Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2022/23:99 Vårändringsbudget för 2023 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 april 2023 Ulf Kristersson Niklas Wykman (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens utgifter för budgetåret 2023. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagförslag 11 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1857) om ändring i lagen (2022:1042) om ändring i socialförsäkringsbalken 11 2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 12 3 Inledning 13 3.1 Ändringar i statens budget 13 3.2 Konsekvenser för statens budget 13 4 Förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget 15 4.1 Ärendet och dess beredning 15 4.2 Bestämmelser om bostadsbidrag 15 4.3 Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget 16 4.4 Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget förlängs och höjs 16 4.5 Konsekvenser av förslagen 19 4.5.1 Barnfamiljer med bostadsbidrag 19 4.5.2 Konsekvenser för statens budget 20 4.5.3 Konsekvenser för statliga myndigheter 20 4.5.4 Konsekvenser för jämställdheten 21 4.5.5 Konsekvenser för barn 21 4.5.6 Konsekvenser för enskilda 21 4.5.7 Konsekvenser för kommunerna 23 4.5.8 Konsekvenser för Sveriges internationella åtaganden 23 5 Ändringar av statens utgifter 25 5.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 25 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 26 5.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 30 5.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 30 5.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 32 5.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 33 5.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 37 5.8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 39 5.9 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41 5.10 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 41 5.11 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 42 5.12 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 42 5.13 Utgiftsområde 15 Studiestöd 44 5.14 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 44 5.15 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 49 5.16 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 50 5.17 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 51 5.18 Utgiftsområde 21 Energi 54 5.19 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 55 5.20 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 56 5.21 Utgiftsområde 24 Näringsliv 58 Bilaga 1 Förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader Bilaga 2 Bidrag till Europeiska unionen för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd till Ukraina Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2023 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1857) om ändring i lagen (2022:1042) om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 4.4). 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.2 och 4.4). 3. Riksdagen godkänner att regeringen under 2023 förvärvar fastigheten Skövde Kasernen 1 för högst 99 000 000 kronor (avsnitt 5.2). 4. Riksdagen godkänner att regeringen under 2023 förvärvar fastigheterna Eskilstuna Vapnet 1 och Eskilstuna Vapnet 2 för sammanlagt högst 265 000 000 kronor (avsnitt 5.2). 5. Riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att genom försäljning överlåta fastigheten Stockholm Kungliga myntet 1 (avsnitt 5.2). 6. Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag till Europeiska unionen för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 och bemyndigar regeringen att under 2024-2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag enligt avtalet på sammanlagt högst 1 153 500 000 kronor (avsnitt 5.2). 7. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 5.4). 8. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan (avsnitt 5.5). 9. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan (avsnitt 5.5). 10. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 5.6). 11. Riksdagen godkänner att regeringen under 2023 beslutar om att delta i bildandet av stiftelsen European Solar Telescope - Fundación Canaria (EST-CF) och bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om ett tillskott till stiftelsen på högst 2 400 000 kronor (avsnitt 5.14). 12. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Gasprisstöd inom utgiftsområde 21 Energi (avsnitt 5.18). 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta att Affärsverket svenska kraftnät får ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret som uppgår till högst 1 650 000 000 kronor (avsnitt 5.18). 14. Riksdagen godkänner att målet för elproduktionens sammansättning år 2040 är 100 procent fossilfri elproduktion (avsnitt 5.18). 15. Riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m. den 1 juli 2023 disponera de avgifter som fr.o.m. detta datum tas ut med stöd av lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter (avsnitt 5.20). 16. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023-2028 för anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel besluta om en årlig medlemsavgift till Agrinaturas ekonomiska förening (EEIG) på högst 140 000 kronor (avsnitt 5.20). 17. Riksdagen godkänner att Lernia AB:s uppdrag ändras i enlighet med regeringens förslag (avsnitt 5.21). 18. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1. 19. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2. Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2023 Tusental kronor Utgifts-område Anslag Beslutad ram/anvisat anslag Förändring av ram/anslag Ny ram/ny anslagsnivå 1 Rikets styrelse 18 270 004 -58 600 18 211 404 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 438 -61 500 3 698 938 6:1 Allmänna val och demokrati 149 840 2 900 152 740 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 021 399 22 100 19 043 499 1:1 Statskontoret 108 272 -500 107 772 1:2 Kammarkollegiet 118 318 21 600 139 918 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 1 000 79 255 3 Skatt, tull och exekution 12 923 291 -25 000 12 898 291 1:1 Skatteverket 8 199 362 -25 000 8 174 362 4 Rättsväsendet 68 305 854 300 000 68 605 854 1:2 Säkerhetspolisen 2 060 983 50 000 2 110 983 1:6 Kriminalvården 13 383 310 300 000 13 683 310 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 961 357 -50 000 3 911 357 5 Internationell samverkan 2 094 669 286 000 2 380 669 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 333 554 291 000 1 624 554 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 294 -5 000 178 294 6 Försvar och samhällets krisberedskap 96 369 530 660 000 97 029 530 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 52 327 048 -976 000 51 351 048 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 501 512 302 000 1 803 512 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 29 492 005 1 334 000 30 826 005 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 -25 000 481 850 2:7 Statens haverikommission 49 611 25 000 74 611 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 429 732 89 700 110 519 432 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 486 -300 18 128 186 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 409 40 000 551 409 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 257 451 50 000 1 307 451 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 304 800 000 107 227 304 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 809 604 800 000 1 609 604 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 136 204 000 55 598 136 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 105 400 204 000 1 309 400 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 159 584 720 000 105 879 584 1:8 Bostadsbidrag 4 564 633 720 000 5 284 633 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 206 -100 000 5 465 206 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 132 083 -100 000 4 032 083 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 103 686 -19 100 90 084 586 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 591 264 50 000 7 641 264 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 926 037 -50 000 6 876 037 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 000 000 -21 600 978 400 2:1 Arbetsmiljöverket 819 020 -2 500 816 520 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 5 000 38 722 15 Studiestöd 27 912 395 249 000 28 161 395 1:2 Studiemedel 19 738 606 247 000 19 985 606 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 734 890 2 000 736 890 16 Utbildning och universitetsforskning 94 991 971 617 800 95 609 771 1:1 Statens skolverk 1 319 762 32 500 1 352 262 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 803 307 2 500 805 807 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 906 193 -27 500 3 878 693 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 203 418 20 000 223 418 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 994 422 500 000 4 494 422 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 754 236 70 000 3 824 236 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 869 222 10 000 1 879 222 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 003 999 -4 000 999 999 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 578 029 300 578 329 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 380 846 -14 000 7 366 846 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 28 000 448 061 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 667 948 52 400 16 720 348 13:5 Insatser för den ideella sektorn 123 758 50 000 173 758 15:1 Spelinspektionen 78 332 2 400 80 732 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 099 158 5 500 6 104 658 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 -6 000 6 500 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 -14 000 29 000 1:6 Lantmäteriet 721 241 20 000 741 241 2:1 Konsumentverket 171 338 -2 000 169 338 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 54 447 6 500 60 947 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 13 559 1 000 14 559 20 Allmän miljö- och naturvård 19 542 691 9 000 19 551 691 1:1 Naturvårdsverket 620 648 9 000 629 648 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 087 568 -9 000 1 078 568 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 244 565 25 000 1 269 565 1:14 Skydd av värdefull natur 1 170 500 40 000 1 210 500 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 317 723 -6 000 311 723 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen 50 200 -50 000 200 21 Energi 5 094 849 15 000 5 109 849 1:12 Gasprisstöd 150 000 15 000 165 000 22 Kommunikationer 78 952 417 -1 000 78 951 417 2:1 Post- och telestyrelsen 119 862 -500 119 362 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 162 410 -500 161 910 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 373 352 109 500 19 482 852 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 171 348 3 000 174 348 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 70 500 203 849 1:8 Statens jordbruksverk 740 665 16 000 756 665 1:14 Livsmedelsverket 327 670 20 000 347 670 24 Näringsliv 11 357 773 38 750 11 396 523 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 389 755 -25 500 3 364 255 1:4 Tillväxtverket 490 399 5 500 495 899 1:5 Näringslivsutveckling 357 442 11 000 368 442 1:8 Sveriges geologiska undersökning 304 249 -1 000 303 249 1:11 Bolagsverket 68 140 10 000 78 140 1:13 Konkurrensverket 175 846 11 000 186 846 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 27 850 25 000 52 850 2:3 Exportfrämjande verksamhet 313 367 9 750 323 117 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 5 500 26 017 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 -12 500 87 500 Summa anslagsförändring på ändringsbudget 3 975 050 Tabell 1.2 Ändrade beställningsbemyndiganden 2023 Tusental kronor Utgifts-område Anslag Beslutat beställnings-bemyndigande Förändring av beställnings-bemyndigande Nytt beställnings-bemyndigande Tidsperiod 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 353 000 123 000 476 000 2024-2027 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 24 860 000 4 182 000 29 042 000 2024-2028 6 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 158 114 700 12 549 300 170 664 000 2024-20331 6 2:4 Krisberedskap 3 350 000 3 350 000 2024-20292 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 12 000 102 000 114 000 2024-20273 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 980 000 3 223 000 4 203 000 2024-20294 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 32 000 32 000 2024-2025 10 2:1 Försäkringskassan 27 000 27 000 2024-2026 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 12 000 000 4 000 000 16 000 000 2024-2027 14 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 2 405 000 300 000 2 705 000 2024-2030 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 851 745 23 000 1 874 745 2024-2029 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 200 000 25 000 225 000 2024-2026 20 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 450 000 1 050 000 1 500 000 2024-2032 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 56 000 000 6 400 000 62 400 000 2024-20605 22 1:14 Trängselskatt i Göteborg 14 000 000 1 500 000 15 500 000 2024-20406 Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget 33 536 300 Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2024 t.o.m. angivet slutår. 1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2024-2031 till 2024-2033. 2 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2024-2028 till 2024-2029. 3 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2024-2026 till 2024-2027. 4 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2024-2028 till 2024-2029. 5 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2024-2057 till 2024-2060. 6 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2024-2037 till 2024-2040. 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1857) om ändring i lagen (2022:1042) om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:1857) om ändring i lagen (2022:1042) om ändring i socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. 2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 97 kap. 23 a § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. 97 kap. 23 a § Bostadsbidrag lämnas månadsvis som tilläggsbidrag till barnfamiljer med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidrag som lämnas enligt 95 kap. 2 § första stycket 1-4 för samma månad. Bostadsbidrag lämnas månadsvis som tilläggsbidrag till barnfamiljer med ett belopp som motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidrag som lämnas enligt 95 kap. 2 § första stycket 1-4 för samma månad. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 3 Inledning 3.1 Ändringar i statens budget Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen. Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall då ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 och 34). Regeringen har lämnat tre extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2023. Propositionerna har avsett stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser (prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31, rskr. 2022/23:118-120), tillfällig skatt på vissa energiproducenters överintäkter (prop. 2022/23:58, bet. 2022/23:FiU33, rskr. 2022/23:125) och försvarsmateriel till Ukraina (prop. 2022/23:92, bet. 2022/23:FiU38, rskr. 2022/23:150 och 151). I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare ändringar i statens budget. 3.2 Konsekvenser för statens budget De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 4,0 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,5 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,5 miljarder kronor. Av nettoeffekten är 1,1 miljarder kronor hänförliga till förändringar av regelstyrda anslag och direkta effekter av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Ytterligare 2,9 miljarder kronor avser oförutsedda utgiftsökningar och omständigheter som ställer krav på ändringar av budgeten. De största utgiftsökningarna avser ersättning för höga sjuklönekostnader, 0,8 miljarder kronor, förstärkt bostadsbidrag, 0,7 miljarder kronor, och statligt stöd till vuxenutbildning, 0,5 miljarder kronor. Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 4,0 miljarder kronor till följd av förslagen i denna proposition. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Statens budgetsaldo och statens finansiella sparande beräknas försämras med 2,3 miljarder kronor 2024, 1,5 miljarder kronor 2025, 1,0 miljarder kronor 2026, 1,2 miljarder kronor 2027, 1,3 miljarder kronor 2028, 0,8 miljarder kronor 2029 och 0,4 miljarder kronor 2030. De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 33,5 miljarder kronor. De största ökningarna är hänförliga till anskaffning av materiel och anläggningar med 12,5 miljarder kronor, trängselskatt i Stockholm med 6,4 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 4,2 miljarder kronor och lönebidrag och Samhall m.m. med 4,0 miljarder kronor. I 2023 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna t.o.m. 2026 (prop. 2022/23:100 avsnitt 7.5 tabell 7.14). I samma proposition redovisas även budgeteffekterna för den offentliga sektorns finansiella sparande (prop. 2022/23:100 avsnitt 9.2 tabell 9.5). De anslagsförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i 2023 års ekonomiska vårproposition. 4 Förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget 4.1 Ärendet och dess beredning Inom Socialdepartementet har promemorian Förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader tagits fram (S2023/01136). I promemorian föreslås att det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget som betalas ut t.o.m. juni 2023 förlängs t.o.m. december 2023. Det föreslås även att tilläggsbidraget höjs fr.o.m. juli 2023. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1, avsnitt 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1, avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1, avsnitt 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2023/01136). 4.2 Bestämmelser om bostadsbidrag Bostadsbidraget är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån som har såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bidraget lämnas dels till barnfamiljer, dels till ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år och som inte har barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i 95-98 kap. socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. Bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas till hushåll med barn som är yngre än 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Rätt till bostadsbidrag som barnfamilj gäller för den som har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet, på heltid eller växelvis ungefär halva tiden, och för den som med anledning av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem. Barnfamiljer kan dels få ett bidrag till bostadskostnader, dels ett bidrag för att barn stadigvarande bor eller tidvis vistas i hushållet. Det senare lämnas som särskilt bidrag för hemmavarande barn, särskilt bidrag för barn som bor växelvis och som bidrag för umgängesbarn. Bostadsbidragets storlek bestäms av hushållets sammansättning, den bidragsgrundande bostadskostnaden, bostadens storlek och den bidragsgrundande inkomsten. Bostadsbidrag beräknas utifrån hushållets uppskattade inkomster för ett helt kalenderår och betalas ut löpande som ett preliminärt bidrag. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre än 150 000 kronor för ensamstående föräldrar eller 75 000 kronor per person för sammanboende föräldrar, minskas bostadsbidraget med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Även hushållets sammanlagda förmögenhet över 100 000 kronor beaktas vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten. Den ökas med 15 procent av förmögenheter som överstiger 100 000 kronor. En bidragsmottagare är skyldig att anmäla ändrade inkomster och förhållanden till Försäkringskassan. Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats av Skatteverket. Den som har haft lägre inkomster än vad som preliminärt uppgavs till Försäkringskassan får en tilläggsutbetalning med ränta. Den som uppskattade sina inkomster för lågt får betala tillbaka det belopp som har betalats ut för mycket, plus en avgift. Tilläggsutbetalning och återbetalning kommer dock bara i fråga när skillnaden mellan slutligt och preliminärt bostadsbidrag är minst 1 200 kronor under ett år. Vid uppskattning av kostnader för bl.a. uppvärmning och hushållsel i samband med beräkningen av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag tillämpas schablonbeloppen i Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad, se 3 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag. 4.3 Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget Ett tillfälligt tilläggsbidrag lämnas till barnfamiljer med bostadsbidrag under perioden 1 juli 2022-30 juni 2023. Tilläggsbidraget har samma utformning som det tilläggsbidrag som lämnades under perioden 1 juli-31 december 2020 och under motsvarande period 2021 med anledning av den ekonomiska situation som barnfamiljer riskerade att hamna i till följd av covid-19-pandemin. Tilläggsbidraget återinfördes under perioden juli-december 2022 med anledning av ökade levnadsomkostnader till följd av händelserna i Sveriges närområde (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463) och förlängdes t.o.m. den 30 juni 2023 (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Tilläggsbidraget lämnas till den som har rätt till bostadsbidrag i form av särskilt bidrag eller umgängesbidrag enligt 96 kap. 3 och 4-9 §§ SFB (96 kap. 3 a § SFB). Tilläggsbidraget beräknas utifrån storleken på det preliminära bostadsbidraget och lämnas månadsvis med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidraget (97 kap. 23 a § SFB). Det beräknas således inte utifrån den bidragsgrundande inkomsten utan lämnas som ett separat bidrag utanför beräkningen av det ordinarie bostadsbidraget (95 kap. 4 § SFB). Tilläggsbidraget lämnas utan ansökan (110 kap. 6 § tredje stycket 7 SFB). Tilläggsbidraget omfattas inte av den slutliga avstämning som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret (98 kap. 12 § SFB). Storleken på tilläggsbidraget påverkas således inte av det slutliga bostadsbidraget. 4.4 Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget förlängs och höjs Regeringens förslag: Bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer ska fortsätta att lämnas t.o.m. den 31 december 2023. Bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer ska fr.o.m. den 1 juli 2023 lämnas månadsvis med ett belopp som motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget för samma månad. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker, är positiva till eller har inga synpunkter på förslaget, däribland Boverket, Centrala Studiestödsnämnden (CSN), Domstolsverket, Hyresgästföreningen, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen (LO), Pensionsmyndigheten, Rädda Barnen, Socialstyrelsen och Sveriges Makalösa Föräldrar. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser sig varken kunna tillstyrka eller avstyrka utformningen av förslaget. Boverket, LO, Rädda Barnen och Sveriges Makalösa Föräldrar framför att även barnfamiljer med ekonomiskt bistånd bör få reell del av den inkomstförstärkning som tilläggsbidraget innebär. Kronofogdemyndigheten liksom Rädda Barnen framför att förslaget inte heller medför någon ekonomisk förbättring för personer med löneutmätning. Hyresgästföreningen anser att fler tillfälliga åtgärder och även mer permanenta förstärkningar av bostadsbidraget bör införas. LO och Rädda Barnen anser att behovet av stöd till barnfamiljer i den aktuella situationen kommer att kvarstå efter den 31 december 2023 och att det behövs mer långsiktiga förändringar av bostadsbidraget. Sveriges Makalösa Föräldrar anser att den föreslagna höjningen inte är tillräcklig. Socialstyrelsen framför synpunkter på konsekvensanalysen och efterfrågar en mer utförlig analys kring de barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd. I stället för att återkommande förlänga tilläggsbidraget anser ISF att regeringen bör utreda en mer långsiktig lösning. ISF efterlyser också en uppföljning av hur tilläggsbidraget hittills har fungerat. Konjunkturinstitutet framför att den prisnivå som nu möter hushållen förväntas vara permanent högre och att det behövs en mer långsiktig syn på hur offentliga stöd ska vara konstruerade. Försäkringskassan framför att utformningen av tilläggsbidraget medför en viss risk för felaktiga utbetalningar och att det är bättre för såväl mottagarna som Försäkringskassan med mer långsiktiga och hållbara lösningar. Skälen för regeringens förslag: Det ekonomiska läget har bidragit till att många hushåll fått kraftigt höjda utgifter. Statistiska centralbyrån (SCB) noterade en fortsatt ökad inflationstakt för februari 2023. Inflationstakten uppgick, enligt konsumentprisindex (KPI), till 12 procent i februari 2023 jämfört med februari 2022. Inflationstakten påverkades av prisökningar på bl.a. livsmedel, som ökade med 22 procent under samma tidsperiod. Många förmåner och bidrag följer prisutvecklingen genom att de är knutna till prisbasbeloppet. Exempelvis garantipension för pensionärer med låg eller ingen inkomstpension och omvårdnadsbidraget som lämnas till familjer med barn med funktionsnedsättning. Bostadsbidraget däremot, liksom andra förmåner som lämnas till barnfamiljer som barnbidrag, flerbarnstillägg och underhållsstöd, följer inte kostnadsutvecklingen utan lämnas med nominellt fastställda belopp. De allmänna prisökningarna påverkar särskilt barnfamiljer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler. Kostnader för boende är den största enskilda utgiftsposten för många barnfamiljer. Bostadsbidraget är en förmån som betalas ut till barnfamiljer med svag ekonomi. Av den anledningen är bostadsbidraget en lämplig förmån att använda för att ge ett extra ekonomiskt stöd till barnfamiljer med låga inkomster. För att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader till följd av den extraordinära situation som nu råder har bostadsbidraget till barnfamiljer förstärkts med ett tilläggsbidrag. Det tillfälliga tilläggsbidraget lämnas under perioden 1 juli 2022-30 juni 2023. Mot bakgrund av den försämrade ekonomiska situation som barnfamiljer med låga inkomster har fått på grund av fortsatt ökade levnadsomkostnader, föreslår regeringen att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag ska förlängas. Tilläggsbidraget är ett stöd av extraordinär karaktär som lämnas under en begränsad tidsperiod och bör som längst fortsätta att lämnas t.o.m. den 31 december 2023. Tilläggsbidraget lämnas i dag med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidraget för samma månad. Det finns med hänsyn till den försämrade ekonomiska situationen för barnfamiljer med låga inkomster skäl att höja tilläggsbidraget. I promemorian föreslås att tilläggsbidraget ska höjas och lämnas med ett belopp som motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget för samma månad. De flesta remissinstanserna är positiva till den föreslagna höjningen. Sveriges Makalösa Föräldrar anser dock att en höjning till 40 procent inte är tillräcklig. Regeringen anser, i likhet med vad som föreslås i promemorian, att omräkningsfaktorn bör höjas till 40 procent. Höjningen bör träda i kraft så snart som möjligt vilket bedöms vara den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser om tilläggsbidrag bör fortfarande gälla för bostadsbidrag som avser tid före den 1 juli 2023. Flera remissinstanser, såsom Boverket, LO, Rädda Barnen och Sveriges Makalösa Föräldrar, anser att även barnfamiljer med ekonomiskt bistånd bör få reell del av inkomstförstärkningen som det tillfälliga tilläggsbidraget innebär. Kronofogdemyndigheten framför att förslaget inte heller medför någon ekonomisk förbättring för personer med löneutmätning eftersom utmätningsbeloppet för dessa personer ökar lika mycket som bostadsbidraget ökar. Det aktuella förslaget utgår emellertid från bostadsbidraget och dess utformning. Frågor om försörjningsstöd och utmätning av lön omfattas därmed inte av detta lagstiftningsärende. I sammanhanget kan nämnas att regeringen har fastställt riksnormen för 2023 till en nivå som är 8,6 procent högre än 2022 års nivå med anledning av en högre inflation. Det kan jämföras med höjningen av riksnormen mellan 2021 och 2022, som var 1,6 procent. Hyresgästföreningen anser att fler tillfälliga åtgärder bör införas inom bostadsbidraget, t.ex. att även hushåll med unga utan barn bör få del av tilläggsbidraget. Många av de unga som får bostadsbidrag är studenter som med höjningen av prisbasbeloppet för 2023 har fått ett höjt studiemedelsbelopp. Regeringen konstaterar att det saknas beredningsunderlag för sådana förändringar av bostadsbidraget som Hyresgästföreningen förordar. Flera remissinstanser, bl.a. Hyresgästföreningen, LO och Sveriges Makalösa Föräldrar, framför att det finns behov av mer långsiktiga förändringar av bostadsbidragets funktion. Försäkringskassan, ISF och Konjunkturinstitutet anser att det skapar osäkerhet att återkommande förlänga ett tillfälligt stöd och att en mer långsiktig syn därför vore att föredra. Som framgår ovan är förlängningen och höjningen av tilläggsbidraget en tillfällig åtgärd i en extraordinär situation och att regeringen bedömer att tilläggsbidraget som längst bör lämnas t.o.m. utgången av 2023. Frågan om mer långsiktiga förändringar av bostadsbidraget omfattas inte av detta lagstiftningsärende. Försäkringskassan och ISF framför att utformningen av tilläggsbidraget medför vissa risker, t.ex. för felaktiga utbetalningar och ökad skuldsättning. Regeringen instämmer i att det finns en viss risk att personer får behålla tilläggsbidraget även om de behöver betala tillbaka hela det preliminära bostadsbidraget när de underskattat sina inkomster vid ansökan. En viktig utgångspunkt för regeringen är att tilläggsbidraget i sig inte ska öka risken för skuldsättning hos barnfamiljer och därför inte ingår i avstämningsförfarandet inom bostadsbidraget. Ytterligare en anledning till att tilläggsbidraget inte ingår i avstämningen är att bidraget betalas ut med automatik utan särskild ansökan, se Extra vårändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd för Ukraina (prop. 2021/22:269 s. 77). 4.5 Konsekvenser av förslagen 4.5.1 Barnfamiljer med bostadsbidrag Enligt statistik från Försäkringskassan tog knappt 135 000 hushåll emot bostadsbidrag i december 2022. Av dessa var den dominerande delen, 112 600 hushåll, barnhushåll. Det motsvarar knappt 84 procent. Den övervägande delen av barnhushållen, knappt 92 600, utgörs av hushåll med hemmavarande barn. Den vanligaste förekommande mottagaren av bostadsbidrag för barnhushåll är gruppen ensamstående kvinnor som står för 62 procent av barnhushållen. Andelen ensamstående män är 11 procent. Cirka 73 procent av barnhushållen som tar emot bostadsbidrag består av ensamstående med barn. Drygt en fjärdedel av de barnfamiljshushåll som får bostadsbidrag består av sammanboende sökande. I tabell 4.1 nedan visas antal och andel hushåll med bostadsbidrag. Tabell 4.1 Antal och andel hushåll med bostadsbidrag i december 2022 Hushållstyp Antal hushåll Andel Hemmavarande barn 92 538 82 % Växelvist boende barn 16 281 14 % Umgängesbarn 3 770 3 % Sammanboende sökande 30 544 27 % Ensamstående sökande 82 045 73 % Källa: Försäkringskassan. De barnfamiljer som tar emot bostadsbidrag har som grupp en annan försörjningsprofil än övriga barnfamiljer. För 83 procent av de hushåll som inte tar emot bostadsbidrag är löneinkomster den huvudsakliga försörjningen. Motsvarande siffra för hushåll med bostadsbidrag är 52 procent. Bland barnfamiljer som tar emot bostadsbidrag får 17 procent av de ensamstående även ekonomiskt bistånd. För sammanboende mottagare är siffran 34 procent. Beräkningarna är gjorda i FASIT och är en prognos för 2023. FASIT är en mikrosimuleringsmodell som beräknar effekterna av förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen för individer och hushåll. För hushåll som får inkomstprövade bidrag såsom bostadsbidrag uppkommer marginaleffekter, t.ex. när en förälder börjar arbeta eller ökar sin arbetstid. Marginaleffekterna medför att de ekonomiska drivkrafterna till arbete minskar, vilket kan påverka arbetsutbudet negativt. Många mottagare av bostadsbidrag är ensamstående kvinnor med barn. Svaga incitament till arbete kan leda till lägre arbetskraftsdeltagande vilket i sin tur kan bidra till att vissa hushåll med barn får en långvarigt låg ekonomisk standard. Risken kan vara särskilt stor för grupper som i genomsnitt har en svagare förankring på arbetsmarknaden, t.ex. utrikes födda kvinnor. I ett kort perspektiv är det sannolikt mindre problematiskt, men i ett längre perspektiv löper den som tar emot bostadsbidrag större risk än andra personer att inte komma i arbete, till följd av de höga marginaleffekterna. Det är betydelsefullt att fler personer kommer i arbete och klarar sin försörjning på det sättet. Personer som har ett arbete har en betydligt lägre risk för låg ekonomisk standard. Bostadsbidrag betalas i större utsträckning ut till barnhushåll med låga inkomster, bland vilka andelen ensamstående föräldrar och utrikes födda föräldrar är relativt hög. Att den övervägande andelen barnhushåll är ensamförälder-hushåll beror inte enbart på att ensamstående ofta har låg ekonomisk standard - även om det är vanligare i den gruppen - utan även på att de individuella inkomstgränserna inom bostadsbidraget för makar eller sambor är bestämda till en nivå som motsvarar hälften av inkomstgränsen för en ensamstående förälder (se avsnitt 4.2). Såväl inkomster och boendekostnader som storleken på hushållet påverkar hur mycket som lämnas i preliminärt bostadsbidrag. I tabell 4.2 nedan visas genomsnittlig månadsinkomst och genomsnittligt bostadsbidrag per månad för olika hushållstyper. Den genomsnittliga bidragsgrundande inkomsten i december 2022 för samtliga barnhushåll var 191 200 kronor per år, eller 15 933 kronor per månad. I genomsnitt utbetalades 2 459 kronor per månad i bostadsbidrag till barnhushåll med bostadsbidrag. Den genomsnittliga bostadskostnaden för barnhushåll med bostadsbidrag var 7 204 kronor i månaden i december 2022. Notera att bostadsbidragets inkomstgränser leder till att inkomsten per person är lägre i sammanboendehushåll än för ensamstående. Tabell 4.2 Bidragsgrundande inkomst och bidragsbelopp per barnhushållstyp i kronor inom bostadsbidraget, december 2022 Hushållstyp Månadsinkomst Bostadsbidrag Samtliga barnhushåll 15 933 2 459 Hemmavarande barn 15 657 2 693 Växelvist boende barn 18 339 1 985 Umgängesbarn 12 318 2 006 Sammanboendehushåll 18 221 2 308 Ensamståendehushåll 15 081 2 500 Källa: Försäkringskassan. 4.5.2 Konsekvenser för statens budget Den förlängning och höjning av tilläggsbidraget som föreslås innebär att Försäkringskassan ska fortsätta att lämna tilläggsbidrag till de barnhushåll som får bostadsbidrag under perioden juli-december 2023. Tilläggsbidraget föreslås beräknas för varje månad med en omräkningsfaktor på 40 procent, dvs. 0,40 av det beräknade och utbetalade ordinarie preliminära bostadsbidraget jämfört med nuvarande omräkningsfaktor 0,25. De hushåll som nås beskrivs närmare ovan. Kostnaden har beräknats med hjälp av mikrosimuleringsmodellen FASIT till att bli ca 720 miljoner kronor för anslaget bostadsbidrag, varav kostnaden för höjningen av omräkningsfaktorn beräknas till 270 miljoner kronor. Tilläggsbidraget finansieras från samma anslag som det ordinarie bostadsbidraget. Tilläggsbidraget har lämnats under flera perioder sedan 2020. Kostnaden för tilläggsbidraget har minskat från 585 miljoner kronor 2020 till 463 miljoner kronor under motsvarande period 2022. Minskningen beror på ett sjunkande antal barnhushåll som tar emot bostadsbidrag. 4.5.3 Konsekvenser för statliga myndigheter Försäkringskassan Den föreslagna förlängningen och höjningen av tilläggsbidraget bedöms innebära vissa administrativa och ekonomiska konsekvenser för Försäkringskassan. Försäkringskassan ska fortsätta att beräkna och betala ut tilläggsbidraget i ett stort antal ärenden. Eftersom det inte krävs en ansökan för att få tilläggsbidraget bedöms inte förslaget leda till en mer omfattande handläggning hos Försäkringskassan. Däremot kan den fortsatt ekonomiskt ansträngda situationen i samhället leda till ett ökat inflöde av ansökningar om bostadsbidrag, även utan tilläggsbidraget. Höjningen av omräkningsfaktorn från 0,25 till 0,40 bedöms inte kräva några omfattande åtgärder avseende myndighetens it-system, utan tidigare utvecklade system kan användas även i fortsättningen. Sammantaget bedöms Försäkringskassans ökade administrationskostnader med anledning av förslaget som mycket begränsade. De allmänna förvaltningsdomstolarna Beslut om tilläggsbidrag inom bostadsbidraget kan i försumbar omfattning antas komma att överklagas till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Beslut om tilläggsbidrag är gynnande. Det kan inte uteslutas att hushåll utan barn i något fall ansöker om tilläggsbidrag eller att Försäkringskassans beräkning av tilläggsbidraget till barnfamiljer överklagas i enstaka fall. Det har inte framkommit att antalet begäran om omprövning eller överklaganden har ökat till följd av införandet av tilläggsbidraget. Förslaget torde således komma att medföra mycket få tillkommande mål hos domstolarna. Förslaget bedöms därmed inte ge upphov till kostnadsökningar för de allmänna förvaltningsdomstolarna. 4.5.4 Konsekvenser för jämställdheten Förslaget förväntas påverka jämställdheten i mindre utsträckning. Tilläggsbidraget gäller under en begränsad period. Det är fler kvinnor än män som är mottagare av bostadsbidrag i dag och därmed kommer även tilläggsbidraget i större utsträckning att nå hushåll med kvinnor med försörjningsansvar än hushåll med män med försörjningsansvar. Av de ensamstående hushållen står kvinnorna för 85 procent. Förslaget innebär därför att fler kvinnor än män med försörjningsansvar får en något förbättrad ekonomisk situation. 4.5.5 Konsekvenser för barn Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska barnet ses som en individ med egna rättigheter. Barnkonventionen har fyra grundprinciper: skydd mot diskriminering (artikel 2), barnets bästa (artikel 3), rätten till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6), åsiktsfrihet, delaktighet och rätten att bli hörd (artikel 12). Principerna ska vara vägledande vid tolkningen och tillämpningen av övriga bestämmelser i konventionen, men har också en självständig betydelse. Förslaget om en förlängning och höjning av tilläggsbidraget innebär att vissa föräldrar får en förbättrad ekonomisk situation på kort sikt, vilket också bör innebära en förbättring för berörda barn på kort sikt, bl.a. i förhållande till vad som bedöms vara till barnets bästa och barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling. Socialstyrelsen efterfrågar en mer utförlig analys kring de barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd. Rädda Barnen vill se en kartläggning av barn i hemlöshet. Regeringen konstaterar att förslaget gäller bostadsbidraget och dess utformning. I avsnitt 4.5.6 beskrivs konsekvenser av en förlängning och höjning av tilläggsbidraget för barnfamiljer. 4.5.6 Konsekvenser för enskilda Förslaget om en förlängning och höjning av tilläggsbidraget för barnhushåll som tar emot bostadsbidrag innebär positiva eller inga konsekvenser för olika typer av hushåll med bostadsbidrag på kort sikt. Samtliga barnhushåll med bostadsbidrag kommer att få ett höjt tilläggsbidrag och därmed ett högre totalt bidrag med förslaget. Detta kan exempelvis innebära att behovet av ekonomiskt bistånd från kommunen minskar. När det gäller hushåll med försörjningsstöd kan den ekonomiska situationen förbli oförändrad eftersom det ekonomiska biståndet minskas i samma utsträckning som tilläggsbidraget höjer bostadsbidraget. En förlängning och höjning av tilläggsbidraget kan dock bidra till att fler familjer kan klara sin försörjning utan ekonomiskt bistånd från kommunen. Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd består av riksnormen, som är en miniminivå för de behov som normen ska täcka samt faktiska skäliga kostnader för bl.a. boende och hushållsel. Hushåll med ekonomiskt bistånd får därmed sina faktiska skäliga kostnader för bl.a. boende och hushållsel täckta av biståndet. Riksnormen inom försörjningsstödet fastställs årligen och grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar samt på regeringens prognos för konsumentprisindex (KPI) för innevarande år. För 2023 har regeringen fastställt riksnormen till 8,6 procent högre än 2022 års riksnorm. Det kan jämföras med höjningen av riksnormen mellan 2021 och 2022, som var 1,6 procent. Under 2022 betalades enligt Försäkringskassan tilläggsbidrag ut till 128 300 hushåll, vilket är 14 900 färre än 2021. Under 2022 fick 7 900 hushåll efter avstämning betala tillbaka bostadsbidraget i sin helhet utan att behöva betala tillbaka det tillfälliga tilläggsbidraget. För 2023 beräknas det genomsnittliga preliminära månadsbeloppet för barnhushåll bli 3 037 kronor. Det skulle ge ett snittbelopp för tilläggsbidraget på ca 1 200 kronor per månad under perioden juli-december 2023. I Försäkringskassans prognos från februari 2023 antas knappt 111 000 barnhushåll få bostadsbidrag varje månad under 2023. Förlängningen av tilläggsbidraget och den höjda omräkningsfaktorn är avsedda att ge stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer som har kraftigt höjda levnadsomkostnader till följd av de ökande priserna. I tabell 4.3 och tabell 4.4 visas hur två typfall av hushåll påverkas av tilläggsbidraget. Tabell 4.3 Effekt av tilläggsbidraget för typfallet ensamstående med inkomst på 25 500 kronor per månad Antal barn Boendekostnad Bostadsbidrag idag Bostadsbidrag inkl. tillägg Summa tilläggsbidrag/höjd disponibel inkomst Varav höjning från 1,25 till 1,40 1 5 500 800 1 100 300 100 2 6 800 1 600 2 200 600 200 3 7 700 2 600 3 600 1 000 400 Källa: Egna beräkningar. Tabell 4.4 Effekt av tilläggsbidraget för typfallet hushåll med 0 kronor i inkomst med ekonomiskt bistånd Antal barn Boendekostnad Bostadsbidrag idag Bostadsbidrag inkl. tillägg Summa tilläggsbidrag/höjd disponibel inkomst Varav höjning från 1,25 till 1,40 1 5 500 3 400 4 800 1 400/0 600/0 2 6 800 4 200 5 900 1 700/0 700/0 3 7 700 5 200 7 300 2 100/0 800/0 Anm.: Tilläggsbidraget för ett hushåll utan inkomst fastställs enligt tabellen ovan, men för denna grupp med ekonomiskt bistånd blir det inte någon skillnad i disponibel inkomst. Källa: Egna beräkningar. Inkomstfördelningsanalys De individer som bor i hushåll som berörs av förslaget om höjt tilläggsbidrag tillhör dem med allra lägst inkomster (se figur 4.1) Av de som omfattas kommer 76 procent av individerna att finnas bland den tiondel som har lägst ekonomisk standard. Sammanlagt kommer 93 procent av de berörda att återfinnas i de två lägsta inkomstgrupperna. Av det sammanlagt utbetalda tilläggsbidraget kommer 83 procent att tillfalla individer i den lägsta inkomstgruppen och 96 procent kommer att tillfalla individer i de två lägsta inkomstgrupperna. Figur 4.1 Andel av berörda i respektive inkomstgrupp Källa: Egna beräkningar i FASIT prognos 2023, MSTAR 2021 SCB. 4.5.7 Konsekvenser för kommunerna En förlängning och höjning av tilläggsbidraget till barnhushåll med bostadsbidrag enligt förslaget beräknas uppgå till 720 miljoner kronor. För hushåll som samtidigt får ekonomiskt bistånd från sin kommun kommer ett höjt bostadsbidrag att leda till att det ekonomiska biståndet sänks i motsvarande grad. Kostnaden för ekonomiskt bistånd beräknas bli 170 miljoner kronor lägre under 2023. I övrigt förväntas inte förslaget innebära några konsekvenser för kommunernas handläggning av ekonomiskt bistånd eftersom uppgift om att bostadsbidrag har lämnats redan finns tillgänglig via en digital tjänst och där ingår tilläggsbidraget i posten för bostadsbidrag. 4.5.8 Konsekvenser för Sveriges internationella åtaganden Förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten och med Sveriges övriga internationella åtaganden. 5 Ändringar av statens utgifter I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter för 2023. Samlade förslag till ramar för utgiftsområdena och ändrade anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden finns i avsnitt 1, tabell 1.1 och 1.2. 5.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 5:1 Länsstyrelserna m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 760 438 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. minskas med 61 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2022 aviserades en havsmiljöproposition (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.7.1, bet. 2021/22:KU1, rskr. 2021/22:67). Med anledning av detta anfördes att länsstyrelserna i kustnära län fr.o.m. 2023 skulle komma att behöva resursförstärkning för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Anslaget beräknades därför öka med 60 000 000 kronor fr.o.m. 2023. Regeringen avser emellertid inte att lämna en sådan proposition till riksdagen 2023. För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, för att finansiera ökningen av anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och för att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, minskas anslaget med 61 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 6:1 Allmänna val och demokrati I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 149 840 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 2 900 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för val och administrationskostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området. Regeringen beslutade den 19 december 2022 om omfördelning av medel inom anslaget för att finansiera hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser (Ku2022/01871). Till följd av detta bedöms Valmyndighetens utgifter för förberedelser och genomförande av val inte längre rymmas inom befintliga medel på anslaget. Anslaget bör därför ökas med 2 900 000 kronor. 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:1 Statskontoret I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 108 272 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statskontoret minskas med 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas anslaget med 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:2 Kammarkollegiet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 118 318 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kammarkollegiet ökas med 21 600 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Kammarkollegiet har i uppgift att genomföra kartläggningssamtal med enskilda personer inför beslut om grundläggande omställnings- och kompetensstöd och med egenföretagare inför yttranden till Centrala studiestödsnämnden i ärenden om omställningsstudiestöd. Medel för kartläggningssamtal finns avsatta på anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. För att medlen ska kunna användas för det angivna ändamålet behöver de tillföras myndighetens förvaltningsanslag. Anslaget bör därför ökas med 21 600 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas med motsvarande belopp. 1:7 Konjunkturinstitutet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 78 255 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet ökas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Med anledning av stora prisökningar under senare tid finns behov av att närmare undersöka konkurrenssituationen inom bl.a. dagligvaruhandeln. Regeringen avser därför att ge myndigheten i uppdrag att tillsammans med Konkurrensverket analysera konkurrenssituationen och hur priserna har ökat i förhållande till kostnaderna inom bl.a. dagligvaruhandeln. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor. Förvärv av fastigheten Skövde Kasernen 1 Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2023 förvärvar fastigheten Skövde Kasernen 1 för högst 99 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Fastigheten Skövde Kasernen 1 ligger i nära anslutning till Skövde garnison och är värderad till 80 500 000 kronor. På fastigheten finns två byggnader som i dag används av Försvarsmakten som personalbostäder. Regeringen anser att det är av stor vikt att staten får rådighet över fastigheten med hänsyn till dess läge. Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Det aktuella förvärvet är avsett att genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris staten betalar kan därmed komma att överstiga marknadsvärdet. En annan faktor som kan påverka priset när staten köper en fastighet är att säljaren som en del av köpeskillingen kan komma att kräva ersättning för den skatt som ska betalas till följd av överlåtelsen. Mot bakgrund av riksdagens beslut om totalförsvaret finns anledning att säkra rådigheten över området kring Skövde garnison i enlighet med Försvarsmaktens behov (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136). För att åstadkomma detta behöver den aktuella fastigheten förvärvas. Det finns därför skäl att förvärva fastigheten till ett pris som kan komma att överstiga beräknat marknadsvärde. Eftersom fastighetens värde är betydande, och det är fråga om ett belopp som kan överstiga beräknat marknadsvärde, behöver riksdagens godkännande av förvärvet inhämtas. Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2023. Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2023 förvärvar fastigheten Skövde Kasernen 1 för högst 99 000 000 kronor. Förvärv av fastigheterna Eskilstuna Vapnet 1 och Eskilstuna Vapnet 2 Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2023 förvärvar fastigheterna Eskilstuna Vapnet 1 och Eskilstuna Vapnet 2 för sammanlagt högst 265 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Fortifikationsverket har behov av ett nytt huvudkontor och staten har möjlighet att förvärva fastigheterna Eskilstuna Vapnet 1 och Eskilstuna Vapnet 2 i syfte att tillgodose detta. På uppdrag av Fortifikationsverket gjordes det i augusti 2022 två värderingar av fastigheterna. Enligt en av värderingarna uppgår fastigheternas värde till sammanlagt 180 000 000 kronor. Enligt den andra värderingen uppgår värdet till sammanlagt 205 000 000 kronor. Regeringen anser att det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheterna för att tillgodose myndighetens behov. Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Det aktuella förvärvet är avsett att genomföras utan att objekten kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris staten betalar kan därmed komma att överstiga marknadsvärdet. En annan faktor som kan påverka priset när staten köper en fastighet är att säljaren som en del av köpeskillingen kan komma att kräva ersättning för den skatt som ska betalas till följd av överlåtelsen. Behovet av fastigheterna utgör enligt regeringen skäl att förvärva dessa till ett pris som kan överstiga marknadsvärdet. Eftersom fastigheternas värde är betydande, och det är fråga om belopp som kan överstiga beräknat marknadsvärde, bör riksdagens godkännande av förvärvet inhämtas. Anskaffningskostnaderna bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2023. Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2023 förvärvar fastigheterna Eskilstuna Vapnet 1 och Eskilstuna Vapnet 2 för sammanlagt högst 265 000 000 kronor. Återkallelse av bemyndigande avseende försäljning av fastigheten Stockholm Kungliga myntet 1 Regeringens förslag: Riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att genom försäljning överlåta fastigheten Stockholm Kungliga myntet 1. Skälen för regeringens förslag: Fastigheten Stockholm Kungliga myntet 1 ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Enligt SFV uppgick fastighetens bokförda värde per den 31 december 2022 till ca 208 000 000 kronor. I betänkandet Statens kulturfastigheter - urval och förvaltning för framtiden (SOU 2013:55) ansåg utredaren inte att det fanns kulturhistoriska skäl för staten att ta ett fortsatt långsiktigt ägaransvar för fastigheten. SFV begärde i en skrivelse i oktober 2017 att få regeringens medgivande till en försäljning av fastigheten (Fi2017/04024). Enligt SFV fanns det sammantaget inte behov av att staten framöver äger fastigheten. Efter förslag från regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2019 beslutade riksdagen att bemyndiga regeringen att genom försäljning överlåta fastigheten (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Regeringen beslutade i februari 2022 att medge SFV att överlåta fastigheten (Fi2017/04024). SFV begärde i juni 2022 regeringens medgivande till en överenskommelse med Fortifikationsverket om att överföra förvaltningsansvaret för fastigheten från SFV till Fortifikationsverket (Fi2022/02164). Enligt regeringen finns det skäl att göra en sådan överföring för att tillmötesgå totalförsvarets behov. En försäljning av fastigheten bedöms därmed inte längre vara aktuell. Mot denna bakgrund bör riksdagens bemyndigande till regeringen att sälja fastigheten återkallas. Bidrag till Europeiska unionen för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd till Ukraina Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag till Europeiska unionen för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 och bemyndigar regeringen att under 2024-2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag enligt avtalet på sammanlagt högst 1 153 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och den förstörelse och de förluster denna inneburit har EU, dess medlemsstater och europeiska finansinstitut bidragit med stöd för att stärka Ukrainas ekonomiska, sociala och finansiella motståndskraft. På grund av det pågående kriget förväntas Ukrainas kortsiktiga finansieringsbehov vara betydande. Mot denna bakgrund presenterade Europeiska kommissionen den 9 november 2022 ett förslag om ett lagstiftningspaket om inrättandet av ett instrument för makrofinansiellt stöd till Ukraina under 2023 (COM [2022] 597 final) som omfattar lån om högst 18 miljarder euro till landet. Den 14 december 2022 antog Europaparlamentet och rådet förordningen (EU) 2022/2463 om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd +). Stöd enligt instrumentet i form av lån till Ukraina ska vara tillgängligt för perioden 1 januari 2023-31 december 2023, med utbetalningar som vid behov kan ske fram t.o.m. den 31 mars 2024. Lånen har en genomsnittlig löptid om 35 år och en amorteringsfri period om 10 år. Den långa löptiden syftar till att underlätta Ukrainas ekonomiska återhämtning och öka landets möjligheter att återbetala lånen. Till lånen ska kopplas villkor som syftar till att stärka makrofinansiell stabilitet, rättsstatsprincipen, god styrning samt arbete för att bekämpa bedrägerier och korruption. Vidare ska stödet inriktas på att stärka Ukrainas institutioner och stödja landets närmande till EU. För att finansiera lånen har kommissionen getts befogenhet, genom rådets förordning (EU, Euratom) 2022/2499 av den 15 december 2022 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021-2027, att för unionens räkning låna upp medel på kapitalmarknaderna eller från finansieringsinstitut med EU- budgeten som garanti. Detta genom att utnyttja utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket. Med detta tillvägagångssätt krävs varken avsättningar från EU- budgeten eller utställande av nationella garantier. Genom ett gemensamt uttalande den 16 december 2022 framförde EU:s medlemsstater att de var beredda att betala Ukrainas räntekostnader om det inte finns utrymme i EU-budgeten. Varje medlemsstats bidrag till stöd i form av räntesubvention, som föreslås regleras i ett avtal mellan kommissionen och medlemsstaten, ska motsvara medlemsstatens relativa andel av EU:s totala bruttonationalinkomst (BNI). Enligt avtalet kommer de totala kostnaderna som ska täckas av stöd i form av räntesubvention att uppgå till högst 2 800 000 000 euro. För Sveriges del innebär detta ett bidrag på sammanlagt högst 101 554 020 euro, vilket för närvarande motsvarar 1 153 500 000 kronor. Kommissionen har rätt att begära betalning av beloppet enligt avtalet under perioden 2024-2027. Enligt avtalet ska kommissionen i juni 2023 tillkännage en prognos över kostnaderna för 2024. Kommissionen ska senast den 31 januari 2024 informera respektive medlemsstat om det totala beloppet som ska betalas 2024. För återstående år ska kommissionen varje år informera om det årliga beloppet inom 20 dagar efter det att EU:s årsbudgetprocess för det påföljande året har avslutats. Avtalet föreslås ingås under 2023 och upphöra att gälla den 31 december 2027. Avtalet finns i bilaga 2. Ukraina är med på OECD:s lista över biståndsmottagarländer och ändamålet med bidraget uppfyller kriterierna för internationellt bistånd, enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC. Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen krävs riksdagens godkännande för att regeringen ska kunna ingå en bindande internationell överenskommelse som gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om. Vidare krävs enligt 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen och 6 kap. 3 § första stycket budgetlagen riksdagens medgivande för att regeringen ska kunna göra ekonomiska åtaganden av detta slag. Det ovan beskrivna avtalet, som föreslås ingås under 2023, innebär kostnader i form av bidrag som väntas uppkomma under perioden 2024-2027. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag till EU för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 och bemyndigar regeringen att under 2024-2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag enligt avtalet på sammanlagt högst 1 153 500 000 kronor. 5.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 1:1 Skatteverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 199 362 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skatteverket minskas med 25 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget med 25 000 000 kronor. Detta innebär att viss verksamhet som hade planerats inte kommer att kunna genomföras under innevarande år. 5.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:2 Säkerhetspolisen I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 060 983 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Säkerhetspolisen ökas med 50 000 000 kronor. Anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. minskas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Det råder ett allmänt försämrat säkerhetsläge och Säkerhetspolisen har bedömt att Sverige står i ökat fokus från våldsbejakande islamism. Myndigheten har även sett en ökning av antalet attentatshot i underrättelseflödet. Till följd av detta behöver myndigheten stärka sitt arbete med att reducera hot och sårbarheter. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:6 Kriminalvården I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 13 383 310 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 300 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Kriminalvården har en ansträngd beläggningssituation och ett stort rekryteringsbehov. Myndigheten behöver ges förutsättningar att fortsätta sin kapacitetsförstärkning. Anslaget bör därför ökas med 300 000 000 kronor. 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 100 157 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete får användas för utgifter i syfte att stimulera lokalt brottsförebyggande arbete. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för brottsförebyggande åtgärder och administration av dessa, för statsbidrag för åtgärder mot våldsbejakande extremism samt för utvärderingar. Skälen för regeringen förslag: Anslaget används för utgifter i syfte att stimulera lokalt brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet belastar anslaget med vissa av myndighetens kostnader som är direkt kopplade till denna verksamhet. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag för åtgärder mot våldsbejakande extremism. Medel för Brottsförebyggande rådets verksamhetskostnader avseende det brottsförebyggande arbetet har genom riksdagens beslut om statens budget för 2023 flyttats till anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4, bet. 2022/23:JuU1, rskr. 2022/23:85). Brottsförebyggande rådet bör dock få använda anslaget 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete för utgifter för administration av bidrag. I budgetpropositionen för 2023 uttryckte regeringen en avsikt att avsätta riktade medel som kommunerna kan söka för vissa brottsförebyggande insatser (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.8.2). Regeringen avser i enlighet med detta att under 2023 ge Brottsförebyggande rådet i uppgift att fördela statsbidrag till kommuner för brottsförebyggande åtgärder, varför sådana utgifter bör omfattas av anslagsändamålet. För att ta reda på om brottsförebyggande insatser eller åtgärder fungerar behöver arbetet utvärderas. Brå kan betala ut bidrag till utvärderingar av lokalt brottsförebyggande arbete, varför även utgifter för utvärderingar bör omfattas av anslagsändamålet. Anslagets ändamål bör därför ändras i enlighet med detta. 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 202 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 353 000 000 kronor 2024-2027. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 476 000 000 kronor 2024-2027. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering samt för administration av bägge. Verksamheten bedrivs utifrån nationella program som huvudsakligen omfattar fleråriga projekt med finansiering från fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning. Under 2022 avsågs två utlysningar genomföras. Den senare av dessa utlysningar har inte genomförts och avses i stället ske under innevarande år. Detta beräknas medföra ett ökat antal beslut om medel till fleråriga projekt, vilket innebär en ökning av utestående åtaganden jämför med vad som tidigare var beräknat. Bemyndigandet bör därför ökas med 123 000 000 kronor. 5.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 1:1 Avgifter till internationella organisationer I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 333 554 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 291 000 000 kronor. Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får även användas för utgifter för avgifter till Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato) civila budget. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utgifterna på anslaget påverkas av såväl valutakursförändringar som antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser. På grund av den försvagade svenska kronkursen och höjda avgifter i organisationerna förväntas Sveriges utgifter för avgifterna bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 250 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 5 000 000 kronor. Genom Sveriges medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) förbinder sig Sverige att bidra till finansieringen av organisationen. Finansieringen sker genom avgifter till obligatoriska och icke obligatoriska verksamheter De största av dessa är avgifterna till den civila budgeten, den militära budgeten samt programmet för säkerhetsinvesteringar (NSIP). Avgifterna beräknas utifrån ländernas BNI. För det fall Sverige blir medlem i Nato under innevarande år föreslås avgiften till organisationens civila budget under 2023 finansieras från anslaget. Anslaget bör därför ökas med 41 000 000 kronor. Anslagets ändamål bör vidare utvidgas till att även få användas för utgifter för avgifter till Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato) civila budget. Sammantaget bör anslaget ökas med 291 000 000 kronor. 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 183 294 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 5 000 000 kronor. Anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter, genomföra sanktioner samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildnings- och utredningsinsatser och andra särskilda insatser, samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Anslaget får även användas för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nato/PFF eller andra mellanstatliga eller enskilda organisationer. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter, genomföra sanktioner och humanitär verksamhet samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildnings- och forskningsinsatser och andra särskilda insatser, samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Anslaget används även för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nato/PFF eller andra mellanstatliga eller enskilda organisationer. Anslaget används varken för utgifter för humanitär verksamhet eller för forskningsinsatser. Det finns därför ett behov av att ändra anslagsändamålet så att det speglar verksamheten inom anslaget. Humanitär verksamhet tas därför bort och forskningsinsatser ändras till utredningsinsatser. Därmed förbättras förutsättningarna för en effektiv resursanvändning av anslaget. För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer minskas anslaget med 5 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 5.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 52 327 048 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2023 besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 24 860 000 000 kronor 2024-2028. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap minskas med 976 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 042 000 000 kronor för 2024-2028. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av Försvarsmaktsorganisationen, samt för att finansiera åtgärder med avsikt att bibehålla materielens eller anläggningens tekniska förmåga eller prestanda. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser ökades anslaget med 349 500 000 kronor för kostnader för bl.a. säkerhetsskyddsåtgärder och transport av materiel som skänks till Ukraina (prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31, rskr. 2022/23:119). Efter förslag i samma proposition ökades bemyndigandet med 160 000 000 kronor för att återanskaffa materiel motsvarande det som tidigare skänkts till Ukraina. Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2023 - Försvarsmateriel till Ukraina med 524 500 000 kronor för bl.a. säkerhetsskyddsåtgärder och transport av materiel som skänks till Ukraina (prop. 2022/23:92, bet. 2022/23:FiU38, rskr. 2022/23:151). I syfte att förbereda inför det svenska Natomedlemskapet behöver Försvarsmakten förstärka interoperabla ledningssystem och bemanna Natostaber. Därutöver behöver Försvarsmakten påbörja verksamhet kopplad till att kunna tillhandahålla värdlandsstöd, anskaffa drivmedelsreserver och ansluta till Natos gemensamma luft- och robotförsvar. Anslaget bör därför ökas med 92 000 000 kronor. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser tillfördes anslaget medel för att utöka antalet anställda inom Försvarsmakten samt för att vidta nödvändiga åtgärder till följd av utökad materielanskaffning (prop.2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47, rskr. 2021/22:226). Till följd av ett höjt kostnadsläge bedöms utgifterna för dessa förstärkningar bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.6, bet. 2022/23:FöU1, rskr. 2022/23:80). Anslaget bör därför ökas med 37 000 000 kronor. För att finansiera ökningen av anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar minskas anslaget med 1 105 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Sammantaget bör anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap minskas med 976 000 000 kronor. I syfte att fortsätta uppbyggnaden av försvaret behöver Försvarsmakten genomföra förstärkningar på ledningsområdet och omhänderta ett höjt kostnadsläge för planerade beställningar. I syfte att förbereda inför ett Natomedlemskap behöver Försvarsmakten även påbörja verksamhet kopplad till att kunna tillhandahålla värdlandsstöd, anskaffa drivmedelsreserver och ansluta till Natos gemensamma luft- och robotförsvar. För att kunna ingå ytterligare ekonomiska åtaganden för dessa ändamål behöver bemyndigandet ökas med 4 182 000 000 kronor. Den föreslagna ökningen av beställningsbemyndigandet innebär framtida utgifter för Försvarsmakten. Anslaget beräknas därför ökas med 93 000 000 kronor 2024, 132 000 000 kronor 2025, 137 000 000 kronor 2026 och 20 000 000 kronor 2027. 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 501 512 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt ökas med 302 000 000 kronor. Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt får även användas för utgifter för avgifter till Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato) militära verksamhet. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för särutgifter för den verksamhet med förband utomlands som Försvarsmakten genomför efter beslut av riksdag och regering. Ett svenskt medlemskap i Nato innebär att Sverige förbinder sig att bidra till finansieringen av organisationen. Finansieringen sker genom avgifter till obligatoriska och icke obligatoriska verksamheter. De största av dessa är avgifterna till den civila budgeten, den militära budgeten samt NSIP. Avgifterna beräknas utifrån ländernas BNI. För det fall Sverige blir medlem i Nato under innevarande år föreslås avgifterna till Natos militära verksamhet under 2023 finansieras från anslaget. Detta innefattar avgifterna till den militära budgeten och NSIP, liksom avgifterna till NATO Communications and Information Organization (NCIO), NATO Support and Procurement Organization (NSPO) och NATO Innovation Fund (NIF). Anslaget bör därför ökas med 302 000 000 kronor. Anslagets ändamål bör vidare utvidgas till att även få användas för utgifter för avgifter till Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato) militära verksamhet. 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 29 492 005 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 158 114 700 000 kronor 2024-2031. Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ökas med 1 334 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 664 000 000 kronor för 2024-2033. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera utveckling, anskaffning, återanskaffning och avveckling av anslagsfinansierad materiel och anläggningar. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser ökades anslaget med 1 337 600 000 kronor för återanskaffning av materiel motsvarande det som i propositionen föreslogs skänkas och det som tidigare hade skänkts till Ukraina (prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31, rskr. 2022/23:119). Efter förslag i samma proposition ökades bemyndigandet med 5 584 700 000 kronor. Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2023 - Försvarsmateriel till Ukraina med 205 000 000 kronor för återanskaffning av motsvarande materiel och bemyndigandet ökades med 8 430 000 000 kronor (prop. 2022/23:92, bet. 2022/23:FiU38 rskr. 2022/23:151). Efter förslag i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.6, bet. 2022/23:FöU1, rskr. 2022/23:80) omfördelades medel mellan anslag inom utgiftsområde 6, bl.a. i syfte att kunna genomföra Försvarsmaktens investeringsplan. Det finns behov av ytterligare omfördelning av projektverksamhet mellan anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Anslaget bör därför ökas med 1 105 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap minskas med motsvarande belopp. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser tillfördes anslaget medel för anskaffning av ytterligare försvarsmateriel (prop.2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47, rskr. 2021/22:226). Till följd av ett höjt kostnadsläge bedöms utgifterna för tidigare beslutade förstärkningar bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.6, bet. 2022/23:FöU1, rskr. 2022/23:80). Anslaget bör därför ökas med 229 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ökas med 1 334 000 000 kronor. I syfte att fortsätta uppbyggnaden av försvaret behöver Försvarsmakten möjlighet att tillsammans med Försvarets materielverk genomföra förstärkningar på ledningsområdet, hantera kostnader för utveckling och anskaffning av stridsflyg och omhänderta ett höjt kostnadsläge för planerade beställningar. I syfte att förbereda inför ett Natomedlemskap behöver Försvarsmakten även påbörja verksamhet kopplad till att kunna tillhandahålla värdlandsstöd, anskaffa drivmedelsreserver och ansluta till Natos gemensamma luft- och robotförsvar. För att kunna ingå ytterligare ekonomiska åtaganden för dessa ändamål behöver bemyndigandet ökas med 12 549 300 000 kronor. Den föreslagna ökningen av beställningsbemyndigandet innebär framtida utgifter för Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Anslaget beräknas därför ökas med 2 185 000 000 kronor 2024, 1 413 000 000 kronor 2025, 907 000 000 kronor 2026, 1 146 000 000 kronor 2027, 1 257 000 000 kronor 2028, 770 000 000 kronor 2029 och 371 000 000 kronor 2030. Delar av de åtaganden som behöver ingås under 2023 sträcker sig längre än den period som är beslutad för bemyndigandet. För att möjliggöra planerad verksamhet bör bemyndigandets slutår förlängas till 2033. Sammantaget bör bemyndigandet ökas med 12 549 300 000 kronor och förlängas till 2033. 2:4 Krisberedskap I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 380 608 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 350 000 000 kronor 2024-2028. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 2:4 Krisberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 350 000 000 kronor 2024-2029. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser samt i viss utsträckning för att finansiera åtgärder för att kunna ge stöd till och ta emot stöd från andra länder vid en allvarlig kris eller inför en möjlig allvarlig kris. Åtgärder som stärker samhällets krisberedskap och det civila försvaret omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter under kommande budgetår. De åtgärder som nu planeras innebär långsiktiga åtaganden som sträcker sig längre än den period som är beslutad för bemyndigandet. För att möjliggöra planerad verksamhet bör bemyndigandet förlängas till 2029. 2:7 Statens haverikommission I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 49 611 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:7 Statens haverikommission ökas med 25 000 000 kronor. Anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor minskas med 25 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera Statens haverikommissions verksamhet med undersökningar enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. Statens haverikommission har tillsammans med haveriutredningsmyndigheterna i Estland och Finland genomfört undersökningsåtgärder med anledning av uppgifter om tidigare orapporterade hål i passagerarfartyget M/S Estonias skrov. Mot bakgrund av det arbete som myndigheterna genomfört finns behov av ytterligare undersökningar. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor minskas med motsvarande belopp. Detta innebär att vissa åtgärder som kommunerna kan ansöka om statsbidrag för inte kommer att kunna inledas under innevarande år, eller att bidragsnivån för andra åtgärder kan bli lägre. 5.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 18 128 486 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor 2024-2026. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskas med 300 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 114 000 000 kronor 2024-2027. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet och kvalitet, baseras på kunskap, är behovsanpassad och effektiv, samt stärker patientens delaktighet i vården. Anslaget används också för utgifter för insatser inom regeringens arbete med hälso- och sjukvård och folkhälsa. För att finansiera ökningen av anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas anslaget med 300 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Förordningen (2023:30) om statsbidrag till regioner för åtgärder för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter trädde i kraft den 1 mars 2023. Enligt förordningen får beslut om bidrag omfatta en tidsperiod om högst fyra år. Socialstyrelsen behöver ha möjlighet att besluta om bidrag som sträcker sig över en fyraårsperiod. Bemyndigandet bör därför ökas med 102 000 000 kronor och förlängas till 2027. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 511 409 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden ökas med 40 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för vårdförmåner enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gällande överenskommelser om social trygghet som Sverige tecknat med andra länder samt för sådan övrig vård som Sverige vid tillämpning av EU-rätten är skyldigt att erbjuda. Anslaget används även för utgifter för vårdformer enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (2019/C 384 I/01) samt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan. Covid-19-pandemin och den successiva återgången till ett normalläge har påverkat utgifterna för internationell vård i stor utsträckning. Till följd av detta bedöms utgifterna öka mer än vad som tidigare beräknats. Det gäller framför allt i fråga om ersättning till regionerna för utförd vård av personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått överenskommelser med, men även kostnader för turistvård. Anslaget bör därför ökas med 40 000 000 kronor. 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 11 520 490 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 980 000 000 kronor 2024-2028. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 203 000 000 kronor 2024-2029. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att genom riktade insatser ge bättre förutsättningar för en ökad bemanning och kvalitet i omsorgen, främja ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg, öka kunskap och kompetens inom äldreområdet, öka antalet platser i särskilt boende samt öka antalet bostäder för äldre personer på den ordinarie bostadsmarknaden. Anslaget används även för utgifter för forskning. Bemyndigandet att ingå ekonomiska åtaganden som medför framtida anslagsbehov rymmer av förbiseende inte de beräknade utgifterna för alla de statsbidrag som finansieras från anslaget (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.6.5, bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75). Bemyndigandet omfattar inte heller hela den tidsperiod under vilken dessa ekonomiska åtaganden behöver ingås. Från anslaget utbetalas statsbidrag för prestationsbaserade medel om stöd för att minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen och stöd för att utöka sjuksköterskebemanningen inom äldreomsorgen. Dessa statsbidrag betalas ut till kommunerna året efter genomförd prestation. För att kunna ingå ekonomiska åtaganden för dessa insatser behöver bemyndigandet ökas med 2 997 000 000 kronor. Från anslaget utbetalas vidare statsbidrag för att öka antalet platser i särskilt boende samt öka antalet bostäder för äldre personer på den ordinarie bostadsmarknaden. För att statsbidraget ska få avsedd effekt och för att kunna ingå ytterligare ekonomiska åtaganden för dessa insatser behöver bemyndigandet ökas med 190 000 000 kronor. Från anslaget utbetalas även statsbidrag till forskning inom äldreområdet. För att kunna ingå ytterligare ekonomiska åtaganden för dessa insatser behöver bemyndigandet ökas med 36 000 000 kronor. För att möjliggöra att dessa medel hanteras på samma sätt som övriga forskningsmedel som disponeras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) bör bemyndigandet även förlängas till 2029. Sammantaget bör bemyndigandet ökas med 3 223 000 000 kronor och förlängas till 2029. 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 257 451 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag för att stimulera utvecklingen av socialt arbete. Från anslaget finansieras statsbidrag till kommuner för subventioner av placeringar i familjehem, jourhem eller behandlingsfamiljer. Statsbidragen syftar till att öka antalet platser i dessa placeringsformer. För att utöka samhällets stöd och hjälp till barn som befinner sig i riskzonen för att dras in kriminalitet och till deras familjer finns behov av att stärka detta statsbidrag. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. 5.8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 491 700 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2024 och 2025. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag till hälso- och sjukvården för arbetet med sjukskrivningsprocessen. Regeringen bedömer att den nuvarande digitala infrastrukturen för överföring av läkarintyg från regionerna till Försäkringskassan inte innebär en långsiktig lösning. I avvaktan på en sådan lösning anser regeringen att det finns behov av att ingå en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner för 2023-2025 för att säkerställa fortsatt digital överföring av läkarintyg. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2024 och 2025. 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 809 604 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ökas med 800 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Från anslaget betalas ersättning till arbetsgivare som har haft höga sjuklönekostnader. Ersättningen betalas ut genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras i efterhand. Under de tre inledande månaderna 2022 gällde särskilda bestämmelser som innebar att ersättning beräknades och hanterades månadsvis. Ersättningen som betalades ut under dessa månader avser därför kostnader som uppstod under 2022. Gällande reglering innebär att arbetsgivarnas skattekonton krediteras i efterhand, året efter det att kostnaderna uppstått. Det medför att utgifterna för 2023 huvudsakligen baseras på de sjuklönekostnader som arbetsgivarna har rapporterat in för perioden april-december 2022. Arbetsgivarna har rapporterat in högre sjuklönekostnader än förväntat och utgifterna som belastar anslaget bedöms därför bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 800 000 000 kronor. 2:1 Försäkringskassan I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 276 970 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 2:1 Försäkringskassan ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 27 000 000 kronor 2024-2026. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för forskning inom socialförsäkringens område. Försäkringskassan har hittills gjort årliga utlysningar av forskningsmedel och därmed ingått ekonomiska åtaganden i enlighet med 6 kap. 1 § andra stycket budgetlagen och 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223). För att utveckla forskningsverksamheten och minska administrationen har Försäkringskassan sökt strategiska samarbeten med andra forskningsfinansiärer. För att möjliggöra långsiktiga samarbeten behöver Försäkringskassan kunna göra utlysningar av forskningsmedel som sträcker sig över flera år. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2023 för anslaget 2:1 Försäkringskassan ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 27 000 000 kronor 2024-2026. 5.9 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1:4 Äldreförsörjningsstöd I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 105 400 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd ökas med 204 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken. I samband med höjningen av garantipensionen och bostadstillägget (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463) beräknades behovet av äldreförsörjningsstödet och därmed utgifterna för detta att minska för 2023. Denna minskning bedöms bli mindre än vad som tidigare beräknats. Anslaget har dessutom ett underskott som överförts från tidigare år. Anslaget bör därför ökas med 204 000 000 kronor. 5.10 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:8 Bostadsbidrag I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 564 633 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökas med 720 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för bostadsbidrag till barnfamiljer samt till unga som fyllt 18 år men inte 29 år enligt socialförsäkringsbalken. Efter förslag i budgetpropositionen för 2023 har det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängts t.o.m. den 30 juni 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.9, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Barnhushåll med låga inkomster har fått en försämrad ekonomisk situation på grund av fortsatt ökade levnadsomkostnader. Mot den bakgrunden lämnas i denna proposition förslag om en förlängning av tilläggsbidraget t.o.m. den 31 december 2023. Det föreslås även en höjning av tilläggsbidraget fr.o.m. den 1 juli 2023 (se avsnitt 4). Förlängningen och höjningen av tilläggsbidraget medför ökade utgifter. Anslaget bör därför ökas med 720 000 000 kronor. 5.11 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 132 083 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande minskas med 100 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas anslaget med 100 000 000 kronor. Minskningen innebär en halvering av det tillfälliga statsbidraget till kommuner med högt flyktingmottagande som finansieras från anslaget. 5.12 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 591 264 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 50 000 000 kronor. Anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Den försämrade konjunkturen bedöms få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden. Detta medför behov av att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 830 367 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 000 kronor 2024-2027. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 16 000 000 000 kronor 2024-2027. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och statsbidrag till Samhall AB. De ingående åtagandena 2023 bedöms bli större än vad som tidigare beräknats bl.a. eftersom det funnits brister i uppföljningssystemet. Vidare har besluten om lönebidrag kommit att avse längre tidsperioder än tidigare vilket medför att åtagandena blir större kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 4 000 000 000 kronor. 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 550 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 405 000 000 kronor 2024-2030. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 705 000 000 kronor 2024-2030. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden plus för programperioden 2021-2027. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet 2021-2027. Verksamheten inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande år. Efterfrågan på medlen inom programmet är hög vilket medfört att de ingående åtagandena 2023 blev större än vad som tidigare beräknats. Det finns vidare ett behov av en viss ytterligare tidigareläggning av beslut om projekt inom programmet jämfört med tidigare planering. Ett ökat bemyndigande kan även underlätta ett fullt utnyttjande av de medel som avsatts för programperioden som helhet. Bemyndigandet bör därför ökas med 300 000 000 kronor. 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 000 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen minskas med 21 600 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning bör anslaget minskas med 21 600 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 33 722 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ökas med 5 000 000 kronor. Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 2 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). På grund av den försvagade svenska kronkursen behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 2 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 5.13 Utgiftsområde 15 Studiestöd 1:2 Studiemedel I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 19 738 606 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 247 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag. I denna proposition föreslås att medel tillförs för åtgärder som tillfälligt kommer att öka utbudet av utbildning inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolan (se anslagen 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning och 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Detta leder till ökade utgifter för studiestöd. Anslaget bör därför ökas med 247 000 000 kronor. 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 734 890 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med 2 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statens utgifter för nedsättning av studiemedelsräntor. I denna proposition föreslås att medel tillförs för åtgärder som tillfälligt kommer att öka utbudet av utbildning inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolan (se anslagen 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning och 1:19 Statligt stöd till yrkesutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Detta leder till ökade utgifter för studiestöd, och därmed till ökade utgifter för nedsättning av studiemedelsräntor. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor. 5.14 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 1:1 Statens skolverk I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 319 762 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens skolverk ökas med 32 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Regeringen har gett Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att gemensamt ansvara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik (U2020/06064 och U2023/00931). Det finns behov av att utvidga uppdraget för att förbättra stödet till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor. Statens skolverk arbetar med riktade insatser till huvudmän inom skolväsendet. Delar av detta arbete finansieras från anslaget, och andra delar från anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Till följd av varierande behov av dessa insatser hos huvudmännen finns det ett behov av större flexibilitet i myndighetens arbete. I syfte att åstadkomma detta behöver insatserna samordnas i större utsträckning. För att möjliggöra detta bör anslaget ökas med 30 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskas med 27 500 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 32 500 000 kronor. 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 803 307 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten ökas med 2 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att förbättra stödet till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, genom t.ex. anpassningar av målgruppens lärmiljö, behöver skolhuvudmän få bättre tillgång till det stöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten har att erbjuda. Genom bl.a. riktade kommunikationsinsatser kan myndigheten nå ut till huvudmän med sitt stöd och stödmaterial. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor. 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 906 193 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 851 745 000 kronor 2024-2029. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskas med 27 500 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 874 745 000 kronor 2024-2029. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet samt för insatser som syftar till att minska skolsegregation. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag. För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:1 Statens skolverk minskas anslaget med 27 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Statens skolverk behöver inom sin verksamhet kunna sluta fleråriga ekonomiska avtal. Vidare behöver myndigheten kunna lämna förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag. Som en följd av riksdagens beslut om statens budget för 2023 tillkommer nya statsbidrag som Statens skolverk behöver hantera (prop. 2022/23:1 utg.omr 16, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108). Bemyndigandet bör därför ökas med 23 000 000 kronor. 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 203 418 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet ökas med 20 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag för insatser för elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda behov. En huvudman inom skolväsendet kan få statsbidrag bl.a. till kostnader för att inrätta eller utveckla anpassade lärmiljöer med få elever och hög personaltäthet i grundskolan eller gymnasieskolan i syfte att bättre tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Fler elever behöver kunna få särskilt stöd i undervisningen. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 994 422 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 500 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag för kommunal vuxenutbildning och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. Lågkonjunkturen väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför ökad tillgång till yrkesutbildning för att snabbt komma i arbete. Anslaget bör därför ökas med 400 000 000 kronor. Kommuner bör få möjlighet att erbjuda deltagande i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för vuxna personer på flykt från Ukraina som beviljats ett uppehållstillstånd som ger tillfälligt skydd i Sverige enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet). Kommuner som utnyttjar denna möjlighet bör kunna få statsbidrag. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 500 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskas med 100 000 000 kronor. 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 754 236 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ökas med 70 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning. Lågkonjunkturen väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför ökad tillgång till yrkesutbildning för att snabbt komma i arbete. För att utöka antalet platser inom befintliga utbildningar samt för att möjliggöra beslut om nya korta utbildningar, kurser och kurspaket, bör anslaget ökas med 70 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med 50 000 000 kronor. 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 803 777 000 kronor. Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2023 beslutar om att delta i bildandet av stiftelsen European Solar Telescope - Fundación Canaria (EST-CF) och bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om ett tillskott till stiftelsen på högst 2 400 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: European Solar Telescope (EST) är ett europeiskt projekt med målet att konstruera ett solteleskop på Kanarieöarna, Spanien, för att studera solatmosfären. För konstruktionen och driften av EST planeras ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (EST-ERIC). Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2021 bemyndigat regeringen att under 2021-2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i EST-ERIC med en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor (prop. 2020/21:1 utg.omr. 16, bet. 2020/21:UbU1, rskr. 2019/20:141). För att möjliggöra att EST-ERIC inrättas behöver projektet under en övergångsperiod organiseras i stiftelsen European Solar Telescope - Fundación Canaria (EST-CF). Detta för att bl.a. stärka möjligheterna till finansiering och stärka projektgruppens möjlighet att agera rättsligt. Det innebär också att regeringen inte kommer fatta beslut om medlemskap i EST-ERIC under 2023. Stockholms universitet är sedan tidigare delaktiga i EST-projektet och det bedöms viktigt att universitetet deltar i stiftelsen för att kunna påverka projektets fortsatta utveckling. Mot denna bakgrund bör riksdagen godkänna att regeringen under 2023 beslutar om att delta i bildandet av stiftelsen European Solar Telescope - Fundación Canaria (EST-CF) och bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om ett tillskott till stiftelsen på högst 2 400 000 kronor. 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 869 222 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 10 000 000 kronor. Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 4 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt centrum för molekylära biovetenskaper. I propositionen Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige angav regeringen att SciLifeLab skulle föreslås få en ökad finansiering om 10 000 000 kronor fr.o.m. 2023 (prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning och anslaget 1:15 Havs- och vattenmyndigheten inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med 4 000 000 kronor respektive 6 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslagen. 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 578 029 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor ökas med 300 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter vid universitet och högskolor för särskilda åtaganden. För att kunna få legitimation utfärdad efter läkarexamen krävs såväl genomgången allmäntjänstgöring (AT) som ett godkänt resultat i skriftlig datorbaserad examination (eAT-provet). Antalet AT-läkare som anmäler sig till provet har ökat kraftigt samtidigt som kostnadsutvecklingen generellt lett till bl.a. ökade lokalkostnader för provet. För att fler ska ha möjlighet att skriva provet under 2023 behöver medel tillföras för att täcka de ökade kostnaderna. Anslaget bör därför ökas med 300 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp. 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 420 061 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer ökas med 28 000 000 kronor. Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 14 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter till internationella forskningsorganisationer. På grund av den försvagade svenska kronkursen behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 28 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 14 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 5.15 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 532 082 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 200 000 000 kronor 2024-2026. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 225 000 000 kronor 2024-2026. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Statsbidrag till allmän kulturverksamhet ges bl.a. till produktion av audiovisuella verk. Denna verksamhet bedrivs ofta i form av projekt som sträcker sig över mer än ett år. Förseningar i vissa sådana produktioner innebär att ingångna åtaganden inte kommer att kunna infrias som planerat. För att även fortsättningsvis kunna fatta beslut om statsbidrag som medför behov av framtida anslag i den omfattning som tidigare beräknats bör bemyndigandet ökas med 25 000 000 kronor. 13:5 Insatser för den ideella sektorn I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 123 758 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn ökas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället. Den svåra ekonomiska situationen har ökat behovet av sociala och humanitära insatser till människor i socialt särskilt utsatta situationer. För att möta detta behov behöver stödet till civilsamhällesorganisationer och trossamfund som bedriver verksamhet som riktar sig till dessa grupper stärkas. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. 15:1 Spelinspektionen I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 78 332 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 15:1 Spelinspektionen ökas med 2 400 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Spelinspektionen ansvarar för att handlägga ansökningar om tillstånd för att bedriva spelverksamhet. Antalet tillståndsansökningar förväntas i år öka i en sådan utsträckning att myndigheten kan komma att behöva omfördela resurser från sitt tillsynsarbete till tillståndsverksamheten. För att myndigheten ska kunna hantera denna ökning utan att prioritera ned sitt arbete med tillsyn behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 2 400 000 kronor. 5.16 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:6 Lantmäteriet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 721 241 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Lantmäteriet ökas med 20 000 000 kronor. Anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag minskas med 6 000 000 kronor. Anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad minskas med 14 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Lantmäteriet behöver anpassa de tekniska standarderna för de geografiska data som myndigheten tillhandahåller. Detta för att uppnå kraven som ställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och arrangemangen för offentliggörande och vidareutnyttjande av dessa. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslagen 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad minskas med 6 000 000 kronor respektive 14 000 000 kronor. Minskningarna bedöms inte påverka de verksamheter som finansieras från anslagen. 2:2 Allmänna reklamationsnämnden I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 54 447 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden ökas med 6 500 000 kronor. Anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med 2 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Antalet ärenden som inkommer till Allmänna reklamationsnämnden har ökat kraftigt det senaste halvåret. För att myndigheten ska kunna hantera den kraftigt ökade ärendetillströmningen och uppfylla de krav på handläggningstider som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009 /22/EG, finns behov av ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 6 500 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med 2 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Finansiering sker vidare delvis genom att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med 1 500 000 kronor, anslaget 1.1 Statskontoret inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med 500 000 kronor och anslagen 2:1 Post- och telestyrelsen och 2:6 Myndigheten för digital förvaltning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med 500 000 kronor vardera. 2:4 Åtgärder på konsumentområdet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 13 559 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet ökas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till det civila samhällets organisationer som på olika sätt främjar konsumenternas intressen. Med anledning av inflationens påverkan på hushållens ekonomi har behovet av stödinsatser till konsumenter ökat, särskilt till sådana med små ekonomiska marginaler. För att möjliggöra stödinsatser till dessa konsumenter finns behov av ökade statsbidrag till organisationer som på olika sätt främjar konsumentintressen. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor. 5.17 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 1:1 Naturvårdsverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 620 648 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Naturvårdsverket ökas med 9 000 000 kronor. Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 9 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Till följd av ett ökat behov av bl.a. tillsyn över producenter och vägledning till dessa har myndighetens kostnader för genomförandet av de nya nationella reglerna för förpackningar och engångsplast blivit högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 9 000 000 kronor. Finansieringen sker genom att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med motsvarande belopp. Minskningen av anslaget bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 244 565 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö ökas med 25 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer samt för vissa utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål. I förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter regleras när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor för vattenkraften senast ska ha getts in för verksamheter som indelas i prövningsgrupper. Den 30 januari 2023 trädde förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter i kraft. Ändringen innebär att tidpunkten då en ansökan senast ska ha getts in för respektive prövningsgrupp senareläggs med ett år. Under 2023 behöver berörda myndigheter dock upprätthålla och utveckla samverkan med verksamhetsutövare m.fl. samt ta fram underlag som behövs inför kommande prövningar. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 5.1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp. 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 169 100 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 450 000 000 kronor 2024-2032. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2024-2032. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att utveckla och stödja internationellt klimatsamarbete som syftar till att bidra till ökad ambition av genomförandet av Parisavtalet samt att kunna bidra till resultatbaserad klimatfinansiering eller, jämte andra kompletterande åtgärder, kunna bidra till att nå klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. För att kunna genomföra klimatsamarbeten inom ramen för artikel 6 av Parisavtalet måste det finnas möjlighet att ingå storskaliga och långsiktiga avtal. Det är vidare en förutsättning för att bidra till målen i det klimatpolitiska ramverket. Genom riksdagens beslut om statens budget för 2023 ökades anslaget (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20, bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Bemyndigandet behöver ökas för att beslut om ekonomiska åtaganden motsvarande anslagsökningen ska kunna fattas. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 050 000 000 kronor. 1:14 Skydd av värdefull natur I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 170 500 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur ökas med 40 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer. För att skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog snabbare ska få ersättning för detta finns behov av ytterligare medel på anslaget. Anslaget bör därför ökas med 40 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med 35 000 000 kronor. 1:15 Havs- och vattenmyndigheten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 317 723 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Havs- och vattenmyndigheten minskas med 6 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2022 aviserades en havsmiljöproposition (prop. 2021/22:1, utg.omr. 20, avsnitt 3.26.15, bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Med anledning av detta anfördes att Havs- och vattenmyndigheten skulle komma att behöva en resursförstärkning för ytterligare insatser för havsmiljöarbetet fr.o.m. 2023. Anslaget beräknades därför öka med 6 000 000 kronor fr.o.m. 2023. Regeringen avser emellertid inte att lämna en sådan proposition till riksdagen 2023. För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas anslaget med 6 000 000 kronor. 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 50 200 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen minskas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för utbildningsinsatser och kompetenshöjande åtgärder som syftar till att möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetenser för att klara klimatomställningen och nå en cirkulär ekonomi. I budgetpropositionen för 2023 anvisades anslaget 50 200 000 kronor (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Regeringen anser inte att det bör bedrivas någon verksamhet som finansieras från anslaget. För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas anslaget därför med 50 000 000 kronor. 5.18 Utgiftsområde 21 Energi 1:12 Gasprisstöd I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 150 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Gasprisstöd ökas med 15 000 000 kronor. Anslaget 1:12 Gasprisstöd får användas för kompensation till följd av höga gaspriser hos hushåll. Anslaget får även användas för ersättning till gasnätföretagen för administrativa kostnader för att överföra stödet till hushållen och för Statens energimyndighets administration av stödet. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för stöd till hushåll till följd av höga gaspriser under perioden oktober 2021-september 2022. Anslaget används även för ersättning till gasnätföretagen för administrativa kostnader för att överföra stödet till hushållen och för Statens energimyndighets administration av stödet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser fördes anslaget upp på statens budget (prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31, rskr. 2022/23:120). De berörda hushållens kostnader för gas har därefter fortsatt varit höga. Regeringen avser därför förlänga gasprisstödet till att omfatta höga gaspriser även under tid efter perioden oktober 2021-september 2022. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor och ändamålet ändras på så sätt att anslaget får användas för kompensation till följd av höga gaspriser hos hushåll. Anslaget bör även fortsättningsvis få användas för ersättning till gasnätföretagen för administrativa kostnader för att överföra stödet till hushållen och för Statens energimyndighets administration av stödet. Låneram för Affärsverket svenska kraftnät Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 besluta att Affärsverket svenska kraftnät får ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret som uppgår till högst 1 650 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömde att det saknades skäl att lämna förslag om en låneram för Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 21, bet. 2022/23:FiU31, rskr. 2022/23:120). Svenska kraftnäts lånebehov påverkas i hög grad av investeringsutgifterna och inflödet av s.k. flaskhalsintäkter. Inflödet av flaskhalsintäkter under de inledande månaderna har fluktuerat kraftigt och har i genomsnitt varit på en lägre nivå än vad som tidigare beräknats. Mot denna bakgrund finns behov av en låneram för Svenska kraftnät i syfte att säkerställa planerade investeringar för verksamheten under innevarande år. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2023 besluta att Affärsverket svenska kraftnät får ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret som uppgår till högst 1 650 000 000 kronor. Ett nytt energipolitiskt mål Regeringens förslag: Målet för elproduktionens sammansättning år 2040 är 100 procent fossilfri elproduktion. Skälen för regeringens förslag: Det i dag gällande energipolitiska målet för elproduktionens sammansättning 2040 har följande lydelse i sin helhet: Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Det ovan nämnda energipolitiska målet beslutades av riksdagen 2018 (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Med den elektrifiering av bl.a. industrier och transporter som samhället står inför kommer elbehovet i Sverige att öka kraftigt. För att kunna möta samhällets ökade behov av el krävs därför en omfattande utbyggnad av både elproduktionskapacitet och elnät. För att möjliggöra samhällets omställning till klimatneutralitet och säkerställa att Sverige kan nå sina klimatmål är alla fossilfria energikällor nödvändiga. Ett nytt mål bör därför ersätta det nuvarande nationella målet för elproduktionens sammansättning. Med målets nya föreslagna formulering förtydligas vikten av teknikneutralitet. Målet för elproduktionens sammansättning år 2040 bör därför vara 100 procent fossilfri elproduktion. 5.19 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 Trängselskatt i Stockholm I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 648 987 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 56 000 000 000 kronor 2024-2057. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 62 400 000 000 kronor 2024-2060. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen som finansieras med överskott från trängselskatten och statlig medfinansiering till projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen. Till följd av tidigareläggningar av produktion i vissa kontrakt kommer ekonomiska åtaganden som planerats ingås kommande år kunna ingås redan i år. Det har även skett förskjutningar av när lån beräknas amorteras. Till följd av detta bedöms utestående åtaganden bli högre än tidigare beräknat och förutsätta en förlängning av slutåret. Bemyndigandet bör därför ökas med 6 400 000 000 kronor och förlängas till 2060. 1:14 Trängselskatt i Göteborg I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 920 705 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 000 000 000 kronor 2024-2037. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 500 000 000 kronor 2024-2040. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för finansiering av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborgsregionen. Uppdaterade beräkningar för projekten i Västsvenska paketet har visat behov av en omfördelning av finansiering mellan åren, till följd av bl.a. högre räntor och stigande priser. Detta medför ett större upplåningsbehov och en längre amorteringstid vilket innebär att utestående åtaganden blir högre än vad som tidigare beräknats och förutsätter en förlängning av slutåret. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 500 000 000 kronor och förlängas till 2040. 2:1 Post- och telestyrelsen I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 119 862 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen minskas med 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas anslaget med 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 2:6 Myndigheten för digital förvaltning I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 162 410 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Myndigheten för digital förvaltning minskas med 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas anslaget med 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 5.20 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 171 348 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt ökas med 3 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde behöver tempot i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen öka. Myndighetens förmåga att analysera och hantera farliga ämnen i livsmedelskedjan behöver till följd av detta stärkas. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor. 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 133 349 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar ökas med 70 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna. Till följd av djursjukdomsutbrott av bl.a. salmonella under 2022 behöver utbetalningar av ersättning ske under 2023. Dessa utbrott medför även utgifter för andra lagstadgade åtgärder. Anslaget bör därför ökas med 70 500 000 kronor. 1:8 Statens jordbruksverk I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 740 665 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Statens jordbruksverk ökas med 16 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att fr.o.m. den 1 juli 2023 disponera de avgifter som fr.o.m. detta datum tas ut med stöd av lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 januari 2023 gäller krav på obligatorisk märkning och registrering av katter (prop. 2021/22:49, bet. 2021/22/MJU13, rskr. 2021/22:176). Enligt lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter ska Statens jordbruksverk föra ett register över hund- och kattägare. Kostnaderna för registret ska finansieras genom avgifter från hund- och kattägare. För närvarande tar Statens jordbruksverk ut avgifter för registret över hund- och kattägare, men det saknas ett bemyndigande för dispositionen av avgifterna från kattägare. Avsikten har dock varit att avgifterna ska få disponeras av regeringen eller den myndighet som regeringen utser (prop. 2021/22:49 s. 20 och 28). Avsaknaden av ett bemyndigande innebär att myndigheten inte kan disponera de avgifter som inkommit från kattägare. Dessa beräknas uppgå till 16 000 000 kronor t.o.m. den 30 juni 2023. Anslaget bör därför ökas med 16 000 000 kronor. Regeringen bör även bemyndigas att fr.o.m. den 1 juli 2023 disponera de avgifter som tas ut för registrering av katter och för utrustningen för att läsa av märkningen. 1:14 Livsmedelsverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 327 670 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Livsmedelsverket ökas med 20 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde anser regeringen att tempot i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen bör öka. Myndighetens möjlighet till bl.a. inköp av strategiska förstärkningsresurser för samhällsviktiga funktioner och genomförande av övningsverksamhet inom krishantering samt förmåga att analysera och hantera farliga ämnen behöver stärkas. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 160 339 000 kronor. Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023-2028 för anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet besluta om en årlig medlemsavgift till Agrinaturas ekonomiska förening (EEIG) på högst 140 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Agrinatura är en allians mellan europeiska universitet och organisationer med det gemensamma målet att stötta utvecklingen av ett hållbart jordbruk. Agrinaturas ekonomiska förening (EEIG) utgör alliansens operativa enhet. Efter förslag i budgetpropositionen för 2020 bemyndigades regeringen att under 2020 besluta om medlemskap i föreningen och att under 2020-2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 140 000 kronor (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23, bet. 2019/20MJU2, rskr. 2019/20:112). Det är viktigt att Sverige även i fortsättningen har möjlighet att delta i det internationella samarbetet som sker inom ramen för föreningen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2023-2028 för anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet besluta om en årlig medlemsavgift till Agrinaturas ekonomiska förening (EEIG) på högst 140 000 kronor. 5.21 Utgiftsområde 24 Näringsliv 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 389 755 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 25 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser minskades anslaget med 50 000 000 kronor för att bidra till finansieringen av anslaget 1:12 Gasprisstöd inom utgiftsområde 21 Energi (prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31, rskr. 2022/23:120). För att finansiera ökningarna av anslagen 1:4 Tillväxtverket, 1:5 Näringslivsutveckling och 1:11 Bolagsverket minskas anslaget med 5 500 000 kronor, 11 000 000 kronor respektive 9 000 000 kronor. Sammantaget minskas anslaget med 25 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:4 Tillväxtverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 490 399 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 5 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Det finns behov av att stärka myndighetens arbete med att säkerställa goda förutsättningar för nyindustrialiseringen i norra Sverige och etablera långsiktigt hållbara former för samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor. Det har framkommit behov av att se över hur anslaget används. Regeringen avser därför att ge Ekonomistyrningsverket ett uppdrag som syftar till att bidra till bättre förutsättningar för ändamålsenlig styrning och uppföljning av Tillväxtverkets anslag. Ekonomistyrningsverkets kostnader för utförandet av uppdraget kommer att belasta anslaget. Anslaget bör därför ökas med 1 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 5 500 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 5 500 000 kronor. 1:5 Näringslivsutveckling I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 357 442 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökas med 11 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för näringslivsfrämjande åtgärder. Arbetet med bättre villkor för företagen och med att accelerera näringslivets klimatomställning behöver intensifieras. Anslaget bör därför ökas med 11 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med motsvarande belopp. 1:8 Sveriges geologiska undersökning I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 304 249 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning minskas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2022 aviserades en havsmiljöproposition (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24, avsnitt 3.7.8, bet. 2021/22:NU1, rskr. 2021/22:113). Med anledning av detta anfördes att anslaget skulle ökas med 35 000 000 kronor per år 2023-2025 för att öka takten i myndighetens arbete med marin kartering. Regeringen avser emellertid inte att lämna en sådan proposition till riksdagen 2023. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring i Sverige samt analysera förutsättningarna för driften av lagringsplatserna (N2022/02413), vilket sedan tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.8.8, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99). För att genomföra uppdraget har behov uppkommit av viss maringeologisk kartläggning. För detta finns ett behov av 19 000 000 kronor på anslaget. Det finns vidare behov av att myndigheten förstärker arbetet för en trygg och hållbar mineralförsörjning genom att främja investeringar i prospektering i Sverige. För detta finns ett behov av 10 000 000 kronor på anslaget. I syfte att möta behovet av en stärkt energiförsörjning behöver myndigheten arbeta för en snabbare tillståndsprövning enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. För detta finns ett behov av 5 000 000 kronor på anslaget. Till följd av att regeringen inte avser att lämna en havsmiljöproposition under 2023 beräknas de utgifter som dessa åtgärder medför rymmas inom redan anvisade medel inom anslaget. För att finansiera ökningen av anslaget 1:11 Bolagsverket minskas anslaget med 1 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:11 Bolagsverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 68 140 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Bolagsverket ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Bolagsverket tillhandahåller plattformen för internettjänsten verksamt.se. Tjänstens tekniska plattform har nått slutet på sin tekniska livslängd och måste stängas under 2025. För att utveckla en ny plattform och genomföra en flytt till denna behöver anslaget tillföras medel. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 9 000 000 kronor och anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning minskas med 1 000 000 kronor. 1:13 Konkurrensverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 175 846 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Konkurrensverket ökas med 11 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Det finns behov av att stärka Konkurrensverkets tillsyn, framför allt inom branscher där det under senare tid skett stora prisökningar. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Med anledning av stora prisökningar under senare tid finns behov av att närmare undersöka konkurrenssituationen inom bl.a. dagligvaruhandeln. Regeringen avser därför att ge myndigheten i uppdrag att tillsammans med Konjunkturinstitutet analysera konkurrenssituationen och hur priserna har ökat i förhållande till kostnaderna inom bl.a. dagligvaruhandeln. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 11 000 000 kronor. 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 850 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag ökas med 25 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande. Den 5 juli 2022 offentliggjordes att SAS AB (publ) har påbörjat en process för finansiell rekonstruktion. Externa rådgivare har anlitats för att tillvarata statens intressen i denna process. Processen har visat sig ta längre tid än väntat och utgifterna för extern rådgivning beräknas därför bli högre än beräknat. Även i övrigt beräknas utgifterna för extern rådgivning avseende den statliga bolagsportföljen hamna på en högre nivå än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Skatteverket inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution minskas med motsvarande belopp. 2:3 Exportfrämjande verksamhet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 313 367 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet ökas med 9 750 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden, exportutveckling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska åtgärder. För att möjliggöra ett svenskt deltagande på världsutställningen Expo 2025 i Osaka behöver planering och förberedelser påbörjas omgående. Anslaget bör därför ökas med 9 750 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning minskas med motsvarande belopp. 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 517 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer ökas med 5 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internationella handelsorganisationer: - Världshandelsorganisationen (WTO) - Internationella rådet för samarbete på tullområdet (WCO) - Internationella Byrån för Utställningar i Paris (BIE). På grund av den försvagade svenska kronkursen förväntas utgifterna för Sveriges avgifter bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 5 500 000 kronor. Finansiering av sker delvis genom att anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning minskas med 2 750 000 kronor. 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 100 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning minskas med 12 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas anslaget med 9 750 000 kronor och för att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer minskas anslaget med 2 750 000 kronor. Sammantaget minskas anslaget med 12 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Justering av uppdrag för Lernia AB Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att uppdraget för Lernia AB ändras till att bedriva kompetensförsörjning för arbetslivet såsom bemanning eller utbildning. Skälen för regeringens förslag: Lernia AB (Lernia) är ett statligt helägt aktiebolag. Riksdagen har godkänt att bolagets huvudsakliga uppdrag ska vara att anordna arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet (prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175). Lernia bedriver kompetensförsörjning för arbetslivet med tjänster inom bemanning, vuxenutbildning, rekrytering, omställning samt stöd och matchning. Inom bemanningsverksamheten ligger fokus på förmedling av yrkesarbetare med kunder inom bl.a. svensk tillverkningsindustri samt lager och logistik. Inom utbildningsverksamheten är kunderna huvudsakligen Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan och kommuner. Uppdrag utförs emellertid även direkt åt företag. Matchningsverksamheten, som redovisas separat sedan 2022, utgör Lernias tjänsteleveranser till Arbetsförmedlingen. Lernia har sedan starten verkat på samma marknadsvillkor som andra, icke statligt ägda företag. Verksamheten bedrivs på affärsmässig grund och ska generera marknadsmässig avkastning. Marknadsförutsättningarna har dock förändrats sedan bolagets bildande. De senaste tio åren har bolagets omsättning från bemanningsverksamheten fördubblats samtidigt som omsättningen från utbildningsverksamheten mer än halverats. År 2022 härrörde 85 procent av bolagets omsättning från bemanningsverksamheten. Till följd av denna utveckling av bolagets verksamhet finns ett behov av att justera bolagets uppdrag för att spegla den verksamhet som i dag bedrivs av bolaget utan att begränsa bolagets möjlighet att utveckla tjänster kring kompetensförsörjning för arbetslivet. Mot denna bakgrund bör riksdagen godkänna att uppdraget för Lernia AB ändras till att bedriva kompetensförsörjning för arbetslivet såsom bemanning eller utbildning. Prop. 2022/23:99 Prop. 2022/23:99 3 1 2 Prop. 2022/23:99 Prop. 2022/23:99 3 1 2 Prop. 2022/23:99 Prop. 2022/23:99 3 1 2 Prop. 2022/23:99 Prop. 2022/23:99 3 1 2 Prop. 2022/23:99 Prop. 2022/23:99 3 1 2 Prop. 2022/23:99 Prop. 2022/23:99 3 1 2 Prop. 2022/23:99 Prop. 2022/23:99 3 1 2