Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:29 Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel Skr. 2018/19:29 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 december 2018 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Mervärdesskatten (nedan kallad momsen) på livsmedel är sedan den 1 januari 1996 nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen har granskat den nedsatta momsen på livsmedel med avseende på dess priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet. Riksrevisionen motiverar granskningen bl.a. med att nedsättningen kostar stora belopp samt att det är drygt 20 år sedan livsmedelsmomsen sattes ned, och ändå har inte dess effekt på priserna utvärderats. Granskningen har utgått från följande revisionsfråga: Är nedsatt moms på livsmedel en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och låginkomsthushåll? Riksrevisionens slutsats är att den nedsatta momsen inte är ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften för barnfamiljer och låginkomsthushåll. Andra grupper än målgrupperna tillgodogör sig en stor del av stödet. Riksrevisionen bedömer att ungefär hälften av skatteutgiftens ca 27 miljarder kronor skulle kunna sparas årligen genom att i stället använda en kombination av alternativa fördelningspolitiska stöd. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen "tar initiativ till att utreda nedsatt moms på livsmedel och avgöra om motivet alltjämt är att stödja barnfamiljer och låginkomsthushåll samt i sådana fall överväga andra sätt att stödja dessa hushåll". Regeringen anser att det är bra att Riksrevisionen har granskat hur den sänkta momsen på livsmedel fungerar som fördelningspolitisk åtgärd. Rapporten har bidragit till en djupare kunskap om åtgärdens effekter. Regeringen bedömer att Riksrevisionens rapport kan utgöra ett underlag för framtida arbete. I och med denna redovisning anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Nedsatt moms på livsmedel - priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 2018 74 1 Ärendet och dess beredning Den 20 september 2018 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Nedsatt moms på livsmedel - priseffekt, fördelnings-profil och kostnadseffektivitet (RiR 2018:25) till regeringen. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har motiverat sin granskning av nedsatt moms på livsmedel med att - stöd som utgår på budgetens inkomstsida (skatteutgifter) ska i första hand undvikas och åtminstone prövas på samma sätt som vanliga utgifter i den årliga budgetprocessen, - Riksrevisionen har nyligen uppmärksammat att skatteutgifter inte redovisas lika utförligt i budgeten som stöd på utgiftssidan, - skatteutgiften för livsmedelsmomsen uppgår till ett stort belopp, - det är drygt 20 år sedan momsen på livsmedel sattes ned och ändå har ingen utvärdering av nedsättningens priseffekter genomförts. Syftet med granskningen har varit att undersöka den nedsatta livsmedelsmomsens kostnadseffektivitet genom att utvärdera dess pris- och fördelningseffekter. Med kostnadseffektivitet avses ett förhållande mellan den nedsatta momsens kostnader och måluppfyllnad, det vill säga hur den förstärker köpkraften för barnfamiljer och låginkomsthushåll. Riksrevisionens granskning har utgått från följande övergripande fråga: Är nedsatt moms på livsmedel en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och låginkomsthushåll? Riksrevisionens slutsats är att nedsatt moms på livsmedel inte är ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften för barnfamiljer och låginkomsthushåll. Kostnadseffektiviteten anses vara låg eftersom andra grupper än målgrupperna tillgodogör sig en stor del av stödet. Riksrevisionen bedömer att ungefär hälften av skatteutgiftens ca 27 miljarder kronor skulle kunna sparas årligen genom att i stället använda en kombination av alternativa fördelningspolitiska stöd (momsen på livsmedel förutsätts då höjas till 25 procent). Även om Riksrevisionen finner att den granskade åtgärden inte är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos nämnda grupper, utesluter inte Riksrevisionen att det kan finnas andra fördelar med nedsatt moms på livsmedel som måste beaktas vid en samlad bedömning av åtgärden. Riksrevisionen finner vidare att livsmedelspriserna på kort sikt sänktes i sådan utsträckning att det är rimligt att anta att hela momsnedsättningen omvandlades till sänkta priser. Riksrevisionen kan däremot inte bedöma hur priseffekterna blivit på längre sikt; alltför många faktorer kan då spela in. Med beaktande av vad som framkommit i granskningen rekommenderar Riksrevisionen att regeringen - tar initiativ till att utreda nedsatt moms på livsmedel och avgöra om motivet alltjämt är att stödja barnfamiljer och låginkomsthushåll samt att i sådana fall överväga andra sätt att stödja dessa hushåll. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen konstaterar att Riksrevisionens bedömning av livsmedels-momsens kostnadseffektivitet ligger i linje med tidigare bedömningar som gjorts, däribland i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2017 (skr. 2016/17:98). Livsmedel är något som alla köper. Stödet träffar därför alla hushåll, såväl resursstarka som resurssvaga, vilket är en orsak till den låga kostnadseffektiviteten. Regeringen delar Riksrevisionens syn att en kombination av andra stöd kan vara mer träffsäkra och därmed mindre kostsamma än nedsatt moms på livsmedel. Samtidigt finns det andra aspekter som kan behöva beaktas i en samlad bedömning av för- och nackdelar med nedsatt livsmedelsmoms. Det är av dessa skäl viktigt att löpande pröva olika skatteutgifter inom ramen för budgetarbetet. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att det är bra att Riksrevisionen har granskat hur den sänkta momsen på livsmedel fungerar som fördelningspolitisk åtgärd. Riksrevisionen finner att andra fördelningspolitiska stöd vore mer träffsäkra än sänkt livsmedelsmoms och därmed mindre kostsamma. Rapporten har bidragit till en djupare kunskap om åtgärdens effekter. Regeringen bedömer att Riksrevisionens rapport kan utgöra ett underlag för framtida arbete. I och med denna redovisning anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth Föredragande: statsrådet Andersson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel