Post 1228 av 7191 träffar
Insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning Prop. 2018/19:48
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Prop. 48
Regeringens proposition
2018/19:48
Insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning
Prop.
2018/19:48
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 28 februari 2019
Stefan Löfven
Morgan Johansson
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
2015 års insolvensförordning syftar till att ge skuldsatta företag och privatpersoner bättre möjligheter till en andra chans och till att fler typer av insolvensförfaranden ska omfattas av EU-reglerna än vad som gällt tidigare. För svensk del innebär det utvidgade tillämpningsområdet att även skuldsanering och F-skuldsanering omfattas av förordningen utöver konkurs och företagsrekonstruktion. Enligt 2015 års insolvensförordning ska medlemsstaterna upprätta nationella insolvensregister där vissa uppgifter om insolvensförfaranden ska offentliggöras. Informationen ska göras tillgänglig och vara kostnadsfritt sökbar på den europeiska e-juridikportalen, där medlemsstaternas nationella insolvensregister ska sammankopplas.
I propositionen föreslår regeringen kompletterande bestämmelser till regleringen om insolvensregister. Förslagen innebär att det införs en samlad reglering om insolvensregister i lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Registren ska innehålla uppgifter om alla de svenska insolvensförfaranden som omfattas av förordningen. Bolagsverket ska vara registreringsmyndighet för insolvensregistren över konkurser och företagsrekonstruktioner. Kronofogdemyndigheten ska vara registreringsmyndighet för insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2019.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 4
2 Lagtext 5
2.1 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion 6
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet 7
2.4 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675) 9
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare 10
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning 11
3 Ärendet och dess beredning 13
4 Nya regler om insolvensregister 14
4.1 Behovet av kompletterande bestämmelser 14
4.2 Alla svenska insolvensförfaranden bör registreras 15
4.3 En samlad reglering om insolvensregister 18
4.4 Ansvaret för insolvensregistren 23
4.5 Vilka uppgifter ska registreras? 25
4.6 Hur ska uppgifterna användas? 27
4.7 Hur länge ska uppgifterna vara registrerade? 31
5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 34
6 Konsekvenser 34
7 Författningskommentar 36
7.1 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 36
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion 37
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet 37
7.4 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675) 38
7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare 38
7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning 39
Bilaga 1 2015 års insolvensförordning 43
Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet (SOU 2016:17) 98
Bilaga 3 Betänkandets författningsförslag 103
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 120
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag 121
Bilaga 6 Lagrådets yttrande 129
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 2019 130
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675).
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)
dels att 15 kap. 6-8 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 15 kap. 5 § och rubriken närmast före 15 kap. 5 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15 kap.
Register över konkurser
Registrering av konkurser
5 §
Hos Bolagsverket ska, för de ändamål som anges i 6 §, med hjälp av automatisk databehandling föras ett för hela landet gemensamt register över fysiska personers och dödsbons konkurser.
I handelsregisterlagen (1974:157), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar finns det bestämmelser om registrering av juridiska personers konkurser.
I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av konkurser i ett insolvensregister.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ska införas en ny paragraf, 4 kap. 15 §, och närmast före 4 kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
Registrering av företagsrekonstruktioner
15 §
I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av företagsrekonstruktioner i ett insolvensregister.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 14 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning, skuldsanering, F-skuldsanering, betalningsföreläggande och handräckning, europeiskt betalningsföreläggande, tillsyn i konkurs samt i annan verksamhet som särskilt åligger Kronofogdemyndigheten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning, skuldsanering, F-skuldsanering, betalningsföreläggande och handräckning, europeiskt betalningsföreläggande, tillsyn i konkurs samt i annan verksamhet som särskilt åligger Kronofogdemyndigheten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Lagen tillämpas dock inte vid behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.
Bestämmelserna i 4, 5 och 7 §§, 2 kap. samt 3 kap. 3 a § gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna.
2 kap.
14 §
Uppgifter får behandlas i databasen för att tillhandahålla information som behövs i Kronofogdemyndighetens verksamhet för
1. handläggning av ärenden om skuldsanering och F-skuldsanering,
2. förebyggande av överskuldsättning, och
2. förebyggande av överskuldsättning,
3. att föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning, och
3. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
4. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2.4 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675)
Härigenom föreskrivs att det i skuldsaneringslagen (2016:675) ska införas en ny paragraf, 60 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
60 §
I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av skuldsaneringar i ett insolvensregister.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare ska införas en ny paragraf, 62 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
62 §
I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av F-skuldsaneringar i ett insolvensregister.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning ska införas sex nya paragrafer, 13-18 §§, och närmast före 13 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Insolvensregister
13 §
Insolvensförfaranden enligt 2015 års insolvensförordning som inleds i Sverige ska registreras i insolvensregister.
Bolagsverket ska föra ett insolvensregister över konkurser och ett insolvensregister över företagsrekonstruktioner. Kronofogdemyndigheten ska föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar.
14 §
I insolvensregistren ska beslut om att inleda ett insolvensförfarande och andra uppgifter om förfarandet registreras.
15 §
Insolvensregistren får användas för att göra uppgifterna i registren tillgängliga i enlighet med 2015 års insolvensförordning och för att i övrigt lämna upplysningar om insolvensförfaranden till den som begär det.
Insolvensregistret över konkurser får användas för uppföljning av och tillsyn över de övriga register som Bolagsverket för.
16 §
En uppgift i insolvensregistret över konkurser ska gallras fem år efter den dag då konkursen avslutades eller konkursbeslutet upphävdes.
17 §
En uppgift i insolvensregistret över företagsrekonstruktioner ska gallras fem år efter den dag då företagsrekonstruktionen upphörde eller beslutet om företagsrekonstruktion upphävdes.
18 §
En uppgift i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar ska gallras fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften gäller F-skuldsanering, tre år efter den dagen. Om en betalningsplan löper ut senare, ska dock uppgiften gallras den dag då planen löper ut.
Om ett beslut om att inleda skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs eller om skuldsanering eller F-skuldsanering inte beviljas, ska uppgiften gallras redan när det beslut som avslutar ärendet får laga kraft. Detsamma gäller om ett ärende om skuldsanering eller F-skuldsanering avskrivs eller om en beslutad skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs efter omprövning.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2. Lagen tillämpas inte på insolvensförfaranden som har inletts före ikraftträdandet.
3 Ärendet och dess beredning
Den 20 maj 2015 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden (2015 års insolvensförordning). 2015 års insolvensförordning är en omarbetning av rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden. 2015 års insolvensförordning syftar till att förbättra möjligheterna till en andra chans för skuldsatta företag och privatpersoner och till att fler typer av insolvensförfaranden ska omfattas av EU-reglerna. För svensk del innebär det utvidgade tillämpningsområdet att även skuldsanering och F-skuldsanering omfattas av förordningen utöver konkurs och företagsrekonstruktion. 2015 års insolvensförordning tillämpas i de flesta delar sedan den 26 juni 2017. Förordningen och en rättelse till den finns som bilaga 1. Bilagorna A och B till förordningen är numera ersatta genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/946 av den 4 juli 2018 om ersättande av bilagorna A och B till förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden på grund av att vissa medlemsstater haft behov av att justera de uppgifter som finns i bilagorna avseende dem.
I januari 2015 fick en särskild utredare i uppdrag att analysera innebörden av 2015 års insolvensförordning från ett svenskt perspektiv och föreslå de kompletterande författningsändringar och andra åtgärder som den omarbetade förordningen ger anledning till. Uppdraget redovisades i mars 2016 i betänkandet EU:s reviderade insolvensförordning m.m. (SOU 2016:17). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 2 och betänkandets författningsförslag finns i bilaga 3.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2016/01882/L2).
En del av utredningens förslag har behandlats i regeringens proposition Kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning och har redan lett till lagstiftning (prop. 2016/17:125, bet. 2016/17:CU16, rskr. 2016/17:260). I detta lagstiftningsärende behandlas de delar av betänkandet som avser insolvensregister.
Under beredningen av lagstiftningsärendet har det bedömts att en annan lagteknisk lösning bör väljas än den som utredningen föreslår och även att ansvaret som registreringsmyndighet bör fördelas på ett annat sätt. Synpunkter på utkast till de föreslagna lagändringarna har därför inhämtats från Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Datainspektionen, Domstolsverket och länsstyrelserna.
I utredningens uppdrag ingick även att - utan att lämna författningsförslag - överväga behovet av gemensamma nordiska internationellt privaträttsliga regler om skuldsanering, med utgångspunkt i en rapport som presenterats på uppdrag av Nordiska ministerrådet (Nordisk gældssanering, TemaNord 2010:598). Utredningen bedömer att det finns ett behov av gemensamma nordiska regler om ömsesidigt erkännande av skuldsanering, men konstaterar att detta förutsätter gemensamt arbete inom Norden och att hänsyn måste tas till EU-kompetensen på området. Betänkandet föranleder inte någon vidare åtgärd i denna del men regeringen följer fortsatt frågan, som bl.a. har tagits upp inom ramen för Nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 januari 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådets förslag, som regeringen följer, behandlas i författningskommentaren.
4 Nya regler om insolvensregister
4.1 Behovet av kompletterande bestämmelser
Regeringens bedömning: Det behövs kompletterande bestämmelser till regleringen om insolvensregister i 2015 års insolvensförordning.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot utredningens bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 2015 års insolvensförordning ska medlemsstaterna upprätta nationella insolvensregister där uppgifter om insolvensförfaranden offentliggörs. I registren ska vissa uppgifter om de nationella insolvensförfaranden som förordningen tillämpas på föras in (s.k. föreskriven information). Dessa uppgifter omfattar enligt artikel 24.2 följande information: a) den dag ett insolvensförfarande inleddes, b) den domstol vid vilken ett insolvensförfarande har inletts och eventuellt målnummer, c) typ av insolvensförfarande som har inletts och eventuell relevant underkategori av förfaranden som har inletts i enlighet med nationell rätt, d) uppgift om huruvida behörigheten att inleda förfarandet grundar sig på artikel 3.1, 3.2 eller 3.4, e) om gäldenären är ett företag eller en juridisk person, gäldenärens namn, registreringsnummer, säte eller, om detta avviker, postadress, f) om gäldenären är en enskild person, namn, registreringsnummer i förekommande fall och postadress eller, om adressen är skyddad, gäldenärens födelseort och födelsedatum, g) namn på, postadress eller e-postadress till den förvaltare som i förekommande fall har utsetts i förfarandet, h) i förekommande fall tidsfrist för att anmäla fordringar eller hänvisning till kriterierna för beräkningen av denna tidsfrist, i) i förekommande fall dagen för avslutande av huvudinsolvensförfarandet och j) den domstol till vilken ett överklagande av beslutet om att inleda insolvensförfarandet ska ges in och i förekommande fall inom vilken tidsfrist det ska göras, eller en hänvisning till kriterierna för beräkningen av denna tidsfrist.
Föreskriven information ska göras tillgänglig och vara kostnadsfritt sökbar på den europeiska e-juridikportalen, där medlemsstaternas nationella insolvensregister ska vara sammankopplade. Systemet ska tillhandahålla en söktjänst i syfte att tillgängliggöra information som finns i insolvensregistren (artiklarna 25.1 och 27). Personuppgifter som finns i de nationella insolvensregistren ska vara tillgängliga via e-juridikportalen så länge de är tillgängliga enligt nationell rätt (artikel 83). Europeiska kommissionen ska anta genomförandeakter om bland annat tekniska åtgärder för att säkerställa it-säkerheten för informationen inom systemet för sammankoppling av insolvensregister (artikel 25.2).
Medlemsstaterna får enligt 2015 års insolvensförordning även inkludera annan information än föreskriven information i sina insolvensregister och får då också ta ut en avgift för tillgången till sådan information (artiklarna 24.3 och 27.2).
Medlemsstaterna kan välja att inte inkludera uppgifter om konsumenter i insolvensregistren (artikel 24.4, se vidare avsnitt 4.2).
2015 års insolvensförordning är som EU-förordning direkt tillämplig i medlemsstaterna och ska inte genomföras i nationell rätt. Detta hindrar inte att det införs kompletterande bestämmelser av verkställande karaktär. Medlemsstaterna är tvärtom skyldiga att se till att förordningen kan tillämpas i praktiken och får ett effektivt genomslag. Förordningens bestämmelser om insolvensregister är i första hand riktade till medlemsstaterna och är inte helt anpassade till de olika system och begrepp som finns i nationell rätt (jfr bedömningen i den finska propositionen att förordningens bestämmelser om insolvensregister är av "direktivkaraktär", RP 12/2017 rd s. 9). För att förordningen ska kunna tillämpas och få ett effektivt genomslag behövs därför kompletterande bestämmelser.
4.2 Alla svenska insolvensförfaranden bör registreras
Regeringens förslag: Även insolvensförfaranden som avser konsumenter ska registreras i insolvensregister.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot utredningens förslag. Kronofogdemyndigheten ser positivt på att tillgången till information inte begränsas. Även Bolagsverket och Föreningen Sveriges Kronofogdar stöder att tillgången till uppgifter om insolvensförfaranden som rör enskilda inte begränsas. Konsumentverket är positivt till ett nytt skuldsaneringsregister och välkomnar att skuldsaneringsbeslut ska vara sökbara via e-juridikportalen. Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst konstaterar att förslaget om ett skuldsaneringsregister innebär ett intrång i den personliga integriteten men anser att fördelarna med att omfattas av 2015 års insolvensförordning i sin helhet vida överväger nackdelarna. Landsorganisationen i Sverige invänder inte mot utredningens förslag, men anser att frågor om arbetstagares och arbetssökandes integritet i förhållande till vilka uppgifter en arbetsgivare har rätt att ta del av behöver utredas vid införandet av ett skuldsaneringsregister. Genom ett nytt insolvensregister tillkommer ytterligare ett register som arbetsgivare eller blivande arbetsgivare kan begära uppgifter från. Liknande synpunkter framförs även av Tjänstemännens centralorganisation, som efterfrågar att regeringen tar fram ett lagförslag om integritetsskydd för arbetstagare och registerutdrag i arbetslivet.
Skälen för regeringens förslag
Även insolvensförfaranden som rör konsumenter bör registreras
Enligt artikel 24.4 i 2015 års insolvensförordning är medlemsstaterna inte skyldiga att i insolvensregistren inkludera och göra tillgänglig information som avser enskilda personer som inte bedriver näringsverksamhet (konsumenter). Detta hänger samman med det intrång i den personliga integriteten som ett offentliggörande innebär. Om en medlemsstat väljer att inte inkludera information om konsumenter i sina insolvensregister gäller dock inte reglerna om erkännande fullt ut. I sådant fall ska en utländsk borgenär påverkas av insolvensförfarandet endast under förutsättning att borgenären har tagit emot viss information om förfarandet. Om den utländska borgenären inte har tagit emot sådan information, får förfarandet alltså inte effekt mot borgenären. Det finns således ett samband mellan kravet på att medlemsstaterna upprättar insolvensregister och tillgängliggör dem på den europeiska e-juridikportalen och förordningens regler om ömsesidigt erkännande av insolvensförfaranden.
De svenska insolvensförfaranden som omfattas av 2015 års insolvensförordning är konkurs, företagsrekonstruktion, skuldsanering och F-skuldsanering (2 § lagen [2017:473] med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning, se även bilaga A till 2015 års insolvensförordning och prop. 2016/17:125 s. 28). Av dessa kan konkurs, skuldsanering och under vissa förutsättningar F-skuldsanering avse konsumenter. Frågan är om Sverige bör utnyttja undantaget i artikel 24.4 eller om även information om insolvensförfaranden som rör konsumenter bör registreras i insolvensregister i enlighet med förordningen.
I Sverige befrias gäldenären efter en skuldsanering även från ansvar för betalningen av skulder som inte är kända i ärendet (47 § skuldsaneringslagen [2016:675] och 49 § lagen [2016:676] om skuldsanering för företagare). Genom att skuldsanering och F-skuldsanering omfattas av 2015 års insolvensförordning får dessa förfaranden verkan i andra medlemsstater. Det innebär att en gäldenär som har genomgått en skuldsanering är skyddad mot att en utländsk borgenär gör gällande sin fordran mot gäldenären genom t.ex. ett utmätningsförfarande i en annan medlemsstat dit gäldenären har flyttat efter avslutad skuldsanering eller där gäldenären arbetar. Om Sverige skulle utnyttja undantaget i artikel 24.4, skulle denna effekt inte inträda i förhållande till okända utländska borgenärer (om skulden inte är känd i ärendet, får borgenären inte information om förfarandet). Det skulle innebära att en väsentlig och eftersträvad effekt av att 2015 års insolvensförordning omfattar även skuldsaneringar skulle utebli. Som Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst och Konsumentverket lyfter fram får gäldenären större frihet och trygghet om en skuldsanering får verkan inom hela EU. Att enskilda skuldsaneringsgäldenärer omfattas av registreringen medför alltså, som Kronofogdemyndigheten framhåller, ett skydd för dessa gäldenärer i förhållande till utländska borgenärer och underlättar för dem att bli skuldfria. Detta talar med styrka mot att undanta konsumenter från de svenska insolvensregistren. Ingen remissinstans har heller invänt mot att konsumenter ska omfattas.
Det bör vidare beaktas att det i svensk rätt finns ett flertal föreskrifter som innebär att beslut om insolvensförfaranden som rör konsumenter offentliggörs genom kungörelse och registrering. Konkursbeslut och beslut om att inleda och bevilja skuldsanering eller F-skuldsanering kungörs (2 kap. 24 § konkurslagen [1987:672], 19 och 28 §§ skuldsaneringslagen och 21 och 30 §§ lagen om skuldsanering för företagare). Kungörelse sker i Post- och Inrikes Tidningar på Bolagsverkets webbplats och informationen är tillgänglig där under två års tid. Bolagsverket för vidare ett register där uppgifter om konkurser som avser fysiska personer registreras. Registret får användas för att ge upplysningar till den som begär uppgifter om sådana konkurser (15 kap. 5-7 §§ konkurslagen). De uppgifter som finns i detta register motsvarar i stor utsträckning den information som enligt 2015 års insolvensförordning ska finnas i insolvensregister. Redan i dag offentliggörs alltså uppgifter om insolvensförfaranden som rör konsumenter. Att sådana uppgifter offentliggörs har att göra med vikten av att borgenärer får kännedom om insolvensförfaranden för att kunna ta till vara sina intressen och de konsekvenser som i vissa fall följer med borgenärens underlåtenhet att anmäla en fordran i förfarandet (se bl.a. prop. 2005/06:124 s. 54 f.).
Sammantaget anser regeringen, i likhet med utredningen, att insolvensförfaranden som rör konsumenter också bör registreras i insolvensregister.
Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation tar upp att registrering av enskildas skuldsaneringsförfaranden innebär en risk för att arbetstagare och arbetssökande i större utsträckning kommer att behöva lämna ut uppgifter om huruvida de är föremål för skuldsanering. Regeringen konstaterar att dessa uppgifter offentliggörs redan i dag och att de under viss tid även är sökbara på internet, varför denna risk inte bör överdrivas. Tjänstemännens centralorganisation efterfrågar att regeringen tar fram ett lagförslag om integritetsskydd för arbetstagare och registerutdrag i arbetslivet. Denna fråga kan inte hanteras inom ramen för detta lagstiftningsärende, men regeringen har påbörjat ett arbete för att stärka den personliga integriteten i arbetslivet. Inom Regeringskansliet bereds ett förslag om förbud för arbetsgivare att begära att arbetssökande visar utdrag ur belastningsregistret när det saknas lagstöd. Som ett led i det arbetet har en särskild utredare fått i uppdrag att kartlägga, analysera och ta ställning till om det finns behov av ett utökat författningsstöd för vissa aktörer att i egenskap av arbetsgivare få tillgång till uppgifter om enskilda som finns i belastningsregistret. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019 (dir. 2018:12 och 2018:110).
Möjligheten att begränsa sökningar i registren
Det finns vissa möjligheter för medlemsstaterna att införa särskilda föreskrifter för sökningar i insolvensregistren som gäller konsumenter. För sådana sökningar får medlemsstaterna kräva att den som söker efter information anger kompletterande sökkriterier (artikel 27.3). Vidare får medlemsstaterna föreskriva dels att en begäran om att få tillgång till information ska göras direkt till den registerförande myndigheten, dels att den som står bakom begäran kan visa att han eller hon har ett legitimt intresse (artikel 27.4). Begäran till den registerförande myndigheten ska kunna göras via ett elektroniskt formulär, och den som begär tillgång till informationen ska få svar från den registerförande myndigheten inom tre dagar. Syftet med bestämmelserna är att medlemsstater ska kunna försvåra tillgången till information som rör konsumenter med hänsyn till enskildas integritet.
Utredningen föreslår att Sverige inte ska använda sig av de möjligheter till begränsning som finns i artikel 27. Enligt utredningen skulle ett krav på att den som söker information i insolvensregistren ska visa att han eller hon har ett legitimt intresse stämma mindre väl överens med den syn på uppgifters offentlighet som den svenska lagstiftningen ger uttryck för. Regeringen delar denna uppfattning och konstaterar att det framstår som svårmotiverat att uppställa ett sekretessliknande krav för uppgifter i insolvensregistren samtidigt som motsvarande uppgifter finns tillgängliga på Bolagsverkets webbplats genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och i konkursregistret, inte minst då en sådan ordning riskerar att drabba främst utländska borgenärer. När det gäller möjligheten att kräva ett särskilt förfarande för åtkomst till uppgifter i registren anser utredningen att värdet av att begränsa tillgången till uppgifter om enskilda måste ställas mot den administration som ett sådant förfarande skulle innebära. Med beaktande av att merparten av den information som ska finnas i insolvensregistren redan är tillgänglig på internet genom att den kungörs i Post- och Inrikes Tidningar bedömer utredningen att den möjliga vinst ur integritetssynpunkt som ett sådant förfarande skulle innebära inte uppväger nackdelarna med ett särskilt förfarande för åtkomst till uppgifterna. Enligt regeringen finns det fog för även den bedömningen.
Ingen remissinstans har invänt mot utredningens förslag. Tvärtom uttalar flera remissinstanser, bl.a. Föreningen Sveriges Kronofogdar och Bolagsverket, att de ställer sig positiva till att tillgången till information i svenska insolvensregister inte ska begränsas. Det är dock viktigt att sökbarheten på den europeiska e-juridikportalen inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med tillgängliggörandet. Regeringen avser därför att noga följa arbetet inom EU inför sammankopplingen och tillgängliggörandet på e-juridikportalen och hur detta system kommer att utformas. Arbetet inom EU innebär bl.a. att Europeiska kommissionen senast den 26 juni 2019 ska anta genomförandeakter avseende minimikriterier för den söktjänst som tillhandahålls genom den europeiska e-juridikportalen. Om det skulle visa sig finnas behov av att begränsa möjligheterna till sökningar i registren, kan föreskrifter om detta meddelas av regeringen.
4.3 En samlad reglering om insolvensregister
Regeringens förslag: Det införs en samlad reglering om insolvensregister i kompletteringslagen till 2015 års insolvensförordning.
Till följd av detta ska bestämmelserna i konkurslagen om register över fysiska personers och dödsbons konkurser upphöra att gälla.
Det ska i konkurslagen, lagen om företagsrekonstruktion, skuldsaneringslagen och lagen om skuldsanering för företagare upplysas om att det finns bestämmelser om registrering av insolvensförfaranden i kompletteringslagen till 2015 års insolvensförordning.
Utredningens förslag skiljer sig från regeringens eftersom utredningen väljer en annan lagteknisk lösning. I stället för en samlad reglering föreslår utredningen att befintliga register, i vilka uppgifter om insolvensförfaranden registreras redan i dag, ska byggas ut och att det ska införas en ny lag om skuldsaneringsregister.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot utredningens förslag. Finansbolagens Förening anser att det är positivt att använda befintliga register i den mån det är möjligt för att begränsa kostnaderna och tidsåtgången. Landsorganisationen i Sverige konstaterar att det finns fördelar med ett samlat register, men att gällande ordning verkar fungera och att det inte finns skäl att ändra den. Svenska Bankföreningen förordar däremot att det upprättas ett nytt samlat register över samtliga insolvensförfaranden i Sverige i stället för att bygga vidare på befintliga register eftersom det skulle bli mer överblickbart, effektivt och sannolikt mer rättssäkert. Även Bolagsverket anser att en annan lagteknisk lösning bör väljas än den som utredningen föreslår, bl.a. för att inte riskera att t.ex. aktiebolagsregistret i sin helhet behöver kopplas samman med andra register på den europeiska e-juridikportalen. Enligt verket behöver det tydligt framgå av lag att det ska föras ett särskilt insolvensregister även över juridiska personers konkurser och företagsrekonstruktioner, och ett sådant uttryckligt stöd skulle kunna framgå av konkurslagen (1987:672) respektive lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Det vore enligt Bolagsverket även bra om det av regleringen framgår att uppgifter om insolvens för juridiska personer som inte omfattas av 2015 års insolvensförordning, bl.a. försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersföretag, inte ska antecknas i insolvensregistren. Bolagsverket anser vidare att det inte är förenligt med handelsregisterlagen (1974:157) att i handelsregistret registrera förfaranden avseende ideella föreningar och trossamfund som inte bedriver näringsverksamhet.
Skälen för regeringens förslag
Det är mest ändamålsenligt med en särskild reglering om insolvensregister...
Det finns i svensk rätt ett flertal föreskrifter som innebär att beslut om insolvensförfaranden offentliggörs genom kungörelse och registrering.
Beslut om konkurs och beslut om att inleda och bevilja skuldsanering eller F-skuldsanering kungörs (2 kap. 24 § konkurslagen, 19 och 28 §§ skuldsaneringslagen [2016:675] och 21 och 30 §§ lagen [2016:676] om skuldsanering för företagare). Vid företagsrekonstruktion kungörs beslut om ackordsförhandling (3 kap. 13 § lagen om företagsrekonstruktion). Kungörelse sker i Post- och Inrikes Tidningar på Bolagsverkets webbplats.
Bolagsverket för vidare ett antal register där uppgifter om konkurser och företagsrekonstruktioner registreras. Beslut om en konkurs som avser en fysisk person eller ett dödsbo registreras i registret över fysiska personers och dödsbons konkurser (15 kap. 5 och 7 §§ konkurslagen). Beslut om konkurs och om företagsrekonstruktion avseende aktiebolag registreras i aktiebolagsregistret (25 kap. 48 § och 27 kap. 1 § aktiebolagslagen [2005:551]). I handelsregistret registreras beslut om konkurser och företagsrekonstruktioner när det gäller vissa andra näringsidkare, bl.a. enskilda näringsidkare och handelsbolag (1 och 16 §§ handelsregisterlagen). Om en ekonomisk förening försätts i konkurs eller är föremål för företagsrekonstruktion, ska detta registreras i föreningsregistret (18 kap. 11 § och 19 kap. 1 § lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar). Det finns vidare bestämmelser som innebär att Bolagsverket ska registrera beslut om konkurser och företagsrekonstruktioner som avser europabolag och europakooperativ (7 § lagen [2004:575] om europabolag och 10 § lagen [2006:595] om europakooperativ).
Stiftelser registreras inte av Bolagsverket utan i stiftelseregister, som förs av de länsstyrelser som är registreringsmyndigheter för stiftelser. Beslut om konkurser och företagsrekonstruktioner som avser stiftelser registreras i dessa register (10 kap. 1 och 4 §§ stiftelselagen [1994:1220]).
Jämfört med de uppgifter om konkurser och företagsrekonstruktioner som i dag registreras i olika register innebär 2015 års insolvensförordning att något fler uppgifter behöver registreras. Uppgifter om skuldsaneringar och F-skuldsaneringar registreras inte i något offentligt register i dag. Det innebär att bestämmelser om registrering i enlighet med 2015 års insolvensförordning behöver införas när det gäller dessa insolvensförfaranden.
Utredningen överväger om Post- och Inrikes Tidningar skulle kunna användas som insolvensregister, men landar i att det inte är lämpligt med hänsyn till att det handlar om ett kungörelseorgan som skiljer sig från hur register normalt är utformade. Regeringen delar denna bedömning.
Utredningen föreslår i stället att de utökade krav på registrering som 2015 års insolvensförordning innebär ska uppfyllas genom att den registrering som i dag sker i olika register utnyttjas och byggs ut. Det rör sig om registret över fysiska personers och dödsbons konkurser (konkursregistret), de associationsrättsliga register som förs av Bolagsverket och stiftelseregistren. I denna del innebär utredningens förslag att gällande bestämmelser om registrering i konkursregistret, aktiebolagsregistret, handelsregistret, föreningsregistret och stiftelseregister kompletteras med föreskrifter om att ytterligare uppgifter ska föras in i registren för att uppfylla kraven i 2015 års insolvensförordning. När det gäller skuldsaneringar och F-skuldsaneringar föreslår utredningen att det införs ett nytt register, som ska regleras i en ny lag om skuldsaneringsregister.
I likhet med Bolagsverket ser regeringen vissa svårigheter med utredningens förslag.
Bortsett från konkursregistret är de befintliga register i vilka beslut om konkurser och företagsrekonstruktioner registreras inga renodlade insolvensregister utan associationsrättsliga register som innehåller uppgifter om förhållanden hos en juridisk person, oavsett om den är föremål för ett insolvensförfarande eller inte. Dessa register innehåller alltså mycket mer än endast uppgifter om eventuella insolvensförfaranden och det vore mindre lyckat med en ordning som innebär att det finns en risk för att t.ex. hela aktiebolagsregistret behöver kopplas samman med andra register på den europeiska e-juridikportalen, vilket Bolagsverket befarar. Vidare sker registrering i de associationsrättsliga registren i regel när den juridiska personen bildas. Utredningens förslag utgår när det gäller juridiska personer från att gäldenären redan är registrerad i aktiebolagsregistret, handelsregistret, föreningsregistret eller stiftelseregistren. Reglerna om behörig domstol i 2015 års insolvensförordning bygger dock inte på att ett insolvensförfarande nödvändigtvis ska inledas där en juridisk person är registrerad. Ett insolvensförfarande ska nämligen i regel inledas där gäldenären har sina huvudsakliga intressen (artikel 3). Det innebär att en svensk domstol kan fatta beslut om att ett bolag som är registrerat i en annan medlemsstat men som har sina huvudsakliga intressen i Sverige ska försättas i konkurs.
Tillämpningsområdet för 2015 års insolvensförordning överensstämmer inte heller i alla delar med tillämpningsområdet för de bestämmelser som reglerar registrering i de associationsrättsliga registren. Som Bolagsverket påpekar tillämpas 2015 års insolvensförordning inte på insolvensförfaranden som rör försäkringsföretag, kreditinstitut, värdepappersföretag och andra företag eller institut, i den utsträckning dessa omfattas av direktiv 2001/24/EG. Förordningen tillämpas inte heller på förfaranden som rör företag för kollektiva investeringar (artikel 1.2). Flertalet av de juridiska personer som faller utanför förordningens tillämpningsområde registreras i bankregistret och försäkringsregistret och omfattas därmed inte av utredningens förslag till reglering av insolvensregister. Detta gäller dock inte samtliga juridiska personer som omfattas av undantaget. Vissa av dem registreras i aktiebolagsregistret eller föreningsregistret. Utredningens förslag innebär vidare att insolvensförfaranden som rör ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte bedriver näringsverksamhet ska registreras i handelsregistret, trots att dessa juridiska personer inte omfattas av handelsregisterlagen. Som Bolagsverket anför kan lämpligheten av detta ifrågasättas. Det förhållandet att registrering i handelsregistret i viss mån är frivillig talar också mot en sådan ordning.
Att bygga vidare på de associationsrättsliga registren innebär dessutom att regleringen av registerfrågor i de associationsrättsliga regelverken blir tillämplig även på den registrering som sker enligt 2015 års insolvensförordning. Dessa regelverk innehåller bl.a. föreskrifter om behandlingen av personuppgifter, direktåtkomst, utlämnande i elektronisk form och överklagande. Någon motsvarande reglering finns inte i konkursregistret och föreslås inte heller i utredningens förslag till ny lag om skuldsaneringsregister. Det innebär att olika regler skulle gälla i fråga om olika insolvensregister. Enligt regeringen kan det ifrågasättas om en sådan ordning är ändamålsenlig.
Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att särskilda regler om insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning bör införas i stället för att bygga vidare på befintliga register.
...och regleringen bör vara samlad
En särskild reglering om insolvensregister skulle kunna byggas upp på så sätt att föreskrifter ges i de författningar som reglerar de svenska insolvensförfarandena. Regler om insolvensregister över konkurser och företagsrekonstruktioner skulle kunna placeras i konkurslagen respektive lagen om företagsrekonstruktion, i enlighet med vad Bolagsverket föreslår, och regler om insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar i en egen lag eller i skuldsaneringslagen och lagen om skuldsanering för företagare. Regeringen ser dock nackdelar med en sådan lösning, bl.a. eftersom tillämparen skulle behöva gå till flera olika författningar för att hitta de svenska reglerna om insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning. Det framstår därför som mer ändamålsenligt med en samlad reglering om insolvensregister över svenska insolvensförfaranden, i linje med vad Svenska Bankföreningen förordar. Utredningen överväger också en samlad reglering i form av ett nytt insolvensregister och lyfter fram fördelarna med att regleringen i så fall skulle kunna anpassas till de krav som ställs i 2015 års insolvensförordning och vara lätt att överblicka och sammankoppla med den europeiska e-juridikportalen. Av bl.a. kostnadsskäl och för att befintlig registrering ska kunna utnyttjas avstår utredningen från att föreslå en sådan reglering. Frågan om en samlad reglering är dock närmast en fråga av lagteknisk karaktär, som inte bör hindra att registerförande myndigheter utnyttjar befintliga tekniska lösningar, så länge insolvensregistren kan hållas åtskilda från andra register och databaser. Mot denna bakgrund anser regeringen att regleringen om svenska insolvensregister lämpligen bör införas i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. På så sätt samlas de lagregler som anknyter till bestämmelserna i 2015 års insolvensförordning om insolvensregister och förordningens tillämpningsområde, vilket underlättar för tillämparna och gör regleringen mer överskådlig. De hänvisningar som i den lagen görs till 2015 års insolvensförordning är dynamiska, dvs. avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se prop. 2016/17:125 s. 50).
Utredningen anför att en mer samlad reglering innebär att det behöver övervägas om uppgifter om konkurser och företagsrekonstruktioner även i fortsättningen ska föras in i de associationsrättsliga registren. Som nämns ovan fyller de associationsrättsliga registren delvis andra syften än insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning. I dessa register bör relevant information om en juridisk person vara tillgänglig och det är då viktigt att de även innehåller en uppgift om att den juridiska personen är föremål för ett insolvensförfarande, om så är fallet. Att det införs en särskild reglering om insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning innebär därför inte att den registrering av konkursbeslut och beslut om företagsrekonstruktioner som görs i de associationsrättsliga registren bör tas bort. Nuvarande regler om detta bör alltså behållas.
När det gäller konkursregistret, dvs. registret över fysiska personers och dödsbons konkurser, finns det dock anledning att göra en annan bedömning. Registret infördes 1995 bl.a. för att myndigheter, företrädare för näringslivet och kreditinstitut var intresserade av att enkelt och snabbt kunna få reda på olika uppgifter i samband med konkurser (se prop. 1994/95:189 s. 47). Konkursregistret fyller alltså i stor utsträckning samma syfte som insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning. Samtliga fysiska personers och dödsbons konkurser omfattas av 2015 års insolvensförordning. De konkurser som registreras i konkursregistret kommer alltså att registreras i insolvensregistret över konkurser. De uppgifter som ska registreras i konkursregistret har vidare i huvudsak sin motsvarighet i de uppgifter som enligt 2015 års insolvensregister ska finnas i insolvensregister. Sammantaget görs därför bedömningen att bestämmelserna i konkurslagen om konkursregistret bör upphöra att gälla till följd av att en samlad reglering om insolvensregister införs i lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.
För att underlätta för tillämparna bör det i konkurslagen, lagen om företagsrekonstruktion, skuldsaneringslagen och lagen om skuldsanering för företagare införas upplysningsbestämmelser om att det finns bestämmelser om registrering av insolvensförfaranden i lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Däremot bedöms upplysningsbestämmelsen i 15 kap. 5 § andra stycket konkurslagen om att det i vissa associationsrättsliga författningar finns bestämmelser om registrering av juridiska personers konkurser kunna tas bort. Bestämmelsen är inte uttömmande och har inte heller någon motsvarighet i lagen om företagsrekonstruktion.
4.4 Ansvaret för insolvensregistren
Regeringens förslag: Bolagsverket ska föra ett insolvensregister över konkurser och ett insolvensregister över företagsrekonstruktioner.
Kronofogdemyndigheten ska föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar.
Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår att Bolagsverket även ska föra insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar. Utifrån sin lagtekniska lösning föreslår utredningen vidare att de länsstyrelser som för stiftelseregister ska ansvara för registrering enligt 2015 års insolvensförordning som rör stiftelser.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot utredningens förslag. Kronofogdemyndigheten anser att ansvaret för att registrera uppgifter om insolvensförfaranden avseende stiftelser bör föras över till Bolagsverket för att ansvaret för insolvensregistren inte ska vara uppdelat mellan flera myndigheter. Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att den bästa ordningen skulle vara att föra över stiftelseregistret från länsstyrelserna till Bolagsverket för att så långt som möjligt samla informationen på ett ställe, men att det är bättre att uppgifter om insolvensförfaranden för stiftelser finns hos länsstyrelserna så länge inte hela stiftelseregistret flyttas.
Skälen för regeringens förslag
Konkurser och företagsrekonstruktioner bör registreras av Bolagsverket
Utredningen föreslår att Bolagsverket ska ansvara för registrering av konkurser och företagsrekonstruktioner i insolvensregister, med undantag för insolvensförfaranden som rör stiftelser. Även med regeringens förslag, som innebär att särskilda regler om insolvensregister införs i stället för att bygga vidare på befintliga register, är det naturligt att Bolagsverket är registreringsmyndighet eftersom Bolagsverket redan i dag registrerar merparten av alla beslut om konkurser och företagsrekonstruktioner. I likhet med Kronofogdemyndigheten och Föreningen Sveriges Kronofogdar anser regeringen att det finns ett värde i att försöka koncentrera ansvaret för registreringen. Det är därför lämpligt att Bolagsverket ansvarar för all registrering av konkurser och företagsrekonstruktioner i insolvensregister, dvs. även sådana som rör stiftelser. Det förhållandet att länsstyrelserna alltjämt kommer att ansvara för den registrering som enligt stiftelselagen (1994:1220) ska ske i stiftelseregister föranleder - till skillnad från vad Föreningen Sveriges Kronofogdar anser - inte någon annan bedömning. Bolagsverket och berörda länsstyrelser har under beredningen av lagstiftningsärendet också ställt sig bakom den lösning som regeringen nu föreslår. Med denna lösning samlas således registreringen av samtliga konkurser och företagsrekonstruktioner enligt 2015 års insolvensförordning hos Bolagsverket.
Skuldsaneringar och F-skuldsaneringar bör registreras av Kronofogdemyndigheten
När det gäller insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar föreslår utredningen att Bolagsverket ska vara registreringsmyndighet. Som utredningen konstaterar finns det i dag inget offentligt register över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar, men uppgifter om sådana insolvensförfaranden finns hos Kronofogdemyndigheten eftersom myndigheten handlägger skuldsaneringsärenden. Mot den bakgrunden överväger utredningen i första hand om Kronofogdemyndigheten bör föra registret, men bedömer att myndigheten saknar erfarenhet av denna typ av register och konstaterar att myndigheten även ställt sig tveksam till ett sådant uppdrag. Regeringen konstaterar dock att Kronofogdemyndigheten har flera databaser och därigenom erfarenhet av digital hantering av bl.a. personuppgifter. Som den myndighet som i regel fattar beslut om att inleda och bevilja skuldsanering har Kronofogdemyndigheten vidare både tillgång till den information som ska registreras i insolvensregistret och kunskap om de ärenden som registreringen avser. Om Kronofogdemyndigheten själv sköter registreringen, behöver uppgifter inte heller föras över från Kronofogdemyndigheten till en annan myndighet för registrering. Det ligger sammantaget närmast till hands att Kronofogdemyndigheten ska föra registret, även om det innebär att ansvaret för att föra insolvensregister inte samlas hos en myndighet. Kronofogdemyndigheten har under beredningen av detta lagstiftningsärende inte haft några invändningar mot en sådan lösning. Regeringen föreslår därför att registreringen av skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt 2015 års insolvensförordning ska skötas av Kronofogdemyndigheten.
Tillgängliggörande på e-juridikportalen
Medlemsstaterna ska enligt 2015 års insolvensförordning tillgängliggöra föreskriven information i insolvensregistren kostnadsfritt via systemet för sammankoppling av insolvensregister (artikel 27.1). Detta innebär att informationen ska vara sökbar på den europeiska e-juridikportalen. Europeiska kommissionen ska senast den 26 juni 2019 anta genomförandeakter som ska reglera hur sammankopplingen ska ske. Med utredningens förslag ska respektive myndighet ha ansvar för tillgängliggörandet på e-juridikportalen för det register som myndigheten för. Bolagsverket har redan i dag en uppkoppling till den europeiska e-juridikportalen inom ramen för systemet för sammankoppling av företagsregister (Business Registers Interconnection System). Det framstår därför som mest kostnadseffektivt och ändamålsenligt att Bolagsverket ansvarar för tillgängliggörandet av information på den europeiska e-juridikportalen för samtliga svenska insolvensregister, dvs. även för insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar. Bolagsverket har förklarat sig vara villigt att åta sig detta ansvar. Denna fråga, liksom frågan om personuppgiftsansvaret för behandlingen av personuppgifter i insolvensregistren, regleras lämpligen i förordning.
4.5 Vilka uppgifter ska registreras?
Regeringens förslag: Insolvensförfaranden enligt 2015 års insolvensförordning som inleds i Sverige ska registreras i insolvensregister. I insolvensregistren ska beslut om att inleda ett insolvensförfarande och andra uppgifter om förfarandet registreras.
Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens, men utredningen föreslår en annan lagteknisk lösning. Lösningen innebär att det i befintliga författningar och i en ny lag om skuldsaneringsregister införs bestämmelser om vilka uppgifter om insolvensförfaranden som ska antecknas i respektive register.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot utredningens förslag. Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det skulle vara fördelaktigt om mer information kunde tillföras e-juridikportalen än vad medlemsstaterna är skyldiga att göra. Datainspektionen anser att det bör klargöras om även beslut om beviljad skuldsanering ska registreras. Även Kronofogdemyndigheten tar upp detta och anser att såväl beslut om att inleda som beslut om att bevilja skuldsanering bör registreras. Skatteverket och Helsingborgs tingsrätt anser att det bör klargöras när en skuldsanering kan anses avslutad. Enligt Skatteverket bör en skuldsanering utan betalningsplan (s.k. nollbeslut) anses vara avslutad efter utgången av den tid under vilken borgenärerna har möjlighet att begära omprövning av skuldsaneringen på grund av att gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen har förbättrats.
Skälen för regeringens förslag
Svenska beslut ska registreras i insolvensregistren
Regleringen i 2015 års insolvensförordning innebär att varje medlemsstat är skyldig att ha ett eller flera insolvensregister, i vilka uppgifter om insolvensförfaranden som har inletts i medlemsstaten i fråga ska registreras. Dessa insolvensregister ska sammankopplas på den europeiska e-juridikportalen för att underlätta tillgången till information över gränserna. Regleringen får anses bygga på tanken att varje medlemsstat ska registrera endast de insolvensförfaranden som inleds i den egna medlemsstaten (jfr prop. 2016/17:173 s. 466). Den reglering i 2015 års insolvensförordning som innebär att utländska insolvensförfaranden i vissa fall ska registreras i andra medlemsstaters offentliga register får anses avse andra register än insolvensregister, t.ex. fastighetsregister (se artikel 29, 6 § lagen [2017:473] med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning och prop. 2016/17:125 s. 34 f.). Det bör mot denna bakgrund tydligt anges att endast svenska insolvensförfaranden ska registreras i insolvensregistren. Regeringen föreslår en bestämmelse med denna innebörd.
Det behövs kompletterande föreskrifter om vad som ska registreras
Enligt 2015 års insolvensförordning ska viss s.k. föreskriven information registreras i de nationella insolvensregistren (artikel 24.2). Det rör sig om bl.a. information om när insolvensförfarandet inleddes och vilken gäldenär insolvensförfarandet avser. Medlemsstaterna får föra in ytterligare information i registren (artikel 24.3).
Vilka uppgifter som måste finnas med i insolvensregistren framgår alltså av 2015 års insolvensförordning. För att bestämmelserna i förordningen ska få effektivt genomslag behövs dock vissa kompletterande bestämmelser. Det finns t.ex. behov av att klargöra om såväl beslut om att inleda som beslut om att bevilja skuldsanering eller F-skuldsanering ska registreras. Det är sannolikt lämpligt att båda dessa beslut registreras. Vidare kan det finnas anledning att klargöra när en skuldsanering eller F-skuldsanering kan anses avslutad vid registrering i insolvensregistret, något som Skatteverket och Helsingborgs tingsrätt efterfrågar. Regeringen avser därför att i förordning ge föreskrifter som kompletterar reglerna i 2015 års insolvensförordning om vilka uppgifter som ska finnas i insolvensregistren. I linje med utredningen och till skillnad från Föreningen Sveriges Kronofogdar anser regeringen att inriktningen bör vara att göra de kompletteringar som bedöms nödvändiga och ändamålsenliga med utgångspunkt i den föreskrivna informationen. Om det visar sig finnas ett behov av att inkludera ytterligare uppgifter, kan det ske genom föreskrifter i förordning. Eftersom bl.a. personuppgifter av integritetskänslig karaktär kommer att registreras i insolvensregistren är det dock lämpligt att övergripande föreskrifter som anger ramen för vad de svenska insolvensregistren får innehålla ges i lag. Regeringen föreslår därför att det i lag anges att beslut om att inleda ett insolvensförfarande och andra uppgifter om förfarandet ska registreras i insolvensregister.
Syftet med insolvensregister är att ge offentlighet åt uppgifter i registren, och uppgifterna ska enligt 2015 års insolvensförordning tillgängliggöras på den europeiska e-juridikportalen. Det innebär att de uppgifter som registreras i insolvensregistren bör vara offentliga (jfr prop. 1994/95:189 s. 51). Detta innebär i sin tur att uppgifter för vilka sekretess gäller inte bör tas in i insolvensregister (jfr prop. 2014/15:148 s. 69). Registreringen i insolvensregistren ska utgå från meddelade beslut, som i regel inte innehåller uppgifter som är föremål för sekretess (jfr prop. 2005/06:161 s. 54). I den mån ett beslut undantagsvis ändå skulle innehålla sekretessbelagda uppgifter, bör dessa uppgifter inte registreras. I sammanhanget noteras att uppgifter som är föremål för sekretess, t.ex. skyddade adressuppgifter, inte tas in i en kungörelse av ett beslut om konkurs eller skuldsanering. Motsvarande tillämpning bör ske när det gäller insolvensregistren (jfr artikel 24.2 f). Som utredningen konstaterar är personnummer i Sverige ett tillförlitligt sätt att identifiera en enskild person, vilket innebär att det i princip alltid kommer vara möjligt att identifiera gäldenären även om vissa personuppgifter skulle vara hemliga.
4.6 Hur ska uppgifterna användas?
Regeringens förslag: Insolvensregistren ska få användas för att göra uppgifterna i registren tillgängliga i enlighet med 2015 års insolvensförordning och för att i övrigt lämna upplysningar om insolvensförfaranden till den som begär det.
Bolagsverket ska få använda insolvensregistret över konkurser för uppföljning av och tillsyn över de övriga register som verket för.
De uppgifter som finns i Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsdatabas ska få användas för att föra insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar. Vid behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar ska lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet inte tillämpas.
Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningens förslag skiljer sig från regeringens förslag främst eftersom utredningen föreslår en annan lagteknisk lösning. När det gäller konkurs och företagsrekonstruktion innebär utredningens förslag att de regler om användningen av uppgifter som gäller för registret över fysiska personers och dödsbons konkurser, aktiebolagsregistret, handelsregistret, föreningsregistret och stiftelseregistren ska tillämpas även på den registrering som sker i dessa register med anledning av 2015 års insolvensförordning. Utredningen föreslår att personuppgiftslagen (1998:204) ska gälla vid behandling av uppgifter i skuldsaneringsregistret och att uppgifter ur det registret även ska kunna användas för uppföljning av och tillsyn över övriga register som förs hos den registerförande myndigheten och för att utfärda bevis om att en person inte är föremål för skuldsanering, dvs. en motsvarighet till konkursfrihetsbevis.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot utredningens förslag. Helsingborgs tingsrätt ifrågasätter behovet av att i lag reglera ändamålet med skuldsaneringsregistret. Tingsrätten ställer sig också frågande till hur skuldsaneringsregistret ska kunna användas för tillsyn över andra register. Kronofogdemyndigheten välkomnar att det ska kunna utfärdas bevis om att en person inte är föremål för skuldsanering. Datainspektionen pekar på att utredningens förslag bygger på personuppgiftslagen och att regleringen måste anpassas till EU:s dataskyddsförordning. UC AB anför att det av berörda myndigheters registerlagstiftning och uppdrag bör framgå att information ska lämnas ut elektroniskt till verksamheter som verkar med särskilt lagstöd, t.ex. kreditupplysningsverksamhet.
Skälen för regeringens förslag
Regleringen behöver förhålla sig till EU:s dataskyddsförordning
Sedan utredningen lämnade sitt förslag har EU:s dataskyddsförordning -
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) - trätt i kraft. Som Datainspektionen påpekar behöver förslagen förhålla sig till detta.
EU:s dataskyddsförordning är en generell reglering för personuppgiftsbehandling inom EU. Det huvudsakliga syftet med förordningen är att ytterligare harmonisera och effektivisera skyddet för personuppgifter för att förbättra den inre marknadens funktion och öka enskildas kontroll över sina personuppgifter. Förordningen utgår från att varje behandling av personuppgifter ska vila på en rättslig grund (artikel 6). En sådan grund är att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den som är personuppgiftsansvarig (artikel 6.1 c). Enligt artikel 6.3 ska grunden för behandlingen fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av. Medlemsstaternas skyldighet att upprätta insolvensregister och tillgängliggöra information i registren på den europeiska e-juridikportalen framgår av 2015 års insolvensförordning. Det finns alltså en rättslig förpliktelse för de myndigheter som åläggs att föra insolvensregistren att utföra den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att föra registren. Att föra insolvensregistren får dessutom anses utgöra en uppgift av allmänt intresse, vilket också utgör grund för behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (artikel 6.1 e).
EU:s dataskyddsförordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna och innehåller generella regler om personuppgiftsbehandling. Den innehåller dock många bestämmelser som förutsätter eller ger utrymme för kompletterande nationella bestämmelser. Bestämmelser som på ett generellt plan kompletterar och i viss utsträckning gör undantag för förordningen finns i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen), som har upphävt personuppgiftslagen (se prop. 2017/18:105 s. 21 f.). Dataskyddslagen och föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen gäller om inte annat följer av särskilda sektorsspecifika bestämmelser (jfr prop. 2017/18:115 s. 15).
EU:s dataskyddsförordning ger ett förhållandevis stort utrymme för att behålla eller införa särregleringar för sådan personuppgiftsbehandling som är nödvändig för att den som är personuppgiftsansvarig ska kunna uppfylla en rättslig förpliktelse, utföra en uppgift av allmänt intresse eller behandla uppgifter som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.2). Särskilda bestämmelser som föreskriver vad uppgifter i register ska få användas till (ändamålsbestämmelser) och när uppgifterna ska gallras finns bl.a. i 15 kap. 6 och 7 §§ konkurslagen (1987:672). EU:s dataskyddsförordning medger vidare vissa inskränkningar av den enskildes rättigheter enligt förordningen (artikel 23). Det finns t.ex. flera lagar med egna rättelsebestämmelser som omfattar personuppgifter, bl.a. kreditupplysningslagen (1973:1173) och de lagar som reglerar fastighetsregistret och företagsinteckningsregistret (se bl.a. prop. 2017/18:120 och prop. 2017/18:111).
Den lagtekniska lösning som utredningen föreslår innebär att olika regler kommer att gälla för behandling av personuppgifter som finns i insolvensregistren eftersom det finns viss särreglering i de associationsrättsliga författningarna som inte har en motsvarighet i registret över fysiska personers och dödsbons konkurser eller i utredningens förslag till lag om skuldsaneringsregister och vice versa. Regeringen föreslår nu en samlad reglering om insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning. Den registrering som sker i dessa register kommer i princip inte att vara förenad med några rättsverkningar (se artikel 24.5 i 2015 års insolvensförordning). Mot den bakgrunden bedöms den generella reglering som finns i EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning som utgångspunkt vara tillräcklig när det gäller behandlingen av personuppgifter. Särskilda bestämmelser i lag om ändamålet med behandlingen och gallring bedöms dock motiverade (se nedan och avsnitt 4.7).
Vid denna bedömning bör inte heller de särskilda regler om personuppgiftsbehandling som finns i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet tillämpas vid Kronofogdemyndighetens behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar. Däremot bör Kronofogdemyndigheten kunna använda uppgifter i skuldsaneringsdatabasen för att föra insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar. Regeringen föreslår bestämmelser med denna innebörd.
UC AB efterfrågar en reglering av innebörden att registreringsmyndigheterna ska vara skyldiga att lämna ut information elektroniskt till verksamheter som verkar med särskilt lagstöd, t.ex. kreditupplysningsverksamhet. Det finns inte underlag för att införa en sådan bestämmelse nu. Regeringen kommer att överväga behovet av särskilda bestämmelser om utlämnande i elektronisk form av uppgifter i insolvensregistren.
Ändamålet med behandlingen bör förtydligas i lag
Av artiklarna 24 och 27 i 2015 års insolvensförordning framgår att syftet med att medlemsstaterna ska upprätta och upprätthålla insolvensregister är att uppgifter om insolvensförfaranden ska offentliggöras i registren och göras tillgängliga för allmänheten på den europeiska e-juridikportalen. Ändamålet med behandlingen av personuppgifter i insolvensregistren framgår alltså av 2015 års insolvensförordning och det kan, som Helsingborgs tingsrätt anför, diskuteras om det finns behov av att ange ändamålet i lag. Regeringen anser dock att det finns skäl för att i vissa avseenden förtydliga vad personuppgifter och andra uppgifter i de svenska insolvensregistren får användas för.
Till att börja med bör det förtydligas att uppgifter i insolvensregistren får användas både för att göra uppgifter om insolvensförfaranden tillgängliga i enlighet med 2015 års insolvensförordning och för att i övrigt lämna upplysningar om insolvensförfaranden till den som begär det. Den som vill ta del av uppgifter i de svenska insolvensregistren måste alltså inte göra en sökning på den europeiska e-juridikportalen utan kan välja att vända sig till den registerförande myndigheten för att få upplysningar (jfr 15 kap. 6 § konkurslagen).
Uppgifterna i registret över fysiska personers och dödsbons konkurser får enligt 15 kap. 6 § konkurslagen användas för uppföljning av och tillsyn över de övriga register som förs hos Bolagsverket. Syftet med denna bestämmelse är att myndigheten ska kunna bevaka att personer som har försatts i konkurs inte står registrerade som styrelseledamöter i aktiebolag (se prop. 1994/95:189 s. 48). Det bör säkerställas att Bolagsverket kan använda uppgifter om en konkurs på detta sätt även när registret över fysiska personers och dödsbons konkurser ersätts med insolvensregistret över konkurser. En motsvarande reglering bör därför införas för insolvensregistret över konkurser.
Uppgifterna i registret över fysiska personers och dödsbons konkurser får vidare användas för utfärdande av bevis om att en person eller ett dödsbo inte är försatt i konkurs vid någon domstol i landet, s.k. konkursfrihetsbevis. Regeringen anser inte att det finns behov av att ha en motsvarande bestämmelse i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Att Bolagsverket utfärdar bevis och utdrag ur sina register framgår av verkets instruktion (4 § andra stycket förordningen [2007:1110] med instruktion för Bolagsverket) och att uppgifter i insolvensregistren får användas för detta ändamål följer av att uppgifterna får användas för att lämna upplysningar om insolvensförfaranden till den som begär det.
Det finns vidare inte skäl att som utredningen föreslår i lag föreskriva att uppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar får användas för att utfärda bevis om att en person inte genomgår skuldsanering. Utfärdandet av konkursfrihetsbevis motsvaras av krav i författningar på att en person ska visa att han eller hon inte är försatt i konkurs (se t.ex. 4 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken om domare och 4 § revisorslagen [2001:883] om auktoriserade revisorer). Några motsvarande krav finns inte beträffande skuldsanering eller F-skuldsanering. Detta hindrar inte att en enskild kan vända sig till Kronofogdemyndigheten med en begäran om att myndigheten ska bekräfta att han eller hon inte är föremål för skuldsanering eller F-skuldsanering.
Med den lösning som nu föreslås i fråga om ansvarig registreringsmyndighet finns det inte något behov av att föreskriva att uppgifterna i registret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar ska få användas för uppföljning och tillsyn över andra register.
Av EU:s dataskyddsförordning följer att personuppgifter bara får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Enligt den s.k. finalitetsprincipen får uppgifterna senare behandlas för andra ändamål så länge dessa är förenliga med insamlingsändamålen (artikel 5.1 b). Av regleringen i förordningen följer vidare att behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 inte ska anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen. Det innebär således att uppgifterna i insolvensregistren under vissa förutsättningar kan behandlas för sådana ändamål (se prop. 2017/18:115 s. 16 f.).
4.7 Hur länge ska uppgifterna vara registrerade?
Regeringens förslag: En uppgift i insolvensregistret över konkurser ska gallras fem år efter den dag då konkursen avslutades eller konkursbeslutet upphävdes.
En uppgift i insolvensregistret över företagsrekonstruktioner ska gallras fem år efter den dag då företagsrekonstruktionen upphörde eller beslutet om företagsrekonstruktion upphävdes.
En uppgift i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar ska gallras fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften gäller F-skuldsanering, tre år efter den dagen. Om en betalningsplan löper ut senare, ska dock uppgiften gallras den dag då planen löper ut. Om ett beslut om att inleda skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs eller om skuldsanering eller F-skuldsanering inte beviljas, ska uppgiften gallras redan när det beslut som avslutar ärendet får laga kraft. Detsamma ska gälla om ett ärende om skuldsanering eller F-skuldsanering avskrivs eller om en beslutad skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs efter omprövning.
Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Till följd av sitt val av lagteknisk lösning föreslår utredningen en särskild bestämmelse om hur länge uppgifter om konkurs och företagsrekonstruktion som avser andra juridiska personer än dödsbon ska vara tillgängliga på den europeiska e-juridikportalen, vilken i huvudsak motsvarar regeringens förslag om hur länge uppgifterna ska få vara registrerade. Utredningen föreslår ingen kortare gallringstid för skuldsaneringar eller F-skuldsaneringar som inte fullföljs.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot utredningens förslag. Datainspektionen pekar på att utredningens förslag saknar bestämmelser om gallring av uppgifter om skuldsanering och F-skuldsanering i de fall då gäldenären inte beviljas skuldsanering och anser att uppgifterna i dessa fall bör gallras senast tre år efter att Kronofogdemyndigheten fattade sitt beslut. Helsingborgs tingsrätt anser att gallringsfristen för skuldsanering och F-skuldsanering tydligt bör anknyta till avslutandetidpunkten.
Skälen för regeringens förslag
En begränsning av hur länge uppgifterna får finnas i registren införs
Personuppgifter som lagras i de nationella insolvensregistren ska vara tillgängliga via den europeiska e-juridikportalen så länge de är tillgängliga enligt nationell rätt (artikel 83 i 2015 års insolvensförordning). Förordningen preciserar alltså inte hur länge uppgifterna ska finnas i registren utan överlämnar denna fråga till medlemsstaterna.
Enligt EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas (artikel 5.1 e). Av artikel 6.2 och 6.3 i förordningen följer att det, avseende behandling med stöd av artikel 6.1 c eller e, är tillåtet att i nationell lagstiftning reglera bl.a. lagringstid i den rättsliga grunden. Ett exempel på detta är 15 kap. 7 § andra stycket konkurslagen (1987:672) enligt vilken uppgifterna i registret över fysiska personers och dödsbons konkurser ska gallras fem år efter utgången av det kalenderår då konkursen avslutades (se Ds 2017:26 s. 42 f.).
Enligt regeringen är det viktigt att uppgifter om insolvensförfaranden inte finns i registren under längre tid än nödvändigt. Detta gäller särskilt för personuppgifter. Det bör därför i lag tydliggöras hur länge uppgifter, såväl personuppgifter som andra uppgifter, ska finnas i insolvensregistren innan de gallras. Samtidigt som gäldenären har ett intresse av att uppgifter inte finns i insolvensregistret längre än nödvändigt har borgenären intresse av att uppgifter finns tillgängliga under viss tid, i vissa fall även efter att insolvensförfarandet har avslutats (jfr prop. 1994/95:189 s. 51 f.). Detta måste beaktas när det bestäms hur länge uppgifterna ska finnas i registren. Eftersom inga uppgifter ska lagras på den europeiska e-juridikportalen (artikel 82 i 2015 års insolvensförordning) innebär gallring av uppgifter i de nationella insolvensregistren att uppgifterna inte längre kommer att vara tillgängliga på e-juridikportalen. Frågan om hur länge den registerförande myndigheten i övrigt får behandla personuppgifter - t.ex. uppgifter i en underrättelse som har inkommit till myndigheten från en domstol - kräver enligt regeringen inte särskilda bestämmelser. För dessa personuppgifter gäller de allmänna bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning om lagringsminimering (artikel 5.1 e).
Med den lagtekniska lösning som utredningen föreslår blir den särskilda bestämmelse om gallring som gäller för registret över fysiska personers och dödsbons konkurser tillämplig för uppgifter som registreras i det registret med stöd av 2015 års insolvensförordning. Eftersom författningarna om de associationsrättsliga registren inte innehåller några gallringsregler föreslår utredningen i stället en frist för hur länge uppgifterna ska vara tillgängliga på den europeiska e-juridikportalen som överensstämmer med gallringtiden för registret över fysiska personers och dödsbons konkurser. Den lagtekniska lösning som nu föreslås innebär att regleringen av hur länge uppgifterna i insolvensregistren över konkurser och företagsrekonstruktioner ska finnas kvar i registren kan samlas i en och samma lag. Regeringen delar utredningens bedömning att den frist som i dag gäller för registret över fysiska personers och dödsbons konkurser är rimlig utifrån ändamålet med registreringen och tillgängliggörandet av uppgifter om konkurser och företagsrekonstruktioner på den europeiska e-juridikportalen (jfr Ds 2017:26 s. 44). Bestämmelserna bör dock lämpligen utformas så att fristen räknas från datumet för konkursens avslutande eller företagsrekonstruktionens upphörande i stället för utgången av det kalenderår då konkursen avslutades eller företagsrekonstruktionen upphörde (jfr 5 kap. 4 § förordningen [2017:667] om registrering av verkliga huvudmän). Det finns även anledning att förtydliga att gallringsfristen räknas från beslutet att upphäva konkursbeslutet eller beslutet om företagsrekonstruktion i det fall högre rätt efter överklagande upphäver lägre rätts beslut (jfr prop. 1994/95:189 s. 51 f.).
För skuldsanering och F-skuldsanering föreslår utredningen en gallringsfrist som motsvarar vad som gäller i fråga om gallring av sådana uppgifter enligt kreditupplysningslagen (1973:1173). Enligt 8 § tredje stycket kreditupplysningslagen ska en uppgift om skuldsanering gallras senast fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften gäller F-skuldsanering, senast tre år efter den dagen. Om en betalningsplan löper ut senare, ska dock uppgiften gallras senast den dag då planen löper ut. Enligt 2 kap. 18 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet gäller längre gallringsfrister för uppgifter om skuldsanering och F-skuldsanering i Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsdatabas, nämligen sju respektive fem år efter utgången av det kalenderår då beviljandebeslutet meddelades. Till skillnad från vad som är fallet med insolvensregistren innebär behandlingen av uppgifter i skuldsaneringsdatabasen inte att uppgifterna offentliggörs. Mot den bakgrunden anser regeringen att kreditupplysningslagens kortare frister lämpligen bör tjäna som förebild för motsvarande föreskrifter för insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar. Dessa frister stämmer vidare överens med den frist som i vissa fall gäller för en borgenärs begäran om omprövning av skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen (48 § andra stycket skuldsaneringslagen [2016:675] och 50 § andra stycket lagen [2016:676] om skuldsanering för företagare). Som Skatteverket och Kronofogdemyndigheten framför bör fristen räknas från inledandebeslutet, vilket också gäller enligt kreditupplysningslagen.
Det händer att en skuldsanering eller F-skuldsanering inleds men av någon anledning inte fullföljs. Det kan bl.a. inträffa att domstolen efter överklagande av en borgenär upphäver inledandebeslutet. Efter inledandebeslutet kan det beslutas att skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen inte ska beviljas. Vidare kan en beviljad skuldsanering eller F-skuldsanering upphävas efter en omprövning. Intresset av att värna den personliga integriteten talar mot att uppgifter om sådana förfaranden ska finnas kvar i insolvensregistren. Till skillnad från vad som är fallet vid konkurs saknas det enligt regeringen skäl för att i allmänt tillgängliga register bevara historisk information om skuldsaneringar och F-skuldsaneringar som av någon anledning inte har fullföljts (jfr prop. 1994/95:189 s. 51). Regeringen anser därför att det finns skäl att införa bestämmelser som innebär att uppgifter om sådana skuldsaneringar och F-skuldsaneringar gallras ur registret tidigare. Uppgifterna bör i dessa fall gallras när det beslut som innebär att ärendet avslutas får laga kraft.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att uppgifter i ett insolvensregister om en konkurs ska gallras fem år efter den dag då konkursen avslutades eller konkursbeslutet upphävdes och att uppgifter om en företagsrekonstruktion ska gallras fem år efter den dag då företagsrekonstruktionen upphörde eller beslutet om företagsrekonstruktion upphävdes. Uppgifter om en skuldsanering eller F-skuldsanering bör gallras fem respektive tre år efter den dag då inledandebeslutet meddelades. Om en betalningsplan löper ut senare, bör dock uppgifterna gallras den dag då planen löper ut. Om ett beslut om att inleda skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs eller om skuldsanering eller F-skuldsanering inte beviljas, bör uppgifter gallras redan när beslutet som avslutar ärendet får laga kraft. Detsamma bör gälla om ett ärende om skuldsanering eller F-skuldsanering avskrivs eller om en beslutad skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs efter omprövning.
5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2019.
De nya reglerna om insolvensregister ska inte tillämpas på insolvensförfaranden som har inletts före ikraftträdandet. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för registrering av fysiska personers och dödsbons konkurser som har beslutats före ikraftträdandet.
Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens.
Remissinstanserna uttalar sig inte särskilt i denna fråga.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om insolvensregister i 2015 års insolvensförordning gäller från och med den 26 juni 2018 (artiklarna 24.1 och 92). Systemet för sammankoppling av insolvensregister på den europeiska e-juridikportalen ska vara klart ett år senare (artiklarna 25 och 92). För att möjliggöra nödvändiga anpassningar till systemet kommer medlemsstaterna enligt uppgift från Europeiska kommissionen att få viss tid på sig, troligen till slutet av 2020, för att ansluta sina nationella register. De nya reglerna bör mot denna bakgrund träda i kraft så snart som möjligt. Ett tidigare ikraftträdande än den 1 juni 2019 bedöms dock inte möjligt. De nya reglerna om insolvensregister bör tillämpas endast på insolvensförfaranden som inleds efter ikraftträdandet.
Regeringen föreslår nu att insolvensregistret över konkurser ska ersätta regleringen i 15 kap. konkurslagen (1987:672) om registret över fysiska personers och dödsbons konkurser. Eftersom endast beslut som har meddelats från och med den 1 juni 2019 kommer att registreras i insolvensregistret över konkurser bör det införas en övergångsbestämmelse om att äldre föreskrifter om registrering av beslut om fysiska personers och dödsbons konkurser (15 kap. 5-8 §§ konkurslagen) ska gälla för konkurser som har inletts före den tidpunkten. Det innebär att registret över fysiska personers och dödsbons konkurser fasas ut i takt med att de konkurser som inletts före den 1 juni 2019 avslutas.
6 Konsekvenser
Regeringens bedömning: Förslagen bedöms få positiva effekter för enskilda gäldenärer och borgenärer.
Förslaget om att Bolagsverket ska föra insolvensregister över konkurser och företagsrekonstruktioner liksom förslaget att Kronofogdemyndigheten ska föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar medför ökade kostnader för myndigheterna. I budgetpropositionen för 2018 har medel överförts till dessa myndigheter för att finansiera kostnadsökningarna.
För domstolarna bör förslagen leda till endast marginellt ökade kostnader som kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Utredningens bedömning överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen bedömer att samtliga kostnadsökningar kan finansieras inom berörda myndigheters befintliga ramar.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser lämnar utredningens bedömning utan invändning. Länsstyrelsen i Skåne län ställer sig dock frågande till utredningens bedömning om att kostnaderna för att bygga ut stiftelseregistret kan bekostas inom befintliga ramar och anser att frågan bör utredas närmare. Länsstyrelsen i Norrbottens län anför att utredningens förslag kan medföra it-kostnader och kostnader för personella resurser.
Skälen för regeringens bedömning: Insolvensregistren syftar till att underlätta för borgenärer att bevaka sin rätt i insolvensförfaranden som inleds i andra medlemsstater. I förlängningen kan detta leda till en ökad trygghet, t.ex. för den som vill investera i andra medlemsstater, vilket gynnar näringslivet i stort. Insolvensregistren syftar även till att undvika att det inleds parallella insolvensförfaranden i olika medlemsstater, vilket bör gynna både borgenärer och gäldenärer och leda till lägre kostnader och förluster för dessa. Som konstateras ovan innebär registreringen även fördelar för gäldenären genom att en svensk skuldsanering får effekt gentemot okända utländska borgenärer i andra medlemsstater, vilket förbättrar gäldenärens möjligheter till en andra chans och väg ur överskuldsättning. Insolvensregistren får mot denna bakgrund betraktas som en del av det skydd för gäldenären som förordningen ger.
I den mån det allmänna är borgenär innebär upprättandet av insolvensregister bättre möjligheter för staten att ta till vara sina intressen i insolvensförfaranden i andra medlemsstater.
Förslaget om att Bolagsverket ska föra insolvensregister över konkurser och företagsrekonstruktioner innebär en engångsvis investeringskostnad. Även tillgängliggörandet av information på den europeiska e-juridikportalen, som Bolagsverket är tänkt att ansvara för, är förenat med en engångsvis kostnad. Vidare innebär förslaget om att Kronofogdemyndigheten ska föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar en engångsvis investeringskostnad för myndigheten. I budgetpropositionen för 2018 ökades engångsvis anslaget 1:11 Bolagsverket under utgiftsområde 24 Näringsliv under 2018 med 8 000 000 kronor och anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution under 2018 med 4 000 000 kronor för att finansiera dessa kostnadsökningar. Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet sänktes engångsvis med motsvarande belopp. Eventuella behov av ytterligare finansiering ska ske i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Regeringens förslag innebär, till skillnad från utredningens förslag, att länsstyrelserna inte får något registeransvar för insolvensregistren. Några konsekvenser för länsstyrelserna bedöms därför inte uppstå.
Regeringen avser att i förordning meddela föreskrifter om underrättelser till registerförande myndigheter, som kommer att beröra de allmänna domstolarna. Dessa domstolar har redan i dag skyldighet att underrätta framför allt Bolagsverket i samband med beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion. De kostnader som en tillkommande underrättelseskyldighet kan föranleda bör endast bli marginella och ryms inom befintliga anslag.
Förslagen bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan män och kvinnor eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller ha några miljömässiga konsekvenser.
7 Författningskommentar
7.1 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
15 kap. Information om beslut och åtgärder under konkurs
Registrering av konkurser
5 § I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av konkurser i ett insolvensregister.
I paragrafen, som har ett nytt innehåll, anges upplysningsvis att det finns bestämmelser om registrering av konkurser i ett insolvensregister i lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Den hittillsvarande upplysningen om att det i vissa associationsrättsliga författningar finns bestämmelser om registrering av juridiska personers konkurs tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet.
Enligt första punkten träder lagändringarna i kraft den 1 juni 2019. Då upphör de hittillsvarande bestämmelserna i 15 kap. 5-8 §§ om register över fysiska personers och dödsbons konkurser att gälla. Konkurser som inleds från och med den 1 juni 2019 ska i stället registreras i insolvensregistret över konkurser, som regleras i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.
Av andra punkten följer att de äldre bestämmelserna om registrering fortsatt ska gälla för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet. Det innebär att registret över fysiska personers och dödsbons konkurser kommer att finnas kvar under en övergångsperiod. I takt med att konkurser som har beslutats före den 1 juni 2019 avslutas och uppgifter gallras i enlighet med hittillsvarande 15 kap. 7 § andra stycket kommer registret att fasas ut och helt ersättas av insolvensregistret över konkurser.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
4 kap. Övriga bestämmelser
Registrering av företagsrekonstruktioner
15 § I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av företagsrekonstruktioner i ett insolvensregister.
Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att det i lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av företagsrekonstruktioner i ett insolvensregister. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet
1 kap. Allmänna bestämmelser
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning, skuldsanering, F-skuldsanering, betalningsföreläggande och handräckning, europeiskt betalningsföreläggande, tillsyn i konkurs samt i annan verksamhet som särskilt åligger Kronofogdemyndigheten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Lagen tillämpas dock inte vid behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.
Bestämmelserna i 4, 5 och 7 §§, 2 kap. samt 3 kap. 3 a § gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna.
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.
I första stycket görs ett tillägg med anledning av att det i lagen med kompletterade bestämmelser till 2015 års insolvensförordning införs ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar. Tillägget innebär att förevarande lag inte ska tillämpas vid behandling av personuppgifter i det insolvensregistret. Uppgifter i skuldsaneringsdatabasen får dock användas för registrering i insolvensregistret, se 2 kap. 14 §. Vid behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar gäller särskilda bestämmelser i lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning, utöver den generella regleringen i EU:s dataskyddsförordning och kompletterande föreskrifter till den förordningen.
2 kap. Kronofogdemyndighetens databaser
Skuldsaneringsdatabasen
Ändamål
14 § Uppgifter får behandlas i databasen för att tillhandahålla information som behövs i Kronofogdemyndighetens verksamhet för
1. handläggning av ärenden om skuldsanering och F-skuldsanering,
2. förebyggande av överskuldsättning,
3. att föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning, och
4. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
Paragrafen anger för vilka ändamål uppgifter i skuldsaneringsdatabasen får behandlas. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.
Av tredje punkten, som är ny, följer att uppgifter i skuldsaneringsdatabasen får användas för registrering i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar.
7.4 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675)
Övriga bestämmelser
60 § I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av skuldsaneringar i ett insolvensregister.
Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att det i lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av skuldsaneringar i ett insolvensregister. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare
Övriga bestämmelser
62 § I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av F-skuldsaneringar i ett insolvensregister.
Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att det i lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av F-skuldsaneringar i ett insolvensregister. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning
Insolvensregister
13 § Insolvensförfaranden enligt 2015 års insolvensförordning som inleds i Sverige ska registreras i insolvensregister.
Bolagsverket ska föra ett insolvensregister över konkurser och ett insolvensregister över företagsrekonstruktioner. Kronofogdemyndigheten ska föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar.
I paragrafen, som är ny, finns föreskrifter om registrering i insolvensregister och vilka myndigheter som ansvarar för registreringen. Övervägandena finns i avsnitt 4.4 och 4.5.
Av första stycket följer att beslut om konkurser, företagsrekonstruktioner, skuldsaneringar och F-skuldsaneringar som meddelas i Sverige ska registreras i insolvensregister. Insolvensförfaranden som beslutas i andra länder omfattas inte av paragrafen (jfr 2 och 6 §§). Utanför paragrafen faller vidare svenska insolvensförfaranden som inte omfattas av 2015 års insolvensförordning. Förordningen tillämpas inte på insolvensförfaranden som rör försäkringsföretag, kreditinstitut, värdepappersföretag och andra företag eller institut, i den utsträckning dessa omfattas av direktiv 2001/24/EG, eller företag för kollektiva investeringar (artikel 1.2 i 2015 års insolvensförordning). För dessa juridiska personer finns särskilda regler om insolvens (se lagen [2005:1047] om internationella förhållanden rörande finansiella företags insolvens, prop. 2005/06:37 s. 23 och prop. 2015/16:5 s. 680 f.).
I andra stycket anges att Bolagsverket ska föra ett insolvensregister över konkurser och ett insolvensregister över företagsrekonstruktioner. Vidare anges att Kronofogdemyndigheten ska föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar.
14 § I insolvensregistren ska beslut om att inleda ett insolvensförfarande och andra uppgifter om förfarandet registreras.
I paragrafen, som är ny, anges ramen för vad som ska registreras i insolvensregistren. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Enligt paragrafen ska beslut om att inleda ett insolvensförfarande och andra uppgifter om förfarandet registreras i insolvensregistren. Av artikel 24.2 i 2015 års insolvensförordning framgår vilka närmare uppgifter som ska offentliggöras i insolvensregister. Bland annat ska uppgift om den dag då ett insolvensförfarande inleddes registreras. Det innebär att konkursbeslut, beslut om företagsrekonstruktion och beslut om att inleda skuldsanering eller F-skuldsanering (inledandebeslut) ska registreras. Av artikel 24.3 framgår att medlemsstaterna får inkludera ytterligare uppgifter i insolvensregistren än de som föreskrivs i artikel 24.2. Paragrafen anger dock ramen för vilka uppgifter som kan komma i fråga. Andra uppgifter än sådana som rör insolvensförfaranden kan inte registreras i insolvensregistren. Kompletterande föreskrifter om vilka uppgifter som ska registreras i de svenska insolvensregistren kan ges i förordning.
15 § Insolvensregistren får användas för att göra uppgifterna i registren tillgängliga i enlighet med 2015 års insolvensförordning och för att i övrigt lämna upplysningar om insolvensförfaranden till den som begär det.
Insolvensregistret över konkurser får användas för uppföljning av och tillsyn över de övriga register som Bolagsverket för.
Paragrafen, som är ny, innehåller en ändamålsbeskrivning för insolvensregistren. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.
Av första stycket framgår att insolvensregistren får användas för att göra uppgifterna i registren tillgängliga i enlighet med 2015 års insolvensförordning och för att i övrigt lämna upplysningar om insolvensförfaranden till den som begär det. Enligt 2015 års insolvensförordning ska uppgifterna i insolvensregistren offentliggöras och göras tillgängliga för allmänheten på den europeiska e-juridikportalen. Av första stycket följer vidare att den som vill kan vända sig direkt till den registerförande myndigheten för upplysningar om ett insolvensförfarande. Att insolvensregistren får användas för att lämna upplysningar om insolvensförfaranden till den som begär det innebär bl.a. att personuppgifter i insolvensregistret över konkurser får behandlas vid utfärdande av s.k. konkursfrihetsbevis (jfr hittillsvarande 15 kap. 6 § konkurslagen [1987:672], som upphävs, och 4 § andra stycket förordningen [2007:1110] med instruktion för Bolagsverket).
Enligt andra stycket får Bolagsverket använda insolvensregistret över konkurser för uppföljning av och tillsyn över de övriga register som verket för. Det innebär t.ex. att myndigheten får använda uppgifter i registret för att kontrollera om en person som är registrerad som styrelseledamot i ett aktiebolag är försatt i konkurs.
16 § En uppgift i insolvensregistret över konkurser ska gallras fem år efter den dag då konkursen avslutades eller konkursbeslutet upphävdes.
Paragrafen, som är ny, anger hur länge uppgifter ska finnas i insolvensregistret över konkurser. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.
Av paragrafen framgår att uppgifterna i insolvensregistret över konkurser ska gallras fem år efter den dag då konkursen avslutades eller konkursbeslutet upphävdes. Paragrafen omfattar alla uppgifter som finns i insolvensregistret, såväl personuppgifter som andra uppgifter. Gallringsfristen räknas från det att beslutet meddelades. Att en konkurs avslutas eller att ett konkursbeslut upphävs innebär alltså inte att uppgifterna i registret omedelbart ska gallras bort (jfr prop. 1994/95:189 s. 57). Bestämmelsen har en motsvarighet i hittillsvarande 15 kap. 7 § andra stycket konkurslagen (1987:672), som upphävs.
17 § En uppgift i insolvensregistret över företagsrekonstruktioner ska gallras fem år efter den dag då företagsrekonstruktionen upphörde eller beslutet om företagsrekonstruktion upphävdes.
Paragrafen, som är ny, anger hur länge uppgifter ska finnas i insolvensregistret över företagsrekonstruktioner. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.
Av paragrafen framgår att uppgifter i insolvensregistret över företagsrekonstruktioner ska gallras fem år efter den dag då företagsrekonstruktionen upphörde eller beslutet om företagsrekonstruktion upphävdes. En motsvarande paragraf, som gäller uppgifter i insolvensregistret över konkurser, finns i 16 §. För en ytterligare kommentar hänvisas till författningskommentaren till den paragrafen.
18 § En uppgift i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar ska gallras fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften gäller F-skuldsanering, tre år efter den dagen. Om en betalningsplan löper ut senare, ska dock uppgiften gallras den dag då planen löper ut.
Om ett beslut om att inleda skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs eller om skuldsanering eller F-skuldsanering inte beviljas, ska uppgiften gallras redan när det beslut som avslutar ärendet får laga kraft. Detsamma gäller om ett ärende om skuldsanering eller F-skuldsanering avskrivs eller om en beslutad skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs efter omprövning.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om hur länge uppgifter ska finnas i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.
Enligt första stycket gäller olika frister för gallring av uppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar beroende på om de avser en skuldsanering eller en F-skuldsanering. Uppgifter om skuldsanering ska gallras fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades medan uppgifter om F-skuldsanering ska gallras tre år efter inledandebeslutet. Uppgifterna ska dock gallras tidigast när betalningsplanen löper ut, oavsett om de avser skuldsanering eller F-skuldsanering. Stycket är utformat med 8 § tredje stycket kreditupplysningslagen (1973:1173) som förebild (jfr prop. 2015/16:125 s. 271).
I andra stycket, som utformas i enlighet med Lagrådets förslag, behandlas situationer när gallring ska ske tidigare än vad som följer av första stycket. Om ett beslut om att inleda skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs av domstol, ska gallring ske när upphävandebeslutet får laga kraft. Även i det fall att skuldsanering eller F-skuldsanering har inletts men Kronofogdemyndigheten avslår ansökan eller domstolen, efter överklagande av Kronofogdemyndighetens beviljandebeslut, beslutar att skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen inte ska beviljas, ska gallring ske när beslutet får laga kraft. Detsamma gäller om ett ärende om skuldsanering eller F-skuldsanering avskrivs sedan ett inledandebeslut meddelats eller om en beslutad skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs efter omprövning. När beslutet i fråga får laga kraft ska samtliga uppgifter om skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen gallras ur registret.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2. Lagen tillämpas inte på insolvensförfaranden som har inletts före ikraftträdandet.
Enligt första punkten träder lagen i kraft den 1 juni 2019. Det innebär att insolvensförfaranden som inleds från och med den 1 juni 2019 ska registreras i enlighet med de nya reglerna.
I andra punkten finns en övergångsbestämmelse som innebär att endast förfaranden som inleds efter ikraftträdandet ska registreras enligt de nya reglerna om insolvensregister. En konkurs eller företagsrekonstruktion har inletts när konkursbeslut respektive beslut om att inleda företagsrekonstruktionen har meddelats. En skuldsanering eller F-skuldsanering har inletts när beslut om att inleda skuldsaneringen eller F-skuldsanering - inledandebeslut - har meddelats. Om ett inledandebeslut har meddelats före ikraftträdandet ska förfarandet inte registreras i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar, även om beslut om att bevilja skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen meddelas efter ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 5.
2015 års insolvensförordning
55 sidor (2 pdf, förordning och rättelse, förs in av Elanders)
Sammanfattning av betänkandet (SOU 2016:17)
Utredningens uppdrag
Utredningen om europeiska insolvensförfaranden har haft i uppdrag att analysera innebörden av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (den reviderade insolvensförordningen) från ett svenskt perspektiv och föreslå de kompletterande författningsändringar och andra åtgärder som den ger anledning till. Utredningen har även haft i uppdrag att överväga behovet av gemensamma bestämmelser om gränsöverskridande nordiska skuldsaneringsförfaranden.
Insolvensförordningen
Genom den tidigare insolvensförordningen skapades ett europeiskt system för att hantera gränsöverskridande insolvenssituationer. Enligt förordningen ska ett insolvensförfarande som huvudregel inledas i den medlemsstat där gäldenären har sina huvudsakliga intressen. Ett sådant huvudinsolvensförfarande har i princip verkningar inom hela EU. Under vissa förutsättningar kan ett territoriellt begränsat insolvensförfarande (sekundärt insolvensförfarande) inledas i en annan medlemsstat än den där gäldenären har sina huvudsakliga intressen. Ett sådant förfarande omfattar endast egendom och fordringar som är knutna till den stat där förfarandet inleds. Det erkänns dock i hela EU. Den tidigare insolvensförordningen har i svensk rätt kompletterats genom lagen (2005:1046) med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen (nedan kompletteringslagen) och förordningen (2005:1056) om kungörande och registrering av vissa insolvensförfaranden.
Den reviderade insolvensförordningen ersätter den tidigare insolvensförordningen och innebär att det europeiska systemet för gränsöverskridande insolvensförfaranden utvecklas ytterligare.
En av nyheterna i den reviderade insolvensförordningen är att fokus har förskjutits från likvidationsinriktade insolvensförfaranden till sådana som innebär rekonstruktion. Det finns ett uttalat syfte att underlätta rekonstruktion av verksamheter som på sikt bedöms ha ekonomiska förutsättningar att överleva samt att underlätta olika former av skuldavskrivningsförfaranden för fysiska personer.
I linje med detta omfattar den reviderade insolvensförordningen inte bara svenska konkurser och företagsrekonstruktioner utan även skuldsanering.
Ordningen med sekundära insolvensförfaranden har också utvecklats i syfte att undvika att sådana inleds i onödan samtidigt som det införs regler för att säkerställa lokala borgenärers rättigheter. Enligt den reviderade insolvensförordningen ska förvaltaren i ett huvudinsolvensförfarande kunna åta sig att behandla lokala borgenärer i en annan medlemsstat på samma sätt som om ett sekundärt insolvensförfarande hade inletts där. Det blir alltså ett fiktivt sekundärförfarande inom ramen för huvudinsolvensförfarandet. Detta har kommit att kallas för syntetiska insolvensförfaranden.
Utredningen föreslår att kompletteringslagen ska ersättas med en ny lag med kompletterande bestämmelser till den reviderade insolvensförordningen. Vidare föreslår utredningen att ändringar görs i förordningen om kungörande och registrering av vissa insolvensförfaranden.
Domstols behörighet, tillämplig lag och erkännande av andra staters avgöranden
Den reviderade insolvensförordningen är, liksom sin föregångare, främst ett internationellt privat- och processrättsligt instrument. Bestämmelserna om domstols behörighet, tillämplig lag och om erkännande av andra medlemsstaters avgöranden är grundbulten i förordningen.
I stor utsträckning innehåller den reviderade insolvensförordningen bestämmelser i dessa avseenden som överensstämmer med vad som gällde även tidigare. Bestämmelserna har dock utvecklats och gjorts mer detaljerade. EU-domstolens praxis beträffande den tidigare insolvensförordningen har beaktats och den reviderade förordningen innehåller ett antal bestämmelser som innebär en kodifiering av den praxis som utvecklats.
Ett sådant exempel är att en talan som är en direkt följd av ett insolvensförfarande och har ett nära samband med detta ska kunna väckas vid domstolarna i den medlemsstat där insolvensförfarandet har inletts. Detta kan t.ex. gälla en talan om återvinning.
Utredningen har konstaterat att det kan förekomma situationer då den reviderade insolvensförordningen föreskriver att svensk domstol är behörig att pröva en sådan talan samtidigt som det kan saknas bestämmelser i svensk rätt om vilken domstol som är behörig. Utredningen föreslår därför att det införs en bestämmelse om reservforum för sådana situationer.
Insolvensregister
Den reviderade insolvensförordningen innehåller regler som innebär att medlemsstaterna ska utforma nationella insolvensregister. Registren syftar både till att förbättra informationen till domstolar och borgenärer och till att förhindra att parallella insolvensförfaranden inleds samtidigt i olika medlemsstater. Registren ska sammankopplas genom den europeiska e-juridikportalen och därigenom bli sökbara för intressenter i samtliga medlemsstater. Förordningen innehåller även bestämmelser som anger vilken minimimängd information som registren ska innehålla.
Utredningens förslag innebär i denna del följande.
- Befintliga register ska användas i den mån sådana finns.
- Bestämmelserna om vad som ska registreras i de olika registren ska kompletteras för att motsvara de krav som ställs upp i förordningen.
- Ett nytt register för skuldsaneringsförfaranden ska införas.
- De myndigheter som i dag ansvarar för de befintliga registren med uppgifter om konkurser och företagsrekonstruktioner (Bolagsverket respektive länsstyrelserna) ska även fortsättningsvis ansvara för dessa.
- Det nya skuldsaneringsregistret ska föras av Bolagsverket.
- Även insolvensförfaranden som rör enskilda som inte bedriver näringsverksamhet ska registreras.
- Insamlandet av uppgifter ska, i likhet med i dag, ske genom att registreringsmyndigheten underrättas av den beslutsfattande domstolen eller myndigheten.
- Uppgifterna i insolvensregistren ska beträffande konkurs och företagsrekonstruktion endast vara tillgängliga för allmänheten i fem år efter det att förfarandet avslutats.
- Uppgifterna i skuldsaneringsregistret ska vara tillgängliga till dess att förfarandet är avslutat.
Sekundära insolvensförfaranden
Ett uttalat syfte med revideringen av insolvensförordningen är att undvika att sekundära insolvensförfaranden inleds i onödan eftersom dessa kan vara både kostnadskrävande och ineffektiva. Det har därför införts en möjlighet för förvaltaren i ett huvudinsolvensförfarande att lämna en form av utfästelse till lokala borgenärer i en medlemsstat där ett sekundärt insolvensförfarande skulle kunna inledas. Utfästelsen innebär att förvaltaren förbinder sig att, avseende tillgångarna i "sekundärstaten", tillämpa de bestämmelser beträffande bl.a. utdelning som skulle ha tillämpats om ett sekundärt insolvensförfarande hade inletts. Detta har kommit att kallas "syntetiska förfaranden", eftersom utfästelsen leder till ett slags förfarande i förfarandet.
Den reviderade insolvensförordningen reglerar relativt utförligt vad som gäller för syntetiska förfaranden. Trots det har utredningen funnit att det finns ett behov av vissa kompletterande bestämmelser i svensk rätt. Utredningens förslag innebär bl.a. att i de fall ett syntetiskt sekundärförfarande inleds, dvs. om en förvaltare gör ett ensidigt åtagande som omfattar egendom eller borgenärer i Sverige, ska det framgå av kompletteringslagen att de regler som ska tillämpas i fråga om borgenärernas omröstning om ett sådant åtagande och vilken kvalificerad majoritet som ska krävas, motsvarar de regler som gäller för antagande av ackordsförslag i Sverige.
Insolvensförfaranden i koncerner
Den reviderade insolvensförordningen innehåller ett antal bestämmelser som syftar till att underlätta koordinering av flera insolvensförfaranden som rör olika medlemmar i samma koncern. För att åstadkomma en sådan koordinering kan en särskild samordnare utses som ska ta fram en plan och även kan lämna rekommendationer till de förvaltare som ansvarar för de enskilda insolvensförfarandena.
Utredningen föreslår att det i kompletteringslagen förs in en bestämmelse som anger att en begäran om att utse en samordnare ska handläggas inom ramen för det insolvensärende (konkurs eller företagsrekonstruktion) som redan pågår vid domstolen.
Samarbete och kommunikation
Den reviderade insolvensförordningen innehåller en rad bestämmelser om samarbete och kommunikation mellan domstolar, mellan förvaltare och mellan domstolar och förvaltare. En del av dessa bestämmelser är tillämpliga vid parallella insolvensförfaranden som rör samma gäldenär. Ett av förfarandena är då normalt ett huvudinsolvensförfarande och de andra är sekundära insolvensförfaranden.
Andra, men likartade, bestämmelser om samarbete och kommunikation är tillämpliga när det pågår parallella insolvensförfaranden som rör olika gäldenärer som tillhör samma koncern.
Utredningen har bedömt att det inte krävs några kompletterande författningsbestämmelser i Sverige för att reglerna om samarbete och kommunikation ska kunna tillämpas. Det kan däremot finnas ett behov av riktlinjer och handledning för att praktiskt tillämpa insolvensförordningens regler. Internationellt har det utvecklats vissa riktlinjer för samarbete och kommunikation vid gränsöverskridande insolvensförfaranden, bl.a. av Förenta nationernas kommission för internationell handelsrätt (Uncitral) och av INSOL Europe. Enligt utredningens bedömning bör Domstolsverket ta fram de ytterligare handledningar som svenska domstolar kan behöva.
Gemensamma nordiska regler om skuldsanering
De nordiska länderna ingick 1933 en konvention om konkurs. Konventionen innehåller bestämmelser om gränsöverskridande konkurser. I förhållandet mellan Sverige och Finland ska numera insolvensförordningen tillämpas i stället. Den nordiska konkurskonventionen är dock fortfarande tillämplig i förhållande till övriga nordiska länder. Det finns inte någon motsvarande nordisk reglering av skuldsanering.
På uppdrag av nordiska ministerrådet presenterades år 2010 rapporten Nordisk Gældssanering (TemaNord 2010:598). I rapporten föreslås en nordisk modellag för att underlätta gränsöverskridande skuldsaneringsförfaranden och möjliggöra att de nordiska länderna erkänner varandras beslut om skuldsanering.
Utredningen har haft i uppdrag att analysera den nämnda rapporten och överväga om det finns behov av den typ av bestämmelser som rapporten föreslår.
Utredningen delar rapportens slutsats att det finns ett behov av en reglering som medför att skuldsaneringsförfaranden erkänns i de övriga nordiska länderna. Emellertid saknas pågående arbete i samtliga övriga nordiska länder. Både Sverige och Finland är bundna av insolvensförordningen och en eventuell reglering måste ta hänsyn till detta.
Utredningen har konstaterat att den föreslagna konstruktionen med en modellag skulle innebära att en gemensam nordisk ordning för erkännande av avgöranden skuldsanering skapas utan att det i formell mening bygger på en konvention eller krav på ömsesidigt erkännande. För att ett sådant arbete ska vara meningsfullt bedömer utredningen dock att det krävs välgrundad anledning att anta att de nordiska länderna agerar på ett likartat sätt.
Ikraftträdande
Den reviderade insolvensförordningens olika delar ska tillämpas från olika datum. Utredningen föreslår att ikraftträdandet av de svenska kompletterande bestämmelserna ska korrespondera mot detta.
Förordningens övergripande bestämmelser ska tillämpas från den 26 juni 2017. De bestämmelser som avser nationella insolvensregister ska tillämpas från den 26 juni 2018. Reglerna om sammankoppling av insolvensregister som ska medföra att insolvensregistren blir tillgängliga via den europeiska e-juridikportalen ska tillämpas från den 26 juni 2019.
Den tidigare insolvensförordningen ska fortsätta att tillämpas på de insolvensförfaranden som inletts före den 26 juni 2017. I enlighet med detta bör den tidigare kompletteringslagen, som utredningen anser ska upphävas, fortsätta att tillämpas på sådana insolvensförfaranden som omfattas av den tidigare insolvensförordningen.
Betänkandets författningsförslag
1 Förslag till lag (2017:000) med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (insolvensförordningen).
Insolvensförfaranden i svensk rätt är enligt insolvensförordningen konkurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering.
2 § En ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion ska anses avse ett förfarande enligt artikel 3.1 insolvensförordningen (huvudinsolvensförfarande), om det inte anges att den avser ett förfarande enligt artikel 3.2 insolvensförordningen (territoriellt begränsat förfarande). Sökanden ska styrka de omständigheter som ligger till grund för svensk domstols behörighet och för det förfarande enligt insolvensförordningen som ansökan avser.
En ansökan ska avvisas, om grunden för ansökan inte framgår och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.
En ansökan om skuldsanering ska anses avse ett huvudinsolvensförfarande enligt artikel 3.1 insolvensförordningen.
3 § När ett huvudinsolvensförfarande har beslutats i en annan medlemsstat och förfarandet avser en gäldenär med ett driftställe i Sverige, ska beslutet anmälas till Bolagsverket för kungörande. Också i andra fall får en sådan anmälan göras. Insolvensförfarandet ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.
Det som enligt svensk lag eller annan författning gäller i fråga om anteckning av beslut om insolvensförfaranden i offentliga register gäller också när ett huvudinsolvensförfarande har beslutats i en annan medlemsstat. Beslutet ska anmälas till Bolagsverket som ska underrätta den som för respektive register.
Regeringen får meddela föreskrifter om vad som ska framgå av anmälan om kungörande enligt första stycket och av anmälan om registrering enligt andra stycket.
För kungörande och hantering av anmälan om registrering får Bolagsverket ta ut avgifter. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.
4 § Vid konkurs och företagsrekonstruktion är det konkursförvaltaren respektive rekonstruktören som har den underrättelseskyldighet som avses i artikel 54 insolvensförordningen. Det framgår av 21 § lagen (2016:000) om skuldsanering och 23 § lagen (2016:000) om skuldsanering för företagare att Kronofogdemyndigheten har motsvarande skyldighet vid skuldsanering.
5 § Om det finns svensk domsrätt enligt artikel 6 insolvensförordningen och någon annan behörig domstol saknas, är Stockholms tingsrätt behörig.
6 § Vid borgenärernas godkännande av ett sådant åtagande som avses i artikel 36 insolvensförordningen ska åtagandet anses vara godkänt om tre femtedelar av de röstande har godkänt åtagandet och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.
7 § En begäran om att inleda ett samordningsförfarande för en koncern enligt artikel 61 insolvensförordningen som görs vid en domstol som handlägger ett konkursärende beträffande en av koncernens medlemmar ska handläggas i konkursärendet. I den mån inte annat följer av insolvensförordningen ska bestämmelserna i konkurslagen (1987:672) tillämpas vid handläggningen.
Görs begäran vid en domstol som handlägger ett ärende om företagsrekonstruktion beträffande en av koncernens medlemmar ska den handläggas i det ärendet. I den mån inte annat följer av insolvensförordningen ska bestämmelserna i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion tillämpas vid handläggningen.
8 § Bolagsverket ska ansvara för att de uppgifter som avses i artikel 24.2 insolvensförordningen och som finns i aktiebolagsregistret, föreningsregistret, handelsregistret, konkursregistret, europabolagsregistret och europakooperativregistret är tillgängliga på det sätt som anges i artikel 27.1 insolvensförordningen.
Vad som sägs i första stycket ska beträffande stiftelseregistret gälla för länsstyrelserna.
Vid konkurs och företagsrekonstruktion ska uppgifterna inte längre vara tillgängliga enligt första stycket när fem år förflutit efter utgången av det kalenderår då konkursen eller företagsrekonstruktionen avslutades.
1. Denna lag träder i kraft den 26 juni 2019 i fråga om 8 § och i övrigt den 26 juni 2017.
2. Genom lagen upphävs lagen (2005:1046) med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen.
3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för insolvensförfaranden som inletts före den 26 juni 2017 och som omfattas av rådets förordning (EG) 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden.
2 Förslag till lag (2017:000) om skuldsaneringsregister
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens syfte
1 § Syftet med denna är lag är att göra det möjligt för borgenärer, domstolar och andra myndigheter att få tillgång till information om pågående skuldsaneringsförfaranden.
Skuldsaneringsregister
2 § Bolagsverket får med hjälp av automatiserad behandling föra ett register med uppgifter om skuldsaneringsförfaranden.
Förhållandet till personuppgiftslagen
3 § Vid behandling av personuppgifter som omfattas av denna lag gäller personuppgiftslagen (1988:204), om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den.
Bolagsverket är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som verket utför enligt denna lag.
Ändamål
4 § Skuldsaneringsregistret får användas för upplysningar till den som begär uppgifter om pågående skuldsaneringsförfaranden. Bolagsverket får använda registret för uppföljning av och tillsyn över de övriga register som förs hos verket samt för utfärdande av bevis om att en person inte genomgår skuldsanering.
Sammankoppling av register
5 § Registret ska sammankopplas med andra insolvensregister i Europeiska unionen och vara tillgängligt för allmänheten genom den europeiska e-juridikportalen.
Registrets innehåll
6 § Skuldsaneringsregistret får endast innehålla de uppgifter om skuldsaneringsförfaranden som behövs för att tillgodose de ändamål som anges i 4 § och som avser uppgifter om
1. gäldenärens namn, personnummer och adress,
2. datum för beslutet att inleda skuldsaneringen,
3. till vilken domstol ett överklagande av beslut om skuldsanering ska ges in och tidsfristen för detta,
4. tidsfrist för att anmäla fordringar mot gäldenären, samt
5. datum då skuldsaneringen är avslutad.
Om gäldenären har skyddade personuppgifter behöver dennes namn och adress inte anges i registret.
Av registret ska det framgå att skuldsanering är ett huvudinsolvensförfarande enligt artikel 3.1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden.
Underrättelse om skuldsaneringsbeslut
7 § När ett beslut om skuldsanering fattats ska Kronofogdemyndigheten genast sända en underrättelse om beslutet till Bolagsverket. Underrättelsen ska innehålla de uppgifter som anges i 6 §.
Kronofogdemyndigheten ska även underrätta verket om beslutet omprövats eller om det har prövats av domstol.
Gallring
8 § Uppgifterna i registret ska gallras senast fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut.
Uppgifter om skuldsanering för företagare ska gallras senast tre år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut.
Denna lag träder i kraft den 26 juni 2019 i fråga om 5 § och i övrigt den 26 juni 2018.
3 Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)
Härigenom föreskrivs i fråga om handelsregisterlagen (1974:157) att det ska införas en ny 16 a § med följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 a §
Vad som föreskrivs i 16 § om registrering av beslut om konkurs och företagsrekonstruktion ska även gälla när sådana beslut fattats beträffande ideella föreningar eller registrerade trossamfund som inte sedan tidigare finns registrerade i handelsregistret.
Denna lag träder i kraft den 26 juni 2018.
4 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) att 15 kap. 7 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15 kap.
7 §
Registret får innehålla uppgifter om:
1. konkursgäldenärens namn, personnummer och adress,
2. datum för konkursbeslutet,
3. datum för konkursens avslutande,
4. den domstol som fattat beslutet om konkursen och domstolens målnummer,
5. beslut genom vilket högre rätt har upphävt konkursbeslutet,
6. konkursförvaltarens namn och adress samt
6. konkursförvaltarens namn och adress,
7. namn och adress på den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över förvaltningen.
7. namn och adress på den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över förvaltningen,
8. till vilken domstol ett överklagande av beslutet om konkurs ska ges in och inom vilken tid,
9. vilket slags insolvensförfarande beslutet rör (huvudinsolvensförfarande, sekundärt insolvensförfarande eller självständigt territoriellt begränsat insolvensförfarande), samt
10. om bevakningsförfarande anordnats, tidsfristen för att anmäla fordringar.
Uppgifterna i registret skall gallras fem år efter utgången av det kalenderår då konkursen avslutades.
Uppgifterna i registret ska gallras fem år efter utgången av det kalenderår då konkursen avslutades.
Denna lag träder i kraft den 26 juni 2018.
5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet att 2 kap. 15 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
15 §
Uppgifter får behandlas i databasen för tillhandahållande av information som behövs i författningsreglerad verksamhet hos någon annan än Kronofogdemyndigheten för tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning.
Personuppgifter som behandlas enligt första stycket får även behandlas för att fullgöra sådant uppgiftslämnande till någon annan än Kronofogdemyndigheten som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.
Denna lag träder i kraft den 26 juni 2018.
6 Förslag till förordning om ändring i handelsregisterförordningen (1974:188)
Härigenom föreskrivs i fråga om handelsregisterförordningen (1974:188) att det ska införas in en ny paragraf, 3 c §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 c §
När ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion registreras enligt 16 § handelsregisterlagen (1974:157) ska följande uppgifter antecknas i registret.
1. gäldenärens namn, organisationsnummer eller personnummer och adress,
2. datum för beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion,
3. datum för förfarandets avslutande,
4. uppgift om den domstol som fattat beslut och domstolens målnummer,
5. vilket slags insolvensförfarande beslutet rör (huvudinsolvensförfarande, sekundärt insolvensförfarande eller självständigt territoriellt begränsat insolvensförfarande),
6. förvaltarens eller rekonstruktörens namn och adress,
7. till vilken domstol ett överklagande av beslutet om konkurs eller företagsrekonstruktion ska ges in och inom vilken tid, samt
8. om bevakningsförfarande anordnats, tidsfristen för att anmäla fordringar.
Denna förordning träder i kraft den 26 juni 2018.
7 Förslag till förordning om ändring i stiftelseförordningen (1995:1280)
Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelseförordningen (1985:1280) att det ska införas in en paragraf, 7 c §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 c §
När ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion ska registreras enligt 10 kap. 4 § stiftelselagen (1994:1220) ska följande uppgifter antecknas i registret.
1. gäldenärens namn, organisationsnummer och adress,
2. datum för beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion,
3. datum för förfarandets avslutande,
4. uppgift om den domstol som fattat beslut och domstolens målnummer,
5. vilket slags insolvensförfarande beslutet rör (huvudinsolvensförfarande, sekundärt insolvensförfarande eller självständigt territoriellt begränsat insolvensförfarande),
6. förvaltarens eller rekonstruktörens namn och adress,
7. till vilken domstol ett överklagande av beslutet om konkurs eller företagsrekonstruktion ska ges in och inom vilken tid, samt
8. om bevakningsförfarande anordnats, tidsfristen för att anmäla fordringar.
Denna förordning träder i kraft den 26 juni 2018.
8 Förslag till förordning om ändring i konkursförordningen (1987:916)
Härigenom föreskrivs i fråga om konkursförordningen (1987:916) att 26 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 §
Om bevakning skall äga rum, skall rätten genast underrätta gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och varje känd borgenär samt dem som enligt 21 § skall underrättas om edgångssammanträdet. Underrättelsen skall innehålla uppgifter om
Om bevakning ska äga rum, ska rätten genast underrätta gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och varje känd borgenär samt dem som enligt 21 § ska underrättas om edgångssammanträdet. Underrättelsen ska innehålla uppgifter om
1. innehållet i den kungörelse som utfärdats enligt 9 kap. 3 § konkurslagen (1987:672),
1. innehållet i den kungörelse som utfärdats enligt 9 kap. 3 § konkurslagen (1987:672),
2. tingsrättens postadress på den kansliort där ärendet handläggs och
2. tingsrättens postadress på den kansliort där ärendet handläggs och
3. vad rätten enligt 9 kap. 8 § första stycket konkurslagen har bestämt i fråga om
3. vad rätten enligt 9 kap. 8 § första stycket konkurslagen har bestämt i fråga om
a) anmärkningstid,
a) anmärkningstid,
b) plats där bevakningshandlingarna skall hållas tillgängliga för granskning samt
b) plats där bevakningshandlingarna ska hållas tillgängliga för granskning samt
c) tidpunkten för det förlikningssammanträde som skall hållas inför rätten, om anmärkningar framställs.
c) tidpunkten för det förlikningssammanträde som ska hållas inför rätten, om anmärkningar framställs.
Om rätten fattar beslut i de frågor som avses i första stycket 3 vid ett senare tillfälle än vid beslutet om bevakningsförfarandet, skall särskild underrättelse om det förstnämnda beslutet skickas snarast därefter.
Om rätten fattar beslut i de frågor som avses i första stycket 3 vid ett senare tillfälle än vid beslutet om bevakningsförfarandet, ska särskild underrättelse om det förstnämnda beslutet skickas snarast därefter.
I underrättelse enligt första stycket skall erinras om att borgenärerna i andra fall än som avses i 14 kap. 6 § tredje stycket konkurslagen endast på begäran ges tillfälle att enligt 8 § samma kapitel yttra sig över förvaltarens arvodesframställning och, om rätten håller förhandling i arvodesfrågan, kallas till förhandlingen.
I underrättelse enligt första stycket ska erinras om att borgenärerna i andra fall än som avses i 14 kap. 6 § tredje stycket konkurslagen endast på begäran ges tillfälle att enligt 8 § samma kapitel yttra sig över förvaltarens arvodesframställning och, om rätten håller förhandling i arvodesfrågan, kallas till förhandlingen.
En underrättelse enligt första stycket ska även sändas till länsstyrelsen om gäldenären är en stiftelse och i annat fall till Bolagsverket.
Denna lag träder i kraft den 26 juni 2018.
9 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar att det ska införas en ny paragraf, 18 c §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 c §
När ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion registreras enligt 11 kap. 20 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska följande uppgifter antecknas i registret.
1. gäldenärens namn, organisationsnummer och adress,
2. datum för beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion,
3. datum för förfarandets avslutande,
4. uppgift om den domstol som fattat beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion och domstolens målnummer,
5. uppgift om vilket slags insolvensförfarande beslutet rör (huvudinsolvensförfarande, sekundärt insolvensförfarande eller självständigt territoriellt begränsat insolvensförfarande),
6. förvaltarens eller rekonstruktörens namn och adress,
7. till vilken domstol ett överklagande av beslutet om konkurs eller företagsrekonstruktion ska ges in och inom vilken tid, samt
8. om bevakningsförfarande anordnats, tidsfristen för att anmäla fordringar.
Denna förordning träder i kraft den 26 juni 2018.
10 Förslag till förordning om ändring i aktiebolagsförordningen (2005:559)
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagsförordningen (2005:559) ska införas en ny paragraf, 2 kap. 14 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
14 a §
När beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion ska registreras i aktiebolagsregistret enligt 25 kap. 48 § aktiebolagslagen (2005:551) ska följande uppgifter antecknas.
1. gäldenärens namn, organisationsnummer och adress,
2. datum för beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion,
3. datum för förfarandets avslutande,
4. uppgift om den domstol som fattat beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion samt domstolens målnummer,
5. uppgift om vilket slags insolvensförfarande beslutet rör (huvudinsolvensförfarande, sekundärt insolvensförfarande eller självständigt territoriellt begränsat insolvensförfarande),
6. förvaltarens eller rekonstruktörens namn och adress,
7. till vilken domstol ett överklagande av beslutet om konkurs eller företagsrekonstruktion ska ges in och inom vilken tid, samt
8. om bevakningsförfarande anordnats, tidsfristen för att anmäla fordringar.
Denna förordning träder i kraft den 26 juni 2018.
11 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2005:1056) om kungörande och registrering av vissa insolvensförfaranden
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2005:1056) om kungörande och registrering av vissa insolvensförfaranden att 1, 2, 3, 4, 5 och 6 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna förordning gäller vid tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (insolvensförordningen).
Denna förordning gäller vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (insolvensförordningen).
2 §
Om ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion avser ett territoriellt begränsat förfarande, skall domstolen ange detta i beslutet. Avser beslutet ett sekundärförfarande enligt artikel 3.3 insolvensförordningen, skall också detta anges.
Om ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion avser ett territoriellt begränsat förfarande, ska domstolen ange detta i beslutet. Avser beslutet ett sekundärförfarande enligt artikel 3.3 insolvensförordningen, ska också detta anges.
3 §
En anmälan om kungörande enligt 3 § första stycket lagen (2005:1046) med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen skall innehålla uppgifter om
En anmälan om kungörande enligt 3 § första stycket lagen (2017:000) med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen ska innehålla uppgifter om
1. vilken gäldenär beslutet avser,
1. gäldenärens namn, organisationsnummer eller personnummer och adress,
2. vilken domstol som har fattat beslutet,
2. vilken domstol som har fattat beslutet och domstolens målnummer,
3. när beslutet har fattats,
3. när beslutet har fattats,
4. vem som har utsetts till förvaltare, och
4. förvaltarens eller rekonstruktörens namn och adress, och
5. om förfarandet är ett huvudinsolvensförfarande eller ett territoriellt begränsat förfarande.
5. om förfarandet är ett huvudinsolvensförfarande eller ett territoriellt begränsat förfarande.
4 §
En anmälan om registrering enligt 3 § andra stycket lagen (2005:1046) med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen ska göras om gäldenären
En anmälan om registrering enligt 3 § andra stycket lagen (2017:000) med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen ska göras om gäldenären
1. har beviljats företagsinteckning i Sverige,
2. är en registrerad juridisk person eller en enskild näringsidkare som är införd i handelsregistret,
3. är auktoriserad eller godkänd revisor och verksam i Sverige,
4. är förmyndare, god man eller förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,
5. har fast egendom eller tomträtt som är införd i fastighetsregistret,
6. har i Sverige registrerat skepp eller skeppsbygge, andel i sådan egendom eller villkorlig äganderätt till egendomen eller till andel i den,
7. har i Sverige registrerat luftfartyg eller andel i eller intecknade reservdelar till sådant luftfartyg,
8. är advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå och är verksam i Sverige,
9. är fastighetsmäklare och är verksam i Sverige,
10. är deltagare i ett anmält avvecklingssystem i Sverige enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
11. har elcertifikat som är registrerade i elcertifikatsregistret, eller
12. i annat fall har tillstånd att utöva eller förestå en viss näringsverksamhet i Sverige och tillståndet enligt lag eller annan författning kan komma att upphöra på grund av beslutet.
Av anmälan skall det, förutom uppgift om vilka av punkterna 1-12 som föranleder registrering, framgå
Av anmälan ska det, förutom uppgift om vilka av punkterna 1-12 som föranleder registrering, framgå
1. vilken gäldenär beslutet avser,
1. gäldenärens namn, organisationsnummer eller personnummer och adress,
2. vilken domstol som har fattat beslutet,
2. vilken domstol som har fattat beslutet och domstolens målnummer,
3. när beslutet har fattats,
3. när beslutet har fattats,
4. vem som har utsetts till förvaltare, och
4. uppgift om vilket slags insolvensförfarande beslutet rör,
5. förvaltarens eller rekonstruktörens namn och adress, och
5. samtliga uppgifter som har betydelse för identifieringen av föremålet för registrering.
6. samtliga uppgifter som har betydelse för identifieringen av föremålet för registrering.
5 §
När en anmälan enligt 4 § har gjorts, ska Bolagsverket anteckna förhållandet i de register som verket för samt underrätta
1. inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning, om gäldenären har beviljats företagsinteckning,
2. Revisorsnämnden, om gäldenären är auktoriserad eller godkänd revisor,
3. överförmyndaren, om gäldenären är förmyndare, god man eller sådan förvaltare som förordnats enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,
4. inskrivningsmyndigheten, om gäldenären har fast egendom eller tomträtt,
5. registermyndigheten, om gäldenären har registrerat skepp eller skeppsbygge, andel i sådan egendom eller villkorlig äganderätt till egendomen eller till andel i den,
6. inskrivnings- och registermyndigheterna, om gäldenären har registrerat luftfartyg eller andel i eller intecknade reservdelar till sådant luftfartyg,
7. Sveriges advokatsamfund, om gäldenären är advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå,
8. Fastighetsmäklarinspektionen, om gäldenären är fastighetsmäklare,
9. Finansinspektionen, om gäldenären är deltagare i ett anmält avvecklingssystem enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
10. Affärsverket svenska kraftnät, om gäldenären har elcertifikat som är registrerade i elcertifikatsregistret enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat,
11. har elcertifikat som är registrerade i elcertifikatsregistret, eller
11. har elcertifikat som är registrerade i elcertifikatsregistret,
12. i annat fall har tillstånd att utöva eller förestå en viss näringsverksamhet i Sverige och tillståndet enligt lag eller annan författning kan komma att upphöra på grund av beslutet.
12. i annat fall har tillstånd att utöva eller förestå en viss näringsverksamhet i Sverige och tillståndet enligt lag eller annan författning kan komma att upphöra på grund av beslutet, eller
13. registermyndigheten om gäldenären är en stiftelse.
6 §
Avgift skall betalas med 600 kr i ärenden som rör kungöranden enligt 3 § och med 800 kr i ärenden som rör hantering av registreringar enligt 4 §. Avgiften skall betalas till Bolagsverket när anmälan ges in.
Avgift ska betalas med 600 kronor i ärenden som rör kungöranden enligt 3 § och med 800 kronor i ärenden som rör hantering av registreringar enligt 4 §. Avgiften ska betalas till Bolagsverket när anmälan ges in.
Denna förordning träder i kraft den 26 juni 2017.
12 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket att 3 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Bolagsverket för register över
1. näringsförbud och tillfälliga näringsförbud,
2. fysiska personers och dödsbons konkurser,
3. skuldsanering enligt lagen (2017:000) om skuldsaneringsregister,
3. förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde, och
4. förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde, och
4. anmälda verksamhetsutövare enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
5. anmälda verksamhetsutövare enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Denna förordning träder i kraft den 26 juni 2018.
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svea hovrätt, Gotlands tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Domstolsverket, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Datainspektionen, Kommerskollegium, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Konsumentverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Bolagsverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtverket, Finansbolagens Förening, Föreningen Sveriges Kronofogdar, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets Regelnämnd, Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige, Småföretagarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svensk Inkasso, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Tjänstemännens centralorganisation, UC AB och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst.
Riksdagens ombudsmän, Arbetsgivarverket, Regelrådet, Företagarförbundet Fria Företagare, Företagarna, Institutet för Företagsrekonstruktion, Riksförbundet Insolvens, Sparbankernas Riksförbund, Stiftelsen Ackordscentralen, Sveriges akademikers centralorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting har avstått från att yttra sig.
Lagrådsremissens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)
dels att 15 kap. 6-8 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 15 kap. 5 § och rubriken närmast före 15 kap. 5 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15 kap.
Register över konkurser
Registrering av konkurser
5 §
Hos Bolagsverket ska, för de ändamål som anges i 6 §, med hjälp av automatisk databehandling föras ett för hela landet gemensamt register över fysiska personers och dödsbons konkurser.
I handelsregisterlagen (1974:157), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar finns det bestämmelser om registrering av juridiska personers konkurser.
I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av konkurser i ett insolvensregister.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet.
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ska införas en ny paragraf, 4 kap. 15 §, och närmast före 4 kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
Registrering av företagsrekonstruktioner
15 §
I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av företagsrekonstruktioner i ett insolvensregister.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
3 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 14 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning, skuldsanering, F-skuldsanering, betalningsföreläggande och handräckning, europeiskt betalningsföreläggande, tillsyn i konkurs samt i annan verksamhet som särskilt åligger Kronofogdemyndigheten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning, skuldsanering, F-skuldsanering, betalningsföreläggande och handräckning, europeiskt betalningsföreläggande, tillsyn i konkurs samt i annan verksamhet som särskilt åligger Kronofogdemyndigheten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Lagen tillämpas dock inte vid behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.
Bestämmelserna i 4, 5 och 7 §§, 2 kap. samt 3 kap. 3 a § gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna.
2 kap.
14 §
Uppgifter får behandlas i databasen för att tillhandahålla information som behövs i Kronofogdemyndighetens verksamhet för
1. handläggning av ärenden om skuldsanering och F-skuldsanering,
2. förebyggande av överskuldsättning, och
3. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
2. förebyggande av överskuldsättning,
3. att föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning, och
4. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
4 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675)
Härigenom föreskrivs att det i skuldsaneringslagen (2016:675) ska införas en ny paragraf, 60 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
60 §
I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av skuldsaneringar i ett insolvensregister.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
5 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare ska införas en ny paragraf, 62 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
62 §
I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av F-skuldsaneringar i ett insolvensregister.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
6 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning ska införas sex nya paragrafer, 13-18 §§, och närmast före 13 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Insolvensregister
13 §
Insolvensförfaranden enligt 2015 års insolvensförordning som inleds i Sverige ska registreras i insolvensregister.
Bolagsverket ska föra ett insolvensregister över konkurser och ett insolvensregister över företagsrekonstruktioner. Kronofogdemyndigheten ska föra ett insolvensregister över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar.
14 §
I insolvensregistren ska beslut om att inleda ett insolvensförfarande och andra uppgifter om förfarandet registreras.
15 §
Insolvensregistren får användas för att göra uppgifterna i registren tillgängliga i enlighet med 2015 års insolvensförordning och för att i övrigt lämna upplysningar om insolvensförfaranden till den som begär det.
Insolvensregistret över konkurser får användas för uppföljning av och tillsyn över de övriga register som Bolagsverket för.
16 §
En uppgift i insolvensregistret över konkurser ska gallras fem år efter den dag då konkursen avslutades eller konkursbeslutet upphävdes.
17 §
En uppgift i insolvensregistret över företagsrekonstruktioner ska gallras fem år efter den dag då företagsrekonstruktionen upphörde eller beslutet om företagsrekonstruktion upphävdes.
18 §
En uppgift i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar ska gallras fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften gäller F-skuldsanering, tre år efter den dagen. Om en betalningsplan löper ut senare, ska dock uppgiften gallras den dag då planen löper ut.
Om ett beslut om att inleda skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs eller om skuldsanering eller F-skuldsanering inte beviljas, ska uppgiften gallras redan när det beslut som avslutar ärendet får laga kraft. Detsamma gäller om ett ärende om skuldsanering eller F-skuldsanering avskrivs eller om en pågående skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2. Lagen tillämpas inte på insolvensförfaranden som har inletts före ikraftträdandet.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-01-24
Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström samt justitieråden Erik Nymansson och Thomas Bull
Insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning
Enligt en lagrådsremiss den 17 januari 2019 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
2. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
3. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,
4. lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675),
5. lag om ändring i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare,
6. lag om ändring i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Elin Bellander.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning
18 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om gallring av uppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar. Om en pågående skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs ska enligt andra stycket andra meningen gallring av uppgiften ske när det beslut som avslutar ärendet får laga kraft.
Uttrycket "en pågående skuldsanering eller F-skuldsanering" framstår enligt Lagrådets mening som mindre lämpligt. Ett beslut om skuldsanering kan, om betalningsförmåga helt saknas, innebära att gäldenären omedelbart blir befriad från sina skulder. Det är i sådant fall tveksamt vad som avses med att skuldsanering pågår. Lämpligare är att närmare anknyta till ordalagen i 48 § skuldsaneringslagen (2016:675) och 50 § lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare angående upphävande av beslut om skuldsanering. Lagrådet föreslår att andra stycket andra meningen ges följande lydelse.
Detsamma gäller om ett ärende om skuldsanering eller F-skuldsanering avskrivs eller om en beslutad skuldsanering eller F-skuldsanering upphävs efter omprövning.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 2019
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind
Föredragande: statsrådet M Johansson
Regeringen beslutar proposition 2018/19:48 Insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning