Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2017/18:68 Riksrevisionens rapport om samisk utbildning Skr. 2017/18:68 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 december 2017 Stefan Löfven Gustav Fridolin (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Samisk utbildning - dags för en omstart (RIR 2017:15). Riksrevisionens övergripande bedömning är att måluppfyllelsen för de statliga insatserna för samisk utbildning som genomförs av myndigheten Sameskolstyrelsen i flera avseenden är låg. Den låga måluppfyllelsen beror enligt Riksrevisionen på brister både i myndighetens arbete och i regeringens styrning av myndigheten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att föreslå riksdagen att föra över Sameskolstyrelsens uppgifter till Sametinget. Regeringen rekommenderas också att utreda dels Sameskolstyrelsens och Sametingets förutsättningar för att utföra de uppgifter som Sameskolstyrelsen har i dag, dels andra skolmyndigheters förutsättningar för att utföra vissa av dessa uppgifter. Vidare anser Riksrevisionen att regeringen bör utveckla uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet i syfte att kunna göra ändamålsenliga bedömningar av myndighetens resultat. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömningar och rekommendationer. Regeringen har vidtagit åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen har sedan tidigare bl.a. tillsatt en utredning med uppdrag att göra en översyn av ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, däribland Sameskolstyrelsen, i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur. Frågan om huvudmannaskap övervägs inom ramen för utredningen, liksom Sameskolstyrelsens förutsättningar för att utföra de uppgifter som Sameskolstyrelsen har i dag samt andra skolmyndigheters förutsättningar att utföra vissa av uppgifterna. I syfte att utveckla uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet har regeringen även i budgetpropositionen för 2018 aviserat att medel ska tillföras Ekonomistyrningsverket för genomförande av ett regeringsuppdrag om att analysera Sameskolstyrelsens kostnadsutveckling och ekonomistyrning. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7 5 Tillkännagivande från riksdagen om ett nationellt digitalt lärarlyft 7 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport Samisk utbildning ? dags för en omstart (RIR 2017:15) 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 2017 97 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen överlämnade den 16 juni 2017 Riksrevisionens granskningsrapport Samisk utbildning - dags för en omstart (RIR 2017:15) till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilagan. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen tagit emot rapporten. Tidsfristen inkluderar inte månaderna juli och augusti. Sameskolstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över granskningsrapporten men har avstått från att göra det. I skrivelsen behandlas även ett tillkännagivande från riksdagen om ett nationellt digitalt lärarlyft, se avsnitt 5. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat statens insatser för samisk utbildning som genomförs av Sameskolstyrelsen. I granskningen har bl.a. ingått att undersöka om Sameskolstyrelsen når de mål som myndigheten har och om regeringens styrning av Sameskolstyrelsen skapar goda förutsättningar för myndighetens arbete. Riksrevisionen konstaterar i granskningsrapporten att antalet elever i sameskolan varit lågt under lång tid. I den minsta sameskolan fanns 2016 endast nio elever. Riksrevisionen konstaterar också att antalet elever som läser samiska i grundskolans årskurs 9 har minskat under de senaste tio åren och var endast 19 till antalet läsåret 2015/16. Riksrevisionens iakttagelser och övergripande slutsatser Riksrevisionens övergripande slutsats är att måluppfyllelsen för de statliga insatserna för samisk utbildning som genomförs av myndigheten Sameskolstyrelsen i flera avseenden är låg. Det innebär att insatserna inte får avsedd effekt på riksdagens övergripande mål för samisk utbildning och kultur. Det betyder också att elever i sameskolan riskerar att inte få tillräckligt bra förutsättningar för att nå utbildningens mål och att samiska elever utanför sameskolan inte får tillgång till utbildning med samiska undervisningsinslag. Granskningen visar enligt Riksrevisionen att Sameskolstyrelsen har svårt att uppfylla de grundläggande krav som ställs på en statlig myndighet. Enligt Riksrevisionen beror Sameskolstyrelsens låga måluppfyllelse på brister både i myndighetens arbete och i regeringens styrning av myndigheten. Riksrevisionen bedömer att det finns en otydlighet i den övergripande styrningen av Sameskolstyrelsen samt i huvudmannaskapet för myndigheten och dess verksamheter och pekar då bl.a. på den problematik som finns med att Sameskolstyrelsen är en nämndmyndighet. Riksrevisionen anser att granskningen visar att Sameskolstyrelsen under en längre period inte genomfört eller bristfälligt genomfört flera av sina uppgifter. Riksrevisionen konstaterar att det finns flera brister i Sameskolstyrelsens arbete med de uppgifter som riktar sig till elever utanför sameskolan. Exempelvis har myndighetens arbete med att utveckla och utöka den samiska undervisningen i grundskolan för elever som inte går i en sameskola, s.k. integrerad undervisning, varit begränsat. Enligt Riksrevisionen har även insatserna för att informera om sameskolan och dess verksamhet varit tämligen begränsade. Riksrevisionen bedömer också att det finns brister i Sameskolstyrelsens genomförande av uppgiften att främja utveckling och produktion av läromedel för samisk undervisning. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att föreslå riksdagen att den verksamhet som Sameskolstyrelsen bedriver ska inrymmas i Sametinget. Riksrevisionen bedömer att en överföring av Sameskolstyrelsens uppgifter till Sametinget skulle innebära en tydligare styrkedja. Sametinget skulle ges ett tydligt ansvar för att leda arbetet med den samiska utbildningen, vilket i sin tur skulle medföra incitament och möjligheter till resultatuppföljning och ansvarsutkrävande på ett annat sätt än vad som sker i dag. Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att, oberoende av vilken myndighet som ansvarar för att genomföra Sameskolstyrelsens uppgifter, utreda Sameskolstyrelsens och Sametingets förutsättningar för att genomföra uppgifterna. Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen bör utreda andra skolmyndigheters förutsättningar att utföra vissa av uppgifterna, exempelvis främjandet av läromedelsproduktionen. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen regeringen att utveckla uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet, i syfte att kunna göra ändamålsenliga bedömningar av myndighetens resultat. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att den nuvarande styrningen av Sameskolstyrelsens verksamhet är otydlig och inte helt ändamålsenlig. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens uppfattning att nämndmyndighet som ledningsform inte kan anses vara anpassad för Sameskolstyrelsens verksamhet. Sameskolstyrelsens verksamhet är komplex och omfattar fler uppgifter än vad som oftast är fallet för en nämndmyndighet. Vanligtvis är det regeringen som utser ledamöter i nämndmyndigheter, men när det gäller Sameskolstyrelsen så har riksdagen beslutat att Sametinget ska tillsätta ledamöterna. Dessa tillsättningar sker på politiska grunder. I detta sammanhang kan noteras att Sameskolstyrelsen under flera år har fått kritik av Riksrevisionen för brister i bl.a. myndighetens interna styrning. Regeringen anser mot denna bakgrund att frågan om huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter bör övervägas. När det gäller Sameskolstyrelsens genomförande av sina uppgifter delar regeringen Riksrevisionens uppfattning att det finns brister. Beträffande den integrerade undervisningen instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att det behövs ytterligare insatser. Regeringen noterar samtidigt att Sameskolstyrelsen i årsredovisningen för 2016 redovisat att tio kommuner har ansökt om medel för integrerad undervisning. Flera av dessa kommuner har dessutom ansökt om mer medel jämfört med tidigare år. Det innebär att kommunerna utökar sin integrerade undervisning och genomför fler samiska aktiviteter. Av årsredovisningen framgår vidare att de tio berörda kommunerna har ökat tiden för den integrerade undervisningen med totalt 1 718 timmar per år. Den totala undervisningstiden per vecka för denna undervisning uppgår därmed till 252,45 timmar. I årsredovisningen för 2016 anger Sameskolstyrelsen som förbättringsområde att skolchefen bör träffa alla integreringskommuner och föra samtal kring samisk integrering samt att ansökan, utvärdering och beslut till kommunerna behöver utvecklas ytterligare. Regeringen ser också behovet av sådana insatser och stödjer Sameskolstyrelsens strävanden i dessa hänseenden. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att det även finns brister i genomförandet av både uppgiften att bistå kommuner med uppsökande verksamhet bland samer och uppgiften att informera om sameskolan och samiska undervisningsinslag i skolväsendet. Mot denna bakgrund instämmer regeringen i rekommendationen att regeringen bör utreda Sameskolstyrelsens förutsättningar att genomföra uppgifterna. Regeringen instämmer också i bedömningen att det finns brister i Sameskolstyrelsens genomförande av uppgiften att främja utveckling och produktion av läromedel för samisk undervisning. Regeringen är samtidigt medveten om att processen för att utveckla och producera läromedel är komplex och att den innehåller moment som kräver en rad olika kompetenser och resurser. Av Sameskolstyrelsens regleringsbrev för 2016 (U2016/05731/S) framgår att minst 1,5 miljoner kronor ska användas för utveckling och utökning av samiska lärverktyg och läromedel. Av dessa medel använde Sameskolstyrelsen 496 000 kronor till uppgiften. Anslaget är oförändrat i regleringsbrevet för 2017 (U2017/02395/S). Sameskolstyrelsen ska enligt regleringsbrevet i årsredovisningen ange hur medlen använts. Myndigheten ska även redovisa insatserna avseende läromedel under året fördelade på nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska samt ange för vilka av dessa språkvarieteter behovet av läromedel är störst. Mot bl.a. denna bakgrund instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör utreda andra skolmyndigheters förutsättningar att utföra vissa av uppgifterna, exempelvis främjandet av läromedelsproduktionen. Slutligen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation att uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet bör utvecklas i syfte att kunna göra ändamålsenliga bedömningar av myndighetens resultat. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har vidtagit åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer till regeringen. Regeringen tillsatte den 30 mars 2017 en särskild utredare (dir. 2017:37) för att göra en bred översyn av ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola. I utredningens direktiv ingår att analysera och föreslå lämpligt huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter, vilket innebär att även Sametinget kan övervägas som huvudman i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. I utredningens uppdrag ingår även att, med utgångspunkt i det huvudmannaskap som föreslås, lämna förslag på åtgärder som säkerställer att verksamheten kan bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Denna del av uppdraget ligger i linje med Riksrevisionens rekommendation att regeringen ska utreda dels Sameskolstyrelsens förutsättningar att genomföra sina uppgifter, dels andra skolmyndigheters förutsättningar att utföra vissa av uppgifterna. En viktig utgångspunkt för analysen och utformningen av förslag om lämpligt huvudmannaskap är enligt direktiven att det samiska folkets särskilda ställning som urfolk och rätten till självbestämmande respekteras och säkerställs. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018. Regeringens uppföljning av Sameskolstyrelsens verksamhet sker i dag genom löpande dialog och myndighetens årsredovisning. De senaste åren har regeringen även genomfört en tätare uppföljning av Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser. I syfte att ytterligare stärka den ekonomiska uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet har regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 s. 91) aviserat att 1 000 000 kronor tillförs Ekonomistyrningsverket. De aviserade medlen ska användas för genomförande av ett regeringsuppdrag om att analysera Sameskolstyrelsens kostnadsutveckling och ekonomistyrning. Regeringen utvecklar med detta uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. 5 Tillkännagivande från riksdagen om ett nationellt digitalt lärarlyft Regeringen vill i denna skrivelse informera riksdagen om regeringens arbete med anledning av riksdagens tillkännagivande om ett nationellt digitalt lärarlyft. Riksdagen tillkännagav den 12 maj 2016 att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft i enlighet med vad utbildningsutskottet anfört i sitt betänkande (bet. 2015/16:UbU14, punkt 14, rskr. 2015/16:228). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser som avser digitala lärarresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ska enligt uppdraget ingå i skolutvecklingsprogrammen från 2016. När det gäller kompetensutvecklingsinsatserna för digitala verktyg och lärarresurser ska dessa enligt uppdraget vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) gör regeringen bedömningen att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för lärares deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen och bedömer därför att medel bör tillföras för detta ändamål. Regeringen har den 19 oktober 2017 fattat beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av de delmål som bl.a. fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser. I syfte att genomföra de övergripande målen i strategin och i förlängningen regeringens vision för skolväsendet kommer regeringen att - tillsammans med SKL - bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter. Regeringen bedömer att de ovan redovisade åtgärderna är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande. Tillkännagivandet får därmed anses slutbehandlat. Riksrevisionens granskningsrapport Samisk utbildning ? dags för en omstart (RIR 2017:15) Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Fridolin Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om samisk utbildning