Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:49 Riksrevisionens rapport om försäljningarna av statens aktier i Nordea Skr. 2018/19:49 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 februari 2019 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Försäljningarna av statens aktier i Nordea (RiR 2018:29). Vidare redovisar regeringen vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av rapporten. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3 2.1 Riksrevisionens granskning 3 2.2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.2.1 Försäljningen planerades och genomfördes med hänsyn till rådande marknad 4 2.2.2 Inget kontinuerligt stöd från oberoende rådgivare 4 2.2.3 Inget dokumenterat ställningstagande om Nordeas värde utifrån sakförhållanden i bolaget 4 2.2.4 Otydliga skäl för vald försäljningsmetod 5 2.2.5 Ingen målbild för rabattens storlek 5 2.2.6 Brister i dokumentation och rapportering till riksdagen 5 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 6 3.1 Riksrevisionens iakttagelser 6 3.1.1 Försäljningen planerades och genomfördes med hänsyn till rådande marknad 6 3.1.2 Inget kontinuerligt stöd från oberoende rådgivare 7 3.1.3 Inget dokumenterat ställningstagande om Nordeas värde utifrån sakförhållanden i bolaget 7 3.1.4 Otydliga skäl för vald försäljningsmetod 8 3.1.5 Ingen målbild för rabattens storlek 8 3.1.6 Brister i dokumentation och rapportering till riksdagen 9 3.2 Riksrevisionens rekommendationer 10 3.2.1 Riksrevisionens rekommendationer till regeringen 10 3.2.2 Riksrevisionens rekommendationer till Regeringskansliet 10 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 11 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Försäljningarna av statens aktier i Nordea (RiR 2018:29) 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 2019 72 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har i sin rapport Försäljningarna av statens aktier i Nordea (RiR 2018:29), se bilagan, granskat dels om försäljningarna planerades och genomfördes affärsmässigt och i övrigt i enlighet med riksdagens krav och regeringens utgångspunkter för försäljningarna, dels om Regeringskansliet och regeringen har dokumenterat respektive rapporterat försäljningarna till riksdagen så att erfarenheterna kan tillvaratas inför eventuella framtida förändringar i det statliga bolagsinnehavet. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 16 november 2018. 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 2.1 Riksrevisionens granskning Riksrevisionen har granskat om statens försäljning av aktier i Nordea Bank AB (Nordea) åren 2011-2013 har genomförts affärsmässigt utifrån riksdagens och budgetlagens (2011:203) krav på affärsmässighet vid avyttring av statlig egendom. Som utgångspunkt för sin granskning har Riksrevisionen inriktat sig på följande frågor: 1. Planerades och genomfördes försäljningarna affärsmässigt och i övrigt i enlighet med riksdagens krav och regeringens utgångspunkter för försäljningarna? 2. Har Regeringskansliet och regeringen dokumenterat respektive rapporterat försäljningarna till riksdagen så att erfarenheterna kan tillvaratas inför eventuella framtida förändringar i det statliga bolagsinnehavet? 2.2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens försäljningar av aktierna i Nordea i flera avseenden planerades och genomfördes affärsmässigt. Riksrevisionen konstaterar att försäljningarna planerades och genomfördes inom utsatt tid och med hänsyn till rådande marknadsmiljö. Riksrevisionen konstaterar att vissa kritiska rutiner förbättrades successivt mellan de tre försäljningstillfällena, bl.a. har Regeringskansliet utvecklat och tillämpat en strategi för marknadskommunikation och för hur risker för informationsläckage ska förebyggas. Riksrevisionen har även tagit del av underlag från försäljningen av aktier i SAS AB år 2016. Underlaget visar enligt Riksrevisionen att ytterligare utveckling av Regeringskansliets försäljningsarbete har skett efter den granskade perioden. Granskningen visar också enligt Riksrevisionen på brister i vissa delar av Regeringskansliets försäljningsarbete och regeringens rapportering till riksdagen. Riksrevisionen har i sin granskning gjort följande iakttagelser. 2.2.1 Försäljningen planerades och genomfördes med hänsyn till rådande marknad Riksrevisionen konstaterar att försäljningarna av Nordeaaktier planerades och genomfördes inom utsatt tid och med hänsyn till rådande marknadsmiljö. Riksrevisionen noterar att regeringen undvek att genomföra försäljningar när marknadsmiljön var ofördelaktig. Därtill förbättrades enligt Riksrevisionen vissa kritiska rutiner successivt mellan de tre försäljningstillfällena. Bland annat har Regeringskansliet som Riksrevisionen ser det utvecklat och tillämpat en strategi för marknadskommunikation och för hur risker för informationsläckage ska förebyggas. Underlag som Riksrevisionen tagit del av från försäljningen av aktier i SAS AB år 2016 visar enligt Riksrevisionen att ytterligare utveckling av Regeringskansliets försäljningsarbete har skett efter den granskade perioden. 2.2.2 Inget kontinuerligt stöd från oberoende rådgivare Riksrevisionen konstaterar att stora aktieförsäljningar är en ovanlig uppgift för staten. Därför saknas enligt Riksrevisionen kontinuerligt prövade rutiner i Regeringskansliet för att hantera det stora antal handlingsalternativ och beslutssituationer som en säljare av ett omfattande aktieinnehav ställs inför. Likväl behöver som Riksrevisionen ser det staten som säljare ha god förmåga att förhålla sig aktiv till rådgivare, transaktionsbanker och marknad för att kunna fatta välgrundade beslut och uppfylla riksdagens krav på affärsmässighet. Riksrevisionen konstaterar att Regeringskansliet inte anlitade oberoende finansiella rådgivare i försäljningsarbetet, utöver vissa kontakter med anlitad akademisk expertis i den första transaktionen. Riksrevisionen noterar att de finansiella huvudrådgivare som anlitades fick rollen som transaktionsbank i respektive försäljning i en separat upphandling, och att de därför kan ha haft intressen i affären som inte överensstämmer med statens mål med försäljningarna. 2.2.3 Inget dokumenterat ställningstagande om Nordeas värde utifrån sakförhållanden i bolaget Ett affärsmässigt försäljningsarbete bör enligt Riksrevisionen innefatta att säljaren innan försäljningen inleds tar ställning till om aktiekursen speglar bolagets värde utifrån en egen bedömning om bolagsspecifika sakförhållanden. Trots att Nordeaaktien är väl genomlyst kan Riksrevisionen konstatera att marknadens värderingar, bedömningar och köp- och säljrekommendationer varierade väsentligt inför genomförandet av de respektive försäljningarna. Riksrevisionen konstaterar att Regeringskansliet i försäljningsarbetet inte har dokumenterat sina bedömningar om värdet på Nordeainnehavet utifrån bolagsspecifika sakförhållanden. Riksrevisionen noterar vidare att det inte heller finns någon dokumentation av eventuella jämförelser med marknadsanalytikernas bedömningar. 2.2.4 Otydliga skäl för vald försäljningsmetod Riksrevisionen konstaterar att det finns många etablerade metoder för att sälja en stor aktiepost. Flera metoder kan som Riksrevisionen ser det kombineras och utföras på olika sätt. Försäljningsmetoderna har enligt Riksrevisionen olika för- och nackdelar och ställer olika krav på säljare och utförare. Riksrevisionen noterar att det inför regeringens beslut om valet av försäljningsmetod identifierades ett antal styrande kriterier och att Regeringskansliet jämförde metoder med stöd av den finansiella rådgivare som anlitades. Riksrevisionen konstaterar att en akademisk underlagsrapport som beskriver och jämför försäljningsmetoder också beställdes. Riksrevisionen beskriver att den försäljningsmetod som regeringen beslutade om kallas accelererat orderboksförfarande. Riksrevisionen konstaterar att Regeringskansliets dokumentation är otydlig om varför denna metod förordades utifrån valda kriterier och annat underlag. Det är också för Riksrevisionen oklart vilka av de styrande kriterierna som regeringen ansett viktigast vid beslut om försäljningsmetod. Riksrevisionen konstaterar att den akademiska underlagsrapporten levererades efter att den första delförsäljningen hade genomförts, då väsentliga beslut för avvecklingen som helhet redan hade fattats. Sammantaget anser Riksrevisionen att skälen för regeringens beslut att använda den valda metoden är otydliga och att underlagsrapporterna inte har utnyttjats fullt ut. 2.2.5 Ingen målbild för rabattens storlek Riksrevisionen konstaterar att säljaren oftast måste erbjuda rabatt, dvs. ett lägre pris per aktie än aktuell börskurs, vid stora aktieförsäljningar för att efterfrågan på aktierna ska vara tillräcklig. Riksrevisionen noterar att det i underlagsmaterialet från rådgivaren fanns bland annat utförliga uppgifter om uppnådd rabatt vid liknande tidigare försäljningar. Trots det rika datamaterialet och underlag om vilka faktorer som påverkar rabattens storlek, fanns det enligt Riksrevisionen i försäljningsarbetet inte en etablerad målbild för rabattens storlek och genomförandet av försäljningarna har bara delvis anpassats efter målet att uppnå låg rabatt. 2.2.6 Brister i dokumentation och rapportering till riksdagen Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har följt upp eller utvärderat vare sig enskilda försäljningar eller avyttringen av Nordeaaktierna som helhet. En konsekvens av detta är som Riksrevisionen ser det att erfarenheter och kunskap från försäljningsarbetet är svårare att tillvarata inför eventuella framtida försäljningar av statligt ägda bolag. Regeringskansliets dokumentation av försäljningsarbetet är enligt Riksrevisionen sparsam. Riksrevisionen anser att det i allmänhet är svårt att följa beslut och överväganden som gjorts under arbetets gång. Dokumentationen från försäljningarna innehåller enligt Riksrevisionen få ställningstaganden från Regeringskansliet. Riksrevisionen noterar att rabatten inte redovisas av regeringen vid de av riksdagen utpekade rapporteringstillfällena, trots att det enligt Riksrevisionens bedömning är den största kostnaden med försäljningarna och viktigaste resultatindikatorn. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen anser att erfarenheter från försäljningarna av Nordea och andra större statliga bolagsförsäljningar är viktiga att ta tillvara inför eventuella framtida förändringar i det statliga bolagsinnehavet. Riksrevisionen noterar att granskningen har avsett en marknadsförsäljning av statligt ägda aktier i ett börsnoterat företag och att de lärdomar som kan dras av granskningen således främst gäller för eventuella framtida försäljningar i de två kvarvarande börsnoterade bolagen med statligt ägande, det vill säga Telia Company AB och SAS AB. Inför framtida försäljningar lämnar Riksrevisionen följande rekommendation till regeringen: * Utveckla rapporteringen till riksdagen om hur försäljningar har beretts och genomförts, varvid centrala resultatmått såsom rabatt i förhållande till börskurs bör redovisas. Inför framtida försäljningar lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till Regeringskansliet: * Anlita oberoende expertstöd för kompletterande bedömning av huvudrådgivarens underlag. * Fastställ mätbara mål för försäljningen, exempelvis för rabatt i förhållande till börskurs. * Dokumentera planeringen och genomförandet av eventuella framtida bolagsförsäljningar så att framsteg i försäljningsarbetet går att följa, med tydliga ställningstaganden och motiv till dessa. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3.1 Riksrevisionens iakttagelser 3.1.1 Försäljningen planerades och genomfördes med hänsyn till rådande marknad Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats att försäljningarna av Nordeaaktier planerades och genomfördes inom utsatt tid och med hänsyn till rådande marknadsmiljö. 3.1.2 Inget kontinuerligt stöd från oberoende rådgivare Regeringen instämmer i Riksrevisionens påpekande att stora statliga aktieförsäljningar inträffar relativt sällan. Regeringen menar dock att staten som säljare har god förmåga att förhålla sig aktiv till rådgivare, transaktionsbanker och marknad för att kunna fatta välgrundade beslut och uppfylla riksdagens krav på affärsmässighet, bland annat på grund av de rutiner som etablerats vid stora statliga aktieförsäljningar (i dåvarande TeliaSonera AB, Nordea och därefter i SAS AB) samt projektgruppernas samlade erfarenhet. Vid tillsättningen av projektgrupperna för de respektive försäljningarna av aktierna i Nordea togs hänsyn till kompetensbehovet för försäljningar av stora partier aktier. Projektgrupperna organiserades så att det fanns kompetens från tidigare transaktioner (t.ex. dåvarande TeliaSonera AB 2007 och Nordea 2011) med relevant juridisk och finansiell erfarenhet samt extern transaktionserfarenhet från investmentbank och advokatbyrå inom projektgruppen. Som Riksrevisionen noterar anlitades akademisk expertis i den första transaktionen. Per Strömberg, forskare och sedan 2011 professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm inkom den 7 april 2011 med ett underlag med titeln "A research summary of the desirability of different sales methods for equity stakes in publicly traded companies". Detta underlag ingick i det samlade beslutsunderlaget. För att säkerställa att Regeringskansliets rådgivare förblev oberoende under uppdraget framgick tydligt i förfrågningsunderlag vid upphandlingen, likväl som i avtalet med rådgivaren, att rådgivningsuppdraget inte omfattade transaktion och att upphandlingen av transaktionsbanker skulle genomföras separat efter rådgivningsuppdragets slutförande, vilket också genomfördes vid tidpunkten för transaktionen. 3.1.3 Inget dokumenterat ställningstagande om Nordeas värde utifrån sakförhållanden i bolaget Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens synpunkt att Regeringskansliet inte har dokumenterat sina bedömningar av värdet på Nordeainnehavet utifrån bolagsspecifika sakförhållanden såsom Riksrevisionen definierar det. Som framgår av presentationsmaterialet från pressträffarna i samband med transaktionerna var utgångspunkten för försäljningarna att avveckla det statliga ägandet genom att sälja aktier i en god miljö, dvs. vid en tidpunkt med goda marknadsförhållanden. Regeringskansliet följde kontinuerligt relevanta marknadsförhållanden såsom stabiliteten på aktiemarknaden, svenska mikroindikatorer, nivån av riskaversion, marknadssituationen i banksektorn samt Nordeaaktiens utveckling, och dessa marknadsförhållanden dokumenterades löpande. Vad gäller sakförhållanden i bolaget bistod de finansiella rådgivarna med en kontinuerlig rapportering kring sakförhållanden med betydelse för Nordeas värde, t.ex. vad gäller att rapportera in investerares reaktioner till Nordeas kvartalsresultat. Vidare noterade Regeringskansliet t.ex. att Nordea var "en av Europas starkaste banker, vilket bekräftades av deras rapport för 2012". Regeringskansliet följde kontinuerligt marknadsanalytikernas bedömningar och dokumenterade t.ex. spridningen av Köp, Sälj och Behåll-rekommendationer. Dessa jämfördes över tid och mot andra, för bankaktier relevanta värderingsmått, som marknadspris i relation till bokfört värde samt marknadspris i relation till vinst. Dokumentationen innehåller diskussioner om värdering och ställningstaganden som att "marknaden ser aktien som fullvärdigt värderad" i relation till riktkursen. Utifrån denna samlade analys fattades sedan beslut om tidpunkt för försäljning samt storlek på transaktion. 3.1.4 Otydliga skäl för vald försäljningsmetod Regeringen delar inte Riksrevisionens slutsats att skälen för regeringens beslut att använda den valda metoden är otydliga. Utgångspunkten för regeringen var att avveckla det statliga ägandet och att sälja i god miljö, dvs. vid en tidpunkt med goda marknadsförhållanden. I presentationsmaterialet från pressträffarna i samband med transaktionerna beskrevs hur ett transaktionsförfarande tillämpades för att dra fördel av den goda miljön på marknaden. Skäl som nämns är att ett accelererat orderboksförfarande når många investerare med en stor volym på kort tid, att det är en vanlig metod för stora transaktioner och att en löpande försäljning över börsen skulle ha blivit en utdragen process, givet den mycket stora volym som skulle säljas. 3.1.5 Ingen målbild för rabattens storlek Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats att det inte fanns en etablerad målbild för rabattens storlek. Det är dock marknadens efterfrågan som är avgörande för prissättningen vid marknadstransaktioner. De finansiella rådgivarna konstaterade vid de olika transaktionerna att efterfrågan var god. Som Riksrevisionen konstaterar skapade Regeringskansliet genom ersättningsmodellen till transaktionsbankerna drivkrafter för dem att eftersträva låg rabatt i förhållande till rådande aktiekurs. Det framgår tydligt av respektive ersättningsmodell vid vilka rabattnivåer som bankerna får en så kallad incentive fee. Det övergripande målet vid samtliga försäljningar var att avveckla det statliga ägandet i Nordea till bästa möjliga pris. Det konstaterades löpande i dokumentationen att marknadens efterfrågan/riskaptit och transaktionens storlek påverkar priset/rabatten som kan erhållas. Försäljningar av större poster än de som genomfördes skulle förmodligen ha lett till att marknadens efterfrågan mattats av och sannolikt skulle detta haft en betydande effekt på rabatten. Som en konsekvens av detta såldes innehavet i Nordea genom tre transaktioner. Regeringskansliet anpassade således storlekarna på försäljningen av Nordea för att uppnå låg rabatt. Vidare användes en så kallad upsizing-option som ett verktyg för att testa investerarnas priskänslighet. En upsizing-option innebär att erbjudandet om att köpa aktier inledningsvis är begränsat i storlek, för att sedan vid en stark efterfrågan kunna utökas. På så sätt anpassas utbudet till efterfrågan för att nå högsta möjliga pris. Ett annat verktyg som användes för att nå en låg rabatt var en så kallad lock-up. En lock-up är en stabiliseringsmekanism där säljaren förbinder sig att inte sälja fler aktier under en viss period efter försäljningen. Detta innebär att marknaden ser en lägre risk för ytterligare försäljningar, vilket minskar det potentiella utbudet av aktier under perioden och bidrar till ett högre aktiepris. 3.1.6 Brister i dokumentation och rapportering till riksdagen Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens slutsats att regeringen inte har följt upp eller utvärderat vare sig enskilda försäljningar eller avyttringen av Nordeaaktierna som helhet. Regeringskansliet analyserade handeln med Nordeaaktier efter försäljningarna för att bedöma tidpunkten för försäljningarna och för att utvärdera den valda försäljningsmetoden. Uppnådd rabatt jämfördes med rabatter från liknande transaktioner. Regeringskansliet uppdaterade tillsammans med rådgivare kontinuerligt förberedelserutinerna, analyserade marknaderna och analyserade handeln med Nordeaaktier samt möjliga transaktionsstorlekar. Regeringen lämnar årligen en redogörelse för företag med statligt ägande till riksdagen. Syftet med redogörelsens är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande. Redogörelsens innehåll utvecklas löpande i syfte att säkerställa att riksdagen får relevant information. Vid redovisningen till riksdagen av försäljningar av statligt ägda bolag de senaste åren har följande information redovisats: 1. hur många aktier alternativt hur stor andel som sålts, 2. styckpris alternativt köpeskilling, 3. hur mycket statens ägande minskat om det inte framgått innan, 4. vilka som var rådgivare samt statens försäljningsintäkter och försäljningskostnader. I nära anslutning till Nordeaförsäljningarna anordnades även pressträffar där försäljningarna presenterades. Utvärderingen visade att den genomsnittliga aktiekursen sedan den 2 februari 2011, då den första försäljningen genomfördes, till och med den sista försäljningen var 65,50 kronor, att jämföras med de tre transaktionerna (74,50 kronor, 75 kronor och 76 kronor). Den genomsnittliga kursen de senaste fem åren före den sista transaktionen var 64,53 kronor. Slutsatsen var därför att det var framgångsrika transaktioner som gav svenska staten ett bättre pris än den genomsnittliga aktiekursen sedan den 2 februari 2011. Vad gäller tidpunkt för försäljningarna var utgångspunkten att sälja aktier i en god miljö, dvs. vid en tidpunkt med goda marknadsförhållanden. Det kunde konstateras att förutsättningarna för att marknaden skulle kunna absorbera en större placering var goda, att det rådde en minskad oro på de finansiella marknaderna och att banksektorn hade återhämtat sig efter finanskrisen. Detta visades i presentationsmaterial efter försäljningarna med grafer som visade bland annat volatiliteten på aktiemarknaden, globala börsindex och risknivå på lånemarknaden. Vad gäller utvärdering av försäljningsarbetet och kunskapsöverföring har skriftligt erfarenhetsutbyte skett genom den dokumentation som upprättats inom ramen för varje transaktion. Dokumentationen i varje ny transaktion har utgått ifrån den som upprättades i transaktionen innan. Det sker även en löpande dialog inom bolagsförvaltningen kring bästa praxis vid försäljningar. 3.2 Riksrevisionens rekommendationer 3.2.1 Riksrevisionens rekommendationer till regeringen Utveckla rapporteringen till riksdagen om hur försäljningar har beretts och genomförts Enligt Riksrevisionen bör centrala resultatmått såsom rabatt i förhållande till börskurs redovisas. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendation att utveckla rapporteringen till riksdagen om hur försäljningar har beretts och genomförts. Centrala resultatmått såsom rabatt i förhållande till börskurs bör redovisas. Redovisningen bör anpassas till komplexiteten i respektive transaktionsstruktur så att informationen är relevant. En försäljning av ett antal marknadsnoterade aktier över börs med ett marknadspris är en helt annan process än en icke-publik försäljning av ett helt bolag och rapporteringen bör anpassas därefter. 3.2.2 Riksrevisionens rekommendationer till Regeringskansliet Anlita oberoende expertstöd för kompletterande bedömning av huvudrådgivarens underlag Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendation att anlita oberoende expertstöd för kompletterande bedömning av huvudrådgivarens underlag. Detta bör dock enbart göras om behov finns. Enligt Riksrevisionens bästa praxis ska säljaren tillsätta en projektorganisation med lämplig kompetens bestående av interna och externa resurser. Om säljaren bedömer att den behöver förstärka sin kompetens på grund av begränsad direkt erfarenhet av att planera och genomföra försäljningar och/eller på grund av den planerade försäljningens komplexitet, kan det finnas skäl att överväga att anlita en separat rådgivare som biträde i hanteringen av andra rådgivare och transaktionsbanker. Regeringen gör bedömningen att det är viktigt att anlita stöd utifrån de behov som identifieras i varje specifik försäljningssituation. Fastställa mätbara mål för försäljningen, exempelvis för rabatt i förhållande till börskurs Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendation att fastställa mätbara mål för försäljningen. Mål bör utformas efter respektive situation och försäljningsstruktur. Målen bör ta hänsyn till den övergripande målsättningen. Målsättningen behöver inte nödvändigtvis vara en specifik rabatt i förhållande till börskurs utan kan vara t.ex. att maximera köpeskillingen och att avveckla det statliga ägandet. Dokumentera planeringen och genomförandet av eventuella framtida bolagsförsäljningar bättre Enligt Riksrevisionen bör dokumentationen göras så att framsteg i försäljningsarbetet går att följa, med tydliga ställningstaganden och motiv till dessa. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendation. Dokumentationen av förvaltningen ska, utöver att möjliggöra insyn, göra det möjligt att följa viktigare händelseförlopp som rör bolagen med statligt ägande och som kräver ägarens ställningstagande. Dokumentationen ska vidare ge en god överblick över ställningstaganden som har skett i sådana frågor och på vilka underlag ställningstagandena grundats. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. I syfte att säkerställa en aktiv och professionell förvaltning av statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande har Regeringskansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete, vilka regeringen avser att även fortsättningsvis kontinuerligt utvärdera och förbättra. Regeringen avser att fortsätta utveckla rapporteringen till riksdagen om hur försäljningar har beretts och genomförts. Centrala resultatmått såsom rabatt i förhållande till börskurs bör redovisas. Redovisningen bör anpassas till komplexiteten i respektive transaktionsstruktur så att informationen är relevant. Vid framtida försäljningar avser regeringen att vid behov anlita oberoende expertstöd för kompletterande bedömning av huvudrådgivarens underlag. Regeringen avser även att fastställa mätbara mål för kommande försäljningar givet respektive situation och försäljningsstruktur. I fråga om dokumentation avser regeringen att dokumentera planeringen och genomförandet av eventuella framtida bolagsförsäljningar så att framsteg i försäljningsarbetet går att följa, med tydliga ställningstaganden och motiv till dessa. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Försäljningarna av statens aktier i Nordea (RiR 2018:29) Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind Föredragande: statsrådet Baylan Regeringen beslutar skrivelse 2018/19:49 Riksrevisionens rapport om försäljningarna av statens aktier i Nordea