Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1468 av 7189 träffar
Propositionsnummer · 2017/18:109 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden Skr. 2017/18:109
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Skr. 109
Regeringens skrivelse 2017/18:109 Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden Skr. 2017/18:109 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2018 Stefan Löfven Ylva Johansson (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat betydelsen av sökandesammansättningen hos arbetssökande för matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Riksrevisionens analys har jobbchansen, mätt som övergången till osubventionerat arbete för arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, minskat mellan 2007 och 2015. En del av denna minskning förklaras av förändringar i sökandesammansättningen men stora delar av jobbchansförsämringen går inte att förklara med en ändrad sökandesammansättning. I stället handlar försämringen i stor utsträckning om en oförklarad generell jobbchansförsämring. Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att överväga att genomföra djupare analyser av jobbchansförsämringen jämfört med de analyser som i dag görs i årsredovisningen och arbetsmarknadsrapporten. Vidare rekommenderas Arbetsförmedlingen att försöka ta reda på varför förhållandevis väletablerade grupper på arbetsmarknaden fått en försämrad jobbchans. Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling. Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen samt på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. I det här arbetet är det viktigt att både beakta hur läget på arbetsmarknaden förändras samt vilka de kompetenser de arbetssökande besitter i förhållande till de krav arbetsgivarna ställer vid rekrytering. Regeringen förutsätter att Arbetsförmedlingen följer Riksrevisionens rekommendationer och överväger att genomföra djupare analyser av jobbchansförsämringen samt undersöka vad den oförklarade delen av den försämrade jobbchansen beror på. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens rapport 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Metod och genomförande 5 2.3 Granskningens resultat 5 2.4 Rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 7 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7 Bilaga Riksrevisionens rapport Matchningen på arbetsmarknaden - sökandesammansättningens betydelse RiR 2017:26 .....................9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 67 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat betydelsen av sökandesammansättningen bland arbetssökande för matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Matchningen på den svenska arbetsmarknaden - sökandesammansättningens betydelse (RiR 2017:26), se bilaga. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 21 november 2017. Arbetsförmedlingen har publicerat en rapport med anledning av granskningen (Riksrevisionens granskning av Arbetsförmedlingens analys av matchningseffektiviteten - några kommentarer, Working paper 2018:1). 2 Riksrevisionens rapport 2.1 Bakgrund Matchning är ett centralt begrepp inom arbetsmarknadsekonomi. Matchning handlar om den process i vilken arbetsgivare uttrycker ett rekryteringsbehov och en arbetstagare får information om det lediga jobbet och skickar in en ansökan. I bästa fall anställs den mest lämpade, i näst bästa fall sker i vilket fall en anställning och i en del fall fylls inte vakansen alls. Att förbättra matchningen på arbetsmarknaden är ett viktigt uppdrag för Arbetsförmedlingen. Det råder enighet om att matchningen har försämrats under de senaste åren men det saknas kunskap om orsakerna till denna utveckling. Tidigare studier, däribland Arbetsförmedlingens analyser, gör gällande att matchningsförsämringen till stor del beror på en ändrad sökandesammansättning bland de arbetslösa. Enligt Riksrevisionen kan en mer rättvisande bild av sökandesammansättningens påverkan på matchningsförsämringen uppnås genom användning av mikrodata samt en mer ändamålsenlig metod än vad tidigare studier använt sig av. I granskningen har sökandesammansättningens betydelse undersökts då Riksrevisionen bedömer att tidigare analyser kan ha lett till felaktiga slutsatser. I granskningens huvudanalys av sökandesammansättningens betydelse för jobbchansförsämringen undersöks perioden oktober 2007 till oktober 2015. Sedan 1990-talets början har förändringar i arbetsmarknadspolitiken skett. Även reformer i andra politikområden har skett som kan tänkas påverka, inte minst reformer i socialförsäkringspolitiken. Den metod som används i granskningen tar hänsyn till förändringar som leder till en ändrad sökandesammansättning hos inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen eller till en förändrad jobbchans för olika grupper av arbetslösa. Resultaten i granskningen kan emellertid vara känsliga för till exempel försämringar i kvaliteten i Arbetsförmedlingens vakansdata eller förändringar i statistikföringen som mäter övergångar till arbete. I syfte att försöka beakta detta genomför granskningen så kallade känslighetsanalyser med avseende på vakansmått, mått för övergång till arbete, individegenskaper som inte observeras direkt i data samt undersökt period. 2.2 Metod och genomförande I Riksrevisionens analys används en metod för dekomponering av genomsnittsskillnader mellan olika grupper. Metoden som används kallas Oaxaca-Blinder-dekomponering (OB-dekomponering). Analysen görs med hjälp av registerdata från Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. För att kunna genomföra en nedbrytning av genomsnittsskillnader mellan olika individutfall används mikrodata. Utfallsvariabeln i granskningen är jobbchansen. Metoden som används innebär att genomsnittsskillnaden mellan jobbchansen vid två olika tidpunkter delas in i skillnad i individegenskaper, förändring över hur individegenskaper värderas på arbetsmarknaden över tid samt en oförklarad komponent. 2.3 Granskningens resultat Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att sökandesammansättningens betydelse för jobbchansförsämringen är betydande men långt ifrån avgörande och förklarar ungefär en tredjedel av den försämrade jobbchansen efter finanskrisen. Eftersom studien utgör den första direkta skattningen är det svårt att jämföra med tidigare resultat. Enligt Riksrevisionens analys har jobbchansen, mätt som övergången till osubventionerat arbete för arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, minskat med 3,7 procentenheter på månadsbasis mellan 2007 och 2015. Av denna minskning förklarar förändringar i sökandesammansättningen 1,2 procentenheter (det vill säga 33 procent). Till stora delar går således jobbchansförsämringen inte att förklara med ändrad sökandesammansättning eller förändringar i antalet vakanser i förhållande till antalet arbetslösa. I stället handlar försämringen i stor utsträckning om en oförklarad generell jobbchansförsämring för en förhållandevis väletablerad grupp på arbetsmarknaden. I gruppen (nedan kallad genomsnittsgrupp) som består av inrikes födda män i åldern 35-45 år med gymnasieutbildning, utan funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, med genomsnittlig tidigare sjukpenning och som söker jobb i ett län med genomsnittlig stramhet (antalet vakanser i förhållande till antalet arbetslösa), har jobbchansen minskat med 2,8 procentenheter mellan 2007 och 2015. Hela tre fjärdedelar av den minskade jobbchansen är oförklarad. I granskningen genomförs även en känslighetsanalys där subventionerad anställning ingår i jobbchansmåttet, och resultaten står sig även med detta mått. Riksrevisionen konstaterar att fokus i såväl forskning som i Arbetsförmedlingens uppföljning av hur matchningen har utvecklats har legat på sökandesammansättningens betydelse och att jobbchansförsämringen för denna genomsnittsgrupp har fått alldeles för lite uppmärksamhet. En viktig slutsats är därför att försämringen för denna grupp behöver undersökas närmare. I en analys av hur jobbchansen för olika grupper förändrats över tid visar granskningen att jobbchansen för de arbetslösa som Arbetsförmedlingen definierar som utsatta på arbetsmarknaden i genomsnitt är lägre jämfört med genomsnittsgruppen. Resultaten visar emellertid, till skillnad från de slutsatser som Arbetsförmedlingen drar, att jobbchansen för dessa utsatta grupper har förstärkts relativt genomsnittsgruppen sedan finanskrisen, och i en del fall har förstärkningen varit betydande. 2.4 Rekommendationer Med utgångspunkt från resultaten i granskningen lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen: 1 Arbetsförmedlingen bör överväga att genomföra djupare analyser av jobbchansförsämringen jämfört med de analyser som i dag görs i Arbetsförmedlingens årsredovisning och arbetsmarknadsrapporter. Metoden som används i granskningen visar på vikten av att använda mikrodata på det sätt som forskningslitteraturen om dekomponering föreskriver. Tidigare analyser på makronivå kan i många fall ge missvisande resultat. 2 Granskningen visar att ungefär tre fjärdedelar av matchningsförsämringen inte kan förklaras av förändringar i sökandesammansättningen. Det är i stället förhållandevis väletablerade grupper på arbetsmarknaden som har fått en försämrad jobbchans. Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att försöka ta reda på vad denna försämring beror på så att myndighetens resurser fördelas rätt. En möjlig väg att gå är att genomföra en nedbrytning av jobbchansförsämringen med variabler som har direkt koppling till Arbetsförmedlingens arbete med att matcha arbetslösa till lediga jobb, exempelvis antalet möten på individnivå med handläggare. Ytterligare en angelägen fråga handlar om vilka typer av jobb som är lediga i dag jämfört med tidigare och hur dessa relaterar till de arbetslösas kompetens. I granskningen används dels en kombination av de arbetslösas sökta yrke och bostadslän, dels lediga jobb fördelade på yrke och län. Det är angeläget att utreda alla möjligheter, när det gäller såväl data som metod, för att komma vidare i denna fråga. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Trots en god konjunktur, stark efterfrågan på arbetskraft samt en ökande sysselsättning de senaste åren har matchningen på arbetsmarknaden försämrats sedan finanskrisen. Arbetsförmedlingens uppdrag är att effektivt sammanföra dem som söker arbete med de arbetsgivare som söker arbetskraft. Vid tidigare analyser av hur matchningen på arbetsmarknaden utvecklats har en vedertagen metod att använda en makromodell nyttjats. Den mikrobaserade modellen som Riksrevisionen tillämpar leder till andra resultat jämfört med tidigare studier och implicerar att ytterligare kunskap är nödvändig för att kunna förstå vilka faktorer som bidragit till den jobbchansförsämring som skett de senaste åren. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer att Arbetsförmedlingen bör överväga att genomföra analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på samt även försöka ta reda på varför förhållandevis väletablerade grupper på arbetsmarknaden har fått en försämrad jobbchans de senaste åren. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling. Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen samt på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. I det här arbetet är det viktigt att både beakta hur läget på arbetsmarknaden förändras samt vilka kompetenser de arbetssökande besitter i förhållande till de krav arbetsgivarna ställer vid rekrytering. Regeringen förutsätter att Arbetsförmedlingen följer Riksrevisionens rekommendationer och överväger att genomföra djupare analyser av jobbchansförsämringen samt undersöka vad den oförklarade delen av den försämrade jobbchansen beror på. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Eneroth Föredragande: statsrådet Ylva Johansson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden