Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2017/18:85 Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av rekommendationer från EU, Internationella valutafonden och OECD Skr. 2017/18:85 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 15 februari 2018 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i sin rapport Regeringens hantering av rekommendationer från EU, IMF och OECD (RiR 2017:22). Riksrevisionen anser att nyttan av de rekommendationer som lämnas inom ramen för EU-samarbetet kan öka om regeringen mer konsekvent motiverar vilka förslag till åtgärder som bedöms som lämpliga. Nyttan av rekommendationerna från Internationella valutafonden (IMF) och OECD skulle enligt myndigheten också kunna öka om regeringen för riksdagen redogjorde för sin bedömning av rekommendationerna. Regeringen konstaterar i skrivelsen att informationen till riksdagen om hur regeringen ser på rekommendationerna redan är omfattande. När det gäller hanteringen av rekommendationer anser regeringen att frågan bör ses i ett större sammanhang. Förslag och rekommendationer från externa parter ingår - liksom många andra överväganden - i den samlade bedömningen när regeringen formulerar sin politik. Denna bedömning redovisas årligen i budgetpropositionen. Regeringen avser mot denna bakgrund inte vidta några särskilda åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3 3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 4 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 2018 39 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av rekommendationer från tre olika internationella organ: EU, Internationella valutafonden (IMF) och OECD. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Regeringens hantering av rekommendationer från EU, IMF och OECD (RiR 2017:22), se bilaga. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 24 oktober 2017. 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer I rapporten konstaterar Riksrevisionen att de internationella organisationernas bedömningar av Sveriges ekonomi mellan 2011 och 2015 ofta är samstämmiga och att dessa återkommande har pekat på ett fåtal och inbördes relaterade problem: en hög skuldsättning hos hushållssektorn, stigande huspriser, en stor och koncentrerad finansiell sektor samt strukturella problem på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Riksrevisionen konstaterar att Sverige mottagit omkring 150 specifika, i viss mån överlappande, förslag till åtgärder från de ovan nämnda organisationerna under den aktuella femårsperioden, samt att det endast är rekommendationer från EU som publiceras på svenska och som redovisas till riksdagen med en kommentar från regeringen. Rekommendationer från de övriga två organisationerna offentliggörs antingen via en presskonferens på Riksbanken (IMF) eller ett öppet seminarium (OECD). Riksrevisionen anför vidare att 80 procent av förslagen till åtgärder från organisationerna har lett till åtgärder eller kommentarer från regeringen, vilket myndigheten anser vara en hög andel. När det gäller rekommendationer från EU noterar Riksrevisionen att regeringen analyserat och rapporterat om de aktuella riskerna till riksdagen. Myndigheten menar dock att regeringen i flera fall inte redovisat några skäl till varför man inte delat bedömningen om behovet av specifika åtgärder. Myndigheten drar slutsatsen att nyttan av arbetet inom ramen för den europeiska planeringsterminen skulle kunna öka om regeringen mer konsekvent motiverade vilka förslag som bedöms lämpliga. När det gäller rekommendationer från IMF och OECD anser myndigheten att nyttan av dessa och institutionernas övervakning skulle kunna öka om regeringen redovisade sin bedömning av rekommendationerna till riksdagen. Riksrevisionen rekommenderar mot denna bakgrund regeringen att vara mer konsekvent i rapporteringen till riksdagen om rekommendationer som ges i samband med den europeiska planeringsterminen. I de fall regeringen inte delar EU:s bedömning bör detta enligt myndigheten motiveras. Detta gäller inte bara analysen i stort utan också behovet av specifika åtgärder. Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att till riksdagen redovisa sina bedömningar av de analyser som görs av svensk ekonomi och de rekommendationer som lämnas av IMF och OECD avseende regeringens ansvarsområden. Dessa bedömningar borde enligt myndigheten kunna redovisas i budgetpropositionen. 3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Olika utomstående parter analyserar kontinuerligt Sveriges ekonomi för att identifiera risker och obalanser och för att lämna synpunkter på den ekonomiska politiken. Analyserna utförs inte endast av internationella organ, utan även av svenska myndigheter, som t.ex. Finanspolitiska rådet, Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet. I samband med detta lämnas ibland förslag till åtgärder och reformer. Även tankesmedjor och andra privat finansierade aktörer, som t.ex. SNS, Fores, Katalys och Arena Idé, analyserar svensk ekonomi och lämnar i vissa fall rekommendationer. Sverige har under många år deltagit i och uppmuntrat till nationell och internationell granskning. Regeringen sätter stort värde på de analyser och rekommendationer som redovisas. Externa granskningar är viktiga eftersom de ofta erbjuder andra synsätt, som kan leda till diskussion om den förda politiken samt om dess möjligheter och begränsningar. De rekommendationer som lämnas av de internationella institutionerna erbjuder också möjlighet till multilaterala diskussioner som möjliggör erfarenhetsutbyte i former som inte är bindande. Regeringen anser att de rekommendationer som lämnas till medlemsländerna även är viktiga instrument för att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik. Förslag till rekommendationer inom EU-samarbetet publiceras i maj varje år inom ramen för den europeiska terminen. Hanteringen av dessa rekommendationer följer en fastlagd formell process, med diskussioner i rådsstrukturen innan de beslutas. Av detta följer också att regeringen, inför varje tillfälle då rekommendationerna behandlas i ministerrådet och Europeiska rådet, samråder med EU-nämnden. Varje vår presenterar också regeringen det nationella reformprogrammet, som är en formell rapportering av det nationella arbetet för att nå målen inom EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi, Europa 2020-strategin. Inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten presenterar regeringen då även det s.k. konvergensprogrammet. Båda dessa rapporter innehåller redovisningar av åtgärder inom de områden som berörs av rekommendationerna. Regeringen informerar också finansutskottet om innehållet i dessa rapporter och regeringens ställningstaganden innan de beslutas och översänds till Europeiska kommissionen. Som Riksrevisionen påpekar kommenterar regeringen även i budgetpropositionen de rekommendationer som lämnats inom EU-samarbetet under innevarande år. I budgetpropositionerna för 2016, 2017 och 2018, dvs. efter den period som granskats av Riksrevisionen, har denna information utökats och kompletterats med utförligare motiveringar. Rekommendationerna från IMF och OECD behandlas i de organ inom institutionerna där medlemsländerna är representerade. Det finns inte något formellt förfarande för hur rekommendationer från IMF och OECD ska hanteras i Sverige. Vanligtvis brukar de offentliggöras i samband med presskonferenser, diskuteras under seminarier där regeringsföreträdare ofta deltar eller kommenteras i pressmeddelanden från regeringen. Rekommendationerna från IMF samt regeringens överväganden avseende dessa redovisas även till viss del i regeringens skrivelser till riksdagen om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna. En redogörelse för verksamheten i och rekommendationer från IMF kommer fr.o.m. 2018 årligen att redovisas i skrivelser till riksdagen. Regeringen anser att ekonomisk-politisk granskning och rekommendationer bör betraktas och hanteras i ett större sammanhang. Den politik som regeringen bedriver formas och utvecklas kontinuerligt, i ljuset av aktuella samhällsutmaningar. Regeringen välkomnar alla granskningar, reformförslag och rekommendationer som lämnas. Dessa förslag och rekommendationer ingår - liksom många andra överväganden - i den samlade bedömningen när regeringen formulerar sin politik. Den samlade ekonomiska politiken är en helhet, med avvägningar och ställningstaganden inom många olika områden. Denna helhet redovisas av regeringen i budgetpropositionen. Bedömningen av de rekommendationer och analyser som de internationella organisationerna lämnar är således, i likhet med andra analyser och annat underlag, en integrerad del i utformningen av politiken. Regeringen anser sammanfattningsvis att informationen till riksdagen om rekommendationerna från bl.a. EU och vissa andra externa aktörer är omfattande. Regeringen avser därför inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Med detta anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Andersson Regeringen beslutar skrivelse 2017/18:85 Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av rekommendationer från EU, Internationella valutafonden och OECD