Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:13 Riksrevisionens rapport om uppföljning av deltagare i förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget Skr. 2018/19:13 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 15 november 2018 Stefan Löfven Ylva Johansson (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget (Arbetsförmedlingens övergripande och samordnande ansvar för etableringsinsatser för nyanlända i Sverige). Riksrevisionen för fram betydelsen av att kunna följa upp och utvärdera förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget. Riksrevisionen pekar också på att det är viktigt att öka förståelsen för varför individer lämnar arbetskraften, dvs. varken är sysselsatta eller arbetslösa. Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer till regeringen eller till Arbetsförmedlingen med anledning av rapporten. Riksrevisionens granskning bidrar till att öka den samlade kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Metod och genomförande 4 2.3 Granskningens resultat 4 2.4 Slutsatser 5 2.5 Rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga Riksrevsionens rapport om uppföljning av deltagare i förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget..............................................7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 november 2018................................................................75 1 Ärendet och dess beredning Den 22 maj 2018 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Förberedande och orienterande utbildning - uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget (RiR 2018:12) till regeringen, se bilaga. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund År 2010 fick Arbetsförmedlingen ansvaret för att samordna etableringsinsatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Reformen innebar att ansvaret för de nyanländas etablering överfördes från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Enligt Riksrevisionens rapport är förberedande och orienterande utbildning (FUB) den vanligaste aktiviteten inom etableringsuppdraget, och en av Arbetsförmedlingens största insatser. Riksrevisionen visar att under 2017 deltog cirka 75 000 personer i insatsen, varav drygt 42 000 inom etableringsuppdraget. FUB består av flera olika inriktningar, och inom etableringsuppdraget är Kunskapsvalidering och Yrkessvenska vanligast. Kostnaden för köp av FUB uppgick under 2017 till totalt cirka 2,2 miljarder kronor. Riksrevisionen har tidigare granskat FUB. I en första rapport Förberedande och orienterande utbildning - Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning (RiR 2016:21) granskades Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av insatsen. I en andra rapport Effekter av Arbetsförmedlingens förberedande och orienterande utbildning (RiR 2017:20) undersöktes effekterna av att delta i FUB. Deltagarna i etableringsuppdraget inkluderades inte i analysen eftersom det inte bedömdes som möjligt att undersöka effekterna för deltagare inom etableringsuppdraget med registerbaserad analys. Eftersom majoriteten av deltagarna i FUB finns just inom etableringsuppdraget har Riksrevisionen dock bedömt att det är viktigt att så långt som möjligt följa upp hur det går för deltagarna. Rapporten Förberedande och orienterande utbildning - uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget (RiR 2018:12) kompletterar den tidigare rapporten (RiR 2017:20) och ingår inom ramen för den granskningen. Syftet med granskningen är, enligt Riksrevisionen, att öka kunskapen om hur det går för dem som deltar i FUB inom etableringsuppdraget. I huvudsak har Riksrevisionen undersökt om och när deltagarna skrivs ut från Arbetsförmedlingen, och vad de personer som inte längre är inskrivna hos Arbetsförmedlingen gör efter insatsen. De kan exempelvis ha hittat ett jobb, påbörjat reguljär utbildning eller lämnat arbetskraften av något skäl. Riksrevisionen har även kartlagt vilka insatser de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tagit del av. 2.2 Metod och genomförande Granskningen är avgränsad till deltagare som har skrivits in i etableringsuppdraget 2011. År 2011 var det första hela året som Arbetsförmedlingen hade ansvar för etableringsuppdraget. Granskningen baseras i huvudsak på registerdata, och deltagarnas arbetsmarknadsutfall följs till och med 2015. I första hand avser granskningen en uppföljning av dem som deltog i FUB som första aktivitet inom etableringsuppdraget. I rapporten redovisas även resultat för personer som deltog i arbetspraktik (APR) som första aktivitet, eller som inte deltog i någon aktivitet som motsvarar ett arbetsmarknadspolitiskt program inom etableringsuppdraget. Deltagarna i APR utgjorde en av jämförelsegrupperna i den tidigare rapporten inom granskningen (RiR 2017:20). För att ge en bakgrund till hur förmedlare inom etablerings-uppdraget arbetar med anvisningar har en enkät genomförts. 2.3 Granskningens resultat Riksrevisionen visar att av dem som skrevs in i etableringsuppdraget 2011 deltog drygt 90 procent i någon aktivitet som motsvarar ett arbetsmarknadspolitiskt program. Av dessa deltog knappt 90 procent i FUB som första aktivitet och knappt 10 procent i APR. Av dem som deltog i FUB som första aktivitet har omkring 40 procent någon gång inom etableringsuppdraget också deltagit i APR. Bland dem som inte deltog i någon aktivitet är kvinnor och personer med högst en förgymnasial utbildning överrepresenterade. Riksrevisionens enkätundersökning till arbetsförmedlare visar att formella krav på aktivitetsnivå och den arbetssökandes behov av aktivitet eller stimulans är viktiga faktorer när arbetsförmedlarna anvisar till FUB inom etableringsuppdraget. Av enkätundersökningen framgår också att även om den arbetssökande bedöms ha behov av FUB, anvisas inte alltid personen till FUB. De vanligaste orsakerna som arbetsförmedlarna uppger är att den arbetssökande bedöms sakna tillräckliga kunskaper i svenska språket eller att det saknas tillgängliga platser. Att anvisningen riskerar att inte alltid utgå från den arbetssökandes behov stämmer med de slutsatser som drogs i Riksrevisionens första rapport om FUB (RiR 2016:21). Aktiviteter efter FUB Riksrevisionens granskning visar att av dem som deltog i FUB som första aktivitet inom etableringsuppdraget hade 37 procent skrivits ut från Arbetsförmedlingen fyra år efter att de skrevs in i etableringsuppdraget. Motsvarande siffra för dem som deltog i APR var 41 procent. Bland dem som hade skrivits ut från Arbetsförmedlingen hade knappt 30 procent skrivits ut för att de fått en anställning. Knappt hälften 45 procent, hade skrivits ut av okänd orsak, t.ex. för att de inte längre sökte jobb genom Arbetsförmedlingen, eller annan känd orsak, t. ex. för att de fick insatser från Försäkringskassan. Vidare visar Riksrevisionens granskning bl.a. att det efter deltagandet i den första aktiviteten inom etableringsuppdraget var vanligt med deltagande i ytterligare aktiviteter, t. ex. ytterligare FUB. Fyra år efter att deltagarna skrevs in i etableringsuppdraget var det vanligaste att de var inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin (44 procent). 22 procent av dem som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade någon typ av anställning, t. ex. en subventionerad anställning eller en tillfällig anställning. Kvinnor och personer med högst förgymnasial utbildning lämnar i högre grad arbetskraften Riksrevisionens granskning visar att fyra år efter att personer hade skrivits in i etableringsuppdraget hade 40 procent av kvinnorna och 34 procent av männen som hade deltagit i FUB skrivits ut från Arbetsförmedlingen. Bland männen var det betydligt vanligare att ha hittat ett jobb, medan kvinnorna oftare hade skrivits ut av annan känd orsak. För kvinnor som hade skrivits ut av annan känd orsak var det vanligt att de hade lämnat arbetskraften. 2.4 Slutsatser Uppföljning och utvärdering av FUB inom etableringsuppdraget är enligt Riksrevisionens granskning bristfällig. Detta trots att nästan 90 procent av deltagarna med aktivitet inom etableringsuppdraget deltar i FUB som första aktivitet. Förbättrad utvärdering av olika aktiviteter i etableringsuppdraget behövs Riksrevisionens granskning visar att möjligheten att hitta ett jobb varierar för deltagarna inom etableringsuppdraget. Riksrevisionen kan dock inte fastställa om detta beror på vilken aktivitet de nyanlända har tagit del av eller att individer som deltar i olika aktiviteter skiljer sig åt på andra sätt. Brist på kunskap om hur insatsen fungerar kan enligt Riksrevisionen få flera konsekvenser. Exempelvis försvårar det möjligheten till utveckling av verksamheten, det försvårar för arbetsförmedlarna att anvisa rätt personer till rätt insats vid rätt tidpunkt och det kan i sin tur påverka deltagarnas motivation negativt. Brist på kunskap kan således i förlängningen innebära att personer är utan arbete längre tid än nödvändigt och att resurser inte används på bästa sätt. Riksrevisionen har tidigare bl.a. rekommenderat Arbetsförmedlingen att skapa bättre förutsättningar för att utvärdera olika inriktningar av FUB och att så långt som möjligt bidra till att öka kunskapen om effekten av kedjor av insatser. Riksrevisionen konstaterar att regeringen i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för budgetåret 2018 har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att i början av 2019 redogöra för insatser för att förbättra möjligheterna att följa upp FUB. Riksrevisionen tar vidare upp att regeringen har uttryckt att Arbetsförmedlingen ska säkerställa att nyanlända i etableringsuppdraget erbjuds god tillgång till insatser av hög kvalitet och successivt närmar sig arbetsmarknaden. Riksrevisionens granskning visar att det är vanligt att personer som skrivs ut från etableringsuppdraget även lämnar arbetskraften eller har hela eller delar av sin försörjning från ekonomiskt bistånd. Detta är vanligare för kvinnor och personer med högst förgymnasial utbildning. Av granskningen framgår att Arbetsförmedlingen konstaterar att det behövs särskilda åtgärder för att förhindra att kvinnor som inte slutför sin etableringsplan lämnar arbetskraften. Riksrevisionen menar att det är viktigt att ytterligare öka kunskapen om varför vissa deltagare lämnar arbetskraften. Kunskap om orsakerna är en förutsättning för att kunna vidta åtgärder för att motverka detta. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att så många som möjligt deltar i arbetskraften. Eftersom det är vanligare att kvinnor lämnar arbetskraften, kan det också vara viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. 2.5 Rekommendationer Rapporten kompletterar Riksrevisionens tidigare rapport (RiR 2017:20) och ligger inom ramen för samma granskning. Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer till regeringen eller till Arbetsförmedlingen med anledning av den här rapporten. Regeringen har yttrat sig över de tidigare lämnade rekommendationerna (skr. 2017/18:76). 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. En del av detta är att arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en förbättrad matchning mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft. FUB syftar till att den arbetssökande ska förbereda sig för deltagande i ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, i en utbildning eller för arbete. Deltagarna är således i behov av en kombination av insatser för att på sikt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I detta sammanhang utgör FUB en del som behöver kompletteras med andra insatser vilka också påverkar de nyanländas etableringsmöjligheter. Riksrevisionens granskning bidrar till att öka den samlade kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om uppföljning av deltagare i förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 november 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Bolund, Damberg, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Ylva Johansson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om uppföljning av deltagare i förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget