Post 1375 av 7189 träffar
Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag Skr. 2017/18:201
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Skr. 201
Regeringens skrivelse
2017/18:201
Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag
Skr.
2017/18:201
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 29 mars 2018
Stefan Löfven
Morgan Johansson
(Justitiedepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser som görs i Riksrevisionens rapport Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag - en reform som kostar mer än den smakar (RiR 2017:35).
Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av den inskränkning av revisionsplikten för aktiebolag som trädde i kraft 2010. Riksrevisionen anför att kostnadsbesparingen för de bolag som väljer att inte ha någon revisor är liten och att dessa bolag har lägre tillväxt än bolag som har revisor. Enligt Riksrevisionen kan reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, ha underlättat ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att verka för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag.
Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser av reformens konsekvenser är värdefulla och kommer att beakta iakttagelserna i det fortsatta arbetet med regelförenkling samt förebyggandet av ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Iakttagelserna utgör enligt regeringens mening dock inte tillräckliga skäl för att i nuläget verka för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Regeringen vidtar i stället andra åtgärder för att komma till rätta med de problem som Riksrevisionen tar upp.
I skrivelsen behandlas även riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Regeringen avser inte vidta några åtgärder med anledning av tillkännagivandet.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport och riksdagens tillkännagivande är slutbehandlade.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 3
2 Riksrevisionens iakttagelser 3
2.1 Riksrevisionens slutsatser och rekommendation 3
2.2 Närmare om Riksrevisionens rapport 3
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7
5 Riksdagens tillkännagivande om att fler företag bör undantas från revisionsplikten 9
Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag - en reform som kostar mer än den smakar (RIR 2017:35) 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 2018 79
1 Ärendet och dess beredning
Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av att små privata aktiebolag sedan den 1 november 2010 får välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Syftet är att undersöka om de avsedda effekterna med reformen har infriats för de berörda aktiebolagen, vilka konsekvenser reformen har medfört och hur oönskade konsekvenser har hanterats. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag - en reform som kostar mer än den smakar (RiR 2017:35), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 21 december 2017. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse.
Riksdagen har den 18 januari 2017 tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som civilutskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten (bet. 2016/17:CU6, rskr. 2016/17:133). Tillkännagivandet behandlas i avsnitt 5.
2 Riksrevisionens iakttagelser
2.1 Riksrevisionens slutsatser och rekommendation
Riksrevisionens slutsats av granskningen är att nackdelarna med reformen är större än fördelarna. Riksrevisionen lyfter fram bl.a. följande iakttagelser. De bolag som har valt bort revisor har lägre tillväxt än de som inte har valt bort revisor. Kostnadsbesparingen för bolag utan revisor är liten. Det finns indikationer på att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Avsaknaden av revisor försämrar myndigheternas möjlighet att upptäcka sådan brottslighet. Däremot saknas det fortfarande kunskap om huruvida reformen har lett till ökad ekonomisk brottslighet. Antalet fel i årsredovisningarna har ökat. Myndigheterna har inte kunnat kompensera för reformens oönskade konsekvenser och regeringen har inte, som avsett, utvärderat reformen.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.
2.2 Närmare om Riksrevisionens rapport
Reformen och bolagen
Riksrevisionen konstaterar i rapporten att ungefär 60 procent av de aktiebolag som omfattades av reformen vid utgången av räkenskapsåret 2015 har valt att inte ha revisor (ca 175 000 bolag). Detta anges vara en högre andel än den dåvarande regeringen förväntade sig. Enligt Riksrevisionen är benägenheten att välja bort revision betydligt högre bland mindre och nystartade aktiebolag. Majoriteten av de bolag som har valt bort revisor är verksamma inom en s.k. kontantbransch. Enligt Riksrevisionen är dessa bolag förknippade med en hög risk för ekonomisk brottslighet.
Vidare menar Riksrevisionen att bolag som saknar revisor växer betydligt långsammare än bolag som har revisor. Fyra år senare är nettoomsättningen och antalet anställda i de bolag som har valt bort revisor nästan 10 procent lägre, vilket medför att de betalar nästan 7 procent mindre i bolagsskatt. Enligt Riksrevisionen är en möjlig förklaring till detta att bolagen som saknar revisor medvetet redovisar en lägre ekonomisk aktivitet för att krympa vinsten och därmed undkomma skatt. I rapporten anges samtidigt att det inte kan uteslutas att bolagen utan revisor har lägre tillväxtambitioner eller tillväxtmöjligheter, eller att den högre tillväxten hos bolag med revisor beror på att revisorn bidrar med goda råd och synpunkter.
Riksrevisionen anser att den direkta kostnadsbesparingen för de bolag som väljer bort revisor är liten, ca 10 000 kronor per bolag, och därmed mindre än förväntat, vilket var ca 14 000 kronor per bolag. Till detta kommer enligt Riksrevisionen bolagens interna kostnader i samband med revisionen. Hur stora dessa är bedöms vara osäkert.
Riksrevisionen anför att den direkta genomsnittliga besparingen för bolagen motsvarar knappt en procent av nettoomsättningen och att effekten på bolagens lönsamhet kan antas vara liten.
Vidare har Riksrevisionen funnit att antalet formaliafel i bolagens årsredovisningar har ökat, något som främst gäller nystartade bolag utan revisor. I rapporten anges även att ca 2,4 procent av bolagen har valt bort revisor i strid med aktiebolagslagen, men att en klar majoritet av dessa bolag följande år har valt revisor. Riksrevisionen konstaterar att det inte finns någon myndighet som kontrollerar att revisionspliktiga bolag faktiskt utser en revisor.
Reformen har enligt Riksrevisionen åtföljts av en stagnerad prisutveckling på redovisnings- och revisionstjänster och ett minskat antal auktoriserade revisorer.
Reformen och myndigheterna
Riksrevisionen har granskat om Bolagsverket, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har kunnat hantera oönskade effekter av reformen.
Vad gäller Bolagsverket anförs i rapporten att myndigheten inte har ändrat sitt arbetssätt vid granskning och registrering av årsredovisningar, trots att antalet årsredovisningar med felaktig information av mer allvarlig karaktär har ökat sedan reformen. Konstaterade felsummeringar leder inte till att Bolagsverket förelägger bolaget att rätta årsredovisningen, utan årsredovisningen registreras ändå. Detta anges i rapporten hänga samman med att Bolagsverket inte anser sig utöva tillsyn.
Skatteverket saknar enligt Riksrevisionen kunskap om reformens påverkan på myndigheten och på skattefelet i bolag som saknar revisor. Riksrevisionen menar att det faktum att bolag saknar revisor skulle kunna innebära att skatt dras undan, men att Skatteverket inte använder denna indikator i sitt arbete, vare sig i kontroller eller uppföljning. Inte heller använder sig Skatteverket av uppgiften i deklarationen som anger om bolagets årsredovisning har varit föremål för revision, då uppgiften inte anses tillförlitlig. Vidare anges i rapporten att den nya kontrollmöjlighet som Skatteverket fick i samband med reformen för att säkerställa en grundläggande kvalitet i företagens redovisning och hjälpa företagen att göra rätt innan de lämnar in deklarationen inte motsvarar förväntningarna. Enligt Riksrevisionen har den inte resulterat i att företagen gör färre fel i deklarationerna.
Vad gäller Ekobrottsmyndigheten konstaterar Riksrevisionen att antalet s.k. mängdärenden har ökat sedan reformen, vilket belastar myndighetens verksamhet och tar resurser i anspråk. Ärendena handlar främst om uteblivna och försenade årsredovisningar. Vidare anges att Ekobrottsmyndighetens arbete försvåras av att bolagen saknar revisor. Enligt Riksrevisionen har revisorernas anmälningar till myndigheten minskat kraftigt, liksom s.k. orena revisionsberättelser, vilket försvårar upptäckten av ekonomisk brottslighet. Vidare hänvisar Riksrevisionen till en studie som Ekobrottsmyndigheten genomfört om reformens effekter på den ekonomiska brottsligheten, enligt vilken aktiebolag som saknar revisor i högre utsträckning än andra bolag används som brottsverktyg.
Riksrevisionen anmärker också att regeringen inte har följt upp reformen och inte heller har uppdragit åt berörda myndigheter att utvärdera vilka konsekvenser reformen fått för deras del.
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Reformen och bolagen
Enligt Riksrevisionen är den direkta kostnadsbesparingen för bolag som väljer bort revisor liten (10 000 kronor), och lägre än den besparing som den dåvarande regeringen förutsåg. Riksrevisionens beräkning baseras på uppgifter från branschorganisationen FAR.
Den dåvarande regeringens uppskattning, liksom den bakomliggande utredningens, baserades på beräkningar gjorda av bl.a. Tillväxtverket. Enligt den uppskattningen var den genomsnittliga direkta kostnaden för revisionen av de 160 000 minsta aktiva aktiebolagen 15 000 kronor per bolag (SOU 2008:32 s. 130 f. och prop. 2009/10 s. 67 och 98).
Enligt regeringens mening är både den dåvarande regeringens och Riksrevisionens beräkningar av kostnadsbesparingen osäkra. När det gäller dagens kostnadsläge ligger det i sakens natur att det är svårt att förutse vad det skulle innebära för revisionsarvodenas storlek om revisionsplikten för små aktiebolag återinförs. Det kan anmärkas att även enligt Riksrevisionens beräkning av revisionsarvodena så uppgår den sammanlagda direkta besparingen för de små aktiebolag som har valt revisor till 1,75 miljarder kronor per år.
Riksrevisionen anför vidare att det finns indikationer på att reformen kan ha ökat skatteundandragandet. Enligt Riksrevisionen kan en avtagande tillväxttakt tyda på att bolag som har valt bort revisor undanhåller staten mer skatt än tidigare.
När reformen genomfördes angav den dåvarande regeringen att reformen skulle kunna medföra förlorade skatteintäkter. Det beräknades att skatteintäkterna från aktiebolag och handelsbolag sammantaget skulle minska med 1,3 miljarder kronor per år (prop. 2009/10:204 s. 89 f. och 103). Enligt regeringens mening är sådana beräkningar förenade med stor osäkerhet. Att det enligt Riksrevisionen finns indikationer på att skatteundandragandet kan ha ökat med anledning av reformen är ändå på så sätt i linje med vad som förväntades. Riksrevisionens rapport ger inte besked om huruvida skatteundandragandet faktiskt har ökat och i så fall i vilken mån förekomsten av revision hade kunnat förebygga det ökade undandragandet.
Riksrevisionens iakttagelse om minskad tillväxt för bolag som valt bort revisor är, enligt regeringens mening, en svag indikator för skatteundandragande. Det finns alternativa tänkbara förklaringar till den lägre tillväxten, vilket även Riksrevisionen nämner i sin rapport. Det är regeringens uppfattning att det skulle behövas en mer utförlig analys, inbegripet en kontroll av fler faktorer, för att verifiera att skatteundandragandet har ökat bland bolag som saknar revisor och i så fall i vilken omfattning.
Av Riksrevisionens rapport framgår att antalet förelägganden från Bolagsverket till bolagen angående formaliafel i bolagens årsredovisningar har ökat sedan reformen. Det bör anmärkas att den statistik som Riksrevisionen hänvisar till även inkluderar förelägganden med anledning av brister i årsredovisningarna för bolag med revisor. Dessutom visar den senaste statistiken att antalet förelägganden som andel av inlämnade årsredovisningar sjönk mellan 2016 och 2017. I vilken utsträckning de materiella bristerna i bolagens årsredovisningar har ökat framgår inte av rapporten.
Reformen och myndigheterna
Vad gäller Riksrevisionens iakttagelse att Bolagsverket inte fullt ut har anpassat sina arbetsrutiner till reformen vill regeringen lyfta fram att flera åtgärder vidtagits för att motverka fel i inlämnade årsredovisningar. Bland annat har Bolagsverket på uppdrag av regeringen på sin webbplats lagt ut ett urval av Bolagsverket granskade och registrerade årsredovisningar så att företagare på ett enkelt sätt kan hitta goda exempel. Dessutom arbetar Bolagsverket kontinuerligt genom bl.a. seminarier och webbpresentationer med att öka företagens kunskaper om hur årsredovisningar ska upprättas. På webbplatsen Verksamt.se finns information från flera myndigheter om hur man driver företag. Dessutom har Bolagsverket på uppdrag av regeringen alldeles nyligen infört en frivillig digital tjänst för inlämning av finansiell information avseende årsredovisningar. Tjänsten förebygger genom automatiserade kontroller flertalet av de formaliafel, liksom felsummeringar, som förekommer.
Riksrevisionen anför vidare att de felsummeringar som Bolagsverket uppmärksammar inte föranleder att bolagen föreläggs att rätta årsredovisningen. Detta är enligt regeringens mening en naturlig konsekvens av att Bolagsverket inte har möjlighet att ta ställning till om de siffror i årsredovisningarna som ska summeras är korrekta. Bolagsverket har inte tillgång till underliggande räkenskapsmaterial.
I samband med reformen fick Skatteverket ökade resurser och utökade kontrollmöjligheter, vilket enligt Riksrevisionen inte har bidragit till att antalet fel i företagens räkenskaper har minskat. Riksrevisionen påpekar även att Skatteverket inte använder avsaknaden av revisor som en indikator i sitt arbete.
De nya kontrollmöjligheterna innebär att Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig eller som är en juridisk person att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera dokumentationsskyldigheten. Dokumentationsskyldigheten innebär att den som är deklarationsskyldig i skälig omfattning genom bl.a. räkenskaper ska se till att det finns underlag för att fullgöra och kontrollera en uppgiftsskyldighet. Regeringen anser att Skatteverket, som tillämpande myndighet, behöver beskriva hur kontrollmöjligheterna används för att bidra till en mer fullständig bild.
I samband med reformen infördes även en skyldighet för företagen att lämna uppgift om huruvida årsbokslutet eller årsredovisningen som ligger till grund för inkomstdeklarationen har upprättats med hjälp av en uppdragstagare och om den reviderats av en revisor. Skatteverket har i den löpande myndighetsdialogen tydliggjort för regeringen att myndigheten inte bortser från sådana uppgifter, men att de inte har någon större betydelse vid kontrollurvalet.
Vad gäller Riksrevisionens iakttagelse att avsaknaden av revisor i många små aktiebolag försvårar Ekobrottsmyndighetens arbete är det enligt regeringens mening naturligt att insynen i och kontrollen av bolag som valt bort revisor blir sämre. Bolagsverkets nya digitala tjänst ger Ekobrottsmyndigheten bättre möjligheter att genomföra brottsutredningar och kan enligt regeringens mening förbättra situationen.
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen välkomnar Riksrevisionens rapport och anser att Riksrevisionen gör värdefulla iakttagelser av reformens konsekvenser. Regeringen ser allvarligt på slutsatsen att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat för ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för välfärden. Ekonomisk brottslighet och skatteundandragande skadar den fria och rättvisa konkurrensen mellan företagen. Att motverka ekonomisk brottslighet och skatteundandragande har därför hög prioritet för regeringen.
Riksrevisionens iakttagelser utgör dock inte tillräckliga skäl för att regeringen i nuläget ska verka för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Ett skäl mot ett återinförande, som Riksrevisionen inte berör i rapporten, är att det på grund av den begränsade tillgången på auktoriserade revisorer sannolikt skulle krävas en lång övergångstid (jfr prop. 1981/82:171 s. 8 f.).
En återinförd full revisionsplikt skulle också avvika från den väg som har valts inom EU. De flesta medlemsstater har mycket högre gränsvärden för när ett bolag måste ha en revisor. Det förslag till EU-direktiv som kommissionen avser att lägga fram i slutet av april 2018, det s.k. bolagsrättspaketet, kommer sannolikt att underlätta ytterligare för aktiebolag att på olika sätt flytta över gränserna, något som gör det svårare för Sverige att ha en revisionsplikt som kraftigt avviker från andra medlemsstater.
Det bör framhållas att en ökad digitalisering kan förväntas få stor betydelse, både för att höja kvaliteten på årsredovisningarna och för att förebygga oegentligheter i allmänhet, jämför även med Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter - en skrivelse om politikens inriktning (skr. 2017/18:47).
Även om Riksrevisionen bedömer att det saknas kunskap om huruvida inskränkningen av revisionsplikten har lett till ökad ekonomisk brottslighet, ger Riksrevisionens rapport anledning att i ett större sammanhang överväga åtgärder för att motverka att aktiebolag används som verktyg för brott och andra oegentligheter. Riksrevisionens farhågor i detta avseende har stöd bl.a. i reformens förarbeten (se prop. 2009/10:204 s. 66 och 103). Ekobrottsmyndighetens slutsats i rapporten Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag (juni 2016) är följdriktigt att avsaknaden av en revisor är en riskfaktor för att bolag används som brottsverktyg.
Vidare beskriver Brottsförebyggande rådet i rapporten Kriminell infiltration av företag (Brå 2016:10) hur bolag på olika sätt infiltreras för att utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Även Bolagsverket har i olika sammanhang lyft fram bekymmer med bolagskapningar och användning av s.k. målvakter i samband med ekonomisk brottslighet. Regeringen ser allvarligt på att seriösa företagare tvingas verka på en marknad där ekonomisk brottslighet snedvrider konkurrensen.
Mot denna bakgrund överväger regeringen att tillsätta en utredning för att ta fram möjliga åtgärder för att försvåra användningen av företag som verktyg för brott.
Regeringen och myndigheterna arbetar även på andra sätt för att motverka den ekonomiska brottsligheten. Regeringen beslutade nyligen att ge i uppdrag till Bolagsverket att i dialog med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket utveckla metoder och arbetssätt vid Bolagsverket för att utöka kontrollfunktionen vid registrering av olika företagsuppgifter, t.ex. vid inlämnandet av årsredovisningar.
Vidare har Bolagsverket alldeles nyligen redovisat ett regeringsuppdrag om hur myndigheten arbetar utifrån sin instruktion med att förebygga ekonomisk brottslighet. Bolagsverket föreslår flera åtgärder inom ramen för myndighetens verksamhetsområde för att i ökad utsträckning förebygga sådan brottslighet. Den nya digitala tjänsten för ingivning av årsredovisningar bedöms förbättra möjligheterna att upptäcka ekonomisk brottslighet och förväntas också kraftigt minska antalet kompletteringsförelägganden. Dessutom har Bolagsverket alldeles nyligen inrättat en enhet på avdelningen för företagsregistrering, som ska ansvara för och samordna myndighetens arbete med ekobrottsfrågor.
Bolagsverket har därutöver i två skrivelser till Justitiedepartementet lämnat förslag som syftar till att förbättra bolagsregistrets kvalitet. Skrivelserna bereds i Regeringskansliet.
Det bör även framhållas att regeringen arbetar aktivt för att motverka skatteundandragande. Regeringen följer därför Skatteverkets kontrollarbete och skattefelets utveckling noga. I det inkluderas att ta del av Skatteverkets erfarenheter av de utökade kontrollmöjligheterna. Regeringen kan därigenom få ökad kunskap om hur inskränkningen av revisionsplikten har påverkat skattefelet, för att på längre sikt kunna överväga lämpliga åtgärder.
Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse att företag som väljer bort revisor i hög utsträckning finns inom kontantintensiva branscher kan nämnas att det i vissa av dessa verksamheter har införts krav på att föra personalliggare och att ha kassaregister. Regeringen har föreslagit att kravet på personalliggare fr.o.m. den 1 juli 2018 även ska gälla i kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet (prop. 2017/18:82).
I betänkandet Beräkning av skattetillägg - en översyn av reglerna (SOU 2017:94) föreslås åtgärder mot skatteundandraganden som träffar samtliga deklarationsskyldiga. Syftet är att förstärka skattetilläggets allmänpreventiva effekt och att öka incitamenten för företagen att göra rätt från början. Betänkandet har remitterats. Vidare har regeringen beslutat att ge en utredare i uppdrag att se över F-skattesystemet för att bl.a. bekämpa skatteundandraganden.
Som Riksrevisionen påpekar har varken regeringen eller den tidigare regeringen följt upp genomförandet av revisionspliktsreformen. Enligt regeringens mening finns det i nuläget, mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser och de ovan redovisade pågående åtgärderna, inte skäl för att göra någon övergripande utvärdering av reformen, t.ex. i form av en statlig utredning.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
5 Riksdagens tillkännagivande om att fler företag bör undantas från revisionsplikten
Riksdagen har i ett tillkännagivande till regeringen den 18 januari 2017 anfört att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten (bet. 2016/17:CU6, rskr. 2016/17:133).
Enligt riksdagen är det angeläget att minska de administrativa bördorna för företagen. Ett led i det arbetet var 2010 års revisionspliktsreform. Riksdagen konstaterar att lagstiftningen nu har varit i kraft i över sex år och att reformen enligt Skatteverket inte inneburit något betydande skattefusk. Mot denna bakgrund anser riksdagen att det finns anledning att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Enligt riksdagen är det en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ och i lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av arbetet.
Även regeringen anser att det är viktigt att minska de administrativa bördorna för företagen. Regeringen arbetar aktivt med att på olika sätt göra det enklare att starta och driva företag i Sverige. Ett av regeringens mål i detta förenklingsarbete är att minska de administrativa kostnaderna för företagen. I det arbetet är digitalisering ett viktigt verktyg, som t.ex. den digitala tjänsten för ingivning av årsredovisningar som alldeles nyligen införts hos Bolagsverket. Regeringen överväger kontinuerligt åtgärder för att göra det enklare för företag, för närvarande bl.a. när det gäller bokföring. Regeringen lämnar också årligen i budgetpropositionen en uppföljning av målen för förenklingsarbetet.
När det gäller revisionspliktens omfattning bör det dock givetvis beaktas att Riksrevisionen i sin granskning av konsekvenserna av 2010 års reform funnit att nackdelarna med reformen är större än fördelarna. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att verka för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag.
Riksrevisionens rekommendation till regeringen står därmed i ett omedelbart motsatsförhållande till tillkännagivandet.
Som framgår ovan pågår det inom Regeringskansliet och berörda myndigheter arbete som syftar till att motverka de oönskade konsekvenser av reformen som Riksrevisionen tar upp i sin rapport. Regeringen anser att innan detta arbete har kommit längre, och det är klart vilka förändringar som EU:s bolagsrättspaket medför, är tiden inte mogen för att ta initiativ till att överväga en ytterligare inskränkning av revisionsplikten.
Mot denna bakgrund avser regeringen inte att vidta några åtgärder med anledning av tillkännagivandet och anser det därmed vara slutbehandlat.
Riksrevisionens granskningsrapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag - en reform som kostar mer än den smakar (RIR 2017:35)
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 2018
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Hallengren, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Eneroth
Föredragande: statsrådet M Johansson
Regeringen beslutar skrivelse 2017/18:201 Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag