Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:14 Riksrevisionens rapport om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa Skr. 2018/19:14 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 november 2018 Stefan Löfven Annika Strandhäll (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat sjukskrivningsprocessen och det stöd som ansvariga myndigheter ger läkare i primärvården i deras försäkringsmedicinska uppdrag. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa - en process med stora utmaningar (RiR2018:11). Riksrevisionen bedömer att det är motiverat att göra en översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys, med fokus på DFA-kedjan, när det gäller psykiatriska diagnoser. Enligt Riksrevisionen bör denna översyn göras inom ramen för det pågående uppdrag som regeringen har gett Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport bör kunna vara ett underlag i det uppdraget. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 3 2.1 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.2 Riksrevisionens slutsatser 4 3 Regeringens bedömning 4 Bilaga 1 Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa - en process med stora utmaningar (RiR2018:11) 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 november 2018 72 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat sjukskrivningsprocessen och det stöd som ansvariga myndigheter ger läkare i primärvården i deras försäkringsmedicinska uppdrag. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa - en process med stora utmaningar (RiR2018:11). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 15 maj 2018. 2 Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser 2.1 Riksrevisionens iakttagelser I Riksrevisionens granskningsrapport framhålls att sjukskrivningsprocessen omfattar flera aktörer, med sinsemellan olika roller och uppdrag, och att en effektiv och rättssäker sjukskrivningsprocess är beroende av dessa aktörers insatser, måluppfyllelse och inbördes samverkan. Om inte hälso- och sjukvården och Försäkringskassan är överens om ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt i sjukskrivningsprocessen, kan det bland annat innebära att många sjukskrivningsärenden belastas med en tidskrävande administration med risk för onödiga kostnader. Enskilda personer riskerar även att lida skada. Läkare har svårt att fylla i läkarintyg enligt de krav som Försäkringskassan ställer, vilket återspeglas i att många läkarintyg har kvalitetsbrister. Granskningen visar att läkare inom primärvården har betydande svårigheter att uppfylla de krav som Försäkringskassan ställer. Försäkringskassan använder den s.k. DFA-kedjan som utgår från diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Primärvårdsläkarna har svårt att beskriva patientens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning när det handlar om psykiatriska diagnoser. Svårigheterna uppges främst bero på brist på undersökningsfynd vid psykisk ohälsa och att de observationer som en läkare kan göra under ett läkarbesök ofta är få. Otillräckliga kunskaper bland primärvårdsläkare inom psykiatri och försäkringsmedicin är andra försvårande omständigheter som läkarna lyfter fram. Tidsbrist i läkares möte med patienter är ytterligare något som försvårar förutsättningarna för primärvårdsläkarna att kunna analysera och gradera kognitiva funktionsnedsättningar. Riksrevisionen konstaterar att det finns flera tecken på att det saknas samsyn mellan primärvårdsläkare och Försäkringskassan om huruvida det går att mäta och gradera funktionsnedsättning vid psykisk ohälsa på det sätt som efterfrågas inom ramen för sjukskrivningsprocessen. Vidare har läkarna svårt att lämna detaljerade beskrivningar av aktivitetsbegränsningar på individnivå för att bedöma arbetsförmåga. Riksrevisionens granskning bekräftar även den bild som har framkommit i tidigare studier, nämligen att läkarna upplever arbetet med sjukskrivningsärenden som administrativt betungande. Det finns en osäkerhet bland läkarna om när ett läkarintyg vid psykiatriska diagnoser anses tillräckligt underbyggt på grund av Försäkringskassans begäran av kompletteringar i den utsträckning som läkarna upplever sker i dag. Läkarna anser till exempel att Försäkringskassan tenderar att fästa stor vikt vid vissa ord eller formuleringar i läkarintyget som ur ett medicinskt perspektiv saknar betydelse. Riksrevisionen anser att det finns en risk att läkarnas ambitioner att tillgodose Försäkringskassans krav på uppgifter i läkarintyget kan leda till mindre lämpliga lösningar där läkaren till exempel skriver av informationsmaterial från Försäkringskassan. 2.2 Riksrevisionens slutsatser Riksrevisionens samlade bedömning är att processen för att bedöma arbetsförmåga i sjukskrivning vid psykiatriska diagnoser har påtagliga brister i fråga om tydligheten i de krav och förväntningar som ställs på läkare. Givet de svårigheter vad gäller bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa som har framkommit i granskningen, bedömer Riksrevisionen att det finns risk för att regelverket för sjukförsäkringen inte tillämpas på ett likformigt och rättssäkert sätt. Därmed finns risk att sjukskrivningsprocessen inte säkerställer regeringens mål för sjukförsäkringen, nämligen att rätt ersättning ges till rätt person och att individen förstår Försäkringskassans beslut. Riksrevisionen bedömer därför att det är motiverat att göra en översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys, med fokus på DFA-kedjan, när det gäller psykiatriska diagnoser. Enligt Riksrevisionen bör denna översyn göras inom ramen för det pågående uppdrag som regeringen har gett Socialstyrelsen och Försäkringskassan och som handlar om att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras. 3 Regeringens bedömning För en välfungerande och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess fordras ett utvecklat samarbete mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Inom ramen för överenskommelsen om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommit överens om att ge landstingen stimulansmedel för åtgärder som ska bidra till att utveckla sjukskrivningsprocessen inom hälso- och sjukvården, höja kvaliteten på läkarintygen och underlätta kommunikationen mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Ett exempel på sådana åtgärder är det pågående utvecklandet av elektroniska läkarintyg som bedrivs gemensamt av Försäkringskassan, Socialstyrelsen, SKL och Inera. Det bedöms underlätta kommunikationen mellan läkare och Försäkringskassan. Införandet av elektroniska läkarintyg i nya versioner och i flera ärendeslag sker stegvis och beräknas finnas i samtliga landsting i början av 2019. Landstingen ges även stimulansmedel i syfte att säkerställa att läkare och övrig berörd personal har tillräcklig kunskap och kompetens i försäkringsmedicin för att utföra sitt arbete inom sjukskrivning och rehabilitering, inklusive intygsskrivande. Regeringen har tidigare konstaterat att det finns behov av åtgärder i syfte att förbättra sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Regeringen gav därför den 25 januari 2018 Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen (S2018/00530/SF). I uppdraget ingår att skapa samsyn om parternas förutsättningar vad gäller kompetens, möjligheter inom gällande lagstiftning och mål, inklusive Försäkringskassans behov av underlag respektive landstingens faktiska förutsättningar att leverera sådana underlag och att bistå i sjukskrivningsprocessen. Myndigheterna har lämnat en första delrapport den i juni 2018. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2019. Riksrevisionens rapport bör kunna vara ett underlag i det fortsatta arbetet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa - en process med stora utmaningar (RiR2018:11) Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 november 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Annika Strandhäll Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa