Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:123 Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet Skr. 2018/19:123 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 juni 2019 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Jämställdhet i Almis låneverksamhet - otydlig styrning och återrapportering (RiR 2019:7). Riksrevisionen har granskat om regeringens och Almi Företagspartner AB:s (Almi) arbete med Almis uppdrag om kvinnors företagande bidrar till att uppfylla det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Almi strävar efter att utföra uppdraget om kvinnors företagande på ett samstämmigt och konsekvent sätt, men att det råder otydligheter i regeringens styrning och i Almis återrapportering till regeringen. Riksrevisionen har gjort iakttagelser inom fyra områden: att Almis ägaranvisning inte beaktar de jämställdhetspolitiska målen och inte heller klargör hur uppdraget ska utföras, att det finns målkonflikter och oklarhet kring Almis marknadskompletterande roll, att Almis uppdrag har fått genomslag i styrningen av Almis dotterbolag och i hur de utför uppdraget samt att Almis redovisning är otydlig och inkonsekvent vilket medför att regeringen inte får information om variationer i Almis verksamhet. Regeringen planerar en översyn av Almis uppdragsmål, vilket även kan påverka bolagets återrapporteringskrav, och avser att beakta Riksrevisionens iakttagelser i det arbetet. Gällande Riksrevisionens uppfattning att behoven av marknadskompletterande lån bör analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv finns befintliga analyser som delvis berör området. Regeringen bedömer dock att det, parallellt med översynen av uppdragsmålen, kan finnas skäl att överväga om befintliga analyser behöver kompletteras. Genom denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 3.1 Ägaranvisningen beaktar inte de jämställdhetspolitiska målen och klargör inte hur uppdraget ska utföras 4 3.2 Det finns målkonflikter och oklarhet kring Almis marknadskompletterande roll 5 3.3 Uppdraget har fått genomslag i Almis styrning av dotterbolagen och i hur de utför uppdraget 6 3.4 Almis redovisning är otydlig och inkonsekvent 6 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Jämställdhet i Almis låneverksamhet - otydlig styrning och återrapportering (RiR 2019:7) 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2019 71 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har i sin rapport Jämställdhet i Almis låneverksamhet - otydlig styrning och återrapportering (RiR 2019:7), se bilagan, granskat om regeringens och Almi Företagspartner AB:s (Almi) arbete med Almis uppdrag om kvinnors företagande bidrar till att uppfylla det jämställdhetspolitiska delmålet att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att starta och driva företag. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 28 februari 2019. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har ställt upp följande fyra frågor som utgångspunkt för sin granskning: 1. Bidrar regeringens styrning av Almi till att uppfylla det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet? 2. Får Almis uppdrag om kvinnors företagande genomslag i moderbolagets styrning av dotterbolagen? 3. Får moderbolagets styrning av dotterbolagen genomslag i hur dotterbolagen utför uppdraget om kvinnors företagande? 4. Är Almis återrapportering till ägaren rättvisande avseende uppdraget om kvinnors företagande? Riksrevisionens granskning är avgränsad till Almis låneverksamhet som utförs i bolagets 16 regionala dotterbolag. Granskningen är vidare avgränsad till åren 2013-2017. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Almi och dess dotterbolag strävar efter att utföra uppdraget om kvinnors företagande på ett samstämmigt och konsekvent sätt, men att det finns otydligheter i regeringens styrning av Almi och i Almis återrapportering till regeringen. Detta gäller bland annat Almis ägaranvisning som enligt Riksrevisionen inte beaktar de jämställdhetspolitiska målen och inte klargör vilka principer som ska vägleda Almi när de utför uppdraget. Enligt Riksrevisionen finns det också målkonflikter och oklarheter kring Almis marknadskompletterande roll. Som en möjlig konsekvens av detta uppges att Almi kan tvingas prioritera ett uppdrag framför ett annat. Riksrevisionen konstaterar samtidigt att Almi har omsatt sitt uppdrag i exempelvis koncerngemensamma riktlinjer till dotterbolagen och att uppdraget därför har fått genomslag i Almis styrning av dotterbolagen och i hur de utför uppdraget. Slutligen anser Riksrevisionen att Almis redovisning är otydlig och inkonsekvent samt att ägaranvisningens utformning medför att regeringen inte får information om variationer i Almis verksamhet. Riksrevisionen har slutligen rekommenderat regeringen att * låta analysera behoven av marknadskompletterande lån utifrån ett jämställdhetsperspektiv, i syfte att kunna förtydliga principerna för Almis uppdrag om kvinnors företagande, * överväga en omformulering av Almis uppdragsmål så att det bättre avspeglar de jämställdhetspolitiska målen, * efterfråga mer detaljerad redovisning från Almi avseende hur verksamheten når kvinnor - en redovisning som bör - spegla regionala variationer i Almis verksamhet, - visa hur Almi gått till väga för att ta fram information om könsfördelning, och - särskilja Almis prestation avseende uppdraget om kvinnors företagande inom lån, rådgivning och riskkapital. Riksrevisionen har därutöver rekommenderat Almi att säkerställa att redovisningen av verksamheten är tydlig och konsekvent avseende hur könsfördelningen i låneverksamheten mäts. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen redogör i detta avsnitt för sin bedömning av de sammanfattande iakttagelser Riksrevisionen gör. 3.1 Ägaranvisningen beaktar inte de jämställdhetspolitiska målen och klargör inte hur uppdraget ska utföras Riksrevisionen anser att formuleringen av uppdraget i Almis ägaranvisning är i linje med näringsutskottets uttalande om att Almi ska främja kvinnors företagande. Enligt Riksrevisionen är det dock oklart om uppdragsformuleringen och tillhörande nyckeltal i tillräcklig omfattning beaktar de jämställdhetspolitiska målen. Enligt Riksrevisionen har regeringen inte heller klarlagt vilka grundläggande principer som ska vägleda Almi när bolaget utför uppdraget. Regeringen anser att insatser för att främja kvinnors företagande är ett viktigt arbetsområde för Almi. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att tydliga mål ger bättre möjligheter att följa upp och vid behov styra verksamheten i bolagen med statligt ägande. Delmålet om kvinnors lika möjligheter att starta och driva företag bör därför beaktas i Almis uppdragsmål, vilket utifrån regeringens tolkning av uppdraget också är fallet. Uppföljning av uppdragsmålen sker löpande och utgör en stående punkt vid de regelbundna ägardialogerna mellan företrädare för regeringen och bolagets styrelseordförande och verkställande direktör. Regeringen genomför också löpande översyn av bolagens mål och planerar en sådan översyn för Almi inom det närmaste året. Riksrevisionen konstaterar vidare att det inte är explicit angivet i ägaranvisningen hur uppdraget om kvinnors företagande ska utföras eller på vilka grunder som Almi ska tilldela lån. Regeringen anser att en sådan uppdelning av ansvar är i linje med hur bolag med statligt ägande i regel ska styras. Aktiebolag med statligt ägande följer samma regelverk, huvudsakligen aktiebolagslagen (2005:551), som privatägda bolag. Bolagsstämman, där aktieägarna röstar, är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande. Bolagsstämman fattar bl.a. beslut om ändringar i bolagsordningen, eventuella ägaranvisningar och om att utse styrelse. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter inom den ram som följer av bolagsordningen och eventuella andra anvisningar från bolagsstämman. Styrelsen utser också en verkställande direktör som ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. 3.2 Det finns målkonflikter och oklarhet kring Almis marknadskompletterande roll Riksrevisionen anser att det finns en risk för målkonflikter i Almi eftersom det inte framgår av regeringens ägaranvisning hur målet om kvinnors företagande ska uppnås i relation till övriga uppdrag. För att uppnå ett uppdragsmål kan Almi tvingas nedprioritera ett annat uppdrag. För bolag med samhällsuppdrag, varav Almi är ett, fastställer regeringen uppdragsmål genom bolagsstämman. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att säkerställa att samhällsuppdragen utförs väl, att tydliggöra kostnaden för utförandet av samhällsuppdragen, att möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter samt att klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen. Regeringens ambition är att fastställa uppdragsmål och ekonomiska mål utan inbyggda målkonflikter. Det är dock naturligt att det i den löpande verksamheten kan vara nödvändigt för ett bolag att göra avvägningar i syfte att uppnå de samlade mål som gäller för bolaget. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för att bryta ner de aktuella uppdragsmålen operationellt i bolagets verksamhet, med de eventuella prioriteringar det innebär, samt återrapportera utvecklingen till ägaren. Vad gäller Almis marknadskompletterande roll anser regeringen att den ska ses ur ett finansiellt perspektiv, det vill säga att Almis verksamhet ska riktas mot företagare och företag som inte får sitt behov av finansiering tillgodosett av marknadens privata aktörer. På så sätt anser regeringen att Almis verksamhet bidrar till kvinnors lika möjligheter att starta och driva företag. Ytterligare en av Riksrevisionens iakttagelser är att Almi och regeringen saknar kunskap om kvinnors och mäns behov av finansiering och i vilken utsträckning som dessa behov tillgodoses på den privata marknaden. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen har redan analyser som berör området, bl.a. Tillväxtverkets rapport Företagens villkor och verklighet. Regeringen bedömer dock att det kan finnas skäl att överväga om befintliga analyser behöver kompletteras. 3.3 Uppdraget har fått genomslag i Almis styrning av dotterbolagen och i hur de utför uppdraget Riksrevisionens bedömning är att Almis uppdrag har fått genomslag i verksamheten genom att Almi har omsatt uppdraget i ägaranvisningar och koncerngemensamma riktlinjer till dotterbolagen. Dotterbolagen i sin tur utför uppdraget på likartade sätt, med hjälp av de koncerngemensamma riktlinjerna. Regeringen instämmer i denna iakttagelse och noterar att det är i linje med det ansvar som bolagets styrelse har enligt aktiebolagslagen. Som det har konstaterats i avsnitt 3.1 är ansvaret som styrelsen har enligt aktiebolagslagen, för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, omfattande. Nedbrytning och uppföljning på regional nivå och dotterbolagsnivå av de mål som har satts för Almi-koncernen är enligt regeringens uppfattning ett ansvar för moderbolagets styrelse. 3.4 Almis redovisning är otydlig och inkonsekvent Riksrevisionen anser att det finns brister i Almis återrapportering av uppdraget till ägaren, bland annat att Almis sätt att redovisa kön för låneansökande företagare är otydligt och inkonsekvent. Riksrevisionen noterar också att ägaranvisningens efterfrågan på uppföljning resulterar i koncernövergripande redogörelser som inte förser regeringen med information om variationer i Almis verksamhet. I Almis ägaranvisning, som fastställs av staten som aktieägare, finns mål för bolaget om att följa andelen kvinnor som tar del av Almis insatser. Almi redovisar, som Riksrevisionen noterar i sin granskning, måluppfyllelsen på aggregerad nivå i koncernens årsredovisning. Nedbrytning och uppföljning på regional nivå och dotterbolagsnivå av de mål som har satts för Almi-koncernen är enligt regeringens uppfattning ett ansvar för moderbolagets styrelse. Mot denna bakgrund bedömer regeringen i nuläget att information med sådan detaljeringsgrad som Riksrevisionen avser inte är ändamålsenlig för regeringens styrning av Almi. Som det har anförts ovan genomför regeringen löpande översyn av målen för bolagen med statligt ägande och planerar en sådan översyn för Almi inom det närmaste året. Om översynen aktualiserar ändrade krav på återrapportering, avser regeringen att beakta Riksrevisionens rekommendationer i samband med detta arbete. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen rekommenderar regeringen att låta analysera behoven av marknadskompletterande lån utifrån ett jämställdhetsperspektiv, i syfte att kunna förtydliga principerna för Almis uppdrag om kvinnors företagande. Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att överväga en omformulering av Almis uppdragsmål så att det bättre avspeglar de jämställdhetspolitiska målen, samt efterfråga ytterligare detaljerad information om aktiviteter riktade mot kvinnor. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. I syfte att säkerställa en aktiv och professionell förvaltning av statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande, har Regeringskansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete, vilka regeringen avser att även fortsättningsvis kontinuerligt utvärdera och förbättra. Regeringen avser att göra en översyn av Almis uppdragsmål och kommer inom ramen för det arbetet att beakta Riksrevisionens rekommendationer att överväga en omformulering av Almis uppdragsmål med hänsyn till de jämställdhetspolitiska målen, samt att efterfråga en mer detaljerad redovisning från Almi när det gäller hur verksamheten når kvinnor. Parallellt med det arbetet avser regeringen att inhämta underlag och analyser från t.ex. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtverket och Almi när det gäller behov av marknadskompletterande finansiering hos företag som ägs eller leds av kvinnor. Riksrevisionen rekommenderar slutligen Almi att säkerställa att redovisningen av verksamheten är tydlig och konsekvent i fråga om hur könsfördelningen i låneverksamheten mäts. När det gäller rekommendationen till Almi har regeringen inhämtat följande information från bolaget. Almis mål är att andelen företagare som är kvinnor bland kunder och portföljbolag ska vara högre än motsvarande andel i den svenska företagsstocken och i nystartade företag. Mätningen görs med hjälp av Statistiska centralbyrån. Riksrevisionens granskning är avgränsad till Almis låneverksamhet under åren 2013-2017. Almi har under 2018 bytt mätmetod avseende andelen företagare som är kvinnor, vilket framgår av årsredovisningen för 2018. Mätningen genomförs nu genom att kön endast fastställs för den högst rankade företagsledaren, oftast verkställande direktören. Tidigare avsåg mätningen för delar av kund- och portföljföretagen även förekomsten av kvinnor inom ledning och grundarteam. Regeringen ser positivt på denna förändring i mätmetod och den ökade tydlighet den innebär. Regeringen anser med detta att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Jämställdhet i Almis låneverksamhet - otydlig styrning och återrapportering (RiR 2019:7) Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, M Johansson, Baylan, Bolund, Strandhäll, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind Föredragande: statsrådet Baylan Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet