens bedömning: Det finns inom rättsväsendet väl inarbetade rutiner för hantering av tullförseelser varför den föreslagna ändringen i tullagen förväntas medföra endast marginellt ökade administrativa kostnader för myndigheterna. Effekten av författningsförslaget bedöms bli så begränsad att den kan hanteras inom befintliga och beräknade ramar. Förslaget att införa en ny tullförseelse bedöms inte ha några offentligfinansiella effekter. 6.2 Effekter för företagen Regeringens bedömning: Lagförslagen bedöms inte medföra ökade kostnader för företagen. Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att invända mot promemorians bedömning. Föreningen Svensk Sjöfart anser att fraktförarens informationsplikt för containerrörelser knappast kan betraktas som ytterst begränsad då skyldigheten dels i vissa fall kan kräva investeringar i system eller teknik, dels är en ny tidskrävande arbetsuppgift för fraktförarna. Även Transportstyrelsen anser att konsekvenserna för företag i samband med den nya rapporteringsskyldigheten borde tydliggöras. Skälen för regeringens bedömning En ny skyldighet för fraktförare införs Genom ändringen av förordning 515/97 införs en ny skyldighet för fraktförare att till kommissionen rapportera status på containrar som är avsedda att föras in i unionens tullområde med fartyg från ett tredjeland, en skyldighet som kan komma att kräva investeringar i nya it-lösningar för de berörda företagen. Föreningen Svensk Sjöfart anser att fraktförarens informationsplikt för containerrörelser knappast kan betraktas som ytterst begränsad och Transportstyrelsen anser att konsekvenserna för företag i samband med den nya rapporteringsskyldigheten borde tydliggöras. Promemorian har gjort bedömningen att skyldigheten för fraktförare att rapportera CSM till kommissionen förvisso kan komma att kräva investeringar i nya it-lösningar för de berörda företagen men att denna skyldighet inte är något som följer av de förslag som lämnas i promemorian. Regeringen delar den bedömningen. Även om den skyldigheten inte är något som följer av det förslag som nu lämnas av regeringen finns det skäl att något beröra vilka företag det är som berörs av ändringen i EU-förordningen. Containertrafiken till och från Sverige 90 procent av landets import och export går via sjöfarten. De fem största hamnarna i Sverige är Göteborg, Helsingborg, Gävle, Stockholm och Norrköping med följande containervolym under 2014: Göteborg 836 600 Helsingborg 202 209 Gävle 141 126 Stockholm 49 000 Norrköping 44 620 En tredjedel av utrikeshandeln passerar Göteborgs hamn som är Sveriges största hamn. I hamnen finns t.ex. direktlinjer till och från USA, Indien, Mellanöstern och Asien. I Göteborg är det 3-4 rederier som har direkttrafik till eller från tredjeland. I Helsingborgs hamn har ett företag trafik med tredje land. Företagen uppskattas falla inom kategorin små eller medelstora företag enligt kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. Hamnarna i Stockholm, Gävle och Norrköping har ingen direkttrafik med tredjeland. 6.3 Övriga konsekvenser Förslaget bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och bedöms inte gå därutöver. Särskilda hänsyn bedöms inte behövas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande. Avseende behovet av speciella informationsinsatser informerar Tullverket regelmässigt om nyheter i tullagstiftningen på sin webbplats. Utöver detta kommer kommissionen att utfärda riktlinjer som ska hjälpa fraktförarna att förstå och fullgöra sina skyldigheter avseende rapporteringen av CSM. Förslagen har ingen effekt på kommuner eller landsting. Förslagen har heller ingen effekt på miljön och det finns inga jämställdhetsaspekter att beakta. 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Den föreslagna ändringen i tullagen ska träda i kraft den 1 april 2017. Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser. Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag och bedömning. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända mot promemorians förslag och bedömning. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av artikel 2 i förordning 2015/1525 framgår att förordningen träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Förordningen publicerades den 18 september 2015 och trädde i kraft den 8 oktober 2015. Den har tillämpats sedan den 1 september 2016 med undantag från artiklarna 1.5, 1.8, 1.9, 1.17 och 1.18 som ska tillämpas från och med den 8 oktober 2015. Kommissionens genomförandeförordningar 2016/345 och 2016/346, artiklarna 4 respektive 3, anger att dessa förordningar träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Förordningarna publicerades den 11 mars 2016 och trädde i kraft den 30 mars 2016. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/757 publicerades 14 maj 2016 och trädde i kraft den 2 juni 2016 (artikel 3). Alla förordningarna har tillämpats sedan den 1 september 2016. Det svenska regelverket ska komplettera de nu aktuella unionsbestämmelserna som har tillämpats sedan den 1 september 2016. Regeringen anser därför att den föreslagna ändringen i tullagen bör träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens bedömning är att detta är den 1 april 2017. Regeringen ser inte något behov av övergångsbestämmelser. Beträffande den nya bestämmelsen om tullförseelse ska, i fråga om straffansvar, förutom 2 kap. 10 § regeringsformen även de allmänna principer som kommer till uttryck i 5 § första och andra styckena lagen (1964:163) om införande av brottsbalken tillämpas. 8 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253) 1 kap. 1 § Paragrafen ändras endast på så sätt att en hänvisning till rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen förs in. Eftersom det är fråga om en upplysningsbestämmelse anges endast EU-förordningens namn och inte vilken lydelse av den som det hänvisas till (dynamisk hänvisning). 5 kap. 2 § Paragrafen ändras så att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 18a.4-6 i förordning (EG) nr 515/97, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/1525, döms till böter för tullförseelse. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/345 av den 10 mars 2016 anges bl.a. också när meddelanden om containerstatus ska överföras då dessa har tagits fram, samlats in eller bevarats i fraktförarnas elektroniska register. Hänvisningen till artikel 18a.4-6 i förordning 515/97 är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, en så kallad statisk hänvisning. Se avsnitt 5.2. Paragrafen har utformats i huvudsak enligt Lagrådets förslag dock med en redaktionell justering. Bestämmelsen har utformats efter mönster av 10 kap. 5 d § brottsbalken och 43 § jaktlagen (1987:259). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1525 av den 9 september 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 515/97 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/345 av den 10 mars 2016 om hur ofta rapportering av meddelanden om containerstatus ska ske samt uppgiftsformatet och överföringsmetoden Promemorians sammanfattning I promemorian redogörs för de ändringar i svensk rätt som bedöms vara nödvändiga som en följd av de ändringar i rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen som har tillämpats sedan den 1 september 2016. I detta avseende innehåller promemorian förslag till ändringar i tullagen samt vissa bestämmelser i förordning. I promemorian redogörs också för förslag till ändringar i svensk rätt som är nödvändiga för att rådets beslut 2009/917/RIF av den 30 november 2009 om användning av informationsteknik för tulländamål ska anses vara genomfört i svensk rätt. I detta avseende föreslås endast bestämmelser i förordning. Det föreslås en ny förordning om tullinformationssystemet som ska ersätta förordning (1998:64) om tillämpning av Europeiska unionens tullinformationssystem. Ändringarna i tullagen föreslås träda i kraft den 1 april 2017 och den nya förordningen om tullinformationssystemet föreslås träda i kraft den 1 november 2016. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 5 kap. 2 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen och de förordningar som meddelas med stöd av den förordningen, - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003, och - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen. - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003, - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen och - Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen. Vissa bestämmelser om autonoma åtgärder för militär utrustning finns i rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning. Lydelse enligt prop. 2015/16:175 Föreslagen lydelse 5 kap. 2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift i tullagstiftningen eller mot anmälningsplikten i artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, jämförd med 4 kap. 50 § döms för tullförseelse till böter. För tullförseelse döms till böter den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot föreskrift i tullagstiftningen eller mot anmälningsplikten i artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, jämförd med 4 kap. 50 §, eller 2. inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 18 a 5 eller 6 i förordning (EG) 515/97, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/1525. Första stycket gäller också den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot beslut som Tullverket meddelat med stöd av tullagstiftningen om 1. skyldighet att föra anteckningar och lämna uppgifter om varor som a) förvaras i en anläggning för tillfällig lagring, ett tullager eller en frizon eller, b) är föremål för förenklingar vid tillämpning av ett tullförfarande, 2. skyldighet i övrigt att lämna uppgift eller handling till Tullverket, eller 3. användningen eller förbrukningen av en icke-unionsvara. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Denna lag träder i kraft den 1 april 2017. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har getts möjlighet att yttra sig över promemorian. Riksdagens ombudsmän, Göta hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Datainspektionen, Läkemedelsverket, Tullverket, Skatteverket, Transportstyrelsen, Statens jordbruksverk, Föreningen svensk sjöfart, Näringslivets regelnämnd, Regelrådet, Svensk handel och Transportindustriförbundet. Göta hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Datainspektionen, Läkemedelsverket, Tullverket, Skatteverket och Statens jordbruksverk har inte haft något att invända mot lagförslaget. Riksdagens ombudsmän och Regelrådet har avstått från att yttra sig. Näringslivets regelnämnd, Svensk handel och Transportindustriförbundet har inte inkommit med något yttrande. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 5 kap. 2 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen och de förordningar som meddelas med stöd av den förordningen, - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003, och - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen. - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003, - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen, och - rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen. Vissa bestämmelser om autonoma åtgärder för militär utrustning finns i rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning. Lydelse enligt SFS 2016:884 Föreslagen lydelse 5 kap. 2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift i tullagstiftningen eller mot anmälningsplikten i artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, jämförd med 4 kap. 50 § döms för tullförseelse till böter. För tullförseelse döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot föreskrift i tullagstiftningen eller mot anmälningsplikten i artikel 3 i förordning (EG) nr 1889/2005, i den ursprungliga lydelsen, jämförd med 4 kap. 50 §, eller 2. inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 18a.5 eller 18a.6 i förordning (EG) nr 515/97, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1525. Första stycket gäller också den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot beslut som Tullverket meddelat med stöd av tullagstiftningen om 1. skyldighet att föra anteckningar och lämna uppgifter om varor som a) förvaras i en anläggning för tillfällig lagring, ett tullager eller en frizon, eller b) är föremål för förenklingar vid tillämpning av ett tullförfarande, 2. skyldighet i övrigt att lämna uppgift eller handling till Tullverket, eller 3. användningen eller förbrukningen av en icke-unionsvara. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Straffet är böter. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Denna lag träder i kraft den 1 april 2017. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-10-25 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Svante O. Johansson. Ändrade bestämmelser om tullsamarbete Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 2016 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Gabriela Kalm. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i tullagen 5 kap. 2 § Genom ändring av artikel 18a.4 i rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen har det införts en skyldighet för fraktförare att för containrar som är avsedda att med fartyg föras in i eller ut ur unionens tullområde skicka information om containerrörelser till en ny databas - CSM-databasen. Varje medlemsstat ska enligt artikel 18a.6 fastställa sanktioner vid åsidosättande av skyldigheterna att tillhandahålla uppgifter eller vid tillhandahållande av ofullständiga eller felaktiga uppgifter. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. I paragrafen föreslås en ny bestämmelse som föreskriver att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 18a.5 eller 18a.6 i förordningen döms för tullförseelse till böter. Eftersom skyldigheten för fraktförare att skicka information om containerrörelser slås fast i punkt 4 i artikeln föreslår Lagrådet att hänvisningen i paragrafen utvidgas till att även omfatta denna punkt. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, M Johansson, Bucht, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet Andersson Regeringen beslutar proposition Ändrade bestämmelser om tullsamarbete Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EU-regler Lag om ändring i tullagen (2016:253) 32015R1525 32016R0345