Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2017/18:50 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation Skr. 2017/18:50 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 december 2017 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Denna skrivelse har utarbetats med anledning av Riksrevisionens rapport Från spår till bevis - Polisens forensiska organisation (RIR 2017:16). Riksrevisionen har granskat den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten för att se om den på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp. Riksrevisionen menar att de forensiska metoderna till stora delar används effektivt och konstaterar att det forensiska arbetet i allmänhet anses hålla hög kvalitet. På grund av bl.a. brister i beställningarna av forensiska undersökningar blir handläggningstiderna dock långa, vilket skapar en ineffektiv resursanvändning i hela rättskedjan. Riksrevisionen bedömer också att Polismyndigheten använder en allt för stor del av sin arbetstid till att manuellt föra över information mellan olika ärendehanteringssystem som med fördel skulle kunna vara sammankopplade elektroniskt i stället. Med anledning av granskningen lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Polismyndigheten har påbörjat ett arbete för att omhänderta dessa. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning är ett värdefullt bidrag i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens pågående effektiviseringsarbete för en snabbare forensisk process. Regeringen följer detta arbete på olika sätt. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Effektiviteten i den forensiska processen 3 2.2 Användningen av forensiska metoder 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 3.1 Myndigheternas åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport 5 3.2 Vidare behandling av Riksrevisionens rapport 6 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 december 2017 66 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens forensiska verksamhet bidrar till personuppklaringen av brott på ett effektivt sätt. Granskningen har redovisats i rapporten Från spår till bevis - Polisens forensiska organisation (RIR 2017:16). Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 20 juni 2017. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som berör Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Regeringen har inhämtat underlag från myndigheterna för hur de ser på rapportens slutsatser och förslag samt vilka åtgärder som planeras på området. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Polismyndighetens forensiska organisation. Granskningen har syftat till att undersöka om den forensiska verksamheten bidrar till personuppklaringen av brott på ett effektivt sätt. 2.1 Effektiviteten i den forensiska processen Riksrevisionen bedömer att resursanvändningen i den forensiska processen är ineffektiv. För det första pekar Riksrevisionen på att de långa handläggningstiderna vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) orsakar omfattande problem i utredningsarbetet och medför en ineffektiv resursanvändning i rättskedjan som helhet. Granskningen identifierar tre faktorer som bidrar till de långa handläggningstiderna: brister i beställningarna till NFC, det faktum att vissa av NFC:s forensiker utför administrativa arbetsuppgifter som i stället skulle kunna utföras av administrativ personal samt NFC:s relativt stora personalomsättning. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att se över rutinerna för beställningar av forensiska undersökningar. Åtgärder bör även vidtas för att begränsa antalet beställda undersökningar till NFC till det som är relevant, så att NFC inte belastas mer än nödvändigt. Detta kan ske genom att forensiskt kunnig personal granskar material som inkommit via ingripandeverksamheten innan det skickas vidare till undersökning. Vidare bör NFC utveckla utformningen av analysbesked och sakkunnigutlåtanden så att de med lätthet kan förstås även av personer som inte har forensisk sakkunskap. För det andra menar Riksrevisionen att det finns brister i ärendehanteringssystemen som används i den forensiska processen. Polismyndighetens fyra ärendehanteringssystem RAR, DurTvå, TekPro och Forum är till stora delar inte sammankopplade med varandra, dvs. uppgifter förs inte över automatiskt mellan systemen. Därmed måste överflyttningar av uppgifter göras manuellt, vilket ger upphov till merarbete och även till felregistreringar. Utredningsarbetet skulle också kunna bedrivas mer effektivt om DurTvå kompletterades med vissa ytterligare funktioner. Riksrevisionen rekommenderar således Polismyndigheten att utveckla ärendehanteringssystemen för den forensiska processen. Åklagarmyndigheten rekommenderas att införa en funktion i ärendehanteringssystemet Cåbra som, i anslutning till att ett åklagarärende avslutas, påminner förundersökningsledaren att verifiera om det finns forensiska beställningar som är inte är utförda. 2.2 Användningen av forensiska metoder Riksrevisionen bedömer att de forensiska metoderna till stora delar används effektivt. Både de forensiska analyser som genomförs vid NFC och de brottsplatsundersökningar som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare anses hålla hög kvalitet. Riksrevisionens granskning av ärenden som rör bostadsinbrott visar också att polisen i stor utsträckning genomför brottsplatsundersökningar i dessa fall. Samtidigt konstateras att de lokala brottsplatsundersökarna är för få och inte har möjlighet att hantera alla mängdbrottsärenden, varför många brottsplatsundersökningar utförs av ingripandepersonal istället. De brottsplatsundersökningar som genomförs av ingripandepersonal är ofta bristfälliga. Detta anses framför allt bero på avsaknad av kompetens och erfarenhet, men brist på tid, utrustning och intresse spelar enligt rapporten också in. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att se över såväl kompetensutveckling som utrustning för ingripandepersonalen när det gäller spårsäkring. Riksrevisionen bedömer vidare att den forensiska metoden registertopsning används i förhållandevis stor utsträckning, då 80 procent av de svarande förundersökningsledarna i Riksrevisionens enkätundersökning uppger att de alltid eller i de flesta fall beslutar om registertopsning när det finns lagliga förutsättningar för det. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att det finns potential att öka antalet registertopsningar eftersom en knapp femtedel (17 procent) uppger att de fattar topsningsbeslut ibland, sällan eller aldrig. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att etablera rutiner för att säkerställa att personalen tar initiativ till att registertopsa misstänkta när det finns lagliga förutsättningar för det och för att säkerställa att registertopsande personal får veta om det blivit träff i dna-registret på en utförd registertopsning. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar genomlysningar av den brottsutredande verksamheten som bidrar till att identifiera effektivitetsproblem och åtgärdsbehov. Den forensiska verksamheten har stor betydelse för rättsväsendets möjligheter att utreda och döma till ansvar för brott, och efterfrågan på forensiska analyser har ökat kontinuerligt de senaste åren. Det är således av stor vikt att verksamheten fungerar väl och bedrivs effektivt. Regeringen konstaterar att Riksrevisionen bedömer att laboratorieverksamheten på NFC samt det arbete som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare håller hög kvalitet, vilket är positivt. Regeringen instämmer samtidigt i Riksrevisionens bedömning att de långa handläggningstiderna vid NFC är ett problem och att effektiviteten i Polismyndighetens forensiska verksamhet behöver öka. Långa handläggningstider vid forensiska undersökningar pekas ibland ut som en bidragande orsak till långa häktningstider. Mot den bakgrunden gav regeringen Statskontoret i uppdrag att granska hanteringen av forensiska undersökningar i ärenden med häktade personer, vilket redovisades i januari 2016 i rapporten Häktningstider och forensiska undersökningar - förslag för en snabbare forensisk process (2016:2). I regleringsbreven för 2017 har regeringen ålagt Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att, med utgångspunkt i Statskontorets rekommendationer, redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att få till stånd en snabbare forensisk process. Redovisningarna kommer att lämnas i årsredovisningarna för 2017. Riksrevisionens granskning är ett värdefullt bidrag i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens pågående effektiviseringsarbete. I rapporten har Riksrevisionen inte lämnat några rekommendationer till regeringen. 3.1 Myndigheternas åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport Polismyndigheten bedömer att Riksrevisionens rekommendationer är relevanta och har påbörjat ett arbete för att omhänderta förslagen. I detta arbete är även Åklagarmyndigheten delaktig. Under 2018 avser Polismyndigheten att förbättra kommunikationen mellan ärendehanteringssystemen så att information som behövs i flera system överförs automatiskt. Vidare ska beställningstjänsten för forensiska undersökningar moderniseras, dels så att beställaren får ett bättre stöd i samband med beställning, dels så att det inte är möjligt att stänga utredningar innan man har fått resultaten från forensiska undersökningar. Polismyndigheten bedömer att detta bör kompletteras med behörighetsstyrning av vem som får beställa forensiska undersökningar och med rekommendationer för vilka typer av forensiska undersökningar som är rimliga att utföra i olika typer av ärenden. Behovet av forensisk grundkompetens hos bl.a. ingripandepersonalen, liksom behovet av utrustning för och styrning av ingripandepersonalens arbete på en brottsplats, kommer att ses över. Det pågår även ett arbete för att utveckla och harmonisera formerna för redovisningar från NFC. NFC ska även se över rutinerna för hur begränsningar av beställda undersökningar hanteras. Rutiner för när registertopsning ska göras finns i samtliga polisregioner och resultaten följs upp varje månad i polisens nationella uppföljning. Möjligheten att införa rutiner för återkoppling i de fall en topsning resulterar i dna-registerträff ska utredas närmare. Rekommendationen till Åklagarmyndigheten att införa en påminnelsefunktion i ärendehanteringssystemet Cåbra för att verifiera om det finns forensiska beställningar som inte är utförda när ett ärende avslutas, bedömer Åklagarmyndigheten är svår att genomföra på ett träffsäkert sätt. Enligt myndigheten är det i första hand i polisens it-stöd som påminnelser av detta slag bör finnas. Åklagarmyndigheten instämmer dock i att även åklagarna har ett ansvar för att utestående forensiska beställningar återtas så snart ett avskrivningsbeslut motiverar det. 3.2 Vidare behandling av Riksrevisionens rapport I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens granskningsrapport Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 december 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth Föredragande: statsrådet Johansson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation