Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2017/18:283 Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner Skr. 2017/18:283 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 30 augusti 2018 Margot Wallström Morgan Johansson (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om det finns tydliga förutsättningar för att bidra till robusta samhällsfunktioner och om sådana åtgärder har vidtagits. Granskningen har varit inriktad mot livsmedels- och läkemedelsförsörjning. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att klargöra mål, krav och ansvar, att förtydliga de samordningsuppdrag som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har samt att säkerställa att samverkan fortsätter att utvecklas och att kunskaper tillvaratas. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och har vidtagit flertalet åtgärder. Försvarsberedningen lämnade i december 2017 delrapporten "Motståndskraft - Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025 (Ds 2017:66)". Regeringen har tillsatt tre utredningar som kopplar till de områden som granskats: utredningen om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar, utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt utredningen om näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel. Försvarsberedningens delrapport omfattar även andra förslag om åtgärder för utveckling av livsmedels- och läkemedelsförsörjning. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen inväntar också Försvarsberedningens slutrapport som kommer att utgöra grund för den planerade försvarspolitiska inriktningspropositionen för perioden 2021-2025. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med skrivelsen. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Riksrevisionens slutsatser 3 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 3.1 Klargöra mål, krav och ansvar 5 3.2 Förtydliga förväntningar på myndigheter med samordningsuppdrag 7 3.3 Säkerställa utveckling av samverkan samt att kunskaper tillvaratas och används systematiskt 10 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 94 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner med inriktning mot livsmedels- och läkemedelsförsörjning. Granskningen har resulterat i rapporten Livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner (RiR 2018:6). Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 15 mars 2018. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat huruvida det finns tydliga förutsättningar för, och vidtas åtgärder för, att bidra till robusta samhällsfunktioner. Granskningen har inriktats mot livsmedels- och läkemedelsförsörjning. Fokus i granskningen är försörjningen i händelse av en kris, men frågan om höjd beredskap har även beaktats. Granskningen omfattar både regeringens styrning och de åtgärder som ansvariga myndigheter genomfört. 2.1 Riksrevisionens slutsatser Riksrevisionen noterar att regeringen uttryckt ambitioner och vidtagit vissa åtgärder i syfte att stärka krisberedskapen och förutsättningarna för samhällsviktiga funktioner, men anser inte att det på ett tydligt sätt gett utslag i styrningen. Riksrevisionen ser det som positivt att regeringen gett Livsmedelsverket och Socialstyrelsen samordningsuppdrag och att uppdragen lett till vissa åtgärder av betydelse, men konstaterar att det finns oklarheter på systemnivå som påverkar förutsättningarna för myndigheterna. Exempelvis lyfter man fram att det inte finns någon fastställd definition av samhällsviktiga funktioner eller av sektorer och att olika former av ansvar delas mellan olika myndigheter avseende såväl livsmedels- som läkemedelsförsörjningen. Riksrevisionen konstaterar att det på både livsmedels- och läkemedelsområdet finns ett utvecklat system för säkerhetsfrågor, men att frågan om att säkerställa tillgång till livsmedel eller läkemedel i händelse av en krissituation har behandlats väldigt lite. Riksrevisionen anser vidare att det är oklart hur Livsmedelsverkets samordningsuppdrag förhåller sig till längre kriser och höjd beredskap. I sin granskning tar Riksrevisionen upp frågan om statliga beredskapslager och det faktum att Apoteket AB hade ett ansvar för läkemedelsförsörjning innan avregleringen. Riksrevisionen konstaterar att några kompenserande åtgärder för dessa förändringar avseende läkemedelsförsörjningen inte har vidtagits. Det är enligt Riksrevisionens bedömning oklart om regeringen genom förändringen avsåg att landstingen därmed förväntades ta ett större ansvar. Vad avser frågan om privat-offentlig samverkan anser Riksrevisionen att regeringen genom åren framhållit privata aktörers betydelse för samhällets säkerhet, men att det är oklart på vilket sätt privata aktörer förväntas ta ansvar när det gäller samhällsviktiga funktioner samt att det saknas målbilder som ger förutsättningar för arbetet med till exempel avtal. Riksrevisionen påtalar att de åtgärder som myndigheterna lyft fram som viktiga har finansierats med anslaget 2:4 Krisberedskap och inte inom ramen för myndigheternas ordinarie anslag. Socialstyrelsen har även pekat på att myndigheten har avstått från att genomföra behövliga åtgärder med hänvisning till otillräckliga resurser. Det finns inga återrapporteringskrav eller riktad finansiering kopplade till Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens samordningsuppdrag, något som Riksrevisionen bedömer försvårar möjligheten för myndigheterna att prioritera åtgärder kopplade till försörjningsaspekter i krisberedskapsarbetet. Riksrevisionen anser vidare att de ambitioner om att stärka viktiga samhällsfunktioner som regeringen uttryckt förutsätter styrning som innebär en rimlig tydlighet avseende ansvar och ambitionsnivåer. Riksrevisionen bedömer att avsaknaden av tydliga mål för livsmedels- och läkemedelsförsörjningen lämnar ett stort utrymme för tolkning hos Livsmedelsverket och Socialstyrelsen när det gäller att samordna kris- och beredskapsplaneringen. Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte vidtagit någon tydlig åtgärd med anledning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) förslag till resultatmål som togs fram på uppdrag av regeringen eller på annat sätt närmare konkretiserat sin styrning. Slutligen tar Riksrevisionen upp att det råder oklarheter gällande ansvarsförhållandena inom området. Riksrevisionen konstaterar att ansvaret för livsmedels- och läkemedelsförsörjning är fördelat på många olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Vidare menar Riksrevisionen att det inte finns några övergripande styrande mål eller krav för krisberedskap. Riksrevisionen bedömer att det finns en risk att åtgärder inom områdena försenas, eller inte vidtas, eftersom det varken är klarlagt vem som ska göra vad eller när åtgärderna ska vara genomförda. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen: * Klargöra mål, krav och ansvar. Det kan till exempel handla om att vidareutveckla och besluta om målsättningar. * Särskilt förtydliga vad man förväntar sig av de myndigheter som har samordningsansvar. Det kan ske genom att förtydliga utformningen av samordningsuppdragen eller genom att rikta särskilda återrapporteringskrav som rör det regeringen vill att samordningsfunktionen ska leva upp till. * Säkerställa att samverkan fortsätter att utvecklas och att de kunskaper som finns inom områdena tillvaratas och används systematiskt och samlat. Det kan till exempel ske genom riktade uppdrag till aktuella myndigheter inom området. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 3.1 Klargöra mål, krav och ansvar Riksrevisionen rekommenderar regeringen att klargöra mål, krav och ansvar, exempelvis genom att vidareutveckla och besluta om målsättningar. Denna rekommendation är nära förknippad med Riksrevisionens andra rekommendation om att förtydliga vissa myndigheters samordningsuppdrag som behandlas i stycke 3.2. Riksrevisionen bedömer att avsaknaden av tydliga mål för livsmedels- och läkemedelsförsörjningen lämnar ett stort utrymme för tolkning hos de berörda aktörerna. En av Riksrevisionens utgångspunkter är att de mål eller andra formuleringar som aktörerna ska utgå från bör vara så pass tydliga att de ger goda förutsättningar för handling och att det bör finnas en rimlig klarhet och konsistens i styrningen. Vidare utgår Riksrevisionen från att målen bör vara formulerade på så sätt att de går att följa upp. Regeringen instämmer på ett generellt plan i Riksrevisionens utgångspunkt vad avser målsättningar men vill samtidigt påminna om att Riksrevisionens granskning spänner över perioden 2008-2018. Den bild av det säkerhetspolitiska läget som råder i dag har inte varit gällande för större delen av perioden för granskningen. Det innebär att behovet och inriktningen på mål för statliga insatser har varierat över tid. Förutsättningarna för att definiera detaljerade mål varierar dessutom mellan olika samhällsområden. Krisberedskapen, liksom det civila försvaret, är komplexa verksamheter med många aktörer på olika nivåer i samhället. Ansvarsprincipen är rådande, dvs. att den som är ansvarig vid normala omständigheter även är det under en krissituation och vid höjd beredskap. God samverkan mellan berörda aktörer är dock avgörande för samhällets totala beredskap. Regeringen har beslutat om övergripande mål för krisberedskapen och riksdagen har beslutat om mål för det civila försvaret. Riksdagen har dessutom antagit mål för vår säkerhet. Utöver den övergripande inriktning som anges i de olika målen styrs myndigheternas beredskapsarbete av bl.a. författningsreglerade instruktioner, regleringsbrev och uppdrag. I regleringsbreven för 2018 har regeringen gett MSB och Försvarsmakten i uppdrag att, som stöd till bevakningsansvariga myndigheter, precisera gällande dimensionerande utgångspunkter för den planering för det civila försvaret som myndigheterna genomför enligt gällande författningsreglering. Arbetet ska ske inom ramen för regeringens planeringsanvisningar för civilt försvar respektive regeringens inriktning för Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmakten ska med stöd av MSB ge de bevakningsansvariga myndigheterna tillgång till relevanta delar av planeringen avseende väpnat angrepp. Detta är ett steg i riktning mot att skapa gemensamma planeringsförutsättningar för de myndigheter som har ansvar inom det civila försvaret, och inkluderar således bl.a. Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, MSB och Statens jordbruksverk. Försvarsberedningen har i sin delrapport Motståndskraft - Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025 (Ds 2017:66) lämnat förslag om inriktningen av totalförsvaret och utformningen av den civila verksamheten i totalförsvaret. En av de utgångspunkter som Försvarsberedningen har är att det civila försvaret ska planera för att under minst tre månader kunna möta och hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och vårt närområde som leder till allvarliga konsekvenser för samhällets funktionalitet. Delrapporten kommer tillsammans med Försvarsberedningens slutrapport att utgöra grund för kommande proposition om den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2021-2025. Delrapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet. Riksrevisionen lyfter fram att det finns oklarheter på systemnivå som påverkar förutsättningarna för aktörerna på området. Som exempel ges avsaknad av fastställda definitioner av sektorer och samhällsviktiga funktioner i lag och förordning samt att olika former av ansvar inom livsmedels- och läkemedelsområdet delas mellan olika myndigheter. Regeringen delar till viss del Riksrevisionens bedömningar och instämmer i rekommendationen om att ansvarsförhållanden bör förtydligas. Detta tas också upp i Försvarsberedningens delrapport. Mot denna bakgrund tillsatte regeringen den 16 augusti 2018 en utredning om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar (dir. 2018:79). Utredaren ska bl.a. analysera och lämna förslag på en struktur med statliga myndigheter indelade i sektorer och sektorsansvariga myndigheter samt på en ändamålsenlig geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå och hur dessa områden ska ledas. Vidare ska utredaren analysera och lämna förslag på en förtydligad ledningsförmåga för kommuner och landsting samt på hur MSB:s roll att verka för samordning kan utvecklas. Livsmedelsverket har under den granskade perioden arbetat mot generellt uppsatta mål inom ramen för krisberedskapen. Vidare har både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som bevakningsansvariga myndigheter identifierat risker och sårbarheter i enlighet med MBS:s föreskrifter samt redovisat hur de arbetar med dem utöver en mer övergripande rapportering i årsredovisningarna. Livsmedelsverket har under den granskade perioden fått betydande bidrag för utvecklingsprojekt från anslag 2:4 Krisberedskap som MSB fördelar och som bl.a. har möjliggjort kunskapsuppbyggnad avseende livsmedelsförsörjning. Sammantaget anser regeringen att styrningen med tillhörande återrapportering har motsvarat de krav och förväntningar som funnits under den period som Riksrevisionen har granskat. Regeringen bedömer att det finns krav på årlig återrapportering för de s.k. bevakningsansvariga myndigheterna och att den information som i det sammanhanget lämnats hittills har varit tillräcklig. Riksrevisionen lyfter i sin rapport viktiga aspekter av läkemedelslagring och -försörjning. Regeringen delar i stort Riksrevisionens iakttagelser och känner till de förbättringsområden som Riksrevisionen pekar på och arbetar kontinuerligt för att förbättra och stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att läkemedelsmarknaden är komplex med många led i processen från forskning till konsumtion och ett stort antal involverade aktörer. Regeringen instämmer också i Riksrevisionens bedömning att komplexiteten och de internationella aspekterna innebär svårigheter i styrning för enskilda länder. Ur ett beredskapsperspektiv pekar Riksrevisionen även på sårbarheter i form av distributionskedjans "just in time-system" med minskad lagerhållning som följd, både på livsmedelsområdet och på läkemedelsområdet. Regeringen instämmer även i dessa iakttagelser. Den svenska apoteksmarknaden omreglerades den 1 juli 2009. Innan dess styrdes Apoteket AB:s verksamhet av ett avtal med staten där det bl.a. framgick att Apoteket AB skulle ha den lager- och leveransberedskap som krävs för att tillgodose allmänhetens och vårdens berättigade krav. Vidare skulle Apoteket AB planera för att kunna anpassa verksamheten inför en förändrad säkerhetspolitisk situation samt åta sig att fullgöra uppgifter inom totalförsvarets läkemedelsförsörjning. Vid omregleringen ersattes det tidigare monopolet med ett system där den som får tillstånd av Läkemedelsverket får bedriva detaljhandel med de läkemedel och varor som tidigare omfattades av Apoteket AB:s ensamrätt. Samtidigt fråntogs Apoteket AB sitt ansvar för läkemedelsberedskap av den dåvarande regeringen, men ingen av de nuvarande apoteksaktörerna gavs något motsvarande ansvar. Värt att påpeka är dock att landstingen har ett ansvar att säkerställa tillgång till läkemedel inom slutenvården även under en kris, vilket också nämns i Riksrevisionens rapport. 3.2 Förtydliga förväntningar på myndigheter med samordningsuppdrag Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förtydliga vad man förväntar sig av de myndigheter som har samordningsansvar, exempelvis genom att förtydliga utformningen av samordningsuppdragen eller genom att rikta särskilda återrapporteringskrav som rör det regeringen vill att samordningsfunktionen ska leva upp till. Denna rekommendation överlappar till viss del den första rekommendationen om att tydliggöra ansvarsförhållanden, vilket behandlas i avsnitt 3.1. Som tidigare nämnts har regeringen tillsatt en utredning om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Utredaren ska bl.a. analysera och lämna förslag på en struktur med statliga myndigheter indelade i sektorer och sektorsansvariga myndigheter, vilket således syftar till att sätta ramarna för de strukturer som myndigheterna på området ska verka inom. Av propositionen Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251) framgår att det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 är att höja den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. För att samordna utvecklingen av totalförsvaret beslutade regeringen i december 2015 som uppföljning av riksdagens försvarsbeslut 2015 om planeringsanvisningar och uppdrag till berörda myndigheter. Planeringsanvisningar lämnades till de bevakningsansvariga myndigheterna enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, däribland Socialstyrelsen och Livsmedelsverket. Anvisningarna utgör en gemensam inriktning för myndigheterna och ställer krav på en årlig redovisning av åtgärder och uppnådda resultat. Myndigheter med samordningsuppdrag rapporterar i det sammanhanget om sin samordnande verksamhet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.4) stärkte regeringen det civila försvaret med cirka 430 miljoner kronor, totalt cirka 1,3 miljarder kronor fram till 2020. Det är den största satsningen sedan 1990-talet. För hälso- och sjukvårdsområdet tilldelas landstingen totalt 30 miljoner kronor och statliga myndigheter (Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten) får totalt 10 miljoner kronor. Livsmedelsområdet tilldelas totalt 40 miljoner kronor årligen, varav Livsmedelsverket får 10 miljoner kronor. Medlen ska för bl.a. användas för arbete med frågor som rör läkemedelsförsörjning och livsmedelsförsörjning. Vad avser livsmedelsförsörjningen pekar Riksrevisionen på att det är oklart hur Livsmedelsverkets samordningsuppdrag för livsmedelsförsörjning, som är begränsat till leden efter primärproduktionen, förhåller sig till längre kriser och höjd beredskap i enlighet med regeringens uppdrag till de bevakningsansvariga myndigheterna. Statens jordbruksverk är också s.k. bevakningsansvarig myndighet med primärproduktionen som sitt huvudsakliga ansvarsområde. Regeringens beslut i december 2015 om att de bevakningsansvariga myndigheterna ska återuppta planering för civilt försvar innebär att Jordbruksverket bl.a. tar fram underlag om primärproduktionens funktionalitet inför och vid höjd beredskap. Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt som också är bevakningsansvariga myndigheter, samarbetar i dessa frågor, vilket innebär att de i enlighet med förordningen om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, och förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap ska medverka i krisberedskap och i totalförsvaret. Riksrevisionen bedömer att det kan finnas skäl att se över Livsmedelsverkets samordningsuppdrag och regeringen instämmer, mot bakgrund av det nya säkerhetspolitiska läget, i att det kan finnas skäl att se över vissa delar av samordningsuppdraget. Riksrevisionen berör de privata aktörernas roll i samhällets krisberedskap. Det kan antas ligga i företagens egenintresse att ha motståndskraft mot oväntade störningar som kan hindra verksamheten på olika sätt i fredstid. Dock kan det finnas behov av stöd från de bevakningsansvariga myndigheternas sida för att uppnå den medvetenhet och kunskap som företagen behöver för att nå en rimlig motståndskraft mot bakgrund av det nya säkerhetspolitiska läget. Livsmedelsverket har sedan lång tid aktivt arbetat med krisberedskapsfrågor riktat till företagen i livsmedelssektorn. Sedan 2010 har Livsmedelsverket enligt sin instruktion, förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket, ett ansvar för nationell samordning angående kris- och beredskapsplanering av livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktionen. Arbetet har till stor del varit inriktat på att arbeta krisförebyggande genom framtagande av stödmaterial i form av handböcker, fallstudier m.m., riktat till livsmedelsföretag. Det har varit regeringens bedömning att ytterligare styrning av Livsmedelsverket i den delen inte har varit nödvändig under den granskade perioden, med hänsyn till myndighetens bemyndiganden. Det bör dock poängteras att analysen måste ses i ljuset av den dåvarande bedömningen av behovet av beredskap. Under större delen av perioden 2008-2018 har längre perioder av oförmåga från de privata aktörernas sida att förse befolkningen i landet med tillräckliga mängder livsmedel inte bedömts vara ett sannolikt scenario. När det gäller läkemedelsförsörjning vill regeringen framhålla att Socialstyrelsen har ett utpekat ansvar enligt förordningen (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen. Myndigheten ska enligt 9 § 1 medverka i krisberedskap och i totalförsvaret i enlighet med förordningen om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, samt förordningen om totalförsvar och höjd beredskap samt samordna och övervaka planläggningen av den civila hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap. Myndigheten ska vidare på regeringens uppdrag samordna förberedelserna för försörjningen med läkemedel och sjukvårdsmateriel inför höjd beredskap, för att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap. Regeringen ser dock ett behov av ytterligare förtydliganden av ansvar och roller inom hälso- och sjukvårdsberedskap generellt och beslutade därför den 9 augusti 2018 om direktiv till en utredning för att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap (dir. 2018:77). I uppdraget ingår att lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap långsiktigt bör utvecklas. Utredaren ska även säkerställa att det finns ett ändamålsenligt regelverk för dessa situationer, att tillgången till läkemedel och annan nödvändig sjukvårdsmateriel kan säkras samt vid behov förtydliga statens, landstingens och privata aktörers ansvar. Regeringen har identifierat behovet av att se över vilka myndigheter som ska vara bevakningsansvariga enligt förordningen om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att analysera och bedöma om myndigheter ska tillföras eller föras bort från förteckningen över samverkansområden och myndigheter med särskilt ansvar enligt 10 och 16 §§. E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket har samtidigt fått i uppdrag att analysera och redogöra för vilka uppgifter som skulle tillkomma om de blev bevakningsansvariga myndigheter i enlighet med samma förordning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2018. Regeringen menar sammantaget att det under perioden har funnits krav på myndigheterna att återrapportera sitt arbete och att det sedan 2015 finns förtydligade krav på återrapportering. 3.3 Säkerställa utveckling av samverkan samt att kunskaper tillvaratas och används systematiskt Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa en ökad samverkan, uppföljning och kunskapsinhämtning för att tillvarata de kunskaper som finns inom området på ett mer samlat och systematiskt sätt, exempelvis genom riktade uppdrag till aktuella myndigheter inom området. Riksrevisionen tar upp frågan om privat-offentlig samverkan och anser bl.a. att det är oklart på vilket sätt privata aktörer förväntas ta ansvar när det gäller samhällsviktiga funktioner då dessa inte omfattas av krisberedskapsförordningen. Riksrevisionens slutsats är att krisberedskapssystemets principer har en svag styrande effekt på privata aktörer. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Vad avser iakttagelserna om att privata aktörers roll behöver tydliggöras instämmer regeringen men konstaterar samtidigt att det i dagsläget finns författningar som reglerar privata aktörers skyldigheter vid höjd beredskap. Förutsättningarna för att reglera privata aktörers roll skiljer sig mellan olika sektorer. Privat-offentlig samverkan måste även ta sin grund i avtal. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 uttryckt att samarbete med privata aktörer behöver utvecklas. Vidare har länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att i arbetet med civilt försvar särskilt prioritera ett utvecklat samarbete med näringslivet. I sin delrapport diskuterar Försvarsberedningen bl.a. frågan om krigsviktiga företag. Mot denna bakgrund tillsatte regeringen den 5 juli 2018 en utredning om näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel (dir. 2018:64). Utredaren ska bl.a. lämna förslag på åtgärder för samverkansformer och effektiv planering mellan offentliga och privata aktörer i syfte att säkerställa totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap och då ytterst krig. Vad avser frågan om samverkan och uppföljning på ett övergripande plan beslutade regeringen den 16 augusti 2018 om ändring i förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i syfte att förtydliga myndighetens uppgift gällande civilt försvar. Ändringen innebär bl.a. att MSB:s uppdrag att stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar och särskilt verka för att aktörerna samordnar planeringen samt för att samordning sker i förhållande till det militära försvaret förtydligas. Vidare klargörs att MSB såväl områdesvis som på en övergripande samhällsnivå ska följa upp och utvärdera krisberedskap och civilt försvar samt bedöma om vidtagna åtgärder fått önskad effekt. På livsmedelsområdet pågår samverkansprojekt vilket också Riksrevisionen nämner, exempelvis den samrådsgrupp för krisberedskap av livsmedel (SKAL) som Livsmedelsverket initierat och som samlar aktörer från hela livsmedelskedjan. Andra exempel är Livsmedelsverkets stödjande verksamhet riktad till de regionala och lokala myndigheterna. Regeringen har vidtagit åtgärder avseende den övergripande hälso- och sjukvårdsberedskapen som också berör läkemedelsberedskapen. I april 2018 fick Socialstyrelsen i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med katastrofmedicinsk beredskap och planering för civilt försvar inom hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår bl.a. att göra en förstudie av landstingens behov av kunskapsunderlag på området samt att ta fram förslag till en nationell utbildnings- och övningsverksamhet. I de direktiv till utredning om hälso- och sjukvårdsberedskap som regeringen nyligen fattade beslut om ingår att se över landstingens, kommunernas, statens och privata aktörers ansvar samt att se över samverkan mellan landstingen och samarbete som landstingen har med andra aktörer inom beredskapssystemet. Utöver detta driver Socialstyrelsen tillsammans med Skåne läns landsting ett projekt om resursförstärkt läkemedelsförsörjning vid kris, höjd beredskap och då ytterst i krig i syfte att kartlägga läkemedelsförsörjningen i landet och lämna förslag på hur Sveriges tillgång till läkemedel vid kriser kan stärkas. Projektet, som beräknas avslutas i maj 2019, är inte en konsekvens av ett regeringsuppdrag utan ett initiativ som Socialstyrelsen tagit inom ramen för sitt samordningsuppdrag. Rapporten kommer att vara av stort intresse för regeringen och de utredningar som pågår på området. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har, som redan nämnts, vidtagit ett antal åtgärder som syftar till att förbättra vissa av de brister som Riksrevisionen har uppmärksammat både vad avser krisberedskap och civilt försvar på ett generellt plan och inom livsmedels- och läkemedelsområdet specifikt. Regeringen har tillsatt tre utredningar som har bäring på de områden som granskats: utredningen om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar den 16 augusti 2018, utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap den 9 augusti 2018 samt utredningen om näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel den 5 juli 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om ändring i förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i syfte att förtydliga myndighetens uppgift gällande civilt försvar. Regeringen gav också Socialstyrelsen i uppdrag den 12 april 2018 att stödja landstingen i deras arbete med katastrofmedicinsk beredskap och planering för civilt försvar inom hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår bl.a. att göra en förstudie av landstingens behov av kunskapsunderlag på området samt att ta fram förslag till en nationell utbildnings- och övningsverksamhet. Uppdraget har en övergripande inriktning på hälso- och sjukvårdsberedskap, som läkemedelsförsörjningen är en del av, och ska slutredovisas 1 juni 2020. I budgetpropositionen för 2018 stärkte regeringen det civila försvaret med cirka 430 miljoner kronor, totalt cirka 1,3 miljarder kronor fram till 2020. Medlen, som tillförs ansvariga myndigheter inom de aktuella områdena, ska bl.a. användas för arbete med frågor som rör läkemedelsförsörjning och livsmedelsförsörjning. I regleringsbreven för 2018 har regeringen gett MSB och Försvarsmakten i uppdrag att, som stöd till bevakningsansvariga myndigheter, precisera gällande dimensionerande utgångspunkter för den planering för det civila försvaret som myndigheterna genomför enligt gällande författningsreglering. Detta är ett steg i riktning mot att skapa planeringsförutsättningar för de myndigheter som har ett särskilt ansvar inom det civila försvaret, och inkluderar således bl.a. Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, MSB och Statens jordbruksverk. Vidare har de bevakningsansvariga myndigheterna fått en preciserad inriktning för arbetet med civilt försvar i regleringsbreven för 2018. Myndigheterna ska bl.a. prioritera planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster samt översyn av tillämpbarhet och eventuella behov av ändringar i författningar för totalförsvaret samt ansvarsförhållanden inom myndighetens ansvarsområde. Försvarsberedningens delrapport omfattar även förslag gällande åtgärder för utveckling av livsmedels- och läkemedelsförsörjning som har bäring på de frågor Riksrevisionens tar upp i sin granskning. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet och regeringen inväntar Försvarsberedningens slutrapport som kommer att utgöra grund för förslag till inriktning i den planerade försvarspolitiska inriktningspropositionen för perioden 2021-2025. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med denna skrivelse. Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Närvarande: statsrådet Wallström, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Hallengren, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Strandhäll, Fridolin, Eriksson, Linde, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet M Johansson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner