Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar Prop. 2017/18:260 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 maj 2018 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen föreslår vissa följdändringar i författningar där hänvisningar görs till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-grundlagen. I huvudsak innebär förslagen att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken 5 2.2 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) 8 2.3 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 11 2.4 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) 12 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden 13 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument 27 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden 29 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. 30 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation 32 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet 34 2.11 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 35 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen 51 2.13 Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) 52 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material 53 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud 54 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring 55 3 Ärendet och dess beredning 56 4 Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna 57 4.1 Språkliga och redaktionella följdändringar 57 4.2 Materiella ändringar i grundlagarna får genom hänvisningar genomslag i andra författningar 59 4.3 Hänvisningar till databasregeln 60 4.4 En utvidgad bilageregel 62 4.5 Reglerna om gemensam handläggning utvidgas till att omfatta ansökningsmål om borttagande 63 5 Ikraftträdande 64 6 Konsekvenser 64 7 Författningskommentar 65 7.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken 65 7.2 Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) 68 7.3 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 70 7.4 Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) 70 7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden 71 7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument 84 7.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden 86 7.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. 87 7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation 88 7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet 89 7.11 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 90 7.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen 109 7.13 Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) 109 7.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material 110 7.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud 110 7.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring 111 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Följdändringar till ändrade mediegrundlagar (Ds 2017:57) 112 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 113 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 165 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 166 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 189 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 2018 190 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173), 3. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 4. lag om ändring i arkivlagen (1990:782), 5. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, 6. lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, 7. lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden, 8. lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m., 9. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, 10. lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvars-underrättelseverksamhet, 11. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 12. lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, 13. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696), 14. lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, 15. lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud, 16. lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 §§ och 49 kap. 5 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 kap. 5 § Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd. Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden samt auktoriserade patentombud och deras biträden såvitt avser patenträttsliga angelägenheter enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud, får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Medlare enligt denna balk, lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder eller lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister och deras biträden, får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det. Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det. Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för Trots det som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för 1. advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen och 2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen, och 3. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning. Om någon enligt det som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning. 8 § Rätten må förelägga den som skall höras som vittne att, innan han infinner sig för avgivande av vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska för vittnet tillgängliga räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet. Rätten får förelägga den som ska höras som vittne att, innan han eller hon infinner sig för att lämna vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar som är tillgängliga för vittnet eller besiktiga en plats eller ett föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet. Om rätten enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen skall pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla uppgift som avses där, ändå får höras som vittne därom, skall rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han har erhållit vetskap om uppgiften. Om rätten enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen ska pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla en uppgift som avses där, ändå får höras som vittne om den, ska rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag hos vilket han eller hon har fått vetskap om uppgiften. 49 kap. 5 § En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet 1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta, 2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål, 2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat en fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål, 3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran, 3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran, 4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad, 5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan, 6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål om häktning, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som avses i 25-28 kap. eller omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken, 7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit, 8. prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7, 9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part skall utgå av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra stycket eller 9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part ska betalas av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra stycket, eller 10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövanden. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.2 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 12 §§ kreditupplysningslagen (1973:1173) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen. Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. Lydelse enligt prop. 2017/18:120 Föreslagen lydelse 11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om 1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten och kontaktuppgifter till dataskyddsombudet, om ett sådant ombud krävs enligt artikel 37 i EU:s dataskyddsförordning, 2. ändamålen med och den rättsliga grunden för behandlingen, 3. vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, varifrån uppgifterna hämtats och hur länge uppgifterna kommer att lagras, 4. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne, 5. möjligheten att få tillgång till och rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, 6. vilka kategorier av mottagare som kan ta del av personuppgifterna och vem som har begärt upplysningen, och 7. möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen. Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 6. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3, 4, 5 och 7 sändas till honom eller henne. Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag. Första-tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Första-tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. 12 § Om det finns anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag eller EU:s dataskyddsförordning, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet. Om det visar sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen eller EU:s dataskyddsförordning, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller raderas. Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. Om uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden har lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Andra-fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av personens vederhäftighet i ekonomiskt hänseende. Om en fråga om rättelse eller liknande åtgärd har tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska han eller hon kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd har vidtagits. En fysisk person ska på begäran även få information om vem som har tillställts en rättelse eller komplettering enligt tredje stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.3 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen omfattas dock inte av förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet. En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Förbudet omfattar inte verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i - 2 kap. 1 § regeringsformen, - 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Förbudet omfattar inte heller jordbruksverksamhet. Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i lagen (2014:836) om näringsförbud. Bestämmelser om näringsförbud efter särskild prövning finns i lagen (2014:836) om näringsförbud. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.4 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) Härigenom föreskrivs att 3 § arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, skall dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen. En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, ska dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen. Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser 1. rätten att ta del av allmänna handlingar, 2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och 3. forskningens behov. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 6, 11-13, 18, 19, 21, 23, 26-28 och 30 §§, 4 kap. 2 §, 5 kap. 3-7 §§, 6 kap. 2 §, och 7 kap. 1, 3-5, 8 och 9 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2-4 och 6 §§, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § och rubrikerna närmast före 3 kap. 11 § och 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken till 3 kap. ska lyda "Om utgivare av program m.m.". Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser I denna lag finns bestämmelser om om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.), 1. ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.), om utgivare av radioprogram m.m. (3 kap.), 2. utgivare av program m.m. (3 kap.), om utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.), 3. utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.), om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.), 4. bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.), om åtal och tvångsmedel (6 kap.), 5. åtal och tvångsmedel (6 kap.), om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.), 6. rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.), om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.), 7. förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.), om huvudförhandling inför jury (9 kap.), 8. huvudförhandling inför jury (9 kap.), och om överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt 9. överläggning och dom m.m. (10 kap.). övriga bestämmelser (11 kap.). I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser. 2 § De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen. Med radioprogram, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696). Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696). 3 kap. 6 § När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort skall hans namn anges i sändningen. Dessutom skall varje sändning av ett radioprogram i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans eller hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett program i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. Andra trådlösa sändningar av radioprogram Andra trådlösa sändningar av program 11 § Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om 1. radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige, och 1. program som förmedlas genom satellitsändningar som utgår från Sverige, och 2. andra radioprogram än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696). 2. andra program än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696). I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första stycket. Första stycket tillämpas inte i fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige. I fråga om sådana program tillämpas inte några andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 10-13 §§. 12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också bedriver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. 13 § Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio och tv. Den som utser en utgivare av andra program i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio och tv. Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. 18 § Bestämmelserna i 12-15 §§ tillämpas också i fråga om sådant tillhandahållande av information som avses i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet enligt 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för vad som anges i 1 § första stycket gälla att Bestämmelserna i 12-15 §§ tillämpas också när information tillhandahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a-c. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också tillhandahåller allmänheten information ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för det som anges i 1 § första stycket gälla - utgivare ska utses för verksamheten, - att utgivare ska utses för verksamheten, och - uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget. - att uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget. 19 § Utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten. Utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten. En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort informationen tillhandahålls och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget. 21 § I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång. I god tid innan ett utgivningsbevis upphör att gälla enligt 1 kap. 6 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset upphör att gälla, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång. Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört att gälla vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft. En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap. 6 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft. 23 § I 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namn på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk. I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namnet på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk. Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. 26 § I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första eller andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall en uppgift om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne lämnas. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna skall vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen ska uppgifter lämnas om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna ska vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. 27 § Myndigheten för press, radio och tv ska föra register över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om Myndigheten för press, radio och tv ska föra ett register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får innehålla uppgifter om 1. databasens namn, 2. vem som bedriver verksamheten, 3. från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår, 3. från vilken ort informationen tillhandahålls, 4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren, 5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och 6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis. 28 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringen får också meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringen får meddela föreskrifter om 1. avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, och 2. ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. 30 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare. Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall dömas till penningböter. Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a-c. Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena. 4 kap. 2 § Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 13 § första stycket eller 15 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall fullgöras genom att uppgifterna intas i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller anbringas på skivan, kassetten eller motsvarande föremål. Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 16 eller 20 § yttrandefrihetsgrundlagen ska fullgöras genom att uppgifterna tas in i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast på skivan, kassetten eller motsvarande föremål. 5 kap. Radioprogram och tekniska upptagningar Program och tekniska upptagningar 3 § Den som sänder radioprogram till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana radioprogram som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Beträffande överföringar som omfattas av 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överföringar enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls. Den som sänder program till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program som sänds eller tillhandahålls spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana program som sänds på det sätt som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar som omfattas av 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen och program som tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls. En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst sex månader 1. från sändningen, 2. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen, från det att informationen inte längre tillhandahölls, eller 2. från det att informationen inte längre tillhandahölls, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen, eller 3. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen, från uppspelningen. 3. från uppspelningen, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d yttrandefrihetsgrundlagen. Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket. Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av radioprogram genom trådnät. Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av program genom trådnät. 4 § Den som här i landet skall utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. 5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radioprogram, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1-4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett radioprogram. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, program, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1-4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i ett program. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. 6 § Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande. Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne i ett program eller att han eller hon har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som bedriver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i programmet. Det som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att den enskilde inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han eller hon kan vara målsägande. Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. Första stycket skall tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. 7 § I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av radioprogram. I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av program. I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek. 6 kap. 2 § I de fall som anges i 10 kap. 11 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. I de fall som anges i 10 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 8 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. 7 kap. 1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte. De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte. Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. 3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort 1. varifrån ett radioprogram har utgått för sändning, 1. varifrån ett program har utgått för sändning, 2. varifrån överföringar eller uppspelningar som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen har utgått, eller 2. varifrån information som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen har tillhandahållits, eller 3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats. 4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall talan mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, ska talan mot honom eller henne om ansvar för brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. 5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har sitt hemvist. Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har hemvist. Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist eller saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppehåller sig. Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har hemvist eller saknar han eller hon hemvist i landet, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har gripits eller annars uppehåller sig. 8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern föra talan mot beslutet. Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål ska handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Om rätten har avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern överklaga beslutet. En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren föra talan mot beslutet. En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Om rätten har avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren överklaga beslutet. 9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål. Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet. Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet. 8 kap. 2 § I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare skall rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden. I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott ska rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 9 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden. Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket. Om det är nödvändigt ska rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket. 9 kap. 2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen skall anges den tid inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall. Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen ska den tid anges inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas juryledamoten om han eller hon uteblir utan laga förfall. 3 § Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter. Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en suppleant från samma grupp av juryledamöter inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter. Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall jurymannen underrättas om det. Om rätten finner att en juryledamot inte har styrkt laga förfall, ska juryledamoten underrättas om det. 4 § Uteblir en juryman från huvudförhandlingen, skall en suppleant tillkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas. Om en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen, ska en suppleant inkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas. Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp. Om den uteblivna ledamoten inte har laga förfall, ska han eller hon åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans eller hennes försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp. 6 § Vid huvudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra. Vid huvudförhandlingen får juryledamöterna med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra. Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet. Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet. 10 kap. 1 § Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryman, skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller företa omröstning. Juryn ska omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryledamot, ska juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller genomföra omröstning. Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats. Juryn ska besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats. 11 kap. 1 § Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning till juryledamöter. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument Härigenom föreskrivs att 5-7, 19 och 28 §§ och rubriken närmast före 5 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen Skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen 5 § Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och utgivits här i landet skall sju pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av 7, 8 eller 9 §. Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och getts ut här i landet ska sju pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 7, 8 eller 9 §. 6 § Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas, Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands ska sju pliktexemplar lämnas, 1. om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, eller 1. om skriften är en sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller ska finnas, eller 2. om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden. Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §. Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §. 7 § Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift, ska endast ett pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt. Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§. Första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§. Av skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 §. Av en skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 9 §. Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett radioprogram eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen ska jämställas med en bilaga till en periodisk skrift. Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett program eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen ska anses vara en bilaga till en periodisk skrift. 19 § Pliktexemplar av skrift, som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen, skall lämnas Pliktexemplar av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen ska lämnas 1. när det gäller skrift, som har framställts här i landet, av framställaren, 1. av framställaren, när det gäller en skrift som har framställts här i landet, 2. när det gäller periodisk skrift, som har framställts utomlands, av utgivaren här i landet, 2. av utgivaren här i landet, när det gäller en periodisk skrift som har framställts utomlands, och 3. när det gäller annan skrift än periodisk skrift, som har framställts utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet. 3. av förläggaren här i landet eller, om en sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet, när det gäller någon annan skrift än en periodisk skrift som har framställts utomlands. 28 § Pliktexemplar ska lämnas av 1. annan skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen än tryckt dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften gavs ut, 1. en annan skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen än en tryckt dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften gavs ut, 2. videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet, och 2. ett videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet, och 3. skrift i mikroform, film eller annat dokument för elektronisk återgivning än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet. 3. en skrift i mikroform, film eller ett annat dokument för elektronisk återgivning än ett videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1996:242) om domstolsärenden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 § Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen 1. ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning, 2. avvisat ett ombud eller ett biträde, 3. beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills vidare rörande saken, 4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne, 5. vid prövning enligt 3 kap. 3 § andra stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör, 5. vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör, 6. beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om någon annan liknande åtgärd, 7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon skall ersätta en kostnad för förfarandet, 8. beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet eller 7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon ska ersätta en kostnad för förfarandet, 8. beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet, eller 9. beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till en arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med det som anges i 2 kap. 22 § första stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 6 § Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag. Av 2 kap. 22 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 3 kap. 8 § och 6 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 § För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras. För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §. 3 kap. 8 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda skäl föranleder annat. Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som 1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen, 1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, 2. är avsedd för privat bruk, eller 3. behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i andra stycket 3 och om förfarande enligt tredje stycket. 6 kap. 19 § En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksamheten avser tillhandahållande av 1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen, eller 1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller 2. tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består av a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till Internet, eller a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till internet, eller b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil nätanslutningspunkt. Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall medge undantag från kravet i första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall besluta om undantag från kravet i första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § Upptagning eller uppteckning av uppgifter som inhämtats enligt denna lag ska omgående förstöras om innehållet En upptagning eller uppteckning av uppgifter som har inhämtats enligt denna lag ska omgående förstöras om innehållet 1. berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamhet som avses i 1 §, 2. avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, 2. avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, 3. omfattar uppgifter i sådana meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare vilka skyddas enligt 27 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken, eller 4. avser uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla uppgifterna för syften som anges i 1 § andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.11 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 8 §§, 10 kap. 4, 4 a, 7, 9, 13, 14 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. 1 och 3-5 §§, 15 kap. 5 och 6 §§, 16 kap. 3 §, 17 kap. 8 §, 18 kap. 19 §, 21 kap. 8 §, 22 kap. 6 §, 23 kap. 8 §, 24 kap. 9 §, 25 kap. 18 §, 26 kap. 15 §, 27 kap. 10 §, 28 kap. 17 §, 29 kap. 14 §, 30 kap. 30 §, 31 kap. 26 §, 32 kap. 11 §, 33 kap. 5 §, 34 kap. 11 §, 35 kap. 24 §, 36 kap. 8 §, 38 kap. 9 §, 39 kap. 6 §, 40 kap. 8 §, 42 kap. 11 §, 43 kap. 11 § och 44 kap. 1-5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. I 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. 2 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. 8 § Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra-femte styckena. Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen. Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen. Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen. Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen. Av 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen. 10 kap. 4 § När en domstol eller någon annan myndighet enligt 3 eller 3 a § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära ett förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna en muntlig upplysning till en part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde. Ett förbehåll som görs enligt 6 kap. 1 § eller 23 kap. 21 a § rättegångsbalken får inte innebära ett förbud för parten eller den misstänkte att själv ta del av materialet. Det får inte heller innebära att den misstänkte eller försvararen nekas sin rätt enligt 23 kap. 21 a § första stycket rättegångsbalken att få en kopia av protokoll eller anteckningar från förundersökningen. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 4 a § Sekretess hindrar inte att en tilltalad i ett mål, som slutligt har avgjorts, tar del av uppgifter i den förundersökning som har föregått avgörandet eller av annan uppgift som har tillförts målet och som har haft betydelse för beslutet i åtalsfrågan eller för avgörandet av målet i sak. Samma sak gäller för uppgifter som inte har haft någon sådan betydelse, om det inte av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften inte röjs, och det står klart att det intresset har företräde framför den enskildes intresse av att ta del av uppgiften. Sekretess hindrar inte heller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, att den som har godkänt ett strafföreläggande eller ett föreläggande av en ordningsbot tar del av uppgifter i en sådan brottsutredning som har utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som har föregått föreläggandet. När en domstol eller någon annan myndighet lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild enligt första eller andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i tredje stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i tredje stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 9 § Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande förbehållet. När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska det som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla i fråga om förbehållet. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 12 kap. 2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 13 kap. 1 § Av 1 kap. 1 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium. Av 1 kap. 1, 2 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i program, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium. 3 § Av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1-8 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten. Av 7 kap. 10, 12-18 §§ och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten. Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen. Av 7 kap. 20 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 2-19 §§ tryckfrihetsförordningen. 4 § Av 7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig. Av 7 kap. 20 § 1 och 22 § första stycket 2 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 2 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig. 5 § Av 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag. Av 7 kap. 20 § 2 och 22 § första stycket 3 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 3 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag. En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. 4 § första stycket, 4 a § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV-VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII. 15 kap. 5 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. 6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt. Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt. Den tystnadsplikt som följer av 1 b § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 b § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen. Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 10, 12-18 §§, 20 § 3 och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. 16 kap. 3 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken. Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken. 17 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 18 kap. 19 § Den tystnadsplikt som följer av 5-10 §§, 11 § första stycket, 12 och 13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 5-10 §§, 11 § första stycket, 12 och 13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare. Att den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen. Att den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver det som anges i andra stycket följer av 7 kap. 10, 12-18 §§, 20 § 3 och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. 21 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 22 kap. 6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 23 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier. Den tystnadsplikt som följer av 2-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ett ärende om tillrättaförande av en elev eller skiljande av en elev från vidare studier. 24 kap. 9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke. 25 kap. 18 § Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16, 17, 17 a och 17 e §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16, 17, 17 a och 17 e §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke. Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. 26 kap. 15 § Den tystnadsplikt som följer av 5, 13 och 14 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 5, 13 och 14 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4, 6 och 10 a §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård. 27 kap. 10 § Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3-5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3-5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 28 kap. 17 § Den tystnadsplikt som följer av 12 a § och av ett förbehåll som gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 12 a § och av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 29 kap. 14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 30 kap. 30 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 4 a § första stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b § första stycket, 12 § första stycket och andra stycket 2, 12 a § första stycket och andra stycket 2, 12 b § första stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2, 23 a § och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 4 a § första stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b § första stycket, 12 § första stycket och andra stycket 2, 12 a § första stycket och andra stycket 2, 12 b § första stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2, 23 a § och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men. 31 kap. 26 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20-22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20-22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men. 32 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden. Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en registrerads förhållanden. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling. Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 10 § andra meningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. 33 kap. 5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 34 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 35 kap. 24 § Den tystnadsplikt som följer av 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men. 36 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 3 § första och andra styckena samt 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 3 § första och andra styckena samt 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ett ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild. 38 kap. 9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 39 kap. 6 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 5 a och 5 b §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §. Den tystnadsplikt som följer av 1, 5 a och 5 b §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §. 40 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 42 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om enskilds personliga förhållanden. Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om någon enskilds personliga förhållanden. 43 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 44 kap. 1 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. beslut enligt 10 kap. 12 § tredje stycket andra meningen regeringsformen, 2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 3. 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, 4. 6 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och 5. beslut enligt 7 kap. 20 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt. 2 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § sjunde stycket rättegångsbalken, och 1. beslut som har meddelats med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § sjunde stycket rättegångsbalken, och 2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken. 3 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. 6 kap. 12-14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659), och 2. 5 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453). 4 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. 2 kap. 14 § första stycket 1 och 3 postlagen (2010:1045), 2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och 3. 6 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller om inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. 5 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet, 1. beslut som har meddelats med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet, 2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 3. 4 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och 4. 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 § I denna lag avses med handlingar: sådana handlingar som avses i 2 kap. 3 § första stycket första meningen tryckfrihetsförordningen, handlingar: sådana handlingar som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, vidareutnyttjande: användning av handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.13 Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 16 kap. 16 § radio- och tv-lagen (2010:696) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1-4 §§ och i yttrandefrihetsgrundlagen bara 1 kap. 2 och 3 §§. För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1-4 §§ och i yttrandefrihetsgrundlagen bara 1 kap. 10-13 §§. 16 kap. 16 § En behörig myndighet i Sverige ska, om en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran, uppmana ett programföretag under svensk jurisdiktion att följa den andra EES-statens bestämmelser om 1. programföretaget tillhandahåller en tv-sändning som helt eller huvudsakligen är riktad mot den andra EES-staten, och 2. det är fråga om överträdelse av en bestämmelse i allmänhetens intresse som är mer långtgående än AV-direktivets bestämmelser, i den ursprungliga lydelsen. Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 2 och 3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 10 och 11 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket inom tre månader från tillgängliggörandet. Skyldigheten enligt första stycket gäller dock bara om 1. tillgängliggörandet haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 6 § eller 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen, eller 1. tillgängliggörandet har haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 3 eller 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, med undantag för när informationen tillhandahållits allmänheten av någon med utgivningsbevis för verksamheten enligt 1 kap. 5 § samma lag, eller 2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden. 2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 1.1 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 § Den som har näringsförbud får, trots förbudet, såsom enskild näringsidkare utöva sådan grundlagsskyddad rättighet som avses i - 2 kap. 1 § regeringsformen, - 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen. - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 1.1 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring Härigenom föreskrivs att 1 och 20 §§ lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och om förvaring av handlingarna sedan de överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om de enskilda organens skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 21 § tryckfrihetsförordningen och om förvaring av handlingarna sedan de överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om de enskilda organens skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I fråga om allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar finns bestämmelser i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. 20 § I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess. Av 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar. Av 2 kap. 21 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 1 3 Ärendet och dess beredning I propositionen Ändrade mediegrundlagar (prop. 2017/18:49) föreslår regeringen att språket moderniseras och meningsbyggnaden förenklas i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vidare föreslås i den propositionen bl.a. redaktionella ändringar som innebär att strukturen i grundlagarna och numreringen av paragraferna ändras. Det innebär bl.a. att längre paragrafer delas upp och att vissa bestämmelser flyttas. I promemorian Följdändringar till ändrade mediegrundlagar (Ds 2017:57), som har upprättats inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet), lämnas vissa förslag till ändringar i författningar där hänvisningar görs till de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som regeringen i den nämnda propositionen föreslår ska ändras. I promemorian görs också en bedömning bl.a. av behovet av kompletterande författningsreglering av verksamhet som innefattar offentliggörande av vissa typer av personuppgifter i strukturerade uppgiftssamlingar. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2017/08822/L6). Lagrådet Regeringen beslutade den 29 mars 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. Övriga lagförslag är författningstekniskt och i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats över lagförslagen. 4 Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna 4.1 Språkliga och redaktionella följdändringar Regeringens förslag: Hänvisningar till olika bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som görs i arkivlagen, lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, lagen om pliktexemplar av dokument, lagen om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m., offentlighets- och sekretesslagen, lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, radio- och tv-lagen och lagen om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ersätts med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i deras nya lydelser. Termen juryman ersätts med termen juryledamot i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Termen radioprogram ersätts med termen program i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, lagen om pliktexemplar av dokument och offentlighets- och sekretesslagen. Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslagen. Skälen för regeringens förslag Följdändringar med anledning av att paragrafer byter plats, delas upp eller struktureras om Förslagen i propositionen Ändrade mediegrundlagar innebär bl.a. att längre paragrafer delas upp i flera, att vissa bestämmelser flyttas till andra delar av grundlagarna och att det införs nya punktuppställningar i ett antal paragrafer, utan att det innebär några ändringar i sak. Dessa föreslagna ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen behöver följas av ändringar i författningar som hänvisar till bestämmelser i grundlagarna, så att hänvisningarna sker till rätt lagrum efter lagändringarna. Som exempel kan nämnas ändrade hänvisningar som föranleds av ändringar i portalparagrafen i 1 kap. 1 § TF. Bestämmelsen anger dels tryckfrihetens syfte och innebörd (första och andra styckena), dels grundläggande bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet (tredje och fjärde styckena). Enligt förslaget i propositionen flyttas bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet till en annan paragraf i samma kapitel (1 kap. 7 § enligt förslaget). Även i yttrandefrihetsgrundlagen flyttas motsvarande bestämmelser, vilka finns i 1 kap. 2 §, längre fram i samma kapitel (1 kap. 10 § enligt förslaget). I denna del kan även nämnas att bestämmelsen med de grundläggande reglerna om tillämpningsområdet i 1 kap. 5 § TF byter plats inom kapitlet (1 kap. 2 § enligt förslaget). De nu nämnda ändringarna medför att det finns behov av att göra följdändringar i flera författningar, bl.a. i bestämmelser om tystnadsplikt i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. I flera författningar finns även hänvisningar till bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. TF. Enligt förslagen i propositionen Ändrade mediegrundlagar struktureras detta kapitel om, vilket medför att numreringen ändras på de flesta paragraferna. I de fall då en författning hänvisar till någon av dessa paragrafer i tryckfrihetsförordningen bör hänvisningarna därför ändras till att avse motsvarande bestämmelse i den föreslagna lydelsen. Ett exempel på detta är hänvisningen i 3 § arkivlagen (1990:782) till bestämmelsen om minnesanteckningar, utkast och koncept i 2 kap. 9 § TF, som enligt propositionens förslag flyttas till 12 § i samma kapitel. I några författningar förekommer hänvisningar till bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihetsbrott i 7 kap. TF och 5 kap. YGL. Enligt propositionens förslag disponeras dessa båda kapitel om, med följden att de flesta paragraferna byter plats. I dessa fall bör hänvisningarna ändras till att avse motsvarande bestämmelser enligt de nya lydelserna. Följdändringar behövs även vid hänvisningar till bestämmelser om rättegången i tryck- och yttrandefrihetsmål, då dessa bestämmelser enligt förslaget byter plats i både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Utöver de nämnda exemplen förekommer även flera andra hänvisningar till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar struktureras om eller byter numrering. Även i dessa fall bör hänvisningarna ändras så att de sker till rätt lagrum eller stycke efter författningsändringarna. På de ovan angivna grunderna finns det skäl att ändra hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i arkivlagen, lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (fortsättningsvis kallad tillämpningslagen), lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m., offentlighets- och sekretesslagen, lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, radio- och tv-lagen (2010:696) och lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring. I propositionen har vissa språkliga och redaktionella justeringar gjorts i lagtexten, jämfört med promemorians förslag. Termerna juryman och radioprogram ersätts med juryledamot respektive program I propositionen Ändrade mediegrundlagar föreslås bl.a. att några av de termer som används i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska ersättas av nya termer. Det föreslås t.ex. att termen radioprogram ska ersättas med termen program i yttrandefrihetsgrundlagen och att termen juryman ska ersättas med termen juryledamot i tryckfrihetsförordningen. I flera författningar används dessa termer med hänvisning till tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Motsvarande ändringar som i grundlagarna bör därför göras i dessa fall. Som exempel på författningar där termen radioprogram förekommer i detta avseende kan nämnas 7 § lagen om pliktexemplar av dokument och 13 kap. 1 § OSL. Termen används också i flera paragrafer i tillämpningslagen, där även termen juryman förekommer. I 1 kap. 2 § andra stycket tillämpningslagen anges bl.a. att med radioprogram avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Genom att ersätta denna term med termen program ges den därigenom den innebörd som följer av 1 kap. 2 § YGL i den lydelse som föreslås i propositionen Ändrade mediegrundlagar, dvs. "innehållet i ljudradio, tv eller andra sådana överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor samt innehållet i offentliga uppspelningar ur en databas". I tillämpningslagen i nuvarande lydelse används omväxlande termerna radioprogram och program. Regeringens bedömning är att det inte finns någon skillnad i betydelse mellan termerna, dvs. att även termen program har den innebörd som termen radioprogram har i yttrandefrihetsgrundlagen (se t.ex. 3 kap. 1, 2 och 17 §§ tillämpningslagen). 4.2 Materiella ändringar i grundlagarna får genom hänvisningar genomslag i andra författningar Regeringens förslag: De hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som finns i rättegångsbalken, konkurslagen, lagen om domstolsärenden, lagen om elektronisk kommunikation, lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och lagen om näringsförbud ändras så att hänvisningarna avser de paragrafer där motsvarande bestämmelser tas in i grundlagarnas nya lydelser. Regeringens bedömning: De materiella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som föreslås i propositionen Ändrade mediegrundlagar dels i form av att det genomgående anges att skyddet i grundlagarna riktar sig till var och en och inte, som enligt dagens ordning, till svenska medborgare, dels att reglerna om tystnadsplikt i yttrandefrihetsgrundlagen anpassas till reglerna i tryckfrihetsförordningen, bör få genomslag även i de författningar som hänvisar till de aktuella bestämmelserna. Det innebär i vissa fall att skyddet utökas. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget och bedömningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Förslagen i propositionen Ändrade mediegrundlagar medför i två fall förändringar som kan tänkas ändra rättsläget något. Det rör dels vilket skydd i fråga om tryck- och yttrandefriheten som ska gälla för andra än svenska medborgare, dels om det ska vara någon skillnad när det gäller tillämpningsområdet för tystnadsplikten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I det första fallet innebär förslaget i propositionen att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samordnas med hur fri- och rättighetsregleringen har utformats i 2 kap. regeringsformen. Enligt förslaget anges det genomgående i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att skyddet riktar sig till var och en eller varje fysisk eller juridisk person och inte, som enligt nuvarande ordning, till svenska medborgare. Av särskilda bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen följer dock enligt förslaget att för andra än svenska medborgare ska särskilda begränsningar få göras genom lag i fråga om tryck- och yttrandefriheten. I det andra fallet föreslås att bestämmelsen om tystnadsplikt i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att den stämmer överens med vad som anges i tryckfrihetsförordningen (2 kap. 3 § andra stycket YGL enligt förslaget). I flera författningar förekommer hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i nu aktuella avseenden. Som exempel kan nämnas att följden av att grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen riktar sig till var och en är att även andra än svenska medborgare träffas av undantagen från förbudet mot att driva näringsverksamhet i lagen (2014:836) om näringsförbud och konkurslagen (1987:672). När det gäller den utökade tystnadsplikten innebär den bl.a. att fler personer kommer att träffas av det s.k. frågeförbudet i 36 kap. 5 § rättegångsbalken, t.ex. receptionspersonal, datatekniker och vaktmästare. Den innebär också att förstöringsskyldigheten enligt 7 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet kommer att omfatta en större personkrets än i dag. De materiella ändringarna som föreslås i grundlagarna i dessa avseenden bör få genomslag även i de författningar som hänvisar till bestämmelser i grundlagarna. I propositionen har vissa språkliga och redaktionella justeringar gjorts i lagtexten, jämfört med promemorians förslag. 4.3 Hänvisningar till databasregeln Regeringens förslag: De hänvisningar till databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen som görs i kreditupplysningslagen, tillämpningslagen samt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ändras så att hänvisningarna avser de paragrafer där motsvarande bestämmelser tas in i grundlagen i dess nya lydelse. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås även en ändring i varumärkeslagen (2010:1877). Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter på det. Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens förslag i propositionen Ändrade mediegrundlagar delas databasregeln i 1 kap. 9 § YGL upp i fyra paragrafer (1 kap. 4-7 §§). Av 4 § följer att grundlagens bestämmelser om sändningar av program även ska tillämpas på tillhandahållanden ur databaser. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 § första stycket och andra stycket första meningen. I paragrafen finns en uppräkning av aktörer med automatiskt grundlagsskydd för databasverksamhet och de olika medieformer som omfattas. Det anges även att grundlagsskyddet gäller för någon annan än dessa aktörer om det finns utgivningsbevis för verksamheten (det frivilliga grundlagsskyddet). I 1 kap. 5-7 §§ finns särskilda bestämmelser om databaser med utgivningsbevis: 5 § anger förutsättningarna för att utgivningsbevis ska utfärdas (nuvarande 9 § andra stycket andra meningen), 6 § innehåller regler om upphörande, förnyelse och återkallelse (nuvarande 9 § tredje stycket) och 7 § anger att varje databas ska ha ett namn samt att vissa föreskrifter får meddelas i lag (nuvarande 9 § fjärde stycket). De hänvisningar som görs i olika författningar till databasregeln i 1 kap. 9 § YGL ser olika ut. Vissa hänvisningar avser 9 § med ett kvalificerande tillägg, såsom att det som avses är "överföringar som omfattas av" bestämmelsen. Andra hänvisningar tar sikte på något eller några stycken i paragrafen, vanligen det första eller andra stycket. I vissa fall avser hänvisningen endast en del av dessa stycken. När det gäller första stycket finns hänvisningar till punkterna 1 och 2 respektive punkten 3. I de flesta av dessa fall avses något av sätten för tillhandahållandet av informationen som anges 4 § första stycket 2 a-d i propositionens lagförslag. I de fall när hänvisning görs till 9 § andra stycket avses antingen det frivilliga grundlagsskyddet eller de närmare förutsättningarna för att utgivningsbevis ska utfärdas (4 och 5 §§ enligt förslaget). Det förekommer även hänvisningar till bestämmelserna om upphörande, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis. I samtliga fall bör hänvisningarna ändras så att de avser rätt lagrum, stycke eller punkt enligt lagförslaget i propositionen. På de ovan angivna grunderna finns det skäl att ändra hänvisningar till yttrandefrihetsgrundlagen i kreditupplysningslagen (1973:1173), tillämpningslagen och lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material. I propositionen har vissa språkliga och redaktionella justeringar gjorts i lagtexten, jämfört med promemorians förslag. I promemorian föreslås även att hänvisningen till yttrandefrihetsgrundlagen i 1 kap. 17 § varumärkeslagen ska ändras. Inom ramen för arbetet med att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning bereds inom Regeringskansliet för närvarande lagförslag som omfattar den paragrafen. Promemorians förslag avseende varumärkeslagen lämnas därför utanför detta lagstiftningsärende. 4.4 En utvidgad bilageregel Regeringens förslag: När en tryckt skrift som inte är periodisk distribueras i form av databasinnehåll som omfattas av den nya bilageregeln i tryckfrihetsförordningen ska tillämpningslagens bestämmelser om inspelning och dokumentation tillämpas. Den begränsning i fråga om skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt lagen om pliktexemplar av dokument som gäller program och tekniska upptagningar som ska anses som bilagor till en skrift ska bara gälla periodiska skrifter. Regeringens bedömning: Det utvidgade tillämpningsområdet för bilageregeln för periodiska skrifter i tryckfrihetsförordningen, när en periodisk skrift distribueras som en taltidning genom tillhandahållande av databasinnehåll, bör få genomslag även i de författningar som hänvisar till bestämmelsen. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att bilagor till tryckta skrifter som inte är periodiska ska undantas från skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt lagen om pliktexemplar av dokument. Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har inga synpunkter på förslaget och bedömningen. Hovrätten över Skåne och Blekinge framför vissa språkliga synpunkter. Kungl. biblioteket, som avstyrker förslaget i fråga om lagen om pliktexemplar av dokument, konstaterar att de föreslagna ändringarna får till följd att s.k. ljudböcker inte längre kommer att vara leveranspliktiga enligt pliktleveranslagarna och framhåller att lagstiftarens intention har varit att de ska vara det. Skälen för regeringens förslag och bedömning: I propositionen Ändrade mediegrundlagar föreslås dels en utvidgning av den nuvarande bilageregeln för periodiska skrifter i 1 kap. 7 § andra stycket TF (1 kap. 5 § TF i föreslagen lydelse), dels en ny bilageregel som träffar skrifter som inte är periodiska (1 kap. 6 § TF i föreslagen lydelse). Förslagen innebär att bestämmelserna, under vissa närmare angivna förutsättningar, även ska omfatta fall när en tryckt tidning distribueras som en taltidning genom tillhandahållande av databasinnehåll och när en tryckt skrift som inte är periodisk distribueras i form av databasinnehåll och innehållet återges oförändrat. Hänvisning till den nuvarande bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF finns bl.a. i 7 § lagen om pliktexemplar av dokument. I promemorian föreslås att denna hänvisning ska ersättas med en hänvisning till de nya bestämmelserna. Utvidgningen av tryckfrihetsförordningens bilageregel skulle med en sådan utformning få genomslag även i denna författning. Kungl. biblioteket avstyrker förslaget i fråga om lagen om pliktexemplar av dokument och konstaterar att de föreslagna ändringarna får till följd att s.k. ljudböcker inte längre kommer att vara leveranspliktiga enligt pliktleveranslagarna. Biblioteket menar att ljudböcker är en stor och växande kulturyttring och ett eget konstnärligt uttryck, inte bara en muntlig reproduktion av skriven text. Regeringen instämmer i denna uppfattning och bedömer i likhet med biblioteket att ljudböcker bör bevaras för framtida forskning. Mot denna bakgrund bör bestämmelsen i 7 § fjärde stycket lagen om pliktexemplar av dokument inte ändras till att även omfatta den nya bilageregeln i tryckfrihetsförordningen (1 kap. 6 § enligt förslaget). Undantaget från skyldigheten att lämna pliktexemplar bör i stället även fortsättningsvis endast avse bilagor till periodiska skrifter (1 kap. 5 § enligt förslaget). Av 5 kap. 3 § första stycket första meningen tillämpningslagen framgår att den som sänder radioprogram är skyldig att ombesörja att varje program spelas in. Den skyldigheten gäller enligt andra meningen i samma stycke också sådana program som omfattas av bilageregeln i tryckfrihetsförordningen. Hänvisningen till tryckfrihetsförordningen bör i det fallet ändras till att endast avse motsvarande bestämmelse enligt grundlagens nya lydelse (1 kap. 5 § enligt förslaget), eftersom de program som avses i den nya bilageregeln inte sänds utan i stället tillhandahålls ur en databas. Även sådana bilagor bör emellertid omfattas av skyldigheten enligt 5 kap. 3 § första stycket tredje meningen tillämpningslagen att bl.a. dokumentera tidpunkten för tillhandahållandet av tekniska upptagningar och innehåll ur databaser. Samma reglering kommer därmed att gälla för bilagor till både periodiska skrifter och skrifter som inte är periodiska. I propositionen har även vissa språkliga och redaktionella justeringar gjorts i lagtexten jämfört med promemorians förslag, bl.a. med beaktande av de synpunkter som framförs av Hovrätten över Skåne och Blekinge. 4.5 Reglerna om gemensam handläggning utvidgas till att omfatta ansökningsmål om borttagande Regeringens förslag: Bestämmelsen i tillämpningslagen om gemensam handläggning av tryck- och yttrandefrihetsmål utvidgas till att gälla även ansökningsmål om borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Ändrade mediegrundlagar föreslås att det i tryckfrihetsförordningen ska införas en möjlighet för Justitiekanslern eller en målsägande att, i stället för att väcka åtal, ansöka om borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen. I 7 kap. 1 § tillämpningslagen finns bestämmelser om behörig domstol i tryck- och yttrandefrihetsmål. I paragrafens andra stycke regleras behörighetsfrågor när det finns ett samband mellan olika mål om ansvar och enskilt anspråk pga. tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott. När det finns ett sådant samband får målet handläggas av någon av de tingsrätter som är rätt domstol. Av bestämmelsen i andra stycket följer att detsamma gäller i fråga om ansökningsmål om konfiskering av en skrift eller teknisk upptagning. Det bör vara möjligt att ta upp ansökningsmål om borttagande till gemensam handläggning på samma sätt som gäller för andra tryck- och yttrandefrihetsmål enligt 7 kap. 1 § tillämpningslagen. Bestämmelsen i tillämpningslagen bör därför utvidgas så att den omfattar även mål om borttagande efter ansökan (9 kap. 9 § TF enligt förslaget). 5 Ikraftträdande Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Ändrade mediegrundlagar föreslås att ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. De följdändringar som föreslås i detta lagstiftningsärende är kopplade till dessa ändringar i grundlagarna och bör därför träda i kraft vid samma tidpunkt. Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser för de föreslagna följdändringarna. 6 Konsekvenser Regeringens bedömning: Förslagen medför inga kostnadsökningar för statliga myndigheter. De får inte heller i övrigt några ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner, landsting eller enskilda. Förslagen förväntas inte påverka jämställdheten mellan kvinnor och män eller medföra några andra konsekvenser. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: De ändringar som föreslås i detta lagstiftningsärende är en följd av de förslag till språkliga och redaktionella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som lämnas i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Följdändringarna innebär i allt väsentligt att hänvisningar till grundlagarna i ett antal författningar ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i propositionen. De ändringar som föreslås bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner, landsting eller enskilda. Förslagen bedöms inte heller påverka jämställdheten mellan kvinnor och män eller medföra några konsekvenser för brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. 7 Författningskommentar Författningsförslagen innebär i huvudsak att hänvisningar som görs i lagar till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ersätts med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar (prop. 2017/18:49). I övrigt görs även språkliga och redaktionella ändringar. 7.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken 36 kap. 5 § Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd. Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden samt auktoriserade patentombud och deras biträden såvitt avser patenträttsliga angelägenheter enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud, får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Medlare enligt denna balk, lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder eller lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister och deras biträden, får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det. Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det. Trots det som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för 1. advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen, och 3. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i 3 kap. 4 § tryckfrihets-förordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Om någon enligt det som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning. I paragrafen finns bestämmelser om det s.k. frågeförbudet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i sjätte stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om undantag från tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att frågeförbudets omfattning sträcks ut så att det även gäller för den som, utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå, t.ex. receptionspersonal, datatekniker och vaktmästare (se 2 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen). Motsvarande reglering gäller sedan tidigare enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen i fråga om dem som t.ex. varit verksamma inom företag för utgivning av tryckta skrifter. Övriga ändringar är endast språkliga. 8 § Rätten får förelägga den som ska höras som vittne att, innan han eller hon infinner sig för att lämna vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar som är tillgängliga för vittnet eller besiktiga en plats eller ett föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet. Om rätten enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen ska pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla en uppgift som avses där, ändå får höras som vittne om den, ska rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag hos vilket han eller hon har fått vetskap om uppgiften. I paragrafen regleras vissa frågor om vad rätten ska ta hänsyn till inför att någon ska höras som vittne. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om undantag från tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att kravet på att rätten ska inhämta yttrande vidgas så att det även gäller då vittnet, utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå, se kommentaren till 5 §. Övriga ändringar är endast språkliga. 49 kap. 5 § En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet 1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta, 2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat en fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål, 3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran, 4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad, 5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan, 6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål om häktning, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som avses i 25-28 kap. eller omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken, 7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit, 8. prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7, 9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part ska betalas av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra stycket, eller 10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövanden. I paragrafen regleras när en tingsrätts beslut får överklagas särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i punkt 3 innebär att hänvisningen till bestämmelserna om undantag från tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. I propositionen föreslås att tystnadsplikten enligt yttrandefrihetsgrundlagen utvidgas till att gälla även för den som, utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå, se kommentaren till 36 kap. 5 §. Övriga ändringar är endast språkliga. 7.2 Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) 9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen. Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. I paragrafen regleras när en kreditupplysning om en fysisk person som inte är näringsidkare får lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om 1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten och kontaktuppgifter till dataskyddsombudet, om ett sådant ombud krävs enligt artikel 37 i EU:s dataskyddsförordning, 2. ändamålen med och den rättsliga grunden för behandlingen, 3. vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, varifrån uppgifterna hämtats och hur länge uppgifterna kommer att lagras, 4. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne, 5. möjligheten att få tillgång till och rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, 6. vilka kategorier av mottagare som kan ta del av personuppgifterna och vem som har begärt upplysningen, och 7. möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen. Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 6. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3, 4, 5 och 7 sändas till honom eller henne. Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag. Första-tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. I paragrafen finns bestämmelser om att den som avses med en kreditupplysning ska informeras när en upplysning lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 12 § Om det finns anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag eller EU:s dataskyddsförordning, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet. Om det visar sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen eller EU:s dataskyddsförordning, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller raderas. Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. Om uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden har lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Andra-fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av personens vederhäftighet i ekonomiskt hänseende. Om en fråga om rättelse eller liknande åtgärd har tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska han eller hon kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd har vidtagits. En fysisk person ska på begäran även få information om vem som har tillställts en rättelse eller komplettering enligt tredje stycket. I paragrafen regleras hur den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska agera när uppgifter är oriktiga, missvisande eller annars har behandlats i strid med kreditupplysningslagen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 7.3 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 6 kap. 1 § En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Förbudet omfattar inte verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i - 2 kap. 1 § regeringsformen, - 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Förbudet omfattar inte heller jordbruksverksamhet. Bestämmelser om näringsförbud efter särskild prövning finns i lagen (2014:836) om näringsförbud. I paragrafen finns bestämmelser om näringsförbud för en fysisk person under konkurs. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från förbudet mot att driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet vidgas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. 7.4 Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) 3 § En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, ska dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen. Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser 1. rätten att ta del av allmänna handlingar, 2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och 3. forskningens behov. Paragrafen innehåller bestämmelser om arkivbildningen och dess syften. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om minnesanteckningar, utkast och koncept i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser om 1. ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.), 2. utgivare av program m.m. (3 kap.), 3. utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.), 4. bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.), 5. åtal och tvångsmedel (6 kap.), 6. rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.), 7. förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.), 8. huvudförhandling inför jury (9 kap.), och 9. överläggning och dom m.m. (10 kap.). I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser. Paragrafen innehåller en uppräkning av vad som regleras i lagens olika kapitel. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. I paragrafen ersätts termen radioprogram med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. 2 § De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen. Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696). I paragrafen regleras lagens tillämpningsområde och innebörden av olika termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i andra stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 3 kap. 6 § När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans eller hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett program i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om vilka uppgifter som måste lämnas i en sändning av program i närradio. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. I paragrafen ersätts termen radioprogram med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 11 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om 1. program som förmedlas genom satellitsändningar som utgår från Sverige, och 2. andra program än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696). Första stycket tillämpas inte i fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige. I fråga om sådana program tillämpas inte några andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 10-13 §§. Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa trådlösa sändningar av program. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet samt censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också bedriver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. I paragrafen regleras vilka bestämmelser i lagen som ska tillämpas om ett programföretag som har tillstånd att sända tv och sökbar text-tv eller ljudradio också bedriver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att termen radioprogram ersätts med program och utgör inte någon ändring i sak. Även övriga ändringar är endast språkliga. 13 § Den som utser en utgivare av andra program i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio och tv. Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. Paragrafen innehåller bestämmelser om utgivare av program i trådsändningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program och utgör inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 18 § Bestämmelserna i 12-15 §§ tillämpas också när information tillhandahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a-c. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också tillhandahåller allmänheten information ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för det som anges i 1 § första stycket gälla - att utgivare ska utses för verksamheten, och - att uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget. Paragrafen innehåller bestämmelser om databasverksamhet. Övervägandena finns i avsnitten 4.1 och 4.3. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Vidare ersätts termen radioprogram med program. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 19 § Utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten. En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort informationen tillhandahålls och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget. Paragrafen innehåller bestämmelser om utfärdande av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringarna innebär att hänvisningarna till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 21 § I god tid innan ett utgivningsbevis upphör att gälla enligt 1 kap. 6 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset upphör att gälla, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång. Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört att gälla vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap. 6 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft. Paragrafen innehåller bestämmelser om upphörande och förnyelse av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om upphörande av utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. 23 § I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namnet på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk. Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om återkallelse av utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 26 § I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen ska uppgifter lämnas om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna ska vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas vid tillhandahållande ur databaser. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 27 § Myndigheten för press, radio och tv ska föra ett register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får innehålla uppgifter om 1. databasens namn, 2. vem som bedriver verksamheten, 3. från vilken ort informationen tillhandahålls, 4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren, 5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och 6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis. Paragrafen innehåller bestämmelser om register över verksamheter som faller under regeln om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Vidare anges inte längre uttryckligen att registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 28 § Regeringen får meddela föreskrifter om 1. avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, och 2. ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om vissa avgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringarna innebär att hänvisningarna till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser och utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast redaktionella. 30 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare. Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a-c. Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena. I paragrafen finns bestämmelser om straff för den som bryter mot föreskrivna skyldigheter att bl.a. anmäla utgivare. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringarna innebär att hänvisningarna till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser och utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 4 kap. 2 § Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 16 eller 20 § yttrandefrihetsgrundlagen ska fullgöras genom att uppgifterna tas in i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast på skivan, kassetten eller motsvarande föremål. Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skyldigheten att förse tekniska upptagningar, skrifter och bilder med vissa ursprungsuppgifter ska fullgöras. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om skyldighet att lämna vissa uppgifter ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 5 kap. 3 § Den som sänder program till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program som sänds eller tillhandahålls spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana program som sänds på det sätt som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar som omfattas av 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen och program som tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls. En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst sex månader 1. från sändningen, 2. från det att informationen inte längre tillhandahölls, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen, eller 3. från uppspelningen, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d yttrandefrihetsgrundlagen. Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket. Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av program genom trådnät. Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att spela in program och på annat sätt dokumentera vissa överföringar. Övervägandena finns i avsnitten 4.1, 4.3 och 4.4. Ändringarna i första stycket första meningen innebär att termen radioprogram ersätts med program och att det förtydligas att varje program som sänds eller tillhandahålls ska spelas in. Ändringarna i första stycket andra meningen innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen om bilagor till tryckta periodiska skrifter som sprids genom sändningar av program ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna i första stycket tredje meningen innebär att hänvisningarna till bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om bilagor till tryckta skrifter som görs tillgängliga genom överföring och till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om överföringar ur databaser som omfattas av den lagen ändras. Hänvisningarna görs i stället till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar och till den nya bilageregel i tryckfrihetsförordningen som avser skrifter som inte är periodiska. Ändringarna innebär bl.a. att bestämmelsen om skyldighet att dokumentera tidpunkten för tillhandahållande av ett program utvidgas så att den även omfattar innehåll som utgör bilagor till tryckta skrifter som görs tillgängligt ur en databas. I andra stycket 2 ändras hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om tillhandahållande ur databaser som sker till allmänheten på särskild begäran eller annars enligt överenskommelser i förväg så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I andra stycket 3 ändras hänvisningen till bestämmelsen i yttrandefrihetsgrundlagen om tillhandahållande ur databaser som sker till allmänheten genom offentlig uppspelning så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Ändringen i fjärde stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program och utgör inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. 4 § Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att bevara tekniska upptagningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om bilagor till periodiska tryckta skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, program, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1-4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i ett program. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. I paragrafen regleras en rätt för bl.a. Justitiekanslern att få del av vissa handlingar som har bevarats. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringarna innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till den bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen som ger Justitiekanslern rätt att överlämna mål till allmän åklagare ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den lagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 6 § Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne i ett program eller att han eller hon har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som bedriver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i programmet. Det som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att den enskilde inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han eller hon kan vara målsägande Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. I paragrafen regleras en rätt för den som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne att ta del av en inspelning av programmet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 7 § I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av program. I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek. Paragrafen upplyser om att det i annan lag finns bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar och att till bibliotek lämna skrifter och upptagningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 6 kap. 2 § I de fall som anges i 10 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 8 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. Paragrafen innehåller bestämmelser om villkor för att ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 7 kap. 1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte. Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Paragrafen innehåller forumregler för tryck- och yttrandefrihetsmål. Övervägandena finns i avsnitten 4.1 och 4.5. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen som anger vilka domstolar som är tryckfrihetsdomstolar i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär även att bestämmelsen utvidgas så att den omfattar ansökningsmål som avser borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen. Övriga ändringar är endast språkliga. 3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort 1. varifrån ett program har utgått för sändning, 2. varifrån information som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen har tillhandahållits, eller 3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats. I paragrafen finns bestämmelser om vilka omständigheter som ska vara avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringen i punkt 1 innebär att termen radioprogram ersätts med program och utgör inte någon ändring i sak. Ändringen i punkt 2 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, ska talan mot honom eller henne om ansvar för brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om brott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har hemvist. Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har hemvist eller saknar han eller hon hemvist i landet, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har gripits eller annars uppehåller sig. Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om brott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål ska handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Om rätten har avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern överklaga beslutet. En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Om rätten har avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren överklaga beslutet. Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten för Justitiekanslern och, i vissa fall, allmän åklagare att begära gemensam handläggning av mål i domstol. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i yttrandefrihetsgrundlagen om Justitiekanslerns möjlighet att överlämna målet till allmän åklagare ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål. Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet. Paragrafen reglerar vem som ska vara åklagare då olika mål handläggs i samma rättegång. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i yttrandefrihetsgrundlagen om Justitiekanslerns möjlighet att överlämna målet till allmän åklagare ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 8 kap. 2 § I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott ska rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 9 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden. Om det är nödvändigt ska rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket. Paragrafen innehåller bestämmelser om vad rätten ska utreda i mål om ansvar pga. tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till kapitlet om skadestånd i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande kapitel i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 9 kap. 2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen ska den tid anges inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas juryledamoten om han eller hon uteblir utan laga förfall. Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelse av den som har utsetts att tjänstgöra i juryn. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att termen jurymannen ersätts med juryledamoten. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Även övriga ändringar är endast språkliga. 3 § Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en suppleant från samma grupp av juryledamöter inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter. Om rätten finner att en juryledamot inte har styrkt laga förfall, ska juryledamoten underrättas om det. Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av laga förfall för den som har utsetts att tjänstgöra i juryn och kallelse av suppleanter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringarna innebär att termen juryman i olika böjningsformer ersätts med motsvarande böjningsformer av termen juryledamot. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. Även övriga ändringar är endast språkliga. 4 § Om en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen, ska en suppleant inkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas. Om den uteblivna ledamoten inte har laga förfall, ska han eller hon åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans eller hennes försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp. I paragrafen regleras vad som gäller när en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med juryledamot. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Även övriga ändringar är endast språkliga. 6 § Vid huvudförhandlingen får juryledamöterna med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra. Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet. Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten att ställa frågor och juryns sammansättning vid fortsatt huvudförhandling. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att termen jurymännen ersätts med juryledamöterna. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 10 kap. 1 § Juryn ska omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryledamot, ska juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller genomföra omröstning. Juryn ska besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats. Paragrafen innehåller bestämmelser om juryns överläggning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med juryledamot. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Även övriga ändringar är endast språkliga. 11 kap. 1 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning till juryledamöter. I paragrafen finns en upplysning om att bestämmelser om ersättning meddelas av regeringen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att termen jurymän ersätts med juryledamöter. Paragrafen ändras även i övrigt endast språkligt och redaktionellt så att den utformas som upplysningsbestämmelser om regeringens normgivningskompetens numera utformas. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. 7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument Skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen 5 § Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och getts ut här i landet ska sju pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 7, 8 eller 9 §. I paragrafen regleras skyldigheten att lämna pliktexemplar av skrifter som tryckfrihetsförordningen är tillämplig på och som har framställts och getts ut här i landet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 6 § Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands ska sju pliktexemplar lämnas, 1. om skriften är en sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller ska finnas, eller 2. om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden. Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §. I paragrafen regleras skyldigheten att lämna pliktexemplar av skrifter som tryckfrihetsförordningen är tillämplig på och som har framställts utomlands. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 7 § Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift, ska endast ett pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt. Första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§. Av en skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 9 §. Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett program eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen ska anses vara en bilaga till en periodisk skrift. Paragrafen innehåller vissa undantag från huvudreglerna i 5 och 6 §§ om skyldigheten att lämna pliktexemplar. Övervägandena finns i avsnitten 4.1 och 4.4. Ändringen i fjärde stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till bestämmelsen om bilagor till periodiska tryckta skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 19 § Pliktexemplar av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen ska lämnas 1. av framställaren, när det gäller en skrift som har framställts här i landet, 2. av utgivaren här i landet, när det gäller en periodisk skrift som har framställts utomlands, och 3. av förläggaren här i landet eller, om en sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet, när det gäller någon annan skrift än en periodisk skrift som har framställts utomlands. I paragrafen regleras vem som ska lämna pliktexemplar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. 28 § Pliktexemplar ska lämnas av 1. en annan skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen än en tryckt dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften gavs ut, 2. ett videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet, och 3. en skrift i mikroform, film eller ett annat dokument för elektronisk återgivning än ett videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet. I paragrafen finns bestämmelser om när pliktexemplar ska lämnas av vissa skrifter och videogram. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första punkten innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 7.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden 37 § Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen 1. ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning, 2. avvisat ett ombud eller ett biträde, 3. beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills vidare rörande saken, 4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne, 5. vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör, 6. beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om någon annan liknande åtgärd, 7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon ska ersätta en kostnad för förfarandet, 8. beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet, eller 9. beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång. I paragrafen regleras under vilka förutsättningar en domstols beslut får överklagas särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket 5 innebär att hänvisningen till bestämmelser om undantag från tystnadsplikten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. I propositionen föreslås att tystnadsplikten enligt yttrandefrihetsgrundlagen utvidgas till att gälla även för den som, utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå, se kommentaren till 36 kap. 5 § rättegångsbalken. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. 7.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till en arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med det som anges i 2 kap. 22 § första stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen, med bemyndigande för regeringen att besluta om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan utan att handlingarna upphör att vara allmänna, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 6 § Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Av 2 kap. 22 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag. I paragrafen anges skyldigheter för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar mot allmänheten när det gäller befattningen med allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen, som i visst avseende jämställer Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar med myndighet, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation 2 kap. 2 § För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §. I paragrafen finns bestämmelser om undantag från anmälningsplikten för den som avser att tillhandahålla allmänna kommunikationsnät för kommersiellt bruk eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från anmälningsplikten vidgas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare. Ändringen i andra stycket innebär att bemyndigandet anpassas så att det överensstämmer med andra liknande delegationsbestämmelser i lagen. 3 kap. 8 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda skäl föranleder annat. Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som 1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, 2. är avsedd för privat bruk, eller 3. behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i andra stycket 3 och om förfarande enligt tredje stycket. I paragrafen finns bestämmelser om hur prövningen av tillstånd att använda radiosändare ska göras i fall då antalet tillstånd har begränsats. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i andra stycket 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget vidgas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare. 6 kap. 19 § En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksamheten avser tillhandahållande av 1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller 2. tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består av a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till internet, eller b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil nätanslutningspunkt. Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall besluta om undantag från kravet i första stycket. I paragrafen regleras skyldigheten att anpassa vissa verksamheter så att beslut om hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att anpassningsskyldigheten begränsas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare. Ändringen i tredje stycket är språklig och redaktionell och innebär att bestämmelsen utformas som upplysningsbestämmelser om regeringens normgivningskompetens numera utformas. I övrigt görs en språklig ändring. 7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet 7 § En upptagning eller uppteckning av uppgifter som har inhämtats enligt denna lag ska omgående förstöras om innehållet 1. berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamhet som avses i 1 §, 2. avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, 3. omfattar uppgifter i sådana meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare vilka skyddas enligt 27 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken, eller 4. avser uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla uppgifterna för syften som anges i 1 § andra stycket. I paragrafen finns bestämmelser om att vissa uppgifter som har hämtats in omgående ska förstöras. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i punkt 2 innebär att hänvisningen till bestämmelser om förbud mot efterforskning i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 7.11 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 6 kap. 1 § I 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. I paragrafen finns en upplysning om att det i tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar på stället ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 2 § Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. I paragrafen finns en upplysning om att det i tryckfrihetsförordningen anges att den myndighet som förvarar en viss handling ska pröva frågan om utlämnande, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen om prövningen av en begäran om att ta del av en allmän handling ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 8 § Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra-femte styckena. Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen. Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen. Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen. Av 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen. I paragrafen finns bestämmelser om vilka överinstanser som ska pröva överklaganden av vissa beslut rörande utlämnande av allmän handling eller uppgifter från myndigheter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i femte stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen om överklagande av beslut av ett statsråd ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 10 kap. 4 § När en domstol eller någon annan myndighet enligt 3 eller 3 a § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära ett förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna en muntlig upplysning till en part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde. Ett förbehåll som görs enligt 6 kap. 1 § eller 23 kap. 21 a § rättegångsbalken får inte innebära ett förbud för parten eller den misstänkte att själv ta del av materialet. Det får inte heller innebära att den misstänkte eller försvararen nekas sin rätt enligt 23 kap. 21 a § första stycket rättegångsbalken att få en kopia av protokoll eller anteckningar från förundersökningen. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Paragrafen innehåller bestämmelser om förbehåll som en myndighet kan ställa upp när vissa sekretesskyddade uppgifter lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 4 a § Sekretess hindrar inte att en tilltalad i ett mål, som slutligt har avgjorts, tar del av uppgifter i den förundersökning som har föregått avgörandet eller av annan uppgift som har tillförts målet och som har haft betydelse för beslutet i åtalsfrågan eller för avgörandet av målet i sak. Samma sak gäller för uppgifter som inte har haft någon sådan betydelse, om det inte av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften inte röjs, och det står klart att det intresset har företräde framför den enskildes intresse av att ta del av uppgiften. Sekretess hindrar inte heller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, att den som har godkänt ett strafföreläggande eller ett föreläggande av en ordningsbot tar del av uppgifter i en sådan brottsutredning som har utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som har föregått föreläggandet. När en domstol eller någon annan myndighet lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild enligt första eller andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i tredje stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. I paragrafen finns bestämmelser om möjlighet för den som har varit tilltalad i ett brottmål som avgjorts slutligt att ta del av uppgifter i det bakomliggande utredningsmaterialet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. I paragrafen regleras möjligheten för regeringen att förena ett beslut om att medge dispens från en sekretessbestämmelse med villkor att visst förbehåll ska göras vid utlämnande av uppgiften. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 9 § Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. I paragrafen regleras möjligheten för riksdagen att, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, förena ett beslut om att medge dispens från en sekretessbestämmelse med villkor att visst förbehåll ska göras vid utlämnande av uppgiften. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska det som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla i fråga om förbehållet. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. I paragrafen regleras möjligheten för en myndighet att, när myndigheten lämnar ut vissa sekretessbelagda uppgifter som en del i informationslämnande till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud eller studerandeskyddsombud, göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. I paragrafen regleras möjligheten för en myndighet att i vissa fall, i förhållande till en enskild, lämna ut sekretessbelagda uppgifter med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 12 kap. 2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. I paragrafen finns bestämmelser om möjligheterna för en enskild att helt eller delvis häva sekretess till skydd för honom eller henne. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 13 kap. 1 § Av 1 kap. 1, 2 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i program, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium. Paragrafen innehåller en hänvisning till bestämmelserna om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringarna innebär att termen radioprogram ersätts med program samt att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. 3 § Av 7 kap. 10, 12-18 §§ och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten. Av 7 kap. 20 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 2-19 §§ tryckfrihetsförordningen. I paragrafen finns hänvisningar till vissa inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som framgår av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. 4 § Av 7 kap. 20 § 1 och 22 § första stycket 2 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 2 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig. I paragrafen finns en hänvisning till vissa inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som framgår av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om offentliggörandebrott och brott av meddelare i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 5 § Av 7 kap. 20 § 2 och 22 § första stycket 3 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 3 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag. En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. 4 § första stycket, 4 a § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV-VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII. I paragrafen finns bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om offentliggörandebrott och brott av meddelare i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 15 kap. 5 § Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Paragrafen upplyser om att det i tryckfrihetsförordningen anges att regeringen kan föreskriva att bara en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande av handlingar som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen om bl.a. vilken myndighet som prövar en begäran att få del av en allmän handling ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt. Den tystnadsplikt som följer av 1 b § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 10, 12-18 §§, 20 § 3 och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringarna i första och andra styckena innebär att hänvisningarna till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. 16 kap. 3 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 17 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 18 kap. 19 § Den tystnadsplikt som följer av 5-10 §§, 11 § första stycket, 12 och 13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare. Att den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver det som anges i andra stycket följer av 7 kap. 10, 12-18 §§, 20 § 3 och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 21 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 22 kap. 6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 23 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ett ärende om tillrättaförande av en elev eller skiljande av en elev från vidare studier. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 24 kap. 9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 25 kap. 18 § Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16, 17, 17 a och 17 e §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke. Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 26 kap. 15 § Den tystnadsplikt som följer av 5, 13 och 14 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4, 6 och 10 a §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 27 kap. 10 § Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3-5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 28 kap. 17 § Den tystnadsplikt som följer av 12 a § och av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 29 kap. 14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 30 kap. 30 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 4 a § första stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b § första stycket, 12 § första stycket och andra stycket 2, 12 a § första stycket och andra stycket 2, 12 b § första stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2, 23 a § och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 31 kap. 26 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20-22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 32 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en registrerads förhållanden. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling. Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 10 § andra meningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar är endast språkliga. 33 kap. 5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 34 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 35 kap. 24 § 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 36 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 3 § första och andra styckena samt 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ett ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 38 kap. 9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 39 kap. 6 § Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 40 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 42 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om någon enskilds personliga förhållanden. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 43 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 44 kap. 1 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. beslut enligt 10 kap. 12 § tredje stycket andra meningen regeringsformen, 2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 3. 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, 4. 6 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och 5. beslut enligt 7 kap. 20 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 2 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. beslut som har meddelats med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § sjunde stycket rättegångsbalken, och 2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i rättegångsbalken inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 3 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. 6 kap. 12-14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659), och 2. 5 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453). I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i patientsäkerhetslagen och socialtjänstlagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 4 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. 2 kap. 14 § första stycket 1 och 3 postlagen (2010:1045), 2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och 3. 6 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller om inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i postlagen och lagen om elektronisk kommunikation inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 5 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. beslut som har meddelats med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet, 2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 3. 4 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och 4. 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i annan lagstiftning än den som angetts tidigare i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring. 7.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen 6 § I denna lag avses med handlingar: sådana handlingar som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, vidareutnyttjande: användning av handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet. I paragrafen definieras vad som i lagen avses med handlingar och vidareutnyttjande. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till definitionen av begreppet handling i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 7.13 Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) 1 kap. 4 § För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1-4 §§ och i yttrandefrihetsgrundlagen bara 1 kap. 10-13 §§. I paragrafen anges, för trådsändningar som når 100 hushåll eller färre, att endast vissa bestämmelser i lagen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet, censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 16 kap. 16 § En behörig myndighet i Sverige ska, om en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran, uppmana ett programföretag under svensk jurisdiktion att följa den andra EES-statens bestämmelser om 1. programföretaget tillhandahåller en tv-sändning som helt eller huvudsakligen är riktad mot den andra EES-staten, och 2. det är fråga om överträdelse av en bestämmelse i allmänhetens intresse som är mer långtgående än AV-direktivets bestämmelser, i den ursprungliga lydelsen. Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 10 och 11 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. I paragrafen finns bestämmelser om hur en myndighet i Sverige ska agera när en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och censurförbud i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 7.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material 3 § Av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket inom tre månader från tillgängliggörandet. Skyldigheten enligt första stycket gäller dock bara om 1. tillgängliggörandet har haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 3 eller 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, med undantag för när informationen tillhandahållits allmänheten av någon med utgivningsbevis för verksamheten enligt 1 kap. 5 § samma lag, eller 2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden. I paragrafen finns bestämmelser om när pliktexemplar ska lämnas för elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten genom överföring via nätverk. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningarna till bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. Skyldigheten att lämna pliktexemplar gäller även fortsättningsvis endast för den som har haft automatiskt grundlagsskydd och inte för den med utgivningsbevis för verksamheten. 7.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud 14 § Den som har näringsförbud får, trots förbudet, såsom enskild näringsidkare utöva sådan grundlagsskyddad rättighet som avses i - 2 kap. 1 § regeringsformen, - 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. I paragrafen anges vissa grundlagsskyddade verksamheter som en person med näringsförbud får utöva trots förbudet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från förbudet att som enskild näringsidkare utöva grundlagsskyddad rättighet vidgas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare. 7.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 21 § tryckfrihetsförordningen och om förvaring av handlingarna sedan de överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om de enskilda organens skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om allmänna handlingar hos enskilda organ i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. 20 § I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess. Av 2 kap. 21 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar. I paragrafen finns regler om utlämnande av allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om allmänna handlingar hos enskilda organ i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Sammanfattning av promemorian Följdändringar till ändrade mediegrundlagar (Ds 2017:57) Promemorian innehåller förslag till följdändringar i författningar där hänvisningar görs till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen, förkortad TF, och yttrandefrihetsgrundlagen, förkortad YGL, i huvudsak innebärande att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, som beslutades av regeringen den 22 juni 2017. I promemorian finns vissa överväganden med anledning av de i lagrådsremissen föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen avseende vissa söktjänster som tillhandahåller känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m. Därutöver behandlas den av Mediegrundlagskommittén föreslagna bestämmelsen om att kravet på regeringens medgivande för åtal för vissa brott ska gälla även vid ansökningar om internationellt rättsligt bistånd avseende sådana brott. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 §§ och 49 kap. 5 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 kap. 5 § Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd. Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden samt auktoriserade patentombud och deras biträden såvitt avser patenträttsliga angelägenheter enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud, får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Medlare enligt denna balk, lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder eller lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister och deras biträden, får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det. Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det. Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för 1. advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen och 3. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 och 4 §§ tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 och 4 §§ yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer. Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning. 8 § Rätten må förelägga den som skall höras som vittne att, innan han infinner sig för avgivande av vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska för vittnet tillgängliga räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet. Rätten får förelägga den som ska höras som vittne att, innan han eller hon infinner sig för att lämna vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar som är tillgängliga för vittnet eller besiktiga en plats eller ett föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet. Om rätten enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen skall pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla uppgift som avses där, ändå får höras som vittne därom, skall rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han har erhållit vetskap om uppgiften. Om rätten enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen ska pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla en uppgift som avses där, ändå får höras som vittne om det, ska rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han eller hon har fått vetskap om uppgiften. 49 kap. 5 § En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet 1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta, 2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål, 3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran, 3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran, 4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad, 5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan, 6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål om häktning, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som avses i 25-28 kap. eller omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken, 7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit, 8. prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7, 9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part skall utgå av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra stycket eller 9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part ska betalas av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra stycket eller 10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövanden. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 12 §§ kreditupplysningslagen (1973:1173) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen. Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. 11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om 1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten, 2. ändamålen med behandlingen, 3. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne, 4. möjligheten att få rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, och 5. vem som har begärt upplysningen. Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 5. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3 och 4 sändas till honom eller henne. Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag. Första-tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Första-tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. 12 § Finns det anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet. Visar det sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret. Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. Har uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Andra-fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende. Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska denne kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd vidtagits. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen omfattas dock inte av förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet. En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 eller 7 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 eller 3 § yttrandefrihetsgrundlagen omfattas dock inte av förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet. Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i lagen (2014:836) om näringsförbud. Bestämmelser om näringsförbud efter särskild prövning finns i lagen (2014:836) om näringsförbud. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) Härigenom föreskrivs att 3 § arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, skall dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen. En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, ska dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen. Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser. 1. rätten att ta del av allmänna handlingar, 2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och 3. forskningens behov. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden dels att 3 kap. 29 § ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 6, 11-13, 18, 19, 21, 23, 26-28 och 30 §§, 4 kap. 2 §, 5 kap. 3-7 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1, 3-5, 8 och 9 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2-4 och 6 §§, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §, rubrikerna närmast före 3 kap. 11 § och 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken till 3 kap. ska lyda "Om utgivare av program m.m.". Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser I denna lag finns bestämmelser om om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.), 1. ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.), om utgivare av radioprogram m.m. (3 kap.), 2. utgivare av program m.m. (3 kap.), om utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.), 3. utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.), om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.), 4. bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.), om åtal och tvångsmedel (6 kap.), 5. åtal och tvångsmedel (6 kap.), om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.), 6. rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.), om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.), 7. förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.), om huvudförhandling inför jury (9 kap.), 8. huvudförhandling inför jury (9 kap.), och om överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt 9. överläggning och dom m.m. (10 kap.). övriga bestämmelser (11 kap.). I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser. 2 § De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen. Med radioprogram, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696). Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696). 3 kap. 6 § När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort skall hans namn anges i sändningen. Dessutom skall varje sändning av ett radioprogram i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans eller hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett program i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. Andra trådlösa sändningar av radioprogram Andra trådlösa sändningar av program 11 § Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om 1. radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige, och 1. program som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige, och 2. andra radioprogram än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696). 2. andra program än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696). I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första stycket. I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 10-13 §§. Inte heller tillämpas första stycket. 12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. 13 § Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio och tv. Den som utser en utgivare av andra program i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla utgivaren till Myndigheten för press, radio och tv. Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. 18 § Bestämmelserna i 12-15 §§ tillämpas också i fråga om sådant tillhandahållande av information som avses i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet enligt 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för vad som anges i 1 § första stycket gälla att Bestämmelserna i 12-15 §§ tillämpas också när information tillhandahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i första stycket 1 a-c den paragrafen. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också driver verksamhet enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för vad som anges i 1 § första stycket gälla att - utgivare ska utses för verksamheten, - uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget. 19 § Utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten. Utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten. En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 4 och 5 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget. 21 § I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång. I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt 1 kap. 6 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång. Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft. En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft. 23 § I 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namn på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk. I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namn på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk. Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. 26 § I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första eller andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall en uppgift om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne lämnas. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna skall vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen ska en uppgift lämnas om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna ska vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. 27 § Myndigheten för press, radio och tv ska föra register över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om Myndigheten för press, radio och tv ska föra register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om 1. databasens namn, 2. vem som bedriver verksamheten, 3. från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår, 4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren, 5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och 6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis. 28 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringen får också meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringen får meddela föreskrifter om 1. avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, och 2. ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. 30 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare. Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall dömas till penningböter. Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i första stycket 1 a-c den paragrafen. Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena. 4 kap. 2 § Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 13 § första stycket eller 15 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall fullgöras genom att uppgifterna intas i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller anbringas på skivan, kassetten eller motsvarande föremål. Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 16 eller 20 § yttrandefrihetsgrundlagen ska fullgöras genom att uppgifterna tas in i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast på skivan, kassetten eller motsvarande föremål. 5 kap. Radioprogram och tekniska upptagningar Program och tekniska upptagningar 3 § Den som sänder radioprogram till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana radioprogram som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Beträffande överföringar som omfattas av 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överföringar enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls. Den som sänder program till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje sådant program och program i beställ-tv spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana program som avses i 1 kap. 5 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar som omfattas av 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överföringar enligt 1 kap. 5 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls. En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst sex månader 1. från sändningen, 2. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen, från det att informationen inte längre tillhandahölls, eller 2. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen, från det att informationen inte längre tillhandahölls, eller 3. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen, från uppspelningen. 3. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d yttrandefrihetsgrundlagen, från uppspelningen. Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket. Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av radioprogram genom trådnät. Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av program genom trådnät. 4 § Den som här i landet skall utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. 5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radioprogram, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1-4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett radioprogram. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, program, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1-4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett program. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. 6 § Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande. Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne i ett program eller att han eller hon har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han eller hon inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han eller hon kan vara målsägande. Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. Första stycket skall tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. 7 § I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av radioprogram. I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av program. I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek. 6 kap. 2 § I de fall som anges i 10 kap. 11 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. I de fall som anges i 10 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 8 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. 7 kap. 1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte. De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte. Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. 3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort 1. varifrån ett radioprogram har utgått för sändning, 1. varifrån ett program har utgått för sändning, 2. varifrån överföringar eller uppspelningar som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen har utgått, eller 2. varifrån överföringar eller uppspelningar som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen har utgått, eller 3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats. 4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall talan mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, ska talan mot honom eller henne om ansvar för brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. 5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har sitt hemvist. Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har hemvist. Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist eller saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppehåller sig. Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har hemvist eller saknar han eller hon hemvist i landet, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har gripits eller annars uppehåller sig. 8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern föra talan mot beslutet. Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål ska handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern överklaga beslutet. En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren föra talan mot beslutet. En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren överklaga beslutet. 9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål. Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet. Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet. 8 kap. 2 § I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare skall rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden. I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott ska rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 9 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden. Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket. Om så krävs ska rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket. 9 kap. 2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen skall anges den tid inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall. Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen ska den tid anges inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas juryledamoten om han eller hon uteblir utan laga förfall. 3 § Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter. Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en suppleant från samma grupp av juryledamöter inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter. Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall jurymannen underrättas om det. Finner rätten att en juryledamot inte har styrkt laga förfall, ska juryledamoten underrättas om det. 4 § Uteblir en juryman från huvudförhandlingen, skall en suppleant tillkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas. Om en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen, ska en suppleant inkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas. Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp. Har den uteblivna ledamoten inte laga förfall, ska han eller hon åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans eller hennes försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp. 6 § Vid huvudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra. Vid huvudförhandlingen får juryledamöterna med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra. Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet. Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet. 10 kap. 1 § Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryman, skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller företa omröstning. Juryn ska omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryledamot, ska juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller företa omröstning. Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats. Juryn ska besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats. 11 kap. 1 § Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning till juryledamöter. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument Härigenom föreskrivs att 5, 6, 7, 19 och 28 §§ och rubriken närmast före 5 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen Skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen 5 § Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och utgivits här i landet skall sju pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av 7, 8 eller 9 §. Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och getts ut här i landet ska sju pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av 7, 8 eller 9 §. 6 § Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas, Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands ska sju pliktexemplar lämnas, 1. om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, eller 1. om skriften är en sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller ska finnas, eller 2. om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden. Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §. 7 § Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift, ska endast ett pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt. Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§. Av skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 §. Av en skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 §. Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett radioprogram eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen ska jämställas med en bilaga till en periodisk skrift. Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett program eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryckfrihetsförordningen ska jämställas med en bilaga till en periodisk skrift. 19 § Pliktexemplar av skrift, som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen, skall lämnas Pliktexemplar av en skrift, som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen, ska lämnas 1. när det gäller skrift, som har framställts här i landet, av framställaren, 1. när det gäller en skrift, som har framställts här i landet, av framställaren, 2. när det gäller periodisk skrift, som har framställts utomlands, av utgivaren här i landet, 2. när det gäller en periodisk skrift, som har framställts utomlands, av utgivaren här i landet, 3. när det gäller annan skrift än periodisk skrift, som har framställts utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet. 3. när det gäller någon annan skrift än en periodisk skrift, som har framställts utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet. 28 § Pliktexemplar ska lämnas av 1. annan skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen än tryckt dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften gavs ut, 1. annan skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen än en tryckt dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften gavs ut, 2. videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet, och 2. ett videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet, och 3. skrift i mikroform, film eller annat dokument för elektronisk återgivning än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet. 3. en skrift i mikroform, film eller annat dokument för elektronisk återgivning än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1996:242) om domstolsärenden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 § Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen 1. ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning, 2. avvisat ett ombud eller ett biträde, 3. beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills vidare rörande saken, 4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne, 5. vid prövning enligt 3 kap. 3 § andra stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör, 5. vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör, 6. beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om någon annan liknande åtgärd, 7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon skall ersätta en kostnad för förfarandet, 7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon ska ersätta en kostnad för förfarandet, 8. beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet eller 9. beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 22 § första stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 6 § Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Av 2 kap. 17 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag. Av 2 kap. 22 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 3 kap. 8 § och 6 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 § För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras. För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §. 3 kap. 8 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda skäl föranleder annat. Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som 1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen, 1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, 2. är avsedd för privat bruk, eller 3. behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i andra stycket 3 och om förfarande enligt tredje stycket. 6 kap. 19 § En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksamheten avser tillhandahållande av 1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen, eller 1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller 2. tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består av a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till Internet, eller a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till internet, eller b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil nätanslutningspunkt. Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall medge undantag från kravet i första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall medge undantag från kravet i första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § Upptagning eller uppteckning av uppgifter som inhämtats enligt denna lag ska omgående förstöras om innehållet 1. berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamhet som avses i 1 §, 2. avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, 2. avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 och 4 §§ tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 och 4 §§ yttrandefrihetsgrundlagen, eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, 3. omfattar uppgifter i sådana meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare vilka skyddas enligt 27 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken, eller 4. avser uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla uppgifterna för syften som anges i 1 § andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 8 §§, 10 kap. 4, 4 a, 7, 9, 13, 14 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. 1 och 3-5 §§, 15 kap. 5 och 6 §§, 16 kap. 3 §, 17 kap. 8 §, 18 kap. 19 §, 21 kap. 8 §, 22 kap. 6 §, 23 kap. 8 §, 24 kap. 9 §, 25 kap. 18 §, 26 kap. 15 §, 27 kap. 10 §, 28 kap. 17 §, 29 kap. 14 §, 30 kap. 30 §, 31 kap. 26 §, 32 kap. 11 §, 33 kap. 5 §, 34 kap. 11 §, 35 kap. 24 §, 36 kap. 8 §, 38 kap. 9 §, 39 kap. 6 §, 40 kap. 8 §, 42 kap. 11 §, 43 kap. 11 § och 44 kap. 1-5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. I 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. 2 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. 8 § Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra-femte styckena. Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen. Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen. Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen. Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen. Av 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen. 10 kap. 4 § När en domstol eller någon annan myndighet enligt 3 eller 3 a § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära ett förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna en muntlig upplysning till en part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde. Ett förbehåll som görs enligt 6 kap. 1 § eller 23 kap. 21 a § rättegångsbalken får inte innebära ett förbud för parten eller den misstänkte att själv ta del av materialet. Det får inte heller innebära att den misstänkte eller försvararen nekas sin rätt enligt 23 kap. 21 a § första stycket rättegångsbalken att få en kopia av protokoll eller anteckningar från förundersökningen. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 4 a § Sekretess hindrar inte att en tilltalad i ett mål, som slutligt har avgjorts, tar del av uppgifter i den förundersökning som har föregått avgörandet eller av annan uppgift som har tillförts målet och som har haft betydelse för beslutet i åtalsfrågan eller för avgörandet av målet i sak. Samma sak gäller för uppgifter som inte har haft någon sådan betydelse, om det inte av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften inte röjs, och det står klart att det intresset har företräde framför den enskildes intresse av att ta del av uppgiften. Sekretess hindrar inte heller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, att den som har godkänt ett strafföreläggande eller ett föreläggande av en ordningsbot tar del av uppgifter i en sådan brottsutredning som har utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som har föregått föreläggandet. När en domstol eller någon annan myndighet lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild enligt första eller andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i tredje stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i tredje stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 9 § Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande förbehållet. När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla i fråga om förbehållet. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 12 kap. 2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket. 13 kap. 1 § Av 1 kap. 1 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium. Av 1 kap. 1, 2 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i program, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium. 3 § Av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1-8 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten. Av 7 kap. 10, 12-18 §§ och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten. Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen. Av 7 kap. 20 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 2-19 §§ tryckfrihetsförordningen. 4 § Av 7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig. Av 7 kap. 20 § 1 och 22 § första stycket 2 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 2 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig. 5 § Av 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag. Av 7 kap. 20 § 2 och 22 § första stycket 3 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag. En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. 4 § första stycket, 4 a § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV-VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII. 15 kap. 5 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. 6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt. Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt. Den tystnadsplikt som följer av 1 b § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 b § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 20 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen. Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 5 § 3 och 10, 12-18 §§ och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen. 16 kap. 3 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken. Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken. 17 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Lydelse enligt prop. 2016/17:208 Föreslagen lydelse 18 kap. 19 § Den tystnadsplikt som följer av 5-10 §§, 11 § första stycket, 12 och 13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 5-10 §§, 11 § första stycket, 12 och 13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare. Att den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen. Att den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra stycket följer av 7 kap. 10, 12-18 §§, 20 § 3 och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 21 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 22 kap. 6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 23 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier. Den tystnadsplikt som följer av 2-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ett ärende om tillrättaförande av en elev eller skiljande av en elev från vidare studier. 24 kap. 9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke. 25 kap. 18 § Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16, 17 och 17 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16, 17 och 17 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke. Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. 26 kap. 15 § Den tystnadsplikt som följer av 5, 13 och 14 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 5, 13 och 14 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4, 6 och 10 a §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård. 27 kap. 10 § Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3-5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3-5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 28 kap. 17 § Den tystnadsplikt som följer av 12 a § och av ett förbehåll som gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 12 a § och av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 29 kap. 14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 30 kap. 30 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 4 a § första stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b § första stycket, 12 § första stycket och andra stycket 2, 12 a § första stycket och andra stycket 2, 12 b § första stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2, 23 a § och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 4 a § första stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b § första stycket, 12 § första stycket och andra stycket 2, 12 a § första stycket och andra stycket 2, 12 b § första stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2, 23 a § och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men. 31 kap. 26 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20-22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20-22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet. Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men. 32 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden. Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling. Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 10 § andra meningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. 33 kap. 5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter 34 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 35 kap. 24 § Den tystnadsplikt som följer av 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men. 36 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 3 § första och andra styckena samt 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 3 § första och andra styckena samt 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild. 38 kap. 9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 39 kap. 6 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 5 a och 5 b §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §. Den tystnadsplikt som följer av 1, 5 a och 5 b §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §. 40 kap. 8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 42 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om enskilds personliga förhållanden. Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om någon enskilds personliga förhållanden. 43 kap. 11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. 44 kap. 1 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. beslut enligt 10 kap. 12 § tredje stycket andra meningen regeringsformen, 2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 2. 3 kap. 3 och 4 §§ tryckfrihetsförordningen, 3. 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, 3. 2 kap. 3 och 4 §§ yttrandefrihetsgrundlagen, 4. 6 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och 5. beslut enligt 7 kap. 20 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt. 2 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § sjunde stycket rättegångsbalken, och 1. beslut som meddelats med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § sjunde stycket rättegångsbalken, och 2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken. 3 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. 6 kap. 12-14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659), och 2. 5 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453). 4 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. 2 kap. 14 § första stycket 1 och 3 postlagen (2010:1045), 2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och 3. 6 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller om inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. 5 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av 1. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet, 1. beslut som meddelats med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet, 2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 3. 4 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och 4. 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 § I denna lag avses med handlingar: sådana handlingar som avses i 2 kap. 3 § första stycket första meningen tryckfrihetsförordningen, handlingar: sådana handlingar som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, vidareutnyttjande: användning av handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 16 kap. 16 § radio- och tv-lagen (2010:696) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1-4 §§ och i yttrandefrihetsgrundlagen bara 1 kap. 2 och 3 §§. För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1-4 §§ och i yttrandefrihetsgrundlagen bara 1 kap. 10-13 §§. 16 kap. 16 § En behörig myndighet i Sverige ska, om en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran, uppmana ett programföretag under svensk jurisdiktion att följa den andra EES-statens bestämmelser om 1. programföretaget tillhandahåller en tv-sändning som helt eller huvudsakligen är riktad mot den andra EES-staten, och 2. det är fråga om överträdelse av en bestämmelse i allmänhetens intresse som är mer långtgående än AV-direktivets bestämmelser, i den ursprungliga lydelsen. Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 2 och 3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 10-13 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 17 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 17 § Vid utgivning av lexikon, handböcker eller andra liknande tryckta skrifter är skriftens författare, utgivare eller förläggare, på begäran av den som innehar ett registrerat varumärke, skyldig att se till att varumärket inte återges i skriften utan att det framgår att varumärket är skyddat genom registrering. Detsamma gäller om en sådan skrift görs tillgänglig elektroniskt av någon som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen. Vid utgivning av lexikon, handböcker eller andra liknande tryckta skrifter är skriftens författare, utgivare eller förläggare, på begäran av den som innehar ett registrerat varumärke, skyldig att se till att varumärket inte återges i skriften utan att det framgår att varumärket är skyddat genom registrering. Detsamma gäller om en sådan skrift görs tillgänglig elektroniskt av någon som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Den som inte följer en begäran enligt första stycket är skyldig att medverka till att en rättelse offentliggörs på det sätt och i den omfattning som är skäligt samt att bekosta detta. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket inom tre månader från tillgängliggörandet. Skyldigheten enligt första stycket gäller dock bara om 1. tillgängliggörandet haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 6 § eller 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen, eller 1. tillgängliggörandet haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 3 eller 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, med undantag för när informationen tillhandahålls allmänheten av någon som avses i 1 kap. 4 § första stycket 1 d samma lag, eller 2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden. 2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 § Den som har näringsförbud får, trots förbudet, såsom enskild näringsidkare utöva sådan grundlagsskyddad rättighet som avses i - 2 kap. 1 § regeringsformen, - 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller - 1 kap. 1 och 7 §§, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen. - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 och 3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring Härigenom föreskrivs att 1 och 20 §§ lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och om förvaring av handlingarna sedan de överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om de enskilda organens skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 21 § tryckfrihetsförordningen och om förvaring av handlingarna sedan de överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om de enskilda organens skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I fråga om allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar finns bestämmelser i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. 20 § I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess. Av 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar. Av 2 kap. 21 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förteckning över remissinstanserna Remissyttrande över promemorian har getts in av följande instanser. Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Uppsala tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Umeå, Brottsoffer-myndigheten, Datainspektionen, Domstolsverket, Justitiekanslern, Polis-myndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Svenska institutet för europapolitiska studier, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Försvarets radioanstalt, Statens inspektion för försvars-underrättelseverksamheten, Myndigheten för delaktighet, Diskrimineringsombudsmannen, Kungl. biblioteket, Myndigheten för press, radio och tv, Myndigheten för tillgängliga medier, Riksarkivet, Vetenskaps-rådet, Post- och telestyrelsen, Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Lunds universitet (Juridiska fakulteten), Göteborgs universitet (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation), Mittuniversitetet (Institutionen för informationsteknologi och medier), Sveriges advokatsamfund, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Svenska Journalistförbundet och Tidningsutgivarna. Yttrande har också inkommit från Ordenssällskapet för herrar af börd. Följande instanser har bjudits in att yttra sig över promemorian men avstått. Riksdagens ombudsmän, Stockholms universitet (Humanistiska fakultetsnämnden), Svenska kyrkan, Det kreativa facket, Sveriges Författarförbund, Utgivarna, Föreningen Grävande Journalister, Publicistklubben, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Sveriges Tidskrifter, Bonnier Broadcasting, Norstedts Förlagsgrupp AB, Schibsted Sverige AB, Karnov Group Sweden AB, Verifiera AB (tidigare Lexbase AB) och Wolters Kluwer Sverige AB. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 §§ och 49 kap. 5 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 kap. 5 § Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd. Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden samt auktoriserade patentombud och deras biträden såvitt avser patenträttsliga angelägenheter enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud, får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Medlare enligt denna balk, lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder eller lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister och deras biträden, får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det. Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det. Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för Trots det som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för 1. advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen och 2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen, och 3. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning. Om någon enligt det som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning. 8 § Rätten må förelägga den som skall höras som vittne att, innan han infinner sig för avgivande av vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska för vittnet tillgängliga räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet. Rätten får förelägga den som ska höras som vittne att, innan han eller hon infinner sig för att lämna vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar som är tillgängliga för vittnet eller besiktiga en plats eller ett föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet. Om rätten enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen skall pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla uppgift som avses där, ändå får höras som vittne därom, skall rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han har erhållit vetskap om uppgiften. Om rätten enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen ska pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla en uppgift som avses där, ändå får höras som vittne om den, ska rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag hos vilket han eller hon har fått vetskap om uppgiften. 49 kap. 5 § En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet 1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta, 2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål, 2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat en fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål, 3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran, 3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran, 4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad, 5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan, 6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål om häktning, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som avses i 25-28 kap. eller omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken, 7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit, 8. prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7, 9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part skall utgå av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra stycket eller 9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part ska betalas av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra stycket, eller 10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövanden. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 12 §§ kreditupplysningslagen (1973:1173) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen. Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. Lydelse enligt prop. 2017/18:120 Föreslagen lydelse 11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om 1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten och kontaktuppgifter till dataskyddsombudet, om ett sådant ombud krävs enligt artikel 37 i EU:s dataskyddsförordning, 2. ändamålen med och den rättsliga grunden för behandlingen, 3. vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, varifrån uppgifterna hämtats och hur länge uppgifterna kommer att lagras, 4. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne, 5. möjligheten att få tillgång till och rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, 6. vilka kategorier av mottagare som kan ta del av personuppgifterna och vem som har begärt upplysningen, och 7. möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen. Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 6. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3, 4, 5 och 7 sändas till honom eller henne. Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag. Första-tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Första-tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. 12 § Om det finns anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag eller EU:s dataskyddsförordning, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet. Om det visar sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen eller EU:s dataskyddsförordning, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller raderas. Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2. Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a-c. Om uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden har lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Andra-fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av personens vederhäftighet i ekonomiskt hänseende. Om en fråga om rättelse eller liknande åtgärd har tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska han eller hon kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd har vidtagits. En fysisk person ska på begäran även få information om vem som har tillställts en rättelse eller komplettering enligt tredje stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 § En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen omfattas dock inte av förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet. En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Förbudet omfattar inte jordbruksverksamhet eller verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i - 2 kap. 1 § regeringsformen, - 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i lagen (2014:836) om näringsförbud. Bestämmelser om näringsförbud efter särskild prövning finns i lagen (2014:836) om näringsförbud. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden dels att 3 kap. 12, 13, 18, 19, 21, 23, 26-28 och 30 §§, 5 kap. 3 och 4 §§ och 7 kap. 1 och 3 §§ och rubriken närmast före 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken till 3 kap. ska lyda "Om utgivare av program m.m.". Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också bedriver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. 13 § Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio och tv. Den som utser en utgivare av andra program i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio och tv. Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. 18 § Bestämmelserna i 12-15 §§ tillämpas också i fråga om sådant tillhandahållande av information som avses i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet enligt 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för vad som anges i 1 § första stycket gälla att Bestämmelserna i 12-15 §§ tillämpas också när information tillhandahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a-c. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också tillhandahåller allmänheten information ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för det som anges i 1 § första stycket gälla - utgivare ska utses för verksamheten, - att utgivare ska utses för verksamheten, och - uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget. - att uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget. 19 § Utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten. Utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten. En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort informationen tillhandahålls och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget. 21 § I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång. I god tid innan ett utgivningsbevis upphör att gälla enligt 1 kap. 6 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset upphör att gälla, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång. Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört att gälla vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft. En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap. 6 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft. 23 § I 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namn på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk. I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namnet på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk. Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. 26 § I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första eller andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall en uppgift om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne lämnas. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna skall vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen ska uppgifter lämnas om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna ska vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. 27 § Myndigheten för press, radio och tv ska föra register över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om Myndigheten för press, radio och tv ska föra ett register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Det får innehålla uppgifter om 1. databasens namn, 2. vem som bedriver verksamheten, 3. från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår, 3. från vilken ort informationen tillhandahålls, 4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren, 5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och 6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis. 28 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringen får också meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringen får meddela föreskrifter om 1. avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, och 2. ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. 30 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare. Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall dömas till penningböter. Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a-c. Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena. 5 kap. Radioprogram och tekniska upptagningar Program och tekniska upptagningar 3 § Den som sänder radioprogram till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana radioprogram som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Beträffande överföringar som omfattas av 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överföringar enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls. Den som sänder program till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program som sänds eller tillhandahålls spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana program som sänds på det sätt som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar som omfattas av 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen och program som tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls. En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst sex månader 1. från sändningen, 2. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen, från det att informationen inte längre tillhandahölls, eller 2. från det att informationen inte längre tillhandahölls, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen, eller 3. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen, från uppspelningen. 3. från uppspelningen, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d yttrandefrihetsgrundlagen. Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket. Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av radioprogram genom trådnät. Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av program genom trådnät. 4 § Den som här i landet skall utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. 7 kap. 1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte. De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte. Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. 3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort 1. varifrån ett radioprogram har utgått för sändning, 1. varifrån ett program har utgått för sändning, 2. varifrån överföringar eller uppspelningar som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen har utgått, eller 2. varifrån information som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen har tillhandahållits, eller 3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument Härigenom föreskrivs att 5, 6 och 7 §§ och rubriken närmast före 5 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen Skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen 5 § Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och utgivits här i landet skall sju pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av 7, 8 eller 9 §. Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och getts ut här i landet ska sju pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 7, 8 eller 9 §. 6 § Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas, Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands ska sju pliktexemplar lämnas, 1. om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, eller 1. om skriften är en sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller ska finnas, eller 2. om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden. Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §. Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §. 7 § Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift, ska endast ett pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt. Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§. Första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§. Av skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 §. Av en skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 9 §. Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett radioprogram eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen ska jämställas med en bilaga till en periodisk skrift. Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett program eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen ska anses vara en bilaga till en periodisk skrift. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1996:242) om domstolsärenden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 § Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen 1. ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning, 2. avvisat ett ombud eller ett biträde, 3. beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills vidare rörande saken, 4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne, 5. vid prövning enligt 3 kap. 3 § andra stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör, 5. vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör, 6. beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om någon annan liknande åtgärd, 7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon skall ersätta en kostnad för förfarandet, 8. beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet eller 7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon ska ersätta en kostnad för förfarandet, 8. beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet, eller 9. beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 3 kap. 8 § och 6 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 § För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras. För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §. 3 kap. 8 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda skäl föranleder annat. Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som 1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen, 1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, 2. är avsedd för privat bruk, eller 3. behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i andra stycket 3 och om förfarande enligt tredje stycket. 6 kap. 19 § En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksamheten avser tillhandahållande av 1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen, eller 1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller 2. tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består av a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till Internet, eller a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till internet, eller b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil nätanslutningspunkt. Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall medge undantag från kravet i första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall besluta om undantag från kravet i första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § Upptagning eller uppteckning av uppgifter som inhämtats enligt denna lag ska omgående förstöras om innehållet En upptagning eller uppteckning av uppgifter som har inhämtats enligt denna lag ska omgående förstöras om innehållet 1. berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamhet som avses i 1 §, 2. avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, 2. avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, 3. omfattar uppgifter i sådana meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare vilka skyddas enligt 27 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken, eller 4. avser uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla uppgifterna för syften som anges i 1 § andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket inom tre månader från tillgängliggörandet. Skyldigheten enligt första stycket gäller dock bara om 1. tillgängliggörandet haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 6 § eller 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen, eller 1. tillgängliggörandet har haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 3 eller 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, med undantag för när informationen tillhandahållits allmänheten av någon med utgivningsbevis för verksamheten enligt 1 kap. 5 § samma lag, eller 2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden. 2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 § Den som har näringsförbud får, trots förbudet, såsom enskild näringsidkare utöva sådan grundlagsskyddad rättighet som avses i - 2 kap. 1 § regeringsformen, - 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen. - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-04-18 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Erik Nymansson och Dag Mattsson Följdändringar till ändrade mediegrundlagar Enligt en lagrådsremiss den 29 mars 2018 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173), 3. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 4. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, 5. lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, 6. lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden, 7. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, 8. lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, 9. lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, 10. lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Maria Jonsson. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hellmark Knutsson, Bolund, Strandhäll, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Eneroth Föredragande: statsrådet M Johansson Regeringen beslutar proposition Följdändringar till ändrade mediegrundlagar