Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:148 Riksrevisionens rapport om köp på saklig grund Skr. 2018/19:148 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 29 augusti 2019 Stefan Löfven Ardalan Shekarabi (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin övergripande bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser i granskningsrapporten Köp på saklig grund - myndigheternas skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner (RiR 2019:8). Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsatser att myndigheter måste vara uppmärksamma på vad som kan hända när anställdas ekonomiska intressesfär överlappar myndighetens. Att statsförvaltningen är fri från korruption är en viktig förutsättning för att medborgarna ska känna förtroende för den statliga förvaltningen. Regeringen prioriterar därför arbetet mot korruption i statsförvaltningen och har vidtagit ett antal åtgärder för att stärka myndigheternas arbete med en god förvaltningskultur. Ytterligare åtgärder kommer att vidtas under innevarande mandatperiod. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga Riksrevisionens granskningsrapport Köp på saklig grund - myndigheternas skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner (RiR 2019:8) 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 september 2019 131 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat fem myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Köp på saklig grund - myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner (RiR 2019:8), se bilaga. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 12 mars 2019. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. De rekommendationer som riktar sig till myndigheterna behandlas inte i denna skrivelse. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens, Polismyndighetens, Skogsstyrelsens, Tillväxtverkets och Trafikverkets skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner. Granskningsrapporten innehåller slutsatser och rekommendationer till de granskade myndigheterna. Det finns inga rekommendationer riktade till regeringen. Riksrevisionen har valt att granska ovan angivna myndigheter för att deras verksamhet belyser olika typer av situationer där myndighetens intressen och de anställdas företagsintressen har beröringspunkter som - potentiellt - innebär utmaningar för myndigheterna. I rapporten anges att runt en femtedel av de anställda i staten är anställda vid någon av de fem granskade myndigheterna. Dessa myndigheter stod 2016 för ca 40 procent av de statliga myndigheternas utbetalningar till privata företag. Enligt Riksrevisionen handlar de uppgifter myndigheterna står inför om att fullfölja och i vissa delar förstärka det arbete som redan pågår, inte om att göra helt andra saker än det myndigheterna redan gör. Riksrevisionens granskning visar att de myndigheter som har ingått i undersökningen har system och rutiner till skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner och att dessa i det stora hela är ändamålsenliga. Arbetet med att få bättre kontroll över inköpsprocessens olika steg är en prioriterad fråga hos myndigheterna och enligt Riksrevisionen sker det en positiv förändring. Ett viktigt utvecklingsområde, enligt Riksrevisionen, där arbete pågår i flera av myndigheterna är att få bättre överblick över inköpsflöden. Ett annat viktigt utvecklingsområde är att säkerställa att jävs- och bisysslefrågor regelmässigt lyfts i relevanta sammanhang. Myndigheterna bör även, enligt Riksrevisionen, ta ställning till vid vilka upphandlingar som det är lämpligt att bedömningar av jäv dokumenteras. Ett tredje utvecklingsområde gäller myndigheternas arbete med risker för oegentligheter. Riksrevisionen ser förbättringsmöjligheter på de granskade myndigheterna men anger att det inte betyder att det har förekommit felaktigheter eller oegentligheter. Riksrevisionen vill dock inskärpa att kontrollen mot förtroendeskador kopplade till närståendetransaktioner, i bred mening, fortsatt bör vara prioriterad av myndigheterna. Enligt Riksrevisionen har det sparsamt, men löpande, förekommit kopplingar mellan anställda och leverantörer, där det samtidigt funnits en närhet mellan den del av organisationen som gjort inköpet och den anställda med koppling till leverantören. Av de kopplingar som har konstaterats framstår majoriteten som oproblematiska i så måtto att det verkar finnas ett avsevärt avstånd mellan inköpsbeslutet och den berörda anställda. Riksrevisionen drar slutsatsen av närståendetransaktionernas spridning i de undersökta myndigheterna att skyddet mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner behöver fungera i hela organisationen och inte isoleras till enskilda typer av inköp och anställda. Den sammantagna bedömningen av myndigheternas befintliga skydd är att de rutiner och system som finns har lagt en god grund för kontroll och att det utvecklingsarbete som pågår går i rätt riktning samt att det behöver fullföljas. Riksrevisionen har med anledning av sina iakttagelser lämnat rekommendationer till de fem granskade myndigheterna. Inga rekommendationer har lämnats till regeringen. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen pekar på att myndigheternas befintliga rutiner och system har lagt en god grund för kontroll men att det utvecklingsarbete som pågår vid myndigheterna behöver fullföljas. Regeringen instämmer i slutsatserna i Riksrevisionens granskningsrapport. Myndigheter behöver alltid vara uppmärksamma på omständigheter som kan leda till att deras opartiskhet skulle kunna ifrågasättas. Flera internationella undersökningar pekar på att Sverige är ett av de länder i världen som har lägst korruption (prop. 2018/19:1 utg.omr. 2 avsnitt 4). Regeringen är också stolt över det höga förtroende som allmänheten har för den svenska statsförvaltningen. Det höga förtroendet bygger bl.a. på att myndigheternas tjänstemän uppfattas som sakliga och opartiska och att förekomsten av korruption, jäv, mutor och andra oegentligheter är relativt låg. Den senaste rapporten från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som publicerades i mars 2019, Svenska trender 1968-2018, pekar på ett ökat förtroende för flera samhällsinstitutioner och myndigheter, bl.a. Polismyndigheten. Flera av de senaste internationella mätningarna från bl.a. Transparency International, OECD:s rapport Government at Glance 2017 och den nyligen publicerade rapporten från Europarådets organ för att följa upp efterlevnaden av konventionerna mot korruption (Gruppen av stater mot korruption, Greco) bekräftar samma sak. Den svenska statsförvaltningen har en låg grad av korruption och erhåller högt förtroende. Förtroendet som statsförvaltningen och hela den offentliga förvaltningen har kan inte tas för givet, utan måste för att kunna upprätthållas aktivt vårdas och värnas av alla myndigheter. Regeringen instämmer därför i Riksrevisionens slutsats att blotta misstanken om en oegentlighet riskerar att skada förtroendet för den enskilda myndigheten och statsförvaltningen i stort. Regeringen anser därför att det är viktigt att agera och ta krafttag mot varje misstanke om korruption, jäv, mutor eller andra oegentligheter. Arbetet med god förvaltningskultur är viktigt för att stärka tilliten till myndigheternas opartiskhet och saklighet. Det gäller inte minst frågor om grundläggande rättsprinciper och statstjänstemannarollen. Regeringen har därför vidtagit ett antal åtgärder inom detta område. Sedan den 1 januari 2017 har Statskontoret i uppgift att främja och samordna arbetet för en god förvaltningskultur i staten. Fokus ligger på ledarskapets betydelse och rollen som statstjänsteman. Regeringen har även gett Statskontoret i uppdrag att stärka arbetet mot korruption och andra oegentligheter i statsförvaltningen, bl.a. genom att inrätta ett statligt nätverk mot korruption (Fi2017/01595/SFÖ). Arbetet med att främja en kultur fri från korruption och andra oegentligheter inriktas särskilt på myndigheter med stora inköp och myndigheter som verkar nära byggbranschen. Vidare innefattar uppdraget att utarbeta riktlinjer för hur statliga myndigheter kan underlätta för anställda, uppdragstagare, leverantörer och kunder som vill informera om misstankar om korruption eller andra oegentligheter, liksom hur myndigheterna själva bättre kan hantera misstankar av detta slag. Regeringen har också beslutat om ändringar i förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll som förtydligar att processen för intern styrning och kontroll ska förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019. Regeringen har dessutom gett Tillitsdelegationen ett utvidgat uppdrag som innebär att delegationen ska göra en kartläggning av och analysera introduktionsutbildningar som statliga myndigheter tillhandahåller till sina anställda samt lämna förslag till hur och när en gemensam obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda kan införas (dir. 2019:06). Införandet av en gemensam introduktionsutbildning är ett led i regeringens arbete med att främja en god förvaltningskultur i staten och därmed stärka tilliten till staten och det offentliga. Regeringen välkomnar att de myndigheter som har granskats i rapporten vidtar åtgärder i syfte att utveckla sina interna processer. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet för att minimera riskerna för förtroendeskadliga närståendetransaktioner i statsförvaltningen. Rekommendationerna berör de fem granskande myndigheterna men precis som Riksrevisionen konstaterar anser regeringen att rekommendationerna på många sätt är relevanta även för andra myndigheter. Riksrevisionens rapport visar på betydelsen av att utveckla de riskanalyser som myndigheter genomför i samband med inköp och att ständigt vara uppmärksam på frågor som handlar om jäv och bisysslor. Frågor om statsförvaltningens förtroende och myndigheternas arbete mot korruption kommer fortsatt att vara i fokus för regeringen. Regeringen anser i och med denna skrivelse att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens granskningsrapport Köp på saklig grund - myndigheternas skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner (RiR 2019:8) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 augusti 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen Föredragande: statsrådet Ardalan Shekarabi Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om köp på saklig grund