Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:8 Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning Skr. 2018/19:8 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 oktober 2018 Margot Wallström Annika Strandhäll (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Nekad sjuk- och aktivitetsersättning - effekter på inkomst och hälsa (RiR 2018:9). Riksrevisionen har i granskningen analyserat vilka effekter ett nekande av sjukersättning eller aktivitetsersättning har för individens inkomster, hälsa och användning av sjukförsäkringen. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. Det är viktigt att en prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning i pågående sjukfall sker utan onödigt dröjsmål. Riksrevisionen konstaterar mot bakgrund av konsekvenserna för dem som nekas ersättningarna att lättnader i regelverket kan anses väl motiverade och rekommenderar en lagreglerad tidsgräns i sjukförsäkringen inom vilken rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning ska vara prövad. Att regelverket behöver ses över har regeringen konstaterat. Nybeviljande av sjukersättning och aktivitetsersättning är på historiskt låga nivåer, och en översyn av regelverket för sjukersättningen påbörjades därför. I översynen ingår dessutom att analysera eventuella hinder för den som har sjukersättning till en meningsfull sysselsättning. Vad gäller en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjukersättning och aktivitetsersättning bedömer regeringen dock på grundval av Försäkringskassans rapport Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018 att Försäkringskassan numera i högre utsträckning genomför särskild utredning, bl.a. med syfte att utreda möjligheterna att byta ut sjukpenning mot ersättningarna, vid den av Försäkringskassan fastställda tidpunkten än vad som framgår av Riksrevisionens granskning. Riksrevisionen anser vidare att regeringen bör överväga att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning, fristående från handläggningen av sjukskrivningsprocessen. Vad gäller Försäkringskassans processer för beslut om rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning respektive sjukpenning bedömer dock regeringen att det främst är en fråga för myndighetens interna styrning. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Nekad sjuk- och aktivitetsersättning - effekter på inkomst och hälsa RiR 2018:9 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2018 69 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat vilka effekter ett nekande av sjukersättning eller aktivitetsersättning har för individens inkomster, hälsa och användning av sjukförsäkringen. Resultatet från granskningen har redovisats i rapporten Nekad sjuk- och aktivitetsersättning - effekter på inkomst och hälsa (RIR 2018:9). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 24 april 2018. En skrivelse från regeringen med anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionens effektivitetsgranskning ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har tagit emot rapporten, med bortseende från juli och augusti. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning visar att ingenting tyder på att sjukersättning eller aktivitetsersättning utgår till personer med betydande arbetsförmåga. Riksrevisionen konstaterar att ett nekande av ersättningarna i genomsnitt får negativa konsekvenser för individens inkomster. Ett nekande av sjukersättning och aktivitetsersättning kan också få negativa konsekvenser för hälsan. Ju svagare position på arbetsmarknaden personen har, desto större är risken för negativa konsekvenser för inkomst och hälsa. Trots de negativa effekterna för personer som nekas sjukersättning och aktivitetsersättning ges inget stöd för att Försäkringskassan skulle vara för strikt i sina bedömningar i förhållande till regelverket. Det mesta pekar enligt Riksrevisionen på att det föreligger en betydande diskrepans mellan de villkor som reglerar rätten till ersättningarna och människors möjligheter att arbeta. Enligt Riksrevisionen tyder erfarenheterna före och efter borttagandet av den bortre tidsgränsen för sjukpenning på att prövningen av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning inte prövas i samma utsträckning i avsaknad av en bortre tidsgräns. Riksrevisionen rekommenderar ett införande av en lagreglerad tidsgräns för prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att överväga att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en mer fristående process i övergången mellan sjukpenning och sjukersättning eller aktivitetsersättning. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. Det är viktigt att en prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning i pågående sjukfall sker utan onödigt dröjsmål. Den historiskt låga graden av nybeviljande av ersättningarna som Riksrevisionen lyfter fram har också regeringen tidigare konstaterat, och regeringen initierade därför en översyn av regelverket för sjukersättning och möjligheter till en meningsfull sysselsättning för den som uppbär sjukersättning. Enligt Riksrevisionen tyder erfarenheterna före och efter borttagandet av den bortre tidsgränsen för sjukpenning på att prövningen av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning inte prövas i samma utsträckning i avsaknad av en bortre tidsgräns. Som Riksrevisionen noterar gör Försäkringskassan bedömningen att det minskade nybeviljandet 2016 och 2017 beror på en mer korrekt tillämpning av det regelverk som infördes 2008. Det är dock enligt Riksrevisionen sannolikt att även borttagandet av den bortre tidsgränsen haft betydelse för prövningen av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning i långa sjukfall. Efter borttagandet av den bortre tidsgränsen för sjukpenningen införde Försäkringskassan i september 2016 en så kallad särskild utredning, som ska genomföras någon gång mellan dag 366 och 450 i ett sjukfall. Syftet är att förkorta sjukfallet och öka återgången i arbete, men också att utreda möjligheterna att byta ut sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. Riksrevisionen konstaterade att de utredningar som har ersatt den bortre tidsgränsen inte alls föreföll bli genomförda i den utsträckning som kunde förväntas. Regeringen bedömer att Försäkringskassan numera genomför den särskilda utredningen på den av myndigheten utsatta tiden i ökad utsträckning (enligt Försäkringskassans rapport Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018). Riksrevisionen rekommenderar således en lagreglerad tidsgräns för prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning. Regeringen kan efter avslutad översyn av sjukersättningen arbeta vidare med frågan. Vad gäller Försäkringskassans processer för beslut om rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning respektive sjukpenning bedömer regeringen dock att det främst är en fråga för myndighetens interna styrning. Enligt 9 § förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan bestämmer myndigheten själv sin organisation. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser För att bryta den tidigare uppgången i sjukfrånvaron samt minska skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män beslutade regeringen i september 2015 att anta ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Försäkringskassan, arbetsgivare samt hälso- och sjukvården identifierades som de viktigaste aktörerna för att åstadkomma detta. I budgetpropositionen för 2017 utvecklades programmet med fokus på hälso- och sjukvårdens och arbetsgivarens roll i sjukskrivningsprocessen. Arbetsmarknadens parters roll betonades. Åtgärder vidtogs också i syfte att ge unga med funktionsnedsättning eller sjukdom bättre möjligheter att komma i arbete, i stället för att få aktivitetsersättning. Åtgärdsprogrammet utvecklades vidare i Åtgärdsprogram 3.0 - Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum, som presenterades i januari 2018. En del av Åtgärdsprogram 3.0 är ett uppdrag till Försäkringskassan att, inom ramen för sitt lagstadgade samordningsansvar, förstärka arbetet med att ge stöd till individers återgång i arbete. I uppdraget ingår att uppmärksamma och se till att de försäkrade, som kan ha behov av åtgärder och kompetens från Arbetsförmedlingen, får tillgång till detta inom ramen för det nuvarande samarbetet med Arbetsförmedlingen. I åtgärdsprogrammet ingår också en översyn inom Regeringskansliet av sjukersättningen. I översynen ska regelverket för sjukersättningen analyseras för att säkerställa att gränsdragningen mellan vilka långtidssjukskrivna som fortsätter med sjukpenning och vilka som istället beviljas sjukersättning är ändamålsenlig. Man ska även analysera eventuella hinder för den som har sjukersättning att delta i aktiviteter eller att prova på att återgå i arbete, samt analysera behovet av ytterligare åtgärder i syfte att minska antalet långa sjukfall. Båda dessa delar härstammar från att regeringen, nu med stöd från Riksrevisionen, kunnat konstatera det historiskt låga nybeviljandet av sjukersättning och aktivitetsersättning som gällt de senaste åren. Stödet till individen behöver öka och regelverket behöver ses över för att skapa trygghet och se till att rätt person får rätt förmån. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Nekad sjuk- och aktivitetsersättning - effekter på inkomst och hälsa RiR 2018:9 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2018 Närvarande: statsrådet Wallström, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Annika Strandhäll Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning RiR 2018:9