Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:57 Riksrevisionens rapport om långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan Skr. 2018/19:57 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 februari 2019 Stefan Löfven Anna Ekström (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att inte bara välja nationellt program utan också att ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Granskningen omfattar elever i utvalda storstadskommuner som slutfört sina studier på ett nationellt program inom tre år. Riksrevisionen finner bl.a. att det finns samband mellan elevers möjlighet att välja kommunal gymnasieskola och deras lön och utbildningsnivå tio år efter att studierna på ett nationellt program har avslutats. Valmöjligheten verkar dock inte ha haft någon effekt för utbildningskarriärer för elever med utländsk bakgrund. Riksrevisionens rapport innehåller inga rekommendationer, men Riksrevisionen konstaterar att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att ge information och stöd till alla elever som ska välja gymnasieutbildning. Regeringen gör ingen annan bedömning än Riksrevisionen i dessa avseenden. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan - från närhetsprincip till betygsprincip (RiR 2018:28) 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 2019 44 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av elevers utökade möjligheter att välja gymnasieskola. Resultatet av granskningen har redovisats i granskningsrapporten Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan - från närhetsprincip till betygsprincip (RiR 2018:28). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 30 oktober 2018. Granskningsrapporten finns i bilaga 1. 2 Riksrevisionens iakttagelser Reformer har lett till utökade möjligheter att välja gymnasieskola Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av elevers utökade möjligheter att välja gymnasieskola. Utgångspunkter är friskolereformen enligt propositionen om valfrihet och fristående skolor (prop. 1991/92:95) och propositionen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230) samt den s.k. frisökreformen enligt propositionen Frisökning - ökade valmöjligheter till gymnasieskolan, m.m. (prop. 2006/07:71). Med friskolereformen infördes bl.a. möjligheten för elever att söka och tas emot i första hand till en fristående gymnasieskola, oavsett geografisk hemvist. De fristående gymnasieskolorna blev därmed riksrekryterande. I och med den s.k. frisöksreformen kunde elever söka sig till kommunala gymnasieskolor i andra kommuner än hemkommunen och även utanför de eventuella samverkansområden hemkommunen ingår i. Frisökreformen innebar dock inte att eleverna konkurrerade på lika villkor med de elever som tillhörde kommunen eller samverkansområdet i fråga. Eleverna antas nämligen inte i första hand om utbildningsvägen i fråga finns i hemkommunen eller i hemkommunens samverkansområde, utan endast i mån av plats. Riksrevisionen utgår från den politiska målsättningen med dessa statliga reformer, bl.a. att en ökad konkurrens mellan skolor förväntades ge ökad mångfald och höja kvaliteten inom hela skolväsendet, och granskar utfallet av lokalt beslutade reformer som pekar i samma riktning. Det handlar om ändringar av principerna för antagning till gymnasieskolan där vissa kommuner omkring år 2000 lät elever i kommunen välja såväl nationellt program som gymnasieskola. Dessa reformer innebar att alla elever som var behöriga till nationella program i kommunen, oavsett bostadsadress, kunde söka och antas till gymnasieskolor med betyg som urvalsgrund. Möjligheten att välja gymnasieskola har haft vissa effekter på elevers framtida inkomst Riksrevisionen har i sin granskning jämfört kommunerna Malmö och Göteborg samt kommuner i Stockholms län med kommuner som under den granskade perioden behållit ett slags närhetsprincip för antagning till kommunala gymnasieskolor, dvs. att man placerat elever på en gymnasieskola utifrån bostadsadress och inte låtit dem välja mellan kommunens gymnasieskolor. Granskningen omfattar elever som gått på nationella program och som inom tre år slutfört sin gymnasieutbildning mellan 1996 och 2005. Riksrevisionen reserverar sig för att de kommuner som studeras i granskningen tillhör storstadskommuner, med ett stort utbud av skolor och utbildningar, medan de flesta kommuner i Sverige inte har ett sådant utbud. Kommunerna är därmed inte fullt representativa. Riksrevisionen undersöker om den utökade valmöjligheten har haft några effekter på elevernas efterföljande utbildningskarriärer och utfall på arbetsmarknaden. Dessutom granskas i vilken mån dess eventuella effekter varierar med elevernas familjebakgrund. De övergripande resultaten ger enligt Riksrevisionen ingen evidens för att möjligheten att få ange önskad kommunal gymnasieskola har påverkat sannolikheten för en individ att ha en inkomst, vara i arbete eller att ha genomgått eftergymnasiala studier tio år efter avslutad gymnasieskola. Det finns dock generella effekter på inkomster. De elever som har haft utökade valmöjligheter har enligt granskningen en något högre lön än övriga elever. Riksrevisionen gör, baserat på dessa resultat, bedömningen att regeringens intention att friskole- och frisökreformerna ska leda till bättre studieresultat och högre motivation för individen förefaller vara uppfyllda till viss del. De högre inkomsterna indikerar enligt Riksrevisionen effekter på individernas arbetsmarknadskarriärer. Bakgrundsfaktorer har betydelse för hur stor effekten av valfrihet blir Riksrevisionen konstaterar vidare att den ökade valfriheten verkar ha påverkat elever med lågutbildade föräldrar i större utsträckning än övriga elever. Möjligheten att välja gymnasieskola har, för elever från hem med en svag utbildningsbakgrund, fått en relativt sett större effekt på både inkomster och sannolikheten att fullfölja en högre utbildning. Detta kan enligt Riksrevisionen inverka positivt på likvärdigheten i gymnasieskolan. Granskningen visar dock även på effekter som är negativa ur ett likvärdighetsperspektiv. Valmöjligheten verkar inte ha haft någon effekt på utbildningskarriärer för elever med utländsk bakgrund. För elever födda i Sverige vars båda föräldrar är födda i Sverige påvisas dock en positiv effekt. Riksrevisionen anger att de ökade skillnaderna kan vara resultatet av ett informationsövertag hos elever med föräldrar födda i Sverige. Utöver de långsiktiga effekterna diskuterar Riksrevisionen direkta effekter av den utökade valmöjligheten och det faktum att elever från hela kommunen konkurrerar om platserna på attraktiva kommunala skolor, t.ex. i innerstaden, med sina betyg. Det har bl.a. inneburit att elever med lägre meritvärden från grundskolan inte får plats på gymnasieskolor i det egna bostadsområdet. God kvalitet i gymnasieskolan och stöd till alla elever inför gymnasievalet Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer i sin rapport, men uppmärksammar att effekterna av möjligheten att välja kommunal gymnasieskola inte verkar ha kommit alla elever tillgodo, även om flera positiva effekter påvisas. För att främja likvärdighet är det därför enligt Riksrevisionen viktigt att fortsätta arbetet med att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att alla elever får det stöd och den information de behöver för att göra bästa möjliga val av gymnasieskola utifrån sina förutsättningar. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har tagit del av Riksrevisionens granskning av långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan för elever som slutfört sina studier på nationella program inom tre år. Regeringen konstaterar att det inte är nationellt reglerat hur elever i gymnasieskolan ska fördelas mellan skolor. Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer men påtalar att det ur likvärdighetsaspekt är viktigt att alla gymnasieskolor håller en god kvalitet. Riksrevisionen anser också att det är viktigt att säkerställa att alla elever får stöd och information inför gymnasievalet. Regeringen gör ingen annan bedömning än Riksrevisionen i dessa avseenden. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer i sin granskning. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan - från närhetsprincip till betygsprincip (RiR 2018:28) Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind Föredragande: statsrådet Anna Ekström Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan