Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn Skr. 2025/26:67 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 november 2025 Ulf Kristersson Simona Mohamsson (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser samt rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i sin granskningsrapport Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn (RiR 2025:15). Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att främja en likvärdig förskola. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Statens skolverk (Skolverket) och Statens skolinspektion (Skolinspektionen) inte arbetar tillräckligt effektivt för att främja målet om en likvärdig förskola. Riksrevisionen bedömer också att nuvarande tillsynssystem för förskolan, där tillsynen är delad mellan kommunerna och Skolinspektionen, inte främjar en enhetlig och rättssäker tillsyn. Riksrevisionens rekommendation till regeringen är att se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor på verksamhetsnivå. Exempelvis kan det ske genom att Skolinspektionen får ansvar för tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor, eller att en myndighet får ansvar för tillsynsvägledning till kommunerna samtidigt som Skolinspektionen får ansvar att utöva tillsyn av den kommunala förskolan på verksamhetsnivå. Regeringen har under den tid som granskningen pågått tillsatt Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (U 2024:04) och bedömer att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendation. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser4 2.1Bakgrund och syfte med granskningen4 2.2Riksrevisionens slutsatser4 2.3Riksrevisionens rekommendationer6 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser7 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer10 Riksrevisionens rapport Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn (RiR 2025:15)12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 november 202590 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat statens arbete för att främja en likvärdig förskola. Granskningen redovisas i rapporten Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn (RiR 2025:15), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 27 maj 2025. Skolverket och Skolinspektionen har beretts tillfälle att yttra sig över rapporten. Yttrandena finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2023/02121). I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och den rekommendation till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. De rekommendationer som Riksrevisionen riktar till Skolverket och Skolinspektionen behandlas inte i denna skrivelse. Riksrevisionens iakttagelser Bakgrund och syfte med granskningen Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att främja en likvärdig förskola. Granskningen har omfattat Skolverkets stöd för att utveckla utbildningen i förskolan, hur utvecklingen i förskolan har följts upp samt Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning. Dessutom har Riksrevisionens granskning omfattat om nuvarande ansvarsfördelning mellan Skolinspektionen och kommunerna bidrar till en rättssäker och enhetlig tillsyn av förskolan. Riksrevisionens samlade bedömning är att det finns indikationer på att förskolan inte lever upp till skollagens (2010:800) krav på likvärdighet. Mot den bakgrunden samt med tanke på förskolans viktiga roll för barns utveckling och lärande är statens arbete med att främja en likvärdig förskola enligt Riksrevisionen ett viktigt område för myndigheten att granska. Granskningens övergripande fråga är om regeringen och skolmyndigheterna arbetar effektivt för att främja målet om en likvärdig förskola. För att besvara den övergripande frågan utgår granskningen från fyra delfrågor: Arbetar Skolverket effektivt med att ge stöd till huvudmän, rektorer och pedagogisk personal i förskolan? Följer Skolverket upp utvecklingen i förskolan på ett ändamålsenligt sätt? Arbetar Skolinspektionen effektivt med tillsyn och kvalitetsgranskning av förskolan? Bidrar regeringens styrning till en enhetlig och rättssäker tillståndsprövning och tillsyn av förskolan? Riksrevisionens slutsatser Myndigheternas arbete är inte tillräckligt effektivt Riksrevisionens övergripande slutsats är att Skolverket och Skolinspektionen inte arbetar tillräckligt effektivt för att främja målet om en likvärdig förskola. Trots att förskolan spelar en viktig roll i barns utveckling och lärande, och trots att det offentliga lägger omfattande resurser på denna skolform, pekar Riksrevisionen på att förskolan ofta hamnat i skymundan i både regeringens och myndigheternas insatser och uppföljningar. Riksrevisionen bedömer också att nuvarande tillstånds- och tillsynssystem för förskolan, som är delat mellan kommunerna och Skolinspektionen, inte främjar en enhetlig och rättssäker tillsyn. Brister i stödet till förskolan Riksrevisionen konstaterar att Skolverkets generella skolutvecklingsstöd inte når alla förskolor och huvudmän och att det särskilt drabbar små enskilda huvudmän. Riksrevisionen pekar på att det kräver en viss kapacitet för att ta del av de generella skolutvecklingsstöden, vilket små huvudmän har svårt att uppfylla. Flera av de skolutvecklingsinsatser som Skolverket tillhandahåller riktar sig till hela skolväsendet och kan, enligt Riksrevisionen, vara svåra att tillämpa i förskolemiljö eftersom skolformen skiljer sig från övriga delar av skolväsendet. De kvalitetsdialoger som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) genomför sedan hösten 2022 har för många enskilda huvudmän varit en första kontakt med myndigheterna. Riksrevisionen anger att dessa huvudmän inte tidigare har upplevt att Skolverket har riktat sig till dem eller att de inte har haft kunskap om de skolutvecklingsinsatser som myndigheten erbjuder. Riksrevisionen anger att kvalitetsdialogerna har gett Skolverket viss kunskap om förskolors och huvudmäns behov av stöd. Riksrevisionen bedömer att förskolor och huvudmän behöver mer stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt Riksrevisionen har Skolverket identifierat att det behövs ett utökat stöd. Det stöd som finns tillgängligt är inte lika utvecklat för förskolan som för övriga skolformer och därtill finns inte samma tillgång till nationell statistik för förskolan som för andra skolformer vilket sammantaget kan försvåra det kompensatoriska arbetet i förskolan. Även om det finns möjlighet för Skolverket att initiera egna stödinsatser som riktar sig till förskolan bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning kan begränsa Skolverkets möjligheter att möta behovet av stöd för förskolan. Riksrevisionen pekar på att regeringsuppdragen under granskningsperioden visserligen har omfattat förskolan, men att skolutvecklingsinsatserna initialt har utformats för andra skolformer och inte för förskolans specifika behov och utmaningar. Utvecklingen i förskolan har inte följts upp tillräckligt Riksrevisionen bedömer att det behövs bättre kunskap om läget i förskolan. Riksrevisionen konstaterar att uppföljningen av förskolans utveckling har varit otillräcklig och att regeringen har tillsatt få statliga utredningar som enbart haft fokus på förskolan. Enligt Riksrevisionen har skolmyndigheterna inte regelbundet följt upp utvecklingen av förskolan och aspekter av likvärdighet har belysts i liten utsträckning. Riksrevisionen påpekar att statistiken för förskolan, jämfört med statistiken för andra skolformer, är begränsad vilket försvårar för huvudmännen i deras kvalitetsarbete och i resursfördelningen. Riksrevisionen anger att ett sätt att utveckla uppföljningen är att ta fram nationella kvalitetsindikatorer som över tid mäter förutsättningar för likvärdighet. Riksrevisionen bedömer att indikatorer som mäter exempelvis barngruppernas storlek och personalens utbildningsnivå i förhållande till barnens förutsättningar kan, om de synliggörs, vara ett sätt att öka likvärdigheten i förskolan. Riksrevisionen framhåller att uppdraget till Skolinspektionen om att granska kvaliteten och måluppfyllelsen i förskolan (U2016/01382), ledde till den reviderade läroplanen, Lpfö 18. Uppdraget inriktades på olika aspekter av kvalitet i förskolans verksamhet och skulle lyfta fram viktiga utvecklingsområden, där barngruppernas storlek med barn under tre år i fokus särskilt analyserades. Riksrevisionen anser att kunskapen om förskolan som det konkreta regeringsuppdraget gav visar på vikten av att regelbundet följa utvecklingen i förskolan. Riksrevisionen anger att Skolinspektionen därefter har genomfört få granskningar som handlar om förskolan och att regeringen har gett Skolinspektionen få uppdrag som är specifikt inriktade på förskolan. Riksrevisionens granskning visar också att Skolverket sällan har utvärderat långsiktiga effekter av myndighetens skolutvecklingsinsatser eller om insatserna bidragit till att utveckla undervisningen i förskolan. Enligt Riksrevisionen är förskolan mer exkluderad än andra skolformer i Skolverkets utvärderingar. Brister i tillsynen av förskolan Riksrevisionen bedömer att nuvarande tillsynssystem för förskolan, där tillsynen är delad mellan kommunerna och Skolinspektionen, inte främjar en enhetlig och rättssäker tillsyn. Riksrevisionen framhåller att kommuner har olika förutsättningar, resurser och tillgång till kompetens för att bedriva tillsyn samt att den vägledning som Skolverket tillhandahåller inte täcker alla delar av tillsynsprocessen. Riksrevisionen framhåller vidare att Skolinspektionen, i enlighet med myndighetens instruktion, som huvudregel granskar förskolan på huvudmannanivå och inte på verksamhetsnivå. Kommuner granskar däremot enskilda huvudmän på verksamhetsnivå vilket utgör en skillnad mellan kommuners och Skolinspektionens tillsyn. Det påverkar exempelvis vilka brister som är möjliga att identifiera. Riksrevisionen bedömer att skillnaderna inte möjliggör en enhetlig tillsyn av enskilda och kommunala huvudmän. Riksrevisionen konstaterar att den urvalsmodell som Skolinspektionen använder för sin regelbundna tillsyn kan vara mindre träffsäker för förskolan eftersom den bygger på antagandet om att huvudmän som har en hög risk för brister i sina skolor också har hög risk för brister i sina förskolor. Riksrevisionen påpekar att regeringen i skrivelsen En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (skr. 2009/10:79) har lyft fram att det kan finnas behov av mer utförligt stöd när tillsyn utförs av flera olika aktörer men att regeringen inte har tagit något initiativ till en sådan åtgärd när det gäller tillsynen av fristående förskolor. Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har vidtagit några större åtgärder för hur tillsynen av förskolan fungerar, trots att regeringen har utrett frågan och att de problem som Riksrevisionen konstaterar är påvisade. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till regeringen: Se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor på verksamhetsnivå, exempelvis att Skolinspektionen får ansvar för tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor, eller att en myndighet får ansvar för tillsynsvägledning till kommunerna samtidigt som Skolinspektionen får ansvar att utöva tillsyn av den kommunala förskolan på verksamhetsnivå. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor på verksamhetsnivå En kommun prövar godkännande av enskilda huvudmän för och har tillsyn över fristående förskolor, pedagogisk omsorg och vissa fritidshem (2 kap. 7 § andra stycket och 26 kap. 4 § skollagen [2010:800]). Vidare har Skolinspektionen tillsyn över hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar över fristående förskolor (26 kap. 3 § första stycket 4 skollagen). Skolinspektionen har även tillsyn över kommunala förskolor (26 kap. 3 § första stycket 1 skollagen). Riksrevisionens granskning visar att förskolan, jämfört med andra delar av skolväsendet, ofta hamnar i skymundan. Enligt Riksrevisionen har regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder med nuvarande tillsynssystem för förskolan, trots påvisade brister i tidigare utredningar som berört frågan. Riksrevisionen bedömer att nuvarande tillsynssystem för förskolan, där tillsynen är delad mellan kommunerna och Skolinspektionen, inte främjar en enhetlig och rättssäker tillsyn. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor på verksamhetsnivå. Exempelvis kan detta enligt Riksrevisionen vara att Skolinspektionen får ansvar för tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor, eller att en myndighet får ansvar för tillsynsvägledning till kommunerna samtidigt som Skolinspektionen får ansvar att utöva tillsyn av den kommunala förskolan på verksamhetsnivå. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser om att det delade tillstånds- och tillsynsansvaret mellan Skolinspektionen och kommunerna för förskolan inte säkerställer en rättssäker och enhetlig tillsyn. Att tillsynen av kommunala förskolor respektive fristående förskolor inte är enhetlig och att det enligt Riksrevisionen finns brister i den statliga vägledningen är dock inte detsamma som att tillsynen inte skulle vara rättssäker. Ge Skolinspektionen ansvar för tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor Riksrevisionen föreslår som ett alternativ att Skolinspektionen skulle kunna ges ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg oavsett huvudman. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 bedömt för- och nackdelar med nuvarande system (prop. 2024/25:1, utg.omr. 16, s. 68). Regeringen bedömde vid det tillfället att en ny organisation med tillsyn och kvalitetsgranskning i Skolinspektionens regi riskerar att kosta mer än den tillsyn som kommunerna utövar över berörda verksamheter. Vidare finns det svårigheter att uppnå likvärdig täckningsgrad respektive träffsäkra urval bland de berörda verksamheterna. En fördel med kommunernas tillsyn är att den kan omfatta årliga eller regelbundet återkommande kontroller av samtliga verksamheter, till skillnad från Skolinspektionens tillsyn, som tar sin utgångspunkt i bl.a. en behovsanalys som innebär att tillsynen genomförs vid de verksamheter där behovet av tillsyn bedöms vara störst. Regeringen konstaterade att om Skolinspektionen skulle ta över tillsynen och dessutom utöva den på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå skulle myndighetens tillsynsansvar omfatta ytterligare cirka 3 200 enheter med enskild huvudman. Det skulle kräva en helt annan dimensionering och organisation av myndigheten. Skolinspektionen har i fråga om förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg med enskild huvudman tillsyn över hur kommunerna uppfyller sitt tillsynsansvar över de enskilda huvudmännen. En viss likvärdighet i granskningen föreligger således redan (prop. 2024/25:1, utg.omr. 16, s. 68). Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om att Skolinspektionen ska kunna göra träffsäkra urval av granskningsobjekt. Det kräver tillgång till bl.a. tydliga indikatorer, något som inte finns för förskolan på samma sätt som för till exempel grund- och gymnasieskolan. Dessutom är det, som tidigare nämnts, svårt för Skolinspektionen att uppnå likvärdig täckningsgrad bland de berörda verksamheterna. Riksrevisionen lyfter också fram att om Skolinspektionen skulle ta över tillsynen från kommunerna och dessutom utöva den på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå skulle det troligen innebära ökade kostnader för staten, men att det är okänt hur stora dessa skulle bli eftersom det inte har utretts sedan 2018. Regeringen vidhåller mot den angivna bakgrunden sin bedömning av för- och nackdelarna med nuvarande system. Regeringen konstaterar också att om även tillståndsprövningen skulle flyttas till Skolinspektionen skulle det ställa ytterligare krav på förändrad dimensionering och organisation av myndigheten. Ge en myndighet ansvar för tillsynsvägledning till kommunerna samtidigt som Skolinspektionen får ansvar att utöva tillsyn av den kommunala förskolan på verksamhetsnivå Riksrevisionen pekar på att kommuner har skilda förutsättningar för tillsyn och att det finns brister i den statliga vägledningen till kommuner gällande tillståndsprövning och tillsyn av fristående förskolor. Skolinspektionen genomför i huvudsak, i enlighet med myndighetens instruktion, tillsyn på huvudmannanivå medan kommuner genomför tillsyn av enskilda huvudmän på verksamhetsnivå. Riksrevisionen bedömer att Skolinspektionen behöver kunna göra ett bra riskurval för att granska förskolor på verksamhetsnivå där behoven är som störst. Ett urval skulle exempelvis kunna baseras på nationella kvalitetsindikatorer, om sådana tas fram. När det gäller tillsyn på huvudmannanivå respektive verksamhetsnivå påpekar Skolinspektionen i sitt yttrande över Riksrevisionens rapport att förskolor inte ingår i Skolverkets skolenhetsregister, vilket är basen i myndighetens granskningsverksamhet. Det finns inte heller motsvarande data om till exempel kunskapsresultat, som är den viktigaste faktorn i analysen, eller enkätsvar från elever i skolenkäten eller annan data som Skolinspektionen kan använda sig av i annan granskning. Skolinspektionen anger att det därmed inte finns samma grund att basera en inspektion eller en riskbedömning på verksamhetsnivå i förskolan på, jämfört med andra skolformer. Regeringen konstaterar att det inte finns några krav i förskolan som innebär uppföljning av barnens kunskapsutveckling på individnivå vilket begränsar tillgången till jämförbara uppgifter på nationell nivå. Det finns därför inte samma grund att basera nationella kvalitetsindikatorer på, som Riksrevisionen föreslår, på samma sätt för förskolan som det finns för andra skolformer. Det nationella kvalitetssystemet, som bl.a. Skolverket och Skolinspektionen har utformat, syftar till att ge huvudmännen vägledning för det systematiska kvalitetsarbetet på lokal nivå. Regeringen anser att det nationella kvalitetssystemet, där huvudmän får stöd i sin lokala uppföljning av målen i förskolan, inte ger Skolinspektionen möjlighet att basera ett urval för inspektion på verksamhetsnivå av den kommunala förskolan på. När det gäller ansvaret för vägledning har Skolinspektionen på uppdrag av regeringen, i enlighet med vad som anges i propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (prop. 2021/22:157), utarbetat ett stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning (U2022/03734). Uppdraget har utvidgats så att stödmaterialet även ska omfatta ekonomisk prövning. Det utvidgade uppdraget innebär även att Skolinspektionen ska ta fram ett stödmaterial för kommunernas tillsyn av konfessionella inslag i förskolan samt kommunernas tillsyn av pedagogisk omsorg med syftet att motverka risker avseende extremism och islamism, eller att barn utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket (U2024/02857). Riksrevisionen påpekar att dessa två uppdrag som getts till Skolinspektionen kan ha bidragit till en otydlig ansvarsfördelning mellan Skolverket och Skolinspektionen, eftersom Riksrevisionen bedömer att ansvaret för att stödja kommunerna i detta arbete i dag ligger på Skolverket. Samtidigt lyfter Riksrevisionen fram att kommunerna i samband med tillståndsprövningen ska göra en ägar- och ledningsprövning. Regeringen anser att de uppdrag som getts till Skolinspektionen är viktiga för att stötta kommunerna i deras arbete med tillstånd och tillsyn av fristående förskolor. Skolverket anger i sitt yttrande över Riksrevisionens rapport att myndigheten delar Riksrevisionens bedömning om att stödet till kommunerna gällande tillståndsprövning och tillsyn av fristående förskolor behöver utvecklas. Skolverket delar däremot inte Riksrevisionens bedömning om att myndighetens stöd ska omfatta alla delar av tillstånds- och tillsynsprocessen eftersom Skolinspektionen har fått specifika uppdrag inom vissa delar. Skolverket anser därför att de båda myndigheternas stöd tillsammans bör möta de behov som kommunerna har. Regeringen konstaterar att den styr myndigheterna genom en instruktion men att det är myndigheterna som tolkar instruktionen. I regeringens instruktion för Skolverket framgår att myndigheten har i uppdrag att i nära samarbete med kommuner och andra huvudmän stödja dem i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra huvudmännens förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad måluppfyllelse. Detta ska bl.a. ske genom att Skolverket svarar för nationella stödinsatser och riktade utvecklingsinsatser inom prioriterade områden (7 § förordningen [2015:1047] med instruktion för Statens skolverk). Regeringen utesluter inte att de åtgärder som redogörs för i avsnitt 4 gällande tillsynsvägledning kan behöva ses över ytterligare framöver. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer Regeringen har sedan Riksrevisionen inledde granskningen tagit flera initiativ för att öka likvärdigheten i förskolan. Regeringen har påbörjat ett omfattande arbete för att stärka en utbildning som vilar på vetenskaplig grund med en förskola av hög kvalitet, en stärkt kunskapsskola och en helrenovering av friskolesystemet. Regeringen anser att investeringar i förskolan är viktiga för både den enskilda individen och för samhället. Förskolan spelar en viktig roll för att främja barns rätt till allsidig utveckling, hälsa och lärande och bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Oavsett var i landet ett barn bor eller vilken förskola barnet går i ska verksamheten vara av god kvalitet. Förskolan är central för att ge barn goda förutsättningar att lyckas i livet och skapa jämlika livschanser. Regeringen anser att en välfungerande tillståndsprövning och tillsyn av förskolan är en viktig del i arbetet för en likvärdig förskola. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att revidera de allmänna råden om måluppfyllelse i förskolan (U2024/01657). I myndighetens redovisning av uppdraget framgår att målgrupperna har ett stort behov av vägledning om kommunernas ansvar i fråga om tillsyn av fristående förskolor. Skolverket anger i sin redovisning att myndigheten därför avser att inkludera kommunernas ansvar för tillsyn av fristående förskolor i de nya allmänna råden. Regeringen har även, som beskrivs i avsnitt 3, gett Skolinspektionen i uppdrag att ta fram stödmaterial för bl.a. kommunernas ägar- och ledningsprövning. Mot bakgrund av de olika bedömningar som Riksrevisionen och Skolverket gör om ansvarsfördelningen mellan skolmyndigheterna utesluter inte regeringen att det framöver kan behövas åtgärder för att tydliggöra ansvarsfördelningen i fråga om vägledning i tillstånds- och tillsynsprocessen. Regeringen anser vidare att det, mot bakgrund av att det finns stora kvalitetsskillnader i förskoleverksamheter mellan och inom huvudmän, finns anledning att se över förskolans förutsättningar att erbjuda barn en likvärdig utbildning. Alla förskolor behöver ha förutsättningar att bedriva en likvärdig utbildning av god kvalitet. Regeringen tillsatte därför i november 2024 Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (U 2024:04). I uppdraget ingår bl.a. att utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet (dir. 2024:113). Utredaren ska även föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet. Regeringen anser att man bör avvakta med eventuella ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendation till regeringen till dess att Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola har redovisat sitt betänkande. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn (RiR 2025:15) Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 november 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Mohamsson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan - statens stöd, uppföljning och tillsyn