Post 1539 av 7189 träffar
Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar Prop. 2017/18:35
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Prop. 35
Regeringens proposition
2017/18:35
Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar
Prop.
2017/18:35
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 19 oktober 2017
Ylva Johansson
Heléne Fritzon
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändring i utlänningslagen med anledning av ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Förslaget innebär att en utlänning vid in- och utresekontroll, på samma sätt som redan gäller för svenska medborgare, ska vara skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för kontroll av identiteten och resehandlingens äkthet i enlighet med kodexen om Schengengränserna.
Dessutom lämnar regeringen förslag till vissa justeringar av bestämmelser i utlänningslagen och passlagen som hänvisar till en tidigare version av kodexen om Schengengränserna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2018.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 4
2 Lagtext 5
2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) 5
2.2 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302) 7
3 Ärendet och dess beredning 8
4 EU:s gränskodex 8
5 Nationella bestämmelser om gränspassage och pass 9
6 Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar 11
7 Ändrade hänvisningar i utlänningslagen och passlagen 14
8 Konsekvenser av förslagen 14
9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 15
10 Författningskommentar 15
10.1 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) 15
10.2 Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302) 17
Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian Missbruk av svenska pass - Omfattning och åtgärdsförslag (Ds 2015:12) 18
Bilaga 2 Utdrag ur lagförslaget i departementspromemorian Missbruk av svenska pass - Omfattning och åtgärdsförslag 21
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna (departementspromemorian Missbruk av svenska pass - Omfattning och åtgärdsförslag) 22
Bilaga 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) 23
Bilaga 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/458 av den 15 mars 2017 om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller stärkandet av kontroller mot relevanta databaser vid de yttre gränserna 75
Bilaga 6 Sammanfattning av utkast till lagrådsremiss Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar 82
Bilaga 7 Förteckning över remissinstanserna (utkast till lagrådsremiss) 83
Bilaga 8 Lagrådets yttrande 84
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2017 85
Rättsdatablad 86
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
2. lag om ändring i passlagen (1978:302).
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)
dels att nuvarande 9 kap. 8 c § ska betecknas 9 kap. 8 d §,
dels att 1 kap. 16 § och den nya 9 kap. 8 d § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 kap. 8 c §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
16 §
Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).
Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).
9 kap.
8 c §
En utlänning är vid in- eller utresekontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av resehandlingens äkthet, i enlighet med artikel 8.2 b eller 8.3 ib i kodexen om Schengengränserna. Denna skyldighet gäller under förutsättning att utlänningen har en resehandling som är försedd med ett lagringsmedium som innehåller ett fotografi eller fingeravtryck.
När en kontroll enligt första stycket har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
8 d §
Den som har en Schengenvisering är vid in- eller utresekontroll enligt artikel 7.3 i kodexen om Schengengränserna skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av viseringens äkthet i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen), i den ursprungliga lydelsen.
Den som har en Schengenvisering är vid in- eller utresekontroll enligt artikel 8.3 i kodexen om Schengengränserna skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av viseringens äkthet, i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen), i den ursprungliga lydelsen.
Skyldighet att lämna fingeravtryck enligt första stycket gäller även för en utlänning som vid en sådan in- eller utresekontroll inte kan styrka sin identitet och som får kontrolleras i identifieringssyfte i enlighet med artikel 20 i VIS-förordningen.
När en kontroll enligt första eller andra stycket har genomförts, ska de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2018.
2.2 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)
Härigenom föreskrivs att 5 § passlagen (1978:302) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §
En svensk medborgare får inte resa ut ur riket utan att medföra giltigt pass.
Första stycket gäller inte
1. mönstrat sjöfolk på fartyg under tjänstgöring ombord på fartyget eller fiskare under yrkesutövning,
2. medlem av besättning på luftfartyg under tjänstgöring ombord på luftfartyget, om han eller hon har flygcertifikat eller därmed jämförlig handling,
3. den som är medborgare även i en annan stat än Sverige och som medför legitimationshandling som gäller som pass och är utfärdad av en myndighet i den staten,
4. den som reser till någon av de stater mot vilka gränskontroll inte genomförs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex
om Schengengränserna), eller
4. den som reser till någon av de stater mot vilka gränskontroll inte genomförs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), eller
5. den som reser till en annan stat inom Europeiska unionen än en sådan stat som avses i 4 och som medför ett giltigt identitetskort utfärdat av en passmyndighet.
En svensk medborgare ska vid inresa från en annan stat medföra giltigt pass. Detta gäller dock inte
1. om det svenska medborgarskapet kan styrkas på annat sätt, exempelvis genom uppvisande av ett giltigt identitetskort utfärdat av en passmyndighet, eller
2. vid inresa från en stat mot vilken gränskontroll inte genomförs enligt kodexen om Schengengränserna.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2018.
3 Ärendet och dess beredning
I mars 2014 förordnade chefen för Justitiedepartementet en utredare att bistå departementet med att överväga åtgärder för att motverka missbruk av svenska pass (dnr Ju2014/02291/P). Utredaren överlämnade i mars 2015 promemorian Missbruk av svenska pass - Omfattning och åtgärdsförslag (Ds 2015:12). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. I promemorian föreslås bl.a. en ny bestämmelse i utlänningslagen som innebär att utlänningar ska vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för jämförelse med de uppgifter som finns sparade i passet. Ett utdrag ur promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2016/06895/L7).
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 9 mars 2016 förordning (EU) 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), kallad gränskodexen. Förordningen finns i bilaga 4. Den 15 mars 2017 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2017/458 om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller stärkandet av kontroller mot relevanta databaser vid de yttre gränserna. Förordningen finns i bilaga 5. Ändringarna trädde i kraft den 7 april 2017 och innebär bl.a. att resehandlingars äkthet och innehavarnas identitet ska kontrolleras vid gränskontroller med hjälp av biometriska kännetecken.
Inom Justitiedepartementet har mot denna bakgrund ett utkast till lagrådsremiss utarbetats med lagförslag som utgår från förslaget i promemorian men som har anpassats till de nya EU-reglerna. En sammanfattning av utkastets innehåll finns i bilaga 6. Utkastets lagförslag stämmer överens med propositionens, med undantag för att det i utkastet till lagrådsremiss föreslogs att reglerna skulle träda i kraft den 1 januari 2018. Utkastet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissvaren finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2017/03913/L7).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 22 juni 2017 att inhämta Lagrådets yttrande. Lagrådsremissens lagförslag stämmer överens med propositionens, med undantag för att det i lagrådsremissen föreslogs att reglerna skulle träda i kraft den 1 januari 2018. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
4 EU:s gränskodex
Gränskodexens utveckling
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) infördes ett gemensamt regelverk för passage av inre och yttre gränser. Förordningen ändrades väsentligt ett flertal gånger och för att skapa klarhet och överskådlighet antog Europaparlamentet och rådet den 9 mars 2016 en kodifierad version, förordning (EU) 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Bestämmelserna i gränskodexen och dess bilagor består till stora delar av omarbetade bestämmelser från en tidigare gemensam handbok för personers passage av de yttre gränserna samt från delar av Schengenkonventionen.
Kontrollåtgärder vid gränspassage
Enligt artikel 1 i gränskodexen ska ingen gränskontroll göras av personer som passerar de inre gränserna mellan EU:s medlemsstater.
Artiklarna 7-13 innehåller bestämmelser om kontroll vid de yttre gränserna. Artikel 8 reglerar in- och utresekontroll av personer. I artikel 8.1 anges bl.a. att gränstrafiken vid de yttre gränserna ska kontrolleras av gränskontrolltjänstemän. I artikel 8.2 finns bestämmelser om kontroll av personer som har rätt till fri rörlighet enligt unionsrätten. Artikel 8.3 reglerar kontroll av tredjelandsmedborgare.
Ändringar av gränskodexens bestämmelser om in- och utresekontroll
Europaparlamentet och rådet antog den 15 mars 2017 förordning (EU) 2017/458 om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller stärkandet av kontroller mot relevanta databaser vid de yttre gränserna. Ändringarna trädde i kraft den 7 april 2017 och berör artikel 8. Ändringarna innebär bl.a. att om det vid en in- eller utresekontroll råder tvivel om resehandlingens äkthet eller innehavarens identitet så ska man verifiera minst ett av de biometriska kännetecknen i de pass och resehandlingar som utfärdats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna. En sådan verifiering ska enligt den ändrade lydelsen av artikel 8 om möjligt också göras av resehandlingar som inte omfattas av nämnda förordning.
5 Nationella bestämmelser om gränspassage och pass
Kravet på pass vid gränspassage
Nationella bestämmelser om gränspassage finns främst i utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, och i utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF. I passlagen (1978:302) finns dessutom vissa bestämmelser om gränspassage som gäller för svenska medborgare.
I 2 kap. 1 § UtlL föreskrivs att en utlänning som reser in i Sverige ska ha pass. Kravet på pass för inresa i Sverige gäller dock inte för en utlänning som är medborgare i en Schengenstat om han eller hon reser in i Sverige direkt från en Schengenstat (2 kap. 8 § UtlL). I 2 kap. UtlF finns bestämmelser om vilka resehandlingar som godtas som pass.
Biometriska kännetecken i pass
Svenska pass innehåller biometriska kännetecken i form av en ansiktsbild och fingeravtryck (6 och 6 a §§ passlagen). De biometriska kännetecknen sparas på ett lagringsmedium, s.k. chip, i passet. Bestämmelserna i passlagen bygger på den ovan nämnda förordningen (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna, och på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 444/2009 av den 28 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 2252/2004. Även de resehandlingar som Migrationsverket utfärdar, främlingspass och resedokument, innehåller biometriska kännetecken i form av en ansiktsbild och fingeravtryck. Dessutom innehåller pass som utfärdas av länder utanför EU i många fall ett lagringsmedium med biometrisk information i enlighet med FN-organet ICAO:s rekommendationer.
Kontrollåtgärder vid gränspassage
Bestämmelser om kontroll- och tvångsåtgärder finns i 9 kap. UtlL. I 9 kap. 1 § UtlL regleras vilka svenska myndigheter som ansvarar för och medverkar vid kontroll av personer enligt gränskodexen. Polismyndigheten har huvudansvaret för kontrollen. Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket bistår Polismyndigheten vid kontrollerna. Kustbevakningen har dessutom i uppgift att på egen hand utöva personkontroll i samband med in- och utresor som görs med sjötrafik.
Enligt 9 kap. 8 § UtlL får Migrationsverket eller Polismyndigheten under vissa förutsättningar fotografera en utlänning och, om utlänningen fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck. Fotografi och fingeravtryck får tas om utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige, om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § UtlL, eller om det finns grund för att besluta om förvar. I 9 kap. 8 a och 8 b §§ UtlL finns bestämmelser om att ta fotografi och fingeravtryck för lagring i respektive kontroll av uppehållstillståndskort. När en kontroll av ett uppehållstillståndskort har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Enligt 9 kap. 8 c § UtlL är den som har en Schengenvisering vid in- eller utresekontroll enligt gränskodexen skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av viseringens äkthet, i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen). Skyldigheten att lämna fingeravtryck gäller även för en utlänning som vid in- eller utresekontroll inte kan styrka sin identitet och som får kontrolleras i identifieringssyfte i enlighet med artikel 20 i VIS-förordningen. När en kontroll har genomförts ska de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
En svensk medborgare som reser in i eller ut ur Sverige och som måste medföra pass vid resan, ska på begäran låta en passkontrollant ta fingeravtryck och en bild i digitalt format av ansiktet för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns sparade i passet (5 a § passlagen). När kontrollen har genomförts ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som då tagits fram omedelbart förstöras.
6 Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar
Regeringens förslag: En utlänning är vid en in- eller utresekontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av resehandlingens äkthet, i enlighet med gränskodexen. Denna skyldighet gäller under förutsättning att utlänningen har en resehandling som är försedd med ett lagringsmedium som innehåller ett fotografi eller fingeravtryck.
När en kontroll har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Promemorians förslag överensstämmer i stort med regeringens. I promemorians förslag finns ingen hänvisning till gränskodexen.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inte något att invända mot promemorians förslag. Datainspektionen (DI) anser i likhet med utredaren att det är lämpligt att biometriska data som tagits fram för kontroll ska förstöras så snart kontrollen är genomförd. Migrationsverket utgår från att den föreslagna kontrollen av biometri vid de svenska gränserna även omfattar personer som reser med främlingspass eller resedokument som har utfärdats av Migrationsverket. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar anser att det är oklart varför formuleringen "på begäran" som återfinns i 5 a § passlagen inte har överförts till den föreslagna bestämmelsen i utlänningslagen. Rådgivningsbyrån anser att formuleringen "på begäran" bidrar till tydlighet, och att utlänningen - om formuleringen överförs - inte kan anses ha brustit i sin skyldighet att låta en passkontrollant ta hans eller hennes bild eller fingeravtryck om passkontrollanten inte har bett honom eller henne om att få göra det. Svenska Röda Korset påminner om behovet av att upprätthålla skydd och respekt för privat- och familjeliv. Vidare ser Svenska Röda Korset ingen anledning att den föreslagna bestämmelsen inte får samma formulering som 5 a § passlagen, dvs. att skyldigheten för en utlänning att låta en tjänsteman ta ett fotografi och fingeravtryck endast gäller på begäran.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan invändning. Sveriges advokatsamfund anser dock att formuleringen "på begäran", som återfinns i 5 a § passlagen, även bör införas i utlänningslagen för att lagändringarna fullt ut ska motsvara gränskodexen och uppfylla krav på enhetlighet och tydlighet.
Skälen för regeringens förslag: Den ändrade lydelsen av artikel 8 i gränskodexen innebär bl.a. att om det vid en in- eller utresekontroll råder tvivel om en resehandlings äkthet eller innehavarens identitet så ska minst ett av de biometriska kännetecknen i de pass och resehandlingar som utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 2252/2004 verifieras. En sådan verifiering ska om möjligt också göras av resehandlingar som inte omfattas av den förordningen.
Enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen, förkortad RF, är var och en skyddad gentemot det allmänna mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Att ta fingeravtryck är ett sådant kroppsligt ingrepp som omfattas av bestämmelsen. Att fotografera någon utgör däremot inte ett kroppsligt ingrepp i den mening som avses i bestämmelsen. Skyddet enligt 2 kap. 6 § RF är inte absolut. Det får begränsas i lag bl.a. enligt 2 kap. 25 § RF som reglerar skyddet för utländska medborgares fri- och rättigheter.
Genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller Europakonventionen och vissa av dess tilläggsprotokoll som lag i Sverige. Av 2 kap. 19 § RF följer att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Av artikel 8.1 i Europakonventionen framgår att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Denna rättighet inbegriper bl.a. i vissa fall en rätt till skydd mot att bli fotograferad (jfr Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 5 uppl., 2015, s. 377). Likaså får det antas att fingeravtryckstagning omfattas av skyddet enligt artikel 8.1 (jfr prop. 2014/15:32 s. 26). Enligt artikel 8.2 får en offentlig myndighet inte inskränka åtnjutande av rättigheterna enligt första punkten annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. Motsvarande rätt till respekt för privat- och familjelivet, hemmet och korrespondensen gäller enligt artikel 7 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Bestämmelserna i gränskodexen gäller som lag i Sverige och mycket talar för att gränskodexen utgör tillräckligt rättsligt stöd för att fotografera och ta fingeravtryck för kontroll i enlighet med den ändrade lydelsen av artikel 8. Lagstiftaren har dock tidigare bedömt att vissa EU-förordningar med motsvarande utformning bör kompletteras med nationella föreskrifter (se 9 kap. 8 a och 8 c §§ UtlL, prop. 2010/11:123 och prop. 2014/15:32). För tydlighets skull och för att skapa enhetlighet i regelverket bör även de nu aktuella bestämmelserna i gränskodexen kompletteras med nationella föreskrifter.
Som nämnts ovan finns det i passlagen en bestämmelse som innebär att en svensk medborgare är skyldig att låta en passkontrollant ta hans eller hennes fingeravtryck och en ansiktbild för att kontrollera att dessa överensstämmer med de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns sparade i passet. När det gäller utländska medborgare finns det inte någon motsvarande nationell bestämmelse. En ny bestämmelse bör införas i utlänningslagen.
Bestämmelserna i gränskodexen tar sikte på personer som har rätt till fri rörlighet enligt unionsrätten samt tredjelandsmedborgare. Bestämmelsen i utlänningslagen bör därför utformas så att skyldigheten att lämna fingeravtryck och låta sig fotograferas omfattar samtliga utlänningar, i den mån deras resehandlingar är försedda med ett lagringsmedium som innehåller fotografi eller fingeravtryck. Som Migrationsverket påpekar kommer en sådan bestämmelse även att omfatta utlänningar som har beviljats främlingspass eller resedokument av verket.
Till skillnad från när förslagen i promemorian lämnades finns numera bestämmelser i gränskodexen om att en kontroll av biometriska kännetecken i vissa fall ska utföras. Den nya bestämmelsen i utlänningslagen bör därför hänvisa till gränskodexen. Gränskodexen är ständigt föremål för översyn och ändras och kompletteras löpande. För att minska risken för framtida oklarheter eller brister i lagstiftningen vad gäller möjligheten att kontrollera biometriska kännetecken i resehandlingar, finns anledning att undvika att koppla rättsakten i en viss angiven lydelse till den nationella bestämmelsen. Hänvisningen bör i stället vara utformad på så sätt att den avser EU-bestämmelsen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.
Den nya bestämmelsen bör utformas på så sätt att en utlänning vid en in- eller utresekontroll är skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av resehandlingens äkthet, i enlighet med gränskodexen. En passkontrollant kan då med stöd av bestämmelsen begära att den som visar upp ett pass även lämnar fingeravtryck och låter sig fotograferas. Om någon sådan begäran inte har gjorts kan passinnehavaren inte anses ha brustit i sin skyldighet enligt bestämmelsen. Regeringen anser att det är viktigt med en enhetlig utformning av utlänningslagens bestämmelser. Utformningen av bestämmelsen bör därför vara likadan som 9 kap. 8 a och b §§ och hittillsvarande 9 kap. 8 c § UtlL. Mot den bakgrunden bör bestämmelsen inte, som några remissinstanser efterfrågar, utformas på samma sätt som bestämmelsen i 5 a § passlagen, dvs. att uttrycket "på begäran" tas in i paragrafen.
Gränskodexen innehåller inte några föreskrifter om hur fotografiet och fingeravtrycken ska hanteras efter det att kontrollen har genomförts. I likhet med vad som gäller vid kontroll av svenska medborgares pass och vid kontroll av Schengenviseringar och uppehållstillståndskort bör de fingeravtryck och det fotografi som tagits för kontrollen, samt de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen, omedelbart förstöras efter att kontrollen har gjorts.
7 Ändrade hänvisningar i utlänningslagen och passlagen
Regeringens förslag: Hänvisningen till förordning (EG) nr 562/2006 i en upplysningsbestämmelse i utlänningslagen och i en bestämmelse om skyldighet att medföra pass i passlagen ska ersättas med en hänvisning till förordning (EU) 2016/399.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar förslaget utan invändning.
Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 16 § UtlL finns en bestämmelse som upplyser om att det finns bestämmelser om gränspassage i förordning (EG) nr 562/2006. Även i 5 § passlagen finns en hänvisning till den förordningen. Förordning (EG) nr 562/2006 har upphört att gälla och ersatts av en kodifierad version, förordning (EU) 2016/399. Hänvisningen i 1 kap. 16 § UtlL och i 5 § passlagen bör därför ändras. Hänvisningen till den kodifierade EU-förordningen bör vara dynamisk, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
I den hittillsvarande 9 kap. 8 c § UtlL finns en hänvisning till "artikel 7.3 i kodexen om Schengengränserna". I den kodifierade versionen återfinns innehållet som åsyftades med hänvisningen i stället i artikel 8.3. Hänvisningen i 9 kap. 8 c § UtlL bör därför ändras. Det är ändamålsenligt att hänvisningen till den kodifierade EU-förordningen är dynamisk.
8 Konsekvenser av förslagen
Regeringens bedömning: De kostnadsökningar som förslagen kan medföra ryms inom befintliga anslag.
Promemorians bedömning avviker något från regeringens. I promemorian görs bedömningen att viss teknikutbyggnad krävs för att kontroll av biometriska kännetecken i pass ska vara möjlig. Någon uppskattning av kostnaderna för detta lämnas inte.
Remissinstanserna: Kustbevakningen påpekar att om myndigheten förväntas införskaffa utrustning för kontroll av biometrisk information i pass kommer detta att innebära en kostnad.
Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar bedömningen utan invändning. Kustbevakningen påpekar att kostnaden för att ta fingeravtryck inte kan uppskattas. Migrationsverket anser att de kostnadsökningar som följer av den teknikutbyggnad som krävs för att förverkliga förslaget bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet.
Skälen för regeringens bedömning: För att kontrollera biometriska kännetecken i resehandlingar vid gränsen kommer bl.a. viss teknisk utrustning att behöva införskaffas. Som några av remissinstanserna har påpekat kommer detta sannolikt att medföra vissa merkostnader. Dessa kan dock enligt regeringens bedömning antas bli begränsade till sin omfattning. Kostnadsökningarna för berörda myndigheter ska hanteras inom befintliga anslagsramar.
Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten eller miljön.
9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2018.
Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.
Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens utom att det i utkastet föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018.
Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar förslaget och bedömningen utan invändning.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Förordning (EU) 2016/399 trädde i kraft den 12 april 2016 och ändringarna i artikel 8 i kodexen trädde i kraft den 7 april 2017. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 mars 2018.
Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser.
10 Författningskommentar
10.1 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
1 kap.
16 § Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).
Paragrafen innehåller en hänvisning till relevanta EU-bestämmelser om gränspassage för personer. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Ändringen i paragrafen är en följd av att förordning (EG) nr 562/2006 har upphävts och ersatts av en ny kodifierad version, förordning (EU) 2016/399.
9 kap.
8 c § En utlänning är vid in- eller utresekontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av resehandlingens äkthet, i enlighet med artikel 8.2 b eller 8.3 ib i kodexen om Schengengränserna. Denna skyldighet gäller under förutsättning att utlänningen har en resehandling som är försedd med ett lagringsmedium som innehåller ett fotografi eller fingeravtryck.
När en kontroll enligt första stycket har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att ta fingeravtryck och fotografi i samband med in- och utresekontroll. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Enligt första stycket är en utlänning vid in- eller utresekontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Syftet med åtgärden ska vara att kontrollera utlänningens identitet och resehandlingens äkthet. En sådan kontroll får utföras om det råder tvivel om resehandlingens äkthet eller innehavarens identitet. Skyldigheten gäller under förutsättning att utlänningen är innehavare av en resehandling som är försedd med ett lagringsmedium som innehåller ett fotografi eller fingeravtryck. Med fotografera och fotografi avses inte något annat än vad som följer av motsvarande uttryck i 5 a § passlagen (1978:302).
Enligt andra stycket ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen förstöras så fort kontrollen har slutförts. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Det får således inte ske någon lagring av kontrollunderlaget.
8 d § Den som har en Schengenvisering är vid in- eller utresekontroll enligt artikel 8.3 i kodexen om Schengengränserna skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av viseringens äkthet, i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen), i den ursprungliga lydelsen.
Skyldighet att lämna fingeravtryck enligt första stycket gäller även för en utlänning som vid en sådan in- eller utresekontroll inte kan styrka sin identitet och som får kontrolleras i identifieringssyfte i enlighet med artikel 20 i VIS-förordningen.
När en kontroll enligt första eller andra stycket har genomförts, ska de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att ta fingeravtryck av den som har en Schengenvisering i samband med in- och utresekontroll. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Ändringen i första stycket är en följd av att förordning (EG) nr 562/2006 har upphävts och ersatts av en ny kodifierad version, förordning (EU) 2016/399. I den kodifierade versionen finns innehållet som åsyftades med hänvisningen till artikel 7.3 i stället i artikel 8.3.
10.2 Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302)
5 § En svensk medborgare får inte resa ut ur riket utan att medföra giltigt pass.
Första stycket gäller inte
1. mönstrat sjöfolk på fartyg under tjänstgöring ombord på fartyget eller fiskare under yrkesutövning,
2. medlem av besättning på luftfartyg under tjänstgöring ombord på luftfartyget, om han eller hon har flygcertifikat eller därmed jämförlig handling,
3. den som är medborgare även i en annan stat än Sverige och som medför legitimationshandling som gäller som pass och är utfärdad av en myndighet i den staten,
4. den som reser till någon av de stater mot vilka gränskontroll inte genomförs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), eller
5. den som reser till en annan stat inom Europeiska unionen än en sådan stat som avses i 4 och som medför ett giltigt identitetskort utfärdat av en passmyndighet.
En svensk medborgare ska vid inresa från en annan stat medföra giltigt pass. Detta gäller dock inte
1. om det svenska medborgarskapet kan styrkas på annat sätt, exempelvis genom uppvisande av ett giltigt identitetskort utfärdat av en passmyndighet, eller
2. vid inresa från en stat mot vilken gränskontroll inte genomförs enligt kodexen om Schengengränserna.
I paragrafen regleras skyldigheten för svenska medborgare att medföra giltigt pass vid resa till och från Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Ändringen i andra stycket 4 är en följd av att förordning (EG) nr 562/2006 har upphävts och ersatts av en ny kodifierad version, förordning (EU) 2016/399.
Sammanfattning av departementspromemorian Missbruk av svenska pass - Omfattning och åtgärdsförslag (Ds 2015:12)
Uppdraget
Svenska pass är försedda med flera säkerhetsdetaljer och därmed mycket svåra att förfalska. Det har emellertid uppmärksammats att svenska pass missbrukas genom att en annan person än den rättmätige passinnehavaren använder passet för resa, ett tillvägagångssätt som brukar betecknas look-alike.
Mitt uppdrag har varit att överväga åtgärder för att motverka missbruk av svenska pass. I uppdraget har ingått att analysera omfattningen av och orsakerna till missbruket, att göra en internationell jämförelse samt att utifrån den bild som framträder föreslå effektiva åtgärder för att komma tillrätta med problematiken rörande missbruk av svenska pass.
Missbrukets omfattning
Det är inte möjligt att få en säker eller heltäckande bild av hur omfattande missbruket av svenska pass är. Antalet fall av upptäckta missbruk av svenska pass är relativt litet, ca 950 per år. Det finns starka indikationer på att det finns ett stort mörkertal. Det finns däremot inga säkra indikationer på om missbruket ökar eller minskar. Den övervägande formen av missbruk är att ett pass används av annan än den rättmätige ägaren, s.k. look-alike-användning.
Enligt statistik från Frontex ligger svenska dokument på åttonde plats bland de dokument som upptäcks och rapporteras vid de yttre gränserna till Schengenområdet. När det gäller look-alike-missbruk av pass är svenska pass det näst vanligast förekommande efter franska pass.
Det finns nätverk som handlar med svenska pass, i vissa fall synes det vara fråga om handel med pass i syfte att användas vid människosmuggling. Med hög grad av sannolikhet förekommer det också att svenska medborgare lämnar eller lånar ut sina pass med eller utan ersättning till andra personer för att dessa ska kunna resa med passet till Europa och Sverige genom look-alike-användning. Det är inte möjligt att avgöra proportionerna mellan den organiserade handeln med pass och andra former av tillhandahållande av pass.
Av statistiken från Polisen framgår att både antalet utfärdade och förlustanmälda svenska pass har ökat under senare år. Ökningen av antalet utfärdade pass torde främst ha sin förklaring i att tioårspassen successivt har bytts ut mot femårspass. Ökningen av förlustanmälda pass är mindre än ökningen av utfärdade pass. Samtidigt har svenskar resvanor ökat vilket medför en ökad hantering av pass och därmed risker att förlora det.
Den grupp personer som har beviljats ett stort antal pass är relativt liten. Sammantaget kan denna grupp inte stå för någon större del av missbruket av svenska pass.
Sverige har den största andelen utfärdade pass i förhållande till antalet medborgare för 2013. Detta kan till i vart fall viss del förklaras med att svenska pass har en kortare giltighetstid än många andra länders pass. En annan förklaring är att över 1,4 miljoner enskilda medborgare ansökte om och beviljades pass under 2013, vilket i sin tur troligen beror på att svenskar reser mycket utomlands. Hur stor del som är hänförlig till andra orsaker är det svårt att dra några slutsatser om.
När det gäller antalet förlustanmälda pass i relation till antalet utfärdade pass ligger svenska pass på ungefär samma nivå som andra länders pass.
Bakomliggande faktorer till missbruket
Enligt svensk lag finns det inte några begränsningar vad gäller hur många pass en person kan beviljas efter upprepade förlustanmälningar. Det saknas också bestämmelser som uppställer hinder för beviljande av pass för en person som tidigare har konstaterats missbruka pass. Sådana bestämmelser finns i några andra länders lagstiftning, t.ex. i norsk och nederländsk lagstiftning. Svensk lagstiftning torde därmed i någon mån bidra till missbruket av svenska pass. Svensk lagstiftning är dock inte unik i detta avseende, t.ex. har finsk och dansk lagstiftning inte heller några sådana begränsningar. Dessa länders pass förekommer dock varken hos Frontex eller den turkiska polisens sammanställning över de mest missbrukade resedokumenten.
Ett stort antal människor i världen är på flykt och många av dem vill resa till Europa. Sverige tar emot många asylsökande. Många migranter är hänvisade till att använda sig av oriktiga resehandlingar om de vill ta sig till Sverige, eftersom de oftast inte beviljas visum för resan till Sverige. Det är sannolikt att de som vill till Sverige efterfrågar svenska resehandlingar i större utsträckning i förhållande till andra länders handlingar, vilket bekräftats av bl.a. turkisk polis. Flyktingars resväg och resmål torde därmed vara av avgörande betydelse för att just svenska pass missbrukas.
Genom de kriminella nätverk som finns etablerade både i Sverige och i andra länder finns det upparbetade kanaler genom vilka migranter kan förses med pass. Även tillgången till och möjligheten att distribuera välliknande look-alike-pass torde vara avgörande orsaker till missbruket av svenska pass.
Upptäcktsrisken för den som säljer eller lånar ut sitt pass i missbrukssyfte respektive för den som handlar med pass är låg. Det beror bl.a. på att det saknas riktlinjer inom Polisen om vilka åtgärder som ska vidtas med pass som har beslagtagits utomlands p.g.a. misstänkt missbruk och att frågan, trots underrättelseuppgifter om en organiserad handel med pass inte verkar vara prioriterad. Denna låga upptäcktsrisk tillsammans med det förhållandevis låga straff som kan komma ifråga för den som lämnar ut sitt pass till annan för missbruk, kan bidra till missbruket av svenska pass.
Det är svårt att peka ut en särskild faktor som orsaken till missbruket av svenska pass. Troligen är det flera samverkande faktorer som möjliggör missbruket.
Förslag
Utökad kontroll
- Sverige bör verka för att kontroll av biometrisk information i pass införs vid de yttre gränserna till hela Schengenområdet.
- I avvaktan på gemensamma regler för Schengenområdet bör en obligatorisk kontroll av fingeravtryck införas vid inresa till Sverige från tredje land. På sikt bör det övervägas om sådan kontroll ska ske även vid utresa.
- Utlänningar ska, på samma sätt som redan gäller för svenska medborgare, vara skyldiga att lämna fingeravtryck och låta sig fotograferas av passkontrollant för jämförelse med de uppgifter som finns sparade i passet.
- Den särskilda avgiften för transportör som brustit i sin kon-trollskyldighet av utlänningars resehandlingar bör även gälla fall där beslut om utvisning fattats p.g.a. att en utlänning saknar pass eller nödvändiga tillstånd.
Begränsning av tillgången till pass
- Svenska medborgare ska som huvudregel endast ha rätt till tre vanliga pass under en femårsperiod. Den som ansöker om ytterligare pass ska endast ha rätt till provisoriskt pass för särskild resa.
- Giltighetstiden för pass till barn under sex år bör begränsas till två år, medan giltighetstiden för pass till barn mellan sex och tolv år bör bestämmas till tre år.
- Vid utfärdande av provisoriskt pass ska alltid ett annat giltigt pass återkallas och därmed spärras i nationella och internationella databaser över stöld- och förlustanmälda resehandlingar.
- En sökande ska kunna styrka sin ansökan om provisoriskt pass genom att visa upp flygbiljetter eller annan dokumentation för den resa som ansökan avser.
Utdrag ur lagförslaget i departementspromemorian Missbruk av svenska pass - Omfattning och åtgärdsförslag
Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)
dels att 19 kap. 2 § och 5 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en paragraf, 9 kap. 8 c §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
- - -
9 kap.
8 c §
Utlänning är vid in- eller utresekontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns sparade i passet. Denna skyldighet gäller under förutsättning att utlänningen är innehavare av ett pass försett med lagringsmedium som innehåller ansiktsbild och/eller fingeravtryck.
När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska de fingeravtryck och den ansiktsbild som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
- - -
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
Förteckning över remissinstanserna (departementspromemorian Missbruk av svenska pass - Omfattning och åtgärdsförslag)
Följande remissinstanser har kommit in med yttrande över departementspromemorian: Riksdagens ombudsmän, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Kustbevakningen, Migrationsverket, Datainspektionen, Sveriges ambassad Washington, Sveriges ambassad Kairo, Sveriges ambassad Athen, Sveriges ambassad Amman, Sveriges generalkonsulat Istanbul, Sveriges ambassad Bangkok, Sveriges ambassad Berlin, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Tullverket, Skatteverket, Transportstyrelsen, Sveriges advokatsamfund, Facket för service och kommunikation (SEKO), Tull-Kust, Scandinavian Airlines System (SAS), Föreningen för Svenskar i Världen, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd - FARR, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar samt Svenska Röda Korset.
Fackförbundet ST, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Svenska Polisförbundet, Swedavia, Svenska Flygbranschen, Rädda Barnen, Sveriges kristna råd, Amnesty International och UNHCR (regionala representation i norra Europa) har inbjudits att lämna synpunkter men avstått.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/458 av den 15 mars 2017 om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller stärkandet av kontroller mot relevanta databaser vid de yttre gränserna
Sammanfattning av utkast till lagrådsremiss Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar
I utkastet till lagrådsremiss lämnas förslag till ändring i utlänningslagen med anledning av ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Förslaget innebär att en utlänning vid in- och utresekontroll ska vara skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för kontroll av identiteten och resehandlingens äkthet i enlighet med kodexen om Schengengränserna.
Dessutom lämnas förslag till vissa justeringar i utlänningslagen och passlagen med anledning av att en ny kodex om Schengengränserna antogs 2016.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Förteckning över remissinstanserna (utkast till lagrådsremiss)
Följande remissinstanser har kommit in med yttrande över utkastet till lagrådsremiss: Riksdagens ombudsmän, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Migrationsverket, Datainspektionen, Barnombudsmannen, Tullverket, Sveriges advokatsamfund och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd - FARR och Svenska Röda Korset har inbjudits att lämna synpunkter men avstått.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-08-24
Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Lennart Hamberg samt justitierådet Anita Saldén Enérus.
Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar
Enligt en lagrådsremiss den 22 juni 2017 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
2. lag om ändring i passlagen (1978:302).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga
Christina Blomberg.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2017
Närvarande: statsrådet Y Johansson, ordförande, och statsråden Lövin,
M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth
Föredragande: statsrådet Fritzon
Regeringen beslutar proposition 2017/18:35 Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EU-regler
Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
32016R0399
32017R0458
Lag om ändring i passlagen (1978:302)
32016R0399