Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen Skr. 2018/19:76 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 14 mars 2019 Stefan Löfven Tomas Eneroth (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur - tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Vidare redovisar regeringen vilka åtgärder som har vidtagits med anledningen av rapporten. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Den stegvisa prövningen av olika åtgärder 3 2.2 Det trafikslagsövergripande perspektivet 4 2.3 Underlaget för åtgärdsval 4 2.4 Underlag för åtgärdsval till nationell plan 6 2.5 Riksrevisionens rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 7 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 10 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2019 82 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Trafikverkets arbete med att tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av investeringar i transportinfrastruktur. Granskningen redovisas i rapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur - tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30), se bilagan. Syftet med granskningen var att undersöka om fyrstegsprincipen tillämpas på avsett sätt i Trafikverkets åtgärdsplanering och i de åtgärdsvalsstudier som genomförs. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 22 november 2018. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat Trafikverkets arbete med att tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av investeringar i transportinfrastruktur. Regeringen har uttalat att den formella fysiska planeringen bör föregås av en förberedande studie som innebär en förutsättningslös trafikslagsövergripande analys med tillämpning av fyrstegsprincipen. Riksrevisionen beskriver att Trafikverket benämner dessa studier för åtgärdsvalsstudier (ÅVS). Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Riksrevisionen menar att regeringen i flera avseenden behöver förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen, och att Trafikverket behöver utveckla arbetssättet med ÅVS:erna för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn. 2.1 Den stegvisa prövningen av olika åtgärder Riksrevisionen har granskat om Trafikverkets ÅVS:er från 2016 och 2017 innehåller en systematisk prövning av olika åtgärder i enlighet med fyrstegsprincipen. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att ÅVS:erna uppfyller principen om att åtgärder som prövas klassificeras i enlighet med fyrstegsprincipen och att tanken om fyrstegsprincipen därmed satt avtryck i arbetet med åtgärdsval. Riksrevisionen menar dock att den stegvisa processen behöver utvecklas i ett antal avseenden för att uppfylla statsmakternas intentioner om en stegvis prövning av åtgärder. Riksrevisionen noterar att en prövning av de åtgärder som klassas som steg 1-åtgärder saknas i ungefär hälften av ÅVS:erna, det vill säga Trafikverket prövar inte alla fyra stegen i alla ÅVS:er. Riksrevisionen noterar vidare att man inte alltid prövar mindre kostsamma lösningar på ett problem innan dyrare lösningar prövas. Enligt Riksrevisionens bedömning ses de mindre kostsamma åtgärderna snarare som ett komplement till dyrare åtgärder än som en lösning på problemet som studeras. Riksrevisionen gör bedömningen att Trafikverket saknar tillräckliga förutsättningar för att tillämpa steg 1-nivån i fyrstegsprincipen. Detta är enligt Riksrevisionen en följd av att de allra flesta steg 1-åtgärder inte är användbara för att lösa enskilda brister som identifierats i ÅVS:erna och att Trafikverket inte heller har mandat att genomföra och finansiera mindre steg 1-åtgärder. Riksrevisionen anser att regeringen inte har preciserat hur Trafikverket ska arbeta med den stegvisa processen på steg 1-nivå och i vilken grad steg 1-lösningar är önskvärda i större omfattning. Riksrevisionen menar att detta gäller särskilt som Trafikverket med tiden har fått allt större anslag av statsmakterna för att kunna genomföra dyra investeringar som främst hör hemma på steg 4-nivån. 2.2 Det trafikslagsövergripande perspektivet Riksrevisionen konstaterar att ett trafikslagsövergripande perspektiv, som innebär att fyrstegsprincipen ska tillämpas för alla trafikslag, är uppfyllt i den meningen att Trafikverket gör ÅVS:er inom alla trafikslag. Riksrevisionen redogör dock för att det trafikslagsövergripande perspektivet också innebär att åtgärdsval ska prövas förutsättningslöst så att lösningen kan finnas inom olika trafikslag. Enligt Riksrevisionen är Trafikverkets bristbeskrivningar sällan utformade så att detta görs. Riksrevisionens bedömning är att bristerna i de allra flesta fall anses finnas på vägen eller järnvägen i fråga. Enligt Riksrevisionen är det då svårt att arbeta med öppna problemformuleringar av det slag som krävs för ett trafikslagsövergripande angreppssätt. Att bristbeskrivningarna är snävt formulerade gäller enligt Riksrevisionen i särskilt hög grad för järnvägsområdet. Riksrevisionen nämner att Trafikverket uppgett att det finns argument för detta, då järnvägen är ett slutet system där brister av teknisk karaktär är vanligare, men enligt Riksrevisionen betyder detta att fyrstegsprincipen är mindre styrande för järnvägsprojekt. Riksrevisionens bedömning är att fyrstegsprincipen i lika hög grad kan användas vid analyser av brister i järnvägssystemet som för vägar, men att analyserna kan behöva göras på en högre nivå, med en nationell överblick över hela systemet. Sammantaget gör Riksrevisionen bedömningen att det trafikslagsövergripande perspektivet inte fått tillräckligt genomslag inom Trafikverkets organisation och att regeringen inte gett Trafikverket tillräcklig vägledning kring hur begreppet trafikslagsövergripande ska tolkas i praktiken. 2.3 Underlaget för åtgärdsval Riksrevisionen konstaterar att bristbeskrivningarna i ÅVS:erna genomgående har en koppling till de transportpolitiska målen. Riksrevisionen menar att med detta uppfylls statsmakternas syfte om att de åtgärder som beslutas ska bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Riksrevisionen beskriver hur Trafikverket brutit ner de transportpolitiska målen till sex så kallade leveranskvaliteter, varav tre - bristande säkerhet, bristande kapacitet och bristande användbarhet (tillgänglighet) - är de vanligaste bristerna i ÅVS:erna. Övriga tre leveranskvaliteter - punktlighet, robusthet samt miljö och hälsa - anges enligt Riksrevisionen sällan som huvudbrister. Riksrevisionen menar att leveranskvaliteterna inte är anpassade för att analysera brister på operativ nivå och att flera av dem överlappar varandra, och anser därför att Trafikverket behöver utveckla arbetet med leveranskvaliteterna. Riksrevisionen gör vidare bedömningen att information saknas i de flesta ÅVS:er för att möjliggöra bedömningar av allvaret i den redovisade bristen eller de redovisade bristerna. Anledningen till detta är enligt Riksrevisionen att Trafikverket inte tagit fram tillräckligt utvecklade referensvärden, men också att de referensvärden som finns tillgängliga inom myndigheten inte utnyttjas i tillräcklig omfattning. Riksrevisionen bedömer att konsekvensen blir att det är svårt att avgöra om det är de mest allvarliga bristerna som utreds vilket leder till att det också är svårt att bedöma om det är de mest kostnadseffektiva åtgärderna som slutligen föreslås och genomförs. Enligt Riksrevisionen är det få ÅVS:er som innehåller kvantitativa samhällsekonomiska beräkningar som stöd för åtgärdsvalet. Riksrevisionen noterar dock att de flesta ÅVS:er innehåller en kvalitativ bedömning av nyttorna och en grov kostnadsindikation, något som Riksrevisionen bedömer som tillräckligt i normalfallet. Riksrevisionen efterlyser dock kvantitativa beräkningar av olika alternativ när det gäller större och dyrare åtgärder där dessa ställs mot billigare i enlighet med fyrstegsprincipen. Riksrevisionen menar att Trafikverket har bra förutsättningar för att göra sådana samhällsekonomiska beräkningar med de utvecklade effektsamband och beräkningsmodeller som finns. Riksrevisionen bedömer att kvaliteten på kostnadsbedömningarna i ÅVS:erna ibland är otillfredsställande. Riksrevisionen ser två förklaringar till detta, dels otillräckliga rutiner för kunskapsöverföring mellan de som genomför åtgärderna till de som planerar dem, dels att allt fler kostnadsbedömningar görs av konsulter. Riksrevisionen noterar här en risk för att Trafikverket tappar kompetens avseende kostnadsbedömningar i tidigt skede för olika typer av åtgärder. Andra kvalitetsbrister i ÅVS:erna är enligt Riksrevisionen att de inte alltid utmynnar i tydliga förslag till åtgärder samt att närmare hälften av alla ÅVS:er inte innehåller något förslag till finansiering. Riksrevisionen noterar att det inte heller alltid framgår om åtgärdsförslagen är ett underlag för beslut i nationell plan för transportinfrastruktur, en länsplan eller andra typer av beslut. Eftersom olika aktörer kan ha ansvar för att finansiera och genomföra åtgärderna är det enligt Riksrevisionen viktigt att dokumentationen kring detta förbättras. Riksrevisionen efterlyser också, för åtgärder av underhållskaraktär, ytterligare beskrivningar av hur föreslagna åtgärder förhåller sig till aktuell underhållsplan. Riksrevisionen lyfter att en förklaring till att sådana beskrivningar saknas i de flesta ÅVS:er är att projektledarna som ansvarar för framtagandet av ÅVS:erna inte på ett enkelt sätt kan hämta in den relevanta informationen från ansvariga delar av Trafikverket och menar att kunskapsöverföringen inom organisationen behöver förbättras. Riksrevisionens sammantagna bild är att Trafikverket behöver förbättra kvaliteten på ÅVS:erna, dels genom att renodla studien som ett underlag för åtgärdsval, dels genom att åstadkomma en jämnare och mer enhetlig kvalitet. 2.4 Underlag för åtgärdsval till nationell plan Riksrevisionen har granskat ett urval av de projekt med en byggstart tidigast 2024 som finns med i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029. Riksrevisionen noterar att Trafikverket ibland baserar åtgärdsval till den nationella planen på ett äldre underlagsmaterial, framtaget med annan metodik där fyrstegsprincipen enligt Riksrevisionens bedömning inte har varit tydligt vägledande. Riksrevisionen anser därför att det finns skäl att ställa samma krav på aktualitet för såväl ÅVS:er som för samlade effektbedömningar (SEB:ar) när dessa utgör underlag för åtgärdsval till den nationella planen. 2.5 Riksrevisionens rekommendationer Till regeringen och Trafikverket * Riksrevisionen rekommenderar regeringen och Trafikverket att överväga att i högre grad låta nationellt framtagna bristanalyser och prioriteringar på systemnivå utgöra en utgångspunkt för den tidiga planeringen av investeringar i transportinfrastruktur. Till regeringen * Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med första steget i fyrstegsprincipen. Detta mot bakgrund av att det finns få sådana steg 1-åtgärder som Trafikverket råder över. * Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att förtydliga vad som menas med att Trafikverket ska genomföra en stegvis prövning vid åtgärdsval. Detta mot bakgrund av att Riksrevisionen har iakttagit att billigare åtgärder huvudsakligen ses som komplement till dyrare åtgärder, snarare än som alternativ. * Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att förtydliga vad som mer konkret menas med att tänkbara åtgärder ska prövas med ett trafikslagsövergripande anslag. Detta mot bakgrund av att Riksrevisionens granskning visar att Trafikverket nästan alltid beskriver bristerna utifrån den specifika vägen eller järnvägen, vilket försvårar ett bredare synsätt. * Riksrevisionen rekommenderar slutligen regeringen att säkerställa att Trafikverket ställer samma krav på aktualitet för ÅVS:er som för SEB:ar, när dessa utgör underlag för åtgärdsval. Det gäller särskilt för underlag som ligger till grund för åtgärdsval till den nationella planen. Till Trafikverket Riksrevisionen uppger att de känner till att Trafikverket bedriver ett utvecklingsarbete som är kopplat till ÅVS:erna. Samtidigt har granskningen visat på flera kvalitetsproblem och Riksrevisionen lämnar därför rekommendationer till Trafikverket inför det fortsatta arbetet. * Riksrevisionen rekommenderar Trafikverket att utveckla en tydligare precisering av begreppet brist, som är ett centralt begrepp vid åtgärdsval. Det saknas en tydlig koppling mellan transportpolitiska mål, kostnadseffektivitet, leveranskvaliteter och operativa bristbegrepp i de enskilda fallen. Bättre interna verktyg, referensvärden och leveranskvaliteter behöver utvecklas för att bristbegreppet ska kunna fungera bra som grund för åtgärdsval. * Riksrevisionen rekommenderar också Trafikverket att överväga att modifiera ÅVS-metodiken så att de huvudalternativ till åtgärdspaket som ställs mot varandra mer speglar stegen 2-4 i fyrstegsprincipen. Ett förslag kan exempelvis formuleras inom ramen för befintlig infrastruktur, ett annat inom ramen för en begränsad utbyggnad och eventuellt ett ytterligare som förutsätter nybyggnation. På så sätt skulle möjliga lösningar på steg 2- eller 3-nivån kunna utgöra alternativ till dyra steg 4-lösningar, och inte som i dag komplement. * Riksrevisionen rekommenderar vidare Trafikverket att höja kvaliteten på ÅVS:erna, så att de genomgående kan fungera som ett bra underlag för åtgärdsval. Bristbeskrivningar bör så långt det är möjligt redovisas med referensvärden, så att allvaret i bristen framgår. Använd kvantitativa samhällsekonomiska beräkningar som stöd för åtgärdsvalet om det rör sig om större projekt. Ett entydigt förslag till åtgärdsval och förslag till finansiering bör alltid redovisas. Vidare bör det finnas en beskrivning av hur de föreslagna åtgärderna förhåller sig till den aktuella underhållsplanen. * Riksrevisionen rekommenderar slutligen Trafikverket att utveckla en bättre kunskapsöverföring internt inom Trafikverket, dels mellan de som genomför och de som planerar åtgärderna, dels mellan åtgärdsplanerare och underhållsansvariga. Detta skulle öka möjligheten att både göra goda kostnadsbedömningar och välja goda åtgärder. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning om att processen för åtgärdsvalsstudier (ÅVS:er) behöver förbättras i en del avseenden för att ge underlag av högre kvalitet, detta för att uppnå regeringens uttalade syfte med en planering utifrån fyrstegsprincipen, att ge en god hushållning med både ekonomiska medel och naturresurser samt att nå en hållbar samhällsutveckling. Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis enligt följande. * Det första steget innebär att överväga åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt. * Det andra steget innebär att överväga åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur. * Det tredje steget innebär att vid behov överväga begränsade ombyggnationer. * Det fjärde steget innebär att, om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen, överväga nyinvesteringar eller större ombyggnads-åtgärder. Regeringen noterar att Riksrevisionen menar att fyrstegsprincipen satt ett avtryck i arbetet med åtgärdsval. Regeringen noterar också att Riksrevisionens granskning ger bilden av att ÅVS är en bra arbetsform och att de förbättringsförslag som lämnas därför i första hand rör tillämpningen av metodiken och inte själva metoden i sig. Regeringen vill i sammanhanget förtydliga att såväl initiativtagare till som utförare av en ÅVS kan vara Trafikverket, en kommun, en region eller en annan aktör, men som regeringen uppfattar det omfattar Riksrevisionens granskning enbart de ÅVS:er som Trafikverket ansvarat för. Regeringen instämmer i att det ibland kan finnas ett behov av att göra nationella bristanalyser för att få underlag för trafikslagsövergripande prioriteringar på systemnivå. Detta är också något som Trafikverket inlett ett arbete kring. Riksrevisionen gör bedömningen att steg 1-åtgärder sällan är användbara för att eliminera lokala brister i transportinfrastrukturen och rekommenderar regeringen att förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med första steget av fyrstegsprincipen och vad som avses med en stegvis prövning. Regeringen kan instämma i att mindre steg 1-åtgärder sällan ensamt kan eliminera brister i den lokala transportinfrastrukturen, men vill samtidigt poängtera att de tillsammans med andra åtgärder kan ge goda effekter och det faktum att de kan ha en annan utförare och finansiär än Trafikverket ska inte exkludera dem från att omfattas av ÅVS:erna. Vad gäller mer generella steg 1-åtgärder som skatter, avgifter m.m. instämmer regeringen i Riksrevisionens beskrivning av att beslut om sådana, med något undantag, ligger utanför Trafikverkets mandat. Regeringen vill dock påpeka att det inte finns några formella hinder för Trafikverket att analysera och föreslå även denna typ av åtgärder. Dessa analyser bör dock i flertalet fall snarare göras på systemnivå än separat för enskilda lokala brister. Vad gäller den stegvisa prövningen håller regeringen med Riksrevisionen om att de fyra stegen ska prövas stegvis och övervägas var för sig. För att identifiera effektiva lösningar, ge en god hushållning med såväl ekonomiska medel som naturresurser samt nå en hållbar samhällsutveckling ska mindre omfattande åtgärder alltid övervägas noggrant innan dyrare lösningar övervägs. Samtidigt har regeringen varit tydlig med att en effektiv lösning på ett specifikt problem i transportsystemet kan innefatta åtgärder från flera av fyrstegsprincipens steg. Regeringen noterar att Riksrevisionen konstaterar att ett trafikslagsövergripande perspektiv i planeringen är uppfyllt i den meningen att ÅVS:er genomförs inom alla trafikslag. Regeringen delar inte Riksrevisionens iakttagelse att regeringens styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen är tydlig i såväl förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket som i uppdragsdirektiv till Trafikverket att den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen ska utgå från ett trafikslagsövergripande förhållningssätt. I senaste direktiven till Trafikverket för åtgärdsplaneringen för planperioden 2018-2029 (N2017/02312/TIF m.fl.) finns även krav på att Trafikverket ska redovisa hur fyrstegsprincipen och ett trafikslagsövergripande perspektiv har tillämpats i förslagen till planer. I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka att alla trafikslag inte behöver ingå i varje ÅVS, men regeringen anser att det är viktigt att se hur olika åtgärder förhåller sig till varandra och det ska alltid övervägas att tillämpa ett systemperspektiv eller ett trafikslagsövergripande perspektiv. Det bör i sammanhanget poängteras att de så kallade leveranskvaliteterna inte är regeringens konkretisering av de transportpolitiska målen, utan Trafikverkets interna verktyg. Regeringen är tydlig i såväl Trafikverkets instruktion som i uppdragsdirektiv till Trafikverket att myndigheten ska verka för att de transportpolitiska målen nås. Regeringens uppfattning är att leveranskvaliteterna inte omfattar de transportpolitiska målen i sin helhet, exempelvis omfattas inte perspektiven "samhällsekonomisk effektivitet", "långsiktig hållbarhet" eller "hela landet", vilka ingår i det övergripande transportpolitiska målet. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att Trafikverket ställer samma krav på aktualitet för såväl ÅVS:er som för Samlade effektbedömningar (SEB:ar), när dessa utgör underlag för åtgärdsval. Regeringen konstaterar att ÅVS:er och SEB:ar har olika syften och tas fram vid olika tillfällen i den fysiska och den strategiska, ekonomiska planeringsprocessen och att det därmed inte är självklart att samma aktualitetskrav bör gälla. En bedömning bör dock göras av om någon viktig förutsättning för åtgärdsvalet enligt ÅVS:en förändrats innan beslut tas att gå vidare med en åtgärd. ÅVS:er, som föregår den fysiska planeringsprocessen, syftar till att identifiera olika alternativa lösningar på en brist i transportsystemet och landa i ett förslag till lösning, medan SEB:ar ska beskriva effekterna av de åtgärder som identifierats som aktuella att gå vidare med och behöver vara uppdaterade och jämförbara vid exempelvis tillfället för åtgärdsplanering som är en del av den strategiska, ekonomiska planeringsprocessen. Planeringen av den statliga transportinfrastrukturen har långa ledtider och planeringssystemet har genomgått flera förändringar under den senaste tioårsperioden, något som även Riksrevisionen lyfter fram. Som Riksrevisionen beskriver är ÅVS-metodiken relativt ny, den har utvecklats, och utvecklas fortfarande, kontinuerligt sedan 2011. Regeringen kan konstatera att flera av de förbättringsförslag som Riksrevisionen lämnar till Trafikverket överensstämmer med det Trafikverket identifierat i egna översyner och ligger också i linje med vad regeringen konstaterat. Inom Trafikverket pågår därför, vilket Riksrevisionen också nämner, ett stort utvecklingsarbete kring arbetssätt och systemstöd för skedet från behov och brist till åtgärd som bland annat omfattar framtagande av nationella bristanalyser på systemnivå och förbättrat arbetssätt för ÅVS:er. Regeringen ser positivt på att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat till Trafikverket kan tas om hand i detta arbete. Regeringen vill särskilt lyfta vikten av kostnadsbedömningar av god kvalitet liksom betydelsen av att så långt som möjligt använda kvantitativa bedömningar av nyttor och kostnader som stöd för val av effektiva åtgärder. Därtill behövs goda kvalitativa beskrivningar av de nyttor och kostnader som inte kan bedömas kvantitativt. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att utveckla ÅVS-metodiken. Regeringen konstaterar att Trafikverket redan påbörjat ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring ÅVS och myndigheten avser att se över detta utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen ser positivt på detta utvecklingsarbete och avser att följa det noga. Regeringen anser att Trafikverket i dagsläget har tillräckliga direktiv kring hur fyrstegsprincipen samt ett trafikslagsövergripande perspektiv ska vara vägledande i arbetet med den nationella planeringen av infrastrukturinvesteringar. I de fall regeringen ser behov av ytterligare justeringar avser regeringen att återkomma. Regeringen ser därför inga skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen anser därmed att granskningsrapporten är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Strandhäll, Shekarabi, Ygeman, Linde, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind Föredragande: statsrådet Eneroth Regeringen beslutar skrivelse 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen