Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1426 av 7149 träffar
Propositionsnummer · 2017/18:111 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Några civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:111
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Prop. 111
Regeringens proposition 2017/18:111 Några civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:111 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 februari 2018 Stefan Löfven Heléne Fritzon (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen lämnar förslag som anpassar lagar inom de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga områdena till EU:s nya dataskyddsförordning. I propositionen föreslår regeringen vissa undantag från dataskyddsförordningen för att säkerställa att viktiga register fyller sin avsedda funktion. Undantagen innebär begränsningar i de registrerade personernas rätt att utesluta personuppgifter från den behandling som sker i registren. I övrigt föreslår regeringen de följdändringar som behövs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 25 maj 2018, vilket är samma dag som dataskyddsförordningen ska börja tillämpas. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 2 Lagtext 2 2.1 Förslag till lag om ändring i jordabalken 2 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg 2 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 2 2.4 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) 2 2.5 Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485) 2 2.6 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) 2 2.7 Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) 2 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 2 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter 2 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister 2 2.11 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) 2 2.12 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306) 2 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:224) om fastighetsregister 2 2.14 Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883) 2 2.15 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 2 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek 2 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister 2 2.18 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) 2 3 Ärendet och dess beredning 2 4 Dataskyddsreformen 2 4.1 Dataskyddsförordningen 2 4.2 Anpassning av nationell reglering 2 5 Krav på behandling av personuppgifter 2 5.1 Dataskyddsförordningens grundläggande krav 2 5.2 Dataskyddsförordningens krav på behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser 2 5.3 Tillåten personuppgiftsbehandling 2 6 Den registrerades rättigheter 2 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 2 8 Konsekvenser av förslagen 2 9 Författningskommentar 2 9.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken 2 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg 2 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 2 9.4 Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967:837) 2 9.5 Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485) 2 9.6 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) 2 9.7 Förslaget till lag om ändring i firmalagen (1974:156) 2 9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 2 9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter 2 9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister 2 9.11 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) 2 9.12 Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306) 2 9.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:224) om fastighetsregister 2 9.14 Förslaget till lag om ändring i revisorslagen (2001:883) 2 9.15 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 2 9.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek 2 9.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister 2 9.18 Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) 2 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 2 Bilaga 2 Sammanfattning av promemorians förslag (Ds 2017:19) 2 Bilaga 3 Promemorians lagförslag 2 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 2 Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag 2 Bilaga 6 Lagrådets yttrande 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 2018 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i jordabalken, 2. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg, 3. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 4. lag om ändring i patentlagen (1967:837), 5. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485), 6. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 7. lag om ändring i firmalagen (1974:156), 8. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 9. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter, 10. lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister, 11. lag om ändring i sjölagen (1994:1009), 12. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306), 13. lag om ändring i lagen (2000:224) om fastighetsregister, 14. lag om ändring i revisorslagen (2001:883), 15. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551), 16. lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek, 17. lag om ändring i lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister, 18. lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i jordabalken Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken dels att 19 kap. 22 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 19 kap. 25 a §, och närmast före 19 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 22 § Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, ska inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften. Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, ska inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om åtgärden kan bli till skada för en ägare eller en innehavare av en panträtt eller en innehavare av en rättighet för vilken inskrivning är beviljad eller sökt, ska det inbördes företrädet mellan de berörda förvärven bestämmas efter vad som är skäligt. I fall som avses i första stycket ska 26 § förvaltningslagen (1986:223) inte tillämpas. Begränsning av behandling av personuppgifter 25 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg dels att 1 a, 48 och 51 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 48 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a § För inskrivning enligt denna lag ska ett register föras med hjälp av automatiserad behandling, benämnt inskrivningsregistret för luftfartyg. Det ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen meddelar föreskrifter om inskrivningsregistrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om inskrivningsregistrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering och om expeditionsavgifter för bevis om inskrivningsåtgärd. 48 §Om inskrivningsmyndigheten finner att en införing i inskrivningsregistret för luftfartyg innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, skall införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till skada för ägare eller annan rättighetshavare, skall det inbördes företrädet mellan de berörda rättigheterna bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker, skall inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 53 § skall ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Meddelas inte beslut samma dag som ärendet tas upp, skall en anteckning om ärendet göras i registret. Om inskrivningsmyndigheten finner att en införing i inskrivningsregistret för luftfartyg innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, eller till följd av något tekniskt fel, ska införingen rättas. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om rättelsen kan bli till skada för ägare eller någon annan rättighetshavare, ska det inbördes företrädet mellan de berörda rättigheterna bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 53 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas om det är uppenbart obehövligt. Om beslut inte meddelas samma dag som ärendet tas upp, ska en anteckning om ärendet göras i registret. Beslut om rättelse skall meddelas genom införing i registret. Skälet för beslutet skall antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall återkrävas, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Ett beslut om rättelse ska meddelas genom införing i registret. Skälet för beslutet ska antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen ska en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen ska krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att lämna in den för detta ändamål. Ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får förenas med vite. Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 53 §. Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). 48 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i inskrivningsregistret för luftfartyg. 51 § Om någon lider förlust på grund av att ett förvärv ansetts vara gällande enligt 2 d §, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust. Om någon lider förlust på grund av att ett förvärv ansetts vara gällande enligt 2 d §, har han eller hon rätt till ersättning av staten för sin förlust. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i inskrivningsregistret för luftfartyg eller i en anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande, skall ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Om personuppgifter i inskrivningsregistret för luftfartyg har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Om den skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande har medverkat till förlusten, ska ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Härigenom föreskrivs att 53 d och 53 g §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 53 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 53 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 53 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 53 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 53 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.4 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) Härigenom föreskrivs att 57 d och 57 g §§ patentlagen (1967:837) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 57 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 57 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 57 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.5 Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485) Härigenom föreskrivs att 35 d och 35 g §§ mönsterskyddslagen (1970:485) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 35 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 35 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 35 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 35 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 35 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.6 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988) dels att 19 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 19 kap. 4 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 4 § Om en uppgift i fastighetsregistrets allmänna del är uppenbart oriktig, skall uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Är det uppenbart att någon sådan skada inte kan uppkomma, skall rättelse ske omedelbart. I annat fall skall fastighetsägare eller rättighetshavare få tillfälle att yttra sig om han är känd. Om en uppgift i fastighetsregistrets allmänna del är uppenbart oriktig ska uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om det är uppenbart att någon skada enligt första stycket inte kan uppkomma, ska rättelse ske omedelbart. I annat fall ska berörda fastighetsägare och rättighetshavare få tillfälle att yttra sig om de är kända. Om det är uppenbart att en i registret redovisad fastighet inte finns, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första stycket, även om redovisningen inte är oriktig enligt de föreskrifter som gäller för fastighetsregistrets allmänna del. Om det är uppenbart att en i registret redovisad fastighet inte finns, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första och andra styckena, även om redovisningen inte är oriktig enligt de föreskrifter som gäller för fastighetsregistrets allmänna del. En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall lämnas, förutom fastighetsägare och rättighetshavare, en myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken. En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Förutom fastighetsägare och rättighetshavare ska en myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken få tillfälle att yttra sig. 4 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.7 Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) Härigenom föreskrivs att 18 c och 18 f §§ firmalagen (1974:156) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 c § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 18 b § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 18 f § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 18 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 18 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 9 § I fråga om behandling av personuppgifter i en medlemsförteckning finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204). Föreningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av medlemsförteckningen innebär. Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd ska tillämpas på motsvarande sätt vid behandling av personuppgifter i en medlemsförteckning och vid annan behandling av personuppgifter enligt denna lag. Föreningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av medlemsförteckningen innebär. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter Härigenom föreskrivs att 9 d och 9 g §§ lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 9 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 9 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:448) om pantbrevsregister dels att 12 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 12 a §, och närmast före 12 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § En uppgift i pantbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att den statliga lantmäterimyndigheten eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig. En uppgift i pantbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att den statliga lantmäterimyndigheten eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. Begränsning av behandling av personuppgifter 12 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i pantbrevsregistret. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.11 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009) dels att 1 kap. 2 a §, 2 kap. 29 § och 22 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 29 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 a § Fartygsregistret ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen meddelar föreskrifter om fartygsregistrets innehåll och närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fartygsregistrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering och om expeditionsavgifter för bevis om registrerings- eller inskrivningsåtgärd. 2 kap. 29 § Om registermyndigheten finner att en införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, skall införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en uppenbar oriktighet i nämnda registerdelar till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till skada för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker, skall registermyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 22 kap. 6 § skall ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Om registermyndigheten finner att en införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, eller till följd av något tekniskt fel, ska införingen rättas. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om rättelsen kan bli till skada för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, ska det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker ska registermyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 22 kap. 6 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas om det är uppenbart obehövligt. Beslut om rättelse skall meddelas genom införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. Skälen för beslutet skall antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Ett beslut om rättelse ska meddelas genom införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. Skälen för beslutet ska antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen ska en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen ska krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att lämna in den för detta ändamål. Ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får förenas med vite. Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 22 kap. 6 §. Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204) i fråga om personuppgifter i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. 29 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. 22 kap. 4 § Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt de paragraferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av förvärvet eller upplåtelsen. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Om personuppgifter i fartygsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot någon till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller enligt de paragraferna, har han eller hon rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av förvärvet eller upplåtelsen. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Om den skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande har medverkat till förlusten, ska ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.12 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 b och 5 e §§ växtförädlarrättslagen (1997:306) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 5 b § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 9 kap. 5 a § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 5 e § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:224) om fastighetsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:224) om fastighetsregister dels att 1, 2, 5, 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 15 §, och närmast före 15 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp av automatiserad behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta skall ge offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten information). Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i personuppgiftslagen (1998:204). För de ändamål som anges i 2 § ska det med hjälp av automatiserad behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten information). 2 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsregistret, b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till fastighetsanknuten information, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsregistret, 3. kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där fastighetsanknuten information utgör underlag för prövningar eller beslut, 4. fastighetsförvaltning, byggande eller annan liknande åtgärd, 4. fastighetsförvaltning, byggande eller någon annan liknande åtgärd, 5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register, 6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen (1998:204), eller 6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av artikel 21.2 och 21.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), eller 7. fullgörande av informationsansvar eller samarbete enligt lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation, om en personuppgift utgörs av en fastighets registerbeteckning eller adress. 5 § Den statliga lantmäterimyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för fastighetsregistret. Den statliga lantmäterimyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fastighetsregistret. 13 § Om personuppgifter i fastighetsregistret har behandlats i strid med 2 eller 7-10 § denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, tillämpas 48 § personuppgiftslagen (1998:204). Ersättningsskyldigheten får dock inte jämkas, om felet har berott på någon som enligt lag eller annan författning har haft rätt att föra in eller på annat sätt behandla uppgifter i registret. I artikel 82 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och 19 kap. jordabalken finns ytterligare bestämmelser om skadestånd på grund av fel i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel. 14 § I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel tillämpas 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). I fråga om rättelse av uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar tillämpas 28 § personuppgiftslagen. Frågor om sådan rättelse skall prövas av annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för viss del av registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det. I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel finns bestämmelser i 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken. I fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets övriga delar finns bestämmelser om rättelse i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Frågor om sådan rättelse får prövas även av någon annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för en viss del av registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det. Begränsning av behandling av personuppgifter 15 § I fråga om rätt till begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistret finns bestämmelser i artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Av 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken framgår att någon sådan rätt inte finns i fråga om personuppgifter i registrets allmänna del eller i dess inskrivningsdel. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.14 Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883) Härigenom föreskrivs att 26 a och 27 c §§ revisorslagen (2001:883) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 a § Ett registrerat revisionsbolag ska ha ändamålsenliga rutiner för att hantera anställdas rapportering av misstänkta överträdelser av de bestämmelser som gäller för bolagets verksamhet. Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter inom ramen för sådan rapportering som avses i första stycket. 27 c § Revisorsinspektionen får på begäran lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i ett tredjeland, om utlämnandet är förenligt med personuppgiftslagen (1998:204) och om Revisorsinspektionen får på begäran lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i ett tredjeland, om utlämnandet är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och om 1. uppgifterna har samband med revision av ett företag som har sitt säte inom EES och som har emitterat värdepapper upptagna till handel i tredjelandet eller ingår i en koncern, för vilken koncernredovisning upprättas i tredjelandet, 2. Europeiska kommissionen har beslutat att myndigheten uppfyller tillräckliga krav i enlighet med artikel 47.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, och 3. Revisorsinspektionen har träffat ett samarbetsavtal med myndigheten. Genom samarbetsavtalet ska det säkerställas 1. att tredjelandets behöriga myndighet inte utnyttjar uppgifterna för annat ändamål än verksamhet som motsvarar den som Revisorsinspektionen bedriver enligt denna lag, och 2. att revisionsklientens affärsintressen inte skadas. Uppgifterna får inte lämnas ut, om den sak som begäran avser redan prövas eller har prövats av Revisorsinspektionen. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.15 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 4 § I fråga om behandling av personuppgifter i aktiebok som förs med automatiserad behandling finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204). Bolaget är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av aktieboken innebär. I avstämningsbolag är det, sedan ett avstämningsregister har upprättats, i stället värdepapperscentralen som är personuppgiftsansvarig, om det är en svensk värdepapperscentral som ansvarar för att föra aktieboken. Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter i aktiebok och vid annan behandling av personuppgifter enligt denna lag. Bolaget är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som förandet av aktieboken innebär. I avstämningsbolag är det, sedan ett avstämningsregister har upprättats, i stället värdepapperscentralen som är personuppgiftsansvarig, om det är en svensk värdepapperscentral som ansvarar för att föra aktieboken. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:990) om företagshypotek dels att 4 kap. 1 och 21 §§ och 5 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 22 a §, och närmast före 4 kap. 22 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 1 § För inskrivning enligt denna lag ska det föras ett register med hjälp av automatiserad behandling, benämnt företagsinteckningsregistret. Detta ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen meddelar föreskrifter om registrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om registrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen får meddela föreskrifter om expeditionsavgifter för bevis om inskrivningsåtgärd. 21 § En uppgift som har förts in i företagsinteckningsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Det inbördes företrädet mellan inteckningar som berörs av en rättelse ska bestämmas efter vad som är skäligt, om rättelsen kan skada den vars egendom har intecknats eller någon innehavare av företagsinteckningsbrev. En uppgift som har förts in i företagsinteckningsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Det inbördes företrädet mellan inteckningar som berörs av en rättelse ska bestämmas efter vad som är skäligt, om rättelsen kan skada den vars egendom har intecknats eller någon innehavare av företagsinteckningsbrev. Innan rättelse sker, ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 5 kap. 3 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Innan rättelse sker ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 5 kap. 3 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. En anteckning om ärendet ska göras i registret, om inte beslut meddelas samma dag som ärendet har tagits upp. Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). Begränsning av behandling av personuppgifter 22 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i företagsinteckningsregistret. 5 kap. 1 § Om någon lider skada till följd av ett tekniskt fel i företagsinteckningsregistret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Ersättningen ska efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till förlusten genom eget vållande Om personuppgifter i företagsinteckningsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Om någon lider skada till följd av ett tekniskt fel i företagsinteckningsregistret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Ersättningen ska efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till förlusten genom eget vållande. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister dels att 11, 18 och 19 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 11 a §, och närmast före 11 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § En uppgift i inteckningsbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig. En uppgift i inteckningsbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. Begränsning av behandling av personuppgifter 11 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i inteckningsbrevsregistret. 18 § Regeringen meddelar föreskrifter om inteckningsbrevregistrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om förandet av registret och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om inteckningsbrevsregistrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om förandet av registret och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden. 19 § Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift i inteckningsbrevsregistret eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller förande av registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Ersättning enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Om personuppgifter i inteckningsbrevsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Den som lider skada genom att en uppgift i inteckningsbrevsregistret är oriktig eller missvisande eller i något annat fall genom fel i samband med att registret läggs upp eller förs, har rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Ersättning enligt första stycket kan efter vad som är skäligt sättas ned eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 2.18 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § och 10 kap. 3 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 2 § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 1 § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 10 kap. 3 § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 8 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 8 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. 3 Ärendet och dess beredning Den 27 april 2016 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad dataskyddsförordningen. Förordningen finns i bilaga 1. I departementspromemorian Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen (Ds 2017:19) lämnas förslag till författningsändringar med anledning av dataskyddsförordningen. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2017/05124/L1). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Lagrådet Regeringen beslutade den 21 december 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet lämnar endast språkliga synpunkter. Regeringen följer Lagrådets förslag. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs det ytterligare ett par språkliga ändringar. 4 Dataskyddsreformen 4.1 Dataskyddsförordningen Dataskyddsförordningen är en del av en större dataskyddsreform som EU genomför i syfte att harmonisera och effektivisera skyddet för personuppgifter. Reformen ska säkerställa en enhetlig nivå för skyddet av fysiska personer i hela EU och undvika avvikelser som hindrar den fria rörligheten av personuppgifter inom den inre marknaden. Dataskyddsförordningen ersätter i maj 2018 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, nedan kallat dataskyddsdirektivet. Dataskyddsförordningen kommer att utgöra den generella rättsliga grunden för personuppgiftsbehandling inom EU. Förordningen baseras till stor del på dataskyddsdirektivets struktur och innehåll men medför även nyheter. Till exempel ökar skyldigheten att informera den registrerade och det införs administrativa sanktionsavgifter. För att förordningen ska tillämpas konsekvent i hela EU, inrättas Europeiska dataskyddsstyrelsen som kommer att bestå av representanter för de nationella dataskyddsmyndigheterna. Förordningen ska, i likhet med det som anges i dataskyddsdirektivet, tillämpas på all behandling av personuppgifter, om uppgifterna rör en fysisk person och behandlingen helt eller delvis sker på automatisk väg eller avser personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register. Från tillämpningsområdet görs dock ett antal undantag, bl.a. för behandling av personuppgifter som utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten. Förordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna. Den ger dock ett förhållandevis stort utrymme för särregleringar för sådan personuppgiftsbehandling som är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse eller utföra en uppgift av allmänt intresse eller är nödvändig som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.2). 4.2 Anpassning av nationell reglering Dataskyddsdirektivet har genomförts i svensk rätt huvudsakligen genom personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL. PUL är tillämplig även utanför direktivets tillämpningsområde. Dataskyddsförordningen kommer att tillämpas direkt i Sverige. I prop. 2017/18:105 lämnas förslag på hur svensk rätt på ett övergripande plan ska anpassas till förordningen, bl.a. genom att PUL upphävs. Det föreslås en lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, nedan kallad dataskyddslagen. Det finns på många områden sektorsspecifik dataskyddsreglering. Så är fallet inom de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga områdena. Vid införandet av den nuvarande dataskyddsregleringen bedömdes dessa områden omfattas av dataskyddsdirektivets tillämpningsområde. Eftersom tillämpningsområdet för den nya dataskyddsregleringen är oförändrat är utgångspunkten för de överväganden som görs i denna proposition att områdena omfattas av dataskyddsförordningens tillämpningsområde. I propositionen föreslås de anpassningar av lagstiftningen inom de aktuella områdena som är nödvändiga att göra med anledning av dataskyddsförordningen. 5 Krav på behandling av personuppgifter 5.1 Dataskyddsförordningens grundläggande krav Dataskyddsförordningen förutsätter att det finns en rättslig grund för behandling av personuppgifter (artikel 6). En sådan grund är t.ex. om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som den personuppgiftsansvarige har (artikel 6.1 c). En annan är att behandlingen behövs för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e). Personuppgifter får också behandlas om det är nödvändigt för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter, särskilt när den registrerade är ett barn (artikel 6.1 f). De rättsliga grunderna för behandling av personuppgifter överensstämmer i stora drag med artikel 7 i dataskyddsdirektivet och 10 § PUL. En skillnad är dock att vissa grunder för behandlingen ska vara fastställda i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt. Ett sådant krav gäller behandling som är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som den personuppgiftsansvarige har (artikel 6.1 c) och för behandling som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1 e). Kravet på att den rättsliga grunden ska fastställas avser den verksamhet som bedrivs och inte behandlingen av personuppgifter som sådan (prop. 2017/18:105 s. 49). Det finns även ett krav på att syftet med behandlingen ska vara fastställt i den rättsliga grunden eller vara nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Slutligen måste unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Utöver kravet på rättslig grund innehåller dataskyddsförordningen vissa grundläggande principer för personuppgiftsbehandling som ska vara uppfyllda, t.ex. i fråga om ändamålsbegränsning, uppgifts- och lagringsminimering samt konfidentialitet (artikel 5). Personuppgifter ska vidare behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade. Det är den personuppgiftsansvarige som ansvarar för, och ska kunna visa, att de grundläggande principerna följs. 5.2 Dataskyddsförordningens krav på behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser I dataskyddsförordningen finns särskilda krav för behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser. Sådana personuppgifter får endast behandlas under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställts (artikel 10). Artikeln överensstämmer i stora drag med motsvarande bestämmelse i dataskyddsdirektivet (artikel 8.5). Dataskyddsförordningens bestämmelse har dock ett smalare tillämpningsområde, bl.a. eftersom den inte omfattar personuppgifter som rör brottmålsdomar överlag utan enbart fällande sådana. Dessutom är det osäkert om bestämmelserna även framöver ska anses innefatta uppgifter som endast rör misstankar om brott (jämför prop. 2017/18:105 s. 98 och 99). Frågan är ytterst upp till EU-domstolen att avgöra. För de bedömningar som görs i denna proposition finns emellertid anledning att utgå från att dataskyddsförordningen inte innebär någon förändring i detta avseende (se avsnitt 5.3). Det finns också anledning att utgå från att begreppet överträdelser i dataskyddsförordningen är likvärdigt det snävare uttryck som används i personuppgiftslagen och i de immaterialrättsliga lagarna, dvs. lagöverträdelser som innefattar brott (se prop. 2017/18:105 s. 98). 5.3 Tillåten personuppgiftsbehandling Regeringens förslag: I de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga och transporträttsliga lagarna ska hänvisningar till personuppgiftslagen tas bort och i vissa fall ersättas med hänvisningar till dataskyddsförordningen. I de immaterialrättsliga lagarna ska hänvisningar till personuppgiftslagen ersättas med hänvisningar till dataskyddslagen eller dataskyddsförordningen. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att det i bestämmelserna om informationsföreläggande ska anges att både den informationsskyldige och sökanden har en skyldighet att behandla personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningens bestämmelser samt att domstolen i ett beslut om informationsföreläggande ska påminna om detta och om att båda kan vara personuppgiftsansvariga (se promemorian s. 105, 117, 125 och 159). Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslagen utan invändning eller avstår från att yttra sig. Datainspektionen efterfrågar, när det gäller den fastighetsrättsliga, associationsrättsliga och transporträttsliga lagstiftningen, ett tydligare utpekande av de rättsliga grunderna och en analys av om lagstiftningen är proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Patent- och registreringsverket (PRV) och Svea hovrätt ifrågasätter om det är lämpligt att, i bestämmelserna om informationsföreläggande, ålägga domstolen en informationsskyldighet som varken krävs enligt dataskyddsförordningen eller förekommer på andra liknande områden. Skälen för regeringens förslag Det finns rättsligt stöd för nödvändig personuppgiftsbehandling inom fastighetsrätten, associationsrätten och transporträtten Inom fastighetsrätten och associationsrätten finns ett antal lagar som ger såväl myndigheter som privata aktörer uppgifter och förpliktelser som kräver behandling av personuppgifter. Som exempel kan nämnas Bolagsverkets skyldighet att föra ett aktiebolagsregister (27 kap. 1 § aktiebolagslagen [2005:551]) och inskrivningsmyndighetens skyldighet att föra ett register över inskrivningsärenden (19 kap. 3 och 8 §§ jordabalken). Ett annat exempel är ekonomiska föreningars styrelsers skyldighet att föra en medlemsförteckning (3 kap. 6 § lagen [1987:667] om ekonomiska föreningar) och kollektiva förvaltningsorganisationers skyldighet att föra ett register över sina medlemmar (4 kap. 4 § lagen [2016:977] om kollektiv förvaltning av upphovsrätt). Liknande bestämmelser om skyldighet att föra register finns också på transporträttens område, t.ex. Transportstyrelsens skyldighet att föra ett inskrivningsregister för luftfartyg samt ett fartygsregister (1 a § lagen [1955:227] om inskrivning av rätt till luftfartyg respektive 1 kap. 2 § sjölagen [1994:1009]). Datainspektionen efterfrågar ett tydligt utpekande av de rättsliga grunderna för personuppgiftsbehandlingen och hur de är fastställda i den nationella rätten. Det är knappast möjligt att ange samtliga bestämmelser som kan utgöra grund för en personuppgiftsbehandling. På ett övergripande plan kan det dock framhållas att de uppgifter som myndigheters och enskildas personuppgiftsbehandling avser har en grund i nationell rätt. Uppgifterna utgör ofta en del av en omfattande reglering som tillvaratar viktiga intressen för enskilda och det allmänna. Det handlar bl.a. om uppgifter som behöver fullgöras för att associationer ska kunna fungera effektivt, t.ex. dokumentation av medlemskap, eller som har betydelse för hur uppgifter om ägande eller säkerhet i egendom dokumenteras. I de flesta fall är det fråga om uppgifter som utgör rättsliga förpliktelser för den personuppgiftsansvarige. I fråga om myndigheter kan det även vara fråga om myndighetsutövning. Under alla förhållanden får de uppgifter som behandlingen av personuppgifter avser genomgående anses vara av allmänt intresse. Regeringen anser således att det finns en laglig grund för den personuppgiftsbehandling som sker inom de här berörda områdena. Datainspektionen efterfrågar även en analys av om lagstiftningen är proportionell i förhållande till det legitima mål som eftersträvas. Dataskyddsförordningens krav i detta avseende speglar det krav som Europakonventionen ställer på lagstiftaren i en rättsstat. Europakonventionen är inkorporerad i svensk rätt. Det bör vara mycket ovanligt att svensk rätt inte uppfyller Europakonventionens krav (se prop. 2017/18:105 s. 50). Som framgår ovan syftar behandlingen av personuppgifter på de aktuella områdena till att viktiga intressen för både enskilda och det allmänna ska tillvaratas. Det finns ett reellt behov av att behandla personuppgifterna i den utsträckning som i dag sker för dessa ändamål. Lagbestämmelserna om personuppgiftsbehandling får därför anses vara proportionerliga i förhållande till den enskildes intresse av skydd för sin personliga integritet på det sätt som förutsätts enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Regeringen bedömer således att den personuppgiftsbehandling som i dag sker inom fastighetsrätten, associationsrätten och transporträtten är förenlig med dataskyddsförordningen. De lagändringar som behövs i denna del begränsas därför i huvudsak till att hänvisningar till PUL tas bort då den lagen upphävs. Det är i de flesta fall inte nödvändigt att ersätta dem med hänvisningar till dataskyddsförordningen då förordningen har direkt tillämplighet (se Ds 2017:19 s. 125 och 159-161). Det finns dock fall där hänvisningar till dataskyddsförordningen behövs, som i 27 c § revisorslagen (2001:883) och i 2 § lagen (2000:224) om fastighetsregister (se Ds 2017:19 s. 162 och 163). Även om det finns en rättslig grund för behandling av personuppgifter är den personuppgiftsansvarige skyldig att försäkra sig om att den konkreta behandlingen sker lagligt, dvs. att det rör sig om nödvändig behandling med rättsligt stöd, och att övriga krav på personuppgiftsbehandlingen efterlevs. De hänvisningar till dataskyddsförordningen som föreslås är dynamiska, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen, i likhet med det som föreslås för den nya dataskyddslagen inom dataskyddsförordningens tillämpningsområde. Det finns rättsligt stöd för nödvändig personuppgiftsbehandling även på immaterialrättens område Sedan år 2009 finns i de immaterialrättsliga lagarna bestämmelser om s.k. informationsföreläggande. Bestämmelserna innebär att en domstol på ansökan av en rättsinnehavare kan förelägga vissa aktörer att lämna information om intrångsgörande varors ursprung och distributionsnät. Den information som ligger till grund för en ansökan om informationsföreläggande innehåller ofta personuppgifter. Detsamma gäller den information som lämnas ut med anledning av ett föreläggande. Ofta rör det sig om uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Det kan t.ex. handla om uppgifter om vilka IP-adresser som har använts för att begå intrång på internet och vilka abonnenter som kan kopplas till dessa adresser. För att göra det möjligt att behandla också sådana uppgifter görs i de immaterialrättsliga lagarna ett undantag från det allmänna förbudet mot sådan behandling (21 § PUL). Undantaget innebär att personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott får behandlas om det är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Såväl rättsinnehavaren som den informationsskyldige kan alltså komma att behandla personuppgifter. För rättsinnehavarens del är personuppgiftsbehandlingen nödvändig för ändamål som rör hans eller hennes berättigade intressen. För att den behandlingen ska vara tillåten krävs att det intresset väger tyngre än den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter (artikel 6.1 f). Den som lämnar ut uppgifter till följd av ett informationsföreläggande gör det i syfte att uppfylla en rättslig förpliktelse som är fastställd i nationell rätt (artikel 6.1 c). Som framgått krävs i dessa fall att de nationella bestämmelserna uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionerliga i förhållande till det legitima mål som eftersträvas. Eftersom uppgifterna kan röra överträdelser krävs dessutom - i förhållande till all personuppgiftsbehandling som sker i anslutning till en ansökan om informationsföreläggande - att lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs i nationell rätt (artikel 10). Den information en rättsinnehavare kan få del av till följd av ett informationsföreläggande är många gånger helt avgörande för att han eller hon ska kunna vidta åtgärder mot den som begår intrång och därmed tillvarata sin rätt till egendom. Ansökan prövas av domstol och sökanden måste visa sannolika skäl för att ett intrång har begåtts. Den information som lämnas ut måste också antas underlätta utredningen av intrånget. Dessutom krävs att åtgärden är proportionerlig. Skälen för åtgärden ska uppväga den olägenhet eller det men i övrigt som den innebär för den som drabbas eller för något annat motstående intresse. Bestämmelserna infördes i svensk rätt i samband med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, kallat det civilrättsliga sanktionsdirektivet. I det lagstiftningsärendet konstaterades att innehavaren av immateriella rättigheter har ett berättigat intresse av att kunna tillvarata sin rätt till egendom och få information om den misstänkte intrångsgöraren. Bestämmelserna bedömdes proportionerliga i förhållande till rätten till privatliv och förenliga med dataskyddsdirektivet. När det gäller den intresseavvägning som ska göras mellan å ena sidan rättsinnehavarens intressen och å andra sidan den registrerades intressen innebär dataskyddsförordningen (artikel 6.1 f) inte några ytterligare krav i förhållande till dataskyddsdirektivet. Det finns inte någon anledning att nu göra en annan bedömning i den frågan än den som gjordes i samband med genomförandet av det civilrättsliga sanktionsdirektivet. Bestämmelserna om informationsföreläggande syftar vidare till att uppfylla ett mål av allmänt intresse och det regelverk som redogjorts för måste anses uppfylla dataskyddsförordningens krav på proportionalitet i förhållande till det målet. För personuppgifter som rör lagöverträdelser som innefattar brott, är utgångspunkten att de endast får behandlas för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Ett beslut om informationsföreläggande föregås dessutom alltid av en domstolsprövning och en proportionalitetsbedömning. Det innebär att det finns lämpliga skyddsåtgärder som tar tillvara den registrerades intressen (artikel 10). Inte heller i detta avseende innebär dataskyddsförordningen någon egentlig förändring i förhållande till hittillsvarande ordning. Det finns alltså rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som kan ske i anslutning till en ansökan om informationsföreläggande och det samlade regelverket uppfyller också de ytterligare krav som dataskyddsförordningen ställer upp, bl.a. när det gäller behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Att PUL nu upphävs innebär att hänvisningarna till den lagen i den bestämmelse som möjliggör behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott måste tas bort. I förhållande till promemorians förslag bör det emellertid - som Stockholms tingsrätt pekar på - tydliggöras att tillämpningsområdet för bestämmelsen ska vara detsamma som enligt hittillsvarande ordning. Det bör ske genom att bestämmelsen i stället för till PUL hänvisar till dataskyddslagens allmänna bestämmelser om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Tingsrätten lyfter även frågan om det därutöver bör klargöras att inte bara rättsinnehavaren utan även den informationsskyldige har rätt att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Regeringen konstaterar för sin del att den ändring som nu föreslås inte förändrar bestämmelsens räckvidd i det avseendet. Det bör emellertid framhållas att eventuell personuppgiftsbehandling hos den informationsskyldige sker för att efterkomma ett föreläggande som meddelats av domstol med stöd i lag. För att den behandlingen ska vara tillåten krävs inte något ytterligare lagstöd (jämför prop. 2017/18:105 s. 100). I de immaterialrättsliga lagarna påminns vidare om att det i PUL finns bestämmelser som begränsar hur uppgifter som mottagits enligt ett informationsföreläggande får användas (se t.ex. 53 d § lagen [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk [upphovsrättslagen]). Den information som man kan få del av med stöd av ett informationsföreläggande kan vara av känslig natur, bl.a. i de fall den rör uppgifter om identiteten på personer som innehar ett abonnemang som använts för t.ex. upphovsrättsintrång på internet. Enligt regeringens uppfattning finns det därför anledning att även fortsättningsvis påminna om de bestämmelser som reglerar hur den mottagna informationen får användas. Däremot finns det inte något behov av en sådan mer allmän upplysningsbestämmelse som föreslås i promemorian. När det slutligen gäller promemorians förslag om en skyldighet för domstol att lämna viss information om personuppgiftsbehandling i samband med ett beslut om informationsföreläggande finns det, som Svea hovrätt påpekar, inte någon motsvarande skyldighet i andra liknande sammanhang, t.ex. vid domstolsbeslut om editionsföreläggande. Dataskyddsförordningen kräver inte heller detta. Enligt regeringens uppfattning bör domstolen därför inte heller i detta sammanhang åläggas en sådan skyldighet. 6 Den registrerades rättigheter Regeringens förslag: För register där särskilda förutsättningar gäller för rättelse av uppgifter ska det göras undantag från rätten till rättelse och rätten till begränsning av behandling enligt dataskyddsförordningen. Den personuppgiftsansvarige ska alltid kunna pröva frågor om rättelse. Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås i fråga om vissa register med viktiga rättsverkningar att rätten till rättelse ska utökas och att rätten till begränsning av behandling enligt dataskyddsförordningen endast delvis ska inskränkas (se promemorian s. 132, 140, 144, 146-148 och 156). Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller invänder inte mot dem. Bolagsverket avstyrker förslaget att det ska finnas en på dataskyddsförordningen grundad rätt till rättelse av personuppgifter i de register som myndigheten ansvarar för så länge en sådan rättelse kan ske utan skada för den registrerade eller andras rättigheter och friheter. Verket anser att det i praktiken inte är möjligt att avgöra om någon berörs i ett enskilt fall. Bolagsverket anser även att rätten till begränsning av behandling inte i någon del bör gälla för uppgifter i sådana register. Datainspektionen efterfrågar generella förtydliganden av på vilket sätt de begränsningar som föreslås är förenliga med artikel 23.2 i dataskyddsförordningen. Skälen för regeringens förslag Bestämmelser om rättelse av uppgifter i viktiga register bör behållas Den registrerade har enligt dataskyddsförordningen rätt att utan onödigt dröjsmål få felaktiga personuppgifter rättade av den personuppgiftsansvarige (artikel 16). En nyhet i förhållande till dataskyddsdirektivet är att den registrerade har rätt att komplettera ofullständiga personuppgifter, bl.a. genom att tillhandahålla ett kompletterande utlåtande. Dataskyddsdirektivets bestämmelse om rättelse är genomförd genom 28 § PUL. På de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga och transporträttsliga områdena finns det flera lagar som hänvisar till PUL i fråga om rättelse (t.ex. 3 kap. 9 § lagen om ekonomiska föreningar). Dataskyddsförordningens bestämmelser om rätt till rättelse kommer att gälla i fråga om sådan personuppgiftsbehandling och hänvisningar till PUL bör därför tas bort. Det finns även flera lagar med egna rättelsebestämmelser som omfattar personuppgifter, bl.a. de lagar som reglerar fastighetsregistrets inskrivningsdel och dess allmänna del, företagsinteckningsregistret, inskrivningsregistret för luftfartyg och fartygsregistret. Inskrivningsmyndigheten ska rätta en uppenbar oriktighet i registren, om oriktigheten beror på skrivfel, liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel. Rättelsen ska i de flesta fall föregås av att vissa berörda ges tillfälle att yttra sig (se t.ex. 19 kap. 22 och 24 §§ jordabalken, 4 kap. 21 § lagen [2008:990] om företagshypotek, 48 § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg och 2 kap. 29 § sjölagen). När det gäller fastighetsregistrets allmänna del tas även hänsyn till om åtgärden kan orsaka skada för en fastighetsägare eller rättighetshavare, såvida inte oriktigheten beror på ett tekniskt fel (19 kap. 4 § fastighetsbildningslagen). De nämnda rättelsereglerna utgör inskränkningar av rätten till rättelse enligt dataskyddsförordningen då en rättelse av en uppgift i dessa register förutsätter att oriktigheten är uppenbar och, i de flesta fall, att oriktigheten beror på skrivfel, liknande förbiseende eller tekniska fel. Rätten till rättelse kan begränsas i unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, om en sådan begränsning sker med respekt för andemeningen i de grundläggande fri- och rättigheterna och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att säkerställa vissa angivna syften (artikel 23). Sådana godtagbara syften är skydd av den registrerade eller andras rättigheter och friheter (23.1.i) och andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt intresse (23.1.e). Sådana begränsande bestämmelser ska, när så är relevant, uppfylla vissa krav som framgår av punkten 2 i artikeln. När de särskilda rättelsebestämmelserna infördes bedömdes de vara förenliga med dataskyddsdirektivet med hänsyn till de viktiga rättsverkningar som är förenade med införande i dessa register (jämför prop. 2000/01:88 s. 52 och prop. 2008/09:17 s. 32). Möjligheten att begränsa rätten till rättelse är inte mindre enligt dataskyddsförordningen jämfört med dataskyddsdirektivet (jämför prop. 2017/18:105 s. 103-109). Frågan är alltså om det finns skäl att ompröva det tidigare ställningstagandet. Införande av uppgifter i de register som det är fråga om är ofta förenat med viktiga rättsverkningar. Syftet med registren är i flera fall även att ge offentlighet åt uppgifterna som registreras. Ett stort antal aktörer, t.ex. kreditgivare, rättighetshavare och potentiella affärspartner, kan därför lätt ta del av uppgifterna och de förlitar sig då på dem. Det är därför av mycket stor vikt att uppgifterna är tillförlitliga. En ändring av uppgifterna måste göras på ett sätt som är förenligt med registrens grundläggande funktion. Bestämmelserna om rättelse av uppgifter i de aktuella registren kom alltså primärt till för att skydda ekonomiska intressen (jämför prop. 1999/2000:39 s. 120 och 121 och prop. 2000/01:88 s. 51). Begränsningen av rätten till rättelse till sådana fall där oriktigheten är uppenbar bygger på att förändringar i registrens innehåll som avser uppgifter som inte är uppenbart oriktiga ska kunna göras enbart efter en mer ingående rättslig prövning. En sådan ordning har bedömts nödvändig för att skydda enskildas ägarintressen, eller intressen av annat slag, som på ett eller annat sätt utgår från uppgifter i registren. I promemorian görs bedömningen att en rättelse av personuppgifter i enskilda fall kan sakna betydelse för skyddet av enskildas intressen och att en viss utvidgning av möjligheten till rättelse av personuppgifter bör göras för sådana fall (Ds 2017:19 s. 142). Bolagsverket framför kritik mot förslaget i denna del och anför att det, särskilt med tanke på uppgifternas offentlighet, inte är möjligt att dra en gräns mellan fall där rättelse kan göras och fall där rättelse inte kan göras utan att riskera andras intressen. En utökad möjlighet till rättelse av personuppgifter skulle, bl.a. av de skäl som Bolagsverket anför, knappast få någon praktisk betydelse. De bestämmelser om rättelse som finns i dag ger av allt att döma utrymme att rätta de uppgifter som inte förutsätter en mer ingående prövning. Det har heller inte framkommit något som tyder på att befintliga regler om rättelse kan leda till att uppgifter förblir oriktiga på ett sätt som kan sägas vara problematiskt av hänsyn till de registrerades integritet. Regeringen anser mot denna bakgrund att de särskilda bestämmelserna om rättelse utgör en nödvändig och proportionell begränsning av rätten till rättelse enligt dataskyddsförordningen. Begränsningarna får vidare anses förenliga med kraven i artikel 23.2 i dataskyddsförordningen då lagarna innehåller relevanta bestämmelser bl.a. om ändamålen med behandlingen och om kategorier av personuppgifter. Den hittills gällande ordningen för rättelse av uppgifter i vissa viktiga register bör därför gälla även fortsättningsvis. Det bör i de aktuella registerlagarna klargöras att någon rätt till rättelse av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen inte finns. I de fall där dataskyddsförordningens bestämmelser om rättelse ska gälla är det, som anges i avsnitt 5.3, inte nödvändigt att hänvisa till förordningens bestämmelser. I 14 § lagen om fastighetsregister bör dock en upplysning om förordningen lämnas. I den nuvarande lydelsen av paragrafen hänvisas till att PUL gäller för vissa delar av registret, medan särskilda rättelseregler gäller för andra delar av registret. Eftersom hänvisningarna till de särskilda rättelsereglerna bör finnas kvar, bör för fullständighetens skull hänvisningen till PUL ersättas med en upplysning om att dataskyddsförordningens bestämmelser om rättelse gäller för de övriga delarna av registret. Det kan slutligen framhållas att begreppet rättelse i registerlagarna får anses innefatta komplettering av ofullständiga uppgifter. Någon särskild reglering om rätten till komplettering (jämför artikel 16 dataskyddsförordningen) behövs därför inte. Den personuppgiftsansvarige bör alltid kunna pröva frågor om rättelse Lantmäterimyndigheten, de kommunala lantmäterimyndigheterna och kommunerna för in och tar bort uppgifter i fastighetsregistret. Det är dock endast lantmäterimyndigheten som är personuppgiftsansvarig för registret. De andra aktörerna är personuppgiftsbiträden. Enligt 14 § andra stycket lagen om fastighetsregister ska frågor om rättelse enligt 28 § PUL prövas av någon annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen har föreskrivit det. I dag prövas sådana frågor av den myndighet som har fört in uppgiften (81 § förordning [2000:308] om fastighetsregister). Det saknas emellertid stöd i dataskyddsförordningen för att befria den personuppgiftsansvarige från ansvaret för att pröva rättelsefrågor. Det kan dock vara av värde för den enskilde att även fortsättningsvis kunna vända sig till den aktör som behandlar de aktuella personuppgifterna. Regeringen bedömer att det i fråga om fastighetsregistret är möjligt enligt dataskyddsförordningen att personuppgiftsbiträdena, vid sidan av den personuppgiftsansvarige, får pröva en rättelsefråga. Den aktuella bestämmelsen bör därför utformas så att frågor om rättelse får prövas även av någon annan än den personuppgiftsansvarige om regeringen har föreskrivit det. Dataskyddsförordningens rätt till begränsning av behandling bör inte gälla i fråga om vissa viktiga register Den registrerade har enligt dataskyddsförordningen rätt att under vissa förutsättningar kräva att behandlingen av personuppgifter begränsas (artikel 18 i dataskyddsförordningen). Med begränsning avses markering av lagrade personuppgifter med syftet att begränsa behandlingen av dessa i framtiden. Rätten till begränsning ersätter den åtgärd som i dataskyddsdirektivet benämns blockering och som i svensk rätt har genomförts genom 28 § PUL, tillsammans med rätten till rättelse och radering. Någon rätt till begränsning (blockering med dataskyddsdirektivets terminologi) finns inte enligt de lagar som har egna bestämmelser om rättelse. Förutsättningarna för att inskränka rätten till begränsning enligt dataskyddsförordningen är desamma som i fråga om rätten till rättelse. De intressen som motiverar att rätten till rättelse begränsas gör sig gällande även i fråga om begränsning av behandling. Bolagsverkets kritik mot promemorians förslag är också densamma. En faktor som tillkommer är dock att personuppgifter enligt dataskyddsförordningen får behandlas i vissa undantagssituationer även när behandlingen har begränsats (artikel 18.2). Det får exempelvis ske för att skydda någon annan fysisk eller juridisk persons rättigheter eller för skäl som rör ett viktigt allmänintresse för unionen eller en medlemsstat. Som anförs ovan i fråga om rättelse är ett undantag av den typen inte tillräckligt och inte heller anpassat för register i vilka införande av uppgifter har viktiga rättsverkningar eller som har särskild betydelse. Regeringen anser därför att någon rätt till begränsning av behandling inte bör finnas för personuppgifter i sådana register. Bestämmelser av denna innebörd bör tas in i de aktuella lagarna. Dataskyddsförordningens bestämmelser om rätt till radering medför inte några lagändringar på de berörda rättsområdena Rätten till radering eller, som den också kallas, rätten att bli bortglömd ersätter rätten till utplåning enligt dataskyddsdirektivet (se artikel 17 i dataskyddsförordningen). Direktivet har i denna del genomförts genom 28 § PUL. Någon rätt till utplåning finns inte i lagar som innehåller egna rättelseregler. I några fall finns en möjlighet att avregistreras från ett register under vissa förutsättningar, se t.ex. 7 a § lagen (1994:448) om pantbrevsregister, 6 § lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister och 27 kap. 6 § aktiebolagslagen. Avregistreringen kan närmast liknas vid radering, men grunden för denna är en helt annan än intrång i den personliga integriteten. Rätten till radering enligt dataskyddsförordningen kommer inte att få någon praktisk betydelse för den personuppgiftsbehandling som sker inom fastighetsrätten, associationsrätten eller transporträtten. Någon rätt till radering finns nämligen inte i den utsträckning som behandlingen av personuppgifterna är nödvändig för att uppfylla en rättslig förpliktelse eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 17.3 b i dataskyddsförordningen). Som framgår ovan behandlas personuppgifter enligt fastighetsrättsliga, associationsrättsliga och transporträttsliga lagar enligt dessa grunder (se avsnitt 5.3). På immaterialrättsområdet är situationen densamma. Här behandlas personuppgifter antingen för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller för att fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk. Inte heller under sådana förutsättningar gäller rätten till radering (artikel 17.3 b och e). Mot den bakgrunden finns det inget behov av att införa nationella regler som begränsar rätten till radering. Det finns ingen olägenhet med att tillämpa bestämmelserna om avregistrering vid sidan av dataskyddsförordningens bestämmelser om radering. Rätten till radering enligt dataskyddsförordningen medför därför inte några lagändringar. Dataskyddsförordningens bestämmelser om rätt till information medför inte några lagändringar på de berörda rättsområdena Dataskyddsförordningen är mer utförlig än dataskyddsdirektivet i fråga om den personuppgiftsansvariges ansvar att självmant lämna viss information till den registrerade (se artiklarna 13 och 14 i förordningen). Några särregler i detta avseende finns inte i de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga eller transporträttsliga författningarna. Regeringens bedömning är att ett behov av sådana regler inte heller finns när förordningen börjar tillämpas. Några lagändringar behövs således inte i denna del. I de immaterialrättsliga lagarna finns viss särreglering som gäller skyldigheten att informera en registrerad om att uppgifter har lämnats ut enligt ett informationsföreläggande i vissa fall. Enligt bestämmelserna ska den registrerade informeras om utlämnandet, tidigast en månad och senast tre månader efter att uppgifterna lämnades ut (se t.ex. 53 f § andra stycket upphovsrättslagen). Enligt dataskyddsförordningen ska information lämnas till den registrerade senast när personuppgifterna lämnas ut första gången (artikel 14.3 c). Undantag från dessa bestämmelser gäller dock bl.a. när ett utfående eller utlämnande av uppgifterna uttryckligen föreskrivs i den nationella rätten och det fastställs lämpliga åtgärder för att skydda den registrerades berättigade intressen (artikel 14.5 c). Mot bakgrund av den domstolsprövning som föregår ett informationsföreläggande (avsnitt 5.3) och då syftet med den förlängda tidsfristen är att undvika undanröjande av bevisning, bedöms den registrerades berättigade intressen vara tillgodosedda på det sätt som krävs enligt förordningen. Det behövs därför inte några lagändringar. Dataskyddsförordningens bestämmelser om rätt till invändningar medför inte några lagändringar på de berörda rättsområdena Den registrerade har enligt PUL små möjligheter att invända mot behandling av personuppgifter. En sådan möjlighet finns i fråga om bl.a. ändamål som rör direkt marknadsföring. Den registrerade kan vidare när som helst återkalla sitt samtycke till personuppgiftsbehandlingen, vilket gör att en annan grund för behandling av ytterligare personuppgifter måste finnas. Övrig behandling av personuppgifter som är tillåten enligt PUL kan den registrerade i princip inte motsätta sig, vilket gäller även på i denna proposition berörda rättsområden eftersom rätten till invändning inte särregleras där. Den registrerades rätt att göra invändningar utökas när dataskyddsförordningen börjar tillämpas (artikel 21). För personuppgifter som behandlas för att utföra en uppgift av allmänt intresse, som ett led i myndighetsutövning eller efter en intresseavvägning (dvs. behandling enligt artikel 6.1 e eller f i dataskyddsförordningen), får en invändning göras när som helst. Efter en sådan invändning får den personuppgiftsansvarige fortsätta att behandla personuppgifterna bara om han eller hon kan påvisa tvingande berättigade skäl som väger tyngre än den registrerades intressen, rättigheter och friheter, eller om behandlingen sker för att fastställa, utöva eller försvara rättsliga anspråk. Någon rätt till invändningar finns dock inte i fråga om behandling av personuppgifter som är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som den personuppgiftsansvarige har. Det finns ett flertal register eller förteckningar inom de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga och transporträttsliga områdena vars funktion förutsätter att någon rätt till invändning mot en behandling av personuppgifter inte finns. Det gäller t.ex. aktiebolagsregistret, fastighetsregistret, pantbrevsregistret, fartygsregistret och förande av aktiebok i aktiebolag. Eftersom de personuppgiftsansvariga är skyldiga att föra sådana register eller förteckningar utför de en personuppgiftsbehandling som är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse. Av det följer att rätten till invändningar mot denna behandling av personuppgifter inte gäller enligt dataskyddsförordningen. På det immaterialrättsliga området förekommer det att personuppgiftsbehandling sker med stöd av artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen (jämför avsnitt 5.3). Även om den registrerade därför som utgångspunkt har rätt att invända kan invändningen inte leda till att behandlingen måste avbrytas, eftersom behandlingen i dessa fall sker för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, utövas eller försvaras (artikel 21.1). Sammantaget medför den utökade möjligheten till invändning alltså inte några lagändringar. Särskilda bestämmelser om skadestånd kan behållas Enligt 48 § PUL ska den personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med PUL har orsakat. Skadestånd lämnas inte enligt PUL vid överträdelser av sektorsspecifika bestämmelser om personuppgiftsbehandling. I flera lagar på de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga och transporträttsliga områdena finns det därför egna bestämmelser om skadestånd eller hänvisningar till PUL i fråga om skadestånd. Staten är som utgångspunkt skyldig att betala ersättning till den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i fastighetsregistrets inskrivningsdel eller allmänna del, i företagsinteckningsregistret, inskrivningsregistret för luftfartyg eller fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel, eller i en anordning som är ansluten till de nu nämnda registren (19 kap. 37 § jordabalken, 19 kap. 5 § fastighetsbildningslagen, 5 kap. 1 § lagen om företagshypotek, 51 § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg och 22 kap. 4 § sjölagen). Vidare har staten ett kontrollansvar för skada på grund av en oriktig eller missvisande uppgift i pantbrevsregistret och inteckningsbrevsregistret eller på grund av fel i samband med uppläggning eller förande av dessa register (21 § lagen om pantbrevsregister och 19 § lagen om inteckningsbrevsregister). Staten har också under vissa förutsättningar en skyldighet att ersätta förluster som uppkommit till följd av rättshandlingar som vidtagits i god tro och i överensstämmelse med en inskrivning (51 § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg). En liknande bestämmelse finns också i sjölagen (22 kap. 4 §). Vidare finns det bestämmelser om skadestånd till följd av att en uppgift i register rättats, t.ex. 19 kap. 38 § jordabalken, 19 kap. 5 § fastighetsbildningslagen och 5 kap. 2 § lagen om företagshypotek. Rätten till skadestånd i de ovan angivna fallen avser att skydda ekonomiska intressen och tar således inte sikte på att dataskyddsregler har överträtts. Enligt dataskyddsförordningen har varje person som lidit materiell eller immateriell skada till följd av en överträdelse av dataskyddsförordningen rätt till ersättning från den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet för den uppkomna skadan (artikel 82). Dataskyddsförordningens bestämmelse om skadestånd är direkt tillämplig. Några möjligheter till nationella undantag finns inte. Även behandling av personuppgifter som strider mot medlemsstaternas nationella rätt med närmare specifikation av förordningens bestämmelser omfattas av förordningens bestämmelse om skadestånd (skäl 146). Regeringen föreslår vidare i prop. 2017/18:105 att rätten till ersättning enligt dataskyddsförordningen ska gälla även vid överträdelser av bestämmelser i dataskyddslagen och andra föreskrifter som kompletterar dataskyddsförordningen (7 kap. 1 § dataskyddslagen). Det finns således en ansvarsgrund för ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling enligt sektorsspecifika lagar. Som anges i avsnitt 5.3 ska alla hänvisningar till PUL tas bort. Den fråga som återstår i denna del är om de särskilda bestämmelserna om skadestånd som finns i vissa lagar är förenliga med dataskyddsförordningen. Rätten till skadestånd enligt dataskyddsförordningen avser att ersätta kränkningar av den registrerades integritet. De fastighetsrättsliga, associationsrättsliga och transporträttsliga bestämmelserna om ersättning på grund av hur uppgifter hanterats i register avser däremot främst att skydda den allmänna omsättningen (jämför prop. 1999/2000:39 s. 120-122 och prop. 2000/01:88 s. 53). Rätten till ersättning är därför inte begränsad till felaktig behandling av personuppgifter utan avser även felaktigheter i fråga om andra uppgifter. Det kan knappast finnas något hinder mot att ha nationella bestämmelser om rätt till ersättning på annan grund än intrång i den personliga integriteten. Det framstår även som möjligt att tillämpa sådana bestämmelser vid sidan av dataskyddsförordningens bestämmelser om skadestånd. Det bedöms därför vara möjligt att behålla de särskilda skadeståndsbestämmelserna utan någon saklig ändring. Eftersom de särskilda skadeståndsbestämmelserna avser andra omständigheter än ett intrång i den personliga integriteten finns det inte något behov av en upplysning om att det finns en rätt till skadestånd enligt dataskyddsförordningen. I 13 § lagen om fastighetsregister bör dock en sådan upplysning lämnas för att ge en fullständig bild av bestämmelserna om skadestånd i fastighetsregistrets olika delar. 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 25 maj 2018. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se promemorian s. 171). Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag eller framför inga invändningar. Skälen för regeringens förslag: Dataskyddsförordningen börjar tillämpas den 25 maj 2018. De lagändringar som föreslås bör träda i kraft samma dag som dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Dataskyddsförordningens bestämmelser om skadestånd kommer att tillämpas i fråga om överträdelser av förordningen och nationell rätt som kompletterar förordningen, dvs. skadefall som inträffar efter det att förordningen börjat tillämpas. För skador som inträffat före denna tidpunkt får hittillsvarande bestämmelser om skadestånd tillämpas. Detta får anses följa av allmänna rättsgrundsatser, varför det inte finns något behov av övergångsbestämmelser i det avseendet (se prop. 1972:5 s. 593). Inte heller i övrigt finns det skäl att införa övergångsbestämmelser. 8 Konsekvenser av förslagen Regeringens bedömning: Föreslagna anpassningar till dataskyddsförordningen medför inte några särskilda konsekvenser för privata aktörer eller för myndigheter i deras egenskap av personuppgiftsansvariga. Promemorians bedömning överensstämmer i allt väsentligt med regeringens (se promemorian s. 173). Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar promemorians bedömning eller invänder inte mot den. Småföretagarnas Riksförbund framhåller dock att alla regeländringar i vart fall initialt medför ökade kostnader för företagen. Skälen för regeringens bedömning: De förändringar i fastighetsrätten, associationsrätten, transporträtten och immaterialrätten som förslagen innebär är i allt väsentligt påkallade av att dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Något alternativ till att göra anpassningar till dataskyddsförordningen finns inte. Förslagen kan sägas utgöra en liten del av ett stort arbete där tyngdpunkten ligger i de förändringar som dataskyddsförordningen medför. De viktigaste effekterna av det förändrade regelverket om personuppgifter beror på regeländringar som genomförs på ett generellt plan och är således inte en följd av de lämnade förslagen. För en analys av konsekvenserna av anpassningen av svensk rätt till dataskyddsförordningen på en övergripande nivå hänvisas till prop. 2017/18:105 (s. 178-182). Både privata aktörer och myndigheter, främst Lantmäteriet, Bolagsverket och Transportstyrelsen, berörs av förslagen i deras egenskap av personuppgiftsansvariga. I fråga om den registrerades rätt till rättelse och rätt till begränsning av behandling föreslås i fråga om vissa register undantag från rättigheter som den registrerade har enligt dataskyddsförordningen. Det ska säkerställa att viktiga register fyller avsedd funktion. Förslagen i dessa delar innebär i förhållande till hittills gällande rätt inte någon förändring av hur personuppgiftsansvariga kan hantera personuppgifter. Några ökade administrativa bördor eller kostnader för berörda myndigheter bedöms därför inte uppkomma. Övriga förslag är mycket begränsade och har till stor del karaktär av följdändringar med anledning av att PUL upphävs när dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Inte heller i dessa delar bedöms förslagen medföra några kostnader eller administrativa bördor för myndigheter eller privata aktörer. Förslagen bedöms inte påverka den enskildes personliga integritet i förhållande till den nuvarande regleringen. Ändringarna bedöms inte föranleda negativa effekter för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslagen bedöms inte i övrigt ha några sociala eller miljömässiga konsekvenser. 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken 19 kap. Handläggning av inskrivningsärenden m.m. Bestämmelser om handläggning av ärenden enligt 20-24 kap. Rättelse 22 § Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, ska inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om åtgärden kan bli till skada för en ägare eller en innehavare av en panträtt eller en innehavare av en rättighet för vilken inskrivning är beviljad eller sökt, ska det inbördes företrädet mellan de berörda förvärven bestämmas efter vad som är skäligt. I fall som avses i första stycket ska 26 § förvaltningslagen (1986:223) inte tillämpas. Paragrafen behandlar rättelse i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Övervägandena finns i avsnitt 6. Enligt första stycket ska inskrivningsmyndigheten rätta uppenbara oriktigheter i fastighetsregistrets inskrivningsdel under vissa förutsättningar. Genom tillägget klargörs att samma förutsättningar gäller även i fråga om rättelse av personuppgifter. Det innebär att rätten till rättelse av personuppgifter enligt artikel 16 i dataskyddsförordningen inskränks (se artikel 23 i förordningen). Tillägget medför inte någon ändring i sak i förhållande till inskrivningsmyndighetens möjlighet att rätta uppgifter enligt hittillsvarande lydelse. Begränsning av behandling av personuppgifter 25 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om rätten till begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Övervägandena finns i avsnitt 6. Personuppgifter i fastighetsregistrets inskrivningsdel undantas från rätten till begränsning av behandling enligt dataskyddsförordningen (se artiklarna 18 och 23 i förordningen). Någon rätt att få lagrade personuppgifter markerade i syfte att begränsa behandlingen av dessa finns således inte. 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Inledande bestämmelser 1 a § För inskrivning enligt denna lag ska ett register föras med hjälp av automatiserad behandling, benämnt inskrivningsregistret för luftfartyg. Det ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om inskrivningsregistrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering och om expeditionsavgifter för bevis om inskrivningsåtgärd. Paragrafen innehåller bestämmelser om inskrivningsregistret för luftfartyg. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I andra stycket tas en hänvisning till personuppgiftslagen (1998:204) bort såvitt gäller personuppgiftsansvaret. Innebörden av personuppgiftsansvaret framgår numera av dataskyddsförordningen. I övrigt görs endast redaktionella ändringar. Om förfarandet i inskrivningsärenden 48 § Om inskrivningsmyndigheten finner att en införing i inskrivningsregistret för luftfartyg innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, eller till följd av något tekniskt fel, ska införingen rättas. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om rättelsen kan bli till skada för ägare eller någon annan rättighetshavare, ska det inbördes företrädet mellan de berörda rättigheterna bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 53 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas om det är uppenbart obehövligt. Om beslut inte meddelas samma dag som ärendet tas upp, ska en anteckning om ärendet göras i registret. Ett beslut om rättelse ska meddelas genom införing i registret. Skälet för beslutet ska antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen ska en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen ska krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att lämna in den för detta ändamål. Ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får förenas med vite. Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 53 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om rättelse i inskrivningsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. I första stycket görs motsvarande ändring som i 19 kap. 22 § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). Det hittillsvarande fjärde stycket tas bort eftersom personuppgiftslagen (1998:204) upphävs. I övrigt görs endast redaktionella och språkliga ändringar. 48 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i inskrivningsregistret för luftfartyg. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om rätten till begränsning av behandling av personuppgifter i inskrivningsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen är av samma slag som 19 kap. 25 a § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). Statens ansvar för vissa rättsförluster, m.m. 51 § Om någon lider förlust på grund av att ett förvärv ansetts vara gällande enligt 2 d §, har han eller hon rätt till ersättning av staten för sin förlust. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i inskrivningsregistret för luftfartyg eller i en anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Om den skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande har medverkat till förlusten, ska ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd. Övervägandena finns i avsnitt 6. Det hittillsvarande fjärde stycket, som hänvisar till personuppgiftslagen (1998:204) i fråga om ersättning för felaktig personuppgiftsbehandling, tas bort med anledning av att den lagen upphävs. I fråga om skadestånd vid felaktig personuppgiftsbehandling finns även bestämmelser i dataskyddsförordningen (artikel 82). 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 7 kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. 53 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 53 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I paragrafen finns bestämmelser om informationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I tredje stycket ersätts hänvisningen till personuppgiftslagen (1998:204) med en hänvisning till dataskyddsförordningen. I förordningen finns allmänna bestämmelser som begränsar hur mottagaren får behandla personuppgifter som lämnas ut med stöd av bestämmelserna om informationsföreläggande (se främst artikel 5). 53 g § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 53 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. I paragrafen finns en bestämmelse om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen görs ändringar till följd av att personuppgiftslagen (1998:204) upphävs. Hänvisningen dit ersätts med en hänvisning till lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). I den lagen finns allmänna bestämmelser om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser som innefattar brott. I de bestämmelserna anges att sådana personuppgifter får behandlas av myndigheter. De får även behandlas av andra än myndigheter om det är nödvändigt för att den personuppgiftsansvarige ska kunna följa föreskrifter om arkiv (3 kap. 8 §). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även meddela föreskrifter som tillåter andra än myndigheter att behandla personuppgifterna. Den myndighet som regeringen bestämmer får också i enskilda fall besluta att andra än myndigheter får behandla uppgifterna (3 kap. 9 §). Förevarande paragraf kompletterar dessa bestämmelser och gör det möjligt att behandla personuppgifter som rör upphovsrättsintrång under samma förutsättningar som hittills. Behandling av personuppgifter som inte omfattas av de aktuella bestämmelserna i dataskyddslagen, berörs inte heller av denna paragraf. 9.4 Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967:837) 9 kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. 57 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 57 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I paragrafen finns bestämmelser om informationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 d § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 57 g § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. I paragrafen finns en bestämmelse om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 g § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 9.5 Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485) Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. 35 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 35 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I paragrafen finns bestämmelser om informationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 d § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 35 g § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 35 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. I paragrafen finns en bestämmelse om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 g § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 9.6 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Fastighetsregistrets allmänna del 19 kap. 4 § Om en uppgift i fastighetsregistrets allmänna del är uppenbart oriktig ska uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om det är uppenbart att någon skada enligt första stycket inte kan uppkomma, ska rättelse ske omedelbart. I annat fall ska berörda fastighetsägare och rättighetshavare få tillfälle att yttra sig om de är kända. Om det är uppenbart att en i registret redovisad fastighet inte finns, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första och andra styckena, även om redovisningen inte är oriktig enligt de föreskrifter som gäller för fastighetsregistrets allmänna del. En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Förutom fastighetsägare och rättighetshavare ska en myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken få tillfälle att yttra sig. Paragrafen behandlar rättelse i fastighetsregistrets allmänna del. Övervägandena finns i avsnitt 6. I första stycket görs motsvarande ändring som i 19 kap. 22 § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). Andra stycket motsvarar hittillsvarande första stycket andra meningen. Någon ändring i sak görs inte. 4 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om rätten till begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen är av samma slag som 19 kap. 25 a § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). 9.7 Förslaget till lag om ändring i firmalagen (1974:156) Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. 18 c § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 18 b § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I paragrafen finns bestämmelser om informationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 d § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 18 f § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 18 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. I paragrafen finns en bestämmelse om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 g § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 3 kap. Föreningens medlemmar m.m. 9 § Föreningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av medlemsförteckningen innebär. Paragrafen innehåller en bestämmelse om personuppgiftsansvar för en medlemsförteckning. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 6. Föreningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av medlemsförteckningen innebär (jämför artikel 4.7 i dataskyddsförordningen). Ändringarna består i att hänvisningarna till personuppgiftslagen (1998:204) tas bort med anledning av att den lagen upphävs. Allmänna bestämmelser om personuppgiftsbehandling och om ansvar för personuppgiftsansvariga finns i dataskyddsförordningen. Även frågor om rättelse (artikel 16) och skadestånd (artikel 82) behandlas där. 9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter Straff m.m. 9 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 9 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I paragrafen finns bestämmelser om informationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 d § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 9 g § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. I paragrafen finns en bestämmelse om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 g § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister Rättelse 12 § En uppgift i pantbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att den statliga lantmäterimyndigheten eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. Paragrafen behandlar rättelse i pantbrevsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. I första stycket görs motsvarande ändring som i 19 kap. 22 § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). Andra stycket motsvarar hittillsvarande första stycket andra meningen. Någon ändring i sak görs inte. Begränsning av behandling av personuppgifter 12 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i pantbrevsregistret. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om rätten till begränsning av behandling av personuppgifter i pantbrevsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen är av samma slag som 19 kap. 25 a § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). 9.11 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) 1 kap. Om fartyg Fartygsregistret 2 a § Fartygsregistret ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fartygsregistrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering och om expeditionsavgifter för bevis om registrerings- eller inskrivningsåtgärd. I paragrafen finns bestämmelser om fartygsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändringar som i 1 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg (se kommentaren till den paragrafen). 2 kap. Om skeppsregistrering och inskrivning Registrerings- och inskrivningsförfarandet 29 § Om registermyndigheten finner att en införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, eller till följd av något tekniskt fel, ska införingen rättas. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om rättelsen kan bli till skada för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, ska det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker ska registermyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 22 kap. 6 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas om det är uppenbart obehövligt. Ett beslut om rättelse ska meddelas genom införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. Skälen för beslutet ska antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen ska en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen ska krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att lämna in den för detta ändamål. Ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får förenas med vite. Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 22 kap. 6 §. I paragrafen finns bestämmelser om rättelse i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. Övervägandena finns i avsnitt 6. I paragrafen görs motsvarande ändringar som i 48 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg (se kommentaren till den paragrafen). 29 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om begränsning av behandling av personuppgifter i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen är av samma slag som 19 kap. 25 a § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). 22 kap. Särskilda bestämmelser Statsansvar för vissa rättsförluster m.m. 4 § Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot någon till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller enligt de paragraferna, har han eller hon rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av förvärvet eller upplåtelsen. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Om den skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande har medverkat till förlusten, ska ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. I paragrafen finns bestämmelser om skadestånd. Övervägandena finns i avsnitt 6. I paragrafen görs motsvarande ändringar som i 51 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg (se kommentaren till den paragrafen). 9.12 Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306) 9 kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. 5 b § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 9 kap. 5 a § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I paragrafen finns bestämmelser om informationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 d § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 5 e § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. I paragrafen finns en bestämmelse om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 g § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 9.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:224) om fastighetsregister Inledande bestämmelser 1 § För de ändamål som anges i 2 § ska det med hjälp av automatiserad behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten information). I paragrafen anges hur fastighetsregistret ska föras och syftet med registret. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I det hittillsvarande andra stycket finns en hänvisning till personuppgiftslagens (1998:204) definition av personuppgifter. Det stycket utgår. Personuppgifter definieras numera i dataskyddsförordningen. Registerändamål 2 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsregistret, b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till fastighetsanknuten information, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsregistret, 3. kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där fastighetsanknuten information utgör underlag för prövningar eller beslut, 4. fastighetsförvaltning, byggande eller någon annan liknande åtgärd, 5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register, 6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av artikel 21.2 och 21.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), eller 7. fullgörande av informationsansvar eller samarbete enligt lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation, om en personuppgift utgörs av en fastighets registerbeteckning eller adress. Paragrafen behandlar fastighetsregistrets ändamål. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I punkt 6 ersätts en hänvisning till personuppgiftslagen (1998:204) med en hänvisning till dataskyddsförordningen. Personuppgiftsansvarig, m.m. 5 § Den statliga lantmäterimyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fastighetsregistret. I paragrafen anges vilken myndighet som är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fastighetsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. En hänvisning till personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser om personuppgiftsansvaret tas bort. Personuppgiftsansvaret och dess närmare innebörd regleras i dataskyddsförordningen. Skadestånd 13 § I artikel 82 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och 19 kap. jordabalken finns ytterligare bestämmelser om skadestånd på grund av fel i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel. Paragrafen behandlar rätten till skadestånd. Övervägandena finns i avsnitt 6. I första stycket görs en följdändring med anledning av att personuppgiftslagen (1998:204) upphävs och dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Hänvisningen till personuppgiftslagen ersätts med en hänvisning till dataskyddsförordningen (artikel 82). Dataskyddsförordningens bestämmelser om rätt till ersättning tillämpas även vid felaktig personuppgiftsbehandling enligt 19 kap. fastighetsbildningslagen och 18 och 19 kap. jordabalken. Av andra stycket framgår att det i de lagarna även finns andra bestämmelser som kan ge rätt till skadestånd. Rättelse 14 § I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel finns bestämmelser i 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken. I fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets övriga delar finns bestämmelser om rättelse i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Frågor om sådan rättelse får prövas även av någon annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för en viss del av registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det. Paragrafen behandlar rättelse av personuppgifter i fastighetsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. I första stycket tas en hänvisning till personuppgiftslagen (1998:204) bort med anledning av att den lagen upphävs. I fråga om rättelse i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel gäller 19 kap. 22 § jordabalken och 19 kap. 4 § fastighetsbildningslagen i stället för artikel 16 i dataskyddsförordningen. Andra stycket avser fastighetsregistrets övriga delar, dvs. adressdelen, byggnadsdelen och taxeringsuppgiftsdelen. I dessa delar gäller rätten till rättelse enligt dataskyddsförordningen. En hänvisning till förordningen görs som ersätter en hänvisning till personuppgiftslagen. I andra stycket anges att en begäran om rättelse får prövas av någon annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen har föreskrivit det. Ett sådant beslut om rättelse kan överklagas enligt 12 § denna lag. Enligt dataskyddsförordningen har den registrerade alltid rätt att vända sig till den personuppgiftsansvarige med en begäran om rättelse. En föreskrift i frågan påverkar inte den registrerades rätt enligt dataskyddsförordningen att vända sig till den personuppgiftsansvarige med en begäran om rättelse. Begränsning av behandling av personuppgifter 15 § I fråga om rätt till begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistret finns bestämmelser i artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Av 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken framgår att någon sådan rätt inte finns i fråga om personuppgifter i registrets allmänna del eller i dess inskrivningsdel. Paragrafen, som är ny, behandlar rätten till begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. I fråga om personuppgifter i fastighetsregistret finns en rätt till begränsning av behandling enligt dataskyddsförordningen (artikel 18). En hänvisning till förordningen görs. I fråga om registrets allmänna del och dess inskrivningsdel saknas en sådan rätt. En upplysning om detta tas in i andra meningen. Det innebär att rätten till begränsning av behandling gäller registrets övriga delar, dvs. adressdelen, byggnadsdelen och taxeringsuppgiftsdelen. 9.14 Förslaget till lag om ändring i revisorslagen (2001:883) Revisorns skyldigheter Interna rutiner för rapportering av överträdelser 26 a § Ett registrerat revisionsbolag ska ha ändamålsenliga rutiner för att hantera anställdas rapportering av misstänkta överträdelser av de bestämmelser som gäller för bolagets verksamhet. I paragrafen behandlas interna rutiner för rapportering av överträdelser. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I det hittillsvarande andra stycket finns en hänvisning till personuppgiftslagen (1998:204). Det stycket utgår. Allmänna bestämmelser om personuppgiftsbehandling finns i dataskyddsförordningen. Uppgiftslämnande m.m. 27 c § Revisorsinspektionen får på begäran lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i ett tredjeland, om utlämnandet är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och om 1. uppgifterna har samband med revision av ett företag som har sitt säte inom EES och som har emitterat värdepapper upptagna till handel i tredjelandet eller ingår i en koncern, för vilken koncernredovisning upprättas i tredjelandet, 2. Europeiska kommissionen har beslutat att myndigheten uppfyller tillräckliga krav i enlighet med artikel 47.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, och 3. Revisorsinspektionen har träffat ett samarbetsavtal med myndigheten. Genom samarbetsavtalet ska det säkerställas 1. att tredjelandets behöriga myndighet inte utnyttjar uppgifterna för annat ändamål än verksamhet som motsvarar den som Revisorsinspektionen bedriver enligt denna lag, och 2. att revisionsklientens affärsintressen inte skadas. Uppgifterna får inte lämnas ut, om den sak som begäran avser redan prövas eller har prövats av Revisorsinspektionen. Paragrafen behandlar utlämnande av uppgifter till ett tredjeland. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I första stycket ersätts en hänvisning till personuppgiftslagen (1998:204) med en hänvisning till dataskyddsförordningen. Förutsättningarna för ett utlämnande av personuppgifter till tredjeland framgår av kapitel 5 i dataskyddsförordningen. 9.15 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 5 kap. Aktiebok Gemensamma bestämmelser Arkivering 4 § Bolaget är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som förandet av aktieboken innebär. I avstämningsbolag är det, sedan ett avstämningsregister har upprättats, i stället värdepapperscentralen som är personuppgiftsansvarig, om det är en svensk värdepapperscentral som ansvarar för att föra aktieboken. Paragrafen innehåller en bestämmelse om personuppgiftsansvar för aktieboken. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 6. I paragrafen görs motsvarande ändringar som i 3 kap. 9 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (se kommentaren till den paragrafen). 9.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek 4 kap. Inskrivningsförfarandet Företagsinteckningsregister och inskrivningsmyndighet 1 § För inskrivning enligt denna lag ska det föras ett register med hjälp av automatiserad behandling, benämnt företagsinteckningsregistret. Detta ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om registrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen får meddela föreskrifter om expeditionsavgifter för bevis om inskrivningsåtgärd. Paragrafen behandlar hur företagsinteckningsregistret ska föras och syftet med registret. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändringar som i 1 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg (se kommentaren till den paragrafen). Anteckning och rättelse i företagsinteckningsregistret 21 § En uppgift som har förts in i företagsinteckningsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Det inbördes företrädet mellan inteckningar som berörs av en rättelse ska bestämmas efter vad som är skäligt, om rättelsen kan skada den vars egendom har intecknats eller någon innehavare av företagsinteckningsbrev. Innan rättelse sker ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 5 kap. 3 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. En anteckning om ärendet ska göras i registret, om inte beslut meddelas samma dag som ärendet har tagits upp. Paragrafen behandlar rättelse i företagsinteckningsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. I första stycket görs motsvarande ändring som i 19 kap. 22 § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). Andra stycket motsvarar hittillsvarande första stycket andra meningen. Någon ändring i sak görs inte. Begränsning av behandling av personuppgifter 22 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i företagsinteckningsregistret. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om rätten till begränsning av behandling av personuppgifter i företagsinteckningsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen är av samma slag som 19 kap. 25 a § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). 5 kap. Rätt till ersättning i vissa fall 1 § Om någon lider skada till följd av ett tekniskt fel i företagsinteckningsregistret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Ersättningen ska efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till förlusten genom eget vållande. Paragrafen behandlar rätten till skadestånd. Övervägandena finns i avsnitt 6. Bestämmelsen i hittillsvarande tredje stycket, som hänvisar till personuppgiftslagen (1998:204) i fråga om ersättning för felaktig personuppgiftsbehandling, tas bort med anledning av att den lagen upphävs. I fråga om skadestånd vid felaktig personuppgiftsbehandling finns även bestämmelser i dataskyddsförordningen (artikel 82). Det görs även en språklig ändring. 9.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister Rättelse 11 § En uppgift i inteckningsbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. Paragrafen behandlar rättelse i inteckningsbrevsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. I första stycket görs motsvarande ändring som i 19 kap. 22 § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). Andra stycket motsvarar hittillsvarande första stycket andra meningen. Någon ändring i sak görs inte. Begränsning av behandling av personuppgifter 11 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i inteckningsbrevsregistret. Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om rätten till begränsning av behandling av personuppgifter i inteckningsbrevsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen är av samma slag som 19 kap. 25 a § jordabalken (se kommentaren till den paragrafen). Bemyndigande m.m. 18 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om inteckningsbrevsregistrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om förandet av registret och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden. Paragrafen innehåller bestämmelser om inteckningsbrevsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändringar som i 1 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg (se kommentaren till den paragrafen). Skadestånd 19 § Den som lider skada genom att en uppgift i inteckningsbrevsregistret är oriktig eller missvisande eller i något annat fall genom fel i samband med att registret läggs upp eller förs, har rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Ersättning enligt första stycket kan efter vad som är skäligt sättas ned eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Paragrafen behandlar rätten till skadestånd. Övervägandena finns i avsnitt 6. Bestämmelsen i hittillsvarande tredje stycket, som hänvisar till personuppgiftslagen (1998:204) i fråga om ersättning för felaktig personuppgiftsbehandling, tas bort med anledning av att den lagen upphävs. I fråga om skadestånd vid felaktig personuppgiftsbehandling finns även bestämmelser i dataskyddsförordningen (artikel 82). I övrigt görs språkliga ändringar. 9.18 Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) 9 kap. Informationsföreläggande och intrångsundersökning Informationsföreläggande Grundläggande bestämmelser 2 § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 1 § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I paragrafen finns bestämmelser om informationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 d § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). 10 kap. Övriga bestämmelser Behandling av personuppgifter 3 § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 8 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. I paragrafen finns en bestämmelse om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen görs motsvarande ändring som i 53 g § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (se kommentaren till den paragrafen). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 Sammanfattning av promemorians förslag (Ds 2017:19) I april 2016 antogs EU:s allmänna dataskyddsförordning. Genom förordningen införs enhetliga, generella krav på behandling av personuppgifter. Förordningen ersätter dataskyddsdirektivet, som i Sverige har genomförts huvudsakligen genom personuppgiftslagen (1998:204). I denna promemoria övervägs och föreslås författningsändringar på de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga områdena i anledning av dataskyddsförordningen. Det rör sig om bestämmelser om bl.a. personuppgiftsbiträdens hantering av personuppgifter, registerutdrag, rättelse, begränsning av behandling, invändningar mot behandling och skadestånd. Vidare föreslås att hänvisningar till personuppgiftslagen ska tas bort och i vissa fall ersättas av hänvisningar till dataskyddsförordningen. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 25 maj 2018, vilket är samma dag som dataskyddsförordningen ska börja tillämpas. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i jordabalken Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken dels att 19 kap. 22 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 19 kap. 25 a och 39 d §§, av följande lydelse, dels att det närmast före 19 kap. 25 a § ska införas en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 22 § Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, ska inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften. Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, ska inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften. I fråga om personuppgifter gäller därutöver rätten till rättelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data-skyddsförordning), dock enbart i den utsträckning som rättelse kan ske utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. Om åtgärden kan bli till skada för en ägare eller en innehavare av en panträtt eller en innehavare av en rättighet för vilken inskrivning är beviljad eller sökt, ska det inbördes företrädet mellan de berörda förvärven bestämmas efter vad som är skäligt. I fall som avses i första stycket ska 26 § förvaltningslagen (1986:223) inte tillämpas. Begränsning av behandling 25 a § För fastighetsregistrets inskrivningsdel gäller rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 enbart i den utsträckning som behandlingen kan begränsas utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. 39 d § I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg dels att 1 a, 48 och 51 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 48 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a § För inskrivning enligt denna lag ska ett register föras med hjälp av automatiserad behandling, benämnt inskrivningsregistret för luftfartyg. Det ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen meddelar föreskrifter om inskrivningsregistrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om inskrivningsregistrets innehåll, närmare ändamål och behandling av upp-gifter samt om personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering och om expeditionsavgifter för bevis om inskrivningsåtgärd. 48 § Om inskrivningsmyndigheten finner att en införing i inskrivningsregistret för luftfartyg innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, skall införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till skada för ägare eller annan rättighetshavare, skall det inbördes företrädet mellan de berörda rättigheterna bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker, skall inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 53 § skall ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Meddelas inte beslut samma dag som ärendet tas upp, skall en anteckning om ärendet göras i registret. Beslut om rättelse skall meddelas genom införing i registret. Skälet för beslutet skall antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall återkrävas, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Om inskrivningsmyndigheten finner att en införing i inskrivningsregistret för luftfartyg innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, ska införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller därutöver rätten till rättelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dock enbart i den utsträckning som rättelse kan ske utan skada för den registrerades eller andras rättigheter eller friheter. Om rättelsen kan bli till skada för ägare eller annan rättighetshavare, ska det inbördes företrädet mellan de berörda rättigheterna bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker, ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 53 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Meddelas inte beslut samma dag som ärendet tas upp, ska en anteckning om ärendet göras i registret. Beslut om rättelse ska meddelas genom införing i registret. Skälet för beslutet ska antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, ska en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen ska återkrävas, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att lämna in den för detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 53 §. Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). 48 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller enbart i den utsträckning som behandlingen kan begränsas utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. 51 § Om någon lider förlust på grund av att ett förvärv ansetts vara gällande enligt 2 d §, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i inskrivningsregistret för luftfartyg eller i en anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande, skall ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Om personuppgifter i inskrivningsregistret för luftfartyg har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Om den skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta at vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande, ska ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Härigenom föreskrivs att 7 kap. 53 c, 53 d och 53 g §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 53 c § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett intrång eller gjort sig skyldig till en överträdelse som avses i 53 §, får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget eller överträdelsen gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång eller en överträdelse som avser varorna eller tjänsterna. Skyldigheten att lämna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intrånget eller gjort sig skyldig till eller medverkat till överträdelsen, 2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget eller överträdelsen gäller, 3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget eller överträdelsen gäller, 4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget eller överträdelsen, eller 5. har identifierats av någon som anges i 2-4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget eller överträdelsen gäller. Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse 1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna, 2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna. Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. I fråga om personuppgifter är både sökanden och den informationsskyldige skyldiga att behandla uppgifterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Domstolen ska i sitt beslut upplysa om detta och om att både sökanden och den informationsskyldige kan vara personuppgiftsansvariga. 53 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 53 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 53 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 53 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 53 § får behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 57 c, 57 d och 57 g §§ patentlagen (1967:837) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 57 c § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett patentintrång får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna. Skyldigheten att lämna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intrånget, 2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller, 3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller, 4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller 5. har identifierats av någon som anges i 2-4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller. Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse 1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna, 2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna. Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. I fråga om personuppgifter är både sökanden och den informationsskyldige skyldiga att behandla uppgifterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Domstolen ska i sitt beslut upplysa om detta och om att både sökanden och den informationsskyldige kan vara personuppgiftsansvariga. 57 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 57 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 57 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 § får behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485) Härigenom föreskrivs att 35 c, 35 d och 35 g §§ mönsterskyddslagen (1970:485) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 35 c § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett mönsterintrång får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna. Skyldigheten att lämna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intrånget, 2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller, 3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller, 4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller 5. har identifierats av någon som anges i 2-4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller. Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse 1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna, 2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna. Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. I fråga om personuppgifter är både sökanden och den informationsskyldige skyldiga att behandla uppgifterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Domstolen ska i sitt beslut upplysa om detta och om att både sökanden och den informationsskyldige kan vara personuppgiftsansvariga. 35 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 35 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 35 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 35 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 35 § får behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988) dels att 19 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 19 kap. 4 a och 5 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 4 § Om en uppgift i fastighetsregistrets allmänna del är uppenbart oriktig, skall uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Är det uppenbart att någon sådan skada inte kan uppkomma, skall rättelse ske omedelbart. I annat fall skall fastighetsägare eller rättighetshavare få tillfälle att yttra sig om han är känd. Om en uppgift i fastighetsregistrets allmänna del är uppenbart oriktig, ska uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. I fråga om personuppgifter gäller därutöver rätten till rättelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dock enbart i den utsträckning som rättelse kan ske utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. Om det är uppenbart att någon skada enligt första stycket inte kan uppkomma, ska rättelse ske omedelbart. I annat fall ska berörda fastighetsägare och rättighetshavare få tillfälle att yttra sig om de är kända. Om det är uppenbart att en i registret redovisad fastighet inte finns, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första stycket, även om redovisningen inte är oriktig enligt de föreskrifter som gäller för fastighetsregistrets allmänna del. En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall lämnas, förutom fastighetsägare och rättighetshavare, en myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken. Om det är uppenbart att en i registret redovisad fastighet inte finns, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första och andra styckena, även om redovisningen inte är oriktig enligt de föreskrifter som gäller för fastighetsregistrets allmänna del. En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Förutom fastighetsägare och rättighetshavare ska en myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken få tillfälle att yttra sig. 4 a § För fastighetsregistrets allmänna del gäller rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 enbart i den utsträckning som behandlingen kan begränsas utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. 5 a § I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) Härigenom föreskrivs att 18 b, 18 c och 18 f §§ firmalagen (1974:156) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 b § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett firmaintrång får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av den som har lidit intrånget. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna. Skyldigheten att lämna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intrånget, 2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller, 3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller, 4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller 5. har identifierats av någon som anges i 2-4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller. Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse 1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna, 2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna. Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. I fråga om personuppgifter är både sökanden och den informationsskyldige skyldiga att behandla uppgifterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Domstolen ska i sitt beslut upplysa om detta och om att både sökanden och den informationsskyldige kan vara personuppgiftsansvariga. 18 c § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 18 b § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 18 f § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 18 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 18 § får behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 9 § I fråga om behandling av personuppgifter i en medlemsförteckning finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204). Föreningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av medlemsförteckningen innebär. Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd ska tillämpas på motsvarande sätt vid behandling av personuppgifter i en medlemsförteckning och vid annan behandling av personuppgifter enligt denna lag. Föreningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av medlemsförteckningen innebär. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter Härigenom föreskrivs att 9 c, 9 d och 9 g §§ lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 c § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett intrång i ett kretsmönster får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna. Skyldigheten att lämna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intrånget, 2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller, 3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller, 4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller 5. har identifierats av någon som anges i 2-4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller. Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse 1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna, 2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna. Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. I fråga om personuppgifter är både sökanden och den informationsskyldige skyldiga att behandla uppgifterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Domstolen ska i sitt beslut upplysa om detta och om att både sökanden och den informationsskyldige kan vara personuppgiftsansvariga. 9 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 9 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 9 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 § får behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:448) om pantbrevsregister dels att 12 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 12 a och 22 §§, av följande lydelse, dels att det närmast före 12 a § ska införas en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § En uppgift i pantbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att den statliga lantmäterimyndigheten eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig. En uppgift i pantbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att den statliga lantmäterimyndigheten eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller därutöver rätten till rättelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dock enbart i den utsträckning som rättelse kan ske utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig. Begränsning av behandling 12 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller enbart i den utsträckning som behandlingen kan begränsas utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. 22 § I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009) dels att 1 kap. 2 a §, 2 kap. 29 § och 22 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 29 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 a § Fartygsregistret ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen meddelar föreskrifter om fartygsregistrets innehåll och närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fartygsregistrets innehåll och närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering och om expeditionsavgifter för bevis om registrerings- eller inskrivningsåtgärd. 2 kap. 29 § Om registermyndigheten finner att en införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, skall införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en uppenbar oriktighet i nämnda registerdelar till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till skada för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker, skall registermyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 22 kap. 6 § skall ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Om registermyndigheten finner att en införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, ska införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en uppenbar oriktighet i nämnda registerdelar till följd av tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller därutöver rätten till rättelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dock enbart i den utsträckning som rättelse kan ske utan skada för den registrerades eller andras rättigheter eller friheter. Kan rättelse bli till skada för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, ska det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker, ska registermyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 22 kap. 6 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Beslut om rättelse skall meddelas genom införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. Skälen för beslutet skall antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Beslut om rättelse ska meddelas genom införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. Skälen för beslutet ska antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, ska en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen ska krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 22 kap. 6 §. Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204) i fråga om personuppgifter i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel 29 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller enbart i den utsträckning som behandlingen kan begränsas utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. 22 kap. 4 § Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt de paragraferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av förvärvet eller upplåtelsen. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Om personuppgifter i fartygsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Om den skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, ska ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 a, 5 b och 5 e §§ växtförädlarrättslagen (1997:306) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 5 a § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett intrång i en växtförädlarrätt får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja växtsorten. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna. Skyldigheten att lämna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intrånget, 2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller, 3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller, 4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller 5. har identifierats av någon som anges i 2-4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller. Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse 1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna, 2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna. Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. I fråga om personuppgifter är både sökanden och den informationsskyldige skyldiga att behandla uppgifterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Domstolen ska i sitt beslut upplysa om detta och om att både sökanden och den informationsskyldige kan vara personuppgiftsansvariga. 5 b § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 9 kap. 5 a § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 5 e § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 kap. 1 § får behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:224) om fastighetsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:224) om fastighetsregister dels att 1, 2, 5, 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 15 §, av följande lydelse, dels att det närmast före 15 § ska införas en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp av automatiserad behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta skall ge offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten information). Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i personuppgiftslagen (1998:204). För de ändamål som anges i 2 § ska med hjälp av automatiserad behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten information). 2 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsregistret, b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till fastighetsanknuten information, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsregistret, 3. kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där fastighetsanknuten information utgör underlag för prövningar eller beslut, 4. fastighetsförvaltning, byggande eller annan liknande åtgärd, 5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register, 6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen (1998:204), eller 6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av artikel 21.2 och 21.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), eller 7. fullgörande av informationsansvar eller samarbete enligt lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation, om en personuppgift utgörs av en fastighets registerbeteckning eller adress. 5 § Den statliga lantmäterimyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998: 204) för fastighetsregistret. Den statliga lantmäterimyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fastighetsregistret. 13 § Om personuppgifter i fastighetsregistret har behandlats i strid med 2 eller 7-10 § denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, tillämpas 48 § personuppgiftslagen (1998:204). Ersättningsskyldigheten får dock inte jämkas, om felet har berott på någon som enligt lag eller annan författning har haft rätt att föra in eller på annat sätt behandla uppgifter i registret. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och 19 kap. jordabalken finns ytterligare bestämmelser om skadestånd på grund av fel i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel. 14 § I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel tillämpas 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). I fråga om rättelse av uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar tillämpas 28 § personuppgiftslagen. Frågor om sådan rättelse skall prövas av annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för viss del av registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det. I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel finns bestämmelser i 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken. Bestämmelser om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets övriga delar finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Frågor om sådan rättelse får prövas även av någon annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för en viss del av registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det. Begränsning av behandling 15 § I fråga om begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel finns bestämmelser i 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken. Bestämmelser om begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistrets övriga delar finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883) Härigenom föreskrivs att 26 a och 27 c §§ revisorslagen (2001:883) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 a § Ett registrerat revisionsbolag ska ha ändamålsenliga rutiner för att hantera anställdas rapportering av misstänkta överträdelser av de bestämmelser som gäller för bolagets verksamhet. Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter inom ramen för sådan rapportering som avses i första stycket. 27 c § Revisorsinspektionen får på begäran lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i ett tredjeland, om utlämnandet är förenligt med personuppgiftslagen (1998:204) och om Revisorsinspektionen får på begäran lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i ett tredjeland, om utlämnandet är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och om 1. uppgifterna har samband med revision av ett företag som har sitt säte inom EES och som har emitterat värdepapper upptagna till handel i tredjelandet eller ingår i en koncern, för vilken koncernredovisning upprättas i tredjelandet, 2. Europeiska kommissionen har beslutat att myndigheten uppfyller tillräckliga krav i enlighet med artikel 47.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, och 3. Revisorsinspektionen har träffat ett samarbetsavtal med myndigheten. Genom samarbetsavtalet ska det säkerställas 1. att tredjelandets behöriga myndighet inte utnyttjar uppgifterna för annat ändamål än verksamhet som motsvarar den som Revisorsinspektionen bedriver enligt denna lag, och 2. att revisionsklientens affärsintressen inte skadas. Uppgifterna får inte lämnas ut, om den sak som begäran avser redan prövas eller har prövats av Revisorsinspektionen. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 4 § I fråga om behandling av personuppgifter i aktiebok som förs med automatiserad behandling finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204). Bolaget är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av aktieboken innebär. I avstämningsbolag är det, sedan ett avstämningsregister har upprättats, i stället värdepapperscentralen som är personuppgiftsansvarig, om det är en svensk värdepapperscentral som ansvarar för att föra aktieboken. Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter i aktiebok och vid annan behandling av personuppgifter enligt denna lag. Bolaget är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som förandet av aktieboken innebär. I avstämningsbolag är det, sedan ett avstämningsregister har upprättats, i stället värdepapperscentralen som är personuppgiftsansvarig, om det är en svensk värdepapperscentral som ansvarar för att föra aktieboken. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:990) om företagshypotek dels att 4 kap. 1 och 21 §§ och 5 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 22 a §, av följande lydelse, dels att det närmast före 4 kap. 22 a § ska införas en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 1 § För inskrivning enligt denna lag ska det föras ett register med hjälp av automatiserad behandling, benämnt företagsinteckningsregistret. Detta ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen meddelar föreskrifter om registrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om registrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar. Regeringen får meddela föreskrifter om expeditionsavgifter för bevis om inskrivningsåtgärd. 21 § En uppgift som har förts in i företagsinteckningsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Det inbördes företrädet mellan inteckningar som berörs av en rättelse ska bestämmas efter vad som är skäligt, om rättelsen kan skada den vars egendom har intecknats eller någon innehavare av företagsinteckningsbrev. En uppgift som har förts in i företagsinteckningsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller därutöver rätten till rättelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dock enbart i den utsträckning som rättelse kan ske utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. Det inbördes företrädet mellan inteckningar som berörs av en rättelse ska bestämmas efter vad som är skäligt, om rättelsen kan skada den vars egendom har intecknats eller någon innehavare av företagsinteckningsbrev. Innan rättelse sker, ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 5 kap. 3 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. En anteckning om ärendet ska göras i registret, om inte beslut meddelas samma dag som ärendet har tagits upp. Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). Begränsning av behandling 22 a§ Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller enbart i den utsträckning som behandlingen kan begränsas utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. 5 kap. 1 § Om någon lider skada till följd av ett tekniskt fel i företagsinteckningsregistret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Ersättningen ska efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till förlusten genom eget vållande. Om personuppgifter i företagsinteckningsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister dels att 11, 18 och 19 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 11 a §, av följande lydelse, dels att det närmast före 11 a § ska införas en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § En uppgift i inteckningsbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig. En uppgift i inteckningsbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller därutöver rätten till rättelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dock enbart i den utsträckning som rättelse kan ske utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig. Begränsning av behandling 11 a § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller enbart i den utsträckning som behandlingen kan begränsas utan skada för den registrerade eller andras rättigheter eller friheter. 18 § Regeringen meddelar föreskrifter om inteckningsbrevregistrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om förandet av registret och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om inteckningsbrevsregistrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om förandet av registret och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden. 19 § Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift i inteckningsbrevsregistret eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller förande av registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Ersättning enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Om personuppgifter i inteckningsbrevsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Den som lider skada genom att en uppgift i inteckningsbrevsregistret är oriktig eller missvisande eller i något annat fall genom fel i samband med att registret läggs upp eller förs, har rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Ersättning enligt första stycket kan i skälig utsträckning sättas ned eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 2 §§ och 10 kap. 3 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 1 § Om en sökande visar sannolika skäl för att någon har gjort ett varumärkesintrång, får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av den som innehar varukännetecknet enligt 1 kap. 6-8 §§ eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja detta. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna. Skyldigheten att lämna information omfattar den som 1. har gjort eller medverkat till intrånget, 2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller, 3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller, 4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller 5. har identifierats av någon som anges i 2-4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller. Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse 1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna, 2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna. Första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. I fråga om personuppgifter är både sökanden och den informationsskyldige skyldiga att behandla uppgifterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Domstolen ska i sitt beslut upplysa om detta och om att både sökanden och den informationsskyldige kan vara personuppgiftsansvariga. 2 § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 1 § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 10 kap. 3 § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 8 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 8 kap. 1 § får behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över departementspromemorian Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen (Ds 2017:19) inkommit från Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Revisorsinspektionen, Datainspektionen, Kommerskollegium, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Bokföringsnämnden, Kungl. Tekniska Högskolan, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Post- och telestyrelsen, Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Trafikanalys, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Patent- och registreringsverket, Bolagsverket, Tillväxtverket, Regelrådet, Jordbruksverket, Lantmäteriet, Lantmäterimyndigheten i Göteborgs Stad, Lantmäterimyndigheten i Örnsköldsviks kommun, Riksarkivet, Medborgarrättsrörelsen i Sverige, Småföretagarnas Riksförbund, Srf konsulterna, Svensk Försäkring, Svensk Handel, Svenska Bankföreningen, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR) och Sveriges advokatsamfund. Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), Stockholms universitet, Internationella Handelskammarens Svenska Nationalkommitté, Transportstyrelsen, Lantmäterimyndigheten i Malmö kommun, Svenska skeppshypotekskassan (Svenska Skeppshypotek), AB Svensk Exportkredit, Bildupphovsrätt i Sverige, Dataföreningen i Sverige, Euroclear Sweden AB, FAR, Fastighetsmäklarförbundet, Film- och tv-branschens samarbetskommitté (FTVS), Föreningen Copyswede, Föreningen Stiftelser i samverkan, Föreningen svenskt flyg, Företagarförbundet Fria Företagarna, Företagarna, Google Sverige, Internationella juristkommissionen, IT & Telekomföretagen, Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen, Näringslivets regelnämnd (NNR), Näringslivets transportråd, Rättighetsalliansen, Svensk sjöfart, Svenska ackordscentralen, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, Svenska Föreningen mot Piratkopiering, Svenskt Näringsliv, Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna), Sveriges Lantmätareförening, SVUF Svenska Utsädesföretagens Förening, SWEDMA, Swedish Direct Marketing Association, Telenor Sverige AB, Telia Company AB och Transportföretagen har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått från att göra det. Ett yttrande över promemorian har även inkommit från Sveriges Patentbyråers Förening. Lagrådsremissens lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i jordabalken Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken dels att 19 kap. 22 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 19 kap. 25 a §, och närmast före 19 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 22 § Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, ska inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften. Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, ska inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om åtgärden kan bli till skada för en ägare eller en innehavare av en panträtt eller en innehavare av en rättighet för vilken inskrivning är beviljad eller sökt, ska det inbördes företrädet mellan de berörda förvärven bestämmas efter vad som är skäligt. I fall som avses i första stycket ska 26 § förvaltningslagen (1986:223) inte tillämpas. Begränsning av behandling 25 a § Rätten till begränsning av behandling enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg dels att 1 a, 48 och 51 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 48 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a § För inskrivning enligt denna lag ska ett register föras med hjälp av automatiserad behandling, benämnt inskrivningsregistret för luftfartyg. Det ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen meddelar föreskrifter om inskrivningsregistrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om inskrivningsregistrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering och om expeditionsavgifter för bevis om inskrivningsåtgärd. 48 §Om inskrivningsmyndigheten finner att en införing i inskrivningsregistret för luftfartyg innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, skall införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till skada för ägare eller annan rättighetshavare, skall det inbördes företrädet mellan de berörda rättigheterna bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker, skall inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 53 § skall ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Meddelas inte beslut samma dag som ärendet tas upp, skall en anteckning om ärendet göras i registret. Om inskrivningsmyndigheten finner att en införing i inskrivningsregistret för luftfartyg innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, eller till följd av något tekniskt fel, ska införingen rättas. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om rättelsen kan bli till skada för ägare eller någon annan rättighetshavare, ska det inbördes företrädet mellan de berörda rättigheterna bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 53 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas om det är uppenbart obehövligt. Om beslut inte meddelas samma dag som ärendet tas upp, ska en anteckning om ärendet göras i registret. Beslut om rättelse skall meddelas genom införing i registret. Skälet för beslutet skall antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall återkrävas, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Ett beslut om rättelse ska meddelas genom införing i registret. Skälet för beslutet ska antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen ska en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen ska krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att lämna in den för detta ändamål. Ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får förenas med vite. Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 53 §. Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). 48 a § Rätten till begränsning av behandling enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i inskrivningsregistret för luftfartyg. 51 § Om någon lider förlust på grund av att ett förvärv ansetts vara gällande enligt 2 d §, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust. Om någon lider förlust på grund av att ett förvärv ansetts vara gällande enligt 2 d §, har han eller hon rätt till ersättning av staten för sin förlust. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i inskrivningsregistret för luftfartyg eller i en anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande, skall ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Om personuppgifter i inskrivningsregistret för luftfartyg har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Om den skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om han eller hon på annat sätt har medverkat till förlusten genom eget vållande, ska ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Härigenom föreskrivs att 53 d och 53 g §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 53 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 53 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 53 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 53 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 53 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) Härigenom föreskrivs att 57 d och 57 g §§ patentlagen (1967:837) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 57 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 57 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 57 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485) Härigenom föreskrivs att 35 d och 35 g §§ mönsterskyddslagen (1970:485) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 35 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 35 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 35 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 35 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 35 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988) dels att 19 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 19 kap. 4 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 4 § Om en uppgift i fastighetsregistrets allmänna del är uppenbart oriktig, skall uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Är det uppenbart att någon sådan skada inte kan uppkomma, skall rättelse ske omedelbart. I annat fall skall fastighetsägare eller rättighetshavare få tillfälle att yttra sig om han är känd. Om en uppgift i fastighetsregistrets allmänna del är uppenbart oriktig ska uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om det är uppenbart att någon skada enligt första stycket inte kan uppkomma, ska rättelse ske omedelbart. I annat fall ska berörda fastighetsägare och rättighetshavare få tillfälle att yttra sig om de är kända. Om det är uppenbart att en i registret redovisad fastighet inte finns, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första stycket, även om redovisningen inte är oriktig enligt de föreskrifter som gäller för fastighetsregistrets allmänna del. Om det är uppenbart att en i registret redovisad fastighet inte finns, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första och andra styckena, även om redovisningen inte är oriktig enligt de föreskrifter som gäller för fastighetsregistrets allmänna del. En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall lämnas, förutom fastighetsägare och rättighetshavare, en myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken. En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Förutom fastighetsägare och rättighetshavare ska en myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken få tillfälle att yttra sig. 4 a § Rätten till begränsning av behandling enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) Härigenom föreskrivs att 18 c och 18 f §§ firmalagen (1974:156) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 c § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 18 b § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 18 f § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 18 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 18 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 9 § I fråga om behandling av personuppgifter i en medlemsförteckning finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204). Föreningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av medlemsförteckningen innebär. Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd ska tillämpas på motsvarande sätt vid behandling av personuppgifter i en medlemsförteckning och vid annan behandling av personuppgifter enligt denna lag. Föreningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av medlemsförteckningen innebär. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter Härigenom föreskrivs att 9 d och 9 g §§ lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 9 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 9 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:448) om pantbrevsregister dels att 12 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 12 a §, och närmast före 12 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § En uppgift i pantbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att den statliga lantmäterimyndigheten eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig. En uppgift i pantbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att den statliga lantmäterimyndigheten eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. Begränsning av behandling 12 a § Rätten till begränsning av behandling enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i pantbrevsregistret. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009) dels att 1 kap. 2 a §, 2 kap. 29 § och 22 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 29 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 a § Fartygsregistret ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen meddelar föreskrifter om fartygsregistrets innehåll och närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om fartygsregistrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering och om expeditionsavgifter för bevis om registrerings- eller inskrivningsåtgärd. 2 kap. 29 § Om registermyndigheten finner att en införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, skall införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en uppenbar oriktighet i nämnda registerdelar till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till skada för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker, skall registermyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 22 kap. 6 § skall ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Om registermyndigheten finner att en införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, eller till följd av något tekniskt fel, ska införingen rättas. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Om rättelsen kan bli till skada för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, ska det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som är skäligt. Innan rättelse sker ska registermyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 22 kap. 6 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas om det är uppenbart obehövligt. Beslut om rättelse skall meddelas genom införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. Skälen för beslutet skall antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Ett beslut om rättelse ska meddelas genom införing i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. Skälen för beslutet ska antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen ska en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen ska krävas tillbaka, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som har handlingen är skyldig att lämna in den för detta ändamål. Ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får förenas med vite. Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 22 kap. 6 §. Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204) i fråga om personuppgifter i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. 29 a § Rätten till begränsning av behandling enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel. 22 kap. 4 § Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt de paragraferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av förvärvet eller upplåtelsen. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Om personuppgifter i fartygsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot någon till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller enligt de paragraferna, har han eller hon rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av förvärvet eller upplåtelsen. Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Om den skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om han eller hon på annat sätt har medverkat till förlusten genom eget vållande, ska ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 b och 5 e §§ växtförädlarrättslagen (1997:306) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 5 b § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 9 kap. 5 a § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 5 e § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 9 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:224) om fastighetsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:224) om fastighetsregister dels att 1, 2, 5, 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 15 §, och närmast före 15 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp av automatiserad behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta skall ge offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten information). Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i personuppgiftslagen (1998:204). För de ändamål som anges i 2 § ska det med hjälp av automatiserad behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten information). 2 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsregistret, b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till fastighetsanknuten information, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsregistret, 3. kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där fastighetsanknuten information utgör underlag för prövningar eller beslut, 4. fastighetsförvaltning, byggande eller annan liknande åtgärd, 4. fastighetsförvaltning, byggande eller någon annan liknande åtgärd, 5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register, 6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen (1998:204), eller 6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av artikel 21.2 och 21.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), eller 7. fullgörande av informationsansvar eller samarbete enligt lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation, om en personuppgift utgörs av en fastighets registerbeteckning eller adress. 5 § Den statliga lantmäterimyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för fastighetsregistret. Den statliga lantmäterimyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fastighetsregistret. 13 § Om personuppgifter i fastighetsregistret har behandlats i strid med 2 eller 7-10 § denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, tillämpas 48 § personuppgiftslagen (1998:204). Ersättningsskyldigheten får dock inte jämkas, om felet har berott på någon som enligt lag eller annan författning har haft rätt att föra in eller på annat sätt behandla uppgifter i registret. I artikel 82 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling. I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och 19 kap. jordabalken finns ytterligare bestämmelser om skadestånd på grund av fel i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel. 14 § I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel tillämpas 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). I fråga om rättelse av uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar tillämpas 28 § personuppgiftslagen. Frågor om sådan rättelse skall prövas av annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för viss del av registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det. I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel finns bestämmelser i 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken. Bestämmelser om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets övriga delar finns i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Frågor om sådan rättelse får prövas även av någon annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för en viss del av registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det. Begränsning av behandling 15 § Bestämmelser om rätt till begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistret finns i artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Av 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken framgår att någon sådan rätt inte finns i fråga om personuppgifter i registrets allmänna del eller i dess inskrivningsdel. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883) Härigenom föreskrivs att 26 a och 27 c §§ revisorslagen (2001:883) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 a § Ett registrerat revisionsbolag ska ha ändamålsenliga rutiner för att hantera anställdas rapportering av misstänkta överträdelser av de bestämmelser som gäller för bolagets verksamhet. Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter inom ramen för sådan rapportering som avses i första stycket. 27 c § Revisorsinspektionen får på begäran lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i ett tredjeland, om utlämnandet är förenligt med personuppgiftslagen (1998:204) och om Revisorsinspektionen får på begäran lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i ett tredjeland, om utlämnandet är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och om 1. uppgifterna har samband med revision av ett företag som har sitt säte inom EES och som har emitterat värdepapper upptagna till handel i tredjelandet eller ingår i en koncern, för vilken koncernredovisning upprättas i tredjelandet, 2. Europeiska kommissionen har beslutat att myndigheten uppfyller tillräckliga krav i enlighet med artikel 47.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, och 3. Revisorsinspektionen har träffat ett samarbetsavtal med myndigheten. Genom samarbetsavtalet ska det säkerställas 1. att tredjelandets behöriga myndighet inte utnyttjar uppgifterna för annat ändamål än verksamhet som motsvarar den som Revisorsinspektionen bedriver enligt denna lag, och 2. att revisionsklientens affärsintressen inte skadas. Uppgifterna får inte lämnas ut, om den sak som begäran avser redan prövas eller har prövats av Revisorsinspektionen. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 4 § I fråga om behandling av personuppgifter i aktiebok som förs med automatiserad behandling finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204). Bolaget är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som förandet av aktieboken innebär. I avstämningsbolag är det, sedan ett avstämningsregister har upprättats, i stället värdepapperscentralen som är personuppgiftsansvarig, om det är en svensk värdepapperscentral som ansvarar för att föra aktieboken. Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter i aktiebok och vid annan behandling av personuppgifter enligt denna lag. Bolaget är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som förandet av aktieboken innebär. I avstämningsbolag är det, sedan ett avstämningsregister har upprättats, i stället värdepapperscentralen som är personuppgiftsansvarig, om det är en svensk värdepapperscentral som ansvarar för att föra aktieboken. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:990) om företagshypotek dels att 4 kap. 1 och 21 §§ och 5 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 22 a §, och närmast före 4 kap. 22 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 1 § För inskrivning enligt denna lag ska det föras ett register med hjälp av automatiserad behandling, benämnt företagsinteckningsregistret. Detta ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Regeringen meddelar föreskrifter om registrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om registrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen får meddela föreskrifter om expeditionsavgifter för bevis om inskrivningsåtgärd. 21 § En uppgift som har förts in i företagsinteckningsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Det inbördes företrädet mellan inteckningar som berörs av en rättelse ska bestämmas efter vad som är skäligt, om rättelsen kan skada den vars egendom har intecknats eller någon innehavare av företagsinteckningsbrev. En uppgift som har förts in i företagsinteckningsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Det inbördes företrädet mellan inteckningar som berörs av en rättelse ska bestämmas efter vad som är skäligt, om rättelsen kan skada den vars egendom har intecknats eller någon innehavare av företagsinteckningsbrev. Innan rättelse sker, ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 5 kap. 3 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. Innan rättelse sker ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 5 kap. 3 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt. En anteckning om ärendet ska göras i registret, om inte beslut meddelas samma dag som ärendet har tagits upp. Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). Begränsning av behandling 22 a § Rätten till begränsning av behandling enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i företagsinteckningsregistret. 5 kap. 1 § Om någon lider skada till följd av ett tekniskt fel i företagsinteckningsregistret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Ersättningen ska efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till förlusten genom eget vållande Om personuppgifter i företagsinteckningsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Om någon lider skada till följd av ett tekniskt fel i företagsinteckningsregistret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten. Ersättningen ska efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till förlusten genom eget vållande. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister dels att 11, 18 och 19 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 11 a §, och närmast före 11 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § En uppgift i inteckningsbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig. En uppgift i inteckningsbrevsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. I fråga om personuppgifter gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Den vars rätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. Begränsning av behandling 11 a § Rätten till begränsning av behandling enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 gäller inte i fråga om personuppgifter i inteckningsbrevsregistret. 18 § Regeringen meddelar föreskrifter om inteckningsbrevregistrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om förandet av registret och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om inteckningsbrevsregistrets innehåll och närmare ändamål, behandling av uppgifter och personuppgiftsansvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om förandet av registret och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden. 19 § Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift i inteckningsbrevsregistret eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller förande av registret, har han eller hon rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Ersättning enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Om personuppgifter i inteckningsbrevsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Den som lider skada genom att en uppgift i inteckningsbrevsregistret är oriktig eller missvisande eller i något annat fall genom fel i samband med att registret läggs upp eller förs, har rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Ersättning enligt första stycket kan efter vad som är skäligt sättas ned eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § och 10 kap. 3 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 2 § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Skyldigheten att lämna information enligt 1 § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling. I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. 10 kap. 3 § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 8 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 8 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2018. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-02-01 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Anders Eka Några civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning Enligt en lagrådsremiss den 21 december 2017 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i jordabalken, 2. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg, 3. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 4. lag om ändring i patentlagen (1967:837), 5. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485), 6. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 7. lag om ändring i firmalagen (1974:156), 8. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 9. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter, 10. lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister, 11. lag om ändring i sjölagen (1994:1009), 12. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306), 13. lag om ändring i lagen (2000:224) om fastighetsregister, 14. lag om ändring i revisorslagen (2001:883), 15. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551), 16. lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek, 17. lag om ändring i lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister, 18. lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Katarina Rodell Zaar och Anna Enbert. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Lagförslag 1 19 kap. 25 a § Regleringen blir tydligare om orden "av personuppgifter" läggs till efter ordet behandling såväl i paragrafen som i rubriken före paragrafen. Om förslaget godtas bör samma ändring göras i motsvarande paragrafer och/eller rubriker i lagförslag 2 (48 a §), lagförslag 6 (19 kap. 4 a §), lagförslag 10 (12 a §), lagförslag 11 (2 kap. 29 a §), lagförslag 13 (15 §), lagförslag 16 (4 kap. 22 a §) och lagförslag 17 (11 a §). Lagförslag 13 14 § Andra stycket kan ge det felaktiga intrycket att det i artikel 16 i dataskyddsförordningen finns bestämmelser som gäller fastighetsregistrets övriga delar. Lagrådet föreslår att stycket inleds enligt följande. I fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets övriga delar finns bestämmelser om rättelse i artikel 16 i 15 § Angående rubriken före paragrafen, se Lagrådets kommentar vid lagförslag 1. Lagrådet föreslår att paragrafen inleds enligt följande (jfr Lagrådets synpunkter vid 14 § andra stycket). I fråga om rätt till begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistret finns bestämmelser i artikel 18 i Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Fritzon Regeringen beslutar proposition 2017/18:111 Några civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning