Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1504 av 7149 träffar
Propositionsnummer · 2017/18:30 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv Skr. 2017/18:30
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 30
Regeringens skrivelse 2017/18:30 Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv Skr. 2017/18:30 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 19 oktober 2017 Ylva Johansson Annika Strandhäll (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Bostadsbidraget - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv (RiR 2017:9). Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns anledning att se över bostadsbidraget men anser att det bör ske i ett större sammanhang. Regeringen har aviserat att den avser att göra en översyn av bostadsbidraget eftersom det finns behov av att modernisera regelverket och att förbättra den fördelningsmässiga träffsäkerheten. Regeringen har även lämnat förslag om förstärkningar av bostadsbidraget till barnfamiljer i form av höjda inkomstgränser och höjt umgängesbidrag samt införande av ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. Dessa förslag förbättrar även bostadsbidragets fördelningsmässiga träffsäkerhet (prop. 2017/18:6). Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 4 2.1 Bakgrund till granskningen 4 2.2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 4 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 5 3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga 1 Bostadsbidraget RiR 2017:9 - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2017 86 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat bostadsbidragets effekter på hushållens ekonomi och drivkrafter till arbete. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Bostadsbidraget - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv (RiR 2017:9), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 27 april 2017. 2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 2.1 Bakgrund till granskningen Riksrevisionens syfte med granskningen har varit dels att undersöka utvecklingen av bostadsbidragets fördelningsekonomiska precision, dels att analysera bostadsbidragets påverkan på de ekonomiska incitamenten till arbete. Riksrevisionen har identifierat fyra punkter som potentiellt innebär en utmaning för bostadsbidragets intentioner och som har bedömts motivera en närmare granskning: 1) bostadsbidraget urholkas i frånvaro av politiska beslut om höjning, 2) ensamstående med barn halkar efter i inkomstutvecklingen, 3) bostadsbidraget kan ha negativ effekt på arbetsutbudet samt 4) betydelsen av att bostadsbidraget är väl fungerande kan öka. 2.2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Bostadsbidragstagarna är i högre grad än tidigare ekonomiskt utsatta Riksrevisionen har funnit att de höjningar av det maximala bidraget och inkomstgränserna som har genomförts under de senaste 20 åren kraftigt understiger löneutvecklingen, men även till viss del utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). Som en följd av att det krävs allt lägre reala inkomster för att kvalificera sig för bostadsbidrag har gruppen som får bostadsbidrag minskat. Samtidigt har det genomsnittliga bostadsbidraget ökat och hushållen får bidrag under längre perioder än tidigare. Riksrevisionen har funnit att bostadsbidrag i allt större utsträckning har koncentrerats till hushåll med låga inkomster och låg relativ ekonomisk standard. Cirka en tredjedel av alla bostadsbidragstagare tog emot ekonomiskt bistånd under 2014. Av bostadsbidragshushållen bedöms sammanboende med barn vara de mest ekonomiskt utsatta. Bostadsbidragets omfördelande effekter har minskat Riksrevisionen har funnit att koncentrationen av bostadsbidraget till dem med allra lägst inkomster har gett bidraget en mer progressiv omfördelande profil. Men eftersom bostadsbidraget når färre personer, framför allt de mest ekonomiskt utsatta, bedömer Riksrevisionen att den totala omfördelande effekten av bostadsbidraget har minskat över tid. Bostadsbidraget bidrar därmed i mindre utsträckning till att lyfta individer över gränsen för låg relativ ekonomisk standard, något som gäller särskilt för bostadsbidragshushåll som består av sammanboende med barn. Marginaleffekterna för hushåll med bostadsbidrag har minskat Riksrevisionen har funnit att de genomsnittliga marginaleffekterna för hushåll med bostadsbidrag, både hushåll med och utan barn, har minskat sedan 2006. De genomsnittliga marginaleffekterna för hushåll med bostadsbidrag påverkas, utöver förändringar i skatter och regler för förmåner, även av hushållens förvärvsinkomster och uppbärande av ekonomiskt bistånd. Marginaleffekterna för bostadsbidragstagarna har därmed förbättrats på senare år, vilket enligt Riksrevisionens bedömning bör ha en positiv effekt på incitamenten till arbete. Höjt bostadsbidrag kan både höja och sänka marginaleffekterna Riksrevisionen anser att det är svårt att avgöra vilken nettoeffekt en höjning av bostadsbidraget skulle ha på bostadsbidragstagarnas marginaleffekter. Om bidraget höjs kan bidragets marginaleffekter minska för de hushåll som parallellt med bostadsbidrag får ekonomiskt bistånd, under förutsättning att hushållet till följd av höjningen inte längre får ekonomiskt bistånd. En höjning medför dock att hushåll med högre inkomster som tidigare inte var berättigade till bostadsbidrag kan bli berättigade, med högre marginaleffekter som följd. Riksrevisionen har funnit att andelen hushåll som får bostadsbidrag minskar kraftigt med högre inkomst. Marginaleffekten från bostadsbidrag utgör därmed ett avtagande problem ju högre inkomsten är, eftersom de marginaleffekter som kan kvarstå i teorin inte realiseras i praktiken. Unga hushåll som förlorar bostadsbidraget höjer sin förvärvsinkomst Riksrevisionen har funnit att hushållen utan barn som förlorar bostadsbidraget ökar sin förvärvsinkomst mer än barnhushållen, som kan behålla bidraget över 29 års-gränsen. Riksrevisionens sammantagna bedömning är att hushåll utan barn i genomsnitt kompenserar bortfallet av bostadsbidrag främst med förvärvsinkomst och att bostadsbidraget därmed har en viss negativ effekt på arbetsutbudet för unga hushåll utan barn. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen: - Ta större hänsyn till riksnormen för ekonomisk utsatthet vid fastställande av inkomstgränser och beloppsnivåer för bostadsbidraget. - Se över hur fördelningsmässigt träffsäkert bostadsbidraget är för att nå sammanboende hushåll med barn. - Se över om bostadsbidraget för unga hushåll utan barn är effektivt utformat utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. 3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar den genomgång av bostadsbidragets effekter på hushållens ekonomi och drivkrafter till arbete som Riksrevisionen har gjort i sin granskning. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser att det inom dagens bostadsbidragssystem finns vissa aspekter som behöver förbättras. Regeringen delar således Riksrevisionens bedömning att det finns anledning att se över bostadsbidraget. Regeringen har aviserat sin avsikt att göra en översyn av bostadsbidraget eftersom det finns behov av att modernisera regelverket och att förbättra den fördelningsmässiga träffsäkerheten (prop. 2015/16:100, prop. 2016/17:1 och prop. 2017/18:1). Bostadsbidraget bör ses över i ett större sammanhang, och tillsammans med underhållsstödet, eftersom det finns behov av en översyn även av andra skäl än de som Riksrevisionen framför. Regelverket bör t.ex. utformas så det blir mer neutralt i förhållande till olika typer av boenden och så att risken för skuldsättning minskar. Vilka målgrupperna inom bostadsbidraget bör vara är sådana överväganden som regeringen anser bör göras inom ramen för en bredare översyn av förmånen. I samband med en sådan översyn kan det även finnas anledning att se över marginaleffekterna inom bostadsbidraget. Regeringen har lämnat flera förslag om förstärkningar av bostadsbidraget till barnfamiljer. Inkomstgränserna för barnfamiljer höjdes den 1 januari 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 12). I den föreslagna reformen om ett nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis har regeringen föreslagit att inkomstgränserna ska höjas ytterligare för barnfamiljer under åren 2018-2021 (prop. 2017/18:6). En sådan höjning av inkomstgränserna ger ett höjt bidrag för barnfamiljer med låga inkomster och innebär att fler hushåll kommer att kunna kvalificera sig för bostadsbidrag. Regeringen har även i samma proposition föreslagit att umgängesbidraget till föräldrar som har barn som bor tidvis i hushållet ska höjas. För hushåll med låg ekonomisk standard har den ekonomiska familjepolitiken stor betydelse. Syftet med den ekonomiska familjepolitiken är att den ska bidra till en god levnadsstandard för alla barnfamiljer och minska skillnaderna mellan hushåll med och utan barn. Av de familjeekonomiska stöden har de behovsprövade stöden som bostadsbidrag särskilt stor betydelse när det gäller att minska risken för ekonomisk utsatthet. De utgör en viktig del av många familjers disponibla inkomst, i synnerhet för ensamstående föräldrar vilka i hög utsträckning är kvinnor. Av bostadsbidragsmottagarna är cirka 55 procent ensamstående kvinnor, 18 procent ensamstående män och 27 procent sammanboende. Att förbättra situationen för familjer med låg ekonomisk standard är en prioriterad uppgift för regeringen. Barnfamiljer med låg ekonomisk standard behöver fortsatt stöd och den omfördelande profilen i familjepolitiken behöver förstärkas ytterligare. Regeringen tar med sig Riksrevisionens iakttagelser i den fortsatta beredningen inför en översyn av bostadsbidraget. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Bostadsbidraget RiR 2017:9 - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2017 Närvarande: Y Johansson, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Annika Strandhäll Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv