Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2017/18:124 Riksrevisionens rapport om folkbokföringen Skr. 2017/18:124 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 februari 2018 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat Skatteverkets arbete med att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen, dvs. arbetet för att se till att uppgifterna om bosättning, identitet m.m. är korrekta. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Skatteverkets arbete för att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen i dagsläget inte bedrivs på ett effektivt sätt. Utifrån granskningens iakttagelser och slutsatser rekommenderar Riksrevisionen regeringen att vidhålla sitt krav på att Skatteverket informerar om kvalitetsnivån i folkbokföringen och kräva att Skatteverket återrapporterar vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att stärka riskhanteringen inom folkbokföringen. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen skyndsamt arbetar vidare med de förslag rörande folkbokföringen som finns i betänkandet från Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden (SOU 2017:37). Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det är allvarligt att det finns brister i Skatteverkets kvalitetsarbete och att det är angeläget att vidta åtgärder. Kunskapen om kvaliteten i folkbokföringen behöver öka och riskhanteringen stärkas. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar har dock redan uppmärksammats inom verksamheten på Skatteverket och ett utvecklingsarbete pågår. Regeringen följer noga Skatteverkets insatser för ökad registerkvalitet i folkbokföringen i den löpande myndighetsdialogen, i Skatteverkets årliga resultatredovisning och genom uppdrag i regleringsbrevet för 2018. Skatteverket ska enligt regleringsbrevet för 2018 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka registerkvaliteten i folkbokföringen och särskilt beskriva hur riskhanteringen inom folkbokföringen har stärkts och vilka resultat det har gett. Vidare har regeringen gett Skatteverket i uppdrag att utveckla en metod för att systematiskt kunna följa upp kvaliteten i folkbokföringsregistret. De författningsförslag rörande folkbokföringen som har lämnats av Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden (SOU 2017:37) bereds i Regeringskansliet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1. Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 99 1 1. Ärendet och dess beredning Den 31 oktober 2017 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Folkbokföringen - ett kvalitetsarbete i uppförsbacke (RiR 2017:23) till regeringen, se bilaga. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. 2 Riksrevisionens iakttagelser Den övergripande slutsatsen om Skatteverkets arbete för att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen är att arbetet i dagsläget inte bedrivs på ett effektivt sätt. Med tanke på att folkbokföringen har stor betydelse för många viktiga funktioner i samhället betraktar Riksrevisionen detta som allvarligt. Riksrevisionen noterar dock att det finns mycket kunskap och insikter om hur arbetet kan förbättras och menar att det är viktigt att Skatteverkets ledning så snabbt som möjligt tillvaratar dessa insikter och vidtar åtgärder för att effektivisera kvalitetsarbetet. I granskningen framkommer att det finns kunskap om flera olika typer av fel som kan förekomma i folkbokföringen, men att det till stor del saknas kunskap om hur vanligt förekommande felen är och om de konsekvenser som uppstår i samhället till följd av felen. Riksrevisionen framhåller att bristande it-stöd försämrar förutsättningarna att utföra ärendehandläggningen effektivt och försvårar arbetet med att hitta fel i folkbokföringen. I granskningen framgår även att det, utöver bristande it-stöd, i flera situationer saknas verktyg för att utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Riksrevisionen konstaterar att kunskapen om kvaliteten i folkbokföringen är låg samt att det saknas en bild av den generella kvalitetsnivån i folkbokföringen och i vilken riktning den utvecklas. Den låga kunskapen innebär också att Skatteverkets riskanalys för folkbokföringen har en övergripande karaktär som inte ger tillräckligt underlag för att göra en väl avvägd prioritering mellan olika typer av fel. Riksrevisionens slutsats är att det i dagsläget inte kan säkerställas att kontrollen inriktas mot de fel som borde prioriteras högst. Vad gäller styrningen och utformningen av Skatteverkets kvalitetsarbete kommer Riksrevisionen fram till att det har funnits svårigheter, men att den omorganisation som Skatteverket genomförde sommaren 2017 skapar förutsättningar för en enklare och tydligare styrning. Riksrevisionen anser dock att det behövs mer kunskap om riskerna och möjligheterna att värna kvalitetsarbetets resurser för att säkerställa att sammansättningen av åtgärder i kvalitetsarbetet är helt ändamålsenlig. Utifrån granskningens iakttagelser och slutsatser rekommenderar Riksrevisionen regeringen att vidhålla sitt krav på att Skatteverket informerar om kvalitetsnivån i folkbokföringen och kräva att Skatteverket återrapporterar vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att stärka riskhanteringen inom folkbokföringen. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen skyndsamt arbetar vidare med de förslag om folkbokföringen som Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden lämnar i sitt betänkande (SOU 2017:37). 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är inte bara en förutsättning för Skatteverkets fastställande av skatter utan i hög grad även för att ha ett korrekt underlag för olika samhällsfunktioners beslut och åtgärder. Exempelvis ligger uppgifter från folkbokföringen ofta till grund för fördelningen av samhällets resurser till kommuner och statliga myndigheter och har betydelse för hur den enskilde får tillgång till offentliga tjänster och förmåner. Folkbokföringen har därmed stor betydelse för ett stort antal samhällsfunktioner och regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att brister i kvalitetsarbetet är allvarligt och att det är mycket angeläget att vidta åtgärder. Det finns en förväntan från regeringen och samhället att uppgifterna i folkbokföringen håller en hög kvalitet. Regeringen anser att kunskapen om kvaliteten i folkbokföringen behöver öka och riskhanteringen stärkas. Det är angeläget att de uppgifter som läggs till grund för registreringen är korrekta. Det är i stor utsträckning den enskilde som lämnar de uppgifter som registreras. Felaktiga uppgifter kan visserligen lämnas oavsiktligt eller medvetet, men i grunden finns det starka incitament för individer att uppge rätt uppgifter för registrering i folkbokföringen. Med hänsyn till att uppgifterna är av betydelse för olika rättigheter och skyldigheter i samhället kan det antas att de flesta individer uppger korrekta uppgifter. I årsredovisningen för 2016 bedömde Skatteverket att kvaliteten inom folkbokföringen är tillfredsställande. Regeringen ser inte någon anledning att ifrågasätta Skatteverkets bedömning, men regeringen anser samtidigt att registerkvaliteten bör bli ännu bättre för att säkerställa ett korrekt underlag för beslut och åtgärder (prop. 2017/18:1 utg.omr. 3). Felaktiga uppgifter kan lämnas och registreras oavsiktligt eller medvetet för att t.ex. kunna begå olika typer av brott. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att Skatteverket har verktyg och it-stöd som effektiviserar arbetet med att hitta, utreda och åtgärda fel. En ökad digitalisering och automatisering kan möjliggöra såväl färre fel vid registrering av uppgifter som omfördelning av resurser från administration till att utföra kontroller och utredningar avseende bosättning och identitet. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar har redan uppmärksammats av Skatteverket och ett utvecklingsarbete pågår. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det inom myndigheten finns en stark vilja att förbättra verksamheten och att det finns mycket kunskap och insikter om hur det kan göras. Skatteverket har 2018 förstärkt resurserna inom folkbokföringen för att i större utsträckning utreda underrättelser om fel i folkbokföringen. I Skatteverkets utvecklingsprogram för folkbokföringen ingår även utveckling av it-stöd, översyn av arbetssättet och nya e-tjänster för allmänheten. Regering följer noggrant utvecklingsarbetet. Den problematik som Riksrevisionen belyser har tidigare även beskrivits i bl.a. Brottsförebyggande rådets rapport Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet och betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37). Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag för Skatteverkets fortsatta utvecklingsarbete och för regeringens överväganden om fortsatta åtgärder. Riksrevisionen påtalar i rapporten att åtgärder för att effektivisera arbetet i vissa fall måste genomföras innan det är lämpligt att överväga regeländringar. Regeringen instämmer i att det är viktigt att avgöra i vilken ordning de olika åtgärderna ska vidtas för att komma till rätta med bristerna i kvalitetsarbetet, men vill tillägga att åtgärder på både kort och lång sikt kan behöva genomföras parallellt. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr.3) understryker regeringen att det ska vara ordning och reda i välfärdssystemen. Att rätt personer får det stöd de är berättigade till är en förutsättning för tilliten till de system som är till för att trygga vår gemensamma välfärd. Stöd ska lämnas till dem det är avsett för och inte till oseriösa aktörer eller kriminella. Felaktiga eller falska uppgifter i folkbokföringen kan inte bara användas av aktörer för att möjliggöra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen utan även för att möjliggöra bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. Regeringen anser därför att det är viktigt att folkbokföringen håller en hög kvalitet och att det vidtas åtgärder för att höja kvaliteten ytterligare. Regeringen följer noga Skatteverkets insatser för ökad registerkvalitet i folkbokföringen i den löpande myndighetsdialogen, i Skatteverkets årliga resultatredovisning och genom uppdrag i regleringsbrevet för 2018. I förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket framgår att Skatteverket ansvarar för folkbokföringen och arbetet redovisas årligen till regeringen enligt kraven i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen har kompletterat detta med ett nytt krav i Skatteverkets regleringsbrev för 2018 om att Skatteverket i årsredovisningen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka registerkvaliteten i folkbokföringen. Skatteverket ska särskilt beskriva hur riskhanteringen inom folkbokföringen har stärkts och vilka resultat det har gett. I regleringsbrevet för 2018 har Skatteverket även fått i uppdrag att utveckla en metod för att systematiskt kunna följa upp kvaliteten i folkbokföringsregistret. Syftet är att öka kunskapen om fel som kan förekomma, i vilken omfattning de förekommer och de konsekvenser som felen medför. I uppdraget ingår att beskriva hur uppföljning kommer att genomföras så att den kan ligga till grund för Skatteverkets resultatredovisning och bedömning av registerkvaliteten i folkbokföringen senast i årsredovisningen som avser verksamhetsåret 2019. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2018. Regeringen arbetar vidare med de förslag om folkbokföringen som lämnades i betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) Några av de förslagen behandlar regeringen i lagrådsremissen Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen, som beslutades den 15 februari. I lagrådsremissen föreslår regeringen att Skatteverket ska få möjlighet att kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och att göra kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning om det är nödvändigt för beslut om folkbokföring. I lagrådsremissen föreslås även att folkboköringsbrott införs på nytt. Enligt förslaget ska straffansvar inträda när någon uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring eller låter bli att fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt lagen, om detta innebär fara i bevishänseende. Om brottsligheten är att anse som grov ska det också vara möjligt att dömas till ansvar för grovt folkbokföringsbrott. Ansvaret omfattar dock inte gärningar som anses som ringa. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Regeringens förslag innebär en ökad kontroll av de uppgifter som enskilda personer lämnar och som ligger till grund för folkbokföringen. Förslagen om att återinföra folkbokföringsbrott och att göra det möjligt för Skatteverket att genomföra besök för att kontrollera bosättningen kan antas medföra en viss preventiv effekt. Färre personer kan förväntas lämna felaktiga uppgifter till folkbokföringen vilket medför att andelen fel i folkbokföringen minskar. Sammantaget kommer förslagen att öka kvaliteten i folkbokföringen vilket innebär bättre underlag för olika samhällsfunktioners beslut och åtgärder. Bedömningen är även att allmänhetens förtroende för folkbokföringens tillförlitlighet kommer att öka. Som ett steg för att motverka felaktiga registreringar i folkbokföringen har regeringen i regleringsbrevet för 2018 gett Skatteverket i uppdrag att utveckla funktioner som gör det möjligt att upptäcka om samma pass eller annan id-handling används för olika personer vid myndighetens handläggning av ärenden om folkbokföring och om tilldelning av samordningsnummer. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 21 december 2018. Den 12 december 2017 remitterade regeringen en promemoria med förslag från Skatteverket som innebär utökade möjligheter för myndigheten att bedriva viss brottsbekämpande verksamhet. Enligt förslaget ges Skatteverket rätt att på eget initiativ arbeta mot ett stort antal brott som är kopplade till användandet av falska eller manipulerade intyg om gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet samt penningtvättsbrott. Falska eller manipulerade handlingar är ofta starten för en lång kedja av brottslighet såsom förfalskningsbrott, bedrägerier och penningtvättsbrott. Förslaget innebär att Skatteverket ges utökade möjligheter att bedriva brottsbekämpande verksamhet inom detta område där det i många fall är den organiserade brottsligheten som ligger bakom. I den remitterade promemorian finns också förslag om utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan Skatteverkets brottsbekämpande verksamheter och andra verksamhetsgrenar inom Skatteverket. Detta förslag syftar till att det brottsbekämpande arbetet ska kunna bedrivas mer effektivt, men även till att få fram fler korrekta beslut i bl.a. folkbokföringsfrågor. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Eneroth Föredragande: statsrådet M Andersson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om folkbokföringen