Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2017/18:289 Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag Skr. 2017/18:289 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 23 augusti 2018 Stefan Löfven Annika Strandhäll (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Återkrav av bostadsbidrag - lätt att göra fel (RIR 2018:4). Regeringen välkomnar granskningen av återkrav av bostadsbidrag. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns anledning att se över bostadsbidraget och har aviserat sin avsikt att göra en översyn av regelverket. En viktig fråga i denna översyn är att utreda hur regelverket ska utformas för att minska risken för återkrav och skuldsättning. Det finns även behov av att modernisera regelverket och att förbättra den fördelningsmässiga träffsäkerheten av bostadsbidraget. Regeringen delar Riksrevisionens syn på vikten av en noggrann uppföljning av återkraven av bostadsbidrag. Mot bakgrund av vidtagna och planerade åtgärder anser dock regeringen att det finns anledning att avvakta med exempelvis en it-utveckling inom området återkrav av bostadsbidrag under tiden översynen av regelverket genomförs. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 4 2.1 Bakgrund till granskningen 4 2.2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 4 Brister i Försäkringskassans rutiner för kontroll av inkomständringar 4 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 5 3 Regeringens bedömning och åtgärder 6 Bilaga 1 Återkrav av bostadsbidrag - lätt att göra fel RIR 2018:4 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 75 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans återkrav av bostads-bidrag. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Återkrav av bostadsbidrag - lätt att göra fel (RIR 2018:4), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 1 mars 2018. 2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 2.1 Bakgrund till granskningen Bakgrunden till Riksrevisionens granskning av återkrav av bostadsbidrag är att regelverket förutsätter en totalkontroll av inkomster, att återkrav av bostadsbidrag är mycket vanligt och att bidragsmottagarna har allt lägre inkomster och även återkommande krav. Det övergripande syftet med granskningen har varit att studera om Försäkringskassans och regeringens insatser har varit tillräckliga för att minska risken för återkrav som leder till skuldsättning hos barnhushåll. I granskningen har även ingått att undersöka hur återkrav och skuldsättning har utvecklats och vad som kännetecknar dem som får återkrav. 2.2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Brister i Försäkringskassans rutiner för kontroll av inkomständringar Bostadsbidragets grundkonstruktion bedöms av Riksrevisionen vara huvudorsaken till att återkrav är så vanliga och ofta leder till skuldsättning, men kan inte ensam förklara utvecklingen. Enligt Riksrevisionens bedömning skulle en förbättrad kontroll och rimlighetsbedömning av inkomstuppgifter i samband med ansökan om bostadsbidrag i viss mån kunna minska återkraven. Riksrevisionen bedömer att Försäkringskassan saknar tillräckliga förutsättningar för löpande kontroller och rimlighetsbedömning av inkomster. En bidragande orsak till återkraven är en ineffektiv handläggningsprocess vad gäller utnyttjande av uppgifter om utbetalningar i form av andra förmåner. Enligt Riksrevisionens bedömning saknas förutsättningar för att utveckla ett effektivt system för att komma till rätta med återkravsproblematiken inom ramen för nuvarande regelverk för bostadsbidrag. Regeringens åtgärder i frågan om återkrav har inte varit tillräckliga Problemet med återkrav har varit känt sedan slutet av 1990-talet. Riksrevisionen anser att det inte har genomförts några effektiva åtgärder, varken vad gäller regelverket eller regeltillämpningen. Regeringen har inte heller vidtagit några åtgärder med anledning av de förslag om mindre ändringar i regelverket som Försäkringskassan har lämnat. De åtgärder regeringen har vidtagit hittills är därför enligt Riksrevisionens mening inte tillräckliga. Riksrevisionen poängterar att direktåtkomst till mer aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket utgör en grundläggande förutsättning för att kunna komma till rätta med återkravsproblematiken. Återkravsproblematiken riskerar att motverka bostadsbidragets familjepolitiska syfte Granskningen visar att antalet återkrav har ökat och att en allt större andel av bostadsbidragstagarna får återkrav. De hushåll som i störst utsträckning drabbas av återkrav tillhör de som har lägst ekonomisk standard. Riksrevisionen konstaterar även att höga återkravsbelopp riskerar att leda till kvarvarande skulder och att det är vanligt med återkommande återkrav. Med tanke på att barnhushåll med svag ekonomi är den huvudsakliga målgruppen för bostadsbidraget anser Riksrevisionen att de ökade återkraven riskerar att motverka bostadsbidragens familjepolitiska syfte. Regeln om att den bidragsgrundande inkomsten ska anses vara jämnt fördelad över året kan enligt Riksrevisionens mening få orimliga konsekvenser för bostadsbidragsmottagarna. Bidragsmottagaren har ett relativt stort ansvar att rapportera inkomstförändringar. Det är dock enligt Riksrevisionens mening för lätt att göra fel. Förslag till ett moderniserat bostadsbidrag - ett steg i rätt riktning Regeringen har aviserat en översyn av bostadsbidraget, se budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) och budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1). Riksrevisionen anser att den översyn av bostadsbidraget som regeringen har aviserat är välmotiverad. Försäkringskassan lämnade i början av 2018 ett förslag om ett moderniserat bostadsbidrag till regeringen. Riksrevisionen bedömer att förslaget kan ligga till grund för den aviserade översynen men konstaterar att det behövs en bredare översyn. Riksrevisionen har i en tidigare granskning uppmärksammat problem med bostadsbidragets konstruktion även ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv (rapport 2017:9). Den nuvarande återkravsproblematiken kommer att bestå till dess att ett nytt regelverk är på plats och Riksrevisionen bedömer därför att det finns behov av att intensifiera arbetet med att minska risken för återkrav. Riksrevisionen bedömer vidare att uppföljningen av återkraven behöver utvecklas och att data i Försäkringskassans fordringshanteringssystem bör utnyttjas mer aktivt som underlag för uppföljning. De it-mässiga förutsättningarna för att genomföra en sådan uppföljning bedöms dock vara bristfälliga. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar regeringen att - initiera den översyn som föreslagits av Försäkringskassan och då anlägga en bredare ansats än den som präglar Försäkringskassans förslag - ge Försäkringskassan i uppdrag att utveckla uppföljningen av återkravsutvecklingen samt förbättra de it-mässiga förutsättningarna för uppföljningen. Riksrevisionen rekommenderar Försäkringskassan att - intensifiera arbetet med att minska risken för höga återkrav inom ramen för nuvarande regelverk - öka användningen av avbetalningsplaner och ha större fokus på informationsinsatser som syftar till att minska risken för höga återkrav. 3 Regeringens bedömning och åtgärder Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av återkraven av bostadsbidrag. Bostadsbidrag lämnas till barnfamiljer och unga som har fyllt 18 men inte 29 år. Bostadsbidraget betalas ut som ett preliminärt bidrag och beräknas då utifrån en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Bidraget bestäms slutligt i efterhand genom en avstämning mot den fastställda bidragsgrundande inkomsten. Det innebär att det slutliga bostadsbidraget bestäms lång tid efter utbetalningen av bidraget. Bostadsbidraget i sin nuvarande utformning har visat sig kunna ge upphov till återkrav och skuldsättning. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns anledning att se över bostadsbidraget och har, som nämns ovan, aviserat sin avsikt att göra en översyn av regelverket. En viktig fråga vid översynen är att utreda hur regelverket ska utformas för att minska risken för återkrav och skuldsättning. Det finns även behov av att modernisera regelverket och att förbättra den fördelningsmässiga träffsäkerheten av bostadsbidraget. I maj 2017 antog riksdagen propositionen Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen (prop. 2016/17:58, bet. 2016/17:SkU21, rskr. 2016/17:256). I och med att uppgifter om bl.a. utbetalda ersättningar för arbete per betalningsmottagare framöver normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration till Skatteverket i stället för årligen i en kontrolluppgift öppnas nya möjligheter att förändra regelverket för bostadsbidrag. Ett system som bygger på mer aktuella inkomstuppgifter skulle minska såväl risken för återkrav och skuldsättning som Försäkringskassans administration. Försäkringskassan har i skrivelsen Ett moderniserat bostadsbidrag (dnr S2018/00477/FST) föreslagit en ny bostadsbidragsmodell i syfte att minska skuldsättningen. I den föreslagna modellen beräknas bostadsbidraget utifrån de inkomstuppgifter som framöver normalt ska lämnas till Skatteverket månadsvis. Försäkringskassans analyser och förslag avses ingå i den aviserade översynen. Det finns behov av att minska risken för återkrav inom gällande regelverk. Regeringen har i propositionen Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik (prop. 2017/18:270) bl.a. föreslagit en tidigare avstämning av bostadsbidraget. Förslaget grundar sig på ett förslag från Försäkringskassan, Fler förslag för minskat krångel (dnr S2013/04669/FST). Genom en tidigare avstämning kommer slutligt bostadsbidrag i många fall att kunna bestämmas sex månader tidigare än i dag, vilket bidrar till att tydliggöra kopplingen mellan det preliminära och det slutliga bostadsbidraget och till att minska risken för återkrav. Riksdagen har ännu inte tagit ställning till förslaget. Riksrevisionen bedömer att oförändrade inkomstgränser mellan åren 1997 och 2017 kan ha varit en bidragande orsak till att återkraven har ökat. Regeringen bedömer att sådana återkrav bör bli mindre vanliga med hänsyn till att regeringen har genomfört flera förstärkningar av bostadsbidraget till barnfamiljer, bl.a. i form av höjda inkomstgränser i flera steg under åren 2017-2021, se prop. 2016/17:1 utg.omr. 12 och propositionen Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis (prop. 2017/18:6). Riksrevisionen rekommenderar slutligen regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utveckla uppföljningen av återkravsutvecklingen och att förbättra de it-mässiga förutsättningarna för en sådan uppföljning. Utredningen om vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet har i sitt betänkande Vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet (SOU 2018:5) lämnat förslag för att uppnå en ökad prioritering av fordringshanteringen, bl.a. att regeringen ska ange mål för fordringshanteringen i Försäkringskassans regleringsbrev och att Försäkringskassan ska genomföra en uppgradering av fordringshanteringens it-system. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2014 i uppdrag att göra en kartläggning av förekomsten av offentligrättsliga fordringar gentemot enskilda till följd av återkrav och återbetalning av bl.a. bostadsbidrag. Regeringen delar Riksrevisionens syn på vikten av en noggrann uppföljning av återkraven av bostadsbidrag. Mot bakgrund av vidtagna och planerade åtgärder anser dock regeringen att det finns anledning att avvakta med exempelvis en it-utveckling inom området återkrav av bostadsbidrag under tiden som det genomförs en översyn av regelverket. Regeringen anser att rapporten genom skrivelsen är färdigbehandlad. Återkrav av bostadsbidrag - lätt att göra fel RIR 2018:4 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Eriksson, Linde, Skog, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Annika Strandhäll Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag