Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1136 av 7149 träffar
Propositionsnummer · 2018/19:97 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken Skr. 2018/19:97
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Skr. 97
Regeringens skrivelse 2018/19:97 Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken Skr. 2018/19:97 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 april 2019 Stefan Löfven Åsa Lindhagen (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om regeringens integrationspolitik har jämställdhetsintegrerats och därmed gett förutsättningar för likvärdigt och effektivt stöd. Riksrevisionen bedömer att de granskade dokumenten inte i tillräcklig utsträckning har jämställdhetsintegrerats och rekommenderar regeringen att fortsätta utveckla jämställdhetsintegreringen på integrations- och arbetsmarknadsområdet samt att redovisa och analysera arbetsmarknadspolitikens resultat så att det är möjligt att följa hur politiken faller ut för samtliga utrikesfödda kvinnor och män. Regeringen delar huvudsakligen Riksrevisionens bedömning. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att utveckla jämställdhetsperspektivet, bland annat i resultattexterna i budgetpropositionen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning Skrivelsens huvudsakliga innehåll 1 Innehållsförteckning 2 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.1.1 Stora bestående könsskillnader 5 2.1.2 Könsuppdelad statistik redovisas men mer analys krävs 5 2.1.3 Det går inte att följa politiken för utrikes födda kvinnor och män som inte är nyanlända 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7 Bilaga Riksrevisionens rapport Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken - ett outnyttjat verktyg RIR 2018:33 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 2019.........76 1 Ärendet och dess beredning Den 18 december 2018 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken - ett outnyttjat verktyg (RiR 2018:33) till regeringen, se bilaga. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Enligt det övergripande målet för jämställdhetspolitiken ska kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett jämställdhetspolitiskt delmål är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Sedan 1994 har jämställdhetsintegrering varit den huvudsakliga strategin för att nå de jämställdhetspolitiska målen. 2.2 Metod och genomförande Riksrevisionens dokumentstudie har omfattat en analys av olika avsnitt i de centrala rättsliga dokumenten, bland annat budgetpropositionernas bilagor för utgiftsområde 13 Nyanländas etablering och 14 Arbetsmarknad, och regeringens styrdokument för Arbetsförmedlingen under perioden 2008-2017, motsvarande budgetåren 2009-2018. Urvalet av rättsliga dokument motiveras av att det är de mest centrala redogörelser som regeringen lämnar till riksdagen. Riksrevisionen framför att detta urval förvisso utgör en avsevärd avgränsning, då integrationspolitiken är tvärsektoriell och därmed ska genomföras integrerat på andra relevanta utgiftsområden, men att urvalet bör ge en tillräckligt god bild av om regeringen har jämställdhetsintegrat integrationspolitiken. Riksrevisionen har undersökt om regeringen i urvalets texter lämnat individbaserad statistik och om annan slags resultatredovisning är uppdelad på kön, om den analys som regeringen gör i form av förklaringar och identifierade behov har tagit hänsyn till kön samt om regeringens framåtsyftande ambitioner, inriktningar och initiativ till följd av identifierade utmaningar och behov har tagit hänsyn till eventuella könsskillnader. Riksrevisionen har i avsnitt som rör arbetsmarknadspolitiken för hela befolkningen undersökt om regeringen tagit hänsyn både till kön och till inrikes och utrikes födda. Dokumentstudien har även omfattat en genomgång och analys av regeringens dokumenterade styrning av Arbetsförmedlingen under samma granskningsperiod. De dokument som har studerats är Arbetsförmedlingens instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag för granskningsperioden. I dessa undersöker Riksrevisionen om regeringen har prioriterat jämställdhet i den verksamhet som omfattar insatser för nyanländas etablering. Utöver dokumentstudien har Riksrevisionen gjort en registeranalys av flyktingar och flyktinganhöriga kvinnor och män som varit folkbokförda i Sverige under minst fem sammanhängande år vid de tre mättillfällena 2005, 2010 och 2015. Kvinnor och män i denna grupp har tidigare omfattats av etableringsinsatser för nyanlända flyktingar och flyktinganhöriga, men omfattas vid mättillfällena endast av den generella politiken. Ett totalurval används när det gäller målgruppen flyktingar och flyktinganhöriga och ett representativt urval om 5 procent används för den inrikes födda befolkningen som målgruppen jämförs med. Syftet med denna analys är att ge en bild av hur flyktingar och deras anhöriga, kvinnor och män, är förankrade på arbetsmarknaden. 2.3 Granskningens resultat och slutsatser 2.1.1 Stora bestående könsskillnader Riksrevisionen konstaterar att de könsuppdelade beskrivningar som regeringen lämnar tecknar en bild av relativt stora könsskillnader bland utrikes födda, både när det gäller arbetsmarknadsförankring i allmänhet och när det gäller resultaten av den förda politiken. De könsskillnader som framträder är oftast till kvinnors nackdel, till exempel svagare arbetsmarknadsanknytning, lägre deltagande i integrationspolitiska insatser och sämre resultat av insatserna. Resultaten från granskningens registeranalys visar att andelen kvinnliga flyktingar och flyktinganhöriga som varken arbetar eller studerar är större än motsvarande andel för män. Könsskillnaden har dessutom ökat något mellan 2005 och 2015. Även för andelen inrikes födda som varken arbetar eller studerar finns en viss könsskillnad men den är avsevärt mindre och har i stället minskat mellan mättillfällena. 2.1.2 Könsuppdelad statistik redovisas men mer analys krävs Trots att jämställdhetsintegrering har varit den huvudsakliga strategin för att genomföra jämställdhetspolitiken sedan 1994 konstaterar Riksrevisionen att det är först från 2015 som regeringen, framför allt i finansplaner och riktlinjer för den ekonomiska politiken, anger att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all regeringens politik. Detta skifte framträder också i styrningen av Arbetsförmedlingen, där regeringen bland annat återinför krav på att verksamheten ska utformas så att den främjar mångfald och jämställdhet. Riksrevisionen konstaterar att regeringen i avsnitten om integration respektive arbetsmarknad har kommit olika långt med att jämställdhetsintegrera beskrivningarna, analysen och de framåtsyftande delarna. Från 2015 har regeringen i högre utsträckning tagit hänsyn till kön i sina beskrivningar, identifierade utmaningar och ambitioner. Beskrivningarna visar ofta på stora könsskillnader, men lämnas även efter 2015 i stor utsträckning utan någon förklarande analys. Däremot anger regeringen i de allra flesta granskade dokument riskfaktorer för svag integration och arbetsmarknadsförankring. Det handlar till exempel om kort utbildning, svaga kunskaper i svenska språket, bristande jobbrelaterade nätverk, födelseregion eller funktionsnedsättning. Det saknas dock analys av dessa faktorers betydelse för att förklara könsskillnader i arbetsmarknadsanknytning. Med undantag för de senaste åren, har det saknats analys av om det finns ytterligare förklaringar till könsskillnader som till exempel det faktum att kvinnor tar ett större omsorgsansvar, könsnormer och -stereotyper. Under den granskade perioden har regeringen tagit ett antal initiativ både inom politiken för nyanlända och inom den generella arbetsmarknadspolitiken. Till och med 2017 beskrivs initiativen med få undantag utan att adressera underliggande könsskillnader och hur initiativen förväntas bidra till både kvinnors och mäns arbetsmarknadsförankring. I integrationsavsnittet i budgetpropositionen för 2018 presenterar regeringen ett antal initiativ som direkt avser utrikes födda kvinnor med svag arbetsmarknadsförankring. 2.1.3 Det går inte att följa politiken för utrikes födda kvinnor och män som inte är nyanlända Riksrevisionen konstaterar att det inte någon gång under den granskade perioden går att utläsa i regeringens arbetsmarknadsavsnitt i budgetpropositionen något om deltagande i insatser eller dess utfall för utrikes födda kvinnor respektive män som inte är nyanlända flyktingar eller flyktinganhöriga. Detta medför att regeringens redovisning inte ger en tillräckligt god bild av vad den generella arbetsmarknadspolitiken innebär för utrikes födda kvinnor och män. 2.4 Rekommendationer Mot bakgrund av granskningens resultat rekommenderar Riksrevisionen regeringen följande: 1. Fortsätta utveckla jämställdhetsintegreringen på integrations- och arbetsmarknadsområdet. Fokus bör i ett första steg vara att analysera orsaker till könsskillnader, så att förutsättningar för likvärdigt och effektivt stöd för integration kan lämnas för utrikes födda kvinnor och män. 2. Redovisa och analysera arbetsmarknadspolitikens resultat så att det är möjligt att följa hur politiken faller ut för samtliga utrikes födda kvinnor och män. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Att utrikes födda kvinnors arbetskraftsdeltagande är väsentligt lägre än både inrikes födda kvinnors och utrikes och inrikes födda mäns är en stor samhällsutmaning. Det är viktigt att analysera orsaker till könsskillnader och att utrikes födda kvinnor och män ges likvärdigt och effektivt stöd för integration. Regeringen instämmer därför i Riksrevisionens bedömning om att jämställdhetsintegreringen på integrations- och arbetsmarknadsområdet behöver fortsätta att utvecklas. Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till detta arbete. Regeringen delar huvudsakligen Riksrevisionens bedömning att regeringen bör redovisa och analysera arbetsmarknadens resultat så att det är möjligt att följa hur politiken faller ut för samtliga utrikes födda kvinnor och män. Regeringen instämmer i att könsuppdelad statistik är en grundförutsättning för att kunna göra en analys av hur olika åtgärder påverkar kvinnor och män. I budgetpropositionen redovisas könsuppdelad statistik för flertalet av de indikatorer som används på det arbetsmarknadspolitiska området för att analysera resultat, inklusive deltagande i arbetsmarknadspolitiska insatser och övergripande resultat för delgrupper av arbetssökande. Det finns dock flera sätt att redovisa och analysera arbetsmarknadspolitikens resultat så att det är möjligt att se hur politiken påverkar kvinnor och män inom olika grupper. Resultatredovisningen behöver kunna anpassas utifrån vilka perspektiv som bedöms vara relevanta att belysa. I budgetpropositionen redovisas exempelvis särskilt utfallet för inskrivna vid Arbetsförmedlingen som är utomeuropeiskt födda som komplement till utfallen för personer inom etableringsuppdraget. I budgetpropositionen redogörs också för arbetsmarknadsläget bland utomeuropeiskt födda, europeiskt födda och inrikes födda kvinnor och män. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Kvinnor och män ska ha lika goda förutsättningar att försörja sig själva och styra över sina liv. Sysselsättningen bland utrikes födda, framför allt kvinnor, behöver öka. Regeringen har därför aviserat att ett särskilt fokus under den här mandatperioden läggs på kvinnors etablering. Jämställdhetsintegrering är ett av regeringens viktigaste verktyg för att kunna uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering används systematiskt i Regeringskansliets verksamhet, bland annat i centrala processer som lagstiftningsprocessen, myndighetsstyrningen, budgetprocessen och EU-arbetet. Jämställdhetsintegrering är även angeläget för att skapa förutsättningar för att ett likvärdigt och effektivt stöd för integration kan lämnas för utrikes födda kvinnor och män. Med start från förra mandatperioden pågår ett löpande utvecklingsarbete i Regeringskansliet med att se över resultattexter, analyser och redovisning av budgetförslag för att i ökad utsträckning integrera jämställdhetsperspektivet och synliggöra konsekvenserna för jämställdheten i resultattexter och i politikens inriktning. Arbetet inom integrations- och arbetsmarknadsområdet kommer därför fortsätta att utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv inför kommande budgetpropositioner. Det innebär bland annat att regeringen kommer att fortsätta arbetet med att utveckla resultattexterna i budgetpropositionen. I de fall en redovisning eller analys är relevant att göra till exempel utifrån födelseland, vistelsetid eller skäl till invandring ska ett jämställdhetsperspektiv beaktas och redovisas. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken - ett outnyttjat verktyg RIR 2018:33 Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind Föredragande: statsrådet Lindhagen Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken