Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:111 Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön Skr. 2022/23:111 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 april 2023 Ulf Kristersson Romina Pourmokhtari (Klimat- och näringslivsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RiR 2022:29). Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att ett uppföljningssystem kommer på plats som kan användas för att bedöma om statliga och kommunala insatser minskar sårbarheten för klimatrelaterade risker i kommunerna. Regeringen avser att fortsätta bereda Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) förslag till uppföljningssystem. Regeringen avser att behandla frågan inom ramen för en kommande nationell strategi för klimatanpassning. I samband med att strategin utvecklas bereder regeringen även Riksrevisionens andra och tre sista rekommendationer. Dessa rekommendationer gäller kravställning mot kommuner i planprocessen, riktlinjer kring planeringsunderlag, gamla detaljplaner som kan medföra nybyggnation i riskområden samt hur befintliga regelverk bör ses över för att fler klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse kommer till stånd. Regeringen avser att se över om statliga insatser behöver förändras för att ge kommuner bättre förutsättningar för att klimatanpassa den byggda miljön och att fler åtgärder för klimatanpassning av befintlig bebyggelse kommer till stånd. Regeringen har i huvudsak tillgodosett Riksrevisionens rekommendation att se till att statsbidraget för naturolyckor går till de nationellt mest angelägna projekten. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har redovisat förslag till en utvecklad användning av anslaget som bemöter Riksrevisionens rekommendation. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Sammanfattning av Riksrevisionens iakttagelser 3 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 3.1 Regeringens styrning av myndigheter 5 3.2 Statliga insatser för att underlätta klimatanpassning av den byggda miljön 8 3.3 Regeringens finansiering av klimatanpassning 9 3.4 Regeringens uppföljning av klimatanpassning 10 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11 4.1 Regeringens uppföljning av klimatanpassning 12 4.2 Regeringens styrning av myndigheter 12 4.3 Statliga insatser för att underlätta klimatanpassning av den byggda miljön 12 4.4 Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad 13 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport (RiR 2022:29) om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön 14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2023 100 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om de statliga insatserna för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön är effektiva. Granskningen har avgränsats till statens arbete gällande risker kopplade till översvämning, ras, skred och erosion. Granskningen har även omfattat regeringens styrning och uppföljning inom området. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RiR 2022:29), se bilagan. Regeringskansliet fick tillfälle att faktagranska Riksrevisionens rapport före publicering. Riksrevisionen överlämnade granskningsrapporten till regeringen den 20 december 2022. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till regeringen. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Sammanfattning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen konstaterar att statens insatser för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön delvis är effektiva. Riksrevisionen bedömer att en stor del av de statliga insatserna för klimatanpassning bidrar till att kommunerna kan arbeta effektivt med klimatanpassning. Samtidigt bedömer Riksrevisionen att det finns vissa brister i hur insatserna utformats och genomförts. Riksrevisionen ser en risk för att nuvarande insatser inte är tillräckliga för att konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse ska komma till stånd på kommunal nivå. Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning brister i uppföljning och tydlighet. Riksrevisionen anser att det saknas en samlad och systematisk nationell uppföljning som kan användas för att bedöma om statliga och kommunala insatser leder till att sårbarheten för klimatrelaterade händelser i kommunerna minskar. Riksrevisionens bedömning är att det särskilt saknas en nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete. Riksrevisionen bedömer att förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete är otydlig i fråga om hur brett myndigheterna ska arbeta med uppgifterna enligt förordningen. Det är bland annat otydligt vilka mål länsstyrelserna ska arbeta mot och huruvida uppgiften att göra klimat- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner ska omfatta enbart myndigheters verksamhetsområde eller även omfatta andra aktörers arbete. Riksrevisionen bedömer att otydligheten i förordningen medför att myndigheternas arbete fått olika omfattning och ambitionsnivå. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringen inte har varit tydlig i styrningen av statsbidraget för naturolyckor (anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor inom utgiftsområde 6). Riksrevisionen bedömer att det finns en risk att medel från statsbidraget därför inte har gått till de projekt som utifrån ett nationellt perspektiv är mest angelägna. Granskningen beskriver att MSB har beviljat bidrag till redan genomförda åtgärder. Riksrevisionen bedömer att det hade varit mer kostnadseffektivt att prioritera medel till åtgärder som kanske inte blivit av utan stöd. Vidare pekar granskningen på att regeringen inte har tagit ställning till om statsbidragets övergripande syfte är att ge incitament till kommuner att genomföra åtgärder, eller enbart att kompensera kommuner för planerade och genomförda åtgärder. Riksrevisionen konstaterar att många kommuner, inklusive flera av dem som är mest riskutsatta, inte har ansökt om bidrag. Riksrevisionen bedömer därför att det kan behövas främjande insatser från statens sida för att få fler kommuner att ansöka. Riksrevisionen bedömer att kommuner fått olika stöd av länsstyrelserna i olika län samt att det saknas nationella riktlinjer och vägledning om riskbedömning. Riksrevisionen konstaterar att det är otydligt vilka planeringsunderlag länsstyrelserna ska ta fram inom sitt uppdrag. Riksrevisionen gör också iakttagelsen att länsstyrelserna har olika förutsättningar i fråga om ekonomiska och personella resurser för arbetet, vilket kan vara en annan förklaring till skillnaderna. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: * Regeringen bör se till att ett uppföljningssystem kommer på plats som kan användas för att bedöma om statliga och kommunala insatser leder till att riskerna för, och effekterna av, översvämning, ras, skred och erosion minskar. Regeringen bör som en del av detta se över möjligheterna att reglera kommunernas rapporteringsskyldighet i detta system. En sådan uppföljning bör göras regelbundet och i god tid inför varje revidering av den nationella strategin för klimatanpassning. * Regeringen bör utreda om, och i så fall hur, styrningen av kommunerna behöver förändras så att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse kommer till stånd. * Regeringen bör se till att statsbidraget för naturolyckor går till de nationellt mest angelägna projekten. * Regeringen bör ge relevanta expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna kan ställa på kommunerna i planprocessen. * Regeringen bör se till att det tydliggörs vilka planeringsunderlag som relevanta expertmyndigheter och länsstyrelserna ska ta fram, och vilka underlag som kommunerna själva ska ta fram. * Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att följa upp om problemen med gamla detaljplaner som kan medföra nybyggnation i riskområden minskar, för att kunna bedöma om styrningsåtgärd behövs. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Rapporten utgör ett värdefullt underlag i arbetet med att revidera den nationella strategin för klimatanpassning. Regeringen redogör i detta avsnitt för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen gör i avsnitt 5 av sin rapport samt de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Regeringen behandlar endast de iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till regeringen. Redogörelsen utgår från regeringens mål för samhällets anpassning till ett förändrat klimat att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter. Regeringens nationella strategi för klimatanpassning lämnades över till riksdagen i mars 2018. Regeringen har i sin bedömning haft fokus på regeringens styrning inom området och av myndigheter med utgångspunkt från 2018. Regeringen bemöter Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer grupperat utifrån ämne. 3.1 Regeringens styrning av myndigheter Regeringens fördelade ansvar till myndigheterna fungerar i stort sett väl Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att fördelningen av ansvar på myndigheterna i stort sett fungerar väl. Regeringen har fördelat ansvaret för genomförandet av statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön på flera olika myndigheter. Regeringen anser att det är viktigt att myndigheternas ansvar och uppgifter är tydligt definierade och att det finns goda förutsättningar för samverkan och utveckling av verksamheten enligt de allmänna uppgifterna i myndighetsförordningen (2007:515). Regeringen instämmer i iakttagelsen att vissa myndigheters ansvar och roller tangerar varandra. Samtidigt bedömer regeringen att myndigheternas ansvar och uppdrag i huvudsak är tydliga och att överlappande uppdrag har kunnat hanteras genom dialog. Samverkan mellan myndigheter fungerar i stort sett väl Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att samverkan mellan myndigheter fungerar i stort sett väl. Regeringen har tilldelat vissa myndigheter samordnande uppgifter i fråga om klimatanpassning genom deras instruktioner, medan andra har fått tillfälliga regeringsuppdrag som förutsätter att samverkan mellan myndigheter sker. Regeringen bedömer att den myndighetsstruktur som etablerats genom bland annat instruktioner och regleringsbrev har skapat förutsättningar för en systematisk klimatanpassning inklusive samordning. Det innebär att myndigheter inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppgifter upprättar handlingsplaner där åtgärder och behov av samverkan för klimatanpassning framgår. Myndigheterna följer också upp och redovisar arbetet årligen. En gemensam analys av samtliga myndigheters framsteg med klimatanpassning men också de hinder som de möter sammanställs årligen av SMHI. Regeringen delar därför Riksrevisionens bedömning att ansvariga myndigheter har skapat en god grund för effektiv klimatanpassning av den byggda miljön. Regeringens styrning av statsbidraget för naturolyckor har inte varit tydlig Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse om att styrning av statsbidraget för naturolyckor under lång tid inte varit tillräckligt tydlig. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att statsbidraget bör användas på ett effektivt och transparent sätt samt att det är angeläget att klimatanpassningsåtgärder kommer till stånd i områden med hög risk för naturolyckor. Regeringen har förtydligat styrningen av statsbidraget, bland annat genom att besluta förordningen (2022:1395) om statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. I regleringsbrevet för 2022 fick MSB i uppdrag att redovisa förslag till en utvecklad användning av anslaget. Klimatanpassningsförordningen innehåller otydliga bestämmelser Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens bedömning att förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete bör förtydligas. Regeringen bedömer att en ändring i förordningen behöver göras för att bättre stämma överens med den risk- och sårbarhetsanalys som ska göras enligt 7 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Regeringen anser att myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden bäst kan bedöma vilka åtgärder som är lämpliga att vidta och hur åtgärderna ska prioriteras baserat på deras klimat- och sårbarhetsanalyser. Nationella riktlinjer och tydlig vägledning om riskbedömning saknas Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är angeläget att Boverkets vägledningar ger tillräckligt stöd till länsstyrelser för att effektivt kunna vägleda kommuners arbete med klimatanpassning av den byggda miljön. Riksrevisionen har inte kunnat bedöma om länsstyrelserna ställer likvärdiga krav i tillsynen av detaljplaner, men konstaterar ändå att länsstyrelserna har bristande förutsättningar att ställa likvärdiga krav på kommunerna i tillsynen eftersom det saknas nationella riktlinjer och tydlig vägledning om riskbedömning. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse att det behövs riktlinjer och vägledning om hur kommuner ska göra riskbedömningar av olika klimatrisker. Regeringen konstaterar att det fortsätter att finnas ett behov att utveckla riktlinjer och tydliga vägledningar. Regeringen kan i likhet med Riksrevisionen konstatera att ett flertal åtgärder som handlar om att vägleda och stödja kommuners arbete med att klimatanpassa den byggda miljön har vidtagits av regeringen och berörda myndigheter under de senaste fem åren. Som exempel kan nämnas Boverkets uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön som bemöter kommunernas behov av stöd genom kartläggning, dialog och utbildning. Samordningsuppdraget är ett komplement till länsstyrelsernas uppgift att stödja kommunerna och syftar till att skapa förutsättningar för länsstyrelserna att ställa likvärdiga krav på kommunerna i planprocessen samt därmed bidra till en effektiv klimatanpassning av den byggda miljön. Regeringen har dessutom gett uppdrag till Statens geotekniska institut (SGI) och MSB (M2019/01241) för att ta fram kunskapsunderlag om särskilda riskområden. Regeringen vill i sammanhanget framhålla att arbetet med att bedöma klimatrisker är komplext. Graden av klimateffekter och vilka beslut som fattas utifrån den osäkerhet som finns om klimatförändringarna samt hur riktlinjer ska utformas för att bemöta klimatrisker är fortfarande till stor del en fråga för forskningen. Europeiska kommissionen finansierar nu genom forskningsprogrammet Horisont Europa ett projekt som kallas CLIMAAX (Climate Risk and Vulnerability Assessment framework and Toolbox) som är exempel på ett omfattande arbete med att utveckla stöd för lokal riskbedömning. Svårigheterna med riskbedömning av klimateffekter är anledningen till att regeringen gett SMHI i uppgift att driva ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Kunskap om klimateffekter och risker tar tid att utveckla. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI sprider kunskap till bland annat kommuner om verktyg, vägledningar och genom utbildningar vartefter ny kunskap och forskningsresultat finns tillgängliga. Sveriges kunskapsspridning och stöd till kommuner är väl utvecklat jämfört med andra europeiska länder vilket framgår av Europeiska miljöbyråns senaste rapport Advancing towards climate resilience in Europe: status of reported national adaptation actions in 2021. Regeringen konstaterar att det nationella arbetet med att stödja bland annat kommuners arbete med klimatanpassning behöver fortsätta att utvecklas. Ett klimat i förändring ställer fortlöpande nya krav på såväl statliga myndigheter och kommuner som samhällets övriga aktörer. Klimatförändringarna kommer att fortsätta under lång tid även om drastiska minskningar i utsläppen skulle ske redan i dag. Tillgången till och kvaliteten på vissa planeringsunderlag varierar mellan olika delar av landet Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att tillgången till och kvaliteten på statliga planeringsunderlag för att bedöma klimatrisker varierar mellan olika områden i Sverige. Till exempel saknas karteringar av geologiska förutsättningar för ras och skred i delar av norra Sverige och översvämningskarteringar finns endast för prioriterade vattendrag. Regeringen inser betydelsen av tillgång till kvalitativa planeringsunderlag och att bristande tillgång till sådana underlag kan leda till att färre åtgärder utförs. Att kartlägga klimatrisker är både tidskrävande och kostsamt men regeringen anser att ny teknik och en ökad digitalisering kan skapa förutsättningar för ökad tillgänglighet till planeringsunderlag. Regeringen anser att myndigheters arbete med satellitdata har bidragit till att skapa förutsättningar för ökad tillgänglighet till planeringsunderlag. Exempelvis samarbetar Rymdstyrelsen och SMHI för att effektivisera processen med att förbättra beslutsunderlag om eventuella klimatrisker genom att analysera satellitbilder med användning av artificiell intelligens. Samarbetet utgår i huvudsak från EU:s jordobservationsprogram Copernicus som genomförs i partnerskap med medlemsländerna, Europeiska rymdorganisationen (ESA) med flera andra organisationer. Stora mängder globala data från satelliter och andra mätsystem används för att tillhandahålla uppdaterad och lättillgänglig information som kan användas för planering av klimatanpassning. För att underlätta för bland annat kommuner att använda data från Copernicus utvecklar forskningsinstitutet RISE Research Institutes of Sweden AB, i samarbete med Rymdstyrelsen, den nya plattformen Digital Earth Sweden som är en nationell motsvarighet till EU:s plattform Destination Earth. Avsikten med plattformen är att samla satellitdata för just Sverige tillsammans med annan relevant information om hav och land, och därigenom förenkla användningen av uppgifterna vid till exempel bedömning av klimatrisker och planering av åtgärder för klimatanpassning. Vidare har MSB med stöd av finansiering via anslaget 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 bland annat tagit fram en nationell värmekartering över Sverige som visar markytetemperaturer uppmätt från satellit. Syftet med värmekarteringen är att ge tillgång till ett övergripande planeringsunderlag för att identifiera var höga temperaturer är vanliga inom ett län eller kommun. 3.2 Statliga insatser för att underlätta klimatanpassning av den byggda miljön Ett fortsatt behov att se över hur regelverk och otydlig ansvarsfördelning kan hindra klimatanpassning av den byggda miljön Riksrevisionen bedömer att en otydlig ansvarsfördelning och brister i regelverk kan hindra klimatanpassning av befintlig bebyggelse. Riksrevisionen framför att regeringen har möjlighet att påverka det genom att ta initiativ till förändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det fortsätter att finnas behov att se över hur befintliga regler kan hindra klimatanpassning av den byggda miljön. Regeringen instämmer i iakttagelsen att en otydlig ansvarsfördelning och brister i regelverk kan hindra klimatanpassning. Däremot anser regeringen att ett flertal statliga insatser har bidragit till att underlätta för kommuner i arbetet med klimatanpassning inom befintlig lagstiftning och i frågor om ansvar och befogenheter. Regeringen vill i sammanhanget framhålla det arbete som myndigheterna bedriver för att förbättra kommuners möjlighet att klimatanpassa den byggda miljön. Myndigheternas förbättringsarbete innefattar bland annat insamling och framtagande av information, stöd och vägledningar vid tillämpning av aktuella bestämmelser samt information till berörda grupper om klimatrisker för att underlätta anpassningen. Regeringen vill också framhålla att sedan införandet av en nationell strategi för klimatanpassning 2018 har en rad åtgärder vidtagits av regeringen och statliga myndigheter för att kommuner på ett effektivt sätt ska kunna klimatanpassa den byggda miljön inom ramen för befintligt regelverk. Regeringen bedömer att Boverkets uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön har gett kommuner stöd och incitament att genomföra konkreta åtgärder för klimatanpassning. Boverket stödjer kommunerna i deras arbete med klimatanpassning av den byggda miljön bland annat genom att identifiera behovet av vägledning. Dessutom bedömer regeringen att förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (klimatanpassningsförordningen) bidrar till ökad samverkan och kunskapsutbyte mellan myndigheter om hur bestämmelser i lagar och andra författningar påverkar arbetet med klimatanpassning. Regeringen bedömer att MSB och SGI, inom ramen för arbetet med att förmedla statsbidrag till kommuner för att förebygga naturolyckor, har utvecklat arbetsmetoder och kunskapsstöd som bidrar till att förtydliga ansvarsfördelningen och myndigheternas befogenheter. SGI:s och MSB:s redovisning av regeringsuppdraget (M2019/01241) Riskområden för ras, skred, erosion och översvämning framhåller att regeringen bör utreda om befintlig lagstiftning, tillsyn och ansvarsfördelning ger de förutsättningar som behövs för att klimatanpassa ny och befintlig bebyggelse. Regeringskansliet bereder myndigheternas förslag. 3.3 Regeringens finansiering av klimatanpassning Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens iakttagelse att regeringens finansiering av klimatanpassning är kortsiktig. Den är tvärtom långsiktig. Medel har fördelats på en relativt jämn nivå och även ökat sedan 2009. En ökning av nivån för anslaget 1:10 Klimatanpassning gjordes dessutom i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 20). Riksdagen har även, efter förslag från regeringen, tillfört medel för klimatanpassning till myndigheters förvaltningsanslag. Det gäller i huvudsak myndigheter som har långsiktiga uppgifter av betydelse för att samordna och följa upp det nationella arbetet med klimatanpassning. Exempel på detta är Boverkets samordning av klimatanpassning för den bebyggda miljön (prop. 2018/19:1 utgiftsområde 18 anslag 1:4 Boverket) och SMHI:s verksamhet med Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning och Nationella expertrådet för klimatanpassning (prop. 2019/2020:1 utgiftsområde 20 anslag 1:19 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut). 3.4 Regeringens uppföljning av klimatanpassning Regeringens uppföljning av sårbarhet för klimatrisker är inte på plats Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det saknas en samlad nationell uppföljning av om sårbarheten för klimatrelaterade risker i kommunerna minskar. Regeringen har påbörjat ett arbete med att etablera ett uppföljningssystem för att följa upp det nationella arbetet med klimatanpassning. Regeringen aviserade i den första nationella strategin för klimatanpassning 2018 ett uppdrag att utveckla ett system för uppföljning och utvärdering av nationellt arbete med klimatanpassning. Som ett första steg har myndigheter sedan 2019 redovisat sitt arbete med klimatanpassning enligt 12-13 §§ förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete. I regleringsbreven för 2019 och 2020 fick SMHI uppdrag att lämna förslag om ett uppföljningssystem för det nationella arbetet med klimatanpassning. Myndighetens redovisning av uppdraget innehöll bland annat ett förslag till uppföljning baserat på indikatorer. SMHI framhöll 2021 att det fanns risker med att initiera en uppföljning av det nationella arbetet med klimatanpassning parallellt med att Nationella expertrådet för klimatanpassning sammanställde sin rapport till regeringen. Myndigheten framhöll att det kunde finnas fördelar med att invänta resultaten i rådets rapport som skulle lämnas till regeringen samma år. En risk som SMHI tog upp var att en påbörjad uppföljning skulle kunna visa på eventuella trender i mätbara data som skulle kunna indikera en utveckling som inte överensstämmer med det som rådet lyfter i sin rapport. Regeringen bedömde att det fanns fortsatt behov att utveckla förslaget om ett uppföljningssystem men också att men att expertrådets rapport borde inväntas. SMHI gavs därefter ett följduppdrag att arbeta vidare med indikatorerna och på försök samla in data. Regeringen avsatte i SMHI:s regleringsbrev för 2021 och 2022 medel i anslaget 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 för myndigheters fortsatta arbete med indikatorer för ett uppföljningssystem. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) ställer sedan 2021 krav på att medlemsstaternas insatser för klimatanpassning ska följas upp med indikatorer. Efter att SMHI har samlat in data baserade på föreslagna indikatorer har myndigheten konstaterat att det krävs ett fortsatt arbete med att ta fram ändamålsenliga indikatorer. Slutligen bedömer regeringen att det är komplext och resurskrävande att utveckla ett uppföljningssystem som omfattar klimatrisker inom alla berörda samhällssektorer. Som jämförelse kan nämnas att det tog sex år för tyska myndigheter, forskare och teknisk expertis att utveckla ett tematiskt indikatorsystem för uppföljning. Klimatförändringens effekter är dessutom svåra att mäta och det är därmed också svårt att mäta hur potentiella risker minskar. Få länder har därför indikatorbaserade uppföljningssystem på plats som visar på hur riskerna minskar. Regeringen inser betydelsen av en väl fungerande uppföljning som följer hur klimatriskerna förebyggs och om de på sikt minskar. SMHI:s förslag beaktas och bereds inom Regeringskansliet för att hitta en ändamålsenlig och resurseffektiv lösning. Regeringen har inte följt upp kommunernas klimatanpassningsarbete Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att kommunernas arbete är viktigt för att målet om ett robust samhälle ska kunna uppnås och att utvecklingen lokalt därför behöver följas. Inom ramen för arbetet med att utveckla ett nationellt uppföljningssystem för klimatanpassning hanteras även frågan om kommunernas klimatanpassningsarbete bör följas upp nationellt. Regeringen har inte följt upp om problemet med gamla detaljplaner i riskområden minskar Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse. Regeringen anser att det är problematiskt att kommuner, på mark som omfattas av gamla detaljplaner där risken för översvämning, ras, skred eller erosion är hög, inte kan avslå ansökningar om bygglov för projekt som riskerar att drabbas av eller förvärra dessa risker. Förutsättningarna att ändra regelverket bör utredas. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen konstaterar att de iakttagelser som Riksrevisionen gör och att de rekommendationer som lämnas är relevanta för en fortsatt utveckling av klimatanpassningen av byggd miljö. Den tredje rekommendationen, att regeringen bör se till att statsbidraget för naturolyckor går till de nationellt mest angelägna projekten, är i huvudsak tillgodosedd. Gällande övriga rekommendationer avser regeringen att vid utformningen av den nya nationella strategin för klimatanpassning beakta de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen framfört om hur ansvar, styrning och uppföljning kan förbättras. Regeringen kan i den nya strategin tydligare beskriva statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön genom att på en övergripande nivå uttrycka vilka åtgärder som är prioriterade och vilka resultat som eftersträvas. Åtgärder för förbättrad styrning hanteras genom till exempel ändringar i lagar, förordningar, regleringsbrev eller särskilda uppdrag. I detta avsnitt redogör regeringen för åtgärderna i den mån det är möjligt utan att föregå ordinarie beredning av regeringens beslut. Regeringen behandlar endast de iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till regeringen. Iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till MSB och Boverket tar regeringen upp i dialog med myndigheterna i syfte att följa upp myndigheternas bedömning och eventuella åtgärder med anledning av rekommendationerna. 4.1 Regeringens uppföljning av klimatanpassning Riksrevisionens första rekommendation, att regeringen bör se till att ett uppföljningssystem kommer på plats som kan användas för att bedöma om statliga och kommunala insatser leder till att klimatriskerna minskar, anser regeringen är angelägen. Att utveckla ett sådant uppföljningssystem sammanfaller med det uppdrag som SMHI redovisade 2020 och som bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att utveckla ett nationellt uppföljningssystem. 4.2 Regeringens styrning av myndigheter Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör se till att statsbidraget för naturolyckor går till de nationellt mest angelägna projekten anser regeringen vara i huvudsak tillgodosedd. Regeringen har förtydligat styrningen av statsbidraget genom att besluta förordningen (2022:1395) om statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regeringen har också i MSB:s regleringsbrev för 2022 gett myndigheten i uppdrag att beskriva inriktning för en mer utvecklad hantering av anslaget. MSB redovisade uppdraget den 1 mars 2023. MSB beskriver bland annat hur användningen och hanteringen av anslaget kan utvecklas samt ger förslag på hur bidragets resultat kan mätas genom resultatindikatorer på kort och på längre sikt. Underlaget bereds inom Regeringskansliet. Regeringen bedömer att de initiativ som har tagits av regeringen och som MSB avser att vidta för fördelning av statsbidraget för naturolyckor ligger i linje med Riksrevisionens rekommendation. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ger myndigheter i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för vilka krav länsstyrelserna kan ställa på kommunerna i planprocessen samt att regeringen ser till att det tydliggörs vilka planeringsunderlag som myndigheter och kommuner ska ta fram. Regeringen avser att noga följa myndigheternas fortsatta arbete med att stödja kommuner och att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att ge kommuner bättre förutsättningar för att klimatanpassa den byggda miljön. 4.3 Statliga insatser för att underlätta klimatanpassning av den byggda miljön Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda om, och i så fall hur, styrningen av kommunerna bör förändras så att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse kommer till stånd. Regeringen avser att se över behovet av att förbättra de statliga insatserna och befintliga regelverk. I en sådan översyn avser regeringen även att inkludera Riksrevisionens femte och sjätte rekommendation. Regeringen avser att fortsätta att skapa förutsättningar för god samverkan mellan myndigheter och kommuner. Regeringen avser dessutom att se över hur förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete bör förtydligas. 4.4 Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad Med anledning av vad regeringen anfört i denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport (RiR 2022:29) om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Pourmokhtari Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön