Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2017/18:84 Riksrevisionens rapport om karriärstegsreformen och lärarlönelyftet Skr. 2017/18:84 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 januari 2018 Stefan Löfven Helene Hellmark Knutsson (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet - högre lön men sämre sammanhållning (RiR 2017:18). Riksrevisionens övergripande bedömning är att granskningen visar att regeringens lönemässiga målsättningar med reformerna till stor del har uppnåtts hittills men att det skett till priset av ett försämrat arbetsklimat bland lärarna. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser om att lärarnas löner har ökat till följd av lärarlönelyftet men noterar, som Riksrevisionen också påtalat, att reformen inledningsvis även kan ha skapat en viss uppdelning inom lärarkåren. Däremot gör regeringen en annan bedömning än Riksrevisionen om vilka åtgärder som bör vidtas för att öka reformernas legitimitet och skapa en tydligare styrning. Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens första rekommendation att regeringen bör överväga att reglera lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare och ger en tydlig differentiering av lönepåslagen. Regeringen menar att det är arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen och att en sådan förändring skulle innebära ett alltför omfattande ingrepp i lönebildningen. Regeringen instämmer inte heller i Riksrevisionens andra rekommendation att regeringen bör överväga att skapa en gemensam uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer. Lärarlönelyftet är en ny reform som endast funnits i drygt ett år och bör nu få viss tid på sig för att de önskvärda resultaten ska uppnås. Regeringens avsikt är att göra en mer omfattande utvärdering av lärarlönelyftets effekter när reformen har funnits i tre år. Slutligen instämmer inte regeringen i Riksrevisionens tredje rekommendation att regeringen bör ge utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (U2016:06) ett mer förutsättningslöst uppdrag att, med beaktande av Skolkommissionens förslag, undersöka om det är möjligt att även överväga ändringar av gällande regelverk för karriärstegsreformen och/eller lärarlönelyftet för att reformerna ska samverka på bästa sätt. Utredarens uppdrag har utformats så omfattande som möjligt mot bakgrund av att karriärstegsreformen och lärarlönelyftet har funnits olika lång tid. Det är enligt regeringens mening inte aktuellt att ge ett ännu mer omfattande uppdrag till utredningen än vad som redan lämnats. Om det visar sig att effekterna av reformen uteblir och att det finns behov av att i framtiden se över och justera reformen behöver en sådan justering som framgått göras i nära dialog med arbetsmarknadens parter eftersom lärarlönelyftet tagits fram i dialog med parterna och lönebildningsprocessen även fortsättningsvis ska vara en partsfråga. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet 4 3 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 4 3.1 Bakgrund och syfte med granskningen 4 3.2 Granskningens resultat 5 3.3 Riksrevisionens rekommendationer 5 4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 4.1 Övergripande iakttagelser 6 4.2 Rekommendationen att överväga att låta alla legitimerade lärare eller motsvarande omfattas av lärarlönelyftet 8 4.3 Rekommendationen att överväga gemensamma kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer 9 4.4 Rekommendationen att ge en särskild utredare ett mer förutsättningslöst uppdrag att undersöka möjliga ändringar i gällande regelverk 11 5 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 12 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet - högre lön men sämre sammanhållning 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 2018 90 1 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen överlämnade den 26 september 2017 Riksrevisionens granskningsrapport Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet - högre lön men sämre sammanhållning (RiR 2017:18) till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilagan. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse. En skrivelse från regeringen med anledning av en granskningsrapport ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har tagit emot rapporten. 2 Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet Riksrevisionen har granskat regeringens satsningar på karriärsteg för lärare och höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier. Riksrevisionen använder begreppen karriärstegsreformen och lärarlönelyftet i sin rapport, varför samma begrepp används i denna skrivelse. Karriärstegsreformen regleras i förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare och förordningen (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden. Lärarlönelyftet regleras i förordningen (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier. 3 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3.1 Bakgrund och syfte med granskningen Syftet med Riksrevisionens granskning av karriärstegsreformen och lärarlönelyftet har varit att undersöka om reformerna har skapat förutsättningar för att öka läraryrkets attraktionskraft. I sin granskning har Riksrevisionen i huvudsak bedömt hur reformerna har påverkat lärarnas löner, hur regeringens styrning påverkat skolhuvudmännens genomförande av reformerna, hur skolhuvudmännen har genomfört reformerna samt om reformerna har skapat en tydlig karriärväg för lärare. Riksrevisionen har gjort en analys av lärarnas löner baserad på individdata från Statistiska centralbyrån (SCB). Riksrevisionen har också genomfört webbenkäter och intervjuer med rektorer och med skol- och förvaltningschefer. Intervjuer har även gjorts med tjänstemän från Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet), Statens skolverk samt företrädare för arbetsmarknadens parter. Granskningen omfattar regeringen, Regeringskansliet och skolhuvudmännen. Riksrevisionen konstaterar att Skolverket visserligen har ett ansvar för administrationen av statsbidragen och uppföljning av reformerna, men att myndigheten bedöms ha en liten påverkan på utfallet av reformerna. Myndigheten omfattas därför inte av granskningen. 3.2 Granskningens resultat Riksrevisionens övergripande bedömning är att de lönemässiga utfallen i huvudsak är gynnsamma för läraryrkets attraktionskraft. Karriärstegsreformen har ökat lärarnas generella lönenivå och lärarnas relativlöner i förhållande till andra jämförbara yrken, och det är troligt att lärarlönelyftet kommer att öka lärarnas generella lönenivå och relativlöner ytterligare. Lärarlönelyftet bedöms skapa bra förutsättningar för att läraryrkets attraktionskraft ska öka. Riksrevisionens bedömning är att lärarlönelyftet liksom karriärstegsreformen har försämrat sammanhållningen mellan lärare. I kombination med varandra upplevs reformerna ha skapat en alltför tydlig uppdelning mellan de lärare som har respektive inte har tagit del av statsbidragen och därmed skiljts ut som kompetenta eller icke kompetenta och som bättre eller sämre lärare. Riksrevisionen konstaterar att det är svårt att avgöra om det är regeringens utformning av lärarlönelyftet, de förväntningar som fanns på reformen eller skolhuvudmännens sätt att fördela löneökningarna i lärarlönelyftet som har skapat ett missnöje bland lärarna. Som ett mått på läraryrkets attraktionskraft har Riksrevisionen undersökt antalet sökande till lärarutbildningarna och deras kvalifikationer. Riksrevisionens bedömning är att det är svårt att dra slutsatser om det skett några förändringar vad gäller antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningarna eller deras kvalifikationer jämfört med övriga sökande till högskolan. Analyserna ger inte heller något klart stöd för att de sökandes kvalifikationer har förbättrats. Andra mått på ett yrkes attraktionskraft är hur många som stannar i yrket och hur många av de personer som tidigare lämnat ett yrke som kan tänka sig att återvända. Riksrevisionens bedömning är att det finns indikationer på att reformerna kan påverka lärares vilja att stanna kvar och att återvända till yrket. 3.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen: * För att motverka den uppdelning av lärarkåren som karriärstegsreformen och lärarlönelyftet bidragit till och samtidigt behålla möjligheten att premiera skickliga lärare, bör regeringen överväga att reglera lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare eller motsvarande och ger en tydlig differentiering av de lönepåslag som möjliggörs av statsbidraget. * Regeringen bör överväga att skapa en gemensam uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer som omfattar både karriärstegsreformen och lärarlönelyftet. Regeringen bör därför överväga att reglera vilka kvalifikationer som ska uppnås för att kunna ta del av lärarlönelyftet och vad som utöver detta krävs för att få en karriärstegstjänst. Regeringen kan även överväga att reglera hur de lönepåslag som statsbidraget för lärarlönelyft möjliggör ska kunna fördelas till förstelärare och lektorer. * Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (U2016:06) ett mer förutsättningslöst uppdrag att, med beaktande av Skolkommissionens förslag, undersöka om det är möjligt att göra ändringar av gällande regelverk för karriärstegsreformen och/eller lärarlönelyftet för att reformerna ska samverka på bästa sätt. 4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4.1 Övergripande iakttagelser Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande bedömning att de lönemässiga målsättningarna för karriärstegsreformen och lärarlönelyftet hittills till stor del har uppnåtts. Lönestrukturstatistik från SCB visar att mellan 2015 och 2016 ökade lärares löner mest av alla yrken med krav på högskolekompetens i Sverige. Väsentligt många fler lärare har fått ta del av lärarlönelyftet än av karriärstegsreformen. De lärare som fått ta del av både lärarlönelyftet och karriärstegsreformen har fått stora lönepåslag. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är gynnsamt för yrkets attraktivitet. Riksrevisionen konstaterar att det initialt fanns kritik mot de lönepåslag som förstelärare fick men att den kritiken med tiden har lagt sig. Nu gör Riksrevisionen bedömningen att lärarlönelyftet inledningsvis har försämrat sammanhållningen mellan lärare. Regeringen vill understryka att lärarlönelyftet är en ny reform som infördes under hösten 2016 och att det är först under 2017 som hela det avsatta statsbidraget betalats ut. Det är därför viktigt att lärarlönelyftet får tid att etableras. Skolhuvudmän och rektorer måste också få tid att hitta ändamålsenliga sätt att använda reformen på, vilket bl.a. kan bidra till att öka reformens legitimitet bland lärarna. Riksrevisionen har analyserat hur antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna har förändrats sedan reformerna infördes. I rapporten konstateras att antalet förstahandsval till lärarutbildningarna har ökat, framför allt till förskollärarutbildningen, men att det finns liknande trender för utbildningar till jurist, socionom och läkare varför det är svårt att hitta stöd för att karriärstegsreformen har påverkat antalet sökande. Utbildningsdepartementets egen genomgång av SCB:s och Universitetskanslersämbetets statistik visar att intresset för grund- och ämneslärarutbildningarna har ökat de senaste åren medan intresset för förskollärarutbildningen har mattats av något. En analys av antalet förstahandssökande till ämnes- och grundlärarutbildningarna visar i stället att dessa ökat mer än till andra jämförbara utbildningar som leder till en yrkesexamen, såsom t.ex. jurist-, läkar- och socionomutbildningarna. Denna ökning har skett samtidigt som regeringen kraftigt byggt ut lärarutbildningarna. Utvecklingen av behöriga förstahandssökande till några olika yrkesexamensprogram Källa: Universitetskanslersämbetets statistikdatabas. Enheten är index med 2012 som referensår. Antalet förstahandssökande till samtliga lärarutbildningar höstterminen 2017 uppgick till 19 100 personer vilket motsvarar en ökning om 70 procent sedan 2011. Höstterminen 2017 antogs närmare 13 200 personer vilket motsvarar en ökning om 43 procent sedan 2011. Trots utbyggnaden har söktrycket till lärarutbildningen alltså ökat. Det finns dock många faktorer som påverkar intresset för ett yrke och för en utbildning. Konjunkturläge, löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö samt kvalitet på utbildningen är några exempel. Dessa faktorer måste samverka för att intresset för läraryrket och lärarutbildningen ska öka. Det är därför svårt att med säkerhet säga om karriärstegsreformen och lärarlönelyftet i sig har lett till eller kommer att leda till ett ökat söktryck på lärarutbildningarna. Regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder för att öka läraryrkets attraktivitet, varav karriärstegsreformen och lärarlönelyftet är två av de viktigaste. Riksrevisionen redogör i sin rapport för uppgifter från SCB som visar att 71 procent av de lärare som började arbeta som lärare 2010 finns kvar i yrket fem år senare. År 2016 kunde 60 procent av de lärare som lämnat skolans värld tänka sig att återvända och under 2016 återvände 40 procent fler lärare till skolan än 2014. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att reformerna kan ha påverkat lärares vilja att stanna kvar och återvända till yrket, dvs. på ett positivt sätt. Regeringen vill dock understryka att det också finns andra parametrar som kan vara bidragande orsaker till att fler väljer läraryrket. Det handlar t.ex. om utvecklingen av arbetsmarknaden i övrigt, regeringens satsning på att bygga ut lärarutbildningen och på att skapa flexiblare vägar in i yrket för att motverka lärarbristen. 4.2 Rekommendationen att överväga att låta alla legitimerade lärare eller motsvarande omfattas av lärarlönelyftet Som framgår av budgetpropositionerna för 2015, 2016 och 2017 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16, prop, 2015/16:1 utg.omr. 16 och prop. 2016/17:1 utg.omr. 16) är det övergripande syftet med lärarlönelyftet att höja läraryrkets attraktivitet och därmed i förlängningen bidra till ett högre kunskapsresultat för eleverna. Reformen innebär att medel i form av statsbidrag tillförs för höjda löner till vissa lärare i syfte att premiera skicklighet och utveckling i yrket. Statsbidraget ger skolhuvudmännen utrymme och möjlighet att fördela löneökningar till särskilt kvalificerade lärare på ett ändamålsenligt sätt utifrån verksamhetens behov. Modellen för lärarlönelyftet har tagits fram i dialog med de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan och lärarnas fackliga organisationer: Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Almega, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Eftersom parterna har det övergripande ansvaret för att medel för höjda löner kommer lärarna till del har det varit avgörande för regeringen att välja en modell för satsningen som också parterna själva har bidragit till. Det ger reformen legitimitet. Samtidigt har det också varit viktigt att hitta en modell som säkerställer regeringens behov av att kunna följa och styra de statligt avsatta medlen så att syftet med reformen uppnås. En självklar utgångspunkt för satsningen är att svensk lönebildning ska skötas av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden (se t.ex. 2015 års ekonomiska vårproposition, prop. 2014/15:100 s. 53 f). Lärarlönelyftet innebär inte någon övergång till en statlig lönepolitik inom skolan. Samtidigt har inte avsikten varit att villkorslöst fördela medel till skolhuvudmännen för att höja lärarnas löner. Därför har regeringen valt att utforma ett frivilligt statsbidrag till skolhuvudmännen som regleras i en förordning. På så sätt finns ett tydligt och transparent regelverk för reformen. Kriterierna för lärarlönelyftet som regeringen och arbetsmarknadens parter tagit fram reglerar villkoren för statsbidraget, men lönesättningen på individnivå är skolhuvudmannens och rektors ansvar. Med lärarlönelyftet vill regeringen stimulera skolhuvudmän att ge högre lön till lärare som är särskilt kvalificerade för verksamheten och den undervisning som bedrivs genom att de har visat intresse för och god förmåga till att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor och därigenom har förbättrat elevernas studieresultat, eller måluppfyllelse i förskolan. Regeringens satsning på 3 miljarder kronor räcker till högre löner för ca 60 000 lärare. Om det finns fler lärare som anses behöva ett lönelyft måste det ansvaret tas av skolhuvudmannen. Det finns exempel på kommuner där det statliga lärarlönelyftet har stimulerat huvudmän att satsa på egna lärarlönelyft, vilket innebär att fler särskilt kvalificerade lärare fått höjd lön. Eftersom kriterierna för att komma i fråga för höjd lön inom lärarlönelyftet främst bedöms kunna uppfyllas av personer som har varit verksamma i yrket en viss tid kan det antas att många lärare som inte omfattas av kriterierna i dag så småningom kommer att kunna omfattas av dem. Därför är det rimligt att anta att efter hand kommer allt fler lärare att ha fått ta del av statsbidraget för höjda lärarlöner. På sikt, när modellen för satsningen etablerats och fungerar, är avsikten att medlen ska fördelas till skolhuvudmännen via det generella statsbidraget till kommunerna som lämnas inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Skolhuvudmännen kan synliggöra och belöna de lärare som är särskilt kvalificerade för verksamheten och den undervisning som bedrivs och som i övrigt uppfyller de kriterier som gäller för att komma i fråga för höjd lön. För att dessa lärares kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara i verksamheten och därmed bidra till förbättrade kunskapsresultat är det således viktigt att initiativet till en lönehöjning kommer från skolhuvudmännen. Därför måste skolhuvudmannen eller rektor fatta beslutet om vilka lärare som ska komma i fråga för höjd lön. Statsbidragen ska bidra till löneökningar som sammanlagt överstiger den lön som annars skulle ha utgått enligt den ordinarie lönerevisionen med minst 2 500 kronor och högst 3 500 kronor per månad och lärare. Att justera lärarlönelyftet, så att regelverket anger att alla lärare ska omfattas av höjda lärarlöner och vilka konkreta lönepåslag det i så fall skulle handla om, skulle innebära ett omfattande ingrepp från statens sida i den svenska lönebildningsmodellen. I Riksrevisionens granskning konstateras att en majoritet av skolhuvudmännen och rektorerna upplever att både lärarlönelyftet och karriärstegsreformen har påverkat möjligheten att skapa en lönestruktur som motsvarar lärarnas prestationer och arbetsuppgifter positivt samt att de lönemässiga utfallen av reformerna i huvudsak är gynnsamma för läraryrkets attraktionskraft. Mot denna bakgrund instämmer regeringen inte i Riksrevisionens rekommendation att överväga att reglera lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare eller motsvarande eller att reglera lärarlönelyftet så att det ger en tydlig differentiering av de lönepåslag som möjliggörs av statsbidraget. 4.3 Rekommendationen att överväga gemensamma kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer Syftet med karriärstegsreformen är att stimulera skolhuvudmän att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. På så sätt kan lärare ges möjlighet att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen. Detta dels genom att forskarutbildade lärare ges möjlighet att anställas som lektorer i skolan, dels genom att det har införts förstelärare som är ett mer praktiknära karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. Kriterierna för en förstelärare utgörs av kvalifikationer som ska ligga till grund för en anställning eller en befattning som i allt väsentligt innebär att läraren fortsätter att arbeta med undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Läraren bör bl.a. genom dokumentation kunna redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom skolväsendet och ha visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat för att kunna omfattas av definitionen av en förstelärare enligt statsbidragsförordningen. Kriterierna för lärarlönelyftet syftar till att stimulera skolhuvudmännen att ge särskilt kvalificerade lärare högre lön, för att därigenom bidra till en ökad kvalitet i undervisningen, förbättrade kunskapsresultat och verksamhetens utveckling i övrigt. De är utformade för att kunna fungera med hänsyn till de arbetsuppgifter en lärare redan har och ska kunna uppfyllas av personer som har varit yrkesverksamma en tid. Kriterierna anger vad som krävs för att kunna komma i fråga för höjd lön och har som tidigare nämnts tagits fram i dialog med arbetsmarknadens parter och de har förankrats hos alla aktörer. I denna dialog framförde parterna också önskemål om att satsningen på höjda lärarlöner skulle vara en tydlig separat satsning i relation till karriärstegsreformen men också att reformerna skulle kunna kombineras. Både karriärstegsreformen och lärarlönelyftet ska på olika sätt kunna bidra till att möta varje skolhuvudmans behov av kompetensförsörjning och utveckling. Det är därför viktigt att båda reformerna har kriterier som kan tillämpas av skolhuvudmannen på ett ändamålsenligt sätt. För att lärarlönelyftet ska kunna användas för att premiera skicklighet och utveckling i yrket har regeringen, tillsammans med arbetsmarknadens parter, utformat reformen så att det är skolhuvudmännen som bedömer om en lärare uppfyller kriterierna för att kunna komma i fråga för högre lön. Enligt förordningen om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier kan statsbidrag för lärarlönelyftet kombineras med statsbidrag för karriärstegsreformen, dvs. en lärare kan omfattas av båda statsbidragen. Mot bakgrund av ovanstående instämmer därför inte regeringen i Riksrevisionens rekommendation att överväga att skapa en gemensam uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer som omfattar både karriärstegsreformen och lärarlönelyftet. Följaktligen överväger inte regeringen att reglera vilka kvalifikationer som ska uppnås för att kunna ta del av lärarlönelyftet och vad som utöver detta ska krävas för att få en karriärtjänst. Regeringen överväger inte heller att reglera hur de lönepåslag som statsbidraget för lärarlönelyftet möjliggör ska kunna fördelas till förstelärare och lektorer. Regeringen vill också återigen framhålla att lärarlönelyftet är en ny reform som endast funnits i drygt ett år. Många skolhuvudmän och rektorer har genomfört ett omfattande arbete för att genomföra reformen och bör nu få viss tid på sig för att de önskvärda resultaten ska uppnås. Till skillnad från Riksrevisionen bedömer regeringen därför att det inte är ändamålsenligt att i dagsläget genomföra förändringar av den reformen. Regeringens avsikt är att göra en mer omfattande utvärdering av lärarlönelyftets effekter när reformen har funnits i tre år. I sammanhanget kan dock nämnas att en särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera om eventuella justeringar av karriärvägssystemet behöver göras för att det på bästa sätt ska samverka med lärarlönelyftet (se vidare nästa avsnitt). 4.4 Rekommendationen att ge en särskild utredare ett mer förutsättningslöst uppdrag att undersöka möjliga ändringar i gällande regelverk Karriärstegsreformen infördes 2013. Statskontorets regelbundna uppföljningar av reformen (U2014/04127/S) visar bl.a. att trots att reformen har haft ett brett deltagande och har gett ett positivt avtryck på lärarnas löner har skolhuvudmännen inte lyckats skapa legitimitet för reformen bland lärarna. I Skolkommissionens delbetänkande Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet (SOU 2016:38) från maj 2016 föreslås att ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare ska inrättas. Inom ramen för programmet ska det finnas ett antal kvalifikationsnivåer som ska vara tydligt definierade med beskrivningar av vad lärare och skolledare bör kunna och ha kompetens att göra. I många länder åtföljs karriär- eller utvecklingssteg av fastställda lönepåslag med hjälp av liknande modeller som de som används i karriärstegsreformen. Skolkommissionen konstaterar dock att de behov som finns av att premiera utveckling och ökat ansvarstagande ska tillvaratas inom den reguljära lönebildningsprocessen. Mot denna bakgrund gav regeringen i september 2016 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. undersöka om det är möjligt att, med beaktande av Skolkommissionens förslag, åtgärda uppmärksammade brister genom ändringar av gällande regelverk för karriärstegsreformen, att analysera om eventuella justeringar av karriärvägssystemet behöver göras för att det på bästa sätt ska samverka med lärarlönelyftet och att lämna nödvändiga författningsförslag (Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, Dir. 2016:76). Av direktiven framgår att för att karriärstegsreformen och lärarlönelyftet ska få positiva effekter för såväl den enskilda lärarens yrkesutveckling som för hela skolans verksamhet är det viktigt att analysera hur de två satsningarna kan samverka för att bidra till bästa möjliga skolutveckling. Det framgår vidare att utredaren ska arbeta i dialog med dem som medverkar i den nationella samlingen för läraryrket, där de förhandlande parterna på arbetsmarknaden ingår. Där framgår också att en utgångspunkt fortsatt ska vara att svensk lönebildning ska skötas av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden. Den 1 december 2017, dvs. efter att Riksrevisionen överlämnande sin granskningsrapport, redovisade Statskontoret sin första uppföljning av lärarlönelyftet. Rapporten visar att över 90 procent av alla huvudmän har tagit del av statsbidraget för höjda lärarlöner. Lärarlönelyftet har bidragit till kraftigt ökade löner för lärare och ökad lönespridning inom lärarkollektivet. Statskontoret konstaterar dock att lärarlönelyftet inte har fördelats med hänsyn till elevers behov och förutsättningar och att reformen har gett få konkreta avtryck i verksamheten. Statskontorets bedömning är att om satsningen ska bli framgångsrik krävs en genomtänkt strategi och ansvarsfördelning mellan skolhuvudman och rektor. Regeringens bedömning är att lärarlönelyftet är en ny reform som behöver tid att etableras. Därför är det enligt regeringens mening inte aktuellt att ge ett ännu mer omfattande uppdrag till utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner än vad som redan lämnats. Utredarens uppdrag har utformats så omfattande som möjligt mot bakgrund av att karriärstegsreformen och lärarlönelyftet har funnits olika lång tid. Om det visar sig att effekterna av reformen uteblir och att det finns behov av att i framtiden se över och justera reformen behöver en sådan justering som framgått göras i nära dialog med arbetsmarknadens parter eftersom lärarlönelyftet tagits fram i dialog med parterna och lönebildningsprocessen även fortsättningsvis ska vara en partsfråga. Mot denna bakgrund, men också med hänsyn till vad regeringen anför i avsnitt 4.2, kan regeringen därför inte instämma i Riksrevisionens rekommendation att komplettera utredningsuppdraget med ett mer förutsättningslöst uppdrag. Regeringen kommer dock att noga följa upp reformen och eventuella behov av förändringar. 5 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen avvaktar nu de eventuella förslag som utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner lämnar i sitt slutbetänkande och fortsätter arbetet med Skolkommissionens förslag. Regeringen kommer också att noga följa utvecklingen av lärarlönelyftet, bl.a. genom de utvärderingar av statsbidrag till höjda lärarlöner som Statskontoret genomför och genom Skolverkets regelbundna uppföljningar av dels hur statsbidraget använts, dels hur skolhuvudmännen har följt villkor och regelverk för statsbidraget. Om det visar sig behövas ytterligare åtgärder för att reformerna ska samverka på bästa sätt kommer regeringen att överväga detta. I promemorian Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (U2015/05040/UH) föreslogs att regeringen bör låta utvärdera effekterna av lärarlönelyftet efter tre år. Regeringen instämmer i promemorians förslag att det kan vara en lämplig tidpunkt för en sådan utvärdering. Med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet - högre lön men sämre sammanhållning Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Hellmark Knutsson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om karriärstegsreformen och lärarlönelyftet.