Post 1389 av 7191 träffar
Riksrevisionens rapport om väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige Skr. 2017/18:189
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Skr. 189
Regeringens skrivelse
2017/18:189
Riksrevisionens rapport om väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige
Skr.
2017/18:189
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Linköping den 15 mars 2018
Stefan Löfven
Tomas Eneroth
(Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Väg- och järnvägs-investeringar i Sverige - saknas ett EU-perspektiv? (RIR 2017:27). Vidare redovisar regeringen vilka åtgärder som har vidtagits med anledningen av rapporten.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 3
2 Riksrevisionens iakttagelser 3
2.1 Inledning 3
2.2 TEN-T-förordningens mål 3
2.3 Planeringsprocessen 4
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6
3.1 Riksrevisionens rekommendationer till Trafikverket 7
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7
Bilaga Riksrevisionens rapport om väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige 9
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2018 62
1 Ärendet och dess beredning
Riksrevisionen har granskat hur regeringen och Trafikverket beaktat EU- perspektivet i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Granskningen redovisas i rapporten Väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige - saknas ett EU-perspektiv? (RIR 2017:27), se bilagan.
Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 23 november 2017.
2 Riksrevisionens iakttagelser
2.1 Inledning
Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att regeringen och Trafikverket inte prioriterar den s.k. TEN-T-förordningens mål i den nationella transportinfrastrukturplaneringen. Riksrevisionen menar att Sverige riskerar att inte uppnå EU:s mål i TEN-T-förordningen som ska vara uppfyllda till år 2030. Riksrevisionen konstaterar även att Sverige redan uppfyllde en del av EU-målen när förordningen antogs 2013, men att Trafikverket då borde ha inlett en samlad planering för hur resterande mål skulle uppfyllas. Riksrevisionen anser att regeringen inte heller på ett tydligt sätt har gett Trafikverket direktiv att EU-målen ska uppfyllas till år 2030.
2.2 TEN-T-förordningens mål
Trans-European Network (TEN) är ett nätverk för EU:s satsningar på infrastruktur som kopplar samman olika europeiska länders transport-, energi- och telenät. EU:s ambitioner med transportinfrastrukturen har fastställts i TEN-T-förordningen för att möjliggöra effektiva transporter för medborgare och företag inom EU.
Riksrevisionen beskriver att de konkreta mål som TEN-T-förordningen anger för järnvägen är att stomnätet ska vara fullständigt elektrifierat, klara godstrafik med minst 22,5 tons axellast samt att järnvägen ska uppnå en nominell spårvidd på 1 435 mm för nya järnvägslinjer (med vissa undantag). Riksrevisionen konstaterar att Trafikverket bedömer att dessa tre mål antingen redan är uppfyllda eller inte utgör några problem att uppnå. Det finns dock ytterligare två konkreta mål för järnvägen: en linjehastighet på 100 km/h och godstrafik med 740 meter långa tåg. Riksrevisionen bedömer att dessa inte är uppfyllda.
Införandet av signalsystemet ERTMS behandlas inte i Riksrevisionens granskning.
När det gäller vägar bedömer Riksrevisionen att det finns delar av stomnätet som inte uppfyller TEN-T-förordningens mål om motorväg eller motortrafikled, samt att det råder oklarhet om målen gällande kvalitet och intervall mellan rastplatser är uppfyllda.
2.3 Planeringsprocessen
Riksrevisionen konstaterar att Trafikverket har ansvaret för att hålla samman den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart i Sverige. Riksrevisionen anger vidare att regeringens roll är att styra Trafikverkets infrastrukturplanering via instruktioner och regleringsbrev samt att ge direktiv inför framtagandet av förslag till investeringar. Riksrevisionen anser att de investeringar som Trafikverket föreslår ska vara de mest effektiva oavsett trafikslag. Riksrevisionen noterar vidare att investeringar i väg och järnväg utgör huvuddelen av alla investeringar i transportinfrastrukturen och att planeringen görs för tolvårsperioder, men förnyas och revideras vart fjärde år. Riksrevisionen noterar också att Trafikverket redovisade sitt senaste förslag till nationell trafikslagsövergripande plan den 31 augusti 2017 och att förslaget gäller planeringsperioden 2018-2029.
Riksrevisionen bedömer att varken regeringen eller Trafikverket har prioriterat EU-perspektivet i planeringen av den nationella transportinfrastrukturen fram till 2017. Riksrevisionen anser att regeringen inte har gett Trafikverket tydliga direktiv att TEN-T-målen ska vara uppfyllda till 2030. Vidare anser Riksrevisionen att Trafikverket inte har inlett någon prövning av de projekt som behöver genomföras för att TEN-T-målen ska uppfyllas. Riksrevisionen menar att en prövning i den bemärkelsen ska utgöras av en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för att avgöra om de projekt som förhåller sig till EU-målen är samhällsekonomiskt lönsamma och därmed bör genomföras. Riksrevisionen rekommenderar Trafikverket att ta fram ÅVS eller motsvarande till projekt där investeringar som hittills inte uppfyllt EU-mål prövas på lika villkor med andra investeringsprojekt. Riksrevisionen anser att om projekten är tillräckligt samhällsekonomiskt lönsamma bör initiativ tas till att sådana investeringar införs i nästa nationella trafikslagsövergripande plan som kommer att gälla perioden 2022-2033.
Riksrevisionen menar att en anledning till att EU-målen inte uppfylls kan vara att måluppfyllelse i ÅVS enbart redovisas i förhållande till nationella, regionala och lokala mål, inte i förhållande till EU-målen i TEN-T-förordningen. Riksrevisionen rekommenderar att Trafikverket säkerställer att analyser av måluppfyllelse i ÅVS även görs i förhållande till EU:s mål i TEN-T-förordningen, inte bara i förhållande till nationella, regionala och lokala mål.
Riksrevisionen konstaterar att ett land, i enlighet med artikel 39 i TEN-T-förordningen, kan ansöka om undantag hos kommissionen för en investering som visar sig vara olönsam. Riksrevisionen konstaterar att i motiverade fall får kommissionen medge vissa undantag från de specifika målen i förordningen. Riksrevisionen konstaterar vidare att det finns förutsättningar för Sverige att begära sådana undantag på lågtrafikerade delar av stomnätet där en ÅVS skulle visa att investeringen är samhällsekonomisk olönsam. Riksrevisionen rekommenderar därför Trafikverket att ta fram underlag för sådana undantag som Sverige avser att ansöka om när det gäller att uppfylla EU-målen, främst vad det gäller de lågtrafikerade delarna av stomnätet. Underlagen ska i enlighet med EU:s krav visa att det finns samhällsekonomiska kostnads-nyttoskäl till att begära undantag. Enligt Riksrevisionen finns det inte skäl att fördröja sådana ansökningar eftersom det är bra både för kommissionen och för de angränsande medlemsländerna att på ett tidigt stadium ta del av den informationen.
Riksrevisionen anser att synen på hur angeläget det är att uppfylla EU-målen till viss del förändrades i samband med att Trafikverket lämnade förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018-2029. I denna plan föreslår Trafikverket två projekt som syftar till att uppfylla EU-målen för längre tåg. Riksrevisionen konstaterar att de två projekten inte har prövats genom en ÅVS, och att detta är en brist. Riksrevisionen rekommenderar Trafikverket att ta fram en ÅVS eller motsvarande för de två projekt som rör åtgärder för att kunna köra längre godståg på stomnätet som nu förts till den nationella planen. På så sätt blir dessa två projekt, enligt Riksrevisionen, prövade på lika villkor med andra investeringsprojekt.
Riksrevisionen nämner att målstrukturen för den nationella transportpolitiken har beslutats av riksdagen och består av ett övergripande mål samt två jämbördiga funktions- och hänsynsmål. Riksrevisionen beskriver att det transportpolitiska övergripande målet ska säkerställa samhällsekonomisk effektivitet och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Riksrevisionen anger att funktionsmålets beskrivning innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Riksrevisionen beskriver vidare att hänsynsmålen innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till såväl miljökvalitetsmål som ökad hälsa.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Trafikverket tydliga direktiv om att arbeta systematiskt så att de projekt som behöver genomföras för att EU-målen ska uppnås blir prövade på lika villkor som andra projekt. Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att tydligare precisera hur de mål som EU har formulerat ska ingå i målen för transportpolitiken i nästa infrastrukturproposition som lämnas till riksdagen.
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att regeringen och Trafikverket ska beakta de mål och intentioner som riksdagen har slagit fast samt de mål som EU formulerat i TEN-T-förordningen. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att projekt som behöver genomföras för att uppnå EU:s mål i TEN-T-förordningens ska prövas på samma sätt som nationellt initierade investeringsprojekt. Regeringen ser också positivt på att Riksrevisionen anser att synen hur angeläget det är att uppfylla EU-målen till viss del har prioriterats om. I Trafikverkets förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018-2029 föreslås projekt som syftar till att kunna köra längre tåg på stomnätet, vilket av både Riksrevisionen och Trafikverket bedöms bidra till att uppfylla EU-målen.
Regeringen vill lyfta fram att målen i TEN-T-förordningen till viss del är svårdefinierade och att det därför inte är enkelt att avgöra om Sverige kommer att uppfylla samtliga mål till år 2030. Regeringen delar därför inte Riksrevisionens bedömning att regeringen och Trafikverket har varit passiva i frågan hur EU-målen ska beaktas. Regeringen deltar aktivt i genomförandet av TEN-T-förordningen och anser att det är viktigt att beakta EU:s mål i planeringen av transportinfrastrukturen. Regeringen deltar även aktivt i EU:s utlysningar som kan delfinansiera projekt inom TEN-T-nätverket via Fonden för ett sammanlänkat Europa, Connecting Europe Facility (CEF). Trafikverket har i särskilt uppdrag att koordinera arbetet med projektansökningarna till CEF. I uppdraget ingår även att löpande följa upp projekten för att säkerställa att samtliga krav för att få bidrag från CEF är uppfyllda.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Trafikverket tydliga direktiv om att arbeta systematiskt för att de projekt som behöver genomföras för att EU-målen ska uppnås blir prövade på lika villkor med andra projekt. Regeringen välkomnar Riksrevisionens rekommendation och instämmer i vikten av tydliga direktiv till Trafikverket. Regeringen kan konstatera att EU:s mål i TEN-T-förordningen ligger väl i linje med de svenska transportpolitiska målen. I det senaste direktivet till Trafikverket om att ta fram förslag till nationell trafikslagsövergripande plan anger regeringen bl.a. att utgångspunkten för Trafikverkets analyser och förslag till åtgärder ska vara de transportpolitiska målen samt regeringens proposition Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21). I propositionen beskrivs att lämpliga åtgärder ska genomföras för att utveckla stomnätet med hänvisning till de tekniska krav som ställs i TEN-T-förordningen. Regeringen bedömer att Trafikverket har tillräckliga direktiv för hur projekt ska prioriteras och prövas i infrastrukturplaneringen.
Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen tydligare ska precisera hur de mål som EU har formulerat ska ingå i målen för transportpolitiken i nästa infrastrukturproposition som lämnas till riksdagen. I sammanhanget anser regeringen att det är viktigt att understryka att samtliga infrastrukturkrav ännu inte är fullständigt definierade på EU-nivå. I infrastrukturpropositionen (prop. 2016/17:21) skriver regeringen att det är angeläget att intensifiera samarbetet om transporter med bl.a. EU i sin helhet för att öka transporteffektiviteten och utveckla den gränsöverskridande tillgängligheten. Regeringen arbetar redan idag aktivt i genomförandet av TEN-T-förordningen och kommer att fortsätta med det för att beakta EU:s mål i planeringen av Sveriges transportinfrastruktur.
3.1 Riksrevisionens rekommendationer till Trafikverket
Regeringen tar till sig och välkomnar Riksrevisionens rekommendationer till både regeringen och Trafikverket, men behandlar i denna skrivelse endast de iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till regeringen. Iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till Trafikverket kommer regeringen att ta upp i myndighetsdialog med Trafikverket för att säkerställa att myndigheten vid behov vidtar lämpliga åtgärder.
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen gör delvis en annan bedömning än Riksrevisionen, och anser att Trafikverket omhändertar såväl nationella som internationella perspektiv vid framtagandet av ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan. Regeringen anser vidare att myndigheten har tillräckliga direktiv för hur projekt ska prioriteras i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket, i regleringsbrev och i tidigare beslut om fastställelse av nationell plan.
Regeringen konstaterar att samtliga mål i TEN-T-förordningen inte är tydligt definierade. Regeringens åtgärder för att uppfylla Sveriges åtagande i enlighet med TEN-T-förordningen kommer att preciseras i beslut till nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018-2029 samt i den kommande godsstrategin. Hur Sverige ska förhålla sig till målen kommer även regeringen, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, att förtydliga i nästa infrastrukturproposition till riksdagen.
Regeringen anser därmed att granskningsrapporten är slutbehandlad.
Riksrevisionens rapport om väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2018
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Hellmark Knutsson, Bolund, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth
Föredragande: statsrådet Eneroth
Regeringen beslutar skrivelse 2017/18:189 Riksrevisionens rapport om väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige