Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018 Regeringens skrivelse 2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2019 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2018. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Innehållsförteckning Tabellförteckning 8 Diagramförteckning 12 Sammanfattning 15 Inledning 21 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 27 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 27 1.2 Utgiftstaket för 2018 30 2 Utfallet för statens budget 35 2.1 Saldot i statens budget 2018 35 2.2 Inkomster i statens budget 2018 38 2.2.1 Prognosförutsättningar 38 2.2.2 Totala skatteintäkter 40 2.2.3 Övriga inkomster 45 2.3 Utgifter i statens budget 2018 51 2.4 Utfall per utgiftsområde 60 2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 61 2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 63 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 67 2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 69 2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 72 2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 73 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 77 1. Utgiftsområde 8 Migration 81 1. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 83 2. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 86 3. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 91 4. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 93 5. Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 96 6. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 98 7. Utgiftsområde 15 Studiestöd 103 2.4.8 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 105 2.4.9 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 111 2.4.10 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 114 2.4.11 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 117 2.4.12 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 119 2.4.13 Utgiftsområde 21 Energi 123 2.4.14 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 125 2.4.15 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 130 2.4.16 Utgiftsområde 24 Näringsliv 133 2.4.17 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 136 2.4.18 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 138 2.4.19 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 141 2.4.20 Förändring av anslagsbehållningar 142 2.4.21 Riksgäldskontorets nettoutlåning 143 2.4.22 Kassamässig korrigering 147 2.4.23 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 148 1. Underliggande saldo och engångseffekter 151 2.5 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 154 2.6 Beställningsbemyndiganden 160 2.7 Inomstatliga lån 161 2.8 Övriga krediter 161 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 165 3.1 Resultaträkning 165 3.2 Balansräkning 172 3.3 Finansieringsanalys 175 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 178 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning 178 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget 188 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget 188 3.5 Noter 190 3.5.1 Noter till resultaträkningen 190 3.5.2 Noter till balansräkningen 212 3.5.3 Noter till finansieringsanalysen 244 4 Utvecklingen av statsskulden 251 4.1 Definition av statsskulden 251 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid 252 4.3 Statsskuldens kostnader 254 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 259 5.1 Statliga garantier 259 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk 272 5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier 277 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 283 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen 283 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel 283 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll 284 6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande 284 6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel 286 6.2.1 Myndigheternas förvaltningsförklaringar 292 6.2.2 Uppskattad felnivå i EU-programmen 2015-2018 295 6.3 Redovisning av samtliga EU-medel 299 Bilagor Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 5 Tabellsamling Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2019 Tabellförteckning Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 28 Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2018, offentliga sektorns finanser 28 Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande 29 Tabell 1.4 Utgiftstaket 30 Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 30 Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå 31 Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2018 till utfallet för 2018 31 Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2018 36 Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget 36 Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2018 37 Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2017 och 2018 37 Tabell 2.5 Skattereformer 2018 i statens budget för 2018 och i propositionen Vårändringsbudget för 2018 38 Tabell 2.6 Antaganden i 2019 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2018 39 Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2018 39 Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredo-visningen för staten och slutligt utfall 2013-2016 40 Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2018 och 2017 41 Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning 45 Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt 45 Tabell 2.12 Rörelseöverskott 46 Tabell 2.13 Ränteinkomster 46 Tabell 2.14 Aktieutdelning m.m. 2018 och 2017 47 Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom 48 Tabell 2.16 Återbetalning av lån 48 Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster 48 Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter 49 Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU 49 Tabell 2.20 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 49 Tabell 2.21 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 50 Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2018 52 Tabell 2.23 Utfallet för statens budget för 2017-2018 54 Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2018 56 Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar för 2018 56 Tabell 2.26 Indragningar 2018 57 Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2018 58 Tabell 2.28 Icke medgivna överskridanden 2018 59 Tabell 2.29 UO 1 Anslag 61 Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden 62 Tabell 2.31 UO 1 Garantier 62 Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån 62 Tabell 2.33 UO 2 Anslag 63 Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden 63 Tabell 2.35 UO 2 Utlåning 64 Tabell 2.36 UO 2 Garantier 64 Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån 64 Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter 65 Tabell 2.39 UO 3 Anslag 67 Tabell 2.40 UO 4 Anslag 69 Tabell 2.41 UO 4 Beställningsbemyndiganden 70 Tabell 2.42 UO 5 Anslag 72 Tabell 2.43 UO 5 Beställningsbemyndiganden 72 Tabell 2.44 UO 6 Anslag 73 Tabell 2.45 UO 6 Beställningsbemyndiganden 74 Tabell 2.46 UO 6 Garantier 74 Tabell 2.47 UO 6 Inomstatliga lån 74 Tabell 2.48 UO 6 Övriga krediter 75 Tabell 2.49 UO 7 Anslag 77 Tabell 2.50 Utfall för bistånd 2008-2018 78 Tabell 2.51 Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i bistånds- ramen 79 Tabell 2.52 UO 7 Beställningsbemyndiganden 79 Tabell 2.53 UO 7 Garantier 80 Tabell 2.54 UO 7 Övriga krediter 80 Tabell 2.55 UO 8 Anslag 81 Tabell 2.56 Asylsökande m.m. 2018 82 Tabell 2.57 UO 9 Anslag 83 Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden 85 Tabell 2.59 UO 9 Inkomststatliga lån 85 Tabell 2.60 UO 10 Anslag 86 Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjuktal 87 Tabell 2.62 Ohälsomått 88 Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden 89 Tabell 2.64 Övriga krediter 89 Tabell 2.65 UO 11 Anslag 91 Tabell 2.66 Övriga krediter 92 Tabell 2.67 UO 12 Anslag 93 Tabell 2.68 UO 13 Anslag 96 Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. 2018 97 Tabell 2.70 Beställningsbemyndiganden 97 Tabell 2.71 UO 14 Anslag 98 Tabell 2.72 Arbetslöshet 99 Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser 100 Tabell 2.74 UO 14 Beställningsbemyndiganden 101 Tabell 2.75 UO 15 Anslag 103 Tabell 2.76 UO 15 Beställningsbemyndiganden 104 Tabell 2.77 UO 15 Utlåning 104 Tabell 2.78 UO 16 Anslag 105 Tabell 2.79 UO 16 Beställningsbemyndiganden 107 Tabell 2.80 UO 16 Garantier 108 Tabell 2.81 UO 17 Anslag 111 Tabell 2.82 UO 17 Beställningsbemyndiganden 112 Tabell 2.83 UO 17 Utlåning 113 Tabell 2.84 UO 18 Anslag 114 Tabell 2.85 UO 18 Beställningsbemyndiganden 116 Tabell 2.86 UO 18 Garantier 116 Tabell 2.87 UO 19 Anslag 117 Tabell 2.88 UO 19 Beställningsbemyndiganden 117 Tabell 2.89 UO 20 Anslag 119 Tabell 2.90 UO 20 Beställningsbemyndiganden 121 Tabell 2.91 UO 21 Anslag 123 Tabell 2.92 UO 21 Beställningsbemyndiganden 123 Tabell 2.93 UO 21 Utlåning 124 Tabell 2.94 UO 21 Inomstatliga lån 124 Tabell 2.95 UO 22 Anslag 125 Tabell 2.96 Utveckling av statens transportinfrastruktur 126 Tabell 2.97 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 127 Tabell 2.98 UO 22 Beställningsbemyndiganden 127 Tabell 2.99 UO 22 Utlåning 128 Tabell 2.100 UO 22 Garantier 128 Tabell 2.101 UO 22 Inomstatliga lån 129 Tabell 2.102 UO 23 Anslag 130 Tabell 2.103 UO 23 Beställningsbemyndiganden 131 Tabell 2.104 UO 23 Övriga krediter 132 Tabell 2.105 UO 24 Anslag 133 Tabell 2.106 UO 24 Beställningsbemyndiganden 134 Tabell 2.107 UO 24 Utlåning 134 Tabell 2.108 UO 24 Garantier 134 Tabell 2.109 UO 25 Anslag 136 Tabell 2.110 UO 26 Anslag 138 Tabell 2.111 Räntor och valutakurser 2014-2018 årsgenomsnitt 138 Tabell 2.112 Räntor på statsskulden 2014-2018, fördelning på anslagets komponenter 139 Tabell 2.113 UO 27 Anslag 141 Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar 2014-2018 142 Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslags- krediter över 1 000 miljoner kronor 143 Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2018 144 Tabell 2.117 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton 145 Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret 146 Tabell 2.119 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret 146 Tabell 2.120 Kassamässig korrigering 147 Tabell 2.121 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 150 Tabell 2.122 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och under- liggande saldo åren 2014-2018 152 Tabell 2.123 Vissa större engångsposters påverkan på statens budget 2018 och 2017 153 Tabell 2.124 Realekonomisk fördelning av statens budget 2017-2018 155 Tabell 2.125 Beställningsbemyndiganden 2018 160 Tabell 2.126 Inomstatliga lån 161 Tabell 2.127 Övriga krediter i Riksgäldskontoret 161 Tabell 3.1 Resultaträkning 166 Tabell 3.2 Balansräkning 172 Tabell 3.3 Finansieringsanalys 176 Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2018 177 Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget 189 Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2018 251 Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2018 252 Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning 253 Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor 253 Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader 255 Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31 261 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2018-12-31 263 Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2018-12-31 268 Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31 269 Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31 270 Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten 271 Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2018 271 Tabell 5.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2018 272 Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2018-12-31 274 Tabell 5.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori 2018-12-31 275 Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i låneverksamheten 2018-12-31 277 Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2018 277 Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2018 277 Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater 2018-12-31 278 Tabell 6.1 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007-2013 287 Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014-2020 287 Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2007-2013 288 Tabell 6.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014-2020 288 Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2007-2013 (exkl. TEN-bidrag) 289 Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014-2020 (exkl. TEN-bidrag) 290 Tabell 6.7 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2015-2018) 296 Tabell 6.8 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) 301 Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014-2020 302 Diagramförteckning Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo 151 Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade 154 Diagram 3.1 Statens intäkter 166 Diagram 3.2 Statens kostnader 167 Diagram 3.3 Transfereringar per sektor 167 Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2014-2018 261 Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2014- 272 Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust 273 Sammanfattning Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2018 Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett överskott som uppgick till 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Jämfört med 2017 försvagades det finansiella sparandet med ca 30 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,8 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 80 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört med 2017. Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 106 miljarder kronor. Jämfört med 2017 försämrades resultatet med 24 miljarder kronor. Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor till 1 197 miljarder kronor vid utgången av 2018. Som andel av BNP minskade statsskulden från 27,6 procent 2017 till 25,0 procent 2018. I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2018 jämfört med 2017. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor 2018 Procent av BNP1 2017 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 32 0,7 65 1,4 Statens budgetsaldo 80 1,7 62 1,4 Utgiftstak 1 337 27,9 1 274 27,8 Takbegränsade utgifter 1 282 26,8 1 229 26,8 Statens nettoförmögenhet -18 -0,4 -114 -2,5 Statsskuld 1 197 25,0 1 265 27,6 Årets överskott i resultaträkningen 106 2,2 131 2,9 Utlåning3 466 9,7 438 9,6 Garantiåtaganden4 2 658 55,5 2 046 44,7 1 Prel. BNP för 2018 uppgår till 4 791 miljarder kronor (löpande priser). 2 Rev. BNP för 2017 uppgår till 4 579 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade. Den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2018 2017 Inkomster 2 370 2 280 Skatter och avgifter 2 093 2 025 Övriga inkomster 277 255 Utgifter 2 338 2 215 Finansiellt sparande 32 65 Varav staten 61 75 Varav ålderspensionssystemet 6 0 Varav kommunala sektorn -35 -10 Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett överskott som uppgick till ca 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2017 försvagades den offentliga sektorns finansiella sparande 2018 med ca 30 miljarder kronor. Regeringen anser att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2018 låg i linje med överskottsmålet. Utgiftstaket för staten Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2018 2017 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 332 1 210 Tekniska justeringar 5 12 Finanspolitiskt motiverad ändring 52 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 337 1 274 Takbegränsade utgifter 1 282 1 229 Budgeteringsmarginal 55 45 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 4,3 3,6 Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2018 uppgick till 1 337 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 282 miljarder kronor, dvs. 55 miljarder kronor lägre än fastställt tak. Utfallet för statens budget Utfallet för statens budget Miljarder kronor Statens budget 20181 2018 2017 Totala inkomster 1 043 1 072 1 001 Statens skatteinkomster 1 085 1 120 1 050 Övriga inkomster -42 -48 -49 Totala utgifter m.m. 999 992 940 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 989 975 930 Statsskuldsräntor m.m. 11 14 11 Förändring av anslagsbehållningar -8 Riksgäldskontorets nettoutlåning 7 2 -3 Kassamässig korrigering 0 2 2 Budgetsaldo 44 80 62 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2017. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev 1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst inkomsterna från skatt på kapital och periodiseringar som blivit högre. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än enligt den av riksdagen beslutade budgeten. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom gjordes under 2018 och att kompensationen för mervärdesskatt till kommunerna blev högre. Utgifterna i statens budget uppgick till 992 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 18 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 24 miljarder kronor lägre. Statens budgetsaldo blev därmed 80 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 36 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet och 18 miljarder kronor högre än 2017. Resultaträkning Resultaträkning Miljarder kronor 2018 2017 Intäkter Skatteintäkter 1 363 1 317 Övriga intäkter 117 114 Summa intäkter 1 480 1 431 Kostnader Transfereringar m.m. -1 112 -1 064 Statens egen verksamhet -280 -263 Summa kostnader -1 392 -1 327 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 33 33 Finansiella intäkter och kostnader, netto -14 -5 Årets överskott 106 131 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 106 miljarder kronor och innebär en försämring med 24 miljarder kronor jämfört med 2017. Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 1 363 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 112 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 48 miljarder kronor jämfört med 2017. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 280 miljarder kronor. Det är en ökning med 16 miljarder kronor jämfört med 2017. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 33 miljarder kronor och är oförändrat jämfört med 2017. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till knappt -14 miljarder kronor, vilket är en försämring med 8 miljarder kronor jämfört med 2017. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 20 miljarder kronor, vilket är en försämring med 9 miljarder kronor jämfört med 2017. Balansräkning Balansräkning Miljarder kronor 2018 2017 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 9 Materiella anläggningstillgångar 593 572 Finansiella anläggningstillgångar 405 383 Utlåning 466 438 Varulager m.m. 3 3 Fordringar 171 139 Periodavgränsningsposter 282 283 Kortfristiga placeringar 46 90 Kassa och bank 9 10 Summa tillgångar 1 984 1 925 Kapital och skulder Nettoförmögenhet -18 -114 Fonder 192 179 Avsättning för pensioner m.m. 306 286 Statsskulden 1 197 1 265 Skulder m.m. 220 223 Periodavgränsningsposter 87 85 Summa kapital och skulder 1 984 1 925 Garantiförbindelser 4 4 Övriga ansvarsförbindelser 53 42 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -18 miljarder kronor vid utgången av 2018. I förhållande till 2017 förbättrades nettoförmögenheten med 96 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade med 68 miljarder kronor till 1 197 miljarder kronor vid utgången av 2018. Lån i svenska kronor minskade med 69 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 1 miljard kronor. Statliga garantier Statliga garantiåtaganden Miljarder kronor 2018 2017 Insättningsgarantin 2 280 1 689 Investerarskyddet Kreditgarantier 224 210 Garantier om tillförsel av kapital 146 138 Pensionsgarantier 8 8 Totalt 2 658 2 046 Statliga garantiåtaganden ökade med 612 miljarder kronor jämfört med 2017 och uppgick till 2 658 miljarder kronor vid utgången av 2018. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 55,5 procent. Insättningsgarantin uppgick till 2 280 miljarder kronor, vilket är en ökning med 591 miljarder kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras i huvudsak av Nordeas filialisering av nordiska dotterbolag. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 224 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 14 miljarder kronor i förhållande till 2017. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 146 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med 2017. Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin. Statlig utlåning Statens utlåning Miljarder kronor Lån/ändamål 2018 2017 Lån till Riksbanken 259 238 CSN:s utlåning 199 192 Övriga lån 8 8 Summa 466 438 Statens utlåning uppgick till 466 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvuddelen av statens utlåning. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande: Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Miljarder kronor 2018 2017 Betalningar till EU 35 24 Betalningar från EU 12 10 Nettoflöde från statens budget till EU 23 14 Sveriges avgift till EU uppgick till 35 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 23 miljarder kronor, vilket är en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med 2017. Avgiften till EU ökade med 11 miljarder kronor jämfört med 2017. Det beror på att mervärdesskattebaserade och BNI-baserade avgifter 2017 nedsattes retroaktivt för 2014-2016. Inledning Inledning Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen för staten 2018 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2018 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2018 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2017. Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2018 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2018, dels med utfallet för 2017. Ekonomistyrningsverket och Riksgälds-kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2019/00590/BATOT). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2018 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2018 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 225 myndigheters årsredovisningar för 2018. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Myndigheten uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. För 2018 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande 20 myndigheter: Bokföringsnämnden, E-hälsomyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Folke Bernadotteakademin, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Göteborgs universitet, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Moderna museet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nationalmuseum, Patent- och registreringsverket, Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens jordbruksverk, Strålsäkerhetsmyndigheten, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll samt Trafikverket. Av myndigheterna har 14 fått en revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2014-2018. Antalet har varierat något under perioden med en ökning för 2018. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten. Antal modifierade revisionsberättelser 2014-2018 2014 2015 2016 2017 2018 Summa 15 13 15 13 20 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20). Från och med 2019 ändras nivån på överskottsmålet till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Uppföljningen av det finansiella sparandet förstärks och ramverket kompletteras med ett skuldankare enligt den överenskommelse som nåddes i samband med Överskottsmålskommitténs arbete (prop. 2016/17:100, bet. 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349 och prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 20174/18:54). Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finans-politiken skulle då förstärka konjunktur-försvagningen i stället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas (NR) definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företags-sektorn. Det finansiella sparandet 2018 Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett överskott och det finansiella sparandet uppgick till ca 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2017 försvagades det finansiella sparandet 2018 med ca 30 miljarder kronor (se tabell 1.2). Försvagningen kan hänföras både till staten och kommunsektorn. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett överskott på 42 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således ca 10 miljarder kronor lägre än beräknat. Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor om annat inte anges 2018 Beslutad budget 2018 utfall Utfall - beslutad budget 2017 utfall Inkomster 2 358 2 370 13 2 280 Skatter och avgifter 2 091 2 093 2 2 025 Kapitalinkomster 70 75 5 64 Övriga inkomster 197 202 5 191 Utgifter 2 315 2 338 23 2 215 Transfereringar 1 829 826 -3 786 Konsumtion 1 247 1 252 5 1 196 Räntor 2 29 32 4 29 Investeringar 210 227 17 205 Finansiellt sparande 42 32 -10 65 procent av BNP 0,9 0,7 -0,2 1,4 Stat 57 61 4 75 Ålderspensionssystem 0 6 6 0 Kommunsektor -15 -35 -20 -10 1 Inklusive ofördelade utgifter. 2 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Jämfört med utfallet 2018 underskattades inkomsterna enligt NR med ca 13 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2018. Inkomster från skatter blev något högre än förväntat, det är framför allt bolagsskatterna som blev högre. Kapitalinkomsterna blev ca 5 miljarder kronor högre än förväntat. Främst var det räntebetalningar och utdelningar till ålderspensionssystemet som blev högre än prognostiserat. Bland övriga inkomster blev transfereringar från den privata sektorn och utlandet sektorer till staten och kommunsektorn högre än beräknat. Slutligen blev även den bruttoförda posten kapitalförslitning högre än beräknat (denna post redovisas både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral för det finansiella sparandet). Även utgifterna underskattades, och avvikelsen uppgick till ca 23 miljarder kronor. I huvudsak var det investeringarna som underskattades i budgetpropositionen för 2018. Likaså blev konsumtionsutgifterna samt räntebetalningarna högre än beräknat. Underskattningen av räntebetalningarna beror bl.a. på att definitionen av hur ränteutgifter ska redovisas har ändrats i NR. I den tidigare redovisningen har vid återköp av obligationer kvarvarande bokförd över- eller underkurs påverkat utgiftsräntorna för hela den återstående löptiden vid tidpunkten för återköpet. Enligt den nya redovisningen påverkar dessa återköp inte ränteutgifterna vid beräkningen av det finansiella sparandet. Sammantaget medför detta att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2018 överskattades med ca 10 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2018. Vad gäller de enskilda sektorerna svarade kommunsektorn för överskattningen av det finansiella sparandet medan sparandet i både staten och ålderspensionssystemet underskattades något. Åtgärder i form av tidigare- eller senareläggning av utgifter samt ändringsbeslut i vår- resp. höständringsbudgetarna medförde totalt en försvagning av det finansiella sparandet på ca 13 miljarder kronor. Det är 5 miljarder kronor lägre än utgiftseffekten på statens budget som summerar till 18 miljarder kronor. Detta beror framför allt på att de ändringar som omfattade Migrationsverkets utbetalningar endast rör betalningsflöden till kommuner, och att denna effekt periodiseras i NR. Inte heller de utgiftsökningar som rör ersättningar från EU påverkade den offentliga sektorns finansiella sparande. Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2018, offentliga sektorns finanser Miljarder kronor Beslutad budget Ändrings-budget Utfall Skillnad mot beslutad budget Inkomster 2 358 0 2 370 13 Utgifter 2 315 18 2 338 23 Finansiellt sparande 42 13 32 -10 Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat och kommunsektor, dels annorlunda redovisning enligt NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är transparent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Det nya ramverket för finanspolitiken tillämpas fr.o.m. 2019. För 2018 används därför de uppföljningsmetoder som angavs i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). Regeringen använder ett antal indikatorer för att följa upp måluppfyllelsen. För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2009-2018. Syftet med denna Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP om inte annat anges 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Finansiellt sparande -0,7 0,0 -0,2 -1,0 -1,4 -1,6 0,0 1,0 1,4 0,7 Varav staten -0,7 -0,4 -0,4 -1,0 -1,1 -1,2 0,2 1,5 1,6 1,3 Varav ålderspensionssystemet 0,2 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 Varav kommunala sektorn -0,2 0,2 -0,3 -0,2 -0,1 -0,4 -0,3 -0,6 -0,2 -0,7 Bakåtblickande tioårssnitt 1,1 0,8 0,6 0,6 0,6 0,4 0,3 0,1 0,0 -0,2 Strukturellt sparande1 1,4 0,9 0,4 0,3 -0,5 -0,5 -0,1 0,4 0,7 0,1 BNP-gap2 -5,4 -1,4 -0,3 -1,9 -2,6 -2,0 -0,1 0,3 0,6 1,2 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014-2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. bakåtblickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden. För att beakta vilken påverkan konjunkturläget har på den offentliga sektorns finansiella sparande använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall. Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2018 Såväl det finansiella sparandet som det strukturella sparandet försämrades mellan 2009 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från -0,7 till -1,2 procent av BNP och sparandet i kommunsektorn som minskade något. Sedan 2014 har sparandet förstärkts. Det största bidraget härrör från staten där sparandet mellan 2014 och 2018 förstärktes med 2,5 procent av BNP och uppgick 2018 till 1,3 procent av BNP. Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2009-2018 (bakåtblickande tioårssnitt) uppgick till -0,2 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,2 procent av BNP i genomsnitt. Sparandet i kommunsektorn uppgick till -0,3 procent av BNP i genomsnitt. Sparandet i staten var i genomsnitt i balans över tidsperioden. Samtidigt var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP-gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till - 1,2 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Det strukturella sparandet försvagades mellan 2017 och 2018. Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2009-2018 låg under målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. Det strukturella sparandet försvagades mellan 2017 och 2018, men regeringen anser att den finanspolitiska inriktningen från 2018 och framåt innebär en lämplig övergång till det nya överskottsmålet på en tredjedels procent av BNP. Regeringen anser att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2018 låg i linje med överskottsmålet. 1.2 Utgiftstaket för 2018 Tabell 1.4 Utgiftstaket Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 Tekniska justeringar 0 6 13 10 2 4 2 7 12 5 Reella justeringar1 33 41 52 Utgiftstak, slutligt fastställt 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 Takbegränsade utgifter 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 Budgeteringsmarginal 24 38 74 62 28 11 23 31 45 55 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997-2007 se Årsredovisning för staten 2009. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned-perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1-25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen. Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2018 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 282,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 54,7 miljarder kronor (se tabell 1.5). Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor SB 20181 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Utgifter exkl. statsskuldsräntor2 980,7 974,9 -5,8 930,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 308,7 307,4 -1,3 299,1 Takbegränsade utgifter 1 289,4 1 282,3 -7,1 1 229,3 Budgeteringsmarginal 47,6 54,7 7,1 44,7 Utgiftstak 1 337 1 337 1 274 1 Den av riksdagen i december 2017 fastställda budgeten för 2018, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2018. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. De takbegränsade utgifterna blev 7,1 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2018. Det är i första hand på statens budgets utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 307,4 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än enligt beräkningen i budgeten för 2018. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag. Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2018 fastställdes av riksdagen i december 2015 till 1 332 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl. Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Miljarder kronor 2018 Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2016 1 332 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18 Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag -0,31 PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering 0,31 Ny nivå i budgetpropositionen för 2017 1 332 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 4,39 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,19 Ny nivå i budgetpropositionen för 2018 1 337 Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2019 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,02 Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1 1 337 Slutligt utgiftstak 1 337 Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2018 höjts med 5 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flera av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket. Budgeteringsmarginalens användning Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2018, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2018 i december 2015, fördelar sig på budget-effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2018 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2018 fastställdes. Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2018 till utfallet för 2018 Miljarder kronor 2018 Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1 58,7 Reformer -54,3 Reviderad pris- och löneomräkning -1,0 Övriga makroekonomiska förändringar 14,7 Volymförändringar 19,3 Övrigt2 17,3 Total förändring av budgeteringsmarginalen -4,0 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2018 54,7 1 Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2018 uppgick budgeteringsmarginalen till 58,7 miljarder kronor. I utfallet för 2018 uppgick marginalen till 54,7 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 4,0 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2018 fastställdes. Sammantaget har 54,3 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I budgetpropositionen för 2017 föreslog regeringen bl.a. höjda statsbidrag till kommuner (prop. 2016/17:1). I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen bl.a. förstärkningar av resurserna till Polismyndigheten och försvaret, ett flertal åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet, en höjning av barnbidraget samt en utökning av antalet utbildningsplatser och möjlighet till studiemedel för dessa (prop. 2017/18:1). Reviderade bedömningar av de makro-ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 14,7 miljarder kronor större. Bland annat har utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av stats-budgeten blivit ca 9 miljarder kronor lägre till följd av att inkomstindex successivt har reviderats ned. Vidare har utgifterna inom arbetsmarknadsområdet blivit lägre, bl.a. till följd av att färre personer ingått i arbetsmarknadspolitiska program och i subventionerade anställningar än vad som låg till grund för utgiftsberäkningarna för 2018 när utgiftstaket fastställdes. Reviderade bedömningar av volymen i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,3 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning har i prognoserna för 2018 successivt bedömts vara mindre. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2018 till 224 000, vilket är 16 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2016. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet ersättningstagare mindre 2018 än vad som bedömdes vid framtagandet av budgetpropositionen för 2016. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ca 17 miljarder kronor lägre för 2018 än i budgetpropositionen för 2016 till följd av volymförändringar. Antalet personer med assistansersättning under 2018 var ca 11 procent mindre än vad som bedömdes för 2018 i budgetpropositionen för 2016, vilket är en bidragande orsak till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 4 miljarder kronor lägre för 2018 till följd av volymförändringar. Däremot blev de volymrelaterade utgifterna för migration och etablering på utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering sammantaget högre. Det beror på att fler personer var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 2018 än vad som bedömdes när utgiftstaket fastställdes. De högre utgifterna på utgiftsområde 8 Migration motverkades dock delvis av att antalet nyanlända som kommunerna får ersättning för av staten, inklusive deltagande i etableringsåtgärder, var färre 2018 än vad som ursprungligen bedömdes, vilket medförde att utgifterna på utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering sammantaget blev lägre. Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regel-ändringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 17,3 miljarder kronor större. Utfallet för 2018 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2018. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 8, 12, 14, 15, 16, 18, 23 och 27. 2 Utfallet för statens budget 2 Utfallet för statens budget I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen. Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel. Med statens budget avses den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2018 (bet. 2017/18:FiU10). Med totalt anvisade medel avses däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner: - Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435), - Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358), - Extra ändringsbudget för 2018 - Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018 (prop. 2017/18:301, bet. 2018/19:FiU8, rskr. 2018/19:8), och - Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11, rskr. 2018/19:63). En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. 2.1 Saldot i statens budget 2018 Saldot i statens budget 2018 blev 80 miljarder kronor 2018 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 44 miljarder kronor. Saldot blev således 36 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 29 miljarder kronor högre och utgifterna blev 7 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2018 Miljoner kronor Statens budget Ändrings-budget Utfall 2018 Skillnad mot Statens budget Totala inkomster 1 042 901 1 072 106 29 204 Statens skatteinkomster 1 085 230 1 119 945 34 716 Övriga inkomster -42 328 -47 840 -5 511 Totala utgifter m.m. 998 584 17 916 992 056 -6 528 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 989 160 15 611 974 924 -14 235 Statsskuldsräntor m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247 Förändring av anslagsbehållningar -8 479 8 479 Riksgäldskontorets nettoutlåning 6 548 1 978 -4 571 Kassamässig korrigering 0 1 552 1 552 Budgetsaldo 44 317 80 049 35 732 Statens skatteinkomster blev 35 miljarder kronor högre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev 1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen beror främst på att inkomsterna från skatt på kapital blev högre än beräknat, och att periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på skattekonto och debiterade skatter, blev större än beräknat. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2018. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom genomfördes under 2018 och att kompensationen för mervärdeskatt till kommunerna blev högre än beräknat. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. med skillnader som överstiger 1 miljard kronor mellan statens budget och utfallet. Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Utfall Skillnad mot statens budget 8 Migration 15 748 6 540 19 624 3 875 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 615 62 99 681 -2 934 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 25 600 604 22 217 -3 383 15 Studiestöd 24 353 128 21 118 -3 234 16 Utbildning och universitetsforskning 77 966 145 76 002 -1 964 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 952 110 4 616 -2 336 26 Statsskuldsräntor m.m. 11 355 2 305 13 603 2 247 27 Avgiften till Europeiska unionen 39 511 34 960 -4 551 Riksgäldskontorets nettoutlåning 6 548 1 978 -4 571 Kassamässig korrigering 0 1 552 1 552 Övriga utgifter 687 936 8 023 696 707 8 771 Summa utgifter m.m. i statens budget 998 584 17 916 992 056 -6 528 Utgifterna blev lägre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 992 miljarder kronor. Det är nästan 7 miljarder kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och drygt 24 miljarder kronor (2,4 procent) lägre än totalt anvisade medel. För 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdena 8 Migration och 26 Statsskuldsräntor blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för statens budget 2018 jämfört med 2017 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2018 och 2017. Utfallet för statens budget visar för 2018 ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor högre än för 2017. Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2018 Miljoner kronor Utfall 2018 Utfall 2017 Skillnad mot 2017 Totala inkomster 1 072 106 1 001 394 70 712 Statens skatteinkomster 1 119 945 1 050 134 69 811 Övriga inkomster -47 840 -48 740 900 Totala utgifter m.m. 992 056 939 619 52 438 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 974 924 930 181 44 744 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 Kassamässig korrigering 1 552 1 814 -263 Budgetsaldo 80 049 61 775 18 274 Statens inkomster ökade 2018 med 71 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens skatteinkomster ökade med 70 miljarder kronor (7 procent) och övriga inkomster med knappt 1 miljard kronor. De högre skatteinkomsterna beror på att statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2018, beräknas ha ökat med 42 miljarder kronor (4 procent). Det beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör att skatterna blir inkomstmässiga, ökade med knappt 28 miljarder kronor. De högre periodiseringarna förklaras framför allt av att uppbördsförskjutningar för hushållen ökat, dvs. skillnader mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Ökningen av övriga inkomster förklaras främst av att utdelningarna från statens aktier ökade. Utgifterna ökade med 5,5 procent Utgifterna i statens budget ökade med 52 miljarder kronor (5,5 procent) mellan 2017 och 2018. Utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 11 miljarder kronor. Det beror framför allt på många olika satsningar inom vården, men även på att assistansersättningen blev högre på grund av betalningsförskjutningar. Antalet personer som fick assistansersättning minskade dock 2018. Avgiften till Europeiska unionen ökade med 11 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på att utfallet för 2017 var ovanligt lågt eftersom EU återbetalade tidigare inbetalda avgifter under detta år. År 2018 var det främst den avgift som baseras på BNI som blev högre än 2017. Utgifterna för ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med knappt 7 miljarder kronor. Det allmänna barnbidraget höjdes under 2018, vilket bidrog till en ökning av utgifterna med drygt 4 miljarder kronor. Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2017 och 2018. Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2017 och 2018 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2018 Utfall 2017 Skillnad mot 2017 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53 487 50 383 3 104 7 Internationellt bistånd 42 813 36 707 6 107 8 Migration 19 624 40 034 -20 410 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 418 67 411 11 007 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99 681 101 868 -2 187 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95 208 88 660 6 548 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 71 559 2 302 16 Utbildning och universitetsforskning 76 002 71 098 4 904 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 7 780 2 658 22 Kommunikationer 56 594 53 223 3 371 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 597 17 225 2 372 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 105 566 5 843 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 10 736 Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 Övriga utgifter 204 383 196 256 8 127 Summa utgifter m.m. i statens budget 992 056 939 619 52 438 2.2 Inkomster i statens budget 2018 I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2018 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till betydande del utgörs av prognoser och blir definitiva först i april två år efter budgetårets utgång. Detta gäller exempelvis de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. 2.2.1 Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2018 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 7,8 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2018 innehöll reformer som enbart påverkade marginellt, se tabell 2.5. Tabell 2.5 Skattereformer 2018 i statens budget för 2018 och i propositionen Vårändringsbudget för 2018 Miljarder kronor Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna SB18 VÄB18 Totalt Skatt på arbete -9,2 -9,2 Skatt på kapital 0,7 0,0 0,7 Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,6 0,6 Övriga skatter 0,1 0,1 Summa skattebeslut -7,8 0,0 -7,9 De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om för 2018 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. Den största regeländringen som påverkar inkomster från skatt på arbete 2018 är sänkt skatt för personer över 65 år. Skatt på konsumtion påverkades av flest regeländringar, men effekterna var ganska små och tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring som påverkade skatt på konsumtion var införandet av flygskatten. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I Tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2019 års ekonomiska Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2018. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin som 2018 blev 0,6 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2018. Konsumentprisindex (KPI) påverkar normalt skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av detta index. Om lönerna ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentenheter hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2018 blev KPI något högre än väntat, 2,1 procent i stället för 1,8 procent. Det medförde att en något lägre andel av inkomsterna hamnade över skiktgränserna än vad som prognostiserats i statens budget för 2018. KPI används även till att omräkna bl.a. skattesatserna för skatt på energi. Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2018 blev 0,2 procentenheter starkare än vad som förväntades i statens budget för 2018. En bidragande förklaring till detta är en stark utveckling av utrikeshandeln i slutet på 2018. Tabell 2.6 Antaganden i 2019 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2018 Procentuell utveckling om inget annat anges 2018 2017 BNP, marknadspris1 4,6 4,4 Diff. BP18 0,2 -1,1 Arbetade timmar2 2,7 2,3 Diff. BP18 1,4 0,3 Timlön3 2,2 2,5 Diff. BP18 -0,8 -0,5 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 4,9 4,7 Diff. BP18 0,6 -0,4 Arbetslöshet4 6,3 6,7 Diff. BP18 0,4 0,1 Hushållens konsumtionsutgifter1 3,5 4,0 Diff. BP18 -1,2 -0,1 Kommunal medelskattesats6 32,1 32,1 Diff. BP18 0,0 0,0 Statslåneränta6 0,6 0,5 Diff. BP18 -0,8 -0,1 KPI juni-juni 2,1 1,7 Diff. BP18 0,2 0,0 Inkomstbasbelopp7 62,5 61,5 Diff. BP18 0,0 0,0 Prisbasbelopp7 45,5 44,8 Diff. BP18 0,0 0,0 Inkomstindex 170,7 168,2 Diff. BP18 -0,3 0,0 Skiktgräns8 455,3 438,9 Diff. BP18 0,0 0,0 Övre skiktgräns8 662,3 638,5 Diff. BP18 0,0 0,0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15-74 år. 5 Procent av arbetskraften. 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Bedömningar om utfallet för 2018 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom utfallen är periodiserade och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2018 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året. I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen. Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2018 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter dec 19 1120 Allmän pensionsavgift dec 19 1140 Skattereduktioner dec 19 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 19 1240 Egenavgifter dec 19 1270 Särskild löneskatt, 1274 dec 19 1280 Nedsättningar, 1283-1284 dec 19 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll dec 19 1320 Skatt på företagsvinster dec 19 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 dec 19 1350 Fastighetsskatt dec 19 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 19 1431 Skatt på elektrisk kraft mar 19 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll april 20 1630 Övriga skatter, företag april 20 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer dec 19 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar april 20 1920 Betalningsförskjutningar dec 19 Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2018. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2018, vilken blir känd i december 2019. För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i april 2020, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2017 vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna I Tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för skatteintäkterna för 2013-2016. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan -0,3 och 2,1 procent av utfallet för statens skatteintäkter under perioden. Likt tidigare år förklaras skillnaden 2016 främst av avvikelser på skatt på kapital, som är det mest volatila och svårbedömda skatteslaget Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2013-2016 Miljarder kronor om annat ej anges 2013 2014 2015 2016 Skatt på arbete -5,6 -5,2 -1,7 -3,2 Skatt på kapital 3,8 8,4 18,3 23,5 Skatt på konsumtion och insatsvaror -2,4 1,3 -0,7 0,1 Restförda och övriga skatter 0,1 -1,8 -1,0 0,5 Totala skatteintäkter -4,1 2,8 14,8 21,0 Avgår: EU-skatter 0,0 2,5 0,0 0,0 Offentliga sektorns skatteintäkter -4,1 0,3 14,8 21,0 Avgår: Kommunal inkomstskatt -1,6 2,5 -0,6 -0,4 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet 0,2 0,1 0,3 0,2 Statens skatteintäkter -2,6 -2,3 15,2 21,2 Procent av slutgiltigt utfall -0,3 -0,3 1,6 2,1 2.2.2 Totala skatteintäkter De totala skatteintäkterna beräknas 2018 ha uppgått till 2 111 miljarder kronor. Det är 13 miljarder kronor högre än i statens budget för 2018. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas ha uppgått till drygt 1 101 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter beräknas därmed bli 9 miljarder kronor högre än enligt den beslutade budgeten för 2018. De förväntade intäkterna för arbete och kapital är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen är skatteintäkter på kapital. Intäkterna för skatt på konsumtion och insatsvaror 2018 beräknas bli lägre än enligt statens budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I Tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser i förhållande till den beslutade budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2018, dvs. en betydande del av skatteintäkterna 2018 är fortfarande prognoser. Skatteintäkter är periodiserade skatter och intäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2018 och 2017 Miljarder kronor Beräknat utfall Utfall1 Skillnad mot statens budget Skillnad mot statens budget Inkomstår 2018 2017 2018 2017 Skatt på arbete 1 243,2 1 194,1 4,1 -9,8 Direkta skatter 657,9 635,3 0,8 -9,3 Kommunal skatt 727,9 700,1 1,8 -6,1 Statlig skatt 60,0 58,5 -0,8 -2,6 Jobbskatteavdrag -113,3 -109,1 -0,7 -0,5 Husavdrag -14,5 -13,8 0,6 -0,2 Övrigt -2,1 -0,3 0,0 0,0 Indirekta skatter 585,3 558,8 3,3 -0,5 Arbetsgivaravgifter 566,4 540,5 1,6 -1,3 Egenavgifter 12,3 11,9 -0,5 -1,4 Särskild löneskatt 48,2 46,0 -0,5 1,4 Nedsättningar -3,4 -3,2 2,7 0,7 Skatt på tjänstegruppliv 0,6 0,5 0,1 0,0 Avgifter till premiepensionssystemet -38,8 -36,9 -0,1 0,3 Skatt på kapital 268,5 263,1 12,9 34,5 Skatt på kapital, hushåll 71,9 80,4 2,5 19,4 Skatt på företagsvinster 137,6 127,1 8,0 13,4 Avkastningsskatt 5,1 4,2 0,7 0,5 Fastighetsskatt 33,4 32,9 0,7 0,5 Stämpelskatt 12,1 12,1 -0,2 -0,6 Kupongskatt m.m. 8,5 6,4 1,3 1,3 Skatt på konsumtion och insatsvaror 583,1 560,7 -4,6 11,6 Mervärdesskatt 446,1 427,2 -4,4 13,4 Skatt på tobak och alkohol 27,3 26,3 0,8 0,1 Energiskatt 50,0 46,6 2,4 -0,3 Koldioxidskatt 23,0 23,5 -0,3 -0,1 Övriga skatter på energi och miljö 3,7 4,1 -0,6 -0,4 Skatt på vägtrafik 19,8 19,9 -1,5 -0,7 Skatt på import 6,5 6,3 -0,3 -0,3 Övriga skatter 6,6 6,9 -0,5 -0,2 Restförda och övriga skatter 16,2 12,2 0,9 0,9 Restförda skatter -4,7 -5,8 0,0 -1,5 Övriga skatter 20,9 18,1 0,9 2,4 Totala skatteintäkter 2 111,0 2 030,4 13,3 37,4 Avgår, EU-skatter -6,5 -6,3 0,3 0,3 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 104,5 2 024,2 13,7 37,7 Avgår, kommunala inkomstskatter -746,2 -717,0 -2,1 5,9 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -257,0 -245,0 -2,5 0,1 Statens skatteintäkter 1 101,3 1 062,1 9,1 43,7 Periodiseringar 18,7 -12,0 25,7 -17,3 Statens skatteinkomster 1 119,9 1 050,1 34,7 26,4 Övriga inkomster -47,8 -48,7 -5,5 -4,8 Inkomster på statens budget 1 072,1 1 001,4 29,2 21,7 1 Fullständigt utfall i april 2019 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar. Posterna under direkta skatter fastställs i december 2019 och uppgifterna för 2018 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. År 2018 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 243 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2018 har intäkterna reviderats upp med drygt 4 miljarder kronor. Det är främst de indirekta skatterna som har reviderats upp, medan de direkta skatterna ligger i linje med budgeten för 2018. Direkta skatter De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2018 beräknas de direkta skatterna ha uppgått till knappt 658 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2018 har de direkta skatterna 2018 reviderats upp med nästan 1 miljard kronor, vilket främst beror på en något uppreviderad lönesumma. Kommunal inkomstskatt År 2018 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten ha uppgått till 728 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2018 reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något högre lönesumma. Statlig inkomstskatt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 60 miljarder kronor 2018. I jämförelse med statens budget för 2018 har den statliga inkomstskatten reviderats ned med knappt 1 miljard kronor. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Utfallet för 2018 beräknas bli knappt 124 miljarder kronor, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2018. Skattereduktioner Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift utgör över 90 procent av skattereduktionerna, medan husavdragen står för 6 procent. År 2018 beräknas de totala skattereduktionerna ha uppgått till knappt 242 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget. Indirekta skatter De indirekta skatterna på arbete beräknas 2018 ha uppgått till 585 miljarder kronor och utgjorde 47 procent av skatt på arbete. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifterna uppgick 2018 till drygt 566 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något högre lönesumma. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbetsmarknaden. Särskild löneskatt År 2018 beräknas den särskilda löneskatten ha uppgått till 48 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ned något. Nedsättningar År 2018 beräknas nedsättningarna av indirekta skatter ha uppgått till drygt 3 miljarder kronor. Det är knappt 3 miljarder kronor lägre än enligt statens budget, vilket främst förklaras av ett lägre utfall för nedsättningar för den först anställda än förväntat i budgeten. Skatt på kapital Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2018 beräknas intäkterna från skatt på kapital utgöra knappt 13 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på företagsvinster utgör cirka hälften av intäkterna från skatt på kapital. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster och intäkterna från skatt på företagsvinster är de skatteintäkter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatteintäkter som prognososäkerheten är störst. Intäkterna från beskattning av kapital fastställs till stor del i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2018 till stor del fortfarande är en prognos. Skatt på hushållens kapital Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av intäkterna från kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, ränteinkomster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras. Intäkterna från beskattningen av hushållens kapitalinkomster beräknas ha uppgått till 72 miljarder kronor 2018. Det är 2 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli högre, vilket baseras på hushållens kompletterande inbetalning av skatt avseende 2018. Hushållens utdelningsinkomster väntas däremot enligt kontrolluppgifterna för 2018 bli något lägre än tidigare. Skatt på företagsvinster Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten. Intäkterna från skatt på företagsvinster bedöms uppgå till 138 miljarder kronor 2018 vilket är 8 miljarder kronor högre än i statens budget för 2018. Det förklaras av en mer gynnsam vinstutveckling samt högre utfall avseende beskattningsår 2017. Avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på utvecklingen av statslåneräntan året före beskattningsåret. År 2018 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalförsäkringar. Intäkterna från avkastningsskatten väntas bli 5 miljarder kronor 2018. Jämfört med prognosen i statens budget 2018 har det beräknade utfallet reviderats upp något, dels på grund av starkare utfall 2017 dels en något starkare utveckling av livbolagens tillgångar än vad som tidigare prognostiserats. Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2018 till 7 812 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsandelen i hyreshus uppgick till 1 337 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras med inkomstbasbeloppet. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och statliga fastighetsskatten beräknas ha uppgått till drygt 33 miljarder kronor 2018, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än väntat. Stämpelskatt Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2018 blev 12 miljarder kronor, vilket är i nivå med året innan och endast 0,2 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2018. Kupongskatt Kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag. Intäkterna från kupongskatten uppgick till 8,5 miljarder kronor 2018, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2018. Skatt på konsumtion och insatsvaror Konsumtion och insatsvaror beskattas genom mervärdesskatt, punktskatt och skatt på import. År 2018 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ha uppgått till 583 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2018. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas vanligtvis främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor. Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha uppgått till 446 miljarder kronor 2018, vilket är 4 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2018. Att intäkterna från mervärdesskatt blev lägre än väntat beror på en inbromsning i bostadsinvesteringarna. De görs till stor del av hushåll som inte kan dra av ingående mervärdesskatt. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt. År 2018 uppgick intäkterna från punktskatterna till totalt 137 miljarder kronor, vilket endast är 0,2 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Avvikelsen från statens budget var störst för intäkterna från energiskatt och skatt på vägtrafik, där utfallet var högre respektive lägre än beräknat. Övriga punktskatter har reviderats i relativt liten omfattning. Restförda och övriga skatter Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas anstånd och omprövningar av Skatteverkets beskattningsbeslut samt vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis insättningsgarantiavgifter, resolutionsavgifter och avgifter till kärnavfallsfonden m.fl. Restförda och övriga skatter uppgick till 16 miljarder kronor 2018, vilket är 1 miljard kronor högre än beräknat i statens budget för 2018. Det beror på högre intäkter för omprövningar från hushåll och på anstånd till företag. Periodiseringar Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalningsförskjutningar består av skillnaden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Uppbörds- och betalningsförskjutningar beräknas 2018 ha uppgått till 19 miljarder kronor, vilket är 26 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget för 2018. I första hand rör det sig om betalningsförskjutningar i förhållande till företag och hushåll. Det förklaras till stor del av att kapitalplaceringar på skattekonton fortsatte öka under året. I prognosen i statens budget väntades i stället att kapitalplaceringarna totalt skulle minska under 2018. Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna. Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar). De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker. 2.2.3 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2018 uppgick till -47 840 miljoner kronor och blev därmed 5 511 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten och 900 miljoner kronor högre än föregående år. Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Inkomster av statens verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380 Inkomster av försåld egendom 5 000 1 808 -3 192 8 Återbetalning av lån 766 738 -28 764 Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427 Bidrag m.m. från EU 12 910 12 367 -544 10 476 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -103 712 -107 693 -3 981 -98 796 Övriga inkomster -42 328 -47 840 -5 511 -48 740 Inkomster av statens verksamhet Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637 Överskott av statens fastighetsförvaltning 273 227 -46 362 Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379 Inkomster av statens aktier 15 200 14 628 -572 8 558 Offentligrättsliga avgifter 9 909 9 902 -6 10 095 Försäljningsinkomster 62 73 11 93 Böter m.m. 1 135 1 118 -17 1 101 Övriga inkomster av statens verksamhet 700 1 236 536 1 155 Inkomster av statens verksamhet 30 834 32 771 1 937 27 380 Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 32 771 miljoner kronor, vilket är 1 937 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 5 391 miljoner kronor (19,7 procent) högre. Lägre rörelseöverskott än föregående år Rörelseöverskotten uppgick till 3 238 miljoner kronor, vilket är 1 035 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2017 blev rörelseöverskotten 399 miljoner kronor (11,0 procent) lägre. För år 2017 redovisade Affärsverket svenska kraftnät 203 miljoner kronor i resultat. Det är 349 miljoner kronor lägre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 132 miljoner kronor 2018. Det är 227 miljoner kronor (63,2 procent) lägre än 2017. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Föregående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2017 till 125 miljoner kronor och inlevererades 2018. Det inlevererade överskottet 2018 är 110 miljoner kronor (46,9 procent) lägre än det överskott som inlevererades 2017. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 300 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2013-2017, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 2 832 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 3 926 miljoner kronor för 2017. Efter justeringar och återföringar av bokslutsdispositioner, vilka omfattar en prisförlust om 2 317 miljoner kronor, redovisades ett positivt resultat på 1 272 miljoner kronor. Tabell 2.12 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Luftfartsverkets inlevererade överskott 13 -13 17 Affärsverket Svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 211 132 -79 359 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 29 52 23 39 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 125 125 235 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 350 629 279 487 Riksbankens inlevererade överskott 1 600 2 300 700 2 500 Rörelseöverskott 2 203 3 238 1 035 3 637 Liten ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick 2018 till 227 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (37,3 procent) lägre än föregående år. Överskottet från Statens fastighetsverk var 124 miljoner kronor. Överskottet bestod dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2017 på 28 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2018 på 82 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 102 miljoner kronor. Även detta bestod av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2017 på 4 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2018 på 98 miljoner kronor. Intäktsränta på skattekontot högre än 2017 Ränteinkomster uppgick till 2 349 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än föregående år. Tabell 2.13 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Räntor på näringslån -1 0 1 0 Räntor på studielån 38 33 -5 36 Övriga ränteinkomster 1 315 2 316 1 001 2 343 Ränteinkomster 1 352 2 349 997 2 379 Räntor på skattekonto uppgick till 2 274 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än 2017. Minskningen beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 61 miljoner kronor lägre. Inkomsterna från intäktsräntan vid överskott på skattekonto blev 19 miljoner kronor högre. Högre inkomster av statens aktier under 2018 Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 14 628 miljoner kronor, vilket är 6 070 miljoner kronor (70,9 procent) högre än föregående år. Tabell 2.14 Aktieutdelning m.m. 2018 och 2017 Miljoner kronor Utfall 2018 Utfall 2017 Skillnad Akademiska hus 1 630 1 393 237 Apoteket 300 300 0 Bostadsgaranti 0 32 -32 Infranord 67 84 -17 Jernhusen 179 178 1 Lernia 21 14 7 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 2 882 0 2 882 Metria 4 2 2 Nordiska investeringsbanken 196 186 10 PostNord 0 0 0 Saminvest AB 200 0 200 SBAB 684 628 56 SJ 269 260 9 Specialfastigheter 560 497 63 Sveaskog 900 800 100 Svensk Bilprovning 29 67 -38 Svensk Exportkredit 232 234 -2 Svevia 299 299 0 Swedavia 122 143 -21 Sweden House 1 2 -1 Telia Company AB 3 714 3 229 485 Teracom Group 214 210 4 Vasallen 125 0 125 Vattenfall AB 2 000 0 2 000 Totalt 14 628 8 558 6 070 Utdelningen från LKAB blev 2 882 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av 2017 års vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Utdelningen från Vattenfall AB blev 2 000 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av 2017 års vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Telia Company AB delade ut 3 714 miljoner kronor, vilket är 485 miljoner kronor mer än föregående år. Inkomster från offentligrättsliga avgifter lägre 2018 Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter uppgick till 9 902 miljoner kronor, vilket är 193 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år. Inkomsterna från finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 3 494 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (1,6 procent) högre än 2017. Inkomsterna från avgifter vid patent- och registreringsväsendet uppgick till 395 miljoner kronor. Det är en ökning med 7 miljoner kronor (1,9 procent) jämfört med föregående år. Högre inkomster från böter Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 118 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (1,5 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att bötesmedel från Polismyndigheten blev 38 miljoner kronor högre än föregående år. Förskottsbetalning av lokalradioavgifter till och med 2026 Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 236 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av att lokalradioavgifter från Myndigheten för press, radio och tv blev 68 miljoner kronor högre. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor till Myndigheten för press, radio och tv för tillstånd att sända markbunden analog kommersiell radio. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti 2018-31 juli 2026. Avgifterna betalades i förskott och kommer därför att periodiseras kvartalsvis mot statens budget för hela perioden för att ge en rättvisande bild av intäkterna. Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen inkomster av försåld egendom redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Inkomster av försåld egendom 5 000 1 808 -3 192 8 Högre inkomster av försåld egendom 2018 jämfört med 2017 Inkomster av försåld egendom uppgick 2018 till 1 808 miljoner kronor, vilket är 3 192 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev inkomsterna 1 800 miljoner kronor högre. Inkomsterna 2018 består främst av försäljning av statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB. Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal med Euroapotheca UAB om att sälja statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB för 1 694 miljoner kronor. Efter att Konkurrensverket godkänt försäljningen avslutades affären i februari 2018. Överskottet från försäljningen blev, efter avdrag för försäljningsomkostnader, 1 683 miljoner kronor. Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter uppgick till 99 miljoner kronor under året. Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån. Tabell 2.16 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Återbetalning av näringslån 0 0 0 1 Återbetalning av studielån 493 472 -21 521 Återbetalning av övriga lån 273 266 -7 243 Återbetalning av lån 766 738 -28 764 Återbetalning av lån oförändrat jämfört med föregående år Utfallet på inkomsttypen uppgick till 738 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 26 miljoner kronor (3,4 procent) lägre. Återbetalningen av studielån, som bl.a. avser studiemedel, blev 49 miljoner kronor lägre än 2017. Förändringen mellan åren beror bl.a. på att antalet låntagare av studiemedel minskade med 8 373. Återbetalningen av övriga lån blev 7 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 26 miljoner kronor lägre. Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som blev 30 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på att antalet personer som återbetalar hemutrustningslån ökat på grund av den senaste tidens flyktingmottagande. Antalet lån 2018 uppgick till 70 200, vilket är en minskning med 1 700 lån jämfört med 2017. Antalet lån har minskat eftersom att återbetalningarna har ökat. Hemutrustningslånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen. Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Avskrivningar och amorteringar 87 84 -3 96 Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331 Kalkylmässiga inkomster 11 873 12 169 296 11 427 Inkomsterna uppgick till 12 169 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. De statliga pensionsavgifterna ökade Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 12 085 miljoner kronor under 2018. Inkomsterna från avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 9 821 miljoner kronor, medan inkomsterna från den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 2 295 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 190 miljoner kronor. Inkomsterna från de statliga pensionsavgifterna blev 299 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2017 har inkomsterna från de statliga pensionsavgifterna ökat med 754 miljoner kronor (6,7 procent). Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Statlig tjänstepensionering 9 821 9 257 Särskild löneskatt på pensionskostnader 2 295 2 126 Statlig grupplivförsäkring 53 50 Premieskatt, gruppliv 41 39 Statlig personskadeförsäkring 79 54 Avdrag för administrationskostnader -190 -185 Administration, personskadeförsäkring -13 -11 Statliga pensionsavgifter 11 786 12 085 299 11 331 Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 039 8 886 -1 154 7 779 Bidrag från EU till fiskenäringen 200 237 37 15 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 408 1 557 149 1 213 Bidrag från Europeiska socialfonden 956 1 312 356 578 Bidrag till transeuropeiska nätverk 71 104 33 215 Övriga bidrag från EU 236 272 36 675 Bidrag m.m. från EU 12 910 12 367 -544 10 476 Inkomsterna uppgick till 12 367 miljoner kronor under 2018 och är 544 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2017 blev inkomsterna 1 891 miljoner kronor (18,1 procent) högre. Tabell 2.20 Bidrag från EU:s jordbruksfonder Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 642 6 962 -680 6 775 Gårdsstöd 7 500 6 613 -887 6 698 Övriga interventioner 138 109 -29 117 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 240 236 -40 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 397 1 923 -474 1 004 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013 -7 -9 -2 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020 2 404 1 933 -472 1 004 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 039 8 886 -1 154 7 779 Bidragen från EU:s jordbruksfonder lägre än budget Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 886 miljoner kronor 2018, vilket är 1 154 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det är framför allt utbetalningarna av gårdsstöd som blivit lägre (886 miljoner kronor), vilket beror på att en större del av gårdsstödet, jämfört med 2017, kommer att betalas av EU först under 2019. Sammantaget innebär det att Jordbruksverkets fordringar på EU:s landsbygdsfond ökat med 681 miljoner kronor, vilket kommer att redovisas som ett bidrag från EU på statens budget först under 2019. Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev däremot 236 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Det högre utfallet beror främst på att kronans värde i förhållande till euron har varit betydligt svagare under 2018 än vad regeringen beräknade i budgeten. Kursvinsterna för 2018 uppgick till 221 miljoner kronor. Bidragen från den europeiska fonden för landsbygdsutveckling 2014-2020 blev 474 miljoner kronor lägre. Det beror på att utbetalningstakten till projekt inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 blev lägre än beräknat och därmed även bidragen från EU. Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev högre än beräknat Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 149 miljoner kronor högre än beräknat. Orsaken är att en större andel bidrag avseende tidigare år betalades ut under 2018 jämfört med 2017. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 356 miljoner kronor högre än beräknat. Det beror främst på att EU under 2018 betalat ut bidrag avseende en tidigare programperiod, vilket inte hade beaktats vid framtagandet av budgetpropositionen för 2018. Bidragen från EU ökade med 18 procent 2018 Jämfört med 2017 ökade bidragen från EU med 1 891 miljoner kronor (18,1 procent). Det beror främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program 2014-2020 ökar generellt mot slutet av programperioden eftersom allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader i takt med att programperioden fortskrider. Sammanlagt har dessa bidrag ökat med 2 230 miljarder kronor jämfört med 2017. Samtidigt minskade Övriga bidrag från EU med 403 miljoner kronor. Det är främst bidragen från asyl-, migrations- och integrationsfonden som minskat som en följd av det minskade flyktingmottagandet. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (kostnader med anledning av lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som dels avser intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner. Tabell 2.21 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Tillkommande skatter 10 457 10 575 118 10 198 EU-skatter 6 792 6 481 -311 6 296 Tullmedel 6 755 6 481 -274 6 262 Jordbrukstullar och sockeravgifter 37 0 -37 34 Kommunala utjämningsavgifter 3 664 4 094 430 3 902 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 3 664 4 094 430 3 902 Avräkningar -114 168 -118 268 -4 100 -108 994 Intäkter som förs till fonder -14 938 -14 701 236 -12 496 Kompensation för mervärdesskatt -99 231 -103 567 -4 336 -96 498 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -32 988 -32 585 403 -30 936 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -66 243 -70 982 -4 739 -65 561 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -103 712 -107 693 -3 981 -98 796 I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -103 712 miljoner kronor. Utfallet blev -107 693 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -3 981 miljoner kronor. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna blev 4 739 miljoner kronor högre och beror på att kommunernas konsumtion blev högre än väntat. Jämfört med 2017 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 8 897 miljoner kronor. Kommunernas kompensation för mervärdesskatt ökade med 5 421 miljoner kronor. Avräkningen av intäkter som förs till fonder ökade med 2 205 miljoner kronor, vilket beror på att resolutionsavgiften höjdes tillfälligt 2018. 2.3 Utgifter i statens budget 2018 Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag. Utgifter i statens budget - sammanfattning I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit. Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2018 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall - statens budget Utfall - totalt anvisat 1 Rikets styrelse 14 531 51 14 582 14 288 -243 -294 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 286 71 16 356 15 992 -294 -364 3 Skatt, tull och exekution 11 399 79 11 478 11 446 47 -33 4 Rättsväsendet 45 777 477 46 254 45 937 160 -317 5 Internationell samverkan 2 009 30 2 039 1 893 -116 -146 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53 836 533 54 368 53 487 -348 -881 7 Internationellt bistånd 42 985 -237 42 748 42 813 -172 65 8 Migration 15 748 6 540 22 288 19 624 3 875 -2 665 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 77 696 2 145 79 841 78 418 722 -1 422 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 615 62 102 677 99 681 -2 934 -2 996 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 636 -1 34 635 34 771 136 136 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 94 586 1 284 95 870 95 208 622 -662 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 25 600 604 26 204 22 217 -3 383 -3 987 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 74 084 2 255 76 338 73 861 -223 -2 477 15 Studiestöd 24 353 128 24 481 21 118 -3 234 -3 362 16 Utbildning och universitetsforskning 77 966 145 78 110 76 002 -1 964 -2 108 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 880 186 16 065 16 008 128 -57 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 952 110 7 062 4 616 -2 336 -2 446 19 Regional tillväxt 3 922 20 3 942 3 576 -345 -365 20 Allmän miljö- och naturvård 10 773 55 10 828 10 438 -335 -390 21 Energi 3 588 173 3 761 3 504 -85 -257 22 Kommunikationer 56 419 27 56 445 56 594 175 149 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 254 853 20 107 19 597 343 -510 24 Näringsliv 7 371 7 371 7 464 94 94 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 385 24 111 409 111 409 24 0 26 Statsskuldsräntor m.m. 11 355 2 305 13 660 13 603 2 247 -58 27 Avgiften till Europeiska unionen 39 511 39 511 34 960 -4 551 -4 551 Förändring av anslagsbehållningar -8 479 -8 479 8 479 8 479 Summa 992 036 17 916 1 009 951 988 527 -3 509 -21 424 Riksgäldskontorets nettoutlåning 6 548 6 548 1 978 -4 571 -4 571 Kassamässig korrigering 0 0 1 552 1 552 1 552 Summa utgifter m.m. i statens budget 998 584 17 916 1 016 500 992 056 -6 528 -24 443 Utgifterna i statens budget uppgick 2018 till 992 056 miljoner kronor. Det är 6 528 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 24 443 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 8 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller högre än vad som anvisades i statens budget. Ersättningar till kommunerna för asylmottagandet högre än den ursprungliga budgeten, men lägre än totalt anvisat Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 19 624 miljoner kronor, vilket är 3 875 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 2 665 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisades. Det beror framför allt på att bidrag till kommunerna för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande ensamkommande barn och unga blev högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Lägre utgifter för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättningar än beräknat För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 99 681 miljoner kronor, vilket är 2 934 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade. Det beror dels på att antalet utbetalda nettodagar för sjukpenning blev lägre än beräknat, dels på att antalet personer som fick aktivitets- eller sjukersättning blev lägre än beräknat. Färre kommunmottagna och lägre utgifter för ensamkommande barn och unga Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 22 217 miljoner kronor. Det är 3 383 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet ensamkommande barn och unga som beviljades uppehållstillstånd och togs emot i en kommun blev lägre än beräknat. Det beror också på att utgifterna för ersättning till kommuner och landsting för mottagandet av ensamkommande barn och unga, både enligt det gamla och det nya ersättningssystemet, blev lägre än förväntat. Vidare blev utgifterna för etableringsersättning till nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser lägre än beräknat. Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 21 118 miljoner kronor, vilket är 3 234 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för dem som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat och på att antalet studerande med studiemedel och studiestartsstöd blev lägre än beräknat. Lägre utnyttjande av medel än beräknat För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 76 002 miljoner kronor. Det är 1 964 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att medlen under anslag för bl.a. bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning inte utnyttjades fullt ut. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 4 616 miljoner kronor och blev därmed 2 336 miljoner kronor lägre än vad som anvisats. Det beror främst på att investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder till studerande blev 1 759 miljoner kronor lägre än beräknat. Högre kursförluster än beräknat Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 13 603 miljoner kronor, vilket är 2 247 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på högre kurs- och valutaförluster än beräknat. EU återbetalade nästan 4 miljarder kronor Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 34 960 miljoner kronor och är därmed 4 551 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att EU under 2018 återbetalade ett överskott till Sverige om 3 700 miljoner kronor för den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten. Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgick till 1 978 miljoner kronor, vilket är 4 571 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror bl.a. på att Exportkreditnämnden överförde garantimedel från bankkonton till konton i Riksgäldskontoret, vilket minskade nettoutlåningen. Tabell 2.23 Utfallet för statens budget för 2017-2018 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2018 Utfall 2017 Skillnad mot 2017 1 Rikets styrelse 14 288 13 324 964 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 992 15 335 657 3 Skatt, tull och exekution 11 446 11 011 435 4 Rättsväsendet 45 937 44 064 1 873 5 Internationell samverkan 1 893 1 953 -60 6 Försvar och samhällets krisberedskap 53 487 50 383 3 104 7 Internationellt bistånd 42 813 36 707 6 107 8 Migration 19 624 40 034 -20 410 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 418 67 411 11 007 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99 681 101 868 -2 187 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 771 34 658 114 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 95 208 88 660 6 548 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 22 217 23 931 -1 714 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 861 71 559 2 302 15 Studiestöd 21 118 19 671 1 448 16 Utbildning och universitetsforskning 76 002 71 098 4 904 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 008 14 475 1 533 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 616 3 803 813 19 Regional tillväxt 3 576 2 808 768 20 Allmän miljö- och naturvård 10 438 7 780 2 658 21 Energi 3 504 2 992 512 22 Kommunikationer 56 594 53 223 3 371 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 597 17 225 2 372 24 Näringsliv 7 464 6 416 1 049 25 Allmänna bidrag till kommuner 111 409 105 566 5 843 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 603 10 569 3 034 27 Avgiften till Europeiska unionen 34 960 24 224 10 736 Summa 988 527 940 749 47 778 Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 978 -2 945 4 923 Kassamässig korrigering 1 552 1 814 -263 Summa utgifter m.m. i statens budget 992 056 939 619 52 438 Mer bidrag till sjukvården - lägre utgifter för Migration Utgifterna i statens budget ökade med 52 438 miljoner kronor (5,6 procent) mellan 2017 och 2018. Den största utgiftsökningen i statens budget för 2018 skedde inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, som ökade med 11 007 miljoner kronor (16,3 procent). Utgifterna för de flesta andra utgiftsområden ökade också. Utgiftsområde 8 Migration minskade samtidigt med 20 410 miljoner kronor (51,0 procent). Ökade anslag för att stärka totalförsvaret Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade utgifterna med 3 104 miljoner kronor (6,2 procent). Det beror på ökade satsningar på totalförsvaret och på högre utgifter med anledning av sommarens bränder. Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd till andra länder Utgifterna för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för asylmottagande som ingår i biståndsramen beräknades minska. För att nå upp till målet om att biståndsramen ska uppgå till en procent av BNI höjdes därför anslaget med ca 6 000 miljoner kronor 2018. Utgifterna för asylsökande minskade Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre. Ersättningarna till kommunerna minskade med 18 876 miljoner kronor (61,7 procent), vilket främst beror på att antalet barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskade. Ökade bidrag till vården Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 11 007 miljoner kronor (16,3 procent) högre än 2017. Det beror bl.a. på personalsatsningar inom vården, insatser för att korta vårdköerna och satsningar på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Färre personer fick aktivitets- och sjukersättning Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än 2017. Det beror på att färre personer hade aktivitets- och sjukersättning och att antalet utbetalda nettodagar för sjukpenning och rehabiliteringspenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökade Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 6 548 miljoner kronor (7,4 procent). Utgifterna för barnbidrag ökade med 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) eftersom barnbidraget höjdes den 1 mars 2018. Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 2 076 miljoner kronor (5,0 procent). Antalet ersättningsdagar för föräldrapenning minskade svagt, men antalet dagar med den högsta ersättningsnivån ökade, bl.a. på grund av att fler män tog ut föräldrapenning. Ändrad anslagsstruktur medför högre utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 2 302 miljoner kronor (3,2 procent). Det beror till största delen på att vissa utgifter har överförts till detta utgiftsområde från utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Stöd för vuxenutbildning, stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling medför högre utgifter Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 4 904 miljoner kronor (6,9 procent). Det beror på flera olika insatser inom utbildningsområdet. Utgifterna för statligt stöd till vuxenutbildning och statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ökade med sammanlagt 1 977 miljoner kronor. Satsningar inom miljöområdet medför ökade utgifter Olika satsningar inom miljöområdet medförde att utgifterna för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ökade med 2 658 miljoner kronor (34,2 procent). Knappt hälften av ökningen beror på satsningen Klimatklivet som stöder åtgärder för utsläppsminskning. Utgifterna för elfordonspremien, som infördes 2018, uppgick till 422 miljoner kronor. Ökade utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 3 371 miljoner kronor (6,3 procent). Det är framför allt utgifterna för drift, underhåll och trafikledning för vägar och järnvägar som tillsammans ökade med 1 913 miljoner kronor. Utgifter för EU-stödda åtgärder ökar Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror främst på att utbetalningar till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar mot slutet av programperioden. Höjt grundavdrag för pensionärer medför högre bidrag till kommuner och landsting Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 5 843 miljoner kronor (5,5 procent). Det beror framför allt på att kommunerna och landstingen kompenserades med totalt 4 387 miljoner kronor för det intäktsbortfall som det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför. Ökade utgifter för statsskuldsräntor beror på flera orsaker Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 3 034 miljoner kronor (28,7 procent). Det beror på flera faktorer, bl.a. blev valutakursförluster 2 710 miljoner kronor högre än 2017. Högre BNI-avgift och lägre återbetalningar Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 10 736 miljoner kronor (44,3 procent) högre än 2017. Det beror dels på att den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) blev högre, dels på att EU återbetalade ca 4 100 miljoner kronor mindre avgifter än 2017. Irlands återbetalning av lån 2017 påverkar jämförelsen mellan åren Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 4 923 miljoner kronor högre 2018 jämfört med 2017. Det beror bl.a. på att Irland betalade tillbaka sitt lån till Sverige 2017, vilket påverkar jämförelsen med 2018. Lånet uppgick till 5 243 miljoner kronor. Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens budget Utgifterna i statens budget blev 6,5 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.24 och kommenteras därefter. Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2018 Miljarder kronor Totalt Volym3 Makro4 Beslut Övrigt5 Utgiftsområden, exklusive räntor1 -5,8 -2,9 1,6 5,8 -10,3 Statsskuldsräntor m.m. 2,3 0,0 2,1 0,0 0,2 Riksgäldskontorets nettoutlåning2 -3,0 0,0 2,1 0,0 -5,1 Budgetens utgifter m.m. -6,5 -2,9 5,8 5,8 -15,2 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget. Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem Utgifterna blev 2,9 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det beror bl.a. på att färre personer än beräknat i statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2018. Det medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca 2,5 miljarder kronor lägre än i den beslutade budgeten. Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att budgetens totala utgifter blev 5,8 miljarder kronor högre än i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror bl.a. på att utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev högre till följd av en högre eurokurs för gårdsstöd m.m. än beräknat. Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 2,1 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror främst på större valutakursförluster till följd av en svagare krona. Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 2,1 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Även denna differens förklaras av en svagare krona. Det beror på att Riksbankens lån i Riksgälden ökat mer än beräknat när enskilda lån förfallit och refinansierats till en högre växelkurs för euron och dollarn. Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar för 2018 SB 2018 Utfall 2018 Skillnad utfall 2018-SB 2018 Utfall 2017 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 2,5 2,3 -0,2 2,1 KPI (årsgenomsnitt) 1,7 2,0 0,3 1,8 Antal sysselsatta, 15-74 år 1,2 1,8 0,6 2,3 Nivåer: Arbetslöshet, 15-74 år, procent av arbetskraften 5,9 6,3 0,4 6,7 Personer i arb.markn.pol. program, procent av arbetskraften 4,2 3,4 -0,8 3,5 SEK/Euro 9,3 10,3 1,0 9,6 SEK/USD 8,3 8,7 0,4 8,5 6-mån ränta, årsgenomsnitt -0,4 -0,7 -0,3 -0,7 5-årig statsobligation, årsgenomsnitt 0,6 0,1 -0,5 -0,1 fp = fasta priser Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna blev 0,5 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,8 miljarder kronor högre till följd av att riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2). Sammantaget uppgick de senare till 17,9 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 5,8 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 12,1 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag) utan att någon ny reform hade föreslagits. För mer information om vilka förslag i propositionerna som bedömdes vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2018 års ekonomiska vårproposition (prop. 2017/18:100 tabell 7.9) och budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 tabell 8.17). Skillnader till följd av övriga orsaker Av övriga orsaker blev utgifterna 15,2 miljarder kronor lägre än i statens budget. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig korrigering) och statsskuldsräntor blev något högre medan utgiftsområdenas utgifter (exklusive statsskuldsräntor) blev 10,3 miljarder kronor lägre. Inom framför allt följande sju områden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: - Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, - Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, - Utgiftsområde 15 Studiestöd, - Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, - Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik, - Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, - Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, inklusive kassamässig korrigering blev 5,1 miljarder kronor lägre. Det berodde på att Exportkreditnämnden under 2018, med anledning av ändringar i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier, förde över garantimedel i utländsk valuta från bankkonton till konto i Riksgäldskontoret. Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2018 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 50 428 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2017. Det är 4 359 miljoner kronor mer än 2017. De 48 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 95 procent av totalbeloppet under 2018. I tabell 2.26 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 6 466 miljoner kronor, avsåg kommunersättningar vid flyktingmottagande. Den näst största indragningen gjordes av räntor på statsskulden och uppgick till 5 808 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg anslagssparande. Tabell 2.26 Indragningar 2018 Miljoner kronor UO Anslag Indragning 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 147 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 302 8 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 103 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 114 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 105 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 2 621 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 142 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 108 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 065 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 005 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 189 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 112 12 1:3 Underhållsstöd 106 12 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 120 12 1:8 Bostadsbidrag 476 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 6 466 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 073 13 1:4 Hemutrustningslån 104 13 1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 1 084 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 696 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 722 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 211 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 172 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 279 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 184 15 1:2 Studiemedel 2 232 15 1:7 Studiestartsstöd 424 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 478 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 155 16 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 326 16 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 127 16 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 198 16 1:19 Bidrag till lärarlöner 389 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 591 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 238 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 113 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 622 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 185 20 1:8 Supermiljöbilspremie 209 20 1:16 Klimatinvesteringar 381 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 603 22 1:15 Sjöfartsstöd 150 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 224 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 160 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 350 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 109 26 1:1 Räntor på statsskulden 5 808 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 5 362 Övriga indragningar 2 290 Summa 50 428 Överskridanden Medgivna överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om fyra medgivna överskridanden för 2018. Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2018 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Medgivet överskridande Utnyttjat medgivet överskridande 8 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 218 0 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 2 217 0 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 31 31 26 1:2 Oförutsedda utgifter 0 0 Summa 2 466 31 I statens budget anvisades 305 miljoner kronor för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 Migration. Regeringen medgav i beslut den 21 mars 2018 att anslaget fick överskridas med 218 miljoner kronor (Ju2018/01631/SIM). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte, då riksdagen anvisade ytterligare medel för anslaget i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018. I statens budget anvisades 22 700 miljoner kronor för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen medgav i beslut den 11 oktober 2018 att anslaget fick överskridas med 2 217 miljoner kronor (A2018/01756/A). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte, då riksdagen anvisade ytterligare medel för anslaget i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018. I statens budget anvisades 6 695 miljoner kronor för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Regeringen medgav i beslut den 7 februari 2019 att anslaget fick överskridas med 31 miljoner kronor (N2019/00299/SUN). Hela anslagskrediten på 670 miljoner kronor utnyttjades och nästan hela det medgivna överskridandet. I statens budget anvisades 10 miljoner kronor för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Regeringen medgav i beslut den 6 december 2018 att anslaget fick överskridas med 300 000 kronor (Fi2018/03747/BATOT). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte, då riksdagen anvisade ytterligare medel för anslaget i enlighet med Höständringsbudget för 2018. Icke medgivna överskridanden Under 2018 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna anslagskreditgränsen och utan medgivande från regeringen (se tabell 2.28). Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit för anslaget 1:13 Bokföringsnämnden inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning har överskridits med 0,31 miljoner kronor. Det beror på att myndighetens kostnader för pensionspremier varit högre än beräknat. Tabell 2.28 Icke medgivna överskridanden 2018 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl. reglerings-brev Medgivet överskridande Totalt tilldelade medel Utgifter Anslags-kredit Utgående överföringsbelopp Icke medgivet överskridande 2 1:13 Bokförings-nämnden 1,08 10,13 -0,78 10,43 11,05 0,30 -0,62 -0,31 Summa icke medgivet överskridande -0,31 2.4 Utfall per utgiftsområde I följande avsnitt (2.4.1-2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2018 med utfallet 2017. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2. Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2018 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2018 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3. Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31). 2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Anslag Tabell 2.29 UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 905 916 11 1,2 873 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 814 816 1 0,1 779 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 120 97 -23 -19,0 83 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 779 40 7 654 -125 -1,6 7 482 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 979 11 2 967 -12 -0,4 2 744 6:1 Allmänna val och demokrati 556 536 -20 -3,5 89 8:1 Presstöd 567 492 -75 -13,2 541 Övriga anslag 811 810 -1 -0,1 733 Summa 14 531 51 14 288 -243 -1,7 13 324 Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. Utfallet uppgick till 14 288 miljoner kronor, vilket är 243 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 964 miljoner kronor (7,2 procent). Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 97 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (19,0 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Att utfallet blev lägre än beräknat beror på att planerat underhåll av interiörer har skjutits fram i tid på grund av hög arbetsbelastning och att avsatta medel för oförutsedda åtgärder inte har utnyttjats. Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 654 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 40 miljoner kronor för att finansiera högre kostnader för utrikesförvaltningen på grund av ändrade växelkurser. Ökat anslag till följd av sommarens skogsbränder Skogsbränderna under sommaren 2018 medförde ökade kostnader, främst för personal vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att finansiera detta tillfördes anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. 11 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018. Valår gav ökade utgifter för Allmänna val och demokrati Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 447 miljoner kronor högre än 2017 vilket förklaras av att val till riksdag och kommun- och landstingsfullmäktige hölls under 2018. Utgifterna för presstöd lägre än beräknat och lägre än föregående år Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 492 miljoner kronor. Det är 75 miljoner kronor (13,2 procent) lägre än anvisat i statens budget och 49 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och att en tidningskoncern lade ned sina lokala tidningar. Presstödet består av driftstöd, distributionsstöd och utvecklingsstöd. Minskningen mellan åren beror främst på att utbetalt driftstöd blev 51 miljoner kronor lägre. Under året har driftstöd betalats ut till 73 dagstidningar jämfört med 89 föregående år. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 172 125 8:1 Presstöd 70 18 Summa 242 143 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 242 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 143 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 99 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.31 UO 1 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2018-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgarantier till UD-anställda1 50 0 0 Summa 50 0 0 1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV). Inomstatliga lån Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 66 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 550 457 Summa 650 523 Riksdagen har beslutat om låneramar på 650 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2018 var 523 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. I årsredovisningen som lämnades till regeringen den 22 februari 2019 saknas samtliga noter till balansräkningen som krävs enligt 2 kap. 4 § samt 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Värmlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Värmlands läns årsredovisning saknar underskriftsmening och underskrift från myndighetschefen. Enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, med tillhörande föreskrifter från Ekonomistyrningsverket, ska årsredovisningen innehålla undertecknande och underskriftsmening. Detta innebär att årsredovisningen inte är fullständig. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:13 Skyddet mot oegentligheter inom Migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna Riksrevisionen har granskat skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna (skr. 2018/19:15) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:KU15, rskr. 2018/19:155). 2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Anslag Tabell 2.33 UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 1 -1 -53,4 1 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 227 13 018 -209 -1,6 12 641 1:9 Statistiska centralbyrån 557 551 -6 -1,1 546 1:11 Finansinspektionen 603 3 598 -5 -0,8 533 1:12 Riksgäldskontoret 328 277 -51 -15,5 263 1:15 Riksrevisionen 330 335 6 1,7 330 1:16 Finansmarknadsforskning 30 60 88 58 194,6 31 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 177 3 136 -41 -23,4 73 Övriga anslag 1 032 4 987 -44 -4,3 917 Summa 16 286 71 15 992 -294 -1,8 15 335 Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning. Utfallet uppgick till 15 992 miljoner kronor, vilket är 294 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 657 miljoner kronor (4,3 procent) högre. Lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än anvisat, men högre än 2017 Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 209 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget är regelstyrt och justeras utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer. Lägre utgifter för Riksgäldskontoret än anvisat I statens budget anvisades 328 miljoner kronor för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret. Utfallet blev 51 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än budgeterat. Det beror främst på att personalkostnaderna blev lägre. Högre utgifter för forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet Utfallet för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning blev 88 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (194,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 60 miljoner kronor som betalades till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för att finansiera forskning inriktad på Riksbankens kärnområden penningpolitik och finansiell stabilitet. Detta förklarar även skillnaden i utfall mellan åren. Lägre utgifter för digitaliseringsprojekt än anvisat Utfallet för anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning blev 136 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (23,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att bidrag till projekt för att finansiera digitalisering av offentlig sektor och den nationella digitala infrastrukturen inte har betalats ut i den utsträckning som beräknats. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 50 13 1:16 Finansmarknadsforskning 60 38 Summa 110 51 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 110 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 51 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.35 UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Riksbanken1 258 511 Summa 258 511 1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, utan valutaomvärdering. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Jämfört med 2017 ökade utlåningen till Riksbanken med 20 379 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.36 UO 2 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2018-12-31 Ute-stående åtag-anden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Insättningsgarantin 1 Obegränsad 2 280 000 2 280 000 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Investerarskyddet 3 Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB) 4 EUR 6 565 67 454 6 565 67 454 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 1 978 20 326 1 978 20 326 Nordiska investeringsbanken, projektinvesteringslån EUR 622 2 248 219 2 248 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) 5 EUR 542 5 565 542 5 565 Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank (CEB) 6 EUR 124 1 271 124 1 271 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus 7 Obegränsad 62 Garantiram stabilitetsfonden 750 000 Garantiram resolutionsfonden 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) 8 USD 504 4 521 504 4 521 Summa 2 381 448 2 381 386 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2017. 2 Om vissa villkor i lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 4 prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200. 5 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 6 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. 8 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311. Inomstatliga lån Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 12 995 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing 1) 2 915 847 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 14 200 12 567 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 6 Summa 32 330 26 415 1 prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. Riksdagen har beslutat om låneramar på 32 330 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2018 var 26 415 miljoner kronor. Övriga krediter Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2018-12-31 Insättningsgarantin1) Obegränsad 0 Investerarskyddet 2) Obegränsad 0 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 3) Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 4) Obegränsad 0 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet 5) Obegränsad 0 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 0 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 6) 100 0 Resolutionsreserven kreditram 100 000 0 Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 Summa 0 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 5 Budgetlagen (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Kammarkollegiet Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Kammarkollegiet redovisar ingångna åtaganden utöver tilldelad ram för två beställningsbemyndiganden. För anslaget 1:15 ap. 6 Övriga åtgärder inom konkurrenskraftig livsmedelssektor under utgiftsområde 23 har ingångna åtaganden gjorts med 99 miljoner kronor utöver tilldelad ram. För anslag 1:5 ap. 1 Näringslivsutveckling under utgiftsområde 24 har åtaganden gjorts med 245 miljoner kronor utöver tilldelad ram. Åtagandena har ingåtts av regeringen, men anslagsposterna disponeras av myndigheten. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning. Bokföringsnämnden Bokföringsnämnden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Bokföringsnämnden har överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 1:13 Bokföringsnämnden under utgiftsområde 2 med 0,3 miljoner kronor. Myndigheten har i och med överskridandet inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223). Överskridandet framgår av årsredovisningen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:2 Finansiell stabilitet - makrotillsyn på rätt sätt? Riksrevisionen har granskat hur makrotillsynen genomförs och hur berörda myndigheter samverkar i frågor som rör makrotillsynen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet (skr. 2017/18:255) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU12, rskr. 2018/19:36). RiR 2018:18 Riksgäldskontorets användning av ränteswappar - motiv, resultat och redovisning Riksrevisionen har granskat hur användningen av ränteswappar svarar mot det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen och om redovisningen av resultatet är tillfredsställande. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av ränteswappar (skr. 2018/19:22) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU32, rskr. 2018/19:144). RiR 2018:20 Staten som inköpare av konsulttjänster - tänk först och handla sen Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters inköp av konsulttjänster. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om staten som inköpare av konsulttjänster (skr. 2018/19:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagit eller avses vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagens har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU31, rskr. 2018/19:143). RiR 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser - är kostnadsmåtten tillförlitliga? Riksrevisionen har granskat om staten har skapat förutsättningar för kommuner att redovisa OH-kostnader så att räkenskapssammandraget blir ett tillförlitligt underlag för kommunjämförelser. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser (skr. 2017/18:293) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175). RiR 2018:23 Räkenskapssammandraget - är resultat- och balansräkningen tillförlitlig? Riksrevisionen har granskat om staten har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att resultat- och balansräkningen i räkenskapssammandraget är tillförlitlig. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandragets tillförlitlighet (skr. 2018/19:20) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175). 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Anslag Tabell 2.39 UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Skatteverket 7 591 7 7 634 43 0,6 7 375 1:2 Tullverket 1 862 72 1 896 34 1,8 1 722 1:3 Kronofogdemyndigheten 1 947 1 916 -30 -1,5 1 915 Summa 11 399 79 11 446 47 0,4 11 011 Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område. Utfallet uppgick till 11 446 miljoner kronor och blev därmed 47 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 435 miljoner kronor (3,9 procent). Ökade utgifter inom beskattningsverksamheten Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 7 634 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. De förändrade reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå infördes stegvist från den 1 juli 2018. Systemet togs då i bruk av företag med krav på personalliggare med fler än 15 anställda och en majoritet av dessa företag upplevde att systemet fungerat bra. Sedan den 1 juli 2018 måste fler verksamheter än tidigare föra en elektronisk personalliggare över vilka som är verksamma på arbetsplatsen, bl.a. omfattas nu även fordonsservicebranschen. För att Skatteverket skulle kunna genomföra fler oanmälda kontrollbesök för de nya verksamheterna tillfördes medel i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018. Skatteverket genomförde totalt 32 316 kontrollbesök, vilket är en ökning med 24,5 procent jämfört med 2017. I besöksstatistiken ingår förutom kontroll av personalliggare även tillsynsbesök och kontrollbesök för kassaregister. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisades anslaget 1:1 Skatteverket ytterligare 4 miljoner kronor bl.a. för att ta fram informationsmaterial och utveckla it-system för den individuella public serviceavgiften som ersätter den tidigare radio- och tv-avgiften fr.o.m. den 1 januari 2019. Ökade utgifter för Tullverkets kontrollverksamhet Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 1 896 miljoner kronor. Det är 34 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget 1:2 Tullverket ytterligare 72 miljoner kronor för att dels finansiera modernare teknisk spaningsutrustning för att förbättra förutsättningarna att arbeta mot den organiserade brottsligheten, dels öka kontrollerna av privatimporten av varor i postförsändelser som ökat kraftigt. Antalet kontrollerade tulldeklarationer jämfört med 2017 ökade med 6,5 procent och innefattar alla typer av importer. Att utgifterna blev lägre än totalt anvisat beror bl.a. på att vissa inköp av teknisk utrustning har försenats eftersom upphandlingar har överklagats. Under 2018 tydliggjorde Tullverket att mervärdesskatt ska betalas för postorderförsändelser som kommer från tredjeland till privatpersoner, vilket har lett till nya rutiner som innebar att mervärdesskatten betalas i förväg innan tullklarering sker. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:2 Tullverket 174 miljoner kronor (10,1 procent) högre med anledning av den ökade kontrollverksamheten. Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten uppgick till 1 916 miljoner kronor. Det är 30 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och i nivå med föregående år. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:19 Investeringssparkonto - en enkel sparform i ett komplext skattesystem Riksrevisionen har granskat sparformen investeringssparkonto. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto (skr. 2018/19:30) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU7, rskr. 2018/19:162). RiR 2018:25 Nedsatt moms på livsmedel - priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet Riksrevisionen har granskat den nedsatta momsen på livsmedel med avseende på dess priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel (skr. 2018/19:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU8, rskr. 2018/19:163). 2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Anslag Tabell 2.40 UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Polismyndigheten 24 516 200 23 767 -749 -3,1 22 912 1:2 Säkerhetspolisen 1 493 1 472 -20 -1,4 1 358 1:3 Åklagarmyndigheten 1 519 1 506 -13 -0,9 1 505 1:5 Sveriges Domstolar 5 601 10 5 765 163 2,9 5 508 1:6 Kriminalvården 8 649 8 961 312 3,6 8 624 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 122 91 -31 -25,2 91 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 355 200 2 849 495 21,0 2 648 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 40 41 84 44 109,3 64 Övriga anslag 1 482 25 1 442 -40 -2,7 1 355 Summa 45 777 477 45 937 160 0,4 44 064 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Utfallet uppgick till 45 937 miljoner kronor och blev därmed 160 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 1 873 miljoner kronor (4,3 procent) högre. Ersättnings- och nyrekryteringar har tagit längre tid än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 23 767 miljoner kronor, vilket är 749 miljoner kronor (3,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att fler anställda har slutat och att rekryteringar har tagit längre tid än beräknat. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 200 miljoner kronor till anslaget för att bl.a. öka Polismyndighetens förmåga att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism. Den skyddsutrustning som Polismyndigheten har anskaffat kunde inte omgående avräknas anslaget utan skrivs av över flera år. Det bidrog till att anslagsutfallet blev lägre än beräknat. Utbildningsinsatser i samband med förändringar i sexualbrottslagstiftningen Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 5 765 miljoner kronor. Det är 163 miljoner kronor (2,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Från och med den 1 juli 2018 bygger den nya sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex ska vara frivilligt, den s.k. samtyckeslagen. Därför anvisade riksdagen i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 ytterligare 10 miljoner kronor för att Domstolsverket ska kunna bistå Brottsoffermyndigheten i informations- och utbildningsinsatser riktade mot rättsväsendet om förändringarna i sexualbrottslagstiftningen. Bland annat anordnade Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket temadagar om sexualbrott för ca 500 domare, domstolsjurister, åklagare, poliser och advokater. Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre än beräknat och högre än 2017 Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 2 849 miljoner kronor, vilket är 495 miljoner kronor (21,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 200 miljoner kronor till anslaget med anledning av en ökad måltillströmning till domstolarna som medfört en ökning av antalet förordnanden av rättsliga biträden. Jämfört med föregående år blev utfallet 201 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Det beror bl.a. på att utgifterna för offentlig försvarare, offentligt biträde och målsägandebiträde ökade. Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat och högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 84 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (109,3 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 41 miljoner kronor på grund av ett ökat antal ärenden, främst kopplade till frihetsberövanden. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det är framför allt utgifterna för ersättning vid frihetsberövanden som blev högre än beräknat. Dessa utgifter ökade med 23 miljoner kronor (38,5 procent) 2018. Under 2018 avgjordes 1 754 ärenden där ersättning betalades ut, vilket är en ökning med 19,1 procent jämfört med 2017. Det högsta belopp som under året har beslutats i ett ärende är 12,6 miljoner kronor där sökande genom delbeslut beviljades en utbetalning om 5,5 miljoner kronor redan under 2017. Totalt utbetalt belopp blev 83 miljoner kronor. Andelen ärenden där ersättning för frihetsinskränkning beviljats uppgick till 90 procent. Högre utgifter för Polismyndigheten jämfört med 2017 Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 855 miljoner kronor (3,7 procent) högre än föregående år. Det beror främst på ökade personalkostnader till följd av löneökningar men också på att antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyndigheten med 177 (0,7 procent). Vid slutet av 2018 uppgick antalet årsarbetskrafter till 26 414. Av dessa är 66,4 procent poliser och 33,6 procent civilanställda. Antalet sökande till polisutbildningen har ökat med 4 639 personer (32,4 procent) vilket har lett till att utgifterna för antagningsprocessen har ökat jämfört med 2017. Antalet antagna på polisutbildningen har däremot minskat med 61 personer (4,8 procent), vilket innebär att 25 procent av de 1 600 utbildningsplatserna inte har fyllts. Fler inkomna mål ledde till högre utgifter jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 5 765 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner kronor (4,7 procent) högre än 2017. Det beror främst på att antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål ökat jämfört med föregående år. Balanserade mål är antalet mål som finns kvar vid årets utgång och de uppgick till 163 055, vilket är en ökning med 10,1 procent. Balansökningen är störst vid kammarrätterna som blev 58,6 procent högre än 2017 och beror framför allt på ökning av mål gällande behandling av extrem svettning, s.k. hyperhidros. Fler anställda inom häktes- och transportverksamheten inom Kriminalvården Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 8 961 miljoner kronor, vilket är 337 miljoner kronor (3,9 procent) högre än 2017. Under 2018 har antalet häktesplatser ökat. Kriminalvården har också tagit över viss transportverksamhet från Polismyndigheten. Antalet årsarbetskrafter uppgick vid slutet av 2018 till 9 993, vilket är en ökning med 202 (2,1 procent). Tabell 2.41 UO 4 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 170 164 Summa 170 164 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 170 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter med 164 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:3 För säkerhets skull - utbytet av underrättelseinformation mellan Polis-myndigheten och Säkerhetspolisen Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Iakttagelserna från granskningen avser Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen (skr. 2017/18:258). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:JuU4, rskr. 2018/19:29). 2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Anslag Tabell 2.42 UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 329 1 208 -120 -9,1 1 378 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 192 187 -5 -2,7 139 1:3 Nordiskt samarbete 16 30 44 28 179,8 13 Övriga anslag 473 454 -18 -3,9 423 Summa 2 009 30 1 893 -116 -5,8 1 953 Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Utfallet uppgick till 1 893 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 60 miljoner kronor (3,1 procent) lägre. Lägre avgift till FN:s budget Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 208 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (9,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att FN:s budget för fredsbevarande operationer för perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2018 blev lägre än väntat. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 170 miljoner kronor (12,3 procent) lägre. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 160 miljoner kronor lägre än 2017. Dessa avgifter uppgick till 394 miljoner kronor 2018. Anslaget får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med tilldelade medel kan bero på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i USD. Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror även främst på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre. Högre utgifter för nordiskt samarbete Utfallet för anslaget 1:3 Nordiskt samarbete blev 28 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det beror på att riksdagen i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 beslutade att under 2018 inrätta tre jubileumsfonder om 10 miljoner kronor vardera för att främja ett brett mellanfolkligt utbyte mellan Sverige och de baltiska länderna. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.43 UO 5 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 14 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 214 83 Summa 264 97 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 264 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 97 miljoner kronor. 2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Anslag Tabell 2.44 UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 34 941 103 34 459 -482 -1,4 33 147 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 147 1 037 -110 -9,6 1 040 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 10 816 10 728 -88 -0,8 10 062 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 169 172 3 2,0 25 1:8 Försvarets radioanstalt 1 106 1 059 -47 -4,3 1 017 1:11 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m. 92 82 -10 -10,7 71 2:1 Kustbevakningen 1 143 1 204 62 5,4 1 169 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 300 353 332 1 574,9 13 2:4 Krisberedskap 1 286 88 1 251 -35 -2,7 1 145 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 169 42 1 224 55 4,7 1 094 Övriga anslag 1 945 1 917 -28 -1,4 1 599 Summa 53 836 533 53 487 -348 -0,6 50 383 Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Utfallet uppgick till 53 487 miljoner kronor och blev därmed 348 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 3 104 miljoner kronor (6,2 procent) högre. Det beror på förstärkningar till totalförsvaret. Enligt Försvarsöverenskommelsen från 2017 ökades utgiftsområdet med 2 550 miljoner kronor för 2018. Ökade anslag för att stärka det militära försvaret Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 34 459 miljoner kronor, vilket är 482 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget ytterligare 103 miljoner kronor för att förstärka cyberförsvarsförmågan. Under året har Försvarsmakten deltagit i övningar kopplade till cyberförsvar. Försvarsmakten har också etablerat en digital testmiljö för att kunna öva i cyberförsvar. Under 2018 genomfördes åtta större övningar, bland annat Nato-övningen Trident Juncture. Under året genomfördes också en omfattande beredskapsövning för Hemvärnet och en återetablering av Gotlands regemente. Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 037 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor (9,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2018 beslutade regeringen att förlänga det svenska deltagande i insatsen i Mali (Minusma), vilket har skett varje år sedan insatsen inleddes 2014. Utgifterna för detta blev dock lägre än beräknat med anledning av att åtgärder kopplade till Försvarsmaktens camp i landet inte kunde genomföras på grund av säkerhetsläget. Högre ersättningar till kommunerna till följd av sommarens skogsbränder Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 353 miljoner kronor, det är 332 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 300 miljoner kronor för att betala ut den ersättning som kommunerna är berättigade till enligt lagen om skydd mot olyckor avseende kostnader uppkomna i samband med sommarens skogsbränder. Detta förklarar även skillnaden i utfall mellan åren. Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 251 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 88 miljoner kronor för att täcka kostnader som uppstått som en direkt följd av sommarens skogsbränder. Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till 1 224 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (4,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på ökade personalkostnader med anledning av sommarens bränder och ökade kostnader för bevakning med skogsbrandflyg. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisades anslaget därför ytterligare 35 miljoner kronor. Återupptagning av mönstringsverksamheten Utfallet för anslaget 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet blev 147 miljoner kronor högre än 2017. Verksamheten finansierades tidigare via avgifter men från och med 2018 finansieras den via anslag. Regeringen beslutade den 2 mars 2017 om att återinföra skyldighet att genomgå mönstring och fullgöra grundutbildning med värnplikt. Skyldigheten att genomgå mönstring gäller från den 1 juli 2017 och skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt från den 1 januari 2018. Antalet som har mönstrats har ökat från 2017. Totalt mönstrade/prövades 14 177 personer under 2018, varav 3 299 kvinnor och 10 878 män. Av dessa har ca 3 700 totalförsvarspliktiga skrivits in till Försvarsmaktens 4 000 utbildningsplatser för grundutbildning under 2018/2019. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.45 UO 6 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 17 100 13 898 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 78 000 75 368 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 100 96 2:4 Krisberedskap 1 200 398 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 70 59 Summa 96 470 89 819 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 96 470 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 89 819 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 651 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 3 202 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 2 632 miljoner kronor. Försvarsmaktens planering innehåller ett stort antal projekt som ska beställas eller omförhandlas under året. Det är även ett stort antal åtaganden som kommer att infrias, vilket medför att det kan bli variationer i utfallet för de utestående åtagandena i förhållande till bemyndigandet. Slutåret avseende bemyndigande för anslaget 2:4 Krisberedskap är 2023 och har överskridits. Utestående åtaganden sträcker sig till 2024. Garantier Tabell 2.46 UO 6 Garantier Miljoner kronor Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2018-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum1 24 7 7 Summa 24 7 7 1 prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74. Inomstatliga lån Tabell 2.47 UO 6 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 1 550 1 304 Summa 1 550 1 304 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån, exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns utestående lån om 1 304 miljoner kronor vid utgången av 2018. Övriga krediter Tabell 2.48 UO 6 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2018-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 18 500 10 379 Summa 18 500 10 379 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 18 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2018 uppgick till 10 379 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Strålsäkerhetsmyndigheten har redovisat ett för högt belopp på posten Avräkning med statsverket på 28 miljoner kronor. Posten Behållning räntekonto hos Riksgäldskontoret är för lågt redovisad med motsvarande belopp per balansdagen den 31 december 2018. Dessutom har myndigheten i tabellen Intäkter och kostnader för avgifter som inte disponeras redovisat ett felaktigt värde avseende flera summeringar i tabellen. Den korrekta summeringen av Kärnteknisk verksamhet ska vara 81 miljoner kronor och inte 118 miljoner kronor per balansdagen den 31 december 2018. Strålsäkerhetsmyndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 12 i årsredovisningen, där Strålsäkerhetsmyndigheten redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 3 finns ett stort ackumulerat underskott för icke kärnteknisk verksamhet. Myndigheten har påtalat för departementet att de vill höja avgifterna för att komma i balans. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2023) avseende beställningsbemyndigandet för anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap under utgiftsområde 6 genom att ingå åtaganden på 2 miljoner kronor för år 2024. Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 39 i årsredovisningen, där Elsäkerhetsverket redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell Avgiftsbelagd verksamhet - Offentligrättslig verksamhet finns ett stort överskott för Elberedskapsavgift på 92 miljoner konor. På grund av den ekonomiska styrningen för resultatområdet Elberedskapsavgift har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:6 Livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner Riksrevisionen har granskat samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner med inriktning mot livsmedels- och läkemedelsförsörjning. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner (skr. 2017/18:283) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FöU2, rskr. 2018/19:55). RiR 2018:14 Nationellt försvar på regional nivå Riksrevisionen har granskat om Försvars-maktens regionala staber har förutsättningar att lösa sina huvuduppgifter och om arbetet sker på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nationellt försvar på regional nivå (skr. 2018/19:28) redovisat de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i rapporten till Försvarsmakten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och följer myndighetens arbete med att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FöU10, rskr. 2018/19:137). 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Anslag Tabell 2.49 UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Biståndsverksamhet 41 606 -265 41 392 -214 -0,5 35 402 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 171 28 1 220 49 4,2 1 115 Övriga anslag 208 202 -6 -2,9 190 Summa 42 985 -237 42 813 -172 -0,4 36 707 Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Utfallet blev 42 813 miljoner kronor, vilket är 172 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) högre. Högre utgifter för asylmottagande medförde något lägre utgifter för biståndsverksamheten Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 41 392 miljoner kronor, vilket är 214 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är att riksdagen i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 beslutade att minska anslaget med 222 miljoner kronor till följd av att de avräkningsbara kostnaderna för asylmottagandet ökat. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för asylmottagandet under utgiftsområde 8 Migration klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Biståndsverksamheten ökade med knappt 6 miljarder kronor jämfört med 2017 Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 5 991 miljoner kronor (16,9 procent) högre jämfört med 2017. Det är framför allt utbetalningar till multilaterala och internationella organisationer (FN), bistånd till Afrika samt humanitära insatser som ökat under 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2018 om att öka budgeten för biståndsverksamheten med drygt 6 000 miljoner kronor. Orsaken till ökningen var främst att regeringen beräknade att de utgifter under utgiftsområde 8 Migration för asylmottagande, och som klassificeras som bistånd och avräknas biståndsramen, skulle minska med 3 564 miljoner kronor. Resterande del av höjningen beror i huvudsak på att bruttonationalinkomsten (BNI) för 2018 antogs bli högre än 2017 och att biståndsramen höjdes från 0,99 procent av BNI 2017 till 1,0 procent 2018. Biståndsramen Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till OECD/DAC görs under våren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s biståndsdirektiv. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande från utvecklingsländer under det första året i Sverige (utgiftsområde 8 Migration) samt kostnader för mottagandet av kvotflyktingar som vidarebosätts och deras resor till Sverige (utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering), administration av bistånd inom utrikesförvaltningen samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget. Höjd biståndsram för 2018 Tabell 2.50 Utfall för bistånd 2008-2018 Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt utbetalt bistånd 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 701 47 549 50 769 Totalt bistånd i procent av BNI1 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,40 0,94 1,02 1,04 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Biståndsramen för 2018 budgeterades till 48 950 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 2 821 miljoner kronor högre än den budgeterade biståndsramen för 2017. Den del av biståndsramen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med 6 210 miljoner kronor och den del som avser kostnader för mottagande av asylsökande minskade med 3 564 miljoner kronor jämfört med 2017. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande väntades bli något högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2018 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i propositionen Höständringsbudget för 2018. Det innebar att den del av biståndsramen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med 222 miljoner kronor och den del som avsåg kostnader för mottagande av asylsökande ökade med motsvarande belopp jämfört med den ursprungliga budgeten för 2018. Utfallet för biståndsramen 2018 som rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 50 769 miljoner kronor. Det motsvarar 1,04 procent av BNI enligt ENS 2010. Det finns två huvudsakliga anledningar att biståndsramen skiljer sig från det preliminära utfallet som rapporterades till OECD/DAC. Dels gör OECD/DAC:s redovisningsprinciper gällande att lagda skuldsedlar ska rapporteras i sin helhet även om inga utbetalningar har skett under innevarande år. Dels blev kostnaderna för mottagande av asylsökande som räknas som bistånd högre. Kostnader för mottagande av asylsökande som ingår i biståndsramen i Budgetpropositionen för 2018 baserades på Migrationsverkets prognos i juli 2017. De slutliga budgeterade kostnaderna som ingick i biståndsramen uppdaterades slutligen i propositionen Höständringsbudget för 2018. Tabellen nedan visar dessa förändringar för 2018. Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrationsverkets mottagningssystem blev 329 dygn i stället för 239 dygn som ursprungligen beräknades i statens budget. Den längre vistelsetiden förklarades bl.a. av längre handläggningstider för personer som beviljats uppehållstillstånd. Den genomsnittliga dygnskostnaden blev 585 kronor i stället för 464 kronor som ursprungligen beräknades i statens budget. Den högre dygnskostnaden berodde främst på ökade kostnader för skola och mottagande med anledning av att den genomsnittliga tiden i mottagningssystemet blev längre än beräknat. De kostnader som rapporterades till OECD/DAC (4 560 miljoner kronor) är högre än de som ingick i slutlig höständringsbudget (2 974 miljoner kronor). Detta innebär att regeringen avräknade ett lägre belopp från biståndsramen jämfört med det preliminära utfallet. Av det totala antalet asylsökande kom 97 procent från låg- och medelinkomstländer. Det är endast kostnader för dessa personer under deras första år i Sverige, som ingår i biståndet. Både det preliminära rapporterade utfallet till OECD/DAC och de budgeterade avräkningarna inkluderade kostnader för mottagande av personer som vidarebosattes i Sverige, s.k. kvotflyktingar, varav de budgeterade kostnader uppgick till 562 miljoner kronor medan utfallet till OECD/DAC var 538 miljoner kronor. Tabell 2.51 Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen Budgetpropositionen 2018 HÄB18 Utfall 2018 Migrationsverkets prognos (datum) juli 2017 juli 2018 Antal asylsökande 27 000 23 000 21 502 Genomsnittligt antal dygn 239 274 329 Genomsnittlig dygnskostnad, kronor 4641 571 585 Kostnader för mottagande av asylsökande som ingår i biståndsramen, miljoner kronor 2 752 2 974 4 560 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.52 UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 89 778 81 938 Summa 89 778 81 938 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 89 778 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 938 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 840 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Multilaterala och internationella organisationer och fonder, Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, stöd genom svenska organisationer i det civila samhället och Hållbar utveckling. Regeringen har ingått avtal med Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalen är utformade med en bindande (unqualified commitment) och en icke bindande del (qualified commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet tabellen ovan. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 4,5 miljarder kronor. Av detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 till 2044) och 2,0 miljarder kronor AfDf (från 2027 till 2054). Garantier Tabell 2.53 UO 7 Garantier Miljoner kronor eller annan angiven valuta Garanti Garantiram Utestående åtaganden 2018-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 20 160 USD 2 247 20 160 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) 1 SDR 971 11 889 SDR 953 11 889 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) 2 USD 538 4 829 USD 538 4 829 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) 3 SDR 343 4 281 SDR 343 4 281 Garantier inom biståndsverksamheten 12 000 5 198 6 004 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 4 EUR 152 1 155 1 155 Nordiska Investeringsbankens miljöinvesteringslån 5 EUR 104 34 EUR 3 34 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA 6 USD 16 145 USD 16 145 Summa 47 692 48 498 1 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 2 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 3 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91). 4 prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99. 5 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 6 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018 USD= 8,971 EUR= 10,275 CHF= 9,992 SDR= 12,476 Övriga krediter Tabell 2.54 UO 7 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2018-12-31 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner1 Obegränsad 0 Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i syfte att fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, m.m. Obegränsad 0 Summa 0 1 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Folke Bernadotteakademien Folke Bernadotteakademien har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. På grund av bristande återrapportering i ett lämnat bidrag har Folke Bernadotteakademin inte betalat ut hela det beviljade bidraget under 2018. Det medför att Folke Bernadotteakademin har ett utestående åtagande på 0,8 miljoner kronor vid utgången av 2018, trots att myndigheten inte har stöd för ett sådant åtagande i 17 § anslagsförordningen (2011:223). 2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration Anslag Tabell 2.55 UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Migrationsverket 5 316 32 5 190 -126 -2,4 6 015 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 8 101 5 708 11 724 3 623 44,7 30 600 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 78 15 89 11 13,6 738 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 960 2 958 -2 -0,2 839 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 305 583 570 265 86,8 806 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 349 269 -80 -22,9 253 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 155 131 -25 -16,0 147 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m. fl. 195 200 396 201 102,8 389 Övriga anslag 289 1 299 10 3,4 246 Summa 15 748 6 540 19 624 3 875 24,6 40 034 Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagande av asylsökande. Utfallet uppgick till 19 624 miljoner kronor och är därmed 3 875 miljoner kronor (24,6 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre. Ersättningar till kommunerna blev högre än statens budget 2018 Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 11 724 miljoner kronor. Det är 3 623 miljoner kronor (44,7 procent) högre än den ursprungliga budgeten. Det är framför allt ersättningarna till kommunerna som blivit högre än beräknat. Orsaken är att ansökningarna om ersättningar från kommunerna, enligt ett tidigare system om ersättning för ensamkommande barn och unga, blev högre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2018. Kommunerna hade möjlighet att ansöka om ersättning för tidigare utgifter enligt detta system t.o.m. den 31 december 2017. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2018 om ändringar i statens budget och anvisade sammantaget ytterligare 5 708 miljoner kronor. Höjningen av anslaget täckte även utnyttjandet av anslagskrediten från 2017 på 1 401 miljoner kronor. Utgifterna för offentliga biträden högre än budgeterat Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 265 miljoner kronor (86,8 procent) högre än de ursprungligen anvisade medlen, men 236 miljoner kronor (29,3 procent) lägre än 2017. Orsaken till det högre utfallet är att andelen ärenden som kräver offentligt biträde blev högre än beräknat. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2018 om ändringar i statens budget och anvisade sammantaget ytterligare 583 miljoner kronor. Höjningen av anslaget finansierade även ett utnyttjande av anslagskrediten från 2017 på sammanlagt 145 miljoner kronor. Antalet ärenden på Migrationsverket minskade under 2018 Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 5 190 miljoner kronor 2018, vilket är 825 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än 2017. Under 2018 har både antalet inkomna liksom äldre ärenden om asyl, både förstagångs- och förlängningsansökningar, minskat, vilket inneburit att Migrationsverket minskat sin personalstyrka. Cirka 600 personer sades upp under 2018 och i samband med omställningen till en minskad verksamhet valde också fler än beräknat att sluta på eget initiativ. Jämfört med 2017 minskade personalkostnaderna med 548 miljoner kronor (13,0 procent) till 3 667 miljoner kronor. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 1 311 personer till 5 842 (18,0 procent) jämfört med 2017. Utgifterna för ersättningar och bostadskostnader minskade jämfört med 2017 Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskade med 18 876 miljoner kronor (61,7 procent) jämfört med 2017. Det är främst ersättningarna till kommunerna som minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 86,5 procent, från 14 990 ensamkommande under 2017 till 2 023 ensamkommande under 2018. Totalt har ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga minskat med 15 937 miljoner kronor mellan åren. Ersättningarna för ensamkommande och som enbart avser innevarande år dvs. exklusive utbetalningar som hör till tidigare år, minskade med 13 955 miljoner kronor (86,3 procent), från 16 169 miljoner kronor till 2 214 miljoner kronor 2018. Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i mottagningssystemet, exklusive ensamkommande barn och unga, minskade med 19 396 (24,1 procent), från 80 587 under 2017 till 61 191 inskrivna under 2018. Det lägre antalet inskrivna har medfört att Migrationsverkets utgifter för anläggningsboende minskat med 1 232 miljoner kronor (44,8 procent) under 2018 jämfört med 2017. Det medförde även att utgifterna för dagersättning till asylsökande liksom ersättningarna för skolkostnader minskade med 614 miljoner kronor respektive 1 998 miljoner kronor jämfört med 2017. Fler avgjorda mål i migrationsdomstolarna Utgifterna för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder blev 650 miljoner kronor lägre än 2017. Det lägre utfallet beror på att utgifterna för vidarebosättning av kvotflyktingar redovisas på anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering fr.o.m. 2018. Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 119 miljoner kronor (14,1 procent) högre än 2017. Antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade med 16,0 procent mellan 2017 och 2018. Tabell 2.56 Asylsökande m.m. 2018 Antal personer 2018 2017 Föränd-ring Förändring % Antal asylsökande 21 502 25 666 -4 164 -16,2 varav män (inkl. pojkar) 12 929 15 635 -2 706 -17,3 varav kvinnor (inkl. flickor) 8 573 10 031 -1 458 -14,5 varav ens. barn och unga 944 1 336 -392 -29,3 varav pojkar 695 1 043 -348 -33,4 varav flickor 249 293 -44 -15,0 Förlängnings-ansökningar 7 457 18 154 -10 697 -58,9 Avgjorda asylärenden 35 512 66 301 -30 789 -46,4 varav bifall 11 217 27 205 -15 988 -58,8 Bifallsandel 32% 41% Beviljade uppehållstillstånd 132 696 135 529 -2 833 -2,1 varav asyl 25 114 36 531 -11 417 -31,3 varav anhöriga till asylsökande 16 627 19 124 -2 497 -13,1 varav barn födda i Sverige till föräldrar med PUT 9 342 9 850 -5108 -5,2 varav arbetstagare 21 507 16 178 5 329 32,9 Övriga 60 106 53 846 6 260 11,6 December 2018 December 2017 Förändring Föränd-ring % Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem* 52 565 76 640 -24 075 -31,4 varav med uppehållstillstånd 3 310 8 834 -5 524 -62,5 varav ensamkommande barn och unga 1 239 4 729 -3 490 -73,8 anläggningsboende (ABO) 21 695 35 496 -13 801 -38,9 eget boende (EBO) 28 832 33 221 -4 389 -13,2 övrigt boende 2 038 7 923 -5 885 -74,3 Genomsnittligt inskrivna under året 63 214 95 576 -32 362 -33,9 varav ensamkommande barn och unga 2 023 14 990 -12 967 -86,5 varav övriga 61 191 80 587 -19 396 -24,1 *Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Anslag Tabell 2.57 UO 9 Anslag Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:4 Tandvårdsförmåner 6 332 6 457 125 2,0 5 782 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 26 582 1 149 27 067 485 1,8 25 606 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 7 096 600 7 711 615 8,7 2 913 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 465 493 28 6,0 433 1:8 Bidrag till psykiatri 1 755 1 634 -121 -6,9 1 167 1:10 E-hälsomyndigheten 146 141 -5 -3,4 158 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 768 723 -44 -5,7 389 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 100 -164 -62,2 162 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 25 693 25 308 -385 -1,5 23 310 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 517 360 2 809 292 11,6 2 302 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 083 1 046 -37 -3,4 994 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 509 22 1 486 -23 -1,5 758 Övriga anslag 3 486 14 3 442 -43 -1,2 3 436 Summa 77 696 2 145 78 418 722 0,9 67 411 Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik. Utfallet uppgick till 78 418 miljoner kronor och blev därmed 722 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 11 007 miljoner kronor (16,3 procent) högre. Utgifterna för läkemedelsförmånerna ökade mer än beräknat Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 27 067 miljoner kronor, vilket är 485 miljoner kronor (1,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Den 26 respektive 29 januari 2018 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2018. Överenskommelsen innebar tillsammans med återbäring för 2017 att de prognostiserade utgifterna för 2018 inte bedömdes rymmas inom anslaget. Riksdagen anvisade därför ytterligare 1 149 miljoner kronor till anslaget i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018. Utfallet för 2018 blev 1 461 miljoner kronor högre än 2017. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Två andra områden som ökat är blodproppsförebyggande läkemedel samt läkemedel mot hepatit C. Bidrag till folkhälsa och sjukvård högre än anvisat Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 7 711 miljoner kronor, vilket är 615 miljoner kronor (8,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anslaget anvisades ytterligare 600 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 för att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården och korta vårdköerna. Ändringsbudgeten skulle också finansiera anställningar av vårdpersonal inom bristkompetenser som är intresserade av att arbeta vidare efter 65 års ålder. Dessa medel betalades ut till landstingen 2018. Kostnader för assistansersättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner kronor. Det är 385 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet brukare i ersättningen minskat i en snabbare takt än beräknat. Extra medel för investeringar i välfärdsteknik Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 292 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 360 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018. Av dessa extra medel har Socialstyrelsen lämnat 356 miljoner kronor i bidrag till kommunsektorn för investeringar i välfärdsteknik inom omsorgen, exempelvis mobila larm m.m. Högre allmänt tandvårdsbidrag Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 6 457 miljoner kronor, det är 675 miljoner kronor (11,7 procent) högre än föregående år. Det beror på att det årliga allmänna tandvårdsbidraget höjdes för alla åldersgrupper den 15 april 2018. Höjningen innebär att personer som är mellan 30 år och 64 år får 300 kronor per år i stället för 150 kronor per år. Personer som är mellan 24 och 29 år eller över 65 år får 600 kronor per år i stället för 300 kronor. Under året har statligt tandvårdsstöd betalats ut till ca 4 miljoner personer, varav 53,2 procent till kvinnor och 46,8 procent till män. Nya bidrag till sjukvård medför högre utgifter Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 7 711 miljoner kronor, vilket är 4 798 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror till största delen på att staten och SKL har slutit flera överenskommelser som medför olika satsningar inom vården. Under 2018 har 2 000 miljoner kronor betalats till landstingen för en ny personalsatsning inom vården. Personalsatsningen ska bidra till att ge bättre förutsättningar för vårdens medarbetare. Även den nya s.k. patientmiljarden belastar anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård med 1 000 miljoner kronor 2018. Patientmiljarden ska bidra till insatser för en snabbare och mer samordnad vård för patienterna. Ytterligare 600 miljoner kronor betalades ut för att bidra till ökad tillgänglighet inom vården, vilket också påverkar jämförelsen mellan åren. Även bidragen för förlossningsvård och kvinnors hälsa blev högre. Under 2018 betalades 1 591 miljoner kronor till landstingen för förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket är 892 miljoner kronor högre än 2017. Av den s.k. professionsmiljarden betalades 951 miljoner kronor till landstingen under 2018 för att ge statligt stöd till bättre resursutnyttjande i sjukvården. Det är 3 miljoner kronor mer än 2017. Utgifterna för bilstöd fortsätter att minska För bilstödet är utgifterna betydligt lägre än anslagna medel. En av orsakerna är att antalet ansökningar har minskat. En förklaring till detta är stödets konstruktion med nya grundbidrag som beviljas var nionde år. Minskningen av antalet ansökningar antas också till viss del bero på beteendeförändringar efter införandet av ett nytt regelverk 2017. Det nya regelverket har även medfört en lägre andel beviljade ansökningar och längre handläggningstider vilket resulterar i lägre kostnader. Betalningsförskjutningar medför ökade kostnader för assistansersättning 2018 Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner kronor. Det är 1 999 miljoner kronor (8,6 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på att Försäkringskassan fr.o.m. oktober 2018 begär ersättning från kommunerna för assistansersättningen i efterhand, tidigare begärdes ersättningen i förskott. Omläggningen till efterskottsbetalning medför att utfallet blir ungefär 900 miljoner kronor högre än 2017. Dessutom påverkades utgifterna av att schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje utförd assistanstimme har höjts. Under 2018 hade 8 307 män och 6 999 kvinnor assistansersättning, totalt 15 306 personer. Det är en minskning med 4,2 procent jämfört med föregående år. För 2018 var schablonbeloppet 295 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 330 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2018 var 298 kronor. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 316 16 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 670 647 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 1 280 1 301 Summa 2 266 1 964 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 2 266 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 964 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 302 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Bemyndigandet för detta anslag syftade i huvudsak till att regeringen skulle kunna ingå åtaganden om den Europeiska läkemedelsmyndigheten hade omlokaliserats från Storbritannien till Sverige, vilket inte skedde. Bemyndigandet för anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning har överskridits både till belopp och slutår. Slutåret för bemyndigandet är 2022. De utestående åtagandena sträcker sig till 2025. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har ingått åtaganden på 24 miljoner kronor mot anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utan att det finns ett beställningsbemyndigande för anslaget. Inomstatliga lån Tabell 2.59 UO 9 Inkomststatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 100 8 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 62 Summa 450 70 Revisionens iakttagelser - årlig revision E-hälsomyndigheten E-hälsomyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Regeringen har i förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten specifikt efterfrågat återrapportering avseende grunderna för hur myndigheten har beräknat storleken på avgifterna enligt 25 § lagen (1996:1156) om receptregister och 14 § lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning. I årsredovisningen som lämnades den 22 februari 2019 saknas sådan information. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten har överskridit bemyndiganderamen gällande anslag 7:2 ap.1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning under utgiftsområde 9. Bemyndiganderamen uppgår till 1 280 miljoner kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 1 301 miljoner kronor. Myndigheten har även överskridit bemyndigandets slutår 2022. Framtida åtaganden sträcker sig till 2025. Revisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:24 Oklara effekter av investeringsstödet till byggande av särskilt boende för äldre Riksrevisionen har granskat investeringsstödet 2007-2014 till byggande av särskilt boende för äldre. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om investeringsstödet till särskilda boenden för äldre (skr. 2018/19:34) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SoU14, rskr. 2018/19:164). 2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Anslag Tabell 2.60 UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall SB 2018 Utfall SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 38 810 37 545 -1 266 -3,3 37 673 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 46 909 45 806 -1 104 -2,4 47 688 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 876 2 811 -65 -2,3 3 007 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 33 9 39 6 17,5 37 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 901 2 649 -252 -8,7 2 712 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 901 56 954 53 5,9 890 2:1 Försäkringskassan 8 733 -3 8 468 -265 -3,0 8 444 Övriga anslag 1 452 1 411 -41 -2,8 1 416 Summa 102 615 62 99 681 -2 934 -2,9 101 868 Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 99 681 miljoner kronor och blev därmed 2 934 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre. Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 37 545 miljoner kronor, vilket är 1 266 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror främst på att antalet utbetalda nettodagar för sjukpenning blev 3,0 procent lägre än beräknat. Under 2018 betalades sjukpenning ut för 54,4 miljoner nettodagar, vilket är 1,7 miljoner nettodagar färre än beräknat. Begreppet nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning räknas som en nettodag. Även utgifterna för rehabiliteringspenning blev lägre. Under året betalades rehabiliteringspenning ut för 1,5 miljoner nettodagar, vilket är 0,6 miljoner nettodagar (26,5 procent) färre än beräknat. Aktivitets- och sjukersättningar lägre än budget Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 45 806 miljoner kronor. Det är 1 104 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror i huvudsak på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning jämfört med vad som antogs i beräkningen till statens budget. Antalet mottagare av sjukersättning i december 2018 var 1,7 procent lägre än beräknat och antalet mottagare av aktivitetsersättning var 5,7 procent lägre än beräknat. Omregistrering av livräntetagare medförde högre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet blev 39 miljoner kronor. Det är 6 miljoner kronor (17,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det statliga personskadeskyddet är en försäkring som bl.a. gäller för den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller medverkar i räddningstjänst. Den gäller också för den som är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt eller andra liknande institutioner. Försäkringen gäller normalt för sjukdom eller skada som inträffat i samband med tjänst i Sverige eller de nordiska länderna. Vid skada som ger bestående nedsättning av arbetsförmågan kan livränta betalas ut till den försäkrade. För att korrigera tidigare felaktigt gjorda registreringar omregistrerade Försäkringskassan under 2017 ett antal livräntetagare från anslag 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. till anslag 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Det medförde ett högre antal livräntetagare inom det statliga personskadeskyddet och att utgifterna blev högre än vad som ursprungligen beräknats i statens budget. Riksdagen anvisade därför ytterligare 9 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 649 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för försäkringsmedicinska utredningar, bidrag till hälso- och sjukvården samt arbetsplatsnära stöd blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 954 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (5,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivare var berättigade till högre ersättning än vad som ursprungligen beräknats. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen därför ytterligare 56 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 8 468 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på svårigheter att rekrytera personal inom vissa verksamheter i samband med hög personalomsättning. Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev lägre än föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 129 miljoner kronor (0,3 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för rehabiliteringspenning. Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har minskat under 2018 och antalet utbetalda nettodagar för rehabiliteringspenning minskade med 0,4 miljoner nettodagar (19,4 procent) jämfört med 2017. Minskningen beror bl.a. på en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 § socialförsäkringsbalken. Den nya tillämpningen innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning vid helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjuktal 2018 2017 Förändring i procent Antal personer som fick sjukpenning i december månad 198 544 203 070 -2,2% varav kvinnor 131 355 134 630 -2,4% varav män 67 189 68 440 -1,8% varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå 81 085 83 040 -2,4% varav män med sjukpenning på normalnivå 43 066 43 968 -2,1% varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå 46 177 47 276 -2,3% varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå 21 114 21 405 -1,4% Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari till september 48 300 47 200 2,3% varav kvinnor 30 700 30 200 1,7% varav män 17 600 17 000 3,5% Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner dagar) 54,4 55,8 -2,5% Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser, procent, september månad 46,1 45,4 Källa: Försäkringskassan Antalet personer som fick sjukpenning minskade från 203 070 personer i december 2017 till 198 544 personer för samma månad 2018, vilket motsvarade en minskning med 1,8 procent för män och 2,4 procent för kvinnor. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå minskade med 2 857 (2,2 procent). Vidare minskade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 1 390 (2,0 procent). Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har dock ökat, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffades den 1 februari 2016. Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2018 uppgick till 66,2 procent. Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 48 300 sjukfall per månad under januari till september 2018, vilket är en ökning med 2,3 procent jämfört med samma period föregående år. Under 2018 har sjukfallens varaktighet minskat något. Under 2018 ökade antalet sysselsatta, vilket medförde att antalet personer som omfattas av förmånen ökade. Trots detta minskade antalet nettodagar med sjukpenning totalt med 2,5 procent jämfört med 2017. Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser ökade 2018 och var 46,1 procent i september 2018, vilken kan jämföras med 45,4 procent i september 2017. Under 2018 avslogs 3,0 procent av initiala ansökningar om sjukpenning jämfört med 3,1 procent under föregående år. Andelen avslag för män minskade från 2,8 procent 2017 till 2,7 procent år 2018. För kvinnor uppgick andelen avslag till 3,2 procent 2018, vilket kan jämföras med 3,3 procent föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall minskade också. Under januari till oktober 2018 berodde 5,5 procent av de avslutade sjukfallen på ett avslag jämfört med 6,0 procent under 2017. Andelen avslag för män minskade från 5,9 procent under 2017 till 5,3 procent under januari till oktober år 2018. För kvinnor minskade andelen avslag från 6,1 procent 2017 till 5,7 procent under januari till oktober 2018. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 1 883 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än 2017, vilket främst beror på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning. Försäkrade i åldrarna 19-64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2018 till 260 967 (154 383 kvinnor och 106 584 män), vilket är en minskning med 15 715 personer (5,7 procent) jämfört med december 2017. Minskningen beror på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har varit lågt. Under 2018 fick 5 534 personer sjukersättning för första gången. Det är en minskning med 191 personer (3,3 procent) jämfört med 2017. Andelen avslag vid ansökan om sjukersättning var 67,9 procent (70,2 procent för kvinnor och 64,8 procent för män) under 2018. Föregående år uppgick andelen avslag till 65,3 procent (67,6 procent för kvinnor och 62,3 procent för män). Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19-29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2018 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 31 351, vilket är en minskning med 4 944 personer (13,6 procent) jämfört med december 2017. Under 2018 har 5 505 personer (2 588 kvinnor och 2 917 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 966 personer (14,9 procent) färre än 2017. Andelen avslag vid olika former av ansökan om aktivitetsersättning har ökat. För 2018 uppgick andelen till 26,2 procent (26,7 procent för kvinnor och 25,7 procent för män). Motsvarande avslagsandel för 2017 var 20,4 procent (21,5 procent för kvinnor och 19,4 procent för män). Efter en lagändring i februari 2017 finns möjlighet att få sjukersättning från 19 års ålder, vilket också bidrar till att antalet personer med aktivitetsersättning minskar. Tidigare kunde man inte få sjukersättning förrän vid 30 års ålder. I december 2018 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 292 318 personer. Det är en minskning med 6,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 168 915 personer, vilket var en minskning med 6,8 procent jämfört med december 2017. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 123 403 personer, vilket är en minskning med 6,4 procent jämfört med december 2017. Tabell 2.62 Ohälsomått 2018 2017 Ohälsotalet 24,7 26,2 varav kvinnor 29,9 31,6 varav män 19,8 20,9 Sjukpenningtalet 9,7 10,1 varav kvinnor 12,8 13,3 varav män 6,7 6,9 Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet och sjukpenningtalet minskade 2018 Ohälsotalet är ett mått på utvecklingen inom hela sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2018 var ohälsotalet 24,7 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 26,2 dagar 2017. Ohälsotalet har sedan december 2017 minskat med 5,5 procent för kvinnor och med 5,3 procent för män. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16-64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2018 var sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en minskning med 3,6 procent sedan december 2017. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,8) än män (6,7). Lägre utfall för arbetsskadeersättningar jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 2 811 miljoner kronor, vilket är 197 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än 2017. Det beror främst på att antalet egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen minskade med knappt 9 procent jämfört med år 2017. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 359 2 320 Summa 2 359 2 320 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 2 359 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 320 miljoner kronor. Övriga krediter Tabell 2.64 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2018-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 141 Summa 170 141 Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:9 Nekad sjuk- och aktivitets-ersättning - effekter på inkomst och hälsa Riksrevisionen har granskat vilka effekter ett nekande av sjukersättning eller aktivitetsersättning har för individens inkomster, hälsa och användning av sjukförsäkringen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning (skr 2018/2019:8) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU12, rskr. 2018/19:57). RiR 2018:11 Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa - en process med stora utmaningar Riksrevisionen har granskat sjukskrivnings-processen och det stöd som ansvariga myndigheter ger läkare i primärvården i deras försäkringsmedicinska uppdrag. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa (skr. 2018/19:14) anfört att Riksrevisionens rapport kan vara ett underlag i det uppdrag som den tidigare regeringen givit Socialstyrelsen och Försäkringskassan om att dessa ska verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen (S2018/00530/SF). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen gör en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen ska avse handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145). RiR 2018:22 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - ett stöd för Försäkringskassan vid psykisk ohälsa? Riksrevisionen har granskat om det försäkringsmedicinska beslutsstödet har påverkat hur läkare anger sjukskrivningsdiagnoser och hur Försäkringskassan använt stödet i hand-läggningen av försäkringsärenden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om försäkringsmedicinskt beslutsstöd (skr. 2018/19:27) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen gör en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen ska avse handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145). 2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Anslag Tabell 2.65 UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Garantipension till ålderspension 13 080 13 142 62 0,5 13 339 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 10 870 10 869 0 0,0 11 499 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 9 027 9 139 112 1,2 8 265 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 103 1 081 -22 -2,0 1 010 2:1 Pensionsmyndigheten 556 -1 540 -16 -2,9 545 Summa 34 636 -1 34 771 136 0,4 34 658 Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.4.31. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 34 771 miljoner kronor och blev därmed 136 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 114 miljoner kronor (0,3 procent). Antalet pensionärer med garantipension något lägre än föregående år Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 13 142 miljoner kronor, vilket är 197 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på att det är fler äldre pensionärer med garantipension som avlider i förhållande till inflödet av nya pensionärer med garantipension. Nya ålderspensionärer har inkomstgrundad pension i större utsträckning än äldre ålderspensionärer, vilket påverkar antalet med garantipension, eftersom garantipension avräknas mot inkomstpension. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna. Ungefär 659 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2018, vilket är ca 4 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 000 kronor per år 2018, vilket är en minskning med 200 kronor jämfört med 2017. Totalt 78 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 22 procent är män. I Sverige har garantipensionen tidigare ansetts omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av trygghetssystem, vilket gjort att den även har betalats ut till pensionärer som bor utanför Sverige inom EU/EES och Schweiz. EU-domstolen klargjorde dock i en dom den 7 december 2017 att den svenska garantipensionen är en s.k. minimiförmån enligt artikel 58 i EU:s förordning 883/2004 och därmed bl.a. saknar exporträtt enligt EU-rätten. Domen medförde att det saknades författningsstöd för att fortsätta betala ut garantipension vid bosättning i annat land än i Sverige. Riksdagen beslutade dock den 24 oktober 2018 (prop.2017/18:275; 2018/19:SfU8 rskr. 2018/19:6) att utbetalningarna av garantipension till personer bosatta i EU/EES eller Schweiz skulle fortsätta under 2018, i avvaktan på ny svensk lagstiftning. Under 2018 betalades totalt 716 miljoner kronor till 72 000 personer utanför Sverige. Av dessa var 41 000 kvinnor och 31 000 män. I december 2018 bodde ungefär 17 300 av dessa personer i Finland, ca 5 300 personer i Tyskland och ca 5 300 personer i Norge. Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 10 869 miljoner kronor, vilket är 629 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2017 och 2018 minskade antalet med ca 11 700 personer, till ca 241 600 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Fler pensionärer får bostadstillägg Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 9 139 miljoner kronor, vilket är 874 miljoner kronor (10,6 procent) högre än 2017. Ökningen beror på att bostadstillägget har höjts 2018. Både ersättningsnivån och taket för boendekostnad har höjts. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2018 till ca 291 000 personer, vilket är ca 4 000 personer fler än 2017. För 2018 var det genomsnittliga årsbeloppet 31 200 kronor, vilket är en ökning med 2 800 kronor jämfört med 2018. Ökad invandring medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 081 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor (7,1 procent) högre än föregående år. Det beror, förutom på ökad invandring, på att det är en större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år då det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 2,1 procent jämfört med 2017 och uppgick till 24 000 personer 2018. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 4,1 procent och uppgick till 45 700 kronor 2018. Övriga krediter Tabell 2.66 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2018-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 1 847 Summa 8 000 1 847 Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 1 847 miljoner kronor vid utgången av 2018. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018. Övrig upplysning Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:32 Förvaltningen av premie-pensionssystemet - kostnadseffektivitet för spararnas bästa? Riksrevisionen har granskat om förvaltningen av premiepensionssystemet fungerat som det är tänkt, med fokus på om systemet är kostnadseffektivt för spararnas bästa. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvaltningen av premiepensionssystemet (skr. 2018/19:80) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Anslag Tabell 2.67 UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Barnbidrag 31 607 31 722 115 0,4 27 287 1:2 Föräldraförsäkring 42 959 1 284 43 914 955 2,2 41 838 1:3 Underhållsstöd 2 862 2 593 -269 -9,4 2 521 1:4 Adoptionsbidrag 23 14 -9 -38,8 16 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 978 951 -27 -2,7 928 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 4 265 4 072 -192 -4,5 3 939 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 367 7 367 0 0,0 7 468 1:8 Bostadsbidrag 4 526 4 574 48 1,1 4 664 Summa 94 586 1 284 95 208 622 0,7 88 660 Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 95 208 miljoner kronor. Det är 622 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 6 548 miljoner kronor (7,4 procent) högre. Utgifterna för föräldraförsäkring blev högre än anvisat Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 43 914 miljoner kronor, vilket är 955 miljoner kronor (2,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att antalet använda nettodagar för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning blev högre än vad som ursprungligen beräknades. Begreppet nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning räknas som en nettodag. Antalet dagar med föräldrapenning blev 2,1 procent högre än beräknat. Det högre nyttjandet beror delvis på en regeländring i föräldrapenningen som infördes den 1 januari 2014. Regeländringen innebar en begränsning av antalet föräldrapenningdagar som får sparas för tid efter att barnet har fyllt fyra år. Föräldrar till barn födda 2014 och 2015 har ökat sitt uttag av föräldrapenning jämfört med föräldrar som omfattas av den tidigare lagstiftningen, vilket har medfört högre utgifter än vad som tidigare beräknats under 2018. Dessutom blev antalet använda dagar för tillfällig föräldrapenning 5,4 procent högre än beräknat. Ökningen har ett samband med en utbredd influensaperiod. Med anledning av de högre utgifterna för föräldraförsäkringen anvisade riksdagen ytterligare 1 284 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018. Utgifter för underhållsstöd, adoptionsbidrag och vårdbidrag blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 593 miljoner kronor, vilket är 269 miljoner kronor (9,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Minskningen beror främst på att färre barn fått underhållsstöd samt ett lägre utbetalningsbelopp per barn och månad under 2018 än vad som beräknats. Antalet barn med underhållsstöd uppgick i genomsnitt till 198 758 under året vilket var en minskning med 6,0 procent från 2017. Minskningen beror på att fler föräldrar sköter betalningen av underhåll för barn på egen hand, utanför underhållsstödssystemet, samt att underhållsstöd vid växelvist boende avskaffats med vissa övergångsbestämmelser. Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 14 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (38,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag blev lägre än beräknat. År 2018 genomfördes 185 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 240 adoptioner. Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 4 072 miljoner kronor, vilket är 192 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Vårdbidrag kan betalas ut i hel eller delvis omfattning. Att utfallet blev lägre än beräknat beror bl.a. på att fler vårdbidrag med lägre omfattning betalades ut än beräknat samt fördröjningar i handläggningen. Höjt barnbidrag medförde ökade utgifter jämfört med 2017 Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) högre än 2017. Ökningen beror främst på att det allmänna barnbidraget har höjts med 200 kronor (19,0 procent) till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. den 1 mars 2018. Höjd medelersättning medförde högre utgifter för föräldrapenning jämfört med föregående år Jämfört med 2017 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 2 076 miljoner kronor (5,0 procent) högre. Anslaget finansierar förmånerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Det var framför allt utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna för föräldrapenning utgjorde 72,9 procent av utgifterna för anslaget och ökade med 1 338 miljoner kronor (4,4 procent) jämfört med 2017. Antalet ersättningsdagar med föräldrapenning minskade totalt med 0,1 procent och uppgick till 55,1 miljoner dagar under 2018. Den främsta förklaringen till att utgifterna trots detta har ökat är att fler män har tagit ut föräldrapenningdagar än tidigare till följd av detta samt att antalet dagar med högsta ersättningsnivå har ökat. Den genomsnittliga medelersättningen per dag för föräldrapenningen ökade utgifterna med 3,6 procent under 2018. Den genomsnittliga medelersättningen var för kvinnor 535 kronor per dag och för män 679 kronor per dag. Skillnaden beror dels på inkomstskillnader mellan könen, dels på att kvinnor använder fler lägstanivå- och grundnivådagar än män. Utgifterna påverkas även av fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor. Under 2018 tog män ut 29,4 procent av föräldrapenningdagarna. Det är en högre andel än 2017 då männen tog ut 28,0 procent av dagarna. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 521 miljoner kronor (7,6 procent) högre än 2017. Det beror bl.a. på att antalet uttagna nettodagar ökade med 4,9 procent. Medelersättningen för tillfällig föräldrapenning ökade med 2,5 procent och uppgick för 2018 till 949 kronor per dag. Fler barn med barnpension, efterlevandestöd och vårdbidrag medförde ökade utgifter 2018 Utgifterna för anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd blev 951 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (2,5 procent) högre än föregående år. Barnpension och efterlevandestöd betalas ut till barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit. Utgiftsökningen förklaras främst av ett ökat antal barn över 12 år som får barnpension samt stor invandring av ensamkommande barn och unga under tidigare år, vilket påverkat utvecklingen av efterlevandestödet. Jämfört med föregående år ökade utgifterna för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn med 133 miljoner kronor (3,4 procent). I december 2018 betalades vårdbidrag ut för 21 695 flickor och 43 865 pojkar. Ökningen jämfört med 2017 var 0,3 procent för flickor och 1,2 procent för pojkar. Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår minskade med 101 miljoner kronor (1,3 procent) jämfört med 2017. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0-4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och ränteutvecklingen. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet 2018 förklaras främst av ett lägre regleringsbelopp jämfört med föregående år. Färre hushåll med bostadsbidrag medförde lägre utgifter jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 574 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år. Jämfört med föregående år minskade antalet barnhushåll med 2,4 procent och antalet ungdomshushåll med 10,4 procent. Minskningen kan förklaras av den starka konjunkturen som innebär att behovet av bostadsbidrag minskar då fler personer blir sysselsatta på arbetsmarknaden. Antalet hushåll med bostadsbidrag var i genomsnitt 168 557 under 2018, varav 141 632 barnhushåll och 26 927 ungdomshushåll. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:1 Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans handläggning av föräldrapenningsärenden för egenföretagare. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare (skr. 2017/18:256) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU6, rskr. 2018/19:4). RiR 2018:4 Återkrav av bostadsbidrag - lätt att göra fel Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans återkrav av bostadsbidrag. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag (skr. 2017/18:289) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU9, rskr. 2018/19:47). 2.4.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Anslag Tabell 2.68 UO 13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 19 265 532 16 167 -3 098 -16,1 15 167 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 5 179 4 925 -255 -4,9 5 355 1:4 Hemutrustningslån 203 139 -64 -31,6 228 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 334 51 363 29 8,7 234 1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 0 0,0 2 536 Övriga anslag 619 21 624 5 0,8 410 Summa 25 600 604 22 217 -3 383 -13,2 23 931 Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, åtgärder mot segregation och jämställdhetspolitik. Utgifterna uppgick till 22 217 miljoner kronor och är därmed 3 383 miljoner kronor (13,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 minskade utgifterna med 1 714 miljoner kronor (7,2 procent). Färre kommunmottagna och lägre utgifter för ensamkommande barn och unga Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 16 167 miljoner kronor, vilket är 3 098 miljoner kronor (16,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som beviljades uppehållstillstånd och togs emot i en kommun blev lägre än beräknat bl.a. när det gäller ensamkommande barn och unga. Det beror också på att utgifterna för ersättning till kommuner och landsting för mottagandet av ensamkommande barn och unga, både enligt det gamla och det nya ersättningssystemet, blev lägre än förväntat. Färre än beräknat i etableringsinsats Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 255 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Detta berodde på främst på att antalet nyanlända i etableringsinsatser blev lägre än väntat. Det genomsnittliga antalet deltagare i etableringsuppdraget uppgick under 2018 till 62 405, vilket är 9 070 deltagare färre än beräknat. Jämfört med 2017 minskade utgifterna med 431 miljoner kronor (8,0 procent). Orsaken är att antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag minskade från i genomsnitt 71 158 deltagare 2017 till 62 405 deltagare 2018. Högre utfall än föregående år trots ett lägre antal kommunmottagna Jämfört med 2017 blev utfallet på anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 000 miljoner kronor högre (6,6 procent). Schablonersättningarna för mottagandet av nyanlända ökade med 999 miljoner kronor, vilket främst beror på att utgifter för vidarebosättning av kvotflyktingar fr.o.m. 2018 redovisas under detta anslag i stället för som tidigare under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under utgiftsområde 8 Migration. Totalt ökade det utgifterna på anslaget med 1 006 miljoner kronor. Utgifterna för vidarebosättning ökade med 365 miljoner kronor mellan 2017 och 2018, vilket beror på att antalet vidarebosatta kvotflyktingar ökade med 1 600 personer. Mellan 2017 och 2018 minskade antalet kommunmottagna med 36 procent. Att utgifterna trots det inte minskade beror bl.a. på att Migrationsverket under 2018 betalade ut ersättning för kostnader som avsåg 2017, däribland ca 1 000 miljoner kronor till kommunerna i ersättning för ensamkommande barn och unga. Förändrad anslagsstruktur påverkar jämförelsen med föregående år Utfallet för anslaget 1:4 (2017) Ersättningar för insatser för vissa nyanlända invandrare har minskat med 2 536 miljoner kronor, vilket beror på att utgifterna fr.o.m. 2018 redovisas som en anslagspost under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser, inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. 2018 2018 2017 Förändring Förändring % Antal kommunmottagna 43 745 68 751 -25 006 -36,4 varav män 24 059 39 392 -15 333 -38,9 varav kvinnor 19 686 29 359 -9 673 -32,9 andel män 55,0% 57,3% andel kvinnor 45,0% 42,7% Antal kommunmottagna under 18 år 19 056 30 711 -11 655 -38,0 varav pojkar 10 338 18 038 -7 700 -42,7 varav flickor 8 718 12 673 -3 955 -31,2 andel pojkar 54,3% 58,7% andel flickor 45,7% 41,3% Antal ensamkommande barn och unga 6 568 8 625 -2 057 -23,8 varav pojkar 5 953 7 511 -1 558 -20,7 varav flickor 615 1 114 -499 -44,8 andel pojkar 90,6% 87,1% andel flickor 9,4% 12,9% Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får schablonersättning för December 2018 December 2017 Förändring Förändring % Totalt antal mottagna* 112 994 138 405 -25 411 -18,4 varav män 63 785 80 611 -16 826 -20,9 varav kvinnor 49 209 57 794 -8 585 -14,9 varav ensamkommande 15 407 15 861 -454 -2,9 Genomsnitt för respektive år 131 377 133 525 -2 148 -1,6 * Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket Beställningsbemyndiganden Tabell 2.70 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 38 28 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 100 99 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 28 22 4:1 Åtgärder mot segregation 185 6 Summa 351 155 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 351 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 196 miljoner kronor. Större delen av skillnaden härrör från bemyndigandet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation. Det låga nyttjandet av bemyndigandet beror bl.a. på att handläggande myndighet haft behov av att ytterligare analysera hur bidraget bäst kan fördelas för att minska och motverka segregation på lokal och regional nivå. Bidrag har bl.a. beviljats för att ta fram kartläggningar och behovsanalyser. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:33 Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken - ett outnyttjat verktyg Riksrevisionen har granskat om regeringens integrationspolitik har jämställdhetsintegrerats och därmed gett förutsättningar för likvärdigt och effektivt stöd. Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse. 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag Tabell 2.71 UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 8 402 8 8 191 -211 -2,5 8 501 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 22 700 2 217 25 367 2 667 11,8 26 791 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 13 422 500 13 043 -379 -2,8 9 554 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 19 197 18 228 -969 -5,0 17 194 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 120 110 -10 -8,2 127 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 1 524 1 294 -230 -15,1 1 009 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 700 1 480 -220 -13,0 1 296 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 757 -495 5 032 -725 -12,6 6 032 1:13 Lån till körkort 151 17 -134 -88,5 2:1 Arbetsmiljöverket 763 25 774 10 1,4 743 Övriga anslag 348 326 -22 -6,4 312 Summa 74 084 2 255 73 861 -223 -0,3 71 559 Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Utfallet uppgick till 73 861 miljoner kronor, vilket är 223 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 2 302 miljoner kronor (3,2 procent) högre. En betydande del av denna ökning beror på en förändrad anslagsstruktur, vilket medför högre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och lägre utgifter inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Antalet arbetslösa minskade med 14 400 Tabell 2.72 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2017 och 2018. Tabell 2.72 Arbetslöshet 2018 2017 Antal personer Procent Kvinnor Män Antal personer Procent Kvinnor Män Antal arbetslösa, 15-74 år 344 100 162 300 181 800 358 500 163 300 195 200 - varav heltidsstuderande 115 200 33,5% 54 300 60 900 118 700 33,1 54 700 63 900 - varav personer med utomnordiskt ursprung 179 400 52,1% 87 000 92 400 167 000 46,6 78 500 88 600 - varav långtidsarbetslösa 95 100 27,6% 39 100 56 000 99 300 27,7 39 800 59 500 - varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 65 100 18,9% 27 800 37 400 61 100 17,0 25 400 35 600 - varav ungdomar, 15-24 år 104 400 30,3% 47 200 57 200 112 400 31,4 51 700 60 700 Arbetslösheten, 15-74 år (arbetslösa som andel av arbetskraften) 6,3 6,3 6,4 6,7 6,4 6,9 Ungdomsarbetslösheten, 15-24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 16,8 15,5 18,0 17,8 16,8 18,7 Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15-74 år minskade enligt AKU med 14 400 personer mellan 2017 och 2018. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande minskade med 3 500 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 4 200 personer. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 12 400 personer, varav antalet kvinnor ökade med 8 500 personer och antalet män med 3 800 personer. Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2018 till 52,1 procent av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med 46,6 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade från 17,0 procent 2017 till 18,9 procent 2018. Ungdomar i åldern 15-24 år utgör 30,3 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 8 000 personer (7,1 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor minskade med 4 500 personer och antalet män med 3 500 personer. Högre utgifter än beräknat för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 25 367 miljoner kronor, vilket är 2 667 miljoner kronor (11,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev 2 183 miljoner kronor högre än vad som ursprungligen beräknats. Dessutom blev utgifterna för aktivitetsstöd 484 miljoner kronor högre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget. Arbetslösheten för 2018 sjönk inte lika mycket som enligt den bedömning som gjordes i budgetpropositionen för 2018. Vidare ökade andelen arbetslösa som får arbetslöshetsersättning. Detta medförde att antalet personer som har rätt till arbetslöshetsersättning blev högre än enligt den bedömning som gjordes i samband med statens budget. Riksdagen anvisade därför ytterligare 2 217 miljoner kronor till anslaget i enlighet med propositionen Höständringsbudget 2018. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än budgeterat Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 13 043 miljoner kronor, vilket är 379 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslagspost 5 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare blev 1 160 miljoner kronor (43,5 procent) lägre än vad som ursprungligen beräknades. Antalet deltagare i etableringsuppdraget under 2018 var lägre än beräknat, som en följd av att antalet asylsökande minskat de senaste åren. Utfallet för anslagspost 1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 811 miljoner kronor högre än beräknat. Detta berodde bl.a. på att antalet extratjänster ökade i större utsträckning än vad som ursprungligen beräknades. Med anledning av de högre utgifterna för extratjänster och en satsning på sommarjobb till ungdomar anvisade riksdagen ytterligare 500 miljoner kronor till anslaget i enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2018. Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2018 2017 Antal personer Kvinnor Män Antal personer Kvinnor Män Sökande i program totalt med aktivitetsstöd 161 594 76 193 85 400 171 156 78 524 92 632 varav utrikesfödda 98 957 47 230 51 727 95 555 44 336 51 219 -Därav jobb- och utvecklingsgarantin 93 432 43 522 49 910 99 105 45 383 53 722 varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin 55 155 26 373 28 782 54 652 26 060 28 592 -Därav förberedande insatser 25 654 14 094 11 560 41 882 21 239 20 644 varav utrikesfödda 13 414 6 997 6 417 25 749 12 203 13 546 -Därav etableringsprogrammet 18 760 9 303 9 457 0 0 0 varav utrikesfödda 18 723 9 289 9 434 0 0 0 -Därav jobbgaranti för ungdomar 13 548 5 344 8 205 15 736 6 202 9 534 varav utrikesfödda 5 029 1 948 3 080 5 233 2 091 3 142 Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen. I tabell 2.73 visas statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 46,5 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2018, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 57,8 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 3,6 procent jämfört med 2017. Den största ökningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i etableringsprogrammet som infördes den 1 januari 2018. Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 25 654 personer per månad vilket var en minskning med 38,7 procent jämfört med föregående år. Det beror delvis på att Arbetsförmedlingen under 2018 har begränsat antalet beslut om aktivitetsstöd och upphandlade tjänster. Antalet deltagare minskade också då avtal för vissa upphandlade tjänster upphörde i början av år 2018 och den nya upphandlingen överklagades. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 13 548 personer. Det är en minskning med 13,9 procent jämfört med 2017. Minskningen beror främst på minskade ungdomskullar och en starkare konjunktur. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 228 miljoner kronor, vilket är 969 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet beslut om de olika lönebidragen blev lägre än vad som ursprungligen bedömdes. I genomsnitt har 73 457 personer (29 303 kvinnor och 44 154 män) per månad haft en anställning med lönestöd under 2018. Det är 1,0 procent färre jämfört med föregående år. Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 blev 230 miljoner kronor (15,1 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 1 294 miljoner kronor. Det beror främst på låg medelsförbrukning i de beviljade projekten. Utfallet för lån till körkort blev lägre än beräknat Anslaget 1:13 Lån till körkort uppfördes på statens budget 2018. Utfallet blev 17 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (88,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Körkortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. Utlåningen sker med stöd av förordningen (2018:1118) om körkortslån. Majoriteten av de som ansökte om körkortslån fanns i åldersgruppen 18-30 år och andelen män som ansökte om körkortslån var 66 procent. För 2018 uppgick antalet låntagare till 2 468 personer, varav 753 kvinnor och 1 715 män. Det låga anslagsutfallet beror bl.a. på att förordningen trädde i kraft den 1 september 2018. Därmed har det endast varit möjligt att ta körkortslån under fyra månader 2018. Vid utgången av 2018 uppgick utestående åtaganden för körkortslån till 66 miljoner kronor. Omlokalisering medförde lägre utgifter än budget och jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige blev 110 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 17 miljoner kronor (13,7 procent) lägre. Det låga utfallet förklaras främst av tillfälligt minskade driftskostnader i samband med omlokaliseringen av viss verksamhet vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige från Stockholm till Gävle. Minskad efterfrågan på nystartsjobb gav lägre utfall än budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 5 032 miljoner kronor, vilket är 725 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 001 miljoner kronor (16,6 procent) lägre. Utfallet av antalet beslut om nystartsjobb blev lägre än beräknat och föregående år, vilket beror på regeländringar och konkurrens från andra subventionerade anställningar såsom extratjänster. Det genomsnittliga antalet per månad med nystartsjobb uppgick till 32 619 personer 2018, vilket var en minskning med 8 528 personer (20,7 procent) från föregående år. Med hänsyn till den lägre efterfrågan på nystartsjobb minskade riksdagen anvisade medel med 495 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2018. Lägre utgifter för aktivitetsstöd jämfört med föregående år Jämfört med 2017 blev utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 424 miljoner kronor (5,3 procent) lägre. Det är främst utgifterna för aktivitetsstöd som minskat till följd av färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 3 489 miljoner kronor (36,5 procent) högre än 2017. Det högre utfallet beror delvis på en ökad omfattning av subventionerade anställningar, främst i form av s.k. extratjänster. Det genomsnittliga antalet personer per månad med en extratjänst uppgick år 2018 till 15 619 vilket motsvarar en ökning med 10 419 (200,4 procent) jämfört med föregående år. Anslagsutfallet blev också 1 552 miljoner kronor högre till följd av att anslaget fr.o.m. 2018 används för utgifter för program och insatser för kvinnor och män som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt statsbidrag för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser i syfte att påskynda nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden. Dessa typer av utgifter finansierades föregående år från anslaget 1:4 Ersättning till insatser för vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och uppgick då till 2 536 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 033 miljoner kronor högre (6,0 procent). Det beror bl.a. på att genomsnittskostnaden för olika former av lönebidrag har ökat efter höjningar av bidragstaket både 2016 och 2017 samt förändrade regler för handledararvode. Lönebidragsbeslut kan sträcka sig över flera år och de förändrade reglerna gäller bara nya beslut. Det finns därför en viss fördröjning innan förändringarna får effekt på utgifterna. Under 2018 har även en satsning på ökade statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB bidragit till högre utgifter. För anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 blev utfallet 285 miljoner kronor (28,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror på att antalet pågående projekt och rekvirerande projekt har ökat. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.74 UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 9 255 7 137 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 400 13 157 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 3 823 3 219 1:7 Institutet för arbets-mark-nads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 6 1:13 Lån till körkort 114 66 2:1 Arbetsmiljöverket 20 20 Summa 26 621 23 605 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 26 621 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 23 605 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 3 016 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror främst på att antalet extratjänster inte ökade i lika stor utsträckning som beräknats, som ett resultat av det relativt lägre anslag som föreslogs i budgetpropositionen för 2019 jämfört med tidigare beräknat anslag för 2019. Eftersom beslutsperioden för extratjänster är längst 12 månader, och därefter kan förlängas till en sammanlagd stödtid på 24 månader, anpassades nivån på extratjänster till det beräknade resursutrymmet för 2019. Beslutet om statens budget för 2019 innebar ytterligare lägre anslag 2019. Därutöver har antalet deltagare i etableringsprogrammet för nyanlända invandrare minskat snabbare än beräknat. Det finns också en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena för utgiftsområdet då dessa bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt som arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har utan beställningsbemyndigande under år 2018 fattat beslut om framtida åtaganden om bidrag från anslag 4:7 ap. 2 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014-2020 under utgiftsområde 9 med 20 miljoner kronor och från anslag 4:7 ap. 6 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014-2020 - nationell medfinansiering under utgiftsområde 9 med 3,5 miljoner kronor. Bidragen ska finansieras från anslaget under åren 2019-2021. Myndigheten har därmed överskridit sina befogenheter genom att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag utan att ha ett beställningsbemyndigande. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:10 Deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser - önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar Riksrevisionen har granskat om regeringens bedömningar inför nya arbetsmarknadspolitiska insatser har varit träffsäkra och väl underbyggda avseende hur stort deltagarantalet kommer att bli. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser (skr. 2018/19:10) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:AU4, rskr. 2018/19:141). RiR 2018:12 Förberedande och orienterande utbildning - uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget Riksrevisionen har granskat hur det går för de som deltagit i Förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget (Arbetsförmedlingens övergripande och samordnande ansvar för etableringsinsatser för nyanlända i Sverige). Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer med anledning av rapporten. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om uppföljning av deltagare i förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget (skr. 2018/19:13) kommenterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:AU5, rskr. 2018/19:142). RiR 2018:27 Arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen - mer kan göras för att främja likvärdigheten Riksrevisionen har granskat arbetslöshetskassornas bedömning av de underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnar när en arbetssökande inte uppfyller villkoren i försäkringen. Riksrevisionen har även granskat IAF:s tillsyn över arbetslöshetskassorna och regelverket om hur försäkringen ska tillämpas. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen (skr. 2018/19:51) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Anslag Tabell 2.75 UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Studiehjälp 4 092 78 4 035 -56 -1,4 3 430 1:2 Studiemedel 16 358 13 13 851 -2 506 -15,3 13 061 1:3 Avsättning för kreditförluster 1 879 1 825 -54 -2,9 1 879 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 141 31 170 30 21,2 356 1:7 Studiestartsstöd 909 255 -654 -72,0 24 1:8 Centrala studiestödsnämnden 869 6 891 22 2,5 827 Övriga anslag 106 90 -15 -14,5 92 Summa 24 353 128 21 118 -3 234 -13,3 19 671 Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 21 118 miljoner kronor och blev därmed 3 234 miljoner kronor (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 1 448 miljoner kronor (7,4 procent) högre. Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 13 851 miljoner kronor, vilket är 2 506 miljoner kronor (15,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning blev 1 860 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror också på att antalet studenter med studiemedel blev lägre än beräknat. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå och en högre nivå. I den generella nivån utgör bidragsdelen ca 30 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och i den högre nivån utgör bidragsdelen ca 67 procent av totalbeloppet. Utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ingår inom gruppen med den högre nivån. Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 654 miljoner kronor (72,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att antalet studerande med studiestartsstöd inte blev lika många som beräknat. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under minst sex månader och som studerar. Extra ändringsbudget på grund av uppehållstillstånd för gymnasiestudier Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp uppgick till 4 035 miljoner kronor. Det är 56 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Extra ändringsbudget - Ny möjlighet till uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252) anvisades anslaget 78 miljoner kronor för att hantera ett ökat antal gymnasielever med studiestöd. Detta på grund av lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för gymnasiestudier som ger unga asylsökande möjligheten att söka uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Därför anvisades även anslaget 1:2 Studiemedel ytterligare 13 miljoner kronor på ändringsbudget. Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 605 miljoner kronor (17,6 procent) högre än 2017. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp ökade under 2018 och uppgick till 416 803, varav 219 463 män och 197 340 kvinnor. Det är en ökning med 9 078 jämfört med 2017. De ökade volymerna och att studiebidraget höjdes med 200 kronor per månad fr.o.m. mars 2018 är de viktigaste orsakerna till att utgifterna blev högre än föregående år. Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 790 miljoner kronor (1,4 procent) högre än föregående år. Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiemedlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet. Antalet studerande som fick studiemedel ökade med 6 604 till 475 969 jämfört med 2017. Negativ reporänta medförde lägre utgifter för studiemedelsräntor Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 170 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor lägre än 2017. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) var negativ blev räntan på återkravsskulden också negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått studiemedel utbetalt felaktigt. Den vanligaste orsaken till att personer får återkrav är att de har inkomster över fribeloppet. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.76 UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1 Summa 4 1 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor. Tabell 2.77 UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Studielån 223 000 222 4151 Summa 223 000 222 415 1 Beloppet avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran. Låneramen för studielån uppgick till 223 000 miljoner kronor. De utestående lånen uppgick vid utgången av 2018 till 222 415 miljoner kronor. 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Anslag Tabell 2.78 UO 16 Anslag Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Statens skolverk 1 124 20 1 148 23 2,1 1 031 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 685 40 3 304 -381 -10,3 3 168 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 297 239 -58 -19,5 226 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 436 4 430 -6 -0,1 4 530 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 190 181 -10 -5,0 180 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 309 -40 154 -155 -50,1 140 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 570 110 2 134 -436 -17,0 1 128 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 205 2 193 -12 -0,5 2 034 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 680 759 79 11,7 162 1:16 Fler anställda i lågstadiet 2 300 2 290 -10 -0,4 2 297 1:19 Bidrag till lärarlöner 4 457 4 016 -441 -9,9 4 053 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 1 000 971 -29 -2,9 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 756 1 756 0 0,0 1 684 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 132 2 132 0 0,0 2 067 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 067 2 067 0 0,0 1 982 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 193 2 193 0 0,0 2 120 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 123 2 041 -82 -3,9 2 040 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 564 1 564 0 0,0 1 504 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 739 1 653 -86 -5,0 1 670 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 630 1 630 0 0,0 1 580 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 161 1 161 0 0,0 1 082 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 546 1 546 0 0,0 1 500 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 345 3 281 -63 -1,9 3 153 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 732 566 -166 -22,7 499 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 583 2 583 0 0,0 2 521 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 008 6 048 40 0,7 5 797 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 360 332 -28 -7,8 346 Övriga anslag 23 772 15 23 629 -143 -0,6 22 604 Summa 77 966 145 76 002 -1 964 -2,5 71 098 Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Utfallet uppgick till 76 002 miljoner kronor och blev 1 964 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 4 904 miljoner kronor (6,9 procent). För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev lägre än anvisat i statens budget Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 381 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utfallet för fortbildning i specialpedagogik, vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år samt uppdragen att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och samverkan för bästa skola blev lägre än beräknat. Dessutom rekvirerade huvudmän (t.ex. kommuner och enskilda huvudmän inom skolväsendet) statsbidrag i mindre omfattning än beräknat för t.ex. undervisning under skollov, trots ett högt söktryck. Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan blev 239 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används främst för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktionsnedsättning och antalet elever blev lägre än beräknat. Låg nyttjandegrad av statsbidrag ger lägre utgifter Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 154 miljoner kronor, vilket är 155 miljoner kronor (50,1 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. Det beror bl.a. på att vissa statsbidrag inte sökts i den omfattning som beräknades i budgeten. Utgifter för vuxenutbildning lägre än statens budget Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 134 miljoner kronor. Det är 436 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror huvudsakligen på att statsbidragen för yrkesinriktad vuxenutbildning blev 433 miljoner kronor lägre än beräknat. Under året betalade Statens skolverk ut 1 425 miljoner kronor i statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget 110 miljoner kronor för att ge förutsättningar för fler personer att påbörja studier inom vuxenutbildningen och för att satsa på undervisningen i svenska för invandrare (sfi). Ändrade bestämmelser för bidrag för upprustning av skollokaler och utemiljöer gav högre utgifter Utfallet för anslaget 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer blev 759 miljoner kronor. Bortsett från en anslagsbehållning på 120 miljoner kronor som disponerades 2018 var detta utfall 79 miljoner kronor (11,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2017 var utfallet 597 miljoner kronor högre. Under 2018 har Boverket genomfört 782 utbetalningar av statsbidrag för att rusta upp skollokaler och utemiljöer. Genom att bestämmelserna för bidraget ändrades blev utfallet högre än beräknat. De nya bestämmelserna innebär bl.a. att bidragen betalas ut i förskott, att sista datum för att färdigställa åtgärderna kopplade till bidraget har skjutits fram och att slutrapporteringen har senarelagts. Detta är också förklaringen till att utfallet blev högre än 2017. Utgifterna för bidrag till lärarlöner blev lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner blev 441 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än anvisat och uppgick till 4 016 miljoner kronor. Utgifterna för Lärarlönelyftet och Karriärstegsreformen blev lägre än beräknat. Dels eftersom alla huvudmännen inte ansöker om bidraget, dels eftersom huvudmännen inte utnyttjar hela den bidragsram som de tilldelats. Nytt statsbidrag för en likvärdig skola ger högre utgifter än föregående år Utfallet för det nya anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev 971 miljoner kronor. Anslaget ska användas för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen och grundskolan. Utfallet för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 1 006 miljoner kronor (89,2 procent) högre än 2017. Utfallet för bidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning blev 462 miljoner kronor högre än föregående år. Satsningar ger högre utgifter än förra året Utfallet för utgiftsområdet uppgår till 76 002 miljoner kronor vilket är 4 904 miljoner kronor högre än föregående år. Tillsammans ökade utgifterna för 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning och 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling med 1 977 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 6 048 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner kronor högre än 2017. Anslaget används bl.a. till att finansiera forskning, forskningsinfrastrukturer och internationellt forskningssamarbete. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.79 UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 495 1 028 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 34 34 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. 664 661 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 205 93 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 6 600 5 489 1:16 Fler anställda i lågstadiet 1 150 985 1:18 Praktiknära skolforskning 38 35 1:19 Bidrag till lärarlöner 2 221 2 201 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 3 500 3 500 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 17 940 17 451 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 1 810 1 787 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 3 000 2 988 4:1 Internationella program 153 90 Summa 38 810 36 343 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 38 810 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 36 343 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 467 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden framför allt på att bemyndigandet avser ett flertal insatser och att nyttjandet är svårberäknat. För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden bl.a. på en ändrad plan för användandet av anslaget. Garantier Tabell 2.80 UO 16 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2018-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB 1) Obegränsad 334 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC 600 600 600 Summa 934 600 1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2015. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Göteborgs universitet Göteborgs universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Göteborgs universitet har bedrivit restaurang- och cateringverksamhet utan att detta tillåts enligt högskolelagen (1992:1434). Göteborgs universitet har tagit ut avgifter för denna verksamhet och för en terapimottagning i strid med 3 § avgiftsförordningen (1992:191) som anger att myndigheter endast får ta ut avgifter för varor och tjänster som den tillhandahåller om det följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. Myndigheten saknar sådant stöd för att ta ut avgifter. Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Specialpedagogiska skolmyndigheten har, i strid med 10 § anslagsförordningen (2011:23), använt 2 miljoner kronor av sitt förvaltningsanslag för att finansiera den förlust som uppstod vid försäljningen av en villafastighet som myndigheten har disponerat utan regeringens godkännande. Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Årsredovisningen för Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm har lämnats till regeringen den 25 februari 2019. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen har lämnats för sent och kan därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningen. Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018. Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018. Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 8 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018. Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Linköping redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 9 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala Etikprövningsnämnden i Lund Regionala Etikprövningsnämnden i Lund har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018. Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Lund redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 5 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018. Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 10 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala Etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018 Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 8 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Statens skolverk Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018. Upplysning av särskild betydelse Statens skolverk redovisar i årsredovisningen i tabell 7, sid 26, ett underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten som avser handläggning av lärarlegitimationer. Verksamheten ska finansieras med avgifter och till full kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt underskott i verksamheten. På grund av denna otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande full kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:15 Lärosätenas lokalförsörjning - rum för utveckling Riksrevisionen har granskat lärosätenas lokalförsörjning, regeringens styrning av lärosätenas lokalförsörjning och Akademiska Hus AB:s arbete med att tillhandahålla lokaler för lärosätena. Riksrevisionen lämnar i sin granskning inga rekommendationer till regeringen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lärosätenas lokalförsörjning (skr. 2018/19:21) kommenterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:UbU6, rskr. 2018/19:139). RiR 2018:28 Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan - från närhetsprincip till betygsprincip Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att inte bara välja nationellt program utan också ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Riksrevisionen lämnar i sin granskning inga rekommendationer till regeringen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan (skr. 2018/19:57) kommenterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades - intentioner och måluppfyllelse Riksrevisionen har granskat myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades (skr. 2018/19:109) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Anslag Tabell 2.81 UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 579 10 584 5 0,9 335 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 10 8 -2 -20,7 5 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 486 1 486 0 0,0 1 422 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 156 50 199 44 27,9 146 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 267 1 279 12 0,9 1 121 8:3 Bidrag till vissa museer 76 76 0 0,0 58 10:1 Filmstöd 552 15 567 15 2,7 547 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 35 50 77 42 119,0 35 13:1 Stöd till idrotten 1 954 10 1 964 9 0,5 1 935 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 348 10 4 358 10 0,2 3 851 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 170 20 190 20 11,8 175 15:1 Lotteriinspektionen 51 22 60 9 17,3 48 Övriga anslag 5 196 -1 5 161 -34 -0,7 4 797 Summa 15 880 186 16 008 128 0,8 14 475 Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Utfallet uppgick till 16 008 miljoner kronor och blev 128 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 1 533 miljoner kronor (10,6 procent). Extra medel för läsfrämjande och fritidsgårdar Utfallet för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter blev 44 miljoner kronor (27,9 procent) högre vad som anvisats i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 50 miljoner kronor för att användas till läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor. Under året har Sveriges samtliga kommuner sökt bidraget. Utfallet för anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken blev 42 miljoner kronor (119,0 procent) högre än anvisats i statens budget. Det beror på införandet av det nya statsbidraget till fritidsgårdar m.m. för att öka tillgängligheten i fritidsverksamhet genom exempelvis utökade öppettider. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Av dem har 43 miljoner kronor fördelats. Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen anvisades 20 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 för att ge asylsökande möjlighet att lära sig svenska tidigt och få en förståelse för det svenska samhället. Utfallet för anslaget 15:1 Lotteriinspektionen blev 60 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (17,3 procent) högre än vad som anvisats i statens budget. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget för 2018 och Höständringsbudget för 2018 anvisades ytterligare totalt 22 miljoner kronor för att finansiera ny verksamhet som bl.a. omfattar licensansökningar för aktörer som ska agera på den svenska spelmarknaden. Nytt bidrag till biblioteksverksamhet Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete blev 249 miljoner kronor (174,2 procent) högre än föregående år. Ökningen beror främst på införandet av det nya bidraget Stärkta bibliotek som uppgick till 224 miljoner kronor. Det riktar sig mot kommuner och drygt 90 procent av Sveriges 290 kommuner har sökt och beviljats bidrag för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen blev 507 miljoner kronor högre än föregående år. I enlighet med budgetpropositionen för 2018 ökades anslaget med 460 miljoner kronor för bl.a. att öka antalet platser på folkhögskolan. Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 157 miljoner kronor högre än föregående år. Den 13 oktober återinvigdes Nationalmuseum efter att haft stängt för renovering i fem år. Renoveringen medförde även en högre hyra, som 2018 uppgick till 53 miljoner kronor. Kostnaderna för renoveringen uppgick till 76 miljoner kronor för 2018. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.82 UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 25 11 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 9 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 55 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 167 117 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 40 4 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 12 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 196 160 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 63 9:2 Stöd till trossamfund 46 10 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 212 212 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 44 42 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 14:2 Bidrag till tolkutbildning 160 91 Summa 1 073 745 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 073 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 745 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor lägre än de beslutade bemyndigandena. Utlåning Tabell 2.83 UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Kungliga Operan AB 126 96 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 25 Nordiska museet 1) 20 16 Summa 216 137 1 prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 216 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet och klimatanpassning av arkiven samt lån till Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern. Vid utgången av 2018 uppgick de utestående lånen till 137 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Nationalmuseum Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten har av regeringen beviljats en låneram för verksamhetsåret 2018 på 95 miljoner kronor. I samband med upptagande av lån i november 2018 översteg myndighetens anskaffade anläggningstillgångar den beviljade låneramen med 2 miljoner kronor. Det överstigande beloppet finansierades därför inte med lån i Riksgäldskontoret, vilket är i strid med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Vid årsskiftet översteg värdet på de anläggningstillgångar som myndighetens ska finansiera med lån den beviljade låneramen med cirka 11 miljoner kronor, vilket är i strid med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen. Moderna museet Moderna museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Av Moderna museets årsredovisning sidan 34 framgår att myndigheten, med hänvisning till Washingtonprinciperna, beslutat om och restituerat ett konstverk med betydande värde. Avyttring av statlig egendom ska ske enligt förordningen (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom. Förordningen medger och reglerar enbart överlåtelse genom försäljning eller byte av lös egendom, varför Riksrevisionen bedömer att Moderna museet borde haft ett särskilt medgivande från regeringen för att restituera konstverket. Sådant medgivande saknas och myndigheten har därmed agerat utanför sin befogenhet. Statens historiska museer Statens historiska museer har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 75 i årsredovisningen där myndigheten redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndighetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs på sidan 11 för de åtgärder som vidtagits för att på längre sikt uppnå en ekonomisk balans. 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Anslag Tabell 2.84 UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 95 -95 0,0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 1 -42 -98,2 1 1:4 Boverket 308 296 -12 -4,0 231 1:6 Lantmäteriet 564 560 -3 -0,6 547 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 1 000 520 -480 -48,0 409 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 1 300 95 1 395 95 7,3 1 800 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 200 15 1 441 -1 759 -55,0 462 1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 34 14 -20 -57,5 Övriga anslag 408 388 -20 -4,9 352 Summa 6 952 110 4 616 -2 336 -33,6 3 803 Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet. Utfallet uppgick till 4 616 miljoner kronor, vilket är 2 336 miljoner kronor (33,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 813 miljoner kronor (21,4 procent). Inget utfall för omstrukturering av kommunala bostadsföretag I statens budget anvisades 95 miljoner kronor för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Anslaget används för utgifter för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad för undsättning eller omstrukturering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska svårigheter och för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Inga beslut om statsbidrag fattades under 2018, vilket medförde att det inte blev något utfall för anslaget. Det finns tidigare ingångna avtal med två kommuner. Enligt avtalen har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnader uppstår. Statens totala utestående åtaganden enligt dessa avtal uppgår till ca 11 miljoner kronor. Inga utbetalningar för avvecklingskostnader gjordes under 2018. Det lämnades inte heller något stöd i form av nya garantier för att ersätta kommunala borgensåtaganden under året. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev ca 800 000 kronor, vilket är drygt 42 miljoner kronor (98,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet beror på en låg tillströmning av ärenden under 2018. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 158 garantier till 16 kommuner, jämfört med 149 garantier till 14 kommuner för 2017. Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer blev 520 miljoner kronor vilket är 480 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än anvisat. Det beror främst på färre ansökningar än beräknat. Anslaget används för stöd enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden respektive förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Utfallet för anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande blev 1 395 miljoner kronor vilket är 95 miljoner kronor (7,3 procent) högre än anvisat i statens budget. För att förstärka kommunernas arbete med bostadsförsörjningsfrågor anvisade riksdagen ytterligare 95 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018. Investeringsstöd för hyresbostäder och studentbostäder blev lägre än budget Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 1 441 miljoner kronor, vilket är 1 759 miljoner kronor (55,0 procent) lägre än anvisat. Även om utfallet blev lägre än vad som beräknades i statens budget har söktrycket varit högre än beräknat. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen därför ytterligare 15 miljoner kronor för länsstyrelsernas handläggning och administration av investeringsstödet. Lägre utgifter än beräknat för bidrag till åtgärder mot radon Utfallet för anslaget 1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder blev 14 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (57,5 procent) lägre än anvisat. Den 1 juli 2018 infördes ett nytt statligt bidrag till åtgärder mot radon genom förordningen (2018:158) om bidrag till åtgärder mot radon i småhus. Bidraget lämnas till småhusägare och täcker 50 procent av skäliga kostnader upp till 25 000 kr för åtgärder som bedöms nödvändiga för att radonhalten i inomhusluften ska vara högst 200 becquerel per kubikmeter. Det låga anslagsutfallet beror på att bidraget infördes den 1 juli 2018, och då mätsäsongen för radon infaller oktober-mars. Satsningar inom digitalisering medförde högre utgifter för Boverket jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 296 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (28,3 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på satsningar på digital plan- och byggprocess, arkitektur och gestaltning, god inomhusmiljö samt Lantmäteriets uppdrag om digitalt kunskapslyft. Högre utgifter än föregående år för stöd till energieffektivisering och renovering Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 111 miljoner kronor (27,2 procent) högre. Det beror främst på ett högre utfall för stöd som lämnas enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. För denna typ av stöd blev utfallet 72 miljoner kronor (100,4 procent) högre än föregående år. Vidare ökade utfallet med 39 miljoner kronor (12,5 procent) för stöd som lämnas enligt förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Samtliga anvisade medel för stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande utnyttjades Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 405 miljoner kronor (22,5 procent) lägre. Hela det anvisade anslagsbeloppet utnyttjades 2018 och det lägre anslagsutfallet motsvarar minskningen av anvisade medel jämfört med föregående år. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande högre än 2017 Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 978 miljoner kronor (211,5 procent) högre än föregående år. Anslagsutfallet beror på omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt för vilka investeringsstöd har beviljats. Byggprojekten är fleråriga och färdigställs i normalfallet två till tre år efter beviljandebeslut och de första beviljandebesluten för investeringsstödet fattades under 2017. Jämfört med föregående år ökade omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.85 UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 43 11 1:4 Boverket 30 10 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 400 334 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 500 4 487 1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 20 6 1:11 Innovativt och hållbart byggande 75 69 Summa 5 068 4 916 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 068 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 916 miljoner kronor. Skillnaden mellan de beslutade bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 152 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.86 UO 18 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2018-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 3 096 3 141 Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0 0 Summa 13 000 3 096 3 141 Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Fastighetsmäklarinspektionen Fastighetsmäklarinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Fastighetsmäklarinspektionens årsredovisning saknar underskriftsmening och underskrift från myndighetschefen. Underskriftsmening och underskrift återfinns i stället i en separat handling. Enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag med tillhörande föreskrifter från Ekonomistyrningsverket ska undertecknandet ske i dokumentet årsredovisning och inte i en annan handling. Detta innebär att årsredovisningen inte är fullständig. Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 10 i årsredovisningen, där Fastighetsmäklarinspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 4 finns ett stort överskott för de årliga avgifterna respektive ett stort underskott för ansökningsavgifterna. På grund av den ekonomiska styrningen för dessa resultatområden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen. 2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Anslag Tabell 2.87 UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 2 100 1 979 -121 -5,8 1 398 1:2 Transportbidrag 401 20 428 27 6,7 396 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 421 1 170 -251 -17,7 1 015 1:3 (2015) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 0 0,0 -1 Summa 3 922 20 3 576 -345 -8,8 2 808 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Utfallet blev 3 576 miljoner kronor, vilket är 345 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 768 miljoner kronor (27,4 procent) högre. Lägre utfall än beräknat för regionala tillväxtåtgärder Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 1 979 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att utbetalningar för riskkapitalsatsningen fond-i-fond inte skett under året samt att utgifterna för olika former av stöd varit något lägre än beräknat. Högre utfall än beräknat för transportbidrag Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 428 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (6,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 20 miljoner kronor. Utgifterna ökade mer än beräknat, då bl.a. den starka konjunkturen ledde till en ökad omfattning av bidragsgrundande transporter. Dessutom har ändringar i EU:s gruppundantagsförordning nr 651/2014 (GBER) medfört utvidgade möjligheter för bl.a. livsmedelsföretag att kunna få transportbidrag. Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 uppgick till 1 170 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner kronor (17,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på förseningar av flera projekt i uppstartsfasen samt lägre investeringstakt än beräknat i stora infrastrukturprojekt. Satsningen på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden medförde högre utgifter Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 581 miljoner kronor (41,6 procent) högre än 2017. Det beror främst på att förordningen (2018:152) om statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner trädde i kraft i mars 2018. Högre utfall än beräknat för regionalfonden Jämfört med föregående år blev utfallet 155 miljoner kronor (15,3 procent) högre för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020. Det beror på att allt fler projekt är i en genomförandefas, vilket innebär ökade utgifter. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.88 UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 5 950 3 357 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 3 800 3 693 Summa 9 750 7 050 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 9 750 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 700 miljoner kronor. Skillnaden avser i huvudsak bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Den främsta anledningen till skillnaden är att satsningen på socioekonomiskt eftersatta kommuner blev mindre än beräknat. Övervägande delen av de stöd som beslutas för bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Anslag Tabell 2.89 UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Naturvårdsverket 591 -42 546 -45 -7,5 453 1:2 Miljöövervakning m.m. 410 399 -11 -2,7 353 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 248 1 247 0 0,0 973 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 868 772 -96 -11,0 683 1:8 Supermiljöbilspremie 250 45 322 72 29,0 451 1:10 Klimatanpassning 214 132 -82 -38,1 106 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 950 920 -29 -3,1 775 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 235 10 198 -37 -15,8 194 1:14 Skydd av värdefull natur 1 418 1 420 2 0,1 1 268 1:16 Klimatinvesteringar 1 590 5 1 689 99 6,2 669 1:17 Elbusspremie 100 50 -50 -50,2 4 1:18 Investeringsstöd för gröna städer 100 99 -1 -1,0 1:19 Elfordonspremie 350 45 422 72 20,5 1:20 Industriklivet 300 122 -178 -59,3 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 104 -8 87 -16 -15,8 61 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 841 841 0 0,0 702 Övriga anslag 1 205 1 170 -35 -2,9 1 088 Summa 10 773 55 10 438 -335 -3,1 7 780 Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhälls-byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 10 438 miljoner kronor och är därmed 335 miljoner kronor (3,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 2 658 miljoner kronor (34,2 procent) högre. Försenade utbetalningar för saneringsåtgärder för bostadsbyggande Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 772 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor (11,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för saneringsåtgärder för bostadsbyggande blev lägre än budgeterat. Antalet ansökningar har ökat, men ansökningarna behöver ofta kompletteras och det tar ofta lång tid att komma i gång med saneringsarbetet, vilket påverkar utbetalningstakten. Ökad efterfrågan på supermiljöbilspremien första halvåret 2018 Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 322 miljoner kronor. Det är 72 miljoner kronor (29,0 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 45 miljoner kronor eftersom efterfrågan av supermiljöbilspremien var högre än beräknat. Lägre bidragsutbetalningar för klimatanpassningar än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning uppgick till 132 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (38,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre ansökningar än beräknat för skredsäkring längs Göta älv och på lägre utbetalningar än beräknat av bidrag till myndigheter för deras arbete med klimatförändringar. En del medel på anslaget betalades inte ut alls. Dessa medel får betalas ut först efter beslut av regeringen och regeringen har inte fattat några beslut om dessa under 2018. Insatser för internationella klimatinvesteringar blev lägre än anvisat, stöd för företagens klimatkompensation genomfördes inte Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar blev 198 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner kronor för att kunna betala ut bidrag till företag som klimatkompenserar sina växthusutsläpp. Inga bidrag betalades dock ut. Bidraget får endast betalas ut efter beslut av regeringen och regeringen har inte fattat några sådana beslut under 2018 och valde att dra tillbaka förslaget på grund av förändrade förutsättningar för att genomföra klimatkompensationen. Det lägre utfallet beror också på att Parisavtalets internationella samarbetsformer var i uppbyggnadsfas samt förseningar av ingångna avtal kopplat till insatser under Kyotoprotokollet. Även långa leveranstider för elbussar medförde lägre utgifter än beräknat. Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick till 50 miljoner kronor. Det är 50 miljoner kronor (50,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Premien riktas mot offentliga kollektivtrafikaktörer och privata företag. Orsaken till det lägre utfallet var främst långa leveranstider av elbussar. Utfallet för anslaget 1:19 Elfordonspremie blev 422 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor (20,5 procent) lägre än anvisat. Anslaget anvisades ytterligare 45 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 och ändrade namn från Elcykelpremie, eftersom premien i form av bidrag kom att även omfatta eldrivna utombordsmotorer förutom eldrivna cyklar, mopeder och motorcyklar. Under året har 96 869 ansökningar om bidrag till privatpersoner beviljats, varav 53,0 procent av bidragsmottagarna var män och 47,0 procent var kvinnor. Av de utbetalda bidragen var 93 procent bidrag till elcyklar, för vilka det genomsnittliga bidraget var 4 265 kronor. Den 18 oktober 2018 upphörde möjligheten att ansöka om bidraget. Anslaget 1:20 Industriklivet uppgick till 122 miljoner kronor. Det är 178 miljoner kronor (59,3 procent) lägre än anvisat. Satsningen syftar till att bidra till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser. Det handlar om processer som forskning, förstudier och investeringar som oftast löper över flera år. Det lägre utfallet förklaras av att verksamheten befinner sig under uppstartsfas och stödet kräver godkännande av Europeiska kommissionen som har en handläggningstid på minst sex månader. Högre utfall för åtgärder för värdefull natur jämfört med 2017 Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 1 247 miljoner kronor, vilket är 274 miljoner kronor (28,2 procent) högre än föregående år. Anslaget anvisades 250 miljoner kronor mer för 2018 jämfört med 2017, vilket möjliggjorde högre utbetalningar av bidrag till bl.a. länsstyrelserna. Under året har fler åtgärder vidtagits för att bevara och tillgängliggöra skyddade områden. Även nya satsningar på våtmarker genomfördes. Högre utfall för saneringsåtgärder Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 89 miljoner kronor (13,0 procent) högre än föregående år och uppgick till 772 miljoner kronor. Det beror framför allt på att utgifterna för efterbehandling av förorenade områden ökade, varav 32 procent gick till efterbehandling inför bostadsbyggande. Naturvårdsverket har fattat 51 beslut om medel till åtgärder för att återställa och sanera förorenade områden 2018 jämfört med 60 beslut 2017, där både hanteringskostnaden och de fördelade medlen har ökat. Nytt bonus-malus-system för vissa fordon Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 128 miljoner kronor (28,5 procent) lägre än 2017. Det beror på att supermiljöbilspremien upphörde den 30 juni 2018. Den 1 juli 2018 infördes i stället ett nytt s.k. bonus-malus-system för vissa fordon som ersatte supermiljöbilspremien. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Vid årsskiftet fanns 17 252 fordon som troligtvis är berättigade till premien men utbetalning av bonus kan ske tidigast sex månader från köpet av klimatbonusbilen. Det innebär att dessa utestående premier som maximalt uppgår till 611 miljoner kronor kommer att belasta 2019 års anslag för klimatbonus. Ökat intresse för satsningen Klimatklivet Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvestering uppgick till 1 689 miljoner kronor. Det är 1 019 miljoner kronor (152,2 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror främst på utgifter i samband med satsningar på det s.k. Klimatklivet, som stöder åtgärder för utsläppsminskning. Antalet beviljade ansökningar uppgick till 1 996, vilket var en ökning med 1 198 (150 procent) jämfört med föregående år. Ett nytt ladda-hemma-stöd infördes under året i form av bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Totalt betalades 26 miljoner kronor ut till 3 336 bidragsmottagare. Andelen bidragsmottagare som var män uppgick till 87,0 procent, medan 13,0 procent var kvinnor. Ökat intresse för elbusspremien ger högre utfall än föregående år Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick till 50 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor högre än 2017. Det beror på att fler aktörer sökt stödet under 2018. Under 2018 ändrades också förordningen (2016:836) om elbusspremie så att fler blev berättigade att söka stödet. Förändringarna i förordningen innebär också att de faktiska merkostnaderna av att bussen drivs av el täcks av premien. Nya satsningar på gröna städer, elfordon samt minskat utsläpp Under 2018 uppfördes tre nya anslag inom utgiftsområdet, anslaget 1:18 Investeringsstöd för gröna städer, 1:19 Elfordonspremie samt 1:20 Industriklivet, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Utfallet för anslaget 1:18 Investeringsstöd för gröna städer uppgick till 99 miljoner kronor. Investeringsstödet är ett bidrag till kommuner för att utveckla städer till gröna och hälsosamma platser där det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. Utfallet för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning uppgick till 841 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor (19,8 procent) högre än 2017. Det beror på fler satsningar på nationella forskningsprogram och strategiska innovationsområden inom forskningsområdena miljö och hållbart samhällsbyggande. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.90 UO 20 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 85 1:3 Åtgärder för värdefull natur 440 322 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 895 1 599 1:5 Miljöforskning 102 46 1:10 Klimatanpassning 80 3 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 380 324 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 849 758 1:13 Internationellt miljösamarbete 12 2 1:14 Skydd av värdefull natur 42 30 1:16 Klimatinvesteringar 2 000 1 966 1:17 Elbusspremie 80 43 1:18 Investeringsstöd för gröna städer 150 150 1:20 Industriklivet 300 300 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 1 337 Summa 8 630 6 965 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 630 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 965 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 1 665 miljoner kronor. Skillnaden för bemyndigandet för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning uppgick till 863 miljoner kronor. Detta berodde på att Formas liksom under 2017 har haft fler ettåriga utlysningar och färre fleråriga utlysningar. De kortare utlysningarna beror på en avvaktan på riktningen för kommande års forskning. För anslaget 1:16 Klimatinvesteringar har Trafikverket tecknat avtal på 12 miljoner kronor utan att ha ett bemyndigande. Dessa åtaganden ryms dock inom det av riksdagen beslutade bemyndigande. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 103 i årsredovisningen, där Kemikalieinspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 51 finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort underskott för bekämpningsmedel och dispensavgifter. På grund av otydligheter i den ekonomiska styrningen för dessa resultatområden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:17 Skyddet av värdefull skog Riksrevisionen har granskat om statens insatser för skydd av värdefull skog på ett effektivt sätt bidrar till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skyddet av värdefull skog (skr. 2018/19:25) redovisat sin bedömning och beslutade insatser med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse (bet. 2018/19:MJU8, rskr. 2018/19:146 och rskr. 2018/19:147). RiR 2018:31 Bädda för bättre tillsyn - statens vägledning av kommunal tillsyn Riksrevisionen har granskat den statliga tillsynsvägledningen till kommunal tillsyn inom fyra områden: alkoholtillsyn, kemikalietillsyn, livsmedelskontroll och del av miljötillsynen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn (skr. 2018/2019:87) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Anslag Tabell 2.91 UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Statens energimyndighet 313 3 310 -3 -0,9 288 1:2 Insatser för energieffektivisering 233 214 -19 -8,4 223 1:4 Energiforskning 1 478 1 441 -37 -2,5 1 453 1:7 Energiteknik 975 170 1 034 59 6,1 620 1:8 Elberedskap 258 178 -80 -31,1 165 Övriga anslag 331 327 -4 -1,3 242 Summa 3 588 173 3 504 -85 -2,4 2 992 Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknads-inspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området. Utfallet uppgick till 3 504 miljoner kronor och blev därmed 85 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 512 miljoner kronor (17,1 procent). Nästan 1 miljard kronor till stöd för solceller Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 1 034 miljoner kronor. Det är 59 miljoner kronor (6,1 procent) högre än anvisat och 414 miljoner kronor (66,9 procent) högre än med föregående år. Totalt har Statens energimyndighet fördelat 967 miljoner kronor till länsstyrelserna för solcellsstödet under 2018. Föregående år uppgick beloppet till 586 miljoner kronor. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget ytterligare 170 miljoner kronor, dels tillfördes ytterligare medel för stödet dels tillfördes länsstyrelserna ytterligare medel för att kunna ta hand om och besluta om ansökningar för solcellsstöd. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.92 UO 21 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:2 Insatser för energieffektivisering 355 229 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 10 10 1:4 Energiforskning 3 450 2 337 1:5 Planeringsstöd för vindkraft 70 6 1:7 Energiteknik 50 42 1:8 Elberedskap 250 178 1:9 Avgifter till Internationella organisationer 36 25 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 90 70 Summa 4 311 2 897 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 311 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 897 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 1 414 miljoner kronor. Skillnaden är huvudsakligen hänförlig till bemyndigandet för anslaget 1:4 Energiforskning och beror på att det för anslaget finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar. Nyttjandet av bemyndigandet har ökat sedan 2017 och förväntas öka kommande år. Utlåning Tabell 2.93 UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 235 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 110 Summa 1 200 345 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2018 var 345 miljoner kronor. Inomstatliga lån Tabell 2.94 UO 21 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 7 670 3 735 Summa 7 670 3 735 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Anslag Tabell 2.95 UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 513 16 23 440 -2 073 -8,1 22 928 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 21 347 22 999 1 652 7,7 21 115 1:3 Trafikverket 1 387 1 418 31 2,2 1 309 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 167 79 -89 -53,1 80 1:7 Trafikavtal 930 961 31 3,3 857 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 150 104 -46 -31,0 215 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 529 2 322 793 51,9 1 430 1:12 Transportstyrelsen 2 140 4 2 120 -20 -0,9 2 077 1:14 Trängselskatt i Göteborg 900 888 -12 -1,3 1 052 1:15 Sjöfartsstöd 1 518 1 432 -86 -5,7 1 482 2:1 Post- och telestyrelsen 42 7 47 4 10,6 29 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 146 165 19 13,3 87 Övriga anslag 650 620 -29 -4,5 561 Summa 56 419 27 56 594 175 0,3 53 223 Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utfallet uppgick till 56 594 miljoner kronor och blev därmed 175 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 3 371 miljoner kronor (6,3 procent). Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgiftsområdet i detta avsnitt är två trafikslagsöverskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion. Lägre investeringar och lågt ränteläge medför lägre utgifter för utveckling av statens transportinfrastruktur Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner kronor, vilket är 2 073 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för väginvesteringar blev 780 miljoner kronor lägre än beräknat på grund av att färre investeringsprojekt har genomförts. Avvikelsen mot statens budget beror också på det låga ränteläget 2018, vilket medförde att räntekostnaderna blev 452 miljoner kronor lägre än beräknat. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 16 miljoner kronor till investeringar i infrastruktur för flygtrafik. Luftartsinvesteringarna blev 126 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget, vilket beror på utbetalningar av bidrag för byggandet av Sälens flygplats. Övriga investeringar blev totalt 627 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket till stor del beror på senareläggning av bidragsutbetalningar. Sammanlagt har 433 miljoner kronor utnyttjats till stadsmiljöavtal med kommuner och landsting för att en större andel resor i städer ska ske med kollektivtrafik. Det är 341 miljoner kronor högre än 2017. Utgifterna för stadsmiljöavtal blev dock 567 miljoner kronor (57,8 procent) lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner kronor, vilket är 1 652 miljoner kronor (7,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror till stor del på vädret under 2018 som t.ex. innebar ökade kostnader för snöröjning. TEN-bidrag EU ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 104 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (31,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att Trafikverket har erhållit mindre bidrag från EU än vad som beräknats. De största bidragen avsåg ett bidrag för utbyggnad till dubbelspår på godsstråket genom Bergslagen, som uppgick till 64 miljoner kronor och ett bidrag för åtgärder för intelligenta transportsystem som uppgick till 34 miljoner kronor. Trängselskatt Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 2 332 miljoner kronor, vilket är 793 miljoner kronor (51,9 procent) högre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholmsöverenskommelsen. Anslaget används också till medfinansiering av tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen och finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet väntas bli. Det största projektet i Stockholmsöverenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm, som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Att utfallet blev högre än anvisat beror till största delen på att det ingående anslagssparande har förbrukats till följd av ökad produktion i projektet förbifart Stockholm. Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg blev 888 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. Väginvesteringarna ökade och järnvägsinvesteringarna minskade I tabell 2.96 och tabell 2.97 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag 2017. Tabell 2.96 Utveckling av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2018 2017 Investeringar i regional plan 3 039 2 910 Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 596 1 627 Räntor och återbetalning av lån för vägar 282 285 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 478 462 Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 7 955 8 813 Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 644 4 091 Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 2 447 2 926 Planering, stöd och myndighetsutövning 1 205 1 014 Övrigt 1 319 800 Summa anslag utveckling av statens transportinfrastruktur 23 440 22 928 Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner kronor. Det är 512 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2017. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella planen. Dessa utgifter uppgick till 7 955 miljoner kronor, en minskning med 858 miljoner kronor (9,7 procent). Som exempel på stora banprojekt som ingår i den nationella planen kan nämnas: - Ökad kapacitet avseende sträckan Tomteboda-Kallhäll (Mälarbanan) - Västsvenska paketet i Göteborgsområdet - Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Utgifterna för större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 4 644 miljoner kronor, vilket är en ökning med 553 miljoner kronor (13,5 procent). Som exempel på vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2018 kan nämnas: - E4 Förbifart Stockholm, - Västsvenska paketet i Göteborgsområdet, - Väg 73 Vega trafikplats, - Väg 267 Rotebro-Stäket och - E22 Hurva-Linderöd. Tabell 2.97 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2018 2017 Drift och underhåll av vägar 11 195 10 286 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 151 1 209 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 9 316 8 312 Bidrag för drift av enskild väg 1 142 1 139 Forskning och innovation 182 170 Summa anslag vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 22 999 21 115 Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 884 miljoner kronor (8,9 procent). Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 11 195 miljoner kronor, vilket är 910 miljoner kronor (8,8 procent) högre än 2017. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökade med 1 004 miljoner kronor (12,1 procent) och uppgick till 9 316 miljoner kronor 2018. Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 432 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (5,7 procent) lägre än anvisat. Stödet möjliggör en nedsättning av skatt och arbetsgivaravgift för anställda sjömän till noll kronor. Totalt fick 100 fartyg sjöfartsstöd, vilket är 6 fler än föregående år. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.98 UO 22 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 121 029 92 888 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 28 745 22 954 1:7 Trafikavtal 5 545 5 101 1:11 Trängselskatt i Stockholm 37 376 22 164 1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 538 3 086 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 200 104 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 39 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 250 221 Summa 200 728 146 557 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 200 728 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 146 557 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 54 171 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och 1:11 Trängselskatt i Stockholm. Inom anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur pågår planering i pågående och nya väg- och järnvägsprojekt vilket har fått till följd att avtal inte tecknats i den takt som tidigare planerats. För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm beror skillnaden på att avtal inte har tecknats enligt tidigare planering avseende projekt Förbifart Stockholm. Utlåning Tabell 2.99 UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 A-train AB1 1 000 911 Svedab AB2 5 973 4 981 Summa 6 973 5 892 1 prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för SVEDAB AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 973 miljoner kronor. De utestående lån uppgick vid utgången av 2018 till 5 892 miljoner kronor. Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2018 till 4 981 miljoner kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 887 miljoner kronor i löpande priser för 2018. Den utnyttjade ramen exklusive dessa poster uppgick därmed till 2 864 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 150 miljoner kronor i 2009 års priser. Garantier Tabell 2.100 UO 22 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2018-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgaranti till Öresunds-bro Konsortiets upplåning1 Obegränsad 18 314 18 314 Kapitaltäck-ningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB2 1 211 1 211 Kapitaltäck-ningsgaranti Svedab3 3 149 3 149 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), PostNord AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB)4 Obegränsad 5 835 Garantikapital Eurofima5 CHF 42 379 CHF 42 379 Kreditgaranti Eurofima6 CHF 52 473 CHF 52 473 Summa 29 360 23 525 1 prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. 2 prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. 3 prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. 6 prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282. Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018 CHF=9,992 Inomstatliga lån Tabell 2.101 UO 22 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 39 300 37 887 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 300 0 Trafikverket (tidigare Botniabanan AB) för fortsatt utbyggnad av Botniabanan 16 500 13 236 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 850 0 Summa 59 950 51 123 Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 59 950 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2018 var 51 123 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Trafikverket Trafikverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Som framgår av årsredovisningen har Trafikverket på anslaget 1:16 ap. 3 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 tecknat två avtal som innebär ekonomiska åtagande på 12,5 miljoner kronor efter 2018, trots att det saknas en bemyndiganderam kopplat till anslagsposten. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:5 Regeringens styrning av affärsverken Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av de tre kvarvarande affärsverken. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken (skr. 2017/18:297) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU13, rskr. 2018/19:37). RiR 2018:16 Trafikverkets stöd till forskning och innovation - beslutsunderlag, avtal och uppföljning Riksrevisionen har granskat Trafikverkets stöd till forskning och innovation inom transportområdet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Trafikverkets stöd till forskning och innovation (skr. 2018/19:23) redovisat sin bedömning och beslutade insatser med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2018:30 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur - tillämpas den på avsett sätt? Riksrevisionen har granskat Trafikverkets arbete med att tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av investeringar i transportinfrastruktur. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen (skr. 2018/19:76) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Anslag Tabell 2.102 UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:2 Insatser för skogsbruket 580 620 40 6,8 286 1:8 Statens jordbruksverk 621 4 625 4 0,6 603 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 695 7 393 698 10,4 7 280 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 138 77 -61 -44,3 126 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 24 21 43 19 76,8 13 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 194 89 257 63 32,7 19 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 163 204 41 25,3 84 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 4 357 399 3 981 -376 -8,6 3 145 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 458 2 109 -349 -14,2 1 919 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 80 270 347 267 334,1 72 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 912 1 912 0 0,0 1 820 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 107 60 159 52 48,2 Övriga anslag 1 922 10 1 869 -53 -2,8 1 859 Summa 19 254 853 19 597 343 1,8 17 225 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning. Utfallet uppgick till 19 597 miljoner kronor och är därmed 343 miljoner kronor (1,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom området med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Högre utgifter för gårdsstöd och stödåtgärder för fiske och vattenbruk Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 7 393 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner kronor (10,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Det högre utfallet beror på att kronans värde i förhållande till euron var betydligt svagare när gårdsstödet betalades ut än vad regeringen beräknade vid framtagandet av budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Statens Jordbruksverk utnyttjade hela anslagskrediten på 670 miljoner kronor Dessutom medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 31 miljoner kronor, vilket utnyttjades. Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 63 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 238 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror på att utbetalningar av medel inom EU:s havs- och fiskeriprogram försenades under 2017 och i stället betalades ut under 2018. För att finansiera dessa under 2018 beslutade riksdagen att i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisa anslaget ytterligare 89 miljoner kronor. Lägre utbetalningstakt än väntat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 och stöd till djurägare med anledning av torkan Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 3 981 miljoner kronor. Det är 376 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror framför allt på att utbetalningarna av medel inom landsbygdsprogrammet blev 759 miljoner lägre än ursprungligen anvisat. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för lantbruket av torkan 2018 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Extra ändringsbudget för 2018 - stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018 att anvisa ytterligare 400 miljoner kronor till anslaget för ett särskilt stöd till djurägare med nötkreatur och får. Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 2 109 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Metangasreduceringen utvidgades under 2018 Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket blev 267 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det högre utfallet beror på att riksdagen, i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018, beslutade att stöd för metangasreducering skulle omfatta fler områden än rötning (metangasbildning) av stallgödsel. För att finansiera utvidgningen beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 270 miljoner kronor. Det förklarar också varför utgifterna blev 275 miljoner kronor högre jämfört med 2017. Nedsatta avgifter för den offentliga kontrollen Utfallet för anslaget 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter blev 52 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Den svåra torkan under sommaren 2018 begränsade tillgången på foder vilket fick till följd att många lantbrukare blev tvungna att ställa sina djur i kö för slakt. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Extra ändringsbudget för 2018 - Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018, att anvisa anslaget ytterligare 60 miljoner kronor för att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i Sverige. Utgifterna ökade med 14 procent 2018 Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom området med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar generellt mot slutet av programperioden eftersom att allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader när programperioden fortskrider. Bland annat ökade utgifterna under anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 836 miljoner kronor (26,6 procent) respektive 190 miljoner kronor (9,9 procent). Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökade med 238 miljoner kronor. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.103 UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 96 24 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 112 52 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 90 50 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 580 199 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 45 144 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 10 687 4 678 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 8 046 3 638 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 120 120 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 700 1 017 Summa 21 477 9 921 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 21 477 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 9 921 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 11 556 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Huvuddelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020. Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga nyttjandet beror dels på att bemyndigandena avser hela programperioden dels på en svårighet att förutse utbetalningstakten för nya projektstöd. Bemyndigandet för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor uppgår till 45 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgår till 144 miljoner kronor, vilket innebär att bemyndigandet har överskridits. Den övervägande delen av bemyndigandet avser beslut för verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter. Övriga krediter Tabell 2.104 UO 23 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2018-12-31 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0 Summa 5 0 Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Statens jordbruksverk Statens jordbruksverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens jordbruksverk har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet gällande anslaget 1:18 ap. 1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014-2020 under utgiftsområde 23. Bemyndiganderamen uppgår till 21 miljoner kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 51 miljoner kronor. Statens jordbruksverk har även överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2019) avseende beställningsbemyndigandet för anslag 1:15 ap. 1 Konkurrenskraftig livsmedelssektor under utgiftsområde 23 genom att ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för år 2020. Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018. Övrig upplysning I revisionsberättelsen för 2017 lämnade Riksrevisionen en reservation avseende att Statens jordbruksverk tagit ut avgifter vid försäljning av djurfoder utan uttrycklig rätt att göra det vilket är i strid med 3 § avgiftsförordningen (1992:191). Regeringen har i beslut per den 21 mars 2019 gett Statens jordbruksverk ett uppdrag kring hur myndigheten säkerställer att försäljning av foder och annan försäljning som bedrivs inom ramen för Distriktsveterinärerna begränsas till det som är nödvändigt för att fullgöra de uppgifter som myndigheten har. Uppdraget medför att Riksrevisionen bedömer att frågan är under hantering. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:26 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 - utformning och genomförande Riksrevisionen har granskat om Landsbygdsprogrammet 2014-2020 har utformats och genomförts på ett effektivt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Landsbygdsprogrammet 2014-2020 (skr. 2018/19:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Anslag Tabell 2.105 UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 915 2 882 -33 -1,1 2 862 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 741 741 0 0,0 630 1:5 Näringslivsutveckling 1 081 866 -215 -19,8 448 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 400 399 39 900,0 1:21 Patent- och registreringsverket 317 319 2 0,5 306 2:3 Exportfrämjande verksamhet 382 370 -13 -3,3 349 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 10 -10 0,0 Övriga anslag 1 923 1 887 -36 -1,9 1 820 Summa 7 371 7 464 94 1,3 6 416 Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande. Utfallet uppgick till 7 464 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 1 049 miljoner kronor (16,3 procent) högre. Lägre utgifter än beräknat för Näringslivsutveckling Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 866 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (19,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på en försening av ett planerat stöd till uppbyggnad av testcenter för elektromobilitet, på grund av att stödet måste godkännas av Europeiska kommissionen. Testcentret syftar till att etablera en arena för forskning och utveckling av nya tekniker, främst för elektrifierade fordon. Det blev inget utfall för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning. Riksdagen anvisade anslaget 10 miljoner kronor i statens budget. Anslaget uppfördes på statens budget 2018 och får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Rörelseresultatet för CIRR-systemet innebar ett överskott och det blev därmed inte aktuellt att utbetala någon ersättning. Kapitaltillskott till Postnord AB medförde högre utgifter än budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag blev 400 miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och 400 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet avser i sin helhet ett kapitaltillskott till PostNord AB. Bolaget ägs gemensamt av den svenska och danska staten. De båda staterna ingick 2017 ett avtal om att båda stater ska lämna kapitaltillskott till bolaget. En del av den danska statens kapitaltillskott behövde på grund av EU:s statsstödsregler också godkännas av Europeiska kommissionen. I december 2017 bemyndigade riksdagen regeringen att besluta om kapitaltillskott till PostNord AB på högst 400 miljoner kronor, förutsatt att Europeiska kommissionen godkänner den del av danska statens kapitaltillskott som är föremål för kommissionens prövning. Kommissionen godkände under 2018 den danska statens kapitaltillskott och därmed kunde det svenska kapitaltillskottet på 400 miljoner betalas ut. Kapitaltillskottet finansierades med anslagssparande som fick disponeras under 2018. Satsning på industriforskningsinstitut medförde högre utgifter än föregående år Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel blev 741 miljoner kronor, vilket är 111 miljoner kronor (17,6 procent) högre än föregående år. Anslaget används för utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom utgifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet, samt vissa omstruktureringsutgifter för RISE-instituten. Det högre anslagsutfallet förklaras främst av en satsning fr.o.m. 2018 för att förstärka institutens verksamhet. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling 418 miljoner kronor (93,4 procent) högre. Det beror främst på ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden samt satsningar på att skapa enklare vägar till jobb- och kompetensförsörjning i näringslivet samt utveckling av sociala företag. Sociala företag har som främsta syfte att försöka lösa olika samhällsutmaningar, exempelvis lösningar för en levande landsbygd, mindre matsvinn, en bättre integration eller en inkluderande arbetsmarknad. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.106 UO 24 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2018-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 500 2 409 1:5 Näringslivsutveckling 1 286 923 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 5 1:14 Konkurrensforskning 12 9 Summa 3 803 3 345 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 803 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 345 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.107 UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2018-12-31 Flygutvecklingsprojekt1 1 110 95 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 125 000 0 Summa 126 110 95 1 prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24. Garantier Tabell 2.108 UO 24 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2018-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Exportkreditgarantier 450 000 192 143 222 501 Investeringsgarantier 10 000 1 152 2 563 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan 1 350 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten 2 55 55 55 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Sveaskog AB 3 Obegränsad 480 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Vattenfall AB 3 Obegränsad 1 070 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Nordea AB (f.d. Postgirot) 3 Obegränsad 166 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 3 Obegränsad 17 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Teracom 3 Obegränsad 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB 3 Obegränsad 4 Summa 195 438 225 469 1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. 2 prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. 3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. I årsredovisningen saknas en fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det saknas även en redovisning mot de avgiftsbudgetar som regeringen styr Patent- och registreringsverket med i regleringsbrevet, vilket krävs enligt samma paragraf. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har inte redovisat kundfordringar och övriga förutbetalda intäkter om 24 miljoner kronor som fanns på balansdagen den 31 december 2018. En myndighet ska i balansräkningen redovisa myndighetens samtliga tillgångar och skulder på balansdagen för att uppnå en rättvisande bild av dess finansiella ställning, vilket framgår av 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2017:34 Omvandlingen av Kiruna och Malmberget - bristande underlag hos regeringen och LKAB Riksrevisionen har granskat regeringens och LKAB:s planering av anläggningen av nya gruvnivåer som orsakar samhällsomvandlingen beaktade ansvarsfördelning och risker på ett sådant sätt att en god värdeutveckling för innehavet i LKAB kunde säkerställas och de samhällsekonomiska effekterna kunde bedömas. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om omvandlingen av Kiruna och Malmberget (skr. 2017/18:170) redovisat vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:NU25, rskr. 2017/18:387). RiR 2017:37 Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag - regeringens styrning Riksrevisionen har granskat ändamålsenligheten i regeringens styrning av bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag och om möjligheter skapas för att uppnå de samhällsnyttor som riksdagen uttalat sig om. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (skr. 2017/18:172) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer samt vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:NU24, rskr. 2017/18:386). RiR 2018:29 Försäljningarna av statens aktier i Nordea Riksrevisionen har granskat dels om försäljningarna av statens aktier i Nordea planerades och genomfördes affärsmässigt och i övrigt i enlighet med riksdagens krav och regeringens utgångspunkter för försäljningarna, dels om regeringen och Regeringskansliet har rapporterat försäljningarna till riksdagen respektive dokumenterat så att erfarenheterna kan tillvaratas inför eventuella framtida försäljningar i det statliga bolagsinnehavet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om försäljningarna av statens aktier i Nordea (skr. 2018/19:49) redovisat vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Anslag Tabell 2.109 UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 99 808 99 808 0 0,0 94 657 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 070 24 4 094 24 0,6 3 902 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 -3,2 7 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 7 000 7 000 0 0,0 7 000 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet 500 500 0 0,0 Summa 111 385 24 111 409 24 0,0 105 566 Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5). Utfallet uppgick till 111 409 miljoner kronor och blev därmed 24 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 5 843 miljoner kronor (5,5 procent). Kompensation till kommuner och landsting för sänkt skatt för pensionärer Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 99 808 miljoner kronor, vilket är 5 151 miljoner kronor högre än 2017. Totalt uppgick bidragen till kommunerna till 70 339 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 3 332 miljoner kronor (5,0 procent). Bidragen till landstingen uppgick till 29 470 miljoner kronor, en ökning med 1 819 miljoner kronor (6,6 procent). För att kompensera kommunerna och landstingen för det intäktsbortfall som förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer medför tillfördes anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 4 387 miljoner kronor 2018. Kommunerna fick 2 834 miljoner kronor och landstingen 1 553 miljoner kronor. Förlängd skolplikt och Läsa-skriva-räkna-garanti Kommunerna kompenserades 2018 med totalt 205 miljoner kronor för införandet av obligatorisk skolstart vid sex års ålder och en Läsa-skriva-räkna-garanti. Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark reglerar hur länderna ska kompensera varandra för minskade skatteintäkter till följd av att pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet och inte i bosättningslandet. På grund av att inkomstskattebortfallet för kommunerna och landstingen blev totalt 191 miljoner kronor högre mellan inkomståren 2014 och 2015 beslutade riksdagen i enlighet med budgetpropositionen för 2018 att kompensera kommunerna med 123 miljoner kronor och landstingen 67 miljoner kronor. Avgiftsfri tandvård till och med 22 år Landstingen kompenserades 2018 med 141 miljoner kronor för att åldersgränsen för avgiftsfri tandvård höjts till att gälla för unga t.o.m. det år de fyller 22 år. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader). Anslag till följd av flyktingsituationen Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Kommunerna har fått 5 600 miljoner kronor och landstingen 1 400 miljoner kronor i stöd under 2018. Medlen har till största delen fördelats efter kommunernas mottagande av flyktingar och resterande del efter befolkning. Stöd för arbete mot långtidsarbetslöshet Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet uppgick till 500 miljoner kronor. Bidragen fördelas främst till kommunerna och baseras på antalet personer anställda med extratjänster. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:8 Den kommunala finansierings-principen - tillämpas den ändamålsenligt? Riksrevisionen har granskat tillämpningen av kommunala finansieringsprincipen med utgångspunkt i några statligt beslutade reformer inom skolområdet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen (skr. 2017/18:300) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU17, rskr. 2018/19:174). 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Anslag Tabell 2.110 UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Räntor på statsskulden 11 200 2 300 13 536 2 336 20,9 10 504 1:2 Oförutsedda utgifter 10 5 11 1 12,9 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 55 -90 -61,8 64 Summa 11 355 2 305 13 603 2 247 19,8 10 569 Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 13 603 miljoner kronor och är därmed 2 247 miljoner kronor (19,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 3 034 miljoner kronor (28,7 procent) högre än 2017. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Anslaget påverkas inte av myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Ränteutgifterna blev 2,3 miljarder kronor högre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 13 536 miljoner kronor, vilket är 2 336 miljoner kronor (20,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av en försvagad kronkurs gentemot euron. Utvecklingen har gjort att ränteutgifterna sammantaget blev högre än vad som ursprungligen beräknades trots att räntenivåerna har sjunkit. Mot bakgrund av denna utveckling anvisade riksdagen ytterligare 2 300 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018. Tabell 2.111 visar att genomsnittsräntorna för både sexmånaders statsskuldväxlar och femåriga statsobligationer 2018 blev lägre än vad som antogs i budgetpropositionen 2018. Vidare framgår att kronkursen gentemot euro, dollar och KIX-index blev svagare än vad som ursprungligen beräknades. Tabell 2.111 Räntor och valutakurser 2014-2018 årsgenomsnitt Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 SB 2018 Utfall 2018 Ränta 5 år % 0,92 0,15 -0,23 -0,06 0,64 0,08 Ränta 6 mån % 0,40 -0,31 -0,64 -0,70 -0,37 -0,68 KIX-index1 107 113 112 113 110 118 SEK/EUR 9,10 9,36 9,47 9,63 9,34 10,26 SEK/USD 6,86 8,43 8,56 8,54 8,27 8,69 1 Växelkurs, kronindex KIX. I budgetpropositionen för 2018 beräknades kursvinsterna uppgå till 2 000 miljoner kronor, netto. Utfallet blev i stället en nettoförlust om 3 353 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 5 353 miljoner kronor mot beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån Tabell 2.112 Räntor på statsskulden 2014-2018, fördelning på anslagets komponenter Miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Räntor på lån i svenska kronor 24 618 22 952 14 326 15 080 17 200 15 871 -1 329 Räntor på lån i utländsk valuta1 1 932 1 928 1 913 1 948 500 3 105 2 605 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -16 669 -18 867 -16 836 -9 520 -1 500 -4 409 -2 909 Summa räntor 9 882 6 014 -597 7 508 16 200 14 567 -1 633 Räntor på in- och utlåning1 -5 234 -5 850 -4 908 -4 578 -2 500 -5 149 -2 649 Valutakursförluster (+)/vinster (-) -5 028 10 220 -2 502 -1 945 -500 765 1 265 Kursförluster (+)/vinster (-) 3 580 11 413 9 675 9 519 -2 000 3 353 5 353 Summa ränteutgifter 3 200 21 797 1 668 10 504 11 200 13 536 2 336 1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (3 576 miljoner kronor 2018) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Valutakursvinster på 500 miljoner kronor netto beräknades i budgetpropositionen för 2018. Utfallet blev en nettoförlust om 765 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 265 miljoner kronor mot budgeterat belopp. Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Om kronan stärkts sedan lånet togs uppstår en valutavinst, och vice versa. Inkomster av överkurser vid emission beräknades uppgå till 1 500 miljoner kronor. Utfallet blev överkurser uppgående till 4 409 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 2 909 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst. Räntor på lån i svenska kronor beräknades i budgetpropositionen till 17 200 miljoner kronor för år 2018. Utfallet blev 15 871 miljoner kronor, vilket är 1 329 miljoner kronor lägre än beräknat. Högre oförutsedda utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter blev 11 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor (12,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen, samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag. Utfallet avsåg i huvudsak ersättningskostnader med anledning av att Högsta domstolen i en dom från 2014 (mål nr T 5628-12) fastställt att staten är ersättningsskyldig för ekonomisk förlust till följd av fiskeförbud i Torne älvs fiskeområde. Då ersättningskostnaderna översteg anvisade medel beslutade riksdagen att anvisa ytterligare 5 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018. Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 55 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (61,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev 9 miljoner kronor (13,8 procent) lägre än 2017. Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till olika marknadsaktörer för att upprätthålla infrastrukturen i marknaden genom att sälja, marknadsföra och lösa in Riksgäldskontorets produkter. Dessutom betalas provision till de externa förvaltare som arbetar på Riksgäldskontorets uppdrag. De externa förvaltarna får både en fast och en rörlig provision, där den senare baseras på deras resultat. De lägre utgifterna förklaras framför allt av minskade provisioner till externa förvaltare till följd av att avtalen med dessa avvecklades fr.o.m. andra kvartalet 2018. Svagare kronkurs bidrog till högre utgifter jämfört med 2017 Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av valutakursförluster som uppstår när valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp. Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2018 med 65 835 miljoner kronor (5,0 procent) till 1 262 091 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 80 049 miljoner kronor. 2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Anslag Tabell 2.113 UO 27 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2018 ÄB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 39 511 34 960 -4 551 -11,5 24 224 Summa 39 511 34 960 -4 551 -11,5 24 224 Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå. Lägre avgift till EU än beräknat 2018 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 34 960 miljoner kronor och blev därmed 4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att EU under 2018 återbetalade ett överskott till Sverige på ca 3 700 miljoner kronor. Återbetalningen avsåg till största delen avgifter som baseras på BNI. Avgiften till EU ökade med 44 procent Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Den stora skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2017 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 4 100 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att den avgift som baseras på BNI blev högre jämfört med 2017. Nettoflödet till EU ökade Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag från EU), blev 22 593 miljoner kronor. Det är en ökning med 8 844 miljoner kronor jämfört med 2017. Av detta förklaras 4 100 miljoner kronor av lägre återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter från EU och resterande del främst av den högre BNI-avgiften. 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar 2014-2018 Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 18 499 10 310 10 721 44 374 47 709 Anvisat i statens budget 834 674 853 331 915 481 954 701 989 160 Ändringsbudget 10 480 26 765 33 074 15 860 15 611 Utnyttjade medgivna överskridanden 273 2 146 18 31 Indragningar -16 068 -12 277 -15 952 -37 064 -44 529 Utfall 837 546 867 409 899 096 930 181 974 924 Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 10 311 10 721 44 374 47 709 33 056 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1-27 exkl. UO 26) -8 188 412 33 653 3 335 -14 652 Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) 13 365 -11 369 1 636 -3 127 -5 842 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) 5 177 -10 957 35 289 207 -20 494 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp. Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -8 479 miljoner kronor i budgeten för 2018. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Totalt minskade i stället anslagsbehållningarna med 20 494 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 10 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 5 842 miljoner kronor, från 5 899 miljoner kronor vid början av året till 57 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket. Anslagsbehållningarna under utgiftstaket beräknades öka med 8 miljarder, men minskade med 15 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2018 från 47 708 miljoner kronor vid ingången av året till 33 056 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 14 652 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 8 469 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 23 121 miljoner kronor. Indragningarna ökade med 7 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 44 529 miljoner kronor under året. Det är en ökning med 7 465 miljoner kronor (20,1 procent) jämfört med 2017. I tabell 2.115 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2014-2018. Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2014 2015 2016 2017 2018 4 1:1 Polismyndigheten 18 415 369 79 1 021 7 1:1 Biståndsverksamhet 343 -2 596 -15 36 -50 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 709 -106 1 441 -1 099 684 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna -316 -2 135 -208 -662 2 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -1 141 -662 4 171 2 621 385 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -13 194 3 778 4 064 1 265 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -178 -642 268 1 005 1 104 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 463 533 645 6 466 3 630 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 108 342 822 1 073 255 13 1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 148 462 448 1 084 0 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 2 067 2 303 1 872 655 -491 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 620 763 2 288 1 722 879 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 282 552 1 218 1 211 969 15 1:2 Studiemedel 997 1 606 2 100 2 232 2 519 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 520 717 1 423 478 421 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 177 2 238 1 774 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur -906 1 321 4 581 5 775 3 261 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 217 713 652 1 081 -578 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 559 1 557 1 819 1 838 1 045 23 1:10 Gårdsstöd m.m. -320 170 1 183 224 -667 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 298 899 1 065 339 764 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -3 728 -4 105 1 861 5 362 4 551 Anslagsbehållningen för avgiften till EU uppgick till 5 miljarder kronor Det anslag där anslagsbehållningen är störst 2018 är anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Anslagsbehållningen (ramöverföringsbeloppet) uppgick till 4 551 miljoner kronor. Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2018 har anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. inom utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Anslagskrediten uppgick till 667 miljoner kronor, vilket innebär att anslagsbehållningen på anslaget minskade med 891 miljoner kronor. 2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till 1 978 miljoner kronor under 2018, vilket är 4 571 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.116 specificeras nettoutlåningens största poster. Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2018 Miljoner kronor SB1 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall 2017 Premiepensionsavgifter, inbetalning -42 000 -42 313 -313 -40 733 Premiepensionsmedel, utbetalning 42 000 41 344 -656 39 543 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK 787 787 -1 471 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS 1 867 1 867 267 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 -2 461 -2 461 -46 CSN, studielån 4 000 6 070 2 070 5 793 CSN, kreditreserv -1 126 -1 126 -1 274 CSN, servicekonto för räntebetalningar -39 -39 -44 Investeringslån myndigheter 1 000 2 516 1 516 -596 Ny låneform för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 34 34 1 165 Kärnavfallsfonden 0 -1 -1 -225 Stabilitetsfonden (se separat tabell) 208 208 201 Resolutionsreserven (se separat tabell) -9 000 -8 909 91 -6 379 Insättningsgarantifonden 72 72 297 Trafikverket, infrastrukturlån -1 000 -1 619 -619 -1 200 Exportkreditnämnden -5 269 -5 269 -1 077 Statliga bolag m.m. Radiotjänst i Kiruna AB, rundradiokontot 337 337 25 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB -645 -645 115 Övriga statliga bolag m.m. 53 53 -90 Affärsverk Lån till Affärsverket Svenska kraftnät -388 -388 -796 Luftfartsverket 300 300 -300 Sjöfartsverket -195 -195 -92 Övrigt Lån till Riksbanken 9 000 11 088 2 088 9 648 Lån till Irland 0 0 -5 243 Övrigt, netto 266 -433 Summa 6 548 1 978 -4 571 -2 945 1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 42 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 42 313 miljoner kronor, dvs. 313 miljoner kronor högre än i budgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 41 344 miljoner kronor, dvs. 656 miljoner kronor lägre än budgetens beräkning på 42 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 182 miljoner kronor 2018. År 2017 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 2 661 miljoner kronor. I statens budget för 2018 beräknades inbetalningarna av premiepensionsavgifter vara lika stora som utbetalningarna. I utfallet blev inbetalningarna 969 miljoner kronor högre än utbetalningarna. I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket ökade nettoutlåningen med 1 867 miljoner kronor 2018. År 2017 påverkades nettoutlåningen med 267 miljoner kronor med anledning av detta. Tabell 2.117 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton Miljoner kronor Utfall 2018 Utfall 2017 Arbetsförmedlingen 735 -230 Fortifikationsverket -262 -76 Försvarets materielverk -2 015 -1 596 Försvarsmakten 1 670 993 Försäkringskassan 283 -65 Göteborgs universitet 154 125 Karolinska institutet 315 110 Kriminalvården -337 -293 Kronofogdemyndigheten 1 142 170 Linköpings universitet 282 119 Linnéuniversitetet 102 -16 Luleå tekniska universitet 107 33 Lunds universitet 540 553 Länsstyrelsen i Stockholms län 127 158 Malmö universitet 101 43 Migrationsverket -629 22 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 258 -16 Pensionsmyndigheten 323 225 Regeringskansliet 243 -18 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv 53 175 Polismyndigheten 530 -280 Statens fastighetsverk 226 -25 Sveriges lantbruksuniversitet 207 66 Trafikverket -2 899 502 Transportstyrelsen 107 -268 Umeå universitet 209 115 Övriga räntekonton 887 -481 Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton 2 461 46 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 461 -46 Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade 2018 med 2 461 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.117 redovisas de största förändringarna. Studielånen m.m. blev 905 miljoner kronor högre än i budgeten Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2018 med 6 070 miljoner kronor. CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 126 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster på statens budget belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret. Under en lång uppbyggnadsperiod kommer kreditreserven att öka. CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 39 miljoner kronor 2018. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå. Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 4 905 miljoner kronor, vilket är 905 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten. Investeringslånen ökade mer än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2018 med 2 516 miljoner kronor. Dessutom har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lån för kommunikationssystemet Rakel. Under 2017 ändrades låneformen, vilket innebär att lånen inte längre redovisas som investeringar enligt den generella låneramen utan som samhällsinvestering enligt en särskild låneram. Investeringslånen enligt den generella låneramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap minskade därför med 1 099 miljoner kronor under 2017 samtidigt som myndigheten tog upp ett särskilt lån för samhällsinvesteringar med 1 165 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 1 516 miljoner kronor lägre än utfallet. Karolinska institutet ökade sina investeringslån i Riksgäldskontoret med 426 miljoner kronor 2018, vilket förklarar en del av skillnaden. Det är nya forskningslaboratorier som har finansierats med investeringslån. Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2018 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 8 909 miljoner kronor. Behållningen från resolutionsavgifterna uppgick till 9 083 miljoner kronor. I tabell 2.118 och 2.119 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2018 och 2017. Under 2018 minskade Stabilitetsfondens kontobehållning med 208 miljoner kronor till 40 037 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 37 755 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 8 909 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 9 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 91 miljoner kronor mindre än beräknat för resolutionsreserven. Stabilitetsfonden har finansierats framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista inbetalningen avsåg 2015. Under 2018 har fondens konto belastats med ränteutgifter på 204 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. Även 2017 var räntan negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på 205 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto belastades med ränteutgifter på 174 miljoner kronor 2018 och 132 miljoner kronor 2017. Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2018 Utfall 2017 Ingående balans på kontot 40 246 40 447 Stabilitetsavgifter 0 5 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -204 -205 Administrativa kostnader m.m. -5 -2 Utgående balans på kontot 40 037 40 246 Summa kontoförändring -208 -201 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 208 201 Tabell 2.119 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2018 Utfall 2017 Ingående balans på kontot 28 846 22 467 Resolutionsavgifter 9 083 6 511 Ränteinkomster(+) /ränteutgifter (-) m.m. -174 -132 Utgående balans på kontot 37 755 28 846 Summa kontoförändring 8 909 6 379 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -8 909 -6 379 Trafikverkets infrastrukturlån minskade mer än beräknat Trafikverkets infrastrukturlån minskade med 1 619 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen minskade med 619 miljoner kronor mer än beräknat. Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret I december 2018 överfördes Exportkreditnämndens (EKN) garantimedel i utländsk valuta till valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret. Anledningen till överföringen var en ändring i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Tidigare kunde EKN ha garantimedlen placerade på valutakonto i bank. Överföringen till valutakoncernkonton påverkade nettoutlåningen med 4 660 miljoner kronor 2018. EKN har sedan tidigare även andra placeringar i Riksgäldskontoret. Sammantaget minskade EKN:s placeringar nettoutlåningen med 5 269 miljoner kronor 2018. Minskad utlåning till Svedab minskade nettoutlåningen I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 337 miljoner kronor under 2018. Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB minskade med 645 miljoner kronor till 4 981 miljoner kronor. Svenska kraftnät minskade sina lån Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i Riksgäldskontoret med 388 miljoner kronor 2018. Det beror på att myndigheten har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter samt att behovet av avsättning av medel (euro) som säkerhet för den finansiella handeln med elterminer har minskat. Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2018 till 3 735 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investeringsvolymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad, bl.a. för att förnya de delar av stamnätet som snart når sin tekniska livslängd samt för att utbyggnaden av stamnätet ska följa samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav. Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken har t.o.m. 2018 belastat nettoutlåningen med 243 400 miljoner kronor. Eftersom lånen är upptagna i dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras. Under 2018 ökade lånen med 11 088 miljoner kronor med anledning av högre dollar- och eurokurser. Irland betalade tillbaka lånet 2017 Under 2012 och 2013 lånade Irland sammanlagt 5 243 miljoner kronor efter att Sverige hade beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. Under 2017 återbetalade Irland hela lånet i förtid, vilket minskade nettoutlåningen. 2.4.30 Kassamässig korrigering Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tabell 2.120 Kassamässig korrigering Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall 2017 Utfall- SB 2018 EU-avgiftsbetalningar 2 726 4 772 2 726 Trafikverkets räntekonto/anslag -2 106 -1 603 -2 106 Försvarsmaktens räntekonto/anslag 791 413 791 Räntor: periodisering -152 -191 -152 Räntor: Skillnad affärsdag/likviddag 1 -7 1 Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter -1 238 Övrigt 1 530 -1 570 1 530 Summa 0 1 552 1 814 1 552 För 2018 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 1 552 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli noll. Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2018 en kassamässig korrigering på 2 726 miljoner kronor, eftersom kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2017 medförde betalningen av EU-avgiften en kassamässig korrigering på 4 772 miljoner kronor. Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till -2 106 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till 791 miljoner kronor. Det betyder att Försvarsmakten redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -151 miljoner kronor för 2018. Av detta avser periodiseringsskillnaden för studielånen -152 miljoner kronor och skillnaden mellan affärsdag och likviddag 1 miljon kronor. Enskilda månader kan det uppstå stora korrigeringsposter med anledning av den sistnämnda skillnaden. I juli betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018-31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkas negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till 1 530 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Migrationsverket. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen. Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen blev 1 552 miljoner kronor 2018, vilket kan jämföras med 1 814 miljoner kronor 2017. Det är en minskning med 262 miljoner kronor. 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i systemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018. Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Då får balanstalet en direkt påverkan på pensionsomräkningarna. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntas med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex. Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning. En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018, och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna framöver kommer att indexeras med inkomstindex i stället för balansindex. Inkomstindex för 2018 beräknades till 170,73. Det innebär en indexökning med 1,5 procent jämfört med 2017 års indextal 168,16. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2016 och 2017. Den positiva balanseringen 2018 orsakas bl.a. av att sysselsättningen ökade 2016 jämfört med 2015, vilket har betydelse för avgiftstillgången. Pensionsskulden ökade på grund av tidigare omräkning av pensioner och pensionsrätter. AP-fonderna hade 2016 en positiv utveckling på 7,4 procent eller 91 miljarder kronor. Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna. Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938-1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. Tabell 2.121 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor SB 2018 Utfall 2018 Utfall-SB 2018 Utfall-SB Procent 2018 Utfall 2017 AP-fonderna, pensionsutgifter 305 645 304 443 -1 202 -0,4 296 001 Administrations-utgifter 3 016 2 912 -104 -3,4 3 102 varav Pensions-myndigheten m.fl. myndigheter 865 906 AP-fonderna, rörelsens kostnader 956 953 AP-fonderna, provisions-kostnader 760 801 AP-fonderna, prestations-baserade avgifter 331 442 Summa 308 661 307 356 -1 305 -0,4 299 103 AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanks-arvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.121 Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader. Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat I budgetpropositionen för 2018 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 308 661 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 307 356 miljoner kronor och är därmed 1 305 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 304 443 miljoner kronor, vilket är 1 202 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 136 303 miljoner kronor och tilläggspension med 168 136 miljoner kronor. Utöver dessa utbetalningar överfördes 4,7 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår också i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 912 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick tillsammans 865 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första-Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2018 den 7 december 2017 (S2017/02834/SF)). Pensionerna räknades upp med 1,0 procent För 2018 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 1,0 procent. Jämfört med 2017 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 8 253 miljoner kronor (2,8 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 8 442 miljoner kronor (2,9 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar. I december 2018 hade 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 33 918 personer jämfört med december 2017. 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter Underliggande saldo 1990-2018 Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Större poster av engångskaraktär för 2018 och 2017 redovisas i tabell 2.123 De största posterna för 2018 kommenteras. I diagrammet 2.1 visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990-2018. I början av perioden har justering även gjorts för en ändrad redovisningsprincip för budgetsaldot i syfte att öka jämförbarheten mellan åren. Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo Miljarder kronor År 2018 uppgick det faktiska överskottet i budgeten till 80 miljarder kronor, medan det underliggande överskottet var 79 miljarder kronor. Positiva engångseffekter bidrog alltså till att förbättra saldot något, framför allt till följd av kapitalplaceringar på skattekontona. År 2017 var det faktiska budgetsaldot ett överskott på 62 miljarder kronor. Det påverkades av positiva engångseffekter på 10 miljarder kronor. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar negativa effekter. År 1990-2018 var engångseffekterna i genomsnitt 17 miljarder kronor per år. Tabell 2.122 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2014-2018 Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Faktiskt saldo -72 194 -32 650 85 301 61 775 80 049 Engångseffekter m.m. -14 306 627 52 166 9 650 1 158 Underliggande saldo -57 888 -33 276 33 134 52 125 78 892 Engångseffekter 2018 Engångseffekterna 2018 förbättrade saldot med drygt 1 miljard kronor. De positiva engångsposterna var således marginellt större än de negativa. Större poster kommenteras i detta avsnitt liksom under respektive inkomst- och utgiftsområde. Inkomsttitlar På budgetens inkomstsida återfinns 2018 främst positiva engångseffekter. De senaste åren har budgetsaldot påverkats kraftigt av stora extra inbetalningar till skattekontot, framför allt från bolag. Det antas bero på en förhållandevis fördelaktig ränta på dessa konton. Räntan är sänkt till noll fr.o.m. 2017 men kapitalplaceringar på skattekontot har ändå ökat med 10 miljarder kronor under 2018. Åren 2015-2018 bedöms kapitalplaceringar på skattekontona ha stärkt budgetsaldot med sammanlagt 61 miljarder kronor. Till följd av ändrad redovisningsperiod för energiskatt har det under 2018 endast betalats in skatt för elva månader, vilket har medfört en negativ engångseffekt på uppskattningsvis 2 miljarder kronor. I början av 2018 slutförde staten en försäljning av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, vilket inbringade 1,7 miljarder kronor. Bolaget var en statligt ägd serviceorganisation för stöd och samordning av egenföretagares drift av apotek. Under 2018 gjorde Exportkreditnämnden och två statliga bolag inleverans av överskott och extrautdelningar till staten på totalt 0,3 miljarder kronor, vilka betraktas som engångsinkomster. Som extrautdelning räknas sådan utdelning som inte ryms inom föregående års utdelningsbara resultat eller som beror på uppskrivning av tillgångsvärden (samma definition som i nationalräkenskaperna). Anslag Inom budgetens utgiftsområden återfinns 2018 några negativa engångsposter. I december 2018 betalade staten 0,4 miljarder kronor i kapitaltillskott till PostNord, som ägs gemensamt av svenska och danska staten. I oktober 2017 slöts avtal mellan regeringarna om tillskott till bolaget från båda staterna. Därefter har tillskotten prövats av Europeiska kommissionen. Sverige medverkar vid inrättandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) med ett kapitaltillskott på ca 0,2 miljarder kronor per år 2016-2020. Under hösten 2018 genomförde Försäkringskassan efterhandsdebitering av kommunernas del av ansvaret för assistansersättningen. Senareläggningen av inbetalningarna medförde en tillfälligt högre anslagsbelastning 2018 med ca 0,9 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nettoutlåning Inom Riksgäldskontorets nettoutlåning är engångseffekterna sammantaget negativa 2018. Den största negativa effekten avser Riksbankens lån för förstärkning av valutareserven. Lånen är i US-dollar och euro och motsvarar drygt 240 miljarder kronor. Under 2018 ökade de med 11,1 miljarder kronor till följd av att enskilda lån refinansierades till en högre valutakurs än när respektive lån togs. En relativt stor positiv engångseffekt är hänförlig till Exportkreditnämnden som ökade sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 5,3 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att garantimedel i utländsk valuta flyttats från kommersiella banker till konton i Riksgälden. En annan positiv engångseffekt var att Affärsverket Svenska kraftnät minskade sitt investeringslån med 0,4 miljarder kronor. En del av ålderspensionsavgiften inbetalas månadsvis som en premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldskontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Året efter intjänandeåret, i december månad, utbetalas premiepensionsmedel (inkl. avkastning) till de fonder som pensionsspararna valt. Inbetalningen av premiepensionsavgifter uppgick 2018 till 42 miljarder kronor och utbetalningen av premiepensionsmedel till 41 miljarder kronor. Myndighetens övriga tillfälliga förvaltning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 0,8 miljarder kronor. Det finns också ett konto för Pensionsmyndighetens handel med fondandelar inom premiepensionssystemet. Detta konto medförde 2018 en temporär ökning av nettoutlåningen med 1,9 miljarder kronor. Under posten Övrigt, netto (-0,1 miljard kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. Tabell 2.123 Vissa större engångsposters påverkan på statens budget 2018 och 2017 Miljoner kronor 2018 2017 Inkomsttitlar 9 967 6 556 Kapitalplaceringar på skattekonto, bolag 8 000 11 000 Kapitalplaceringar och tidigarelagda skatteinbetalningar, hushåll 2 000 -5 000 Ändrad redovisningsperiod energiskatt -2 000 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, aktieförsäljning 1 683 Exportkreditnämnden, inleverans av överskott 64 487 Vasallen, extrautdelning 125 Svevia, extrautdelning 95 Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti, extrautdelning 29 Svensk Bilprovning, extrautdelning 40 Anslag -1 506 9 529 Kapitaltillskott till PostNord -400 Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar -206 -230 Assistansersättning, efterskottsinbetalning från kommuner -900 EU-avgift, försenad rabatt 10 524 EU-avgift, retroaktivt höjd tullavgift -765 Riksgäldskontorets nettoutlåning -7 304 565 Lån till Riksbanken -11 088 -9 648 Lån till affärsverket Svenska kraftnät 388 796 Lån till Irland 5 243 Exportkreditnämnden 5 269 1 077 Kärnavfallsfonden 1 225 Insättningsgarantifonden -72 -297 Premiepensionsavgifter, inbetalning 42 313 40 733 Premiepensionsmedel, utbetalning -41 344 -39 543 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK -787 1 471 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS -1 867 -267 Övrigt, netto -116 775 Kassamässig korrigering 0 -7 000 EU-avgift, kassamässig effekt av rabattåterföring -7 000 Totalt 1 158 9 650 2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade Tabell 2.124 Realekonomisk fördelning av statens budget 2017-2018 Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2018 Utfall 2017 Förändring 2017-2018 Procentuell förändring 2017-2018 Transfereringar 681 463 647 413 34 050 5,3 varav till Hushållssektorn 312 446 303 393 9 053 3,0 Kommunala sektorn 213 273 209 536 3 737 1,8 Företagssektorn 52 773 47 135 5 638 12,0 Ålderspensionssystemet 22 557 23 602 -1 045 -4,4 Statliga ideella organisationer 6 183 5 187 996 19,2 Internationell verksamhet 74 232 58 560 15 672 26,8 varav till EU-institutioner 34 960 24 224 10 736 44,3 Konsumtionsutgifter 248 321 238 808 9 513 4,0 varav Löner inklusive sociala avgifter 142 561 135 387 7 174 5,3 Omkostnader för konsumtion 72 994 69 978 3 016 4,3 Lokaler 19 269 18 083 1 185 6,6 Sociala naturaförmåner 13 499 15 361 -1 862 -12,1 Investeringsverksamhet 33 591 32 021 1 570 4,9 Räntor 14 211 11 417 2 794 24,5 varav Räntor på statsskulden 13 536 10 504 3 032 28,9 Finansiella transaktioner 10 940 11 090 -150 -1,4 Summa utgiftsområden 988 527 940 749 47 778 5,1 Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts. Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna utgjorde 68,9 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2018. Höjt barnbidrag bidrog till att transfereringar till hushåll ökade Hushållen fick 45,8 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med totalt 9 053 miljoner kronor (3,0 procent) jämfört med 2017. Transfereringar till hushållen från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 29 022 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 092 miljoner kronor (3,9 procent) jämfört med 2017. Det beror bl.a. att utgifterna var lägre 2017 eftersom att utfallet då påverkades av övergången från förskottsbetalning till efterskottsbetalning. Dessutom påverkades utgifterna 2018 av att schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje utförd assistanstimme har höjts. Finansiering från kommuner redovisas som inkomster mot anslaget och reducerar utgifterna för transfereringar till kommuner. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade med 1 246 miljoner kronor (3,0 procent). Det beror i huvudsak på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning jämfört med föregående år. För sjukersättningen beror minskningen på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år, samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har varit lågt. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom minskade med 629 miljoner kronor (5,5 procent). Det beror främst på att antalet personer med änkepension minskar successivt då änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990. Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg för pensionärer inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom medförde ökade transfereringar till hushåll med 874 miljoner kronor (10,6 procent). Det beror på att bostadstillägget har höjts 2018 samt att antalet pensionärer med bostadstillägg har ökat från föregående år. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 Barnbidrag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) jämfört med 2017. Det beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och månad fr.o.m. den 1 mars 2018. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med 1 886 miljoner kronor (4,9 procent). Utgifterna för föräldrapenning har framför allt ökat på grund av en högre medelersättning per dag 2018. Det beror i sin tur på att män, som har en högre medelersättning än kvinnor, tagit ut fler föräldrapenningdagar än tidigare. Dessutom har antalet uttagna dagar med högsta ersättningsnivå ökat. Transfereringarna till hushåll för tillfällig föräldrapenning ökade också på grund av fler uttagna nettodagar samt högre medelersättning än föregående år. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade med 1 115 miljoner kronor (4,5 procent). Det är främst utgifterna för aktivitetsstöd som minskat till följd av färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 Studiehjälp inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 604 miljoner kronor (17,6 procent). Det beror främst på att studiebidraget höjdes med 200 kronor per månad från och med mars 2018. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Studiemedel inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 813 miljoner kronor (7,6 procent). Det beror huvudsakligen på att beloppet för studiebidrag har höjts. Transfereringarna till hushåll från anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ökade med 508 miljoner kronor (13,2 procent). Det beror främst på en satsning på fler platser till folkhögskolan. Färre ensamkommande barn och unga fick stor påverkan på transfereringar till kommuner Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2018 fick kommunsektorn 31,3 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2018. Transfereringarna till kommunsektorn ökade med 3 737 miljoner kronor (1,8 procent) jämfört med 2017. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration minskade med 17 173 miljoner kronor (65,6 procent). Det beror främst på att det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 86,5 procent, från 14 990 ensamkommande under 2017 till 2 023 ensamkommande under 2018. Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1 461 miljoner kronor (5,7 procent). Kostnaderna för läkemedelsförmånerna fortsatte att öka 2018. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och av att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Även utgifterna för blodproppsförebyggande läkemedel och läkemedel mot hepatit C har ökat. Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 4 630 miljoner kronor (170,4 procent). Det beror bl.a. på personalsatsningar inom vården, insatser för att korta vårdköerna och satsningar på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 906 miljoner kronor (19,6 procent). Finansiering från kommuner redovisas som inkomster mot anslaget och reducerar utgifterna för transfereringar till kommuner. Den minskade finansieringen från kommunerna år 2018 beror främst på att Försäkringskassan fr.o.m. oktober 2018 begär ersättning från kommunerna för assistansersättningen i efterhand. Tidigare begärdes ersättningen i förskott. Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 713 miljoner kronor (122,3 procent). Det beror främst på satsningar gällande stärkt bemanning och ökad kompetens i den sociala barn- och ungdomsvården, avgiftsfria aktiviteter för barn under skollov samt avgiftsfri simskola för barn. Transfereringar till kommuner från anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökade med 962 miljoner kronor (6,3 procent). Det beror främst på att utgifterna för vidarebosättning av kvotflyktingar till Sverige fr.o.m. 2018 redovisas under anslaget i stället för som tidigare under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under utgiftsområde 8 Migration. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskade därför med 684 miljoner kronor. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 1 699 miljoner kronor (92,1 procent). Det beror framför allt på att omfattningen av subventionerade anställningar i form av extratjänster ökade jämfört med 2017. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 998 miljoner kronor (88,5 procent). Det beror främst på utbetalningar av statsbidrag för satsningar på kommunal vuxenutbildning. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 502 miljoner kronor (400,1 procent). Det högre utfallet beror främst på att villkoren för utbetalning av statsbidrag för att rusta upp skollokaler och utemiljöer ändrades under året. De nya kraven innebar bl.a. att bidrag kunde betalas ut med upp till 100 procent i förskott. År 2018 infördes ett nytt statligt stöd riktat till huvudmän för grundskola och förskoleklass. Det medförde att transfereringarna till kommuner från anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 894 miljoner kronor. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt ökade med 505 miljoner kronor (168,0 procent). Det beror framför allt på en satsning med statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden som inleddes 2018. Transfereringar till kommuner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 5 151 miljoner kronor (5,4 procent). Ökningen beror främst på att anslaget tillfördes 4 387 miljoner kronor för att kompensera kommuner och landsting för det intäktsbortfall som förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer medför. Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppfördes på statens budget 2018. Det medförde ökade transfereringar till kommuner på 500 miljoner kronor. Stöd för bostadsbyggande och klimatinvesteringar bidrog till ökade transfereringar till företagssektorn Företagssektorn fick 7,7 procent av de totala transfereringarna år 2018. Transfereringarna till företagssektorn ökade med 5 638 miljoner kronor (12,0 procent) jämfört med 2017. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 922 miljoner kronor (7,4 procent). Det beror framför allt på en satsning med statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. Dessutom har genomsnittskostnaden för olika former av lönebidrag ökat efter höjningar av bidragstaket samt förändrade regler för handledararvode. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade med 830 miljoner kronor (16,1 procent). Det beror främst på regeländringar och konkurrens från andra subventionerade anställningar såsom extratjänster. Det genomsnittliga antalet per månad med nystartsjobb uppgick till 32 619 personer år 2018 vilket var en minskning med 8 528 personer (20,7 procent) från föregående år. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ökade med 941 miljoner kronor (216,5 procent). Det beror på att omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt ökade jämfört med föregående år. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ökade med 938 miljoner kronor (165,6 procent). Det beror främst på en satsning på förstärkning av det s.k. Klimatklivet som stödjer åtgärder för utsläppsminskning. Utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar generellt mot slutet av programperioden eftersom att allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader när programperioden fortskrider. Det har bl.a. medfört ökade transfereringar till företagssektorn från anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Transfereringar från anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade med 757 miljoner kronor (24,8 procent) respektive 200 miljoner kronor (10,8 procent). Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökade med 400 miljoner kronor. Utfallet avser i sin helhet ett kapitaltillskott till PostNord AB. Högre EU-avgift samt bistånd medförde ökade transfereringar till internationell verksamhet. Av de totala transfereringarna år 2018 gick 10,9 procent till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 15 672 miljoner kronor (26,8 procent) jämfört med 2017. Transfereringarna från anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade med 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Det beror delvis på den återbetalning som EU gjorde till Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2017 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med 4 100 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) blev högre jämfört med 2017. Jämfört med föregående år ökade transfereringarna till internationell verksamhet från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med 5 311 miljoner kronor (18,0 procent). Det är framför allt utbetalningar till multilaterala och internationella organisationer (FN), bistånd till Afrika samt multilaterala utvecklingsbanker m.m. som ökat under 2018. Transfereringarna till internationell verksamhet från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration minskade med 441 miljoner kronor (30,0 procent) jämfört med föregående år. Det beror främst på minskade utgifter för dagersättningar till asylsökande, till följd av att det genomsnittliga antalet personer i mottagningssystemet minskade under 2018. Ersättningar till asylsökande klassificeras som transfereringar till internationell verksamhet. Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2018 till 25,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största utgifterna för konsumtion 2018 fanns under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa fyra utgiftsområden svarade sammanlagt för 62,8 procent av utgifterna för konsumtion 2018. Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 57,4 procent. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 7 174 miljoner kronor (5,3 procent) jämfört med 2017. De anslag som hade högst utgifter 2018 för löner inklusive sociala avgifter var anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för 26,0 procent av utgifterna för löner inklusive sociala avgifter 2018. För anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade utgifterna för löner inklusive sociala avgifter med 768 miljoner kronor (89,6 procent). Medel från anslaget finansierar bl.a. lönekostnader vid flera statliga myndigheter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Ökningen beror främst på en ökad omfattning av subventionerade anställningar vid olika statliga myndigheter. Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter ökade med 626 miljoner kronor (3,8 procent) för anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Det beror både på ett ökat antal årsarbetskrafter och löneökningar vid Polismyndigheten. Löner inklusive sociala avgifter finansierade från anslag 1:1 Migrationsverket inom utgiftsområde 8 Migration minskade med 496 miljoner kronor (12,2 procent). Under 2018 har både antalet inkomna liksom äldre ärenden om asyl minskat, vilket inneburit att Migrationsverket minskat sin personalstyrka. Omkring 600 personer sades upp i början av 2018 och i samband med omställningen valde också fler än beräknat att sluta självmant. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 1 311 personer till 5 842 (18 procent) jämfört med 2017. Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 3 016 miljoner kronor (4,3 procent) 2018. De största anslagen med omkostnader för konsumtion 2018 är anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap samt 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för 49,9 procent av utgifterna gällande omkostnader för konsumtion 2018. Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3,4 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (25 887 miljoner kronor eller 77,1 procent). Ytterligare ett utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick investeringar som finansierades genom anslag till 6 604 miljoner kronor för detta utgiftsområde 6, vilket är 19,7 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden. Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte inom utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.124. Räntor och finansiella transaktioner I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna uppgick till 1,4 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2018. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. är det enskilt största i gruppen räntor. Anslaget stod för 95,2 procent av de totala ränteutgifterna. Ränteutgifterna för anslaget ökade med 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) jämfört med 2017. Ökningen förklaras bl.a. av högre valutakursförluster som uppstått när valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp. De finansiella transaktionerna uppgick till 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2018 var anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Dessa två anslag svarade sammanlagt för 30,2 procent av utgifterna för finansiella transaktioner 2018. 2.7 Beställningsbemyndiganden Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet. Det totala bemyndigandebeloppet för 2018 var 512 284 miljoner kronor och de utestående åtagandena uppgick den 31 december 2018 till 419 000 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena blev 93 284 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet. De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden fanns på utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. För en beskrivning av skillnaderna, se avsnitt 2.4. Av riksdagen beslutade beställningsbemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2018 per anslag redovisas under avsnitt 2.4. En specifikation per anslag finns även i bilaga 3. Tabell 2.125 Beställningsbemyndiganden 2018 Miljoner kronor Utgiftsområde Beställningsbe-myndiganden Utestående åtaganden 2018-12-31 1 Rikets styrelse 242 143 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 110 51 4 Rättsväsendet 170 164 5 Internationell samverkan 264 97 6 Försvar och samhällets krisberedskap 96 470 89 819 7 Internationellt bistånd 89 778 81 938 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 266 1 964 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2 359 2 320 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 351 155 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 26 621 23 605 15 Studiestöd 4 1 16 Utbildning och universitetsforskning 38 810 36 343 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 073 745 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 5 068 4 916 19 Regional tillväxt 9 750 7 050 20 Allmän miljö- och naturvård 8 630 6 965 21 Energi 4 311 2 897 22 Kommunikationer 200 728 146 557 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 477 9 921 24 Näringsliv 3 803 3 345 Summa utgiftsområden 512 284 419 000 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. 2.8 Inomstatliga lån Tabell 2.126 Inomstatliga lån Miljoner kronor UO Inomstatliga lån Låneram Lån 2018-12-31 1 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 66 1 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 550 457 2 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 12 995 2 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 14 200 12 567 2 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing1 2 915 847 2 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 6 6 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 1 550 1 304 6 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 9 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 100 8 9 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 62 21 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 7 670 3 735 22 Vissa infrastrukturprojekt 39 300 37 887 22 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 300 0 22 Trafikverket (tidigare Botniabanan AB) för fortsatt utbyggnad av Botniabanan2 16 500 13 236 22 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 850 0 Summa 142 600 83 170 1 prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. 2 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87. 2.9 Övriga krediter Tabell 2.127 Övriga krediter i Riksgäldskontoret Miljoner kronor UO Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2018-12-31 2 Insättningsgarantin1 Obegränsad 0 2 Investerarskyddet2 Obegränsad 0 2 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner3 Obegränsad 0 2 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv)4 Obegränsad 0 2 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet5 Obegränsad 0 2 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 2 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 0 2 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet6 100 0 2 Resolutionsreserven kreditram 100 000 0 2 Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 6 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 18 500 10 379 7 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner7 Obegränsad 0 7 Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i syfte att fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, mm Obegränsad 0 10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 1 847 23 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0 Summa 12 367 1 lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203) . 5 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211). 6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. 7 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. 3.1 Resultaträkning 106 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är ca 24 miljarder kronor mindre än 2017 (131 miljarder kronor). Tabell 3.1 Resultaträkning Miljoner kronor Not 2018 2017 Intäkter Skatteintäkter 1 1 362 744 1 316 861 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 57 283 52 084 Intäkter av bidrag 3 59 271 61 750 Summa intäkter 1 479 298 1 430 695 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -657 731 -641 282 Transfereringar till företag 4 -62 059 -55 430 Transfereringar till kommuner 4 -301 274 -291 161 Transfereringar till utlandet 4 -78 470 -65 209 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -12 786 -10 740 Summa transfereringar m.m. -1 112 320 -1 063 822 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -133 946 -127 348 Kostnader för lokaler 7 -21 847 -21 417 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -668 -342 Övriga driftkostnader 9 -94 007 -85 880 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -29 318 -28 403 Summa statens egen verksamhet -279 786 -263 390 Summa kostnader -1 392 106 -1 327 212 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 87 192 103 483 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 32 967 32 744 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -19 860 -10 815 Övriga finansiella intäkter 13 10 728 10 394 Övriga finansiella kostnader 14 -4 632 -4 919 Summa finansiella poster -13 764 -5 340 ÅRETS ÖVERSKOTT 106 395 130 887 Skatteintäkterna ökade Årets stora överskott beror på att skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor (se not 1). Nettokostnaden för statsskulden ökade med 9 miljarder kronor (se not 12) och transfereringskostnaderna ökade med 46 miljarder kronor (se not 4). Intäkter Diagram 3.1 Statens intäkter 46 miljarder kronor mer i skatteintäkter Statens skatteintäkter uppgick till 1 363 miljarder kronor vilket motsvarar 91 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor (3,5 procent) jämfört med 2017 och de specificeras närmare i not 1. En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på arbete De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, ökade med 23 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att skattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt. De indirekta skatterna på arbete ökade med 26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras framför allt av att lönesumman ökade med 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent, medan antalet arbetade timmar ökade med 1,8 procent mellan åren. Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll Skatteintäkter från hushållens kapitalvinster minskade med 8,5 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att både hushållens kapitalvinster och utdelningsinkomster minskade. Bland annat sjönk medelpriserna på bostadsrätter med i genomsnitt 4 procent, samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var oförändrade jämfört med 2017. Högre intäkter av skatt på företagsvinster Intäkterna från skatt på företagsvinster ökade med 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den inhemska efterfrågan ökade starkt och exportföretagen gynnades av den försvagade kronan. Intäkterna från kupongskatt och avkastningsskatt ökade med 2,6 miljarder kronor. Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras av ökad konsumtion Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 22 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 19 miljarder kronor eller 4,6 procent. De senaste åren har ökade bostadsinvesteringar bidragit till att mervärdesskatten ökat mycket. Under 2018 bromsade ökningstakten för bostadsinvesteringarna in kraftigt. Samtidigt ökade både hushållens och offentlig sektors konsumtion vilket medför att ökningstakten var ungefär densamma som 2017. Ökade intäkter av skatt på alkohol och tobak Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade med 1 miljard kronor. Ökade intäkter av skatt på energi och miljö Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med 2,3 miljarder kronor. Intäkterna från energiskatterna ökade delvis på grund av en engångseffekt till följd av ändrad periodisering av energiskatten på el, delvis på grund av att den skattehöjning på el som infördes 1 juli 2017 gav full effekt 2018. Den nya skatten på flygresor påverkade intäkterna positivt med 1,3 miljarder kronor. Intäkterna ökade även från kemikalieskatten som infördes 1 juli 2017 och gav full effekt 2018. Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasades gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när 2018 inleddes. Det påverkade intäkterna negativt med 2,6 miljarder kronor. Mindre AP-fondsmedel till staten Bland intäkter av bidrag minskade Allmänna pensionsfondens (AP-fonden) nettobidrag till staten med 2 miljarder kronor. De utbetalda pensionerna som finansieras från AP-fonderna ökade med 8,5 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med 10,5 miljarder kronor. Kostnader Diagram 3.2 Statens kostnader Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent. Kostnaderna för statens egen verksamhet har justerats i årsredovisningen för staten jämfört med myndigheternas årsredovisningar genom att socialavgifterna på statsanställdas löner elimineras. Transfereringar Diagram 3.3 Transfereringar per sektor De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 miljarder kronor mellan 2017 och 2018. Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2018. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,6 procent 2018) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 32 miljarder kronor 2018, vilket var 0,4 miljarder kronor högre än 2017. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll se även not 3 Intäkter av bidrag. Högre pensionskostnader Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 16 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 8,5 miljarder kronor. Dessa ökade eftersom den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer. Indexeringsreglerna innebar att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till personer över 65 år räknades upp med 1 procent mellan 2017 och 2018. I december 2018 fick 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket var 33 918 personer fler än i december 2017. Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till ökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension. Förskottsräntan sänktes inför 2018 för personer med fondsparande. Detta påverkade uppräkningen av premiepensioner vid årsskiftet 2017/2018 negativt. Sjukpenningtalet minskade Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska, men det motverkades av att medelersättningen steg. Det förklarar att kostnaden för sjukpenning ökade något 2018. Sjukpenningtalet minskade fram till augusti 2018, men har under hösten i stort sett legat stilla. För december var sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en minskning med 3,6 procent jämfört med december 2017. Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 12,8 dagar jämfört med 6,7. Antalet personer som fick någon form av sjukpenning har minskat från 203 070 i december 2017 till 198 544 i december 2018, vilket motsvarar 2,2 procent. Antalet personer som fått sjukpenning har sedan 2016 minskat inom alla delförmåner. Störst förändring har skett inom rehabiliteringspenningen, där minskningen uppgår till 19,4 procent. Även antalet personer med sjukpenning på normalnivå har minskat med 2,2 procent. Andelen psykiatriska diagnoser är fortsatt hög och är sedan flera år den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I september 2018 låg dessa diagnoser bakom 46 procent av pågående sjukskrivningar. Inom de psykiatriska diagnoserna har den största ökningen skett i diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, som ligger bakom ungefär hälften av alla nya sjukskrivningar. Den bortre tidsgränsen för sjukpenning togs bort från 2016, vilket gett längre sjukperioder. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersättning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 261 000 personer i december 2018. Det är en minskning med 5,6 procent jämfört med december 2017. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt, samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till ca 31 400 personer i december 2018. Det är en minskning med 13,5 procent jämfört med december 2017. Statlig assistansersättning ökar Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. De ökade med 1 miljard kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet beviljade timmar med assistansersättning har minskat något, trots att antalet timmar per assistansberättigad ökat svagt. Även antalet personer som beviljas ersättning har minskat. I december 2018 hade 14 508 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,5 procent jämfört med 2017. Kostnader för föräldraförsäkringen ökar Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror främst på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det allmänna barnbidraget höjdes även från den första mars 2018. Migration bidrar också till ökningen. Män tar successivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning, men ökningen är fortsatt långsam. Utgifterna för aktivitetsstödet minskade Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknadsområdet med ca 1 miljard kronor. Arbetslöshetsersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder kronor. Arbetslösheten minskade från i genomsnitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 enligt Arbetsförmedlingens statistik. I genomsnitt under 2018 uppgick arbetslösheten till 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning AKU. Under 2017 var genomsnittet 6,7 procent. Inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen var 21 476 färre än i december för ett år sedan. Totalt var 344 413 personer inskrivna som arbetslösa. Det är stora skillnader i arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda, men den minskade i båda grupperna. För inrikes födda var arbetslösheten 3,8 procent och för utrikes födda 19 procent. Antalet inskrivna kvinnor vid Arbetsförmedlingen har ökat medan antalet inskrivna män har minskat. Ökningen bland kvinnor beror främst på att fler utrikes födda kvinnor nu är inskrivna i etableringsuppdraget. Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 36 procent 2018. Andelen har fallit från 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt de senaste årens trend att fler människor nyligen kommit in på arbetsmarknaden och inte hunnit tjäna in a-kassa. Ökade kostnader för studiebidrag Kostnaden för studiebidragen ökade med 0,9 miljarder kronor, vilket beror på att studiemedlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli 2018. Dessutom trädde en höjning av studiebidraget för gymnasiestuderande i kraft den 1 juli 2018. Återföring av reserveringar för förluster i utlåningsverksamheten minskade kostnaderna med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2017. Minskade utgifter för nyanlända invandrare Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare minskade med 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom kostnaderna för offentligt biträde i utlänningsärenden har minskat. Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder kronor Statens nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll, då systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4). Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner. Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med 6,6 miljarder kronor. Bidragen till privata företag och kommunala bolag ökade med 1,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror på ett ökat investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Stödet till klimatinvesteringar för bl.a. stöd till installation av laddningsinfrastruktur för elfordon ökade med 0,9 miljarder kronor. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med 1,4 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade med 0,6 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner ökade De senaste årens ökning av bidragen till kommuner har fortsatt. Transfereringar till kommuner och landsting ökade totalt med 10,1 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det statliga bidraget till den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget. På statens budget sammanförs det generella statsbidraget med utjämningssystemet. Ökad ersättning till kommunerna för ingående mervärdesskatt Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Stöd till kommuner Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom föregående år. Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande minskade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar och bostadskostnader till kommuner minskade med 16,5 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av lägre antal asylsökande och av att antalet barn och unga som söker asyl har minskat kraftigt mellan åren. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur mottagningssystemet och blir i stället placerade i kommuner. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder kronor. Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Syriska medborgare är fortfarande den största gruppen med 2 709 ansökningar, men ansökningarna från den gruppen har minskat med 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 ansökte vidare 944 ensamkommande barn och unga om asyl. Det totala antalet kommunmottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under 2017, 2016 och 2015 var antalet kommunmottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197. Läkemedelsförmånerna ökade Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,5 miljarder kronor. Personalsatsning och resursförstärkning till landstingen Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård fick landstingen 2,0 miljarder kronor för personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor under 2018. Bidraget till förlossningsvård och kvinnors hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor under året. Arbetsmarknadspolitiska program Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor 2018. I december hade drygt 19 000 personer extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. Satsningar inom skolområdet Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under 2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Statligt stöd till vuxenutbildning och Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ökade med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Mer bidrag till utveckling av socialt arbete Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och simundervisning under året. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick 0,3 miljarder kronor mer i bidrag. Transfereringar till utlandet ökade Av transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den BNI-baserade avgiften ökade mest. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad, vilket innebär att utfallet här blir ett annat. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till multilaterala och internationella organisationer och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att nå upp till målet om att Sverige ska betala 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. Utgifterna för migration som ingår i biståndsramen förväntas minska och det förklarar en utökad ram inom biståndsverksamheten. Det internationella biståndet räknas av för flyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för flyktingkostnader. För 2016 och 2017 var avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 var avräkningen 9 miljarder kronor. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. Även ersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar minskade med 0,4 miljarder kronor. Avsättningar till fonder ökade Resolutionsreserven har ökat med 8,9 miljarder kronor, vilket främst avser resolutionsavgifter med 9,1 miljarder kronor. Avsättningen är 2,5 miljarder kronor högre än föregående år, vilket beror på att avgifterna till fonden har ökat. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 280 miljarder kronor 2018. Det är en ökning med 16 miljarder kronor jämfört med 2017. Lönekostnaderna ökade med 3,9 procent Statens personalkostnader ökade med 6,6 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 5,4 miljarder kronor eller 3,9 procent. Polismyndigheten och Försvarsmakten har de högsta personalkostnaderna. Trafikverkets lönekostnader ökade med 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett ökat antal anställda för att möta ökad verksamhetsvolym under de kommande åren. Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade med 5,2 procent, vilket främst beror på att antalet anställda inom migrationsdomstolarna har ökat till följd av ökad målinströmning. Lantmäteriets lönekostnader ökade med 7,6 procent vilket främst beror på en ökning av antalet anställda och delvis på ökade löner i samband med personalomsättning. På Migrationsverket minskade lönekostnaderna med 12,8 procent med anledning av personalminskningar på grund av ett minskat mottagande och minskat antal asylärenden. Lokalkostnaderna ökade Lokalkostnaderna ökade med 430 miljoner kronor jämfört med 2017. Migrationsverkets lokalkostnader minskade med 855 miljoner kronor eller 36 procent. Förändringen beror framförallt på en minskning av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. Antalet inskrivna i anläggningsboenden minskade med ca 40 procent. Garanti- och kreditkostnader ökade Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 327 miljoner kronor jämfört med föregående år. EKN:s kostnader är lägre men Riksgäldskontorets kostnader är högre än föregående år. Övriga driftkostnader ökade Totala övriga driftkostnader ökade med 8,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Resultat i statliga företag Resultatet från andelar i hel- och delägda företag förbättrades något. Vattenfall AB:s resultat förbättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst minskade finansiella kostnader och inkomstskatter. Akademiska hus AB redovisade ett resultat som var 1,1 miljarder kronor lägre än föregående år. Försämringen är främst hänförbar till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter med 2,4 miljarder kronor. Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat med 1,8 miljarder kronor främst beroende på ökat värde på innehavet av växande skog. Telia Company AB redovisade 2,4 miljarder kronor lägre resultatandel, vilket främst avser resultat från avyttrad verksamhet där resultatandelen försämrats med 3,1 miljarder kronor. Högre nettokostnad för statsskulden Under 2018 uppgick nettokostnaden för statsskulden, räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m., till 19,9 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 9,0 miljarder kronor från föregående år. Negativ påverkan från valutakursförändringar med 9,9 miljarder kronor och ökade räntekostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis uppvägts av att kursförändringar förbättrats med 6,2 miljarder kronor. 3.2 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2018. Tabell 3.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2018-12-31 2017-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 8 396 7 880 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 1 600 1 417 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 1 1 Summa immateriella anläggningstillgångar 9 997 9 298 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 18 140 582 141 728 Statliga järnvägsanläggningar 19 168 357 166 373 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 43 786 40 215 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 5 978 5 676 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 37 887 36 637 Pågående nyanläggningar 23 89 943 75 701 Beredskapstillgångar 24 101 393 100 619 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 5 220 5 013 Summa materiella anläggningstillgångar 593 146 571 962 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 26 348 213 326 898 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 47 236 47 081 Långfristiga fordringar 28 9 103 8 701 Summa finansiella anläggningstillgångar 404 552 382 680 Summa anläggningstillgångar 1 007 695 963 940 Utlåning 29 465 801 437 512 Varulager m.m. Varulager och förråd 30 2 070 1 790 Pågående arbeten 31 279 554 Fastigheter 32 171 168 Förskott till leverantörer 33 14 10 Summa varulager m.m. 2 534 2 522 Fordringar Kundfordringar 34 5 624 4 364 Övriga kortfristiga fordringar 35 165 575 134 211 Summa fordringar 171 199 138 575 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 36 8 290 11 650 Upplupna bidragsintäkter 37 3 745 3 212 Övriga upplupna intäkter 38 269 603 268 049 Summa periodavgränsningsposter 281 638 282 911 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 39 46 029 90 342 Summa kortfristiga placeringar 46 029 90 342 Kassa och bank 40 8 898 9 540 SUMMA TILLGÅNGAR 1 983 794 1 925 342 KAPITAL OCH SKULDER Not 2018-12-31 2017-12-31 Nettoförmögenhet 41 -17 662 -113 861 Fonder 42 191 983 179 197 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 290 065 270 808 Övriga avsättningar 44 15 717 15 624 Summa avsättningar 305 782 286 432 Statsskulden Lån i svenska kronor 826 452 895 489 Lån i utländsk valuta 370 582 369 721 Summa statsskulden 45 1 197 034 1 265 210 Skulder m.m. Långfristiga skulder 46 3 317 3 133 Leverantörsskulder 47 22 586 21 240 Övriga kortfristiga skulder 48 191 295 197 370 Depositioner 49 2 374 1 101 Förskott från uppdragsgivare och kunder 50 152 143 Summa skulder m.m. 219 724 222 988 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 51 30 819 32 495 Oförbrukade bidrag 52 11 515 11 066 Övriga förutbetalda intäkter 53 44 599 41 816 Summa periodavgränsningsposter 86 933 85 377 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 983 794 1 925 342 Garantiförbindelser 54 4 360 4 297 Övriga ansvarsförbindelser 55 52 732 41 744 Nettoförmögenheten förbättrades Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och motsvarar i huvudsak statens budgets ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2018 var nettoförmögenheten -18 miljarder kronor. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas så här: Miljarder kronor Ökning av tillgångar +58 Ökning av skulder +70 Ökning av avsättningar -19 Ökning av fonder -13 Summa 96 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Miljarder kronor Årets överskott enligt resultaträkningen 106 Förändrad avsättning till tjänstepensioner -15 Förändring av upplupna skatteintäkter 1 Värdeförändring av aktier och andelar 3 Invärdering av beredskapsvaror och materiel 1 Summa 96 Förändringen av nettoförmögenheten påverkades främst av årets överskott i resultaträkningen på 106 miljarder kronor, men också av enstaka transaktioner som förändrade tillgångars eller skulders värde utan att de redovisades över resultaträkningen. Den förbättrade nettoförmögenheten är också en effekt av förändrad metod i beräkningen av upplupna skatter och beräkning av tjänstepensionsskulder, vilket påverkade nettoförmögenhetens utgående balans 2017. Den del av tjänstepensionsskuldens förändring som beror på försäkringstekniska omvärderingar förs direkt mot nettoförmögenheten, vilket 2018 har medfört en minskning av förmögenheten med 15 miljarder kronor. Vissa förändringar av upplupna skatteintäkter förs direkt mot nettoförmögenheten och har medfört en ökning av förmögenheten med 1 miljard kronor. En återkommande förklaringspost är värdeförändringar av statligt ägda företags eget kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2018 uppgick dessa effekter till 3 miljarder kronor. Försvarsmakten har invärderat beredskapsvaror och materiel anskaffade tidigare år till ett värde av knappt 1 miljard kronor. Immateriella anläggningstillgångar ökade I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Investeringar uppgick 2018 till 2,8 miljarder kronor. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndigheten. Totalt ökade immateriella anläggningstillgångar med 0,7 miljarder kronor. Nya vägar och järnvägar De materiella anläggningstillgångarna ökade med 21 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar som blev klara under 2018 var 4,4 miljarder kronor. Bland de färdigställda projekten ingår t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 Hurva etapp Linderöd. Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara under 2018 var 7,2 miljarder kronor. Som exempel på objekt som färdigställts under 2018 kan nämnas bl. a. dubbelspår på sträckan Strängnäs-Härad och Skutskär-Furuvik, kapacitetsförstärkningar på sträckan Göteborg-Skövde och spårbyte på sträckan Hudiksvall-Sundsvall. Byggnader, mark och annan fast egendom ökade Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 3,6 miljarder kronor jämfört med 2017. Fast egendom som förvaltas av Statens fastighetsverk ökade med 2,7 miljarder kronor. Ökningen beror främst på färdigställandet av två stora projekt, renoveringen av Nationalmuseum och kvarteret Björnen som nyttjas av Regeringskansliet. Stora pågående nyanläggningar Årets investeringar uppgick till totalt 32 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till 26 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaket, ökad kapacitet järnväg Tomteboda-Kallhäll, nytt dubbelspår Järna-Linköping och projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i hela Sverige. Affärsverket svenska kraftnät gjorde nya investeringar på 2,4 miljarder kronor som främst avsåg stations- och ledningsförnyelse Storfinnforsen-Midskog och projekten Stockholms ström och Sydvästlänken. Totalt ökade pågående investeringar med 14 miljarder kronor 2018. Beredskapslagren ökade Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 7,3 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgick till 7,3 miljarder kronor under 2018. Anskaffningen avser bl.a. JAS 39 E, ubåts-, sjöstrids- och fordonssystem. Beredskapslagrets värde ökade med 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror främst på att Försvarsmakten invärderat beredskapsvaror som anskaffats tidigare år och korrigerat lagervärdena. Värdet på Vattenfall AB ökade De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 22 miljarder kronor. Vattenfall AB:s andelsvärde ökade med 9,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 10 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på 2,7 miljarder kronor. Värdet på Akademiska hus AB ökade med 3,6 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 5,3 miljarder kronor och en minskning med 1,6 miljarder kronor i utdelning. LKAB:s andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, vilket främst beror på årets vinst på 5,3 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av 2,9 miljarder kronor. Totalt ökade värdet på andelar i hel- och delägda företag med 21 miljarder kronor. Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade med 0,2 miljarder kronor. Värdet på bostadsobligationer som innehas av Kärnavfallsfonden har minskat med 1,2 miljarder kronor och nya placeringar har gjorts i företagsobligationer, aktier och värdepapper med ca 5 miljarder kronor. Exportkreditnämnden har under året avvecklat obligationer i euro och US-dollar till ett belopp av 3,9 miljarder kronor. Statens lån till Riksbanken ökade Riksgäldskontoret redovisar 267 miljarder kronor eller 57 procent av statens utlåningsfordringar. De består främst av fordringar på Riksbanken för utlåning i dollar och euro. Kronan försvagades under året mot dollarn och euron, vilket medförde att Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 20 miljarder kronor. CSN:s fordringar ökade CSN:s utlåningsfordran ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 199 miljarder kronor, efter reservering för förväntade låneförluster. Ökningen av lånefordran beror på att nyutlåningen var större än amorteringarna. Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar ökade med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade fordringarna med 24 miljarder kronor. Kortfristiga fordringar på skattekontot minskade I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 2,2 miljarder kronor. Fordran på kommuner, landsting och trossamfund för slutavräkning av kommunalskatt m.fl. skatter för äldre år ökade med 3,1 miljarder kronor och uppgick vid slutet av 2018 till 3,2 miljarder kronor. Utfallet varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna m.fl. stämmer med slutliga skatter till dessa sektorer. Post- och telestyrelsen redovisar uppbördsfordringar på knappt 2,6 miljarder kronor som avser två spektrumauktioner som genomfördes under året. Fordringarna har reglerats i januari 2019. Förutbetalda kostnader minskade De förutbetalda kostnaderna minskade med 3,4 miljarder kronor netto. Kammarkollegiet redovisade 3,7 miljarder kronor i för högt debiterade EU-avgifter för 2017 som förutbetald kostnad. Motsvarande belopp för 2018 uppgick till 8 miljoner kronor. Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter har ökat med 1,6 miljarder kronor. Posten består främst av upplupna skatteintäkter, som avser skillnaden mellan statens skatteintäkter ett visst år och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår. Upplupna skatteintäkter ökade med drygt 5 miljarder kronor jämfört med 2017. Värdepapper och andelar minskade Värdet på värdepapper och andelar minskade med 44 miljarder kronor. Minskningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskuldsförvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid bokslutstidpunkten. Fonderna ökade Värdet på statens fonder ökade med 13 miljarder kronor jämfört med 2017. Resolutionsreserven ökade med 8,9 miljarder kronor, Kärnavfallsfonden ökade med 2,4 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 1,7 miljarder kronor. Avsättningarna ökade Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade med 19 miljarder kronor, varav avsättningar för statens tjänstepensioner hos Statens tjänstepensionsverk ökade med 17 miljarder kronor. Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för garantier som är oförändrade jämfört med föregående år. Statsskulden minskade Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor och uppgick vid 2018 års utgång till 1 197 miljarder kronor. Det är lån i svenska kronor som har minskat. Lån i utländsk valuta ökade med 0,9 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2018 var ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat lånebehov. Affärsdagsredovisning förklarar minskade kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kontoöverskott på skattekonto ökade kortfristiga skulder med 6,5 miljarder kronor medan effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade de kortfristiga skulderna med 13 miljarder kronor. Motsvarande effekt förekommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper. Upplupna kostnader minskade Upplupna kostnader har minskat 1,7 miljarder kronor netto. Migrationsverket redovisar en minskning av upplupna kostnader med 4,8 miljarder kronor. Minskningen består i huvudsak av upplupna kostnader för placering av barn, ensamkommande barn och skolkostnader och organiserad verksamhet. Förutbetalda intäkter ökade Övriga förutbetalda intäkter ökade med 2,8 miljarder kronor 3.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 3.3 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2018 2017 Statens verksamhet Skatter 56 1 371 544 1 290 680 Avgifter och andra ersättningar 57 70 557 59 995 Intäkter av bidrag 59 271 61 750 Summa justerade intäkter 1 501 372 1 412 425 Transfereringar 58 -1 100 010 -1 052 853 Statens egen verksamhet 59 -245 615 -232 834 Summa justerade kostnader -1 345 625 -1 285 687 Justeringar till betalningar 60 10 790 -67 718 Saldo statens verksamhet 166 537 59 020 Investeringar 61 Finansiella investeringar -6 913 -772 Materiella investeringar -48 039 -43 878 Immateriella investeringar -3 374 -2 929 Summa investeringsutgifter -58 326 -47 579 Försäljning av anläggningstillgångar 7 822 2 894 Summa investeringsverksamhet -50 504 -44 685 Utlåning 62 Nyutlåning -31 956 -28 225 Amorteringar 13 165 18 424 Summa nettoutlåning -18 791 -9 801 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 63 -12 947 -11 043 Övrigt finansiellt netto 64 7 837 7 981 Justeringar till betalningar 65 -7 752 -3 499 Summa finansiella aktiviteter -12 862 -6 561 Totalt 84 380 -2 027 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden -68 176 -26 750 Orealiserade valutakursförändringar -16 204 28 777 Totalt -84 380 2 027 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt och uppgår till 167 miljarder kronor, vilket är 108 miljarder kronor högre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var 89 miljarder kronor högre, främst för att inbetalningar kopplade till skatter ökade med 81 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med 60 miljarder kronor, varav transfereringar ökade med 47 miljarder kronor och statens egen verksamhet med 13 miljarder kronor. Förändringarna av fordringar och skulder under posten justeringar till betalningar påverkade kassaflödet positivt med 11 miljarder kronor netto. Föregående år gav justeringar till betalningar en negativ effekt med 68 miljarder kronor och förändringen beror främst på att Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 44 miljarder kronor. Högre investeringar och mer försäljning Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 51 miljarder kronor, jämfört med 45 miljarder kronor föregående år. Årets investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, vilket är en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar ökade med 6 miljarder kronor och uppgår till knappt 7 miljarder kronor, varav Kärnavfallsfondens investeringar i aktier och värdepapper uppgår till 5 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat med 4 miljarder kronor och uppgår till 48 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst finansiella anläggningstillgångar uppgick till 8 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor mer än föregående år. Det beror bl.a. på att Exportkreditnämnden avvecklade obligationer i euro och US-dollar till ett belopp av 4 miljarder kronor till följd av regeländringar och placerade dessa medel hos Riksgäldskontoret. Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade Statens nyutlåning uppgick till 32 miljarder kronor, varav studielån i form av annuitetslån står för huvuddelen. Nyutlåningen är 4 miljarder kronor högre än föregående år, vilket framför allt beror på valutaförändringar i samband med refinansiering av statens utlåning till Riksbanken. Amorteringarna avser främst studielån i form av annuitetslån och uppgick till 13 miljarder kronor. Det är 5 miljarder kronor lägre än 2017 då Irland betalade tillbaka sitt lån. Statens utlåning gav därmed ett negativt kassaflöde med 19 miljarder kronor, jämfört med 10 miljarder kronor föregående år. Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt kassaflöde med 13 miljarder kronor, vilket är en försämring med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Till stor del beror det på lägre förutbetalda överkurser för upplåning i svenska kronor. Statens nettoupplåning minskade Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för orealiserade valutakursförändringar. Statens nettoupplåning har minskat med 84 miljarder kronor, vilket innebär att staten har gjort en nettominskning av sina lån. Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor, men vid beräkningen av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten. De orealiserade valutakursförändringarna har ökat statsskulden med 16 miljarder kronor utan att medföra några betalningar. Sambandet mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I tabell 3.4 framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2018 Miljoner kronor Resultaträkningens överskott 106 395 Justeringar för poster som ej medför betalningar 20 813 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 11 838 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -54 666 Finansieringsanalysens saldo 84 380 Justeringar hänförbara till statsskulden -4 331 varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -43 995 varav förändring av inomstatliga innehav av värdepapper, skuldkorrigeringar samt övriga poster 39 664 Statens budgetsaldo 80 049 Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 21 miljarder kronor. I detta ingår avskrivningar och nedskrivningar som läggs till med 29 miljarder kronor och avsättningar och fondering 17,5 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med 33 miljarder kronor, medan orealiserade valutakursförändringar om 7 miljarder kronor och negativa marknadsvärdesförändringar på värdepapper läggs till med drygt 1,5 miljarder kronor. Reavinster och reaförluster avgår också med drygt 1 miljard kronor. Förändringarna av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Den positiva effekten av nettofordringarna för skatter uppgår till 9 miljarder kronor beroende på att nettot av betalda skatter är högre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Hos Riksgäldskontoret har förändringarna av fordringar och skulder i statsskuldsförvaltningen påverkat kassaflödet negativt med knappt 8 miljarder kronor. Nettoförändringen av övriga fordringar och skulder ger en positiv påverkan med 11 miljarder kronor. Den sammanlagda nettoeffekten av förändringar av fordringar och skulder gav därmed ett positivt kassaflöde i förhållande till resultaträkningen med 12 miljarder kronor. Övriga transaktioner som påverkar betalningar är främst investeringar som netto med hänsyn till sålda anläggningstillgångar gav ett utflöde av likvida medel på 51 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 19 miljarder kronor, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med 15 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på 84 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var positivt med 80 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar. Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 44 miljarder kronor, vilket har minskat statsskulden utan att påverka statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, förändringar av myndigheters innehav av statspapper, över- och underkurser på kortfristiga placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget uppgick till 40 miljarder kronor. Den enskilt största effekten gav affärsdagsredovisningen, som ökade statsskulden vid årets slut med 37 miljarder kronor utan att påverka statens betalningar. 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13-15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte har bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år. Skatter Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar. Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter samt skattereduktioner. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Avgränsningar av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första-Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag. En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6. Gemensam brytdag Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och period-avgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig. Myndigheterna tillämpar vanligen 3-5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning. För statliga väganläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider från 10 till 95 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider från 25 till 110 år. För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15-25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3-10 år för övriga beredskapsinventarier. För övriga beredskapsvaror - beredskapslager - som är omkring 35 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten. Utlåning Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, vilket är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och där staten inte tar ut en ränta som motsvarar statens kostnader, värderas till nuvärdet av framtida betalningar. Aktier och andelar Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens eget kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Finansiella instrument Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Finansiella garantier Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador. Förändring av avsättningar för garantier redovisas som Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan. Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt). Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till övervägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning. För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis: - som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruksavgifter vid Statens jordbruksverk), - som medel för finansiering av bidrag (exempelvis avgifter för insättningsgarantin vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsfondens avgifter), - som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade överskott som Kammarkollegiet redovisar), eller - enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som Kammarkollegiet redovisar). Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultat-räkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. Upplupna intäkter för skatter I samband med granskningen av årsredovisningen för staten 2017, ifrågasatte Riksrevisionen den upplupna skatteintäkt som redovisades under posten Övriga upplupna intäkter och specificerades i not 38 som "Periodisering av skatter". Redovisningsmetoden för denna post har därför setts över och utvecklats. Posten har sedan 2006, då periodiserade skatter infördes i årsredovisningen, bestått av en ackumulerad periodiseringseffekt som uppkommer när de beräknade/prognostiserade intäkterna för det aktuella året jämförs med de skatter som har debiterats och bokförts vid bokslutstillfället. Varje år har en ny periodiseringseffekt uppstått som lagts till den tidigare. Den utredning som gjorts visar att den årliga förändringen av den upplupna intäkten i allt väsentligt är korrekt, men att den totalt upplupna intäkten är betydligt större än det belopp som redovisats fram till 2017. Det faktum att den upplupna intäkten inte har innehållit de skatter som debiterats efter bokslutstillfället (bl.a. skatt för december som redovisas i januari året efter inkomståret) har hittills noterats i årsredovisningen för staten som en av faktorerna som gör att nettoförmögenheten i årsredovisningen varit lägre än i nationalräkenskaperna genom kommentaren i not 41: "Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda skatter vid årsskiftet medan balansräkningen tar upp en periodavgränsningspost motsvarande den ackumulerade periodiseringen av skatteintäkterna". För 2018 har denna metod ändrats. Nu tas även de skatter som debiteras efter bokslutstidpunkten upp som upplupen intäkt. Därigenom ökar den upplupna skatteintäkten med 185 miljarder kronor för 2017. Statens nettoförmögenhet ökar med motsvarande belopp. Intäkten i resultaträkningen förändras inte. För 2018 beräknas den upplupna skatteintäkten uppgå till 261 miljarder kronor. Den förändrade metoden leder till en mer rättvisande redovisning. Att inte hela statens fordran har tagits upp tidigare, kan betraktas som ett fel som nu rättas. Vid en sådan bedömning bör dock samtidigt beaktas att när metoden infördes fanns inte ett lika utvecklat internationellt regelverk eller praxis för hur skatter skulle kunna periodiseras och något sådant är fortfarande inte helt etablerat. I de nätverk för internationella och europeiska redovisningsstandarder för offentlig sektor där Sverige deltar har frågan om redovisning av skatter debatterats under flera år utan att någon gemensam lösning har nåtts. Förändringen innebär oavsett hur detta betraktas att en brist i den tidigare metoden åtgärdas, genom att det blir möjligt att redovisa och kommentera den upplupna intäkten dels per skatteslag för skatter med månatlig uppbörd, dels per kategori av skattskyldiga för skatter som fastställs vid årliga beskattningsbeslut. Förändringen innebär också att skillnaderna mellan nettoförmögenheten i årsredovisningen för staten och i nationalräkenskaperna minskar, vilket förbättrar möjligheterna till jämförelser för den som analyserar statens ekonomiska ställning ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Jämförelsetalen för posterna Övriga upplupna intäkter och Nettoförmögenheten i balansräkningen för 2017 har anpassats till den förändrade metoden. I och med utvecklingen av metoden har redovisningsprincipen ändrats för reglering av skatter och avgifter till andra sektorer dvs. kommuner och trossamfund. Tidigare har endast reglering av kommunalskatt för äldre år redovisats som en fordran eller skuld av Skatteverket. Regleringar för aktuellt år och regleringar som rör kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund har däremot nettoredovisats på raden Periodisering av skatter. För 2018 redovisas de belopp som gäller äldre år och kan betraktas som slutliga inom posten Övriga kortfristiga fordringar, medan det belopp som beräknas för aktuellt år redovisas antingen som Övriga upplupna intäkter eller Övriga förutbetalda intäkter, beroende på om regleringsbeloppet är positivt eller negativt. De ändrade redovisningsprinciperna har medfört att jämförelsetalen för posten Övriga kortfristiga fordringar har minskat med 2 miljarder kronor. Posten Övriga upplupna intäkter har ökat med 3,2 miljarder kronor. Nettot av justeringarna, som är 1,2 miljarder kronor, ingår i posten Nettoförmögenhet. Avsättning och kostnader för statens tjänstepensioner Redovisningen av statens tjänstepensionsskuld har anpassats till den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda, som trädde i kraft 2018. Den nya principen innebär att effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverkar årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och därmed omfattas inte delpensionsskulder eftersom de avser ersättningar under pågående anställning. I samband med övergången till den nya redovisningsprincipen har den modell för att begränsa påverkan på årets över- eller underskott som tillämpats i årsredovisningarna för staten 2013-2017 tagits bort. Den modellen infördes för att inte kortsiktiga förändringar i ränteantaganden i grunderna skulle få orimligt stora konsekvenser för statens resultaträkning, med kraftiga svängningar för årets över- eller underskott som var svåra att förklara för årsredovisningens användare. Statens tjänstepensionsskuld redovisas nu i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse i sin årsredovisning. Riksdagsförvaltningen tillämpar numera samma försäkringstekniska grunder som SPV och även den nya redovisningsprincipen har införts hos Riksdagsförvaltningen. Affärsverken har inte samma beräkningsgrunder som SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse utan dessa bestäms särskilt av SPV:s styrelse. Affärsverken har heller ännu inte anpassat redovisningen till IPSAS 39 men ESV har rekommenderat affärsverken att fr.o.m. 2020 redovisa försäkringstekniska omvärderingar direkt mot myndighetskapitalet. För att få en enhetlig tillämpning av redovisningen av statens tjänstepensionsskuld i årsredovisningen för staten har affärsverkens skulder räknats om enligt samma beräkningsgrunder som de SPV tillämpar. Tidigare år har de räknats om enligt motsvarande modell som nämnts ovan för att begränsa påverkan på resultaträkningen. Även Riksdagsförvaltningens förändring av tjänstepensionsskulden har nu räknats om i årsredovisningen för staten från den tidigare modellen till skuld enligt SPV:s beräkningsgrunder. Dessutom har den del av förändringen av pensionsskulderna som utgör försäkringstekniska omvärderingar redovisats direkt mot nettoförmögenheten i enlighet med IPSAS 39. De ändrade principerna har medfört att jämförelsetalen för posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökat med 28 731 miljoner kronor. Posten Nettoförmögenhet har minskat med 35 240 miljoner kronor och posten Kostnader för personal har minskat med 6 509 miljoner kronor. De ändrade jämförelsetalen gäller den del av tjänstepensionsskulden som SPV redovisar, som utgör 96 procent av statens totala tjänstepensionsskuld. För Riksdagsförvaltningen och affärsverken, har en omräkning inte varit möjlig att genomföra enligt SPV:s bedömning. Kärnavfallsfondens kostnader Kärnavfallsfonden redovisar ersättningar till reaktorinnehavare som en transferering. Tidigare år har utgiften förts om till övrig driftkostnad i årsredovisningen för staten kopplat till att det finns ett samband med produktion av energi och vissa kostnader. I nationalräkenskaperna ses ersättningen som en transferering. För att anpassa redovisningen i årsredovisningen för staten till nationalräkenskaperna och till hur myndigheten redovisar, görs inte längre någon omföring till övrig driftkostnad. För att få jämförbarhet mellan åren har jämförelsetalen justerats för 2017. Posten Övriga driftkostnader har minskat med 2 043 miljoner kronor. Posten Transfereringar till företag har ökat med 2 033 miljoner kronor och posten Transfereringar till kommuner har ökat med 10 miljoner kronor. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. Migrationsverket har omklassificerat periodiserade EU-medel från Asyl-, migrations- och integrationsfonden till Intäkter av avgifter istället för Intäkter av bidrag. Även EU-medel som rör tjänsteexport (twinning) har omklassificerats och redovisas som Intäkter av bidrag istället för som Intäkter av avgifter. Jämförelsetalen för posten Upplupna bidragsintäkter har minskat med 146 miljoner kronor. Posten Övriga upplupna intäkter har ökat med motsvarande belopp. Vidare har posten Oförbrukade bidrag minskat med 126 miljoner kronor och posten Övriga förutbetalda intäkter har ökat med samma belopp. I resultaträkningen har posten Intäkter av bidrag ökat med 5 miljoner kronor medan posten Intäkter av avgifter har minskat med samma belopp. Domstolsverket har ändrat klassificeringen av vissa kostnader för rättsliga biträden m.m. från verksamhetskostnader till transfereringar. Jämförelsetalen för posten Kostnader för personal har till följd av detta minskat med 17 miljoner kronor och posten Övriga driftkostnader har minskat med 328 miljoner kronor. Posten Transfereringar till hushåll har ökat med 200 miljoner kronor, medan posten Transfereringar till företag har ökat med 145 miljoner kronor. Sida har klassificerat om vissa poster inom garantiverksamheten. Jämförelsetalen för posten Långfristiga fordringar har ökat med 3 miljoner kronor. Posten Övriga kortfristiga fordringar har minskat med samma belopp. Posten Övriga finansiella intäkter har ökat med 81 miljoner kronor och posten Transfereringar till utlandet har ökat med samma belopp. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar. Andra justeringar av jämförelsetal Exportkreditnämndens fordringar för efterskottspremier har förts om från kortfristig fordran till långfristig i enlighet med reglerna för redovisning av garantiavgifter. Jämförelsetalen för posten Långfristiga fordringar har ökat med 4 254 miljoner kronor. Posten Kundfordringar har minskat med 4 298 miljoner kronor. En del av posten Kundfordringar skulle ha varit inomstatlig och eliminerats, varför posten Nettoförmögenhet har minskat med 44 miljoner kronor. Påverkan på jämförelsetalen för årets överskott 2017 sammanfattas nedan: Miljoner kronor Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2017 124 378 Ändrad redovisningsprincip för tjänstepensionskostnader 6 509 Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2018 130 887 Undantag från generella principer Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen. Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här. Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balans-räkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet. Riksgäldskontoret värderar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden. Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts. Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet - AP-fondernas nettobidrag (se not 3). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4). Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv. Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader, medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster. Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. De beräkningsgrunder som SPV fastställer för affärsverken skiljer sig dock från myndighetens beräkningsgrunder för statens pensionsrörelse i övrigt. I årsredovisningen för staten har därför affärsverkens pensionsskuld räknats om enligt SPV:s beräkningsgrunder, vilket medför att den totala pensionsskulden för affärsverken är 584 miljoner kronor lägre i årsredovisningen för staten än i affärsverkens årsredovisningar. Livförsäkringarnas avsättningar är beräknade med följande antaganden: - Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2018 är bruttoräntan -0,60 procent (-0,30 procent). - Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år. - Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna. - Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar utestående lånefordringar med avdrag för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna nedskrivningar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper: - Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar. - Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning. - Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall. Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar. Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Samtliga kreditinstitut är med och finansierar fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer skulle i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och mot fondens avkastning, då med upplösning av fonden som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultaträkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer utvecklingen så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. Fonden uppgick vid utgången av 2018 till 40 miljarder kronor. Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Resolutionsreserven uppgick vid utgången av 2018 till 38 miljarder kronor. Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen. Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner. Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 och not 4). Upplupna skatteintäkter Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för främst aktuellt inkomstår och de preliminära skatter som redovisats t.o.m. december månad. Belopp för tidigare och kommande år kan ingå i posten, bl.a. i samband med omprövningar och förskottsdebiteringar. Posten beräknas genom att de skatter som har debiterats under inkomståret dras från de intäkter för det aktuella inkomståret som räknats fram i modellen för periodisering av skatter. Detta ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not 38. Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran på skattskyldiga. Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balansräkningen elimineras däremot det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten. Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Sverige befinner sig för närvarande i den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet (2013-2020). Avräkning för perioden kommer att ske efter 2020, då de totala utsläppen under perioden ska avräknas mot den tilldelade mängden utsläpp. De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och under ansvarsfördelningsbeslutet (ESD). Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2018 riksdagens bemyndigande att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod 2013-2020 och som levererats till Sverige fram t.o.m. 2016, vilket motsvarar drygt 5 miljoner utsläppsminskningsenheter (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:MJU1, rskr. 2017/18:115). Annulleringen genomfördes i maj 2018. 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budgeten. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt. I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra. Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt/Betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduk-tion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/Utgift Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget. 3.5 Noter 3.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Miljoner kronor 2018 2017 Direkta skatter på arbete Inkomstskatter 787 848 758 573 Skattereduktioner m.m. -253 823 -241 976 Övriga direkta skatter på arbete 123 895 118 567 Summa Direkta skatter på arbete 657 920 635 336 Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter 562 999 537 372 Övriga indirekta skatter på arbete 61 030 58 288 Avgifter till premiepensionssystemet -38 775 -36 887 Summa Indirekta skatter på arbete 585 254 558 773 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 71 900 80 391 Skatt på företagsvinster 137 605 127 130 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 33 365 32 861 Övriga skatter på kapital 25 672 22 753 Summa Skatt på kapital 268 543 263 136 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 446 114 427 173 varav kommunmoms 70 982 65 561 Skatt på alkohol och tobak 27 294 26 306 Skatt på energi och miljö 76 686 74 431 Skatt på vägtrafik 19 835 19 924 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 4 583 4 691 Skatt på import 6 497 6 259 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 2 055 2 320 Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror 583 063 560 968 Restförda och övriga skatter Restförda skatter m.m. 1 476 -261 Intäkter som förs till fonder 14 701 12 496 Summa Restförda och övriga skatter 16 177 12 235 Summa Totala skatteintäkter före justering 2 110 956 2 030 449 Justering till belopp enligt ÅRS 2017 -8 408 Totala skatteintäkter 2 110 956 2 022 041 Avgår: Kommunala inkomstskatter -746 209 -717 017 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -256 979 -245 032 Avgår: EU-skatter -6 497 -6 259 Summa Statens skatteintäkter före justering 1 101 271 1 053 733 Justering till belopp enligt ÅRS 2017 184 Statens skatteintäkter enligt avgränsningen i statens budget 1 101 271 1 053 916 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år 2017 8 502 22 352 2016 -515 -777 Avgifter till ålderspensionssystemet 256 979 245 032 Avgifter till premiepensionssystemet 38 775 36 887 EU-skatter 6 497 6 259 Kommunala utjämningsavgifter LSS 4 094 3 902 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 18 261 17 617 Elimineringar Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -32 585 -30 936 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -34 330 -33 035 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -4 056 -3 984 Eliminering av myndigheters skatter m.m. -149 -94 Summa Total före justering 1 362 744 1 317 139 Justering till belopp enligt ÅRS 2017 -278 Summa 1 362 744 1 316 861 Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor Skatteintäkterna såsom de avgränsas i resultaträkningen ökade med 46 miljarder kronor (3,5 procent) jämfört med 2017. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en relativt säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna. Totala skatteintäkter visas i mitten av tabellen, och beräknas till 2 111 miljarder kronor för 2018 vilket ska jämföras med totalt 2 022 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2017. Det innebär att förändringen mellan 2018 och 2017 är en ökning med 89 miljarder kronor varav kommunernas del är 29 miljarder kronor. Med den nuvarande bedömningen av skatteintäkterna avseende 2017 är ökningen av statens skatter därmed 51 miljarder kronor. Ökningen förklaras framför allt av ökningar för arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten. Statens intäkter från kapitalskatter ökade för företagsvinster. Intäkter från skatt på kapital för hushåll minskade då hushållens kapitalvinster sjönk. Den resterande delen av ökningen av totalsumman nederst i tabellen på 47 miljarder kronor beror till stor del på att skatteintäkterna för 2017 och 2016 blev 8 miljarder kronor högre än den bedömning som gjordes i årsredovisningen för 2017. En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på arbete De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, ökade med 23 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att skattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt. De indirekta skatterna på arbete ökade med 26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras framför allt av att lönesumman ökade med 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,8 procent mellan åren. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan. Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll Skatteintäkter av hushållens kapitalvinster minskade med 8,5 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att både hushållens kapitalvinster och utdelningsinkomster minskade. Bland annat sjönk medelpriserna på bostadsrätter med i genomsnitt 4 procent samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var oförändrade jämfört med 2017. Högre intäkter av skatt på företagsvinster Intäkter från skatt på företagsvinster ökade med 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den inhemska efterfrågan ökade starkt och exportföretagen gynnades av den försvagade kronan. Kupongskatt och avkastningsskatt ökade med 2,6 miljarder kronor. Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras av ökad konsumtion Intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 22 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 19 miljarder kronor eller 4,6 procent. De senaste åren har ökade bostadsinvesteringar bidragit till att mervärdesskatten vuxit mycket. Under 2018 bromsade ökningstakten för bostadsinvesteringarna in kraftigt. Samtidigt ökade både hushållens och offentlig sektors konsumtion vilket medför att ökningstakten var ungefär densamma som 2017. I beloppet mervärdesskatt, 446 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 32 miljarder kronor som har eliminerats. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Ökade intäkter av skatt på energi och miljö Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med 2,3 miljarder kronor. Energiskatterna ökade delvis på grund av en engångseffekt till följd av ändrad periodisering av energiskatten på el, delvis på grund av att den skattehöjning på el som infördes 1 juli 2017 gav full effekt 2018. Den nya skatten på flygresor påverkade intäkterna positivt med 1,3 miljarder kronor. Intäkterna ökade även från kemikalieskatten som infördes den 1 juli 2017 och gav full effekt 2018. Intäkter av skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasades gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när 2018 inleddes. Det påverkade intäkterna negativt med 2,6 miljarder kronor. Ökade intäkter vid anstånd Intäkterna av restförda skatter m.m., som även innehåller omprövningar och anstånd, ökade med 1,7 miljarder kronor. Resolutionsavgiften höjdes tillfälligt 2018 vilket till stor del förklarar skillnaden mellan åren. Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 29 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 12 miljarder kronor. Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensionssystemet löpande för att sedan slut-reglera dem när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag m.m. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen. Kommunalekonomisk utjämning och mervärdesskatt för kommuner bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 18 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 71 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 89 miljarder kronor högre än i statens budget för 2018. Tre justeringsbelopp I kolumnen för jämförelsetalen från 2017 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2017 som beräknats under våren 2019 efter det att beskattningen av 2017 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2017 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2017. Skatteintäkterna för 2017 blev högre än beräknat Skatteintäkterna för 2017 blev 8,5 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2017 års skatt som gjordes våren 2018. Intäkterna av skatt på kapital för hushåll blev 5,2 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2018. Det förklaras, i ungefär lika grad, av att hushållens finansiella och reala kapitalvinster blev högre än beräknat. Intäkter från skatt på företagsvinster blev 3,7 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2018 på grund av att bolagens vinster underskattades. Restförda skatter blev 0,3 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2018. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2018 2017 Offentligrättslig verksamhet Trafikverket 2 474 2 379 Transportstyrelsen 2 298 2 368 Kronofogdemyndigheten 1 383 1 440 Lantmäteriet 1 021 984 Polismyndigheten 796 757 Finansinspektionen 707 646 Centrala studiestödsnämnden 657 667 Läkemedelsverket 630 639 Bolagsverket 454 480 Elsäkerhetsverket 350 346 Patent- och registreringsverket 315 287 Affärsverk Luftfartsverket 1 805 1 987 Sjöfartsverket 1 780 1 604 Övriga 2 526 2 323 Summa offentligrättslig verksamhet 17 196 16 907 Uppdragsverksamhet Trafikverket 3 915 3 450 Statens institutionsstyrelse 1 934 1 865 Exportkreditnämnden 1 397 2 107 Försvarets materielverk 1 182 836 Pensionsmyndigheten 925 891 Statens fastighetsverk 732 729 Lunds universitet 573 556 Skatteverket 540 554 Statens jordbruksverk 527 484 Sveriges lantbruksuniversitet 430 411 Kungl. Tekniska högskolan 412 363 Uppsala universitet 380 363 Affärsverk Svenska kraftnät 11 007 8 299 Luftfartsverket 966 910 Sjöfartsverket 143 157 Övriga 5 326 5 214 Summa uppdragsverksamhet 30 389 27 189 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 3 494 3 439 Kammarkollegiet 1 374 78 Försvarets materielverk 840 790 Polismyndigheten 717 673 Trafikverket 488 385 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 348 6 Statens skolverk 277 452 Centrala studiestödsnämnden 240 215 Affärsverk Svenska kraftnät 357 315 Sjöfartsverket 11 3 Övriga 1 552 1 632 Summa andra ersättningar 9 698 7 988 Summa 57 283 52 084 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 5 199 miljoner kronor eller med tio procent. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet utgör ca en tredjedel av posten och ökade med 289 miljoner kronor. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet utgör drygt hälften av posten och ökade med 3 200 miljoner kronor. Andra ersättningar utgör 17 procent av posten och ökade med 1 710 miljoner kronor. Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda. Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. De omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eftersom den som betalar ersättningen i princip inte får någon motprestation. Offentligrättsliga avgifter ökade De största förändringarna av de offentligrättsliga avgifterna rör Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Luftfartsverkets avgifter minskade med 182 miljoner kronor. Det är framför allt årets luftfartsintäkter inom avgiftssystemet för flygtrafiktjänst och terminal Arlanda som minskat. De delar av pensionskostnadsökningen som påverkar dessa avgifter var lägre 2018 än 2017, vilket bidragit till lägre luftsfartsintäkter. Sjöfartsverkets avgifter har ökat med 176 miljoner kronor och omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Den avgiftshöjning med nio procent i genomsnitt som genomfördes från den 1 januari 2018 motsvarar en stor del av ökningen. Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Totalt redovisar omkring 114 myndigheter offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika verksamheter. Trafikverket tar framförallt ut banavgifter som är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och där intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamheten. Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade Framför allt Affärsverket svenska kraftnät, Trafikverket och Försvarets materielverk redovisar ökade intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet, medan Exportkreditnämnden visar en minskning. Svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga. Avgifterna ökade med 2 708 miljoner kronor, främst på grund av högre intäkter då både genomsnittspriset och volymen för såld balanskraft ökade under året. Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksamhet ökade med 465 miljoner kronor. Det är främst ökning av intäkter i investerings- och reinvesteringsprojekt där kommuners anläggningar byggs samtidigt som Trafikverkets anläggningar. Även försäljningen av elenergi till företag har ökat på grund av lågt vattenstånd i vattenmagasinen, till följd av den rekordtorra sommaren. Försvarets materielverk har ökat sina intäkter i uppdragsverksamheten med 346 miljoner kronor. Ökningen avser försäljning av materiel och tjänster. Exportkreditnämndens intäkter av garantiavgifter minskade med 710 miljoner kronor. Garantiavgifterna minskade trots ökade volymer vilket beror på lägre risk i nya affärer. Kostnaderna för Exportkreditnämndens skador minskade under året, men utbetalningarna är fortsatt höga, vilket avser tidigare skador. Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet Totalt redovisar omkring 168 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet. Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård. Pensionsmyndigheten tar främst emot avgifter från AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet. Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan tar ut studieavgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, vissa s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar även intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service. Skatteverket tar emot avgifter från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. Intäkter av andra ersättningar ökade Kammarkollegiet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Trafikverket visar de största ökningarna av intäkter av andra ersättningar, medan Statens skolverk visar en minskning. Kammarkollegiet redovisar en ökning om 1 296 miljoner kronor som andra ersättningar än föregående år. I stort sett hela ökningen avser reavinst vid försäljning av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB. Sidas andra ersättningar har ökat med 342 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att Sida har fått två stora återbetalningar i samband med avslut av biståndsinsatser. Trafikverket redovisar en ökning med 103 miljoner kronor för andra ersättningar som bl.a. avser viten, skadestånd och försäkringsersättningar. Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. År 2018 har antalet återkrav minskat med 175 miljoner kronor och beror på att det under 2017 gjordes återkrav både för 2016 och 2017. Övrigt om intäkter av andra ersättningar Andra ersättningar som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar är finansieringsavgifter som arbetslöshetskassorna betalar. Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2018 2017 AP-fondsmedel 26 347 28 445 EU-bidrag EU-bidrag med delat förvaltningsansvar Statens jordbruksverk Bidrag från EU:s garantifond för jordbruket 7 916 7 472 Bidrag från EU:s landsbygdsfond 2 143 1 907 Bidrag från EU:s fiskefonder 249 16 Summa Statens jordbruksverk 10 308 9 395 Tillväxtverket Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 192 1 202 Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige Bidrag från Europeiska socialfonden m.m. 1 098 1 533 Bidrag från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 16 14 Bidrag från fonden för integration av tredjelandsmedborgare - -1 Migrationsverket Bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden 598 594 Polismyndigheten Bidrag från Fonden för inre säkerhet 61 43 Interregionala bidrag (Interreg) 526 326 Andra EU-bidrag Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 104 215 Universitet och högskolor 1 258 1 176 Övriga myndigheter 625 924 Summa EU-bidrag 15 786 15 421 Övriga bidrag Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 9 285 8 818 Försäkringskassan - assistansersättning 3 714 4 620 - underhållsstöd 1 061 1 184 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 965 1 161 Statens tjänstepensionsverk 568 571 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 1 545 1 530 Summa 59 271 61 750 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna för 2018 har minskat med 2,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2018 uppgick nettobidraget till 26,3 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 8,5 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med 10,5 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna minskade med 2 miljarder kronor. Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag uppgår till 15,8 miljarder kronor och visar på återflödet från EU-budgeten. För 2018 ökade de med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Intäkter av bidrag från jordbruksfonderna ökade med 0,9 miljarder kronor. Intäkter av bidrag från Socialfonden minskade 0,4 miljarder kronor netto men ökade med 0,2 miljarder kronor för programperiod 2014-2020. Intäkter till territoriella program, s.k. Interregprogram, ökade med 0,2 miljarder kronor. Bland EU-bidragen går en väsentlig del direkt till universitet och högskolor, som redovisade intäkter av bidrag från EU med 1,3 miljarder kronor. Andra EU-bidrag direkt till myndigheter uppgick till 0,6 miljard kronor. Övriga bidrag Andra intäkter av bidrag till universitet och högskolor tillkommer med 9,3 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Bidragen ska främst användas för forskning. Förutom EU, finansierar företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser till stor del denna forskning. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter m.m. för den statliga tjänstepensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2018 2017 Socialförsäkring 544 477 528 471 Allmänna bidrag till kommuner exkl. tillfälligt stöd 190 146 178 737 Arbetsmarknad 57 982 57 983 Överföring till premiepensionssystemet 32 141 31 694 Avgiften till Europeiska gemenskapen 38 837 30 246 Bistånd och andra internationella bidrag 38 702 33 036 Migration och integration 39 131 57 612 Utbildning, studiestöd 37 134 34 528 Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner 34 517 28 927 Övrigt 86 468 71 849 Summa 1 099 534 1 053 082 Transfereringar 2018 2017 Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring Pensioner (Pensionsmyndigheten) Ålderspensioner vid sidan av statens budget 304 446 295 994 Premiepensioner 10 141 9 081 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner) 34 221 34 104 Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten) Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 81 907 82 812 varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 33 878 33 830 varav aktivitets- och sjukersättning 39 563 40 750 Assistansersättning m.m. 29 114 28 088 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (FK, PM) 84 647 78 392 Summa socialförsäkring till hushåll 544 477 528 471 Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 23 420 24 498 varav Arbetsförmedlingen 12 752 12 168 varav Försäkringskassan 10 667 12 329 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen 4 526 4 301 Övrigt, arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 1 252 1 795 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 1 526 1 283 Summa arbetsmarknad till hushåll 30 724 31 876 Utbildningspolitik Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 15 422 14 556 Kostnad resp. återföring av reservering för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden -1 227 -539 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 4 358 3 851 Summa utbildningspolitik till hushåll 18 553 17 867 Bistånd m.m., Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 4 289 4 046 Migration och integration Migrationsverket 728 1 134 Integration, Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen 1 341 2 359 Integration, Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare, Försäkringskassan 4 925 5 355 Särskilda insatser inom folkbildningen, Kammarkollegiet 186 171 Summa migration och integration till hushåll 7 179 9 019 Statens tjänstepensionsverk, pensionskostnader ej statligt anställda 1 108 784 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 32 141 31 694 Övriga transfereringar till hushåll 19 261 17 525 Summa transfereringar till hushåll 657 731 641 282 Transfereringar till företag Arbetsmarknad Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen 8 160 7 838 Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet 5 225 4 651 Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 1 587 2 033 Anställningsstöd, Skatteverket 7 190 7 440 Summa arbetsmarknad till företag 22 162 21 961 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 13 557 12 165 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 078 2 965 Investeringsstöd m.m., Boverket 2 498 1 100 Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem 2 005 1 983 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 2 180 2 032 Tillväxtverket 1 608 1 531 Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna 280 256 Energiforskning m.m., Statens Energimyndighet 1 024 843 Trafikupphandling, Trafikverket 881 802 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 2 166 1 220 Kultur, Statens kulturråd 326 312 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd. för yrkeshögskolan 1 255 1 082 Presstöd, Myndigheten för press radio och tv 492 541 Transportstyrelsen 836 830 Övriga transfereringar till företag 7 709 5 806 Summa transfereringar till företag 62 059 55 430 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 70 982 65 561 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 4 094 3 902 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen, Skatteverket 83 073 79 232 Kommunalekonomisk utjämning till landsting exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen, Skatteverket 31 997 30 042 Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen 190 146 178 737 Allmänna bidrag, stöd för migration och integration: Stöd med anledning av flyktingsituationen till kommuner och landsting, Skatteverket 7 000 7 000 Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd med anledning till flyktingsituationen till kommuner, Skatteverket 3 000 3 000 Summa allmänna bidrag till kommuner, stöd för migration och integration: 10 000 10 000 Summa allmänna bidrag till kommuner 200 146 188 737 Migration och integration, Migrationsverket Ersättningar och bostadskostnader inkl. periodiseringar, Migrationsverket 4 475 20 955 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Migrationsverket 16 051 15 771 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. Migrationsverket 389 389 Summa migration och integration vid Migrationsverket till kommuner och landsting 20 915 37 115 Hälso- och sjukvårdspolitik Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 27 067 25 606 Förlossningsvård och kvinnors hälsa, Kammarkollegiet 1 908 1 655 Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 571 691 Patientmiljarden, Kammarkollegiet 998 0 Personalsatsning, Kammarkollegiet 1 999 0 Professionsmiljard, Kammarkollegiet 974 975 Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till kommuner 34 517 28 927 Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 6 349 4 145 Varav: Lönebidrag m.m. 2 306 2 237 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 6 349 4 145 Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning): Maxtaxa i barnomsorgen 4 257 4 379 Bidrag till lärarlöner 3 379 3 410 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 348 2 245 Fler anställda i lågstadiet 2 089 2 103 Statligt stöd till vuxenutbildning och Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 137 1 190 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, Skolverket 894 0 Övrigt, Skolverket 398 369 Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning) 15 503 13 696 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 1 857 1 867 Transportpolitik, Trafikverket 2 569 2 692 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, Boverket 1 395 1 800 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 286 409 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 2 318 1 939 Bidrag till kultur, Statens kulturråd 1 893 1 578 Övriga transfereringar till kommuner 12 528 8 256 Summa transfereringar till kommuner 301 274 291 161 Transfereringar till utlandet BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 30 171 21 654 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 3 166 3 029 Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 422 498 Tullavgift, Tullverket 5 079 5 036 Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket 0 29 Avgiften till Europeiska unionen 38 837 30 246 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 34 413 28 990 Dagersättning till asylsökande m.m., Migrationsverket 1 037 1 478 Övriga transfereringar till utlandet 4 183 4 495 Summa transfereringar till utlandet 78 470 65 209 Total summa transfereringar 1 099 534 1 053 082 Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Till området socialförsäkring räknas transfereringar till hushåll som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt assistansersättning m.fl. stöd till personer med funktionsnedsättning. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 miljarder kronor mellan 2017 och 2018. Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2018. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,6 procent 2018) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 32 miljarder kronor 2018, vilket var 0,4 miljarder kronor högre än 2017. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföring som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. Högre pensionskostnader Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 16 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 8,5 miljarder kronor. Ålderspensioner ökade eftersom den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer. Indexeringsreglerna innebar att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till personer över 65 år räknades upp med 1 procent mellan 2017 och 2018. I december 2018 fick 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket var 33 918 personer fler än i december 2017. Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till utbetalningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension. Förskottsräntan sänktes inför 2018 för personer med fondsparande. Detta påverkade uppräkningen av premiepensioner vid årsskifte 2017/2018 negativt. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, ökade totalt med 0,1 miljarder kronor. Garantipension minskade med 0,2 miljarder kronor. Minskningen beror bl.a. på att det är fler äldre pensionärer med garantipension som avlider i förhållande till inflödet av nya pensionärer med garantipension. Garantipensionen avräknas mot en höjd inkomstpension. Nya ålderspensionärer har inkomstgrundad pension i betydligt större utsträckning än äldre ålderspensionärer. Därför är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Detta gör också att utgiften minskar något över tid. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Bostadstillägget ökade med 0, 9 miljarder kronor. Ökningen beror på att bostadstillägget har höjts 2018. Ersättningsnivån och taket för boendekostnad har höjts. Sjukpenningtalet minskade Kostnaden för sjukpenning ökade något 2018. Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska men det motverkades av att medelersättningen steg. Under 2017 minskade sjukpenningtalet för första gången sedan 2010. Nedgången förklaras av att en allt större andel sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret och att antalet nya sjukfall börjat minska. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Mellan 2010 och 2016 ökade talet med 80 procent för att vända nedåt i början på 2017. Sjukpenningtalet minskade fram till augusti 2018 men har under hösten i stort sett legat stilla. För december var sjukpenningtalet 9,7 dagar vilket är en minskning med 3,6 procent jämfört med december 2017. Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 12,8 dagar jämfört med 6,7. Antalet personer som fick någon form av sjukpenning har minskat från 203 070 i december 2017 till 198 544 i december 2018, vilket motsvarar en minskning på 2,2 procent. Antalet personer som fått sjukpenning har sedan 2016 minskat inom alla delförmåner. Störst förändring har skett inom rehabiliteringspenningen, där minskningen uppgår till 19,4 procent. Även antalet personer med sjukpenning på normalnivå har minskat med 2,2 procent. Andelen psykiatriska diagnoser är fortsatt hög och är sedan flera år den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I september 2018 låg dessa diagnoser bakom 46 procent av pågående sjukskrivningar. Inom de psykiatriska diagnoserna har den största ökningen skett i diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, som ligger bakom ungefär hälften av alla nya sjukskrivningar. Den bortre tidsgränsen för sjukpenning har tagits bort från 2016, vilket ger längre sjukperioder. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersättning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 261 000 personer i december 2018. Det är en minskning med 5,6 procent jämfört med december 2017. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer höga krav på stadigvarande nedsättning av arbets-förmågan. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till 31 400 personer i december 2018. Det är en minskning med 13,5 procent jämfört med december 2017. Statlig assistansersättning ökar Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. De ökade med 1 miljard kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet beviljade timmar med assistansersättning har minskat något trots att antalet timmar per assistansberättigad ökat svagt. Även antalet personer som beviljas ersättning har minskat. I december 2018 hade 14 508 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,5 procent jämfört med 2017. Kostnader för föräldraförsäkringen ökar Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror främst på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det allmänna barnbidraget höjdes även från första mars 2018. Migrationen bidrar också till ökningen. Män tar successivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning, men ökningen går långsamt. Utgifterna för aktivitetsstödet minskade Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknadsområdet med 1 miljard kronor. Arbetslöshetsersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder kronor. Arbetslösheten minskade från i genomsnitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 enligt Arbetsförmedlingens statistik. I genomsnitt under 2018 uppgick arbetslösheten till 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Under 2017 var genomsnittet 6,7 procent. Antalet inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen var 21 476 mindre än i december för ett år sedan. Totalt var 344 413 personer inskrivna som arbetslösa. Det är stora skillnader i arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda men den minskade i båda grupperna. För inrikes födda var arbetslösheten 3,8 procent och för utrikes födda 19 procent. Antalet inskrivna kvinnor har ökat medan antalet inskrivna män har minskat. Ökningen bland kvinnor beror främst på att fler utrikes födda kvinnor nu är inskrivna i etableringsuppdraget. I december hade drygt 19 000 personer en extratjänst främst i kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 36 procent 2018. Andelen har fallit från 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt de senaste årens trend att fler människor är nytillträdda på arbetsmarknaden och inte har hunnit tjäna in a-kassa. Ökade studiebidrag Kostnaden för studiebidragen ökade med 0,9 miljarder kronor vilket beror på att studiemedlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli 2018. Även en höjning av studiebidraget för gymnasiestuderande trädde i kraft den 1 juli. Återföring av reserveringar för förluster i utlåningsverksamheten minskade kostnaderna med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2017. Minskade utgifter för nyanlända invandrare Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare minskade med 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom kostnaderna för offentligt biträde i utlänningsärenden minskat. Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder kronor Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs-upplysningar). Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner. Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med 6,6 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade med 0,6 miljarder kronor Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med 1,4 miljarder kronor. Investeringsstöd för bostadsbyggande ökade Bidragen till privata företag och kommunala bolag ökade med 1,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror på ett ökat investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Stödet till klimatinvesteringar för bl.a. stöd till installation av laddningsinfrastruktur för elfordon ökade med 0,9 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner ökade De senaste årens ökning av bidragen till kommuner har fortsatt. Transfereringar till kommuner och landsting ökade totalt med 10,1 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det statliga bidraget till den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget. På statens budget sammanförs det generella statsbidraget med utjämningssystemet. Ökad ersättning till kommunerna för ingående mervärdesskatt Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Stöd till kommuner Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom föregående år. Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande minskade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar och bostadskostnader till kommuner minskade med 16,5 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av färre asylsökande och av att antalet asylsökande barn och unga har minskat mellan åren. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur mottagningssystemet och blir i stället placerade i kommuner. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder kronor. Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Syriska medborgare är fortfarande den största gruppen med 2 709 ansökningar, men ansökningarna från den gruppen har minskat med 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 ansökte vidare 944 ensamkommande barn och unga om asyl. Det totala antalet kommunmottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under 2017, 2016 och 2015 var antalet kommunmottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197. Läkemedelsförmånerna ökade Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,5 miljarder kronor. Personalsatsning och resursförstärkning till landstingen Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård fick landstingen 2,0 miljarder kronor för personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor under 2018. Bidraget till förlossningsvård och kvinnors hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor under året. Arbetsmarknadspolitiska program Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor 2018. I december hade drygt 19 000 personer extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. Satsningar inom skolområdet Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under 2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Statligt stöd till vuxenutbildning och Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ökade med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Mer bidrag till utveckling av socialt arbete Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och simundervisning under året. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick 0,3 miljarder kronor mer i bidrag. Transfereringar till utlandet Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den BNI-baserade avgiften ökade. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till multilaterala och internationella organisationer och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att nå upp till målet om att Sverige ska betala 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. Utgifterna för migration som ingår i biståndsramen förväntas minska och det förklarar en utökad ram inom biståndsverksamheten. Det internationella biståndet räknas av för flyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för flyktingkostnader. För 2016 och 2017 var avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 var avräkningen 9 miljarder kronor. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. Även ersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar minskade med 0,4 miljarder kronor. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder Miljoner kronor 2018 2017 Resolutionsreserven 8 911 6 379 Kärnavfallsfonden 2 413 2 618 Insättningsgarantifonden 1 700 1 971 Stabilitetsfonden -209 -206 Övriga fonder -29 -22 Summa 12 786 10 740 Avsättning till fonder i staten avser främst Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden. Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs nu resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Fonden har ökat med 8 911 miljoner kronor, vilket avser resolutionsavgifter med 9 083 miljoner kronor och en negativ avkastning på 174 miljoner kronor som beror på den negativa räntan på räntekonto som i sin tur påverkas av Riksbankens ränta. Avsättningen är 2 532 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på att avgifterna till fonden har ökat. Avsättningen till Kärnavfallsfonden sjönk med drygt 200 miljoner kronor under 2018, på grund av högre kostnader för ersättning och lägre avgiftsintäkter. Avgifterna från reaktorinnehavarna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. De minskade något till 3 685 miljoner kronor. Kostnaderna för ersättningar till reaktorinnehavarna ökade med nära 150 miljoner kronor till 2 180 miljoner kronor. Det finansiella nettot inklusive marknadsvärdeförändringar förbättrades däremot med ca 50 miljoner kronor till 991 miljoner kronor. Orealiserade negativa värdeförändringar ökade, men realisationsvinsterna ökade mer jämfört med föregående år. Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden minskade på grund av lägre avgifter. Insättningsgarantiavgifterna uppgick till 1 039 miljoner kronor, vilket är en minskning med 820 miljoner kronor. Finansiella poster uppgick till 662 miljoner kronor, vilket var betydligt mer än föregående år som påverkades av negativa marknadsvärdeförändringar. Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Under 2018 har den minskat med 209 miljoner kronor beroende på den negativa räntan på räntekonto. De tidigare stabilitetsavgifterna har upphört efter bildandet av resolutionsreserven (se not 42). Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och det gäller därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2018 2017 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Polismyndigheten 15 968 15 335 Försvarsmakten 11 785 11 518 Arbetsförmedlingen 6 684 6 900 Försäkringskassan 6 239 6 129 Trafikverket 5 510 4 970 Skatteverket 5 464 5 255 Kriminalvården 5 300 5 063 Lunds universitet 4 474 4 301 Domstolsverket 4 306 4 094 Regeringskansliet 4 297 4 122 Uppsala universitet 3 982 3 858 Göteborgs universitet 3 544 3 433 Migrationsverket 3 278 3 761 Stockholms universitet 3 143 3 024 Karolinska institutet 3 020 2 979 Kungl Tekniska högskolan 2 405 2 316 Umeå universitet 2 257 2 210 Försvarets materielverk 2 244 2 135 Linköpings universitet 2 095 2 047 Statens institutionsstyrelse 2 004 1 939 Sveriges lantbruksuniversitet 1 874 1 775 Tullverket 1 154 1 101 Lantmäteriet 1 134 1 054 Linnéuniversitetet 1 130 1 084 Transportstyrelsen 1 102 1 093 Affärsverk Luftfartsverket 1 023 993 Sjöfartsverket 963 919 Svenska kraftnät 327 323 Övriga myndigheter 36 545 34 103 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 143 251 137 834 Eliminering av arbetsgivaravgifter -34 330 -33 035 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 108 921 104 799 Pensionskostnader Försvarsmakten 2 094 1 948 Polismyndigheten 2 079 2 067 Trafikverket 840 741 Regeringskansliet 739 748 Arbetsförmedlingen 716 730 Domstolsverket 705 640 Lunds universitet 680 643 Försäkringskassan 678 677 Skatteverket 621 590 Uppsala universitet 560 536 Göteborgs universitet 544 509 Kriminalvården 492 434 Karolinska institutet 451 458 Stockholms universitet 427 415 Umeå universitet 361 363 Riksdagsförvaltningen 360 318 Kungl. Tekniska högskolan 345 319 Migrationsverket 344 359 Linköpings universitet 324 316 Försvarets materielverk 299 283 Sveriges lantbruksuniversitet 260 247 Åklagarmyndigheten 213 197 Statens institutionsstyrelse 182 167 Affärsverk Luftfartsverket 571 692 Sjöfartsverket 166 246 Svenska kraftnät 109 122 Övriga myndigheter 5 420 5 016 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 10 523 10 169 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 4 229 1 846 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -14 536 -13 467 Summa pensionskostnader 20 796 18 329 Övriga personalkostnader Regeringskansliet 448 455 Försvarsmakten 406 418 Polismyndigheten 246 243 Trafikverket 237 206 Arbetsförmedlingen 178 237 Kriminalvården 135 161 Försäkringskassan 110 107 Uppsala universitet 100 97 Skatteverket 99 102 Affärsverk Sjöfartsverket 53 48 Luftfartsverket 31 25 Svenska kraftnät 27 27 Övriga myndigheter 2159 2417 Summa övriga personalkostnader 4 229 4 220 Summa kostnader för personal 133 946 127 348 Statens kostnader för personal ökade med 6,6 miljarder kronor eller 5,2 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,9 procent medan pensionskostnaderna ökade med 13,5 procent. Lönekostnaderna ökade Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 5,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,9 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2018 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2017. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och därmed inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Trafikverkets lönekostnader ökade med 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett ökat antal anställda för att möta ökad verksamhetsvolym under de kommande åren. Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade med 5,2 procent vilket främst beror på att antalet anställda inom migrationsdomstolarna har ökat till följd av ökad målinströmning. Lantmäteriets lönekostnader ökade med 7,6 procent vilket främst beror på en ökning av antalet anställda och delvis på ökade löner i samband med personalomsättning. På Migrationsverket minskade lönekostnaderna med 12,8 procent med anledning av personalminskningar på grund av ett minskat mottagande och minskat antal asylärenden. Pensionskostnaderna ökade Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 16,5 miljarder kronor jämfört med 2017 då den ökade med 13,3 miljarder kronor. Av de 16,5 miljarder kronorna avser 12,3 miljarder kronor försäkringstekniska omvärderingar som beror på att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till -0,6 procent från -0,3 procent föregående år. Staten har fr.o.m. 2018 övergått till en ny redovisningsprincip som innebär att effekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen. (Se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Det innebär att av skuldökningen på 16,5 miljarder kronor har endast 4,2 miljarder påverkat årets pensionskostnader. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensionsavsättning finns i not 43. Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Riksdagsförvaltningen har också övergått till den nya redovisningsprincipen och tillämpar fr.o.m. i år samma beräkningsgrunder som de SPV använder för statens tjänstepensionsåtagande. Av förändringen av Riksdagsförvaltningens och de tre affärsverkens pensionsskulder, sammantaget 2,8 miljarder kronor, har endast 508 miljoner kronor påverkat årets pensionskostnader. En närmare beskrivning av detta finns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar och i not 43. Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp). Sedan 2016 finns ett nytt pensionsavtal i staten, PA 16, vilket innebär att tjänstepensionerna för anställda födda fr.o.m. 1988 är så gott som helt premiebestämda. Pensionspremiernas storlek för de förmånsbestämda tjänstepensionerna beror på åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och den delen har därför eliminerats i resultaträkningen. Däremot har särskilda organisationer som inte är myndigheter hand om den kompletterande och individuella ålderspensionen samt de nya premierna enligt PA 16. Myndigheternas premier för dessa elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte. Övriga personalkostnader minskade Övriga personalkostnader består av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. och minskade med 0,2 procent. Årsarbetskrafter Myndighet 2018 2017 Polismyndigheten 26 414 26 237 Försvarsmakten 18 822 18 828 Arbetsförmedlingen 12 726 13 243 Försäkringskassan 12 293 12 381 Kriminalvården 9 993 9 791 Skatteverket 9 566 9 396 Trafikverket 7 845 6 979 Lunds universitet 6 770 6 637 Domstolsverket 6 293 6 089 Uppsala universitet 6 078 5 960 Migrationsverket 5 842 7 153 Göteborgs universitet 5 825 5 647 Stockholms universitet 4 814 4 738 Karolinska institutet 4 654 4 749 Regeringskansliet 4 599 4 630 Kungl. Tekniska högskolan 3 628 3 563 Statens institutionsstyrelse 3 568 3 513 Umeå universitet 3 487 3 564 Försvarets materielverk 3 462 3 372 Linköpings universitet 3 156 3 145 Sveriges lantbruksuniversitet 2 980 2 847 Lantmäteriet 2 010 1 895 Kronofogdemyndigheten 2 005 1 997 Tullverket 1 828 1 757 Linnéuniversitetet 1 803 1 786 Transportstyrelsen 1 729 1 755 Skogsstyrelsen 1 703 1 176 Statens jordbruksverk 1 424 1 336 Malmö universitet 1 406 1 341 Luleå tekniska universitet 1 341 1 347 Åklagarmyndigheten 1 238 1 239 Örebro universitet 1 208 1 117 Pensionsmyndigheten 1 069 1 066 Statistiska centralbyrån 1 059 1 121 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 051 984 Karlstads universitet 1 048 1 032 Affärsverk Sjöfartsverket 1 080 1 039 Luftfartsverket 982 973 Svenska kraftnät 608 601 Övriga myndigheter 38 588 36 904 Totalt 225 995 222 928 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som räknas in ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2018 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 3 067 stycken vilket motsvarar 1,4 procent. Hos Skogsstyrelsen ökade antal årsarbetskrafter med nästan 45 procent vilket beror på att myndigheten under 2018 har räknat in anvisad personal från Arbetsförmedlingen i årsarbetskrafterna. Myndigheten har också ökat antalet egna anställda med anledning av nya uppdrag som ålagts myndigheten. Trafikverket har ökat antalet årsarbetskrafter med 866 personer eller 12,4 procent vilket beror på ett ökat resursbehov för att möta en planerad ökad verksamhetsvolym de kommande åren. Migrationsverkets årsarbetskrafter har minskat med 1 311 personer vilket motsvarar 18,3 procent. Detta beror på att verksamheten håller på att anpassas till en lägre nivå på grund av minskade antal asylärenden och ett lägre mottagande. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2018 2017 Polismyndigheten 2 408 2 298 Försvarsmakten 2 276 2 169 Regeringskansliet 1 557 1 470 Kriminalvården 1 551 1 513 Migrationsverket 1 531 2 386 Lunds universitet 1 042 998 Karolinska institutet 931 822 Domstolsverket 919 862 Kungl. Tekniska högskolan 881 836 Uppsala universitet 772 735 Stockholms universitet 757 725 Arbetsförmedlingen 674 660 Göteborgs universitet 607 600 Försäkringskassan 606 599 Linköpings universitet 519 516 Skatteverket 519 499 Försvarets materielverk 483 478 Umeå universitet 435 418 Fortifikationsverket 422 15 Sveriges lantbruksuniversitet 407 411 Affärsverk Sjöfartsverket 51 51 Luftfartsverket 29 41 Svenska kraftnät 44 41 Övriga myndigheter 6 957 6 554 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 532 -4 280 Summa 21 847 21 417 Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Migrationsverkets hyreskostnader minskade med 855 miljoner kronor eller 36 procent. Förändringen beror framförallt på en minskning av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. Antalet inskrivna i anläggningsboenden minskade med ca 40 procent. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2018 2017 Exportkreditnämnden 411 645 Riksgäldskontoret 266 -305 Boverket -9 2 Summa 668 342 Varav utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader1 Exportkreditnämnden 1737 1410 Riksgäldskontoret -9 Summa 1728 1410 Varav återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader1 Exportkreditnämnden -391 -228 Riksgäldskontoret -50 -126 Summa -441 -354 Varav förändring av skadeersättningar och regressfordringar1 Exportkreditnämnden -935 -537 Riksgäldskontoret 325 60 Boverket -9 2 Summa -619 -475 Varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för förväntade låneförluster - -239 Summa 668 342 1Med beaktande av återförsäkring Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner. I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och de kraftiga variationerna mellan åren är jämförelsestörande. Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 326 miljoner kronor jämfört med föregående år. EKN:s kostnader är lägre men Riksgäldskontorets kostnader är högre än föregående år. Kostnaderna för EKN minskade med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år. Förändring av skadeersättningar och regressfordringar minskade kostnaderna för EKN, med sammanlagt 935 miljoner kronor, jämfört med 537 miljoner kronor föregående år. Det beror främst på att de kommersiella fordringarna har ökat på grund av enstaka större skadeutbetalningar för affärer i Spanien, Chile och Indien samt ett antal affärer i Saudiarabien. Återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader härrör framför allt från Chile, Pakistan, Spanien och Irak. De minskar kostnaderna med 391 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor mer än föregående år. EKN:s utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader är dock 327 miljoner kronor högre än föregående år, och är hänförliga till föregående års skador. De största utbetalningarna avsåg affärer till Spanien, Saudiarabien och Chile. Skaderelaterade kostnader är kostnader för indrivning och skadeförebyggande åtgärder. Riksgäldskontorets kostnader ökade med 571 miljoner kronor jämfört med föregående år. Riksgäldskontoret redovisade inga minskade nedskrivningar för förväntade låneförluster, men större nedvärdering av tillgångar i garantiverksamheten och lägre återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader 2018. Som förändring av skadeersättningar och regressfordringar redovisar Riksgäldskontoret 325 miljoner kronor i kostnader för nedskrivning av finansiella tillgångar, regressfordringar och andra tillgångar i garanti- och utlåningsverksamheten vilket bara uppgick till 60 miljoner kronor föregående år. Det beror främst på en 315 miljoner kronor lägre värdering 2018 av de tillgångar som uppkom i samband med infriandet av den statliga garantin för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska investeringsbanken. Riksgäldskontorets återvunna förluster för skadeersättningar minskar kostnaderna med 50 miljoner kronor i utdelning från Orio AB. Boverkets garantier som långivare kan teckna rör främst lån till bostadsbyggande och kostnadsminskningen på 9 miljoner kronor beror på högre värdering av regressfordringarna jämfört med föregående år. Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2018 2017 Övriga driftkostnader - tjänster Trafikverket 39 758 36 196 Försvarsmakten 17 106 16 107 Försvarets materielverk 6 286 6 382 Polismyndigheten 2 713 2 641 Statens fastighetsverk 1 966 2 458 Naturvårdsverket 1 749 1 434 Karolinska institutet 1 704 1 611 Skatteverket 1 703 1 544 Göteborgs universitet 1 324 1 220 Arbetsförmedlingen 1 246 1 237 Försäkringskassan 1 220 1 177 Lunds universitet 1 139 1 080 Statens skolverk 976 876 Regeringskansliet 955 977 Fortifikationsverket 951 1 271 Transportstyrelsen 933 938 Uppsala universitet 924 943 Migrationsverket 878 1 070 Kriminalvården 836 825 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 827 786 Umeå universitet 812 803 Övriga myndigheter 19 376 17 833 Summa tjänster 105 380 99 409 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 12 925 11 134 Trafikverket 4 147 4 902 Försvarsmakten 2 930 2 588 Polismyndigheten 1 044 1 006 Fortifikationsverket 575 538 Karolinska institutet 455 449 Kriminalvården 449 452 Lunds universitet 351 315 Uppsala universitet 340 309 Migrationsverket 314 732 Statens fastighetsverk 229 217 Skatteverket 208 201 Stockholms universitet 201 180 Göteborgs universitet 200 241 Övriga myndigheter 3 026 2 975 Summa varor 27 393 26 238 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 9 773 6 697 Sjöfartsverket 1 474 1 075 Luftfartsverket 1 137 1 014 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 12 384 8 786 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 3 071 2 759 Trafikverket 738 690 Kriminalvården 349 309 Polismyndigheten 304 284 Försvarets materielverk 247 150 Kustbevakningen 219 192 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 216 212 Migrationsverket 176 223 Regeringskansliet 160 164 Lunds universitet 156 139 Arbetsförmedlingen 153 172 Uppsala universitet 146 128 Riksdagsförvaltningen 141 95 Stockholms universitet 139 129 Karolinska institutet 119 106 Kungl. Tekniska högskolan 109 100 Sveriges lantbruksuniversitet 102 91 Affärsverk Svenska kraftnät 375 356 Luftfartsverket 89 110 Sjöfartsverket 69 66 Övriga myndigheter 1 916 1 809 Summa övriga driftkostnader -reparationer, diverse, m.m. 8 994 8 284 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -25 674 -23 773 Myndigheter i försvarssektorn -8 149 -7 722 Statens fastighetsverk -1 061 -1 477 Försäkringskassan -394 -374 Affärsverk Sjöfartsverket -694 -366 Luftfartsverket -10 -1 Övriga myndigheter -1 242 -1 282 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -37 224 -34 996 Eliminering av inomstatliga transaktioner -22 920 -21 841 Total summa övriga driftkostnader 94 007 85 880 Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 8,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Under året har Trafikverket aktiverat 1,9 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Samtidigt ökade kostnader för varor och tjänster med 2,8 miljarder kronor vilket medförde att totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 0,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens ökade driftkostnader förklaras dels av ökade kostnader för värnpliktig personal på grund av ett större antal rekryter och dels av ökade kostnader för ammunition och drivmedel. Även kostnader för köpta tjänster har ökat. Ökade driftkostnader för varor hos Försvarets materielverk gäller främst flygmateriel, för stridsflygsystem. Av driftkostnader för materielförsörjningstjänster avser den största förändringen ledningssystemmateriel. Polismyndighetens driftkostnader för inköp av tjänster ökade jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på ökade underhållskostnader för helikoptrar och högre bränslepriser för fordon. Statens fastighetsverks minskade driftkostnader beror främst på lägre kostnader för hyresgästanpassningar. Migrationsverkets driftkostnader minskade med 656 miljoner kronor till följd av avvecklingen av tillfälliga boenden och minskade kostnader för tolkar. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket 10 909 10 355 Försvarsmakten 7 926 7 751 Polismyndigheten 818 742 Fortifikationsverket 741 811 Försäkringskassan 675 730 Lunds universitet 505 471 Statens fastighetsverk 472 429 Kriminalvården 379 361 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 353 338 Uppsala universitet 315 304 Skatteverket 298 256 Regeringskansliet 256 251 Affärsverk Svenska kraftnät 937 940 Sjöfartsverket 207 207 Luftfartsverket 157 164 Övriga myndigheter 4 370 4 293 Summa 29 318 28 403 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade med 554 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19). Försvarsmaktens avskrivningar ökade med 175 miljoner kronor vilket främst beror på ökade avskrivningar på beredskapsinventarier. Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2018 2017 Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Vattenfall AB 10 157 8 420 Akademiska Hus AB 5 314 6 453 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 5 274 4 803 Sveaskog Holding AB 3 168 1 359 Specialfastigheter Sverige AB 2 423 1 719 SBAB Bank AB 1 726 1 709 AB Svensk Exportkredit 648 772 Jernhusen AB 545 657 Swedavia AB 517 407 Svevia AB 459 175 Apoteket AB 457 566 SJ AB 389 523 Teracom Group AB 387 451 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 347 470 Almi Företagspartner AB 106 235 Samhall AB 93 -237 Infranord AB 82 134 Statens Bostadsomvandling AB 31 -18 Svenska Rymdaktiebolaget 17 -47 AB Svensk Bilprovning 13 39 Kungliga Operan AB 9 -1 RISE Research Institutes of Sweden AB 2 22 Saminvest AB 2 -75 AB Göta Kanalbolag 0 0 Arlandabanan Infrastructure AB 0 0 Voksenåsen A/S 0 -1 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB - 5 European Spallation Source ESS AB - 0 Svenska Spel AB - - Miljömärkning Sverige AB -1 - Kungliga Dramatiska Teatern AB -2 5 Swedesurvey AB -2 -4 Vasallen AB -17 23 Metria AB -17 15 Swedfund International AB -65 26 Apotek Produktion & Laboratorier AB -80 -25 Systembolaget AB -107 -26 Lernia AB -108 41 Green Cargo AB -179 -105 PostNord AB -648 -206 Övriga företag som redovisas av Kammarkollegiet 1 2 Summa Kammarkollegiet 30 941 28 286 Affärsverk Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 13 21 Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 3 0 Luftfartsverket - LFV Holding AB 40 -7 Övriga myndigheter 59 14 Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 31 056 28 314 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Telia Company AB 1 212 3 582 Nordiska Investeringsbanken NIB 633 788 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 32 37 AB Bostadsgaranti 0 2 VisitSweden AB 0 -1 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 34 22 Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 1 911 4 430 Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 31 056 28 314 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 1 911 4 430 Total summa 32 967 32 744 Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2017 och uppvisar ett totalt resultat på 33 miljarder kronor. Vattenfalls resultat förbättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst minskade finansiella kostnader och inkomstskatter. Akademiska hus AB visade ett minskat resultat med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försämringen är främst hänförbar till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter med 2,4 miljarder kronor. Resultatet för LKAB förbättrades med 0,5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst högre marknadspriser på järnmalm och ett gynnsammare utfall för pris- och valutasäkringar, vilket uppvägt ökade kostnader för avsättningar till samhällsomvandling och ett försämrat finansnetto. Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat med 1,8 miljarder kronor främst beroende på ökat värde på innehavet av växande skog. Specialfastigheter Sverige AB visade 0,7 miljarder kronor bättre resultat än föregående år, vilket främst beror på ökat värde på ägda förvaltningsfastigheter. SBAB Bank AB redovisade ett i stort sett oförändrat resultat, med ett förbättrat räntenetto på 0,2 miljarder kronor och lika stora kostnadsökningar. Resultatandelarna från Systembolaget har reducerats med betald utdelning, som bägge åren uppgår till 0,3 miljarder kronor. Utdelningen redovisas i stället som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring uppgick till 0,2 miljarder kronor 2018 och 0,3 miljarder kronor 2017. Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor sämre än föregående år. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten. I stället redovisas utdelade belopp som skatteintäkt. Telia Company AB redovisade en 2,4 miljarder kronor lägre resultatandel, vilket främst avser resultat från avyttrad verksamhet där resultatandelen försämrats med 3,1 miljarder kronor. Resultatet för Nordiska Investeringsbanken NIB avser perioden 1 september 2017 till 31 augusti 2018. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2018 2017 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 13 010 13 107 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 1 497 1 130 Summa ränteintäkter 14 507 14 237 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -29 745 -27 567 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -4 806 -3 240 Summa räntekostnader -34 551 -30 807 Realiserade valutakursförändringar (netto) -772 1 947 Orealiserade valutakursförändringar (netto) -6 913 228 Överkurs vid emission (netto) 11 282 13 165 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 1 0 Realiserade kursförändringar (netto) -3 358 -9 525 Provisioner till banker m.fl. -56 -60 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -19 860 -10 815 Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2018 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 19,9 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 9,0 miljarder kronor från föregående år. Negativ påverkan från valutakursförändringar med 9,9 miljarder kronor och ökade räntekostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis uppvägts av att kursförändringar förbättrats med 6,2 miljarder kronor. Not 13 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2018 2017 Exportkreditnämnden 2 717 1 905 Riksbankens inlevererade överskott 2 300 2 500 Skatteverket 2 274 2 308 Kärnavfallsfonden 2 200 1 966 Centrala studiestödsnämnden 364 816 Riksgäldskontoret 209 187 Kammarkollegiet 154 258 Försäkringskassan 132 103 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 63 90 Karolinska Institutet 43 27 Värdeförändringar finansiella instrument Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Statens fastighetsverk m.fl. 19 17 Affärsverk Svenska kraftnät 49 19 Luftfartsverket 1 4 Sjöfartsverket 0 0 Övriga myndigheter 204 196 Summa 10 728 10 394 Övriga finansiella intäkter ökade med 334 miljoner kronor jämfört med 2017. Exportkreditnämndens finansiella intäkter ökade med 812 miljoner kronor. Av dessa avser 575 miljoner kronor valutakursvinster. Riksbanken levererade in ett överskott på 2,3 miljarder kronor. Skatteverket redovisar främst räntor i skattekontosystemet. Kärnavfallsfondens intäkter omfattar ränteintäkter för nominella placeringar. Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter består av räntor på studielån och ränteintäkter på återkrav gällande hemutrustningslån m.m. Dessa har minskat med 452 miljoner kronor till följd av ett lägre ränteläge. Not 14 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2018 2017 Exportkreditnämnden 2 553 1 948 Statens jordbruksverk 308 68 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 58 119 Trafikverket 53 72 Kammarkollegiet 0 588 Värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 1 206 881 Riksgäldskontoret 318 1 047 Kammarkollegiet 32 6 Göteborgs universitet, Karolinska institutet m.fl. 59 22 Affärsverk Svenska kraftnät 46 34 Sjöfartsverket 19 6 Luftfartsverket 2 1 Övriga myndigheter 108 151 Aktivering av finansiella kostnader -130 -24 Summa 4 632 4 919 Övriga finansiella kostnader minskade med 287 miljoner kronor jämfört med föregående år främst på grund av negativ värdeförändring på finansiella instrument. Exportkreditnämndens finansiella kostnader avser främst beräknade och realiserade kursförluster för premier och skadefordringar. Statens jordbruksverks finansiella kostnader har ökat med 240 miljoner kronor. Det förklaras av ökade finansiella korrigeringar i transfereringsavsnittet. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) finansiella kostnader har minskat med 61 miljoner kronor vilket förklaras med minskade valutakursförluster i samband med reservering för skadefordringar och fordringar för garantiavgifter. Trafikverkets finansiella kostnader består bl.a. av en förlust vid försäljning av Sweroad och valutakursförluster på fordringar och skulder. I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen. 3.5.2 Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2018 2017 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 26 838 25 184 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 593 487 Årets investeringar, egen utveckling 2 170 2 036 Försäljning/utrangering -696 -821 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 28 905 26 886 Ingående ackumulerade avskrivningar -18 994 -17 495 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 186 -2 210 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 671 699 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 509 -19 006 Summa 8 396 7 880 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2018 2017 Försäkringskassan 1 450 1 413 Trafikverket 820 565 Skatteverket 511 492 Polismyndigheten 465 463 Kronofogdemyndigheten 438 376 Arbetsförmedlingen 436 317 Försvarsmakten 345 593 Affärsverk Svenska kraftnät 363 301 Sjöfartsverket 58 48 Övriga myndigheter 3 510 3 311 Summa 8 396 7 880 I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med 516 miljoner kronor 2018. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndigheten. Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 1 450 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar it-system för pensionshantering för Pensionsmyndighetens räkning. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar på dessa tillgångar. Trafikverket och Skatteverket har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 820 miljoner kronor respektive 511 miljoner kronor. Av de totala investeringarna under 2018 på 2 763 miljoner kronor står Försäkringskassan för 562 miljoner kronor, Trafikverket för 265 miljoner kronor och Skatteverket för 160 miljoner kronor. Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2018 2017 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 4 887 4 658 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 609 402 Årets investeringar, egen utveckling 2 4 Försäljning/utrangering -372 -151 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 126 4 912 Ingående ackumulerade avskrivningar -3 493 -3 237 Årets avskrivningar och nedskrivningar -404 -419 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 371 160 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 526 -3 496 Summa 1 600 1 417 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2018 2017 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 338 316 Arbetsförmedlingen 105 16 Polismyndigheten 95 105 Skatteverket 54 39 Kriminalvården 41 59 Tullverket 24 32 Affärsverk Luftfartsverket 442 395 Svenska kraftnät 145 103 Sjöfartsverket 15 12 Övriga myndigheter 341 341 Summa 1 600 1 417 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med 183 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den största ökningen, 89 miljoner kronor, avser Arbetsförmedlingens investeringar inom egenutvecklade it-lösningar samt anläggningar (licenser) med anledning av myndighetens inriktning mot att erbjuda ett ökande antal tjänster för arbetssökande via digitala kanaler. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillgångar på 338 miljoner kronor. Tillgångarna avser främst investeringar i det nationella radiokommunikationssystemet Rakel. Luftfartsverket har under året investerat i fortsatt utveckling och anpassning av flygledningssystemet för fortsatt utbyggnad av flygtrafikledning på distans. Svenska kraftnäts rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar uppgår till 145 miljoner kronor och består främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser, licenser och balanserade utgifter för dataprogram. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2018 2017 Mittuniversitetet 1 - Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala 0 - Länsstyrelsen i Västra Götalands län - 1 Summa 1 1 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar förekommer i mycket liten utsträckning. Not 18 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2018 2017 Ingående anskaffningsvärde 236 916 228 793 Årets anskaffning 6 21 Årets färdigställande från pågående investering 4 414 8 102 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 241 336 236 916 Ingående ackumulerade avskrivningar -95 188 -89 825 Årets avskrivningar -5 566 -5 364 Utgående ackumulerade avskrivningar -100 754 -95 188 Summa 140 582 141 728 Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. Värdet av väganläggningar som färdigställdes under 2018 var 4 414 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). Bland färdigställda projekt ingår t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 Hurva etapp Linderöd samt utförda säkerhets- och miljöåtgärder. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2018 2017 Ingående anskaffningsvärde 233 895 209 289 Årets anskaffning -172 53 Årets färdigställande från pågående investering 7 229 24 868 Försäljning/utrangering -6 -314 Utgående anskaffningsvärde 240 946 233 895 Ingående avskrivningar -67 523 -63 104 Årets avskrivningar -5 066 -4 701 Försäljning/utrangering - 282 Ackumulerad avskrivning -72 589 -67 523 Årets nedskrivningar - -29 Försäljning/utrangering - 29 Summa 168 357 166 373 Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar. Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställdes under 2018 var 7 229 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt som färdigställts under 2018 ingår bl. a. dubbelspår på sträckan Strängnäs-Härad och Skutskär-Furuvik, kapacitetsförstärkningar mellan Göteborg-Skövde och spårbyte på sträckan Hudiksvall-Sundsvall. Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2018 2017 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 67 571 65 309 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 308 795 Årets investeringar, egen utveckling 3 6 Färdigställande av pågående nyanläggningar 3 782 1 570 Försäljning/utrangering -122 -102 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 72 543 67 578 Ingående ackumulerade avskrivningar -27 446 -25 996 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 503 -1 534 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 113 86 Utgående ackumulerade avskrivningar -28 836 -27 444 Ingående ackumulerade uppskrivningar 80 80 Utgående ackumulerade uppskrivningar 80 80 Summa 43 786 40 215 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2018 2017 Statens fastighetsverk 16 083 13 340 Naturvårdsverket 11 739 11 469 Fortifikationsverket 10 997 10 359 Riksdagsförvaltningen 1 179 1 159 Trafikverket 925 941 Sveriges lantbruksuniversitet 708 731 Affärsverk Sjöfartsverket 817 867 Svenska kraftnät 764 768 Luftfartsverket 528 527 Övriga myndigheter 46 54 Summa 43 786 40 215 Cirka 15 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassade som statliga byggnadsminnen. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom är 43 786 miljoner kronor vilket är en ökning med 3 571 miljoner kronor jämfört med 2017. Det bokförda värdet för Statens fastighetsverks byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 2 743 miljoner kronor under 2018 till 16 083 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 22 404 miljoner kronor. Ökningen av bokfört värde beror främst på färdigställandet av två stora projekt, renovering av Nationalmuseum och Kv. Björnen som nyttjas av Regeringskansliet. Av årets totala av- och nedskrivningar på 1 503 miljoner kronor står Statens fastighetsverk för 461 miljoner kronor. Fortifikationsverkets bokförda värde ökade med 638 miljoner kronor till 10 997 miljoner kronor. Värdet av nyanskaffningar uppgick 2018 till 1 355 miljoner kronor inklusive direktavskrivna anläggningar. Fortifikationsverkets av- och nedskrivningar för 2018 uppgick till 714 miljoner kronor. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2018 2017 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 13 768 12 924 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 489 1 393 Årets investeringar, egen utveckling 11 5 Försäljning/utrangering -402 -427 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 866 13 895 Ingående ackumulerade avskrivningar -8 206 -7 653 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 033 -962 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 351 397 Utgående ackumulerade avskrivningar -8 888 -8 219 Summa 5 978 5 676 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2018 2017 Polismyndigheten 876 783 Regeringskansliet 701 697 Försvarsmakten 352 304 Domstolsverket 299 295 Lunds universitet 270 291 Uppsala universitet 260 252 Kungl. Tekniska högskolan 246 244 Försvarets materielverk 226 232 Karolinska institutet 206 113 Sveriges lantbruksuniversitet 205 206 Övriga myndigheter 2 335 2 259 Summa 5 978 5 676 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 302 miljoner kronor 2018. Balanspostens ökning har varit störst hos Polismyndigheten och Karolinska Institutet med 93 miljoner kronor vardera. För Polismyndighetens del förklaras det av att de pågående projekten ökar i både antal och storlek. Främst avser projekten stora ombyggnationer såsom t.ex. regionledningscentraler och ombyggnationer för anpassning av verksamhetsförändringar och ökad säkerhet. Ökningen hos Karolinska Institutet förklaras till största del av pågående förbättringsarbeten i annans fastighet som framför allt kan hänföras till omfattande ombyggnationer både i Solna och i Huddinge. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2018 2017 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 97 909 94 241 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 4 718 4 021 Årets investeringar, egen utveckling 6 8 Årets överföringar från Pågående nyanläggingar 2 348 2 807 Försäljning/utrangering -4 389 -3 346 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 100 592 97 731 Ingående ackumulerade avskrivningar -61 097 -58 381 Årets avskrivningar och nedskrivningar -6 013 -5 788 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 4 405 3 075 Utgående ackumulerade avskrivningar -62 705 -61 094 Summa 37 887 36 637 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2018 2017 Kustbevakningen 2 246 2 334 Lunds universitet 1 737 1 779 Polismyndigheten 1 538 1 437 Försvarsmakten 1 277 1 156 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 165 1 191 Trafikverket 1 158 1 192 Affärsverk Svenska kraftnät 15 246 15 043 Sjöfartsverket 1 343 1 414 Luftfartsverket 7 9 Övriga myndigheter 12 170 11 082 Summa 37 887 36 637 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som myndigheterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Årets totala investeringar uppgår till 4 724 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och informationssystem. Årets investeringar uppgår till 12 miljoner kronor. Innehavet för Kustbevakningen består bl. a. av övervakningsfartyg, vattenskotrar och flygplan och årets investeringar uppgår till 49 miljoner kronor. Lunds universitet investeringar uppgår till 328 miljoner kronor. Polismyndighetens investeringar uppgår till 590 miljoner kronor. Det förklaras främst av en ökad satsning AV-utrustning till främst regionledningscentraler och investeringar i vapen, bombskydd och övrig utrustning. Försvarsmaktens investeringar uppgår till 228 miljoner kronor vilket avser bl.a. maskiner och tekniska anläggningar, datorer och kringutrustningar samt standardfordon. Not 23 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2018 2017 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 75 657 83 992 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 6 474 5 531 Årets investeringar, egen utveckling 25 762 23 578 Årets överföring till färdig tillgång -17 890 -37 316 Försäljning/utrangering -3 -3 Årets nedskrivningar -57 -81 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 89 943 75 701 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket 74 979 61 226 Fortifikationsverket 2 539 1 688 Statens fastighetsverk 955 3 099 Sveriges lantbruksuniversitet 367 153 Försvarsmakten 322 153 Affärsverk Svenska kraftnät 7 697 6 696 Sjöfartsverket 1 162 556 Luftfartsverket 331 209 Övriga myndigheter 1 591 1 921 Summa 89 943 75 701 Av det totala bokförda värdet på 89,9 miljarder kronor för Pågående nyanläggningar, finns 75 miljarder kronor hos Trafikverket och 7,7 miljarder kronor hos Affärsverket svenska kraftnät. Årets investeringar uppgår totalt till 32,2 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgår till 25,6 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaketet, ökad kapacitet järnväg Tomteboda-Kallhäll, nytt dubbelspår Järna-Linköping och projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i hela Sverige. Affärsverket svenska kraftnät har 7,7 miljarder kronor som pågående nyanläggningar och årets investeringar på 2,4 miljarder kronor avser främst stations- och ledningsförnyelse i Storfinnforsen-Midskog och projekten Stockholms ström och Sydvästlänken. Under 2018 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 7,3 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång. Dessa avser främst dubbelspår Strängnäs-Härad och Skutskär-Furuvik samt åtgärder för malmtransporter sträckan Ludvika-Frövi. Not 24 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2018 2017 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 176 251 169 042 Förändring IB på grund av omklassificering 82 Årets anskaffning 7 340 7 547 Årets försäljningar/utrangeringar -552 -339 UB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier 183 121 176 251 IB Beredskapsvaror i lager 25 452 23 033 Förändring IB på grund av omklassificering 427 1 851 Årets anskaffning 886 999 Årets övriga förändring -536 -431 UB Beredskapsvaror i lager 26 229 25 452 UB Anskaffningsvärde beredskapstillgångar 209 350 201 702 IB Ackumulerade avskrivningar -101 083 -94 238 Förändring IB på grund av omklassificering -11 - Årets avskrivningar/nedskrivningar -7 384 -7 136 Årets försäljningar/utrangeringar 521 292 UB Ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -107 957 -101 083 Summa 101 393 100 619 Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 75,1 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 26,2 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 101 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 7,3 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,3 miljarder kronor under 2018. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning JAS 39 E, anskaffning ubåt, sjöstrids- och fordonssystem. Beredskapslagrets värde ökade med 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror bl.a. på att Försvarsmakten invärderat beredskapsvaror som har anskaffats tidigare år och korrigerat lagervärdena. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Av det utgående värdet är MSB:s del knappt 0,2 miljarder kronor. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2018 2017 Försvarets materielverk 3 632 4 005 Trafikverket 1 538 978 Övriga myndigheter 50 30 Summa 5 220 5 013 Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Posten hos Försvarets materielverk består av förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 1,6 miljarder kronor och består huvudsakligen av förskott till SAAB AB för utveckling av JAS 39 E och SAAB Kockum för projekt ubåt A26. Förskotten till utländska leverantörer uppgår till 2,1 miljarder kronor och avser främst förskott för inköp av försvarsmateriel från försvarsmyndigheter i USA. Trafikverkets förskott avser byggande av väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten är järnvägsprojekten Getingmidjan i Stockholm, Olskroken och Västlänken i Göteborg samt vägprojektet Förbifart Stockholm. Not 26 Andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2018 2017 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 297 229 276 792 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 49 984 49 106 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 348 213 326 898 Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent). Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Miljoner kronor 2018 2017 Statens ägarandel Vattenfall AB 88 096 78 714 100,0% Akademiska Hus AB 42 832 39 186 100,0% Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 38 573 36 348 100,0% Sveaskog Holding AB 23 110 20 669 100,0% AB Svensk Exportkredit 18 239 17 574 100,0% SBAB Bank AB 15 736 14 310 100,0% Specialfastigheter Sverige AB 10 929 9 066 100,0% Swedavia AB 8 066 7 665 100,0% Jernhusen AB 7 648 7 223 100,0% Almi Företagspartner AB 7 371 7 264 100,0% Swedfund International AB 5 028 4 571 100,0% Saminvest AB 4 992 5 190 100,0% SJ AB 4 740 4 615 100,0% Apoteket AB 4 453 4 748 100,0% Teracom Group AB 3 765 3 575 100,0% PostNord AB 3 120 4 468 60,7% Systembolaget AB 1 522 1 630 100,0% Svevia AB 1 508 1 372 100,0% Samhall AB 1 274 1 181 100,0% Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 996 1 378 100,0% RISE Research Institutes of Sweden AB 932 930 100,0% Infranord AB 839 823 100,0% Green Cargo AB 596 755 100,0% Statens Bostadsomvandling AB 507 476 100,0% Svenska Rymdaktiebolaget 464 458 100,0% Vasallen AB 409 551 100,0% Lernia AB 241 384 100,0% AB Svensk Bilprovning 119 135 100,0% Apotek Produktion & Laboratorier AB 113 193 100,0% Metria AB 106 128 100,0% AB Göta Kanalbolag 39 39 100,0% Kungliga Operan AB 35 25 100,0% Kungliga Dramatiska Teatern AB 31 32 100,0% Miljömärkning i Sverige AB 20 22 100,0% Arlandabanan Infrastructure AB 10 10 100,0% Voksenåsen A/S 5 5 100,0% Swedesurvey AB 1 3 100,0% Svenska Spel AB 0 0 100,0% Apoteksgruppen i Sverige Holding AB - 390 100,0% SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) - 17 100,0% Affärsverk Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 190 220 100,0% Luftfartsverket - LFV Holding AB 130 90 100,0% Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 21 14 100,0% Övriga andelar 423 345 - Summa 297 229 276 792 Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 20 miljarder kronor. Vattenfalls andelsvärde ökade med 9,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 10 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på 2,7 miljarder kronor. Främst består posterna av positiva effekter av kassaflödessäkringar på 1,7 miljarder kronor, positivt netto av omräkningsdifferenser och valutasäkringar på 1,5 miljarder kronor och negativa omvärderingar relaterade till pensionsskulden på 0,6 miljarder kronor. En justering av årets ingående balans har medfört en minskning med 1,6 miljarder kronor. Utdelningen till staten uppgick till 2,0 miljarder kronor. Akademiska hus ökade med 3,6 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 5,3 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av 1,6 miljarder kronor. LKAB:s andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, vilket främst avser nettot av årets vinst på 5,3 miljarder kronor och årets utdelning på 2,9 miljarder kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 2,4 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av årets resultat på 3,2 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,9 miljarder kronor. Svensk Exportkredit AB ökade med 0,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat på 0,6 miljarder kronor och en positiv påverkan från värdering av egen kreditrisk med 0,4 miljarder kronor och en betald utdelning till staten på 0,2 miljarder kronor. SBAB Bank AB ökade i värde med 0,5 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 0,6 miljarder kronor samt en direkt minskning av eget kapital med 0,5 miljarder kronor som framför allt avser kassaflödessäkringar. Specialfastigheter i Sverige AB redovisade en ökning med 1,2 miljarder kronor, som väsentligen består av årets resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med 0,5 miljarder kronor i betald utdelning. Swedfund International AB ökade med 0,5 miljarder kronor genom ett kapitaltillskott på 0,6 miljarder kronor. Andelen i PostNord AB minskade med 1,3 miljarder kronor. Detta förklaras främst av andelen av årets förlust, som uppgick till 0,6 miljarder kronor och negativ påverkan med 1,2 miljarder kronor avseende omräknad pensionsskuld. Ett kapitaltillskott på 0,4 miljarder kronor kompenserade delvis för detta. Innehavet i SVEDAB minskade med 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av utdelning i form av återgivna betalningsutfästelser med 0,8 miljarder kronor och årets vinst på 0,3 miljarder kronor. Svenska Spel AB är redovisat till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet uppgick till 4,5 miljarder kronor och 4,7 miljarder kronor utdelades till staten. Utdelningen är redovisad som skatteintäkt. Företagets egna kapital uppgick till 4,6 miljarder kronor vid årsskiftet. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och SweRoad har avyttrats under året. Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Miljoner kronor 2018 2017 Statens ägarandel Telia Company AB 37 127 37 275 38,1% Nordiska Investeringsbanken (NIB) 12 525 11 568 34,6% SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 168 136 50,0% AB Bostadsgaranti 9 9 50,0% VisitSweden AB 9 9 50,0% Sweden House 7 7 36,0% Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As m.fl. 139 102 - Summa 49 984 49 106 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande blev 0,9 miljarder kronor högre än föregående år. Andelen i Telia Company AB minskade i värde med 0,1 miljarder kronor. Andelen av årets resultat uppgick till 1,2 miljarder kronor och till staten betald utdelning uppgick till 3,7 miljarder kronor. Poster som direkt påverkade eget kapital medförde en ökning med 1,5 miljarder kronor. Posterna avsåg till stor del valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet. Dessutom medförde den ökade ägarandelen i samband med företagets återköp av aktier en ökning av andelsvärdet med 0,9 miljarder kronor. Marknadsvärdet på statens aktier i Telia Company AB uppgick vid årsskiftet till 68 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken ökade med 1,0 miljarder kronor. Periodens resultatandel uppgick till 0,6 miljarder kronor och ändrad valutakurs medförde en ökning av andelsvärdet med 0,5 miljarder kronor. En utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per 31 augusti för respektive år. Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2018 2017 Kärnavfallsfonden Bostadsobligationer 30 142 31 376 Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 4 947 0 Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 846 846 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 696 630 Asiatiska banken infrastrukturinvesteringar, AIIB 644 438 Internationella finansbolaget, IFC 181 181 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 83 68 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 Summa investerings- och utvecklingsbanker1 7 658 7 371 Exportkreditnämnden, obligationer - 3 964 Riksgäldskontoret, obligationer m.m. 2 499 2 319 Kammarkollegiet, övrigt Orio AB (Saab Automobile Parts AB) 453 603 SAS 203 203 Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 197 210 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 504 453 Övriga myndigheter 633 582 Summa 47 236 47 081 1I regeringens skrivelse 2018/19:35 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat med aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet med 3,7 miljarder kronor. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel på 1,8 miljarder kronor för EIB och 0,2 miljarder kronor för EBRD. Resterande del av skillnaden avser effekten av valutakursförändringar och uppgår till 1,7 miljarder kronor. Det största innehavet av långfristiga värdepappersinnehav avser bostadsobligationer (säkerställda obligationer) som innehas av Kärnavfallsfonden. De värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning. Under året har denna del sjunkit något. Även andelen statspapper som elimineras i årsredovisningen för staten har minskat något. Under året har placeringar gjorts i företagsobligationer, aktier och värdepappersfonder. Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida redovisat kapitaltillskott till utvecklingsbanker med 81 miljoner kronor. Kammarkollegiet har redovisat ett kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AllB) om 206 miljoner kronor. Exportkreditnämnden har under året avvecklat obligationer i euro och amerikanska dollar till ett belopp av 3 964 miljoner kronor i enlighet med ändring i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Riksgäldskontorets innehav består till största delen nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio AB och SAS som Andra långfristiga värdepappersinnehav eftersom statens andel i dessa bolag understiger 20 procent. Marknadsvärdet för statens ägarandel i SAS vid utgången av 2018 uppgår till 1 179 miljoner kronor. Kammarkollegiets övriga värdepapper är främst de andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar. Not 28 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2018 2017 Exportkreditnämnden - Fordringar efterskottspremier garantiavgifter 4 265 4 254 - Skadefordringar 1 769 1 619 - Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 715 320 Summa Exportkreditnämnden 6 749 6 193 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 242 238 Riksgäldskontoret 144 311 Trafikverket 90 183 Göteborgs universitet 86 91 Affärsverk Luftfartsverket 1 286 1 187 Svenska kraftnät 422 417 Sjöfartsverket 14 15 Övriga myndigheter 70 66 Summa 9 103 8 701 Långfristiga fordringar ökade med 402 miljoner kronor och de största ökningarna är hänförliga till Exportkreditnämnden (EKN) och Luftfartsverket. EKN:s fordringar ökade med 556 miljoner kronor, varav EKN:s fordran för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar ökade med 395 miljoner kronor. Under året har EKN tecknat en ny återförsäkring, och en existerande återförsäkring har utökats och förlängts. EKN:s skadefordringar ökade med 150 miljoner kronor. Av EKN:s långfristiga fordringar avser 4 265 miljoner kronor efterskottspremier. Fordringarna för efterskottspremier avser till helt övervägande del JAS Brasilien. EKN värderar sina skadefordringar till 1 769 miljoner kronor vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna som nominellt uppgår till 11 500 miljoner kronor. EKN kan minska risker genom att teckna återförsäkringar. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar uppgår till 715 miljoner kronor och består av fordringar för återförsäkrares andel av ej intjänade garantiavgifter och kvardröjande risker samt återförsäkrares andel av avsättning för skador med avdrag för återförsäkrares andel av skadefordringar. Sidas fordringar gäller garantiverksamheten och uppgår till 242 miljoner kronor, varav största delen är skadefordringar. I posten ingår även fordringar mot Miga som är en organisation inom Världsbanken, och fordran utifrån fastställda premieplaner i de fall det är tillämpligt för Sidas garantier. På grund av framför allt lägre värdering av fordran på Saab Automobil AB i konkurs så har Riksgäldens regressfordringar från infriade garantier minskat med 167 miljoner kronor till 144 miljoner kronor. Trafikverkets fordringar har minskat med 93 miljoner kronor till 90 miljoner kronor, vilket beror på att fordran som utgörs av depositionen som Trafikverket har hos Nasdaq som säkerhet för elderivathandel, är lägre än föregående år. Göteborgs universitets fordringar uppgår till 86 miljoner kronor och avser placering av donationsmedel i Akademiska Hus AB. Luftfartsverkets fordringar, vilka huvudsakligen avser tidigare års och årets återvinningsbara underskott för en route-verksamheten, har ökat med 99 miljoner kronor till 1 286 miljoner kronor främst till följd av riskdelningen mellan LFV och flygbolagen enligt vad som är fastställt i prestationsplanen. Svenska Kraftnäts fordringar uppgår till 422 miljoner kronor och består bl.a. av lånefordringar på dotter- och intresseföretag samt depositionen som Svenska kraftnät har hos Nasdaq som säkerhet för elterminhandel. Posten inkluderar också långfristiga förutbetalda kostnader som avser lämnade investeringsbidrag. Sjöfartsverkets fordringar uppgår till 14 miljoner kronor och avser kapitalförsäkringar för pensioner för vissa lotsar. Not 29 Utlåning Miljoner kronor 2018 2017 Riksgäldskontoret Riksbanken 258 511 238 132 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 4 981 5 626 Premiepensionssystemet 1 958 397 A-train AB 911 957 Kungliga Operan 96 0 Royaltylån till flygindustrin 95 116 Övriga 41 17 Summa Riksgäldskontoret 266 593 245 245 Centrala studiestödsnämnden Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001), brutto 182 991 172 302 Reserveringar för låneförluster -11 733 -12 066 Netto, bokfört värde Annuitetslån 171 258 160 236 Studielån (beviljade 1989-30 juni 2001), brutto 38 582 43 159 Reserveringar för låneförluster -12 311 -13 135 Netto, bokfört värde Studielån 26 271 30 024 Studiemedel (beviljade före 1989), brutto 1 441 1 756 Reserveringar för låneförluster -691 -800 Netto, bokfört värde Studiemedel 750 956 Hemutrustningslån, brutto 1 464 1 558 Reserveringar för låneförluster -907 -906 Netto, bokfört värde Hemutrustningslån 557 652 Körkortslån, brutto 17 - Reserveringar för låneförluster -3 - Netto, bokfört värde Körkortslån 14 - Övriga lån (Skuldsaneringslån och äldre lån), brutto 244 196 Reserveringar för låneförluster -227 -182 Netto, bokfört värde, Övriga lån 17 14 Summa Centrala studiestödsnämnden 198 867 191 882 Statens energimyndighet, utlånat belopp 597 619 Reserveringar för låneförluster -406 -444 Netto, bokfört värde, Statens energimyndighet 191 175 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 7 154 Affärsverk Svenska kraftnät 110 21 Övriga myndigheter 32 35 Summa 465 801 437 512 Under 2018 ökade statens utlåningsfordringar med 28 289 miljoner kronor eller 6 procent. Riksgäldskontoret redovisar 266 593 miljoner kronor i utlåningsfordringar, vilket är 21 348 miljoner kronor mer än föregående år. Det är 57 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som ökade med 20 379 miljoner kronor. Det beror både på valutakursförändringar vid omsättning av delar av lånet jämfört med den kurs till vilken lånet ursprungligen gavs ut och värderingen av hela det utestående beloppet till balansdagens kurs. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det statligt ägda bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har minskat med 645 miljoner kronor jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Ökningen med 1 561 miljoner kronor jämfört med föregående år rör främst lånet för att tillgodose behovet av likviditet i handel med fondandelar. Riksgäldskontoret redovisar också utlåning till Kungliga Operan för renovering och ombyggnation till ett belopp om 96 miljoner kronor. CSN:s utlåningsfordringar uppgår till 198 867 miljoner kronor efter avdrag för reservering för förväntade förluster, vilket är 6 985 miljoner kronor mer än föregående år. Det är 43 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av annuitetslån, som är benämningen på CSN:s lån till studenter sedan 2001. CSN administrerar ett flertal lånetyper; annuitetslån, studielån, studiemedel, hemutrustningslån, skuldsaneringslån och äldre lån samt körkortslån som infördes under 2018. Hemutrustningslån är lån till utländska medborgare, främst flyktingar, som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. I tabellen fördelas reserveringarna på respektive lånetyp. Ökningen av CSN:s utlåningsfordringar beror i allt väsentligt på att nyutlåningen var större än amorteringarna. Nyutlåningen uppgår till med 19 miljarder kronor totalt för lånetyperna annuitetslån, hemutrustningslån och körkortslån. Amorteringarna som uppgår till 12 miljarder kronor fördelar sig mellan annuitetslån med knappt 8 miljarder kronor och studielån med drygt 4 miljarder kronor samt en mindre del övriga lån. CSN:s reservering för låneförluster är drygt en miljard lägre än föregående år och uppgår 2018 till knappt 26 miljarder kronor, vilket utgör 12 procent av CSN:s totala utlåning. Statens energimyndighets utlåningsfordringar avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklingskapital/royaltylån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utlåningsfordringar avser villkorslån och biståndskrediter och har minskat med 147 miljoner kronor. Det beror huvudsakligen på att Sida bedömer det som mycket osannolikt att två villkorslån kommer att återbetalas och värderar ner fordringar rörande villkorslån till noll kronor. De 7 miljoner kronor som kvarstår avser biståndskrediter. Svenska kraftnäts utlåningsfordringar avser lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. Not 30 Varulager och förråd Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket 899 847 Försvarsmakten 475 310 Försvarets materielverk 164 128 Polismyndigheten 149 139 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 58 39 Kriminalvården 49 48 Affärsverk Sjöfartsverket 89 92 Svenska kraftnät 9 - Luftfartsverket - 0 Övriga myndigheter 178 187 Summa 2 070 1 790 Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Trafikverkets post består främst av material för underhåll och reparation av anläggningar. Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även av trycksaker. Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt beklädnad. Ökningen av varulagervärdet beror på att ammunitions- och vapenlagret ökade. Vaulager och förråd hos Försvarets materielverk består främst av elektronikkomponenter till försvarets telenät samt av reservdelar till målrobotsystem. Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst drivmedel och reservdelar till räddningshelikoptrar. Not 31 Pågående arbeten Miljoner kronor 2018 2017 Lantmäteriet 198 184 Försvarets materielverk 63 343 Övriga myndigheter 18 27 Summa 279 554 Pågående arbeten hos Lantmäteriet är i huvudsak fastighetsbildning och förrättningsverksamhet, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen av posten beror bl.a. på att fler handläggare arbetar inom förrättningsverksamheten och att komplicerade ärenden har delfakturerats i mindre omfattning jämfört föregående år. Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag hos myndigheten gäller upparbetade kostnader i exportaffärer samt försäljning av ubåtar till Singapore. Not 32 Fastigheter Miljoner kronor 2018 2017 Länsstyrelsen i Dalarnas län 148 148 Länsstyrelsen i Värmlands län 21 18 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2 2 Övriga myndigheter 0 0 Summa 171 168 Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderingsområden i den s.k. Jordfonden, där byggnadsprojekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter. Not 33 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket 2 2 Affärsverk Sjöfartsverket 11 8 Övriga myndigheter 1 0 Summa 14 10 Myndigheternas förskott till leverantörer avser huvudsakligen utvecklingsprojekt samt underhållstjänster och varuleveranser. Det är endast några få myndigheter som redovisar förskott till leverantörer. Not 34 Kundfordringar Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket 1 129 1 032 Försvarets materielverk 1 022 98 Statens institutionsstyrelse 290 272 Karolinska institutet 207 185 Exportkreditnämnden 204 188 Livsmedelsverket 200 85 Transportstyrelsen 159 160 Lantmäteriet 145 136 Affärsverk Svenska kraftnät 632 624 Sjöfartsverket 182 175 Luftfartsverket 117 105 Övriga myndigheter 1 337 1 304 Summa 5 624 4 364 Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär. Jämfört med föregående år har posten ökat med 1 260 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarets materielverks kundfordringar har ökat med 924 miljoner kronor, som följd av att myndigheten fakturerat ett stort exportuppdrag i slutet av året. Förändringarna hos övriga myndigheter är av mer begränsad omfattning. Not 35 Övriga kortfristiga fordringar Miljoner kronor 2018 2017 Riksgäldskontoret - Affärsdagsredovisning 91 574 67 472 - OMX-säkerheter 1 906 1 956 - CSA-avtal 1 259 119 - Övrigt 136 160 Summa Riksgäldskontoret 94 875 69 707 Skatteverket - Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering 42 718 44 885 Reglering av skatter till andra sektorer för tidigare år - Skatt till kommuner och landsting 5 278 2 130 - Kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund -2 086 -2 029 Summa reglering till andra sektorer 3 192 101 Statens jordbruksverk 8 357 7 525 Försäkringskassan 3 207 2 929 Post- och telestyrelsen 2 551 1 E-hälsomyndigheten 2 410 2 085 Transportstyrelsen 1 431 1 170 Centrala studiestödsnämnden 1 225 1 212 Kronofogdemyndigheten 1 132 1 391 Affärsverk Luftfartsverket 325 324 Sjöfartsverket 36 36 Svenska kraftnät 70 74 Övriga myndigheter 4 046 2 771 Summa 165 575 134 211 Övriga kortfristiga fordringar uppgick till knappt 166 miljarder kronor vilket var en ökning med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade kraftigt från 67,5 till 91,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på skuldsidan i samband med köp av värdepapper (se not 48). Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 2,2 miljarder kronor till 42,7 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordran på kommuner och landsting för slutavräkning av kommunalskatt avseende 2017 uppgick vid slutet av 2018 till 5,3 miljarder kronor. Skatteverket gör slutavräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som Skatteverket har betalat ut till kommuner och landsting under inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Motsvarande reglering av kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund för tidigare år är negativ med 2,1 miljarder kronor. Netto att reglera till andra sektorer för tidigare år uppgår därmed 3,2 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen fordringar på EU för bidrag myndigheten betalat ut inom jordbruksfonderna. Utbetalningarna av bl.a. gårdsstöd i december 2018 var högre än föregående år, vilket ledde till att fordringarna ökade. Fordringarna på garantifonden för jordbruket ökade därför med ca 0,7 miljarder kronor och fordringarna inom landsbygdsprogrammet ökade med drygt 0,1 miljarder kronor. Försäkringskassans fordringar består av återkravsfordringar, fordringar på bidragsskyldiga för underhållsstöd samt fordringar för vård inom EU. Återkravsfordringarna har ökat med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Post- och telestyrelsen har under året genomfört två spektrumauktioner som resulterat i uppbördsfordringar på knappt 2,6 miljarder kronor vid årsskiftet. Fordringarna har reglerats i januari 2019. Not 36 Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2018 2017 Polismyndigheten 717 695 Riksgäldskontoret - underkurser, upplåning i svenska kronor 320 550 - underkurser, upplåning i utländsk valuta 253 227 - övrigt 16 14 Summa Riksgäldskontoret 589 791 Kriminalvården 429 418 Försvarets materielverk 388 56 Trafikverket 324 312 Försäkringskassan 300 263 Migrationsverket 271 365 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 271 260 Lunds universitet 253 256 Domstolsverket 250 218 Karolinska institutet 233 185 Skatteverket 232 279 Försvarsmakten 229 237 Arbetsförmedlingen 219 211 Kungl.Tekniska högskolan 213 220 Periodiserade EU-avgifter m.m., Kammarkollegiet 14 3 671 Affärsverk Svenska kraftnät 49 39 Luftfartsverket 42 38 Sjöfartsverket 31 29 Övriga myndigheter 3 236 3 107 Summa 8 290 11 650 En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. Polismyndigheten redovisar förutbetalda kostnader för hyror på 498 miljoner kronor och andra förutbetalda kostnader som leasingavgifter samt it-drift och underhåll. Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda lokalhyror. Försvarets materielverks förutbetalda kostnader avser till största delen kostnader för den nya generationen ubåtar. I posten förutbetalda kostnader för Trafikverket ingår bl.a. förutbetalda it-kostnader och licenser, förutbetalda hyror och förutbetalda investeringar i järnvägar och vägar. Försäkringskassans förutbetalda kostnader utgörs till stor del av förutbetalda hyror med 123 miljoner kronor. Migrationsverkets förutbetalda kostnader består främst av förutbetalda hyror på 183 miljoner kronor och dagersättning till asylsökande på 22 miljoner kronor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar 192 miljoner kronor i förutbetalda leasingavgifter för Rakelverksamheten samt 53 miljoner kronor i förutbetalda hyror. Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda hyreskostnader på 205 miljoner kronor. År 2017 redovisade Kammarkollegiet 3 666 miljoner kronor i för högt debiterade EU-avgifter för 2017 som förutbetald kostnad. För 2018 uppgår motsvarande belopp till 8 miljoner kronor. Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till 4 240 miljoner kronor. Not 37 Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket 551 343 Karolinska institutet 526 468 Kungl. Tekniska högskolan 515 379 Lunds universitet 363 350 Uppsala universitet 268 257 Göteborgs universitet 265 242 Stockholms universitet 226 234 Linköpings universitet 169 153 Försäkringskassan 153 137 Umeå universitet 101 95 Övriga myndigheter 609 555 Summa 3 745 3 212 Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten. Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forskningsprojekt. Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen medfinansieras av kommuner. Ökningen av upplupna bidragsintäkter hänför sig bl.a. till investeringar som avser Södertälje sluss och investeringar i väg som E45 Lilla bommen - Marieholm. Not 38 Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2018 2017 Upplupna skatteintäkter Upplupna intäkter reglering kommuner och trossamfund 261 107 - 255 741 3 242 Riksgäldskontoret Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 2 329 2 972 Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 261 281 Övriga upplupna intäkter 1 414 1 366 Summa Riksgäldskontoret 4 003 4 618 Kärnavfallsfonden 1 164 1 084 Migrationsverket 410 160 Försäkringskassan 381 404 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 293 289 Trafikverket 241 192 Transportstyrelsen 240 265 Affärsverk Svenska kraftnät 803 542 Luftfartsverket 209 171 Sjöfartsverket 92 62 Övriga myndigheter 661 1 277 Summa 269 603 268 049 Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter som upparbetats, men där myndigheten inte fakturerat eller fått betalt t.o.m. brytdagen. Upplupna skatteintäkter Den upplupna skatteintäkten utgörs av skillnaden mellan skatteintäkter ett visst inkomstår och de debiterade (preliminära) skatter som redovisats till och med december månad. Mindre justeringsbelopp för äldre år och för debiteringar i förskott ingår. I tabellen nedan specificeras de upplupna skatteintäkterna. Miljoner kronor Skatteskyldig/ skatteslag Upplupen intäkt 2018 Upplupen intäkt som kvarstår efter uppbörden i jan 2019 Upplupen intäkt 2017 För-ändring 2018/ 2017 Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Fysiska personers skatter 132 061 51 70 400 128 395 3 666 Juridiska personers skatter 8 410 3 -8 417 10 921 -2 512 Arbetsgivar-avgifter m.m. 50 682 19 741 48 758 1 924 Mervärdes-skatt 71 594 27 39 260 69 778 1 816 Övriga skatter 17 415 7 2 690 12 806 4 610 Förskotts- debiteringar -12 883 -5 -15 245 -11 912 -971 Elimineringar m.m. -6 172 -2 -6 172 -3 005 -3 167 Totalt upplupna intäkter 261 107 100 83 257 255 741 5 366 Den upplupna intäkten 2018 uppgår till 261 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 5 miljarder kronor jämfört med 2017. Den enskilt största upplupna intäkten avser fysiska personers skatter följt av intäkterna från mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Större delen av den upplupna intäkten förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar den upplupna intäkten avseende 2018 till 83 miljarder kronor. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet. För fysiska personer förklaras den av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande i investeringssparkonto och för uppskjuten skatt på vinster vid försäljning av bostäder. Den upplupna intäkten för fysiska personers skatter har ökat med knappt 4 miljarder kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras av att preliminärskattekvoten (preliminärskatt som andel av lön, pension och övriga skattepliktiga transfereringar) har sjunkit. Även för mervärdesskatten kvarstår ett relativt stort belopp när uppbörden i januari är beaktad. Det förklaras av att företag med en omsättning upp till 40 miljoner kronor har kvartalsvis istället för månatlig uppbörd. Skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter den uppbörden har den upplupna intäkten minskat till knappt 10 miljarder kronor. Det resterande beloppet förklaras av skattskyldiga som redovisar mervärdesskatten en gång per år. Jämfört med förra året har intäkterna från mervärdesskatt ökat med 20 miljarder kronor medan den upplupna intäkten ökat med 2 miljarder kronor. Juridiska personers upplupna intäkt har minskat med 2,5 miljarder kronor mellan åren, vilket är en mindre förändring. Över tid varierar den upplupna intäkten betydligt mer, för både juridiska och fysiska personer. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. Vid en jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2017 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett skillnadsbelopp som för 2018 uppgår till 0,8 miljarder kronor. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten, på justeringar för äldre år för juridiska personers skatter som kan identifieras först senare, förändringen av uppbördsreglerna för energiskatt eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt. Staten ansvarar även för uppbörden av kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift samt avgifter till trossamfund. Då utfallet för dessa skatter och avgifter fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen sker betalningen med förskott och slutregleringar. I posten Övriga upplupna intäkter redovisas eventuellt beräknat fordringsbelopp för aktuellt år. För 2018 är beloppet dock negativt (se not 53). För 2017 uppgick fordringsbeloppet till 3,2 miljarder kronor. Den fordran som staten har för äldre år redovisas bland Övriga fordringar (se not 35). Resterande övriga upplupna intäkter Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter på 863 miljoner kronor som reaktorinnehavarna betalar i efterskott. Resterande del är huvudsakligen upplupna räntor på bostadsobligationer eller andra säkerställda obligationer. Migrationsverket redovisar upplupna intäkter av EU-medel avseende asyl-, migrations- och integrationsfonden för vidarebosättning på 375 miljoner kronor och på 25 miljoner kronor från samma fond men gällande omplacering. Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för vård inom EU på 156 miljoner kronor och upplupna ränteintäkter för återkrav på 204 miljoner kronor. Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter från balans- och systemansvariga på 597 miljoner kronor och upplupna nätintäkter på 205 miljoner kronor. Not 39 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2018 2017 Riksgäldskontoret 43 981 87 976 Försäkringskassan 1 159 1 136 Pensionsmyndigheten 365 385 Affärsverk Luftfartsverket 520 801 Övriga myndigheter 4 44 Summa 46 029 90 342 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper och kortfristiga placeringar. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen. Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar. Not 40 Kassa och bank Miljoner kronor 2018 2017 Exportkreditnämnden 487 1 533 Skatteverket 343 274 Universitets- och högskolerådet 310 238 Kungl. Tekniska högskolan 232 89 Karolinska institutet 180 185 Regeringskansliet 174 178 Länsstyrelsen i Västerbottens län 171 221 Uppsala universitet 160 129 Försäkringskassan 126 104 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 124 263 Länsstyrelsen i Norrbottens län 115 177 Ekobrottsmyndigheten 104 6 Trafikverket 78 181 Affärsverk Luftfartsverket 5 009 4 163 Sjöfartsverket 477 503 Svenska kraftnät 39 304 Övriga myndigheter 769 992 Summa 8 898 9 540 Exportkreditnämnden (EKN) redovisar banktillgodohavanden i utländsk valuta till värdet av 453 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor på 34 miljoner kronor, totalt 487 miljoner kronor. Likvida medel har minskat med 1 046 miljoner kronor. EKN har under 2018 anslutit sig till Riksgäldskontorets valutakoncernkontomodell och behållningen på valutakontot redovisas från 2018 som inomstatlig och elimineras därför. Tidigare var behållningen på valutakontot utomstatlig eftersom valutakontot var placerat hos affärsbank. Luftfartsverkets likvida medel har ökat med 846 miljoner kronor. En del av ökningen beror på flytt från korta placeringar till banktillgodohavanden. Av myndighetens likvida medel är 3 906 miljoner kronor placeringar hos banker och 520 miljoner kronor placerade i kortfristiga certifikat som förfaller under 2019. Not 41 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2018 2017 Uppskrivningskapital 55 56 Donationskapital 1 063 1 020 Resultatandelar i hel- och delägda företag 234 566 213 381 Balanserad kapitalförändring -359 741 -459 205 Årets överskott enligt resultaträkningen 106 395 130 887 Summa -17 662 -113 861 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En negativ nettoförmögenhet innebär att statens skulder är större än statens tillgångar. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen från 2017 (-271 miljarder kronor) har ökat med 157 miljarder kronor som ett resultat av ändrade redovisningsprinciper. Under 2018 ökade nettoförmögenheten med 96 miljarder kronor och uppgår därmed till -18 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Ändringar av utgående balansen 2017 I samband med ändrade redovisningsprinciper justeras den utgående balansen från föregående år för att få jämförbarhet mellan åren. Den nya principen för beräkning av upplupna skatteintäkter har medfört en ökning av nettoförmögenhetens utgående balans 2017 med 186 miljarder kronor. Även de nya principerna för redovisning av tjänstepensionsskulder har påverkat den utgående balansen och har inneburit en minskning av förmögenheten med 29 miljarder kronor. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 43 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på donationer av konst och likvida medel till Nationalmuseet och Moderna museet. Resultatandelar i hel- och delägda företag Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på företagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 21 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (33 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2018 (-16 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i företagen (3,2 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kronor). Försäljning av företag och justeringar har medfört en ökning med 0,7 miljarder kronor. Telia Company AB har rapporterat en direkt ökning av eget kapital med 1,5 miljarder kronor, vilket främst avser valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet. Vattenfall AB har redovisat en ökning med 1,2 miljarder kronor av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen består till största delen av positiva effekter av kassaflödessäkringar (1,7 miljarder kronor) och kapitalökningar från omräknings- och valutakurseffekter (1,5 miljarder kronor), vilket delvis utjämnas av omvärderingar relaterade till pensionsskulden (-0,6 miljarder kronor). En justering av årets ingående balans medför en minskning av eget kapital (-1,6 miljarder kronor). Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har avyttrats och utgör den största delen av ökningen av resultatandelarna med 0,7 miljarder kronor för försäljningar, likvidationer och justeringar. Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen ökade med 99 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som inte är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 98 miljarder kronor. Utdelningar från hel- och delägda företag enligt föregående stycke har ökat denna delpost med motsvarande belopp d.v.s. 16 miljarder kronor. Den del av förändrad avsättning för pensionsskuld som avser försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och medför en minskning med 15 miljarder kronor. Upplupna skatteintäkter redovisas i vissa fall direkt mot nettoförmögenheten, bland annat i samband med ändrade uppbördsperioder (0,8 miljarder kronor). Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,3 miljarder kronor). Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har avyttrats och utgör den största delen av 0,7 miljarder kronor i minskning för försäljningar, likvideringar och justeringar. Försvarsmakten har invärderat beredskapsvaror och materiel anskaffade tidigare år till ett värde av 0,5 miljarder kronor. Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., har tidigare rapporterats som en del av statsverket, men överfördes under året till en utomstatlig fordran. Detta medförde en minskning av nettoförmögenheten med 0,3 miljarder kronor. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 0,3 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalökning. Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten. Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms minskar nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor. Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Nettoförmögenhetens förändring Uppskrivnings- kapital Donations- kapital Resultat- andelar i hel och delägda företag Balanserad kapital- förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2017 56 1 020 213 381 -609 761 124 378 -270 926 Ändrad redovisningsprincip för tjänstepensionsskulder -35 239 6 509 -28 730 Ändrad princip för redovisning av upplupna skatteintäkter 185 839 185 839 Ändrad redovisning av efterskottspremier, Exportkreditnämnden -44 -44 Ingående balans 2018 56 1 020 213 381 -459 205 130 887 -113 861 Föreg. års kapitalförändring -1 32 744 98 144 -130 887 0 Utdelning från hel- och delägda företag -15 713 15 713 0 Förändrad avsättning till tjänstepensioner -14 808 -14 808 Förändringar av upplupna skatteintäkter som inte förs mot resultaträkningen 778 778 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 3 186 3 186 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 289 -289 0 Försäljning, likvidering och justering av innehav i hel- och delägda företag 740 -740 0 Invärdering av beredskapsvaror i lager m.m., Försvarsmakten 498 498 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret -296 -296 Utjämningspost vid eliminering av statspapper 268 268 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 266 266 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -158 -158 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 80 80 Övriga förändringar 43 -61 8 -10 Årets över-/underskott 106 395 106 395 Summa årets förändring -1 43 21 185 99 464 -24 492 96 199 Utgående balans 55 1 063 234 566 -359 741 106 395 -17 662 I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens netto-förmögenhet för 2017 och 2016 jämfört med statens nettoförmögenhet beräknad enligt nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s beräkningar finns ännu inte framställda för 2018 och jämförelsen görs därför mellan 2016 och 2017. Miljarder kronor 2017 2016 Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS -114 -218 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Affärsverkens anläggningstillgångar -27 -26 Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 207 223 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -68 -86 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 25 28 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 219 194 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 000 949 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -63 -74 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 115 118 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 92 93 Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 44 43 Övrigt 28 27 Statens förmögenhet enligt NR-principer 1 458 1 271 Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2017 på -114 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2019 års ekonomiska vårproposition på 1 458 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 572 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Uppgifterna för nettoförmögenheten enligt ÅRS är justerade för förändrade redovisningsprinciper, främst avseende beräkning av upplupna skatteintäkter. Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsningar av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 64 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp. Not 42 Fonder Miljoner kronor 2018 2017 Kärnavfallsfonden 69 649 67 236 Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret) 41 780 40 080 Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 40 036 40 245 Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret) 37 757 28 846 Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 1 050 1 039 Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m. 459 449 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 445 432 Batterifonden (Naturvårdsverket) 335 331 Försäkringskassans övriga fonder 276 277 Övriga 196 262 Total summa 191 983 179 197 Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka under 2018 liksom de senaste åren. Fondmedlen är placerade i statspapper, i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2018 avser ca 43 procent av tillgångarnas bokförda värde säkerställda obligationer. Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten har varit att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Sedan 2016 gäller ny lagstiftning som innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Stabilitetsfondens uppdrag har samtidigt begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd enligt en ny lag om förebyggande statligt stöd. Under 2016 tillfördes fonden för sista gången stabilitetsavgifter, men fr.o.m. 2017 gäller enbart resolutionsavgifterna som förs till Resolutionsreserven. Därför är det nu endast Resolutionsreserven som har ökat under året, med 8,9 miljarder kronor, medan Stabilitetsfonden har minskat något. Riksgäldskontoret förvaltar även Insättningsgarantifonden som har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek bygger på institutens kapitaltäckningsgrad och används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden ökade med 2 miljarder kronor under året. Insättningsgarantin totalt uppgår till 2 280 miljarder kronor (se not 54). Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Kammarkollegiets fonder avser främst kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturfonden för Sverige och Finland, men även Viltvårdsfonden samt Författarfonden. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. Sedan 2009 gäller producentansvar för batterier och fonden tar inte in några avgifter. Återstående medel används till batteriforskning och fonden minskar successivt. Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsofferfonden. Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2018 2017 Statens tjänstepensionsverk (SPV) 276 793 260 300 Riksdagsförvaltningen 4 346 3 340 Försvarsmakten 173 179 Regeringskansliet 56 51 Polismyndigheten 44 45 Lunds universitet 32 30 Umeå universitet 29 24 Trafikverket 24 25 Göteborgs universitet 17 16 Affärsverk Luftfartsverket 5 273 3 998 Sjöfartsverket 2 212 1 883 Svenska kraftnät 815 623 Övriga myndigheter 251 294 Summa 290 065 270 808 Statens pensionsåtagande SPV ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har betalat premier för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 16,5 miljarder kronor jämfört med 2017 då den ökade med 13,3 miljarder kronor. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2018 2017 Ingående skuld 259 804 246 515 Justering av ingående skuld 1 478 -36 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 12 264 11 457 Nyintjänande 9 791 8 910 Utbetald pension -10 075 -9 787 Indexering 4 156 2 814 Grundränta, brutto -1 670 -781 Grundränta, frigjorda driftkostnader -278 -271 Utfall av antaganden om livslängd 184 204 Nya och tillfälliga sjukpensioner 71 91 Förändrad avsättning för premiebefrielse -32 9 Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner 241 239 Förändring av antastbar förmån 77 3 Nya temporära efterlevandepensioner 97 112 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -79 -77 Aktualisering -128 -190 Övrigt 349 592 Summa utgående skuld1 276 250 259 804 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 543 miljoner kronor (496 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 43. Ändrade beräkningsgrunder visar den skuldeffekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Från och med 2018 har redovisningsprincipen anpassats till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39 vilket innebär att resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen. (Se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). De ändrade beräkningsgrunderna i tabellen ovan, 12,3 miljarder kronor, har därför inte påverkat årets pensionskostnader. Effekten av de ändrade beräkningsgrunderna, 12,3 miljarder, beror på att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till -0,6 procent från -0,3 procent föregående år. Nyintjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och kompletterande efterlevandepension/familjepension under året. Utbetald pension motsvarar den skuldminskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts. Indexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2017 och 2018 höjdes prisbasbeloppet med 1,56 procent vilket gav en ökning av skulden med 4 156 miljarder kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som under 2018 var -0,6 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under utbetalningsperioden t.ex. på grund av samordning. Under 2018 har SPV fortsatt sitt arbete med att pröva rätten till livränta för personer som slutat sin anställning under perioden 1992-2002. Detta har resulterat i att ytterligare livräntor har fastställts för dessa personer och det har ökat skulden med 100 miljoner kronor som ingår i posten Övrigt. Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier och omställningsstöd till tidigare och nuvarande ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar nu i princip samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för försäkringsrörelsen. Föregående års skuld har inte räknats om eftersom det inte varit praktiskt genomförbart. Förändringen av pensionsskulden avser därför skillnaden mellan Riksdagsförvaltningens skuld i årsredovisningen för staten 2017, beräknad enligt den tidigare tillämpade modellen, och skulden 2018 beräknad med Riksdagsförvaltningens nya beräkningsgrunder. Av förändringen avser 856 miljoner kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och 150 miljoner kronor har påverkat årets resultat. Av Riksdagsförvaltningens totala skuld avser 641 miljoner kronor inkomstgarantier och omställningsstöd. Ca 64 procent av den totala pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Pensionsskulderna för Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät har räknats om enligt samma beräkningsgrunder som de SPV använder. Förändringen av affärsverkens skulder avser skillnaden mellan deras skuld i årsredovisningen för staten 2017, beräknad enligt den tidigare tillämpade modellen, och deras skulder i år beräknade med SPV:s beräkningsgrunder. Av förändringen av affärsverkens pensionsskulder, totalt ca 1,8 miljarder kronor, avser ca 1,4 miljarder kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och 358 miljoner kronor har påverkat årets resultat. Not 44 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2018 2017 Avsättningar för garantier - risker som kan finansieras av garantiavgifter 7 365 7 409 - kvardröjande risker 968 773 - oreglerade skador 2 804 3 463 Summa avsättningar för garantier 11 137 11 645 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 1 110 987 Övriga avsättningar 3 470 2 992 Summa övriga avsättningar 15 717 15 624 Miljoner kronor 2018 2017 Exportkreditnämnden (EKN) 9 789 10 449 Trafikverket 1 430 1 149 Riksgäldskontoret 1 032 832 Försvarsmakten 351 393 Pensionsmyndigheten 373 391 Polismyndigheten 252 237 Migrationsverket 339 226 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 203 211 Boverket 138 161 Affärsverk Svenska kraftnät 58 59 Luftfartsverket 36 71 Sjöfartsverket 13 12 Övriga myndigheter 1 703 1 433 Summa 15 717 15 624 Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av EKN:s avsättningar för garantier. Reserveringen delas in i risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador. Reservering vid utgången av 2018 uppgick till 9 789 miljoner kronor, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror på att EKN bedömer riskerna som lägre. Not 45 Statsskulden Lån i svenska kronor Miljoner kronor 2018 2017 Nominella statsobligationer 638 323 611 594 Real skuld i svenska kronor 211 762 199 693 Statsskuldväxlar 20 000 87 500 Likviditetsförvaltningsinstrument 94 193 118 453 Privatmarknadslån 4 990 10 551 Säkerheter i svenska kronor 4 380 6 570 Valutaderivat -82 139 -76 156 Summa 891 509 958 205 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -65 057 -62 716 Summa 826 452 895 489 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 27,7 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 37,2 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation. Lån i utländsk valuta Miljoner kronor 2018 2017 Obligationer m.m. i utländsk valuta 280 156 286 117 Valutaderivat 90 339 80 758 Säkerheter i utländsk valuta 87 2 846 Summa 370 582 369 721 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 0,9 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2018 2017 Lån i svenska kronor 826 452 895 489 Lån i utländsk valuta 370 582 369 721 Summa 1 197 034 1 265 210 Statsskulden har totalt minskat med 68,2 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens budgetsaldo för 2018 var ett överskott på 80,0 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat lånebehov. Lån i form av statsskuldsväxlar svarar för den största minskningen med 67,5 miljarder kronor. Dessutom har likviditetsförvaltningsinstrument minskat med 24,3 miljarder kronor. Den största ökningen gäller nominella statsobligationer i svenska kronor som är 26,7 miljarder kronor högre. Not 46 Långfristiga skulder Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket 1 982 2 720 Riksgäldskontoret 1 046 169 Affärsverk Luftfartsverket 286 243 Övriga 3 1 Summa 3 317 3 133 Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett litet antal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 1 832 miljoner kronor och därutöver innehållna garantibelopp på 150 miljoner kronor. Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna till terminskontrakt hos Statens internbank med 800 miljoner kronor. Valutavärderingen avgör om terminskontrakten klassificeras som en skuld eller som en tillgång. Förra året redovisades de som en tillgång vilket förklarar ökningen av posten. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret skulder knutna till tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde. Luftfartsverket har en långfristig skuld till den europeiska organisationen Eurocontrol, som arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhetsfrågor, om 249 miljoner kronor samt skulder för finansiell leasing. Not 47 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket 7 681 7 565 Försvarets materielverk 2 838 2 141 Försvarsmakten 1 585 1 333 Polismyndigheten 599 854 Karolinska institutet 499 432 Fortifikationsverket 467 425 Lunds universitet 466 255 Arbetsförmedlingen 376 415 Kriminalvården 339 364 Försäkringskassan 333 280 Domstolsverket 317 228 Statens fastighetsverk 308 354 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 306 267 Migrationsverket 244 388 Skatteverket 239 248 Göteborgs universitet 222 218 Sveriges lantbruksuniversitet 214 118 Transportstyrelsen 190 181 Uppsala universitet 173 147 Regeringskansliet 167 195 Affärsverk Svenska kraftnät 671 579 Luftfartsverket 167 158 Sjöfartsverket 156 96 Övriga myndigheter 4 029 3 999 Summa 22 586 21 240 Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 48 Övriga kortfristiga skulder Miljoner kronor 2018 2017 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 85 757 79 213 Övrigt, Skatteverket 648 467 Summa Skatteverket 86 405 79 680 Riksgäldskontoret Skuld till premiepensionssystemet 14 150 13 960 EU-avgifter 3 775 6 501 Affärsdagsredovisning 58 013 70 596 Övrigt, Riksgäldskontoret 153 48 Summa Riksgäldskontoret 76 091 91 105 Pensionsmyndigheten 6 000 6 208 Försäkringskassan 3 189 3 270 E-hälsomyndigheten 2 485 2 162 Exportkreditnämnden 953 590 Trafikverket 790 1 085 Polismyndigheten 436 377 Statens tjänstepensionsverk 421 404 Kronofogdemyndigheten 369 573 Kungl. Tekniska högskolan 357 199 Kärnavfallsfonden 346 0 Universitets- och högskolerådet 323 251 Affärsverk Svenska kraftnät 9 179 7 992 Luftfartsverket 420 311 Sjöfartsverket 27 31 Övriga myndigheter 3 504 3 132 Summa 191 295 197 370 Övriga skulder minskade med 6 miljarder kronor till 191 miljarder kronor. De största förändringarna är den minskade effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning på 12 miljarder kronor, ökningen av kontoöverskott på skattekonto hos Skatteverket på 7 miljarder kronor samt att skuld för EU-avgiften minskade med 2,7 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35 Övriga kortfristiga fordringar. Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. En del av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2019. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen. Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna hos Försäkringskassan består av skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga skulder består främst av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer. Svenska kraftnäts övriga skulder består främst av skuldförda kapacitetsavgifter. Not 49 Depositioner Miljoner kronor 2018 2017 Kronofogdemyndigheten 1557 565 Länsstyrelserna 444 251 Tullverket 314 242 Övriga myndigheter 59 43 Summa 2 374 1 101 Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Kronofogdemyndighetens ökning beror till största delen på ett enskilt ärende om 790 miljoner kronor avseende kvarstadsbelagd egendom. Av Länsstyrelsernas depositioner finns ungefär 70 procent hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Tullverkets depositioner är i huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten. Not 50 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2018 2017 Sveriges lantbruksuniversitet 30 30 Kemikalieinspektionen 22 22 Patent- och registreringsverket 21 20 Bolagsverket 15 13 Högskolan i Gävle 12 9 Högskolan i Dalarna 10 3 Affärsverk Svenska kraftnät 38 44 Övriga myndigheter 4 2 Summa 152 143 Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbetet är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med pågående försäljning. Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet. Affärsverket svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls. Not 51 Upplupna kostnader Miljoner kronor 2018 2017 Riksgäldskontoret 11 153 10 691 Migrationsverket 3 809 8 578 Trafikverket 2 600 2 136 Försvarets materielverk 1 321 469 Försvarsmakten 1 263 1 158 Polismyndigheten 1 070 1 034 Försäkringskassan 826 971 Arbetsförmedlingen 638 969 Statens jordbruksverk 436 167 Kammarkollegiet 426 225 Skatteverket 378 380 Kriminalvården 294 313 Göteborgs universitet 275 249 Lunds universitet 253 208 Regeringskansliet 251 233 Transportstyrelsen 241 163 Affärsverk Svenska kraftnät 1 290 589 Sjöfartsverket 135 105 Luftfartsverket 107 105 Övriga myndigheter 4 053 3 752 Summa: 30 819 32 495 Upplupna kostnader i staten har till stor del med statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter. Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats ut. Migrationsverkets upplupna kostnader har minskat med 4 769 miljoner kronor. Upplupna kostnader för placering av barn har minskat med 2 538 miljoner kronor, för ensamkommande barn med 979 miljoner kronor och för skolkostnader och organiserad verksamhet med 661 miljoner kronor. Trafikverkets största delposter under upplupna kostnader gäller markinlösen samt investeringar i väg och järnväg med vardera drygt 800 miljoner kronor. Svenska kraftnäts upplupna kostnader har mer än fördubblats till 1 290 miljoner kronor. Det är främst upplupna kostnader för balans- och systemansvariga samt balansreglering som har ökat och nu sammantaget uppgår till 764 miljoner kronor. Upplupna utgifter för investeringar har också ökat och uppgår till 322 miljoner kronor. Not 52 Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2018 2017 Karolinska institutet 1 910 1 932 Lunds universitet 1 875 1 744 Göteborgs universitet 1 354 1 220 Uppsala universitet 788 700 Kungl. Tekniska högskolan 475 430 Stockholms universitet 362 345 Sveriges lantbruksuniversitet 336 268 Umeå universitet 307 310 Linköpings universitet 242 250 Trafikverket 221 222 Södertörns högskola 175 165 Kustbevakningen 147 154 Örebro universitet 138 153 Linnéuniversitetet 120 115 Mälardalens högskola 113 128 Luleå tekniska universitet 110 119 Affärsverk Svenska kraftnät 1 567 1 546 Sjöfartsverket 38 41 Övriga myndigheter 1 237 1 221 Summa: 11 515 11 066 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Universitet och högskolor redovisar oförbrukade bidragsmedel främst för finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag. Karolinska institutet, Lunds universitet och Göteborgs universitet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer. Oförbrukade bidrag hos Svenska Kraftnät avser erhållna investeringsbidrag. Totalt oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2018 2017 Universitet och högskolor 18 366 17 490 Inomstatligt 9 772 9 194 Utomstatligt 8 594 8 296 Länsstyrelser 1 468 1 212 Inomstatliga 1 245 923 Utomstatliga 223 289 Övriga 6 406 4 993 Inomstatliga 3 708 2 512 Utomstatliga 2 698 2 481 Totala inomstatliga 14 725 12 628 Totala utomstatliga 11 515 11 066 Summa 26 240 23 695 Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. De totala oförbrukade bidragen ökade med 2,5 miljarder kronor. Det är framför allt inomstatliga oförbrukade bidrag som har ökat. Den största ökningen finns i kategorin Övriga myndigheter, där det främst är Boverkets oförbrukade bidrag för solcellsstöd som ökat med ca 400 miljoner kronor och Sjöfartsverkets oförbrukade bidrag för farledsinvesteringar som har ökat med ca 600 miljoner kronor. Högskolesektorn står för 67 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag, en minskad andel som beror på de nämnda ökningarna hos Övriga myndigheter. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2018. Beloppet uppgick till 2,1 miljarder kronor vilket var 21 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor. Karolinska institutet och Uppsala universitet redovisade vardera ca 13 procent av det totala beloppet. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Oförbrukade inomstatliga bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till totalt 14,7 miljarder kronor. I tabellen nedan visas hur 85 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt. Tabell oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade bidrag Totalt Inom 3 månader Mer än 3 månader till ett år Mer än 1 år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 12 522 3 260 7 480 1 553 229 varav Universitet och högskolor 9 686 2 356 6 163 1 069 97 varav Länsstyrelser 1 072 215 485 315 56 varav Övriga 1 763 689 831 168 75 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 2 203 Totala inomstatliga oförbrukade bidrag 14 725 Not 53 Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2018 2017 Riksgäldskontoret 31 801 38 178 Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år 4 419 - Post- och telestyrelsen 2 560 0 Myndigheten för radio och TV 1 238 - Kärnavfallsfonden 1 086 - Statens jordbruksverk 653 625 Försvarets materielverk 600 1 035 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 375 343 Karolinska institutet 221 249 Tillväxtverket 210 - Lunds universitet 176 160 Statens fastighetsverk 160 144 Affärsverk Svenska kraftnät 23 33 Luftfartsverket 10 8 Sjöfartsverket 8 15 Övriga myndigheter 1 059 1 026 Summa 44 599 41 816 Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och i övrigt inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts. Den största posten gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Den har sjunkit jämfört med föregående år med drygt 6 miljarder kronor och uppgår till 31,8 miljarder kronor. Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter. Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar förutbetalda intäkter som avser kommuner och trossamfund. 4,4 miljarder kronor beräknas komma att regleras till kommuner och trossamfund för 2018. Post- och telestyrelsen har under året genomfört spektrumauktion för tilldelning av radiospektrum i 700 MHz-bandet. Regeringen beslutade 2017 att en stor del av sändningsutrymmet är tillgängligt för andra ändamål än marksänd TV. Detta har lett till förutbetalda auktionsintäkter på nära 2,6 miljarder kronor. Myndigheten för press, radio och TV har fått in avgifter för tillstånd att sända analog kommersiell radio som betalats i förskott för hela tillståndsperioden 2018-2026. De avgifter som avser kommande år tas upp som förutbetalda intäkter och uppgick vid årsskiftet till drygt 1,2 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden debiterar reaktorinnehavarna avgifter årsvis. Barsebäck Kraft AB har detta år betalat den avgift som enligt fondens debiteringsrutin skulle betalas i början av 2019 före årsskiftet med 1,1 miljarder kronor, vilket har tagits upp som förutbetald intäkt. Statens jordbruksverk redovisar förutbetalda intäkter från EU:s fonder med knappt 0.7 miljarder kronor, i första hand från EU:s landsbygdsfond 2014-2020. Även Tillväxtverket redovisar förutbetalda intäkter från EU, vilket avser Europeiska regionala utvecklingsfonden. Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Not 54 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket Svensk-Danska Broförbindelsen AB 3 149 3 029 Arlandabanan Infrastructure AB 1 211 1 268 Summa 4 360 4 297 Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 2,0 miljarder kronor, se även not 46. Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Årets tillkommande avsättningar för garantier uppgick till sammanlagt 11 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar. Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantifonden, investerarskyddet eller garantikapital. I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Garantier för vilka avsättningar görs Miljoner kronor 2018 2017 Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405 Exportgarantier m.m. Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden 193 295 181 485 Fristående krediter, Sida 4 395 4 011 U-kreditgarantier, Sida 803 893 Kreditgarantier Infrastruktur, Riksgäldskontoret 18 314 17 309 Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret 3 355 3 556 Bostadskrediter, Boverket 3 096 2 786 Internationella åtaganden, Sida 1 155 353 Övrigt, Riksgäldskontoret 8 9 Övriga garantier Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret 7 969 8 376 Summa 232 794 219 184 Garantier för vilka avsättningar inte görs Miljoner kronor 2018 2017 Insättningsgarantin och investerarskyddet 2 280 000 1 688 640 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital 140 822 133 457 Garantiförbindelser 4 360 4 297 Summa 2 425 182 1 826 394 Summa garantiåtaganden 2 657 976 2 045 577 Not 55 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2018 2017 Trafikverket 23 800 22 050 Riksgäldskontoret 15 608 14 182 Kammarkollegiet 5 486 - Försvarsmakten 4 000 - Södertörns högskola 895 925 Statens jordbruksverk 843 944 Sveriges geologiska undersökning 482 415 Migrationsverket 457 364 Kriminalvården 208 23 Totalförsvarets forskningsintitut 137 149 Göteborgs universitet 115 149 Domstolsverket 73 73 Umeå universitet 50 47 Polismyndigheten 44 36 Affärsverk Svenska kraftnät 122 115 Luftfartsverket 52 18 Sjöfartsverket 44 44 Övriga myndigheter 316 2 209 Summa 52 732 41 744 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Trafikverket redovisar flera åtaganden. Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitutioner. Kammarkollegiet redovisar ansvarsförbindelser för statliga utställningsgarantier. Dessa redovisades tidigare av Statens kulturråd. Försvarsmaktens ansvarsförbindelse är en uppskattning av miljöskador som har uppkommit på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Statens jordbruksverk redovisar eventuella korrigeringar till följd av pågående revisionsärenden samt ett skadeståndsärende. Sveriges geologiska undersökning redovisar framtida utgifter för sanering och återställning av objekt som är under pågående åtgärdsutredning. Migrationsverkets ansvarsförbindelser är bl.a. ett antal pågående rättsprocesser i olika frågor, t.ex. skadeståndskrav i samband med upphandlingar. Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Domstolsverket redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler. Svenska kraftnät redovisar ansvarsförbindelser för eventuell återställningsåtgärd. Sjöfartsverkets post består av ansvarsförbindelser för förorenad mark. Luftfartsverkets belopp är i huvudsak borgensåtagande för dotterföretag. 3.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 56 Skatter Miljoner kronor 2018 2017 Enligt resultaträkningen 1 362 744 1 316 861 Tillkommer/avgår: Förändring av fordringar och skulder 8 800 -26 181 Summa 1 371 544 1 290 680 Statens betalningar från skatter ökade med 81 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade med 46 miljarder kronor, se not 1. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt, se not 38. Betalningarna är 9 miljarder kronor högre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Det beror främst på att skulderna för skatter som Skatteverket redovisar ökade med 7 miljarder kronor, främst på grund av att de skattskyldiga ökade kompletteringsinbetalningar för täcka den slutliga skatten som avräknas först under 2019, vilket ger en positiv effekt. Dessutom påverkas beloppet av periodiseringar av skatter. Not 57 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2018 2017 Enligt resultaträkningen 57 284 52 084 Avsättning för garantier 151 -622 Tillkommer: utdelningar och kapitaljustering 14 628 8 701 Avgår: realisationsvinster Summa 70 557 59 995 Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med 11 miljarder kronor, vilket huvudsakligen beror på högre utdelningar från hel- och delägda företag och högre avgifter och andra ersättningar. I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Utdelningarna ökade med 6 miljarder kronor för 2018 jämfört med 2017. De största ökningarna gäller främst Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall AB som också gav de högsta utdelningarna. Avgifter och andra ersättningar ökade med 5 miljarder kronor, främst hänförligt till Affärsverket svenska kraftnäts ökade intäkter på grund av högre genomsnittspris och ökad volym för såld balanskraft till regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga. Avgifter och andra ersättningar justeras med delen av förändringen av avsättningar för garantier som redovisas som intäkter, eftersom förändring av avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar. Not 58 Transfereringar Miljoner kronor 2018 2017 Enligt resultaträkningen 1 112 320 1 063 822 Avgår: Avsättningar till fonder -12 786 -10 741 Omvärdering och avskrivning av lån, CSN m.fl. 476 -228 Summa 1 100 010 1 052 853 Utbetalningarna av transfereringar ökade med 47 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna för transfereringar enligt resultaträkningen eftersom avsättningar till fonder och omvärderingar av lån inte medför några betalningar. Not 59 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2018 2017 Enligt resultaträkningen 279 786 263 390 Avgår: Avskrivningar -29 318 -28 403 Avsättningar -4 584 -2 155 Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 0 239 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav -150 -76 Realisationsförluster -120 -161 Summa 245 615 232 834 Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 13 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Not 60 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2018 2017 Förändring av långfristiga fordringar -402 -262 Förändring av omsättningstillgångar 16 377 -78 266 Förändring av kassa och bank 642 516 Förändring av skulder -5 827 10 295 Summa 10 790 -67 718 Justeringar till betalningar för statens verksamhet förbättrade kassaflödet med sammantaget 11 miljarder kronor, jämfört med en försämring med 68 miljarder kronor föregående år. Förändringen av omsättningstillgångarna påverkade kassaflödet positivt med 16 miljarder kronor, jämfört med en negativ effekt med 78 miljarder kronor föregående år. Förändringen beror främst på att Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 44 miljarder kronor. Förändring av skulder påverkade betalningsflödet negativt med 6 miljarder kronor eftersom skulderna minskade. Förändring av fordringar och skulder avseende skatter redovisas under not 56, poster och förändring av periodiseringsposter som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 65. Not 61 Investeringar Miljoner kronor 2018 2017 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 6 913 772 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 8 226 8 546 Väganläggningar 12 083 11 135 Järnvägsanläggningar 13 186 12 070 Maskiner och inventarier 4 724 4 029 Fastigheter och markanläggningar 1 311 801 Övriga investeringar 8 509 7 297 Summa materiella investeringar 48 039 43 878 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 3 374 2 929 Total summa 58 325 47 579 Investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med föregående år. De finansiella investeringarna uppgick till 7 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 6 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden har gjort de största investeringarna med placeringar i aktier och andra värdepapper med över 5 miljarder kronor under året. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 48 miljarder kronor vilket är 4 miljarder kronor mer än föregående år. Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 1 miljard kronor och investeringar i järnvägsanläggningar med drygt 1 miljard kronor, se not 18, 19 och 23. Investeringar i maskiner och inventarier och i fastigheter och markanläggningar har sammantaget ökat med drygt 1 miljard kronor, se not 22 och 20. Övriga investeringar ökade med 1 miljard kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 3 miljarder kronor vilket är ca 0,5 miljarder kronor mer än föregående år, se not 15 och 16. Not 62 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2018 2017 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 19 150 18 566 Riksgäldskontoret 12 769 9 591 Övriga myndigheter 37 68 Summa nyutlåning 31 956 28 225 Amortering Miljoner kronor 2018 2017 Centrala studiestödsnämnden 12 435 12 385 Riksgäldskontoret 712 6 019 Övriga myndigheter 18 20 Summa amorteringar 13 165 18 424 CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån i form av annuitetslån, uppgick till 19 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor mer än föregående år. Amorteringarna uppgick liksom föregående år till drygt 12 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning uppgår till 13 miljarder kronor och avser framför allt refinansiering av statens utlåning till Riksbanken som ökade med 3 miljarder kronor exklusive orealiserade valutakursförändringar. Riksgäldskontorets amorteringar är 5 miljarder kronor lägre än 2017, då Irland betalade tillbaka sitt lån. Not 63 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2018 2017 Ränteintäkter 14 507 14 237 Räntekostnader -34 551 -30 807 Övriga poster, netto 184 5 755 Tillkommer/Avgår: Orealiserade valutadifferenser 6 913 -228 Summa -12 947 -11 043 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med 13 miljarder kronor, jämfört med ett negativt kassaflöde med 11 miljarder kronor föregående år. Räntekostnader, realiserade valutakursförändringar och överkurser vid emission påverkade sammanlagt kassaflödet 8 miljarder kronor mer negativt än föregående år, medan realiserade kursförändringar var 6 miljarder kronor mindre negativt. I övriga poster ingår bl.a. överkurser vid emission, valutakursförändringar och kursförändringar. Finansiellt netto för statens upplåning justeras för orealiserade poster eftersom de inte medför något kassaflöde, se not 12. Not 64 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2018 2017 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 10 728 10 393 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -4 632 -4 919 Marknadsvärdesförändringar 1 596 1 935 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav 0 588 Reaförlust vid försäljning av aktier m.m. 145 -17 Summa 7 837 7 981 Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med 8 miljarder kronor liksom föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14. Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna. Not 65 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2018 2017 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -791 1 000 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -6 961 -4 499 Summa -7 752 -3 499 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har försämrat kassaflödet med 8 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor mer än föregående år. 4 Utvecklingen av statsskulden 4 Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett överskott på 80 miljarder kronor 2018. Det innebär att överskottet ökade med 18 miljarder kronor jämfört med 2017, då budgeten visade ett överskott på 62 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken. Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 265 miljarder kronor 2017 till 1 197 miljarder kronor 2018, dvs. med 68 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden minskade var budgetöverskottet. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller, minskade 2018 för tredje året i rad till 198 miljarder kronor, den lägsta nivån på tio år. Minskningen berodde inte bara på att budgetöverskottet var större än föregående år utan också på att volymen lån som förföll till betalning var ovanligt liten. Minskningen av upplåningsbehovet medförde att emissionsvolymen av statsobligationer var på den lägsta nivån sedan 2007. Stocken av statsskuldväxlar vid slutet av 2018 minskade i jämförelse med 2017 till knappt en fjärdedel (se avsnitt 4.2). Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 65,1 miljarder kronor 2018 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet avser insättningsgarantifondens och kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 65,1 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten. Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2018 Miljarder kronor Insättnings-garantifonden Kärnavfalls-fonden Övriga myndig-heter Elimineras i ÅRS Nominella statsobligationer 37,2 13,6 0,1 50,9 Reala statsobligationer 14,2 14,2 Totalt 37,2 27,8 0,1 65,1 4.1 Definition av statsskulden Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp, inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 28 december 2018, årets sista bankdag. Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder i insättningsgarantifonden som kan uppstå. De skulderna liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabell 4.2 nedan redovisas dessa riktlinjer för 2018. I riktlinjerna för 2018 har ett gemensamt löptidsmål införts för den nominella kronskulden. Löptidmålet för den nominella kronskulden har även ökat i förhållande till 2017. Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2014-2017 lämnades i april 2018 (skr. 2017/18:104). Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2018 Belopp respektive andel ska styras mot Löptid ska styras mot Nominell skuld i kronor 4,3-5,5 år Real skuld i kronor (andel av total statsskuld) 20 procent 6-9 år Valutaskuld Minskning med högst 30 miljarder kronor per år 0-1 år Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper, varav huvuddelen utgörs av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen täcks genom reala statsobligationer (realobligationer), som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att fatta beslut om ränte- och valutapositioner. Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges i termer av duration. De riktvärden som regeringen anger baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Historiskt sett har det över tid varit billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Kort löptid innebär å andra sidan högre risk eftersom räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren ändras ofta. Den förväntade besparingen av att låna i korta löptider har emellertid minskat de senaste åren. Mot den bakgrunden har durationen i statsskulden successivt förlängts. Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bl.a. beroende på att statsskuldens storlek följer variationer i statens betalningar under året. Under 2018 var löptiden i genomsnitt 5,6 år för den nominella kronskulden, vilket således var något längre än vad riktlinjerna föreskrev. Den reala kronskuldens löptid var 6,1 år i genomsnitt 2018. Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 23 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom nyupplåningen är liten i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag är det inte möjligt att använda derivatinstrument för att påverka andelen real skuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. Under 2018 emitterades 9 miljarder kronor i realobligationer, vilket var 3 miljarder kronor lägre än 2017. För realobligationer och statsskuldväxlar var den genomsnittliga räntan i auktionerna i princip oförändrad i jämförelse med 2017. Den genomsnittliga löptiden för valutaskulden var 0,2 år 2018. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat varierar löptiden inte nämnvärt över året. Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Under 2018 minskade exponeringen med 16 miljarder kronor exklusive växelkursförändringar. Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. De procentuella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i nedanstående tabell, då riktlinjernas andelar beräknas på okonsoliderad skuld inklusive fordringar i form av vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar. Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Nominella lån i svenska kronor 733 771 694 712 629 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 769 809 734 758 680 varav statliga myndigheters innehav -36 -38 -40 -47 -51 Reala lån i svenska kronor 191 170 185 184 198 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 203 183 200 200 212 varav statliga myndigheters innehav -12 -13 -15 -16 -14 Nominella lån i utländsk valuta 422 411 413 370 371 Summa konsoliderad statsskuld 1 347 1 352 1 292 1 265 1 197 Den konsoliderade statsskulden minskade med 68 miljarder kronor jämfört med föregående år. De nominella lånen i svenska kronor minskade med 83 miljarder kronor till 629 miljarder kronor i slutet av 2018. Den reala lånestocken uppgick till 198 miljarder kronor, vilket var en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2017. Valutaskulden ökade med 1 miljard kronor under 2018. Orealiserade valutakursdifferenser inklusive skuldskötselåtgärder ökade skulden med 7 miljarder kronor. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret har tidigare även skapat valutaskuld med hjälp av derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. De lån som togs upp i utländsk valuta under 2018 var uteslutande för vidareutlåning till Riksbanken. Riksbanken ersätter Riksgäldskontoret för de räntekostnader och administrativa kostnader som uppstår i samband med vidareutlåningen. Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Nominella statsobligationer 556 565 590 565 587 Statsskuldväxlar 88 141 84 88 20 Likviditetsförvaltnings-instrument 60 56 69 118 94 Säkerheter i svenska kronor 21 11 11 7 4 Privatmarknadslån 36 19 15 11 5 Valutaderivat i svenska kronor -28 -21 -75 -76 -82 Nominella lån i svenska kronor 733 771 694 712 629 Upplåningen i nominella statsobligationer ökade med 22 miljarder kronor under 2018. Samtidigt minskade den utestående stocken av statsskuldväxlar med 68 miljarder till 20 miljarder kronor vid utgången av 2018. Upplåning i likviditetsförvaltningsinstrument minskade med 24 miljarder kronor. I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2018 fortsatte upplåningen på privatmarknaden att minska. Vid årets slut utgjorde den 0,4 procent av den konsoliderade statsskulden. Riksgäldsspar avvecklades efter ett beslut av Riksgäldskontoret 2013. Riksgäldsspar med fast ränta är stängt för nyteckning. De sista kontona förfaller i december 2020. I slutet av 2016 beslutade Riksgäldskontoret att tills vidare inte ge ut premieobligationer. Utgivningen återupptas när den bedöms vara lönsam igen. Under 2018 gavs inga premieobligationslån ut. Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade kostnaderna för statsskulden under 2018 med 6 miljoner kronor. Det var en förbättring jämfört med 2017, då resultatet tyngdes av premieobligationer som getts ut till högre ränta än motsvarande statsobligationsränta. För femårsperioden 2014-2018 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 1 miljon kronor, varav premieobligationer stod för hela besparingen. Positionstagning Riksgäldskontoret tar positioner för att sänka statens kostnader och risker baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursutvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner, men räntepositioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i positionerna minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer. När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret dock sällan. Dessutom bedriver myndigheten en löpande positionstagning där det normalt handlar om relativt små positioner. Den löpande positionstagningen har delvis bedrivits av externa förvaltare. I februari 2018 beslutade emellertid Riksgäldskontorets styrelse att avveckla de externa förvaltarna. Den positionstagning som externa förvaltare bedrev gav en förlust på 26 miljoner kronor inklusive provisionskostnader 2018. Riksgäldskontorets egen positionstagning gav däremot en vinst på 11 miljoner kronor samma år. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen resulterat i en förlust på 48 miljoner kronor om förvaltningsprovisionerna räknas in. Under samma period har den interna förvaltningen gett ett underskott på 240 miljoner kronor. Sammantaget visade positionsverksamheten ett underskott på 288 miljoner kronor under den senaste femårsperioden. I maj 2018 togs en position för en starkare krona i syfte att sänka kostnaden för statsskulden. Vid utgången av året omfattade positionen 3,9 miljarder kronor och det orealiserade resultatet uppgick till en vinst om 73 miljoner kronor. Det slutliga, realiserade resultatet kan beräknas först när positionen är avslutad. 4.3 Statsskuldens kostnader Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., på statens budget uppgick till 14 miljarder kronor 2018. Jämfört med 2017 ökade ränteutgifterna med 3 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I nedanstående tabell visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen). Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Räntekostnader på lån i svenska kronor 32 28 28 28 30 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 3 2 3 3 5 Realiserade valutakursdifferenser -3 10 -2 -2 1 Realiserade kursdifferenser 4 11 10 10 3 Orealiserade valutakursdifferenser 42 -5 10 -31 12 Över- /underkurs vid emission m.m. -4 -9 -11 -13 -11 Summa kostnader 73 38 37 -6 39 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -17 -16 -16 -14 -15 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 56 22 22 -20 25 Orealiserade valutakursdifferenser hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -24 -1 0 31 -5 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 32 22 21 11 20 Enligt resultaträkningen för 2018 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 20 miljarder kronor, vilket var en ökning med 9 miljarder jämfört med 2017. Den främsta orsaken till att nettokostnaden för statsskulden ökade 2018 var att den svagare kronan gjorde lån i utländsk valuta dyrare. Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursförlust på 1 miljard kronor 2018. Nettokostnaden för realiserade kursdifferenser var 3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med 2017. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. De orealiserade valutakursdifferenserna 2017 vändes till valutakursförluster 2018. De orealiserade valutakursförlusterna uppgick 2018 till 12 miljarder kronor. Det innebar en försämring med 43 miljarder kronor mellan åren. De orealiserade valutakursvinsterna hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning uppgick till 5 miljarder kronor 2018. De totala orealiserade valutakursförlusterna blev därmed netto 7 miljarder kronor. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 11 miljarder kronor 2018. Skillnaden mellan statsskuldens nettokostnader, inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden, var 6,4 miljarder kronor 2018. Skillnaden förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser ingår i resultaträkningens nettokostnad. År 2017 var motsvarande skillnad 0,3 miljarder kronor. 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 5.1 Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått på de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Tidigare har avgifter för förväntade förluster satts in på konton i Riksgäldskontoret, i bank eller placerats i värdepapper. Från och med den 1 januari 2018 ska avgifterna placeras på ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Placeringen ska ske på ett avistakonto eller med en löptid som motsvarar de garantier och lån som hör till reserven. Garanti- och låneverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för lån- och garantigivning kallas för den statliga lån- och garantimodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkredit-garantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller som på annan grund har andra villkor än de som anges i budgetlagen. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning. Under 2017 förtydligade Ekonomistyrningsverket (ESV) redovisningsreglerna för garanti- och utlåningsverksamheten och en mer detaljerad rapportering upprättades. Utöver rapporteringen har ett antal omklassificeringar gjorts. En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 3.4. Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med drygt 612 miljarder kronor under 2018 och uppgick vid årsskiftet till 2 658 miljarder kronor, jämfört med 2 046 miljarder kronor 2017. Näst efter insättningsgarantin (2 280 miljarder kronor per 31 december 2018) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (224 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (146 miljarder kronor). Pensionsgarantierna uppgick till 8 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 33 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består i huvudsak av exportkreditgarantier. I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna har ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not 54 till balansräkningen. Garantierna hanteras huvudsakligen av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Typ av garanti Utfärdade garantier Under året utfärdade garantier Bundna garantiutfästelser 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2 Insättningsgarantin1 2 280 000 1 688 640 2 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 224 420 210 403 58 933 41 936 32 620 51 072 2 Garantier till banker m.fl. 24 Exportkreditgarantier3 193 295 181 485 56 816 39 914 31 769 49 664 7 U-kreditgarantier 803 893 7 Fristående garantier 4 395 4 011 546 386 806 757 22 Infrastruktur 18 314 17 309 18 Bostadskrediter 3 096 2 786 971 1 636 45 50 2, 7, 16, 22 Internationella åtaganden 4 510 3 910 600 600 1, 6 Övrigt 8 9 0 Garantier om tillförsel av kapital 145 587 138 159 405 405 22 Kapitaltäckningsgarantier4 4 360 4 297 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital5 140 822 133 457 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier6 7 969 8 376 Totalt 2 657 976 2 045 577 59 338 42 341 32 620 51 072 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2017. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Avser bundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier. 4 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 5 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 6 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2017. Statens garantiåtaganden fem år tillbaka visas i diagram 5.1. Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2014-2018 Miljoner kronor Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 5.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2. För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till mindre program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner. Riksdagen har beslutat om en ram på 450 miljarder kronor för EKN:s garantigivning i form av exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 12 miljarder kronor för 2018. Boverkets ram för utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2018 jämfört med 10 miljarder kronor 2017. Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2018-12-31 Miljoner kronor Utgifts-område Beslutade garantiramar Utfärdade garantier Utfärdade garantier ink. bundna utfästelser 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2 RGK Insättningsgarantin 1 Obegränsad Obegränsad 2 280 000 1 688 640 2 280 000 1 688 640 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet 3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden 4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven 5 200 000 200 000 22 Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 18 314 17 309 18 314 17 309 2 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån EUR 622 EUR 622 2 248 3 035 2 248 3 035 7 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens miljöinvesteringslån 6 EUR 104 EUR 104 34 83 34 83 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier Obegränsad Obegränsad 7 969 8 376 7 969 8 376 1 Kreditgarantier, UD-anställda 50 50 0,2 0,4 0,2 0,4 6 Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta Utbildningscentrum 24 24 7 8 7 8 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 473 438 473 438 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 6 565 EUR 6 565 67 454 64 660 67 454 64 660 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 565 5 334 5 565 5 334 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 271 1 219 1 271 1 219 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 1 978 EUR 1 978 20 326 19 484 20 326 19 484 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 4 521 4 149 4 521 4 149 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 2 247 20 160 18 499 20 160 18 499 7 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 145 133 145 133 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) SDR 971 SDR 971 11 889 11 172 11 889 11 172 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 281 4 023 4 281 4 023 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 4 829 4 432 4 829 4 432 22 Garantikapital, Eurofima CHF 42 CHF 42 379 351 379 351 24 EKN Exportkreditgarantier 450 000 450 000 192 143 180 683 222 501 229 185 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 1 152 802 2 563 1 964 Sida Totalram 12 000 12 000 7 därav u-kreditgarantier 803 893 803 893 7 därav fristående garantier 4 395 4 011 5 201 4 768 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet EUR 152 EUR 152 1 155 353 1 155 353 18 Boverket Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder7 8 000 10 000 3 096 2 786 3141 2 837 18 Förvärvsgarantier 5 000 5 000 0 0 0 0 Summa 2 653 616 2 041 280 2 686 236 2 092 351 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2017. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 I samband med infriandet 2014 respektive 2016 under NIB:s program för miljöinvesteringslån har Sveriges utestående ram begränsats till 92 miljoner euro. 7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. Anm: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2. De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför modellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter ett beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution. Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 950 000 kronor per insättare och institut och ersättningen ska göras tillgänglig inom sju arbetsdagar. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet, och det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten. De garanterade insättningarna uppgick till 2 280 miljarder kronor per den 31 december 2018. Åtagandet redovisas med ett års eftersläpning. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 591 miljarder kronor och förklaras främst av att Nordeas nordiska dotterbolag filialiserades under 2017. I samband med omvandlingen av dotterbolagen till filialer övergick de garanterade insättningarna hos dotterbolagen till det svenska moderbolaget och därmed övergick också ansvaret för att skydda insättningarna till den svenska insättningsgarantin. Under 2018 inträffade flera förändringar som kan förväntas medföra att statens åtagande i insättningsgarantin minskar, bl.a. att Nordeas huvudkontor flyttades från Sverige. Statens åtagande i insättningsgarantin redovisas nästa gång i årsredovisningen för 2019. Inga händelser inträffade under 2018 som utlöste insättningsgarantin. Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin. Investerarskyddet Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet. Inga ersättningsfall inträffade under året. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Det har under året varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier. EKN har kommit att garantera allt fler affärer, men till lägre belopp. När det gäller EKN:s satsningar på garantier för små och medelstora företag har nya finansieringslösningar, såsom utökad garanti för rörelsekrediter och investeringskrediter samt utökad lånemöjlighet hos Almi, införts. EKN utfärdade under året nya utfästelser för 32 miljarder kronor och garantier för 57 miljarder kronor. Utfästelserna minskade med 18 miljarder kronor jämfört med 2017, medan garantigivningen ökade med 17 miljarder kronor. Engagemangen i form av exportgarantier och tillhörande bundna utfästelser uppgick vid årsskiftet till 223 miljarder kronor fördelade på 137 länder. Motsvarande engagemang för investeringsgarantierna var närmare 3 miljarder kronor. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största koncentrationen till följd av en enskild stor affär. Årets höga efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom OECD förklaras framför allt av två stora telekomaffärer till USA. Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 1,7 miljarder kronor för 2018, vilket ska jämföras med 1,4 miljarder kronor året innan. EKN har under 2018 redovisat 64 miljoner kronor mot inkomsttitel avseende ej förväntansriktiga garantiavgifter. U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes t.o.m. den 1 juni 2009 ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till knappt 1 miljard kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Fristående garantier Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2018 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 5,2 miljarder kronor. Engagemanget bestod av garantier om 4,4 miljarder kronor samt bundna utfästelser om drygt 800 miljoner kronor. Infrastruktur Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 18,3 miljarder kronor jämfört med 17,3 miljarder kronor året innan. De statliga garantierna blev 2014 föremål för en granskning av Europeiska kommissionen, vars syfte var att bedöma huruvida garantierna stod i överensstämmelse med EU:s statsstödsregler. Kommissionen fastslog att de statliga garantierna var nödvändiga för att kunna genomföra det för europasamarbetet prioriterade broprojektet. Enligt Danmark och Sverige ska garantier utställda efter 2040 notifieras hos kommissionen. Kommissionens beslut överklagades till tribunalen, som under 2018 upphävde beslutet och återförvisade ärendet till kommissionen för komplettering. Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Den totala garantistocken omfattade ca 170 garantier och uppgick vid årsskiftet till drygt 3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 2,8 miljarder kronor 2017. Internationella åtaganden De internationella åtagandena på 4,5 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har successivt minskat de senaste åren till följd av att NIB vid ett antal tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas. Riksgäldskontoret ingick i december 2016 ett garantiåtagande om 600 miljoner kronor till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source Eric (ESS) gällande tre olika låneramar, där respektive låneram finansieras av NIB, AB Svensk Exportkredit samt Europeiska investeringsbanken (EIB). ESS har under året utnyttjat garantiramen fullt ut. Sida fick under 2017 i uppdrag att redovisa svenska statens garantiåtagande gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet. Statens åtagande uppgick till 1 155 miljoner kronor för 2018. Övrigt Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd och rennäring samt kreditgarantier för lån till personal inom utrikesförvaltningen, men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett fåtal kreditgarantier inom ett visst program på relativt små belopp. Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en förbindelse mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. Kapitaltäckningsgarantier har ställts ut till två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB. Kapitaltäckningsgarantin avseende Arlandabanan Infrastructure AB beräknas till 1 211 miljoner kronor för 2018, medan motsvarande garanti för Svedab beräknas till 3 149 miljoner kronor. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Det totala åtagandet för garantikapital uppgick till 141 miljarder kronor vid utgången av 2018. Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen. Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden. Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden endast sker om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Pensionsåtagandena uppgick till ca 8 miljarder kronor och avsåg den 31 december 2017. Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten. I tabell 5.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna förhåller sig till respektive ansvarig myndighets åtaganden. Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2018-12-31 Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret1 30 050 29 655 1 028 828 3,4% 2,8% EKN2 193 295 181 485 9 788 10 448 5,1% 5,8% Sida3 5 198 4 904 185 209 3,6% 4,3% Boverket 3 096 2 786 137 159 4,4% 5,7% Summa 231 639 218 831 11 137 11 645 4,8% 5,3% 1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor. 3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2018 från 11,6 miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor. EKN:s, Sidas och Boverkets avsättningar minskade under året, medan Riksgäldskontorets avsättningar ökade. Avsättningsbehovet påverkas av nivån på åtagandena och kreditrisken, men också av ränte- och valutakursförändringar, m.m. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser. De åtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser uppgick per årsskiftet till drygt 4,4 miljarder kronor (se även not 54 till balansräkningen). Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner, och ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång, finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten. Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks dock avgiften av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna har samlats på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Sedan den 1 januari 2018 ska avgifterna föras till ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Under 2018 har placeringsinstruktionen förändrats från att Kammarkollegiet placerat inkommande avgifter i statsobligationer som har en löptid på 10 år, alternativt i de statsobligationer som har längst löptid, till att fonden får placera i samtliga nominella obligationer utgivna av Riksgäldskontoret. Placeringarna utgör den s.k. insättningsgarantifonden, som vid utgången av 2018 hade ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 41,8 miljarder kronor. Det motsvarade 1,8 procent av de garanterade insättningarna per den 31 december 2018. Sverige uppfyllde därmed det minimikrav om 0,8 procent som anges i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs dessa konton. Från samma konton, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar. Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 13,9 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier. Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31 (exklusive stabilitetsfonden) Miljoner kronor Värdepappersinnehav och övriga likvida tillgångar Konton hos Riksgäldskontoret Övriga garantitillgångar Regressfordringar (netto) Ännu inte fakturerade avgifter Totalt Myndighet 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin1 41 298 39 139 83 421 41 381 39 560 Riksgäldskontoret 453 603 532 443 -33 144 311 1 096 1 357 EKN2, 3 19 905 23 819 7 266 2 035 486 1 573 1 769 1 619 4 469 4 441 33 895 33 488 Sida 701 1 050 1 495 1 077 25 13 154 154 53 51 2 428 2 345 Boverket 2 266 2 240 14 5 10 24 2 290 2 269 Summa 62 357 64 611 11 642 6 215 478 1 586 2 081 2 089 4 532 4 516 81 090 79 017 1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. 2 Av utestående värdepappersinnehav är 19 905 miljoner kronor placerade i Riksgälden. 3 I de likvida medlen under övriga garantitillgångar kan medel avseende administration ingå. Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. och garantikapital) Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster Garantitillgångar enligt tabell 5.41 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret 30 050 29 655 1 028 828 1 096 1 357 EKN2 193 295 181 485 9 788 10 448 33 895 33 488 Sida3 5 198 4 904 185 209 2 428 2 345 Boverket 3 096 2 786 137 159 2 290 2 269 Summa 231 639 218 831 11 137 11 645 39 709 39 458 1 Summan 39 709 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 41 381 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor. 3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier. För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet. Under 2018 ökade garantitillgångarna något, samtidigt som avsättningarna för garantiförluster minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna. Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på statens finanser Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten Miljoner kronor Myndighet Avgifter för garantiförluster Avgifter övriga Återvinningar Skadeutbetalning Summa 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 1 039 1 858 0 1 039 1 858 Riksgäldskontoret, övriga garantier 5 5 51 126 0 0 56 131 EKN1 1 148 1 146 459 236 -1 738 -1 410 -131 -28 Sida 39 35 30 24 -4 -4 66 55 Boverket 36 31 2 4 0 0 38 35 Summa 1 228 1 218 1 039 1 858 542 391 -1 741 -1 414 1 067 2 052 1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Anm. Avgifter för 2017 och 2018 avser fakturerade avgifter. Avgifter Under 2018 inbetalades avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 2,3 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för exportkreditgarantierna och insättningsgarantin. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,5 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna. Det var framförallt fråga om betalningar från Chile, Pakistan, Spanien och Irak. Skadeutbetalningar Skadeutbetalningarna för infriade garantier var 1,7 miljarder kronor. De avsåg främst exportkreditgarantier. Flöden i garantiverksamheten och deras påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 1 miljard kronor 2018. Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslagsmedel för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital och kapitaltäckningsgarantier. Under 2018 utbetalades 22 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner och vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2018 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Myndighet Garantiåtagande Utfall 2018 Utfall 2017 7 1:1 Biståndsverksamhet Sida Garantier under Lomé IV Bis och Cotonou 7 1:1 Biståndsverksamhet Sida Afrika, Latinamerika samt reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. 20,0 16,4 7 1:1 Bistånds-verksamhet Riksgäldskontoret NIB 1,6 1,6 22 1:2 Trafikverket: Banhållning Trafikverket Arlandabanan Infrastructure AB Summa 21,6 18,0 Totalt redovisades 150 miljoner kronor mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2018 jämfört med 507 miljoner kronor året innan, se tabell 5.8. Tabell 5.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2018 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall Utfall 2018 2017 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 2,3 3,7 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden EKN 64,0 486,8 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,3 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 12,3 16,2 Summa 78,9 506,7 Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan knappt 6 miljoner kronor och 22 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,3 och 3,1 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden. Skadeutbetalningarna låg under 2014 och 2015 på en nivå runt 500 miljoner kronor för att 2016-2018 öka betydligt till nivåer kring 1,6 miljarder kronor. Under de senare åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier inom kraftindustrin. Återvinningarna var stabila 2014-2018, med undantag för 2016 då de var avsevärt högre. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns. Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2014- Miljoner kronor 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras med upplåning genom Riksgäldskontoret. I och med den reformerade budgetlagen infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna. Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen anpassades till utlåningsmodellen fr.o.m. 2014. Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2018 till 232 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 228 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 4 miljarder kronor via anslag. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 223 miljarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 1,5 miljarder kronor samt körkortslån om 17 miljoner kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 6,1 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt samt flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till knappt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det belopp som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till närmare 27 miljarder kronor eller 11 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för 25 miljarder kronor eller 94 procent av reserveringarna. Utlåningen efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2018 till 205 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till ökningen är CSN:s utlåning i form av studielån. Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust Miljoner kronor Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2018-12-31 Miljoner kronor UO Myndighet respektive låntagare/ändamål Utlåningsram Lånefordran Reserveringar för låneförluster Lånefordran efter reservering Lånelöften Lånefinansierad utlåning 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 15 CSN, studielån1 223 000 217 000 221 574 215 461 24 044 25 201 197 530 190 260 22 Riksgäldskontoret, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 911 957 0 0 911 957 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB2 3 361 3 361 4 981 5 626 0 0 4 981 5 626 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 125 000 125 000 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojektet 1 110 1 110 95 116 0 0 95 116 17 Riksgäldskontoret, Nordiska museét 20 20 16 17 0 0 16 17 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan 126 120 96 0 96 26 120 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska Teatern 70 25 0 25 45 Delsumma 227 698 222 178 24 044 25 201 203 654 196 976 71 120 Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 1 464 1 558 907 906 557 652 15 CSN, studielån 1 440 1 754 690 799 750 955 15 CSN, Körkortslån 17 3 14 15 CSN, övrigt 246 198 229 183 17 14 7 Sida, biståndskrediter 7 16 1 6 7 10 7 Sida, villkorslån 276 304 276 161 0 143 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 33 122 9 98 24 24 20 21 Energimyndigheten, villkorslån 597 619 406 444 191 175 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 18 21 9 11 9 10 17 Kammarkollegiet, näringslån m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Delsumma 4 098 4 592 2 530 2 607 1 568 1 985 20 0 Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät3 700 700 110 21 0 0 110 21 325 Delsumma 110 21 0 0 110 21 325 Summa 231 906 226 791 26 573 27 808 205 332 198 983 416 120 1 Beloppet avseende CSN:s lånefordran 2018 avviker från beloppet i avsnitt 2.4.15, som avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret. 2 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 3 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Anm: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 258 511 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. Tabell 5.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori 2018-12-31 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Lånefordran Reserveringar för låneförluster Lånefordran efter reservering 2018 2017 2018 2017 2018 2017 CSN1 Lånefordringar 185 966 175 715 13 402 13 871 172 564 16 843 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 38 774 43 259 12 471 13 218 26 304 30 041 Utvecklingskapital/Royalty -3 0 -3 Delsumma 224 740 218 971 25 873 27 089 198 868 191 882 Riksgäldskontoret Lånefordringar 5 118 5 643 0 0 5 118 5 643 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 1 006 1 073 0 0 1 006 1 073 Delsumma 6 124 6 716 0 0 6 124 6 716 Summa 230 864 225 687 25 873 27 089 204 992 198 598 1 De belopp som avser CSN inkluderar alla typer av studielån samt hemutrustningslån och körkortslån. I tabell 5.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier som Ekonomistyrningsverket anger i sina anvisningar De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Lånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 223 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 25 miljarder kronor, vilket motsvarade 11 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. - Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. - Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds-kontoret. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer, dvs. när förlusten är konstaterad, medan förluster avseende lån fr.o.m. den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med utlåningsmodellen. Hemutrustningslån Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen uppgick vid årsskiftet till 1,5 miljarder kronor, varav 0,9 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. Hemutrustningslånen finansierades fram t.o.m. 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men fr.o.m. 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:4 Hemutrustningslån under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till myndigheten redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 5,9 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,0 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas istället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti som Trafikverket ansvarar för. A-Train AB Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 0,9 miljarder kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Under 2017 betalade A-Train AB royalty för lånet för första gången, vilket innebär att bolaget framöver kommer att göra årliga royaltybetalningar. Betalningen under 2018 var på 46 miljoner kronor. Lån till exportfinansiering Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansiering av långfristiga krediter i Riksgäldskontoret. Låneramen uppgick till 125 miljarder kronor för 2018 och får användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen har inte utnyttjats under perioden 2009-2018. Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2018 till 0,1 miljarder kronor, vilket är något lägre jämfört med ett år tidigare. Minskningen beror på en återbetalning och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 0,9 miljarder kronor, vilket var något lägre än 2017. Av utlånat belopp 2018 bedömdes 0,7 miljarder kronor behöva reserveras för låneförlust, motsvarande 75 procent av beloppet. Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens utlåning om 0,6 miljarder kronor, för vilken reservering har gjorts med 0,4 miljarder kronor. Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver Enligt de engagemang som hanteras enligt den svenska utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver. När det gäller CSN hanteras nya studielån som ställts ut efter 2013 i enlighet med utlåningsmodellen i den meningen att anslagsmedel motsvarande reserveringar för låneförluster förs till en reserv. Det är totalt 82 miljarder kronor av CSN:s utlåning som innefattas av utlåningsmodellen. För Riksgäldskontorets utlåning har inga reserveringar gjorts under 2018. För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförelsen pekar på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster. Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i låneverksamheten 2018-12-31 Miljoner kronor Reserveringar för låneförluster Medel placerade i kreditreserver Myndighet 2018 2017 2018 2017 CSN1 4 107 3 681 5 887 4 761 Riksgäldskontoret 0 0 603 606 Summa 4 107 3 681 6 491 5 368 1 I kreditreserven kan även medel för konstaterade förluster ingå, vilka är hänförbara till utlåning före 2014. Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2018 Miljoner kronor UO Anslag Myndighet Utfall 2018 Utfall 2017 13 1:5 Hemutrustningslån CSN 138,8 227,9 14 1:13 Lån till körkort CSN 17,5 15 1:3 Avsättning för kreditförluster CSN 1 812,0 1 868,8 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 173,5 358,9 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 14,2 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 4,3 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,6 21 1:4 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 14,6 49,2 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgälds-kontoret 7,8 14,9 Summa 2 183,3 2 519,7 Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 5.13. Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2018 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall Utfall 2018 2017 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 49,3 35,3 2342 Ränteinkomst på allmänna studielån CSN 0,1 0,0 2394 Övriga ränteinkomster på hemutrustningslån CSN 31,9 31,0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,2 4312 Återbetalning av allmänna studielån CSN 0,0 0,0 4313 Återbetalning av studielån CSN 245,1 308,6 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 186,9 158,3 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 0,0 4526 Amortering biståndskrediter SIDA 8,7 8,7 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 5,5 2,7 Summa 527,7 544,6 5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. I enlighet med förordning (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret ska Riksgäldskontoret, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, årligen göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj. Analysen är inriktad på risken för stora oförväntade förluster och omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin. Risken för stora förluster bedöms sammantaget som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin. Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och utlåning - en riskanalys, som lämnades till regeringen den 15 mars 2019 (dnr Fi2019/00909). Den ordinarie portföljen En central del i riskanalysen är att identifiera riskfaktorer, dvs. omständigheter som utgör möjliga orsaker till stora förluster i portföljen. Riksgäldskontoret definierar i riskanalysen stora förluster som uppgående till minst cirka 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster: ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 5.14. Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater 2018-12-31 Miljoner kronor Riskfaktor Risk för stora förluster 2018 2017 Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk utveckling Låg Låg Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög. Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i ekonomisk utveckling (s.k. odiversifierbar risk). Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Detta beror främst på den låga exponeringen mot engagemang med hög kreditrisk. Stora förluster skulle även kunna uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den skapar förhöjda förluster i portföljen i övrigt, men Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg även för detta. Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning. Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör drygt 45 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk. Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern. Risken för sådan fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg. Denna portfölj innehåller endast ett fåtal engagemang med juridiska kopplingar, gemensamt ägarintresse och koncerntillhörighet. Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen. Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju bättre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft. För garantier och lån till företag finns en god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot teleoperatörer. Risken för stora förluster från denna koncentration bedöms som låg. Branschen är stabil med låg sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av garantigäldenärerna är verksamma i riskfyllda länder. De är dock till stor del etablerade bolag med starka positioner på respektive hemmamarknad, vilket höjer bedömningen av motståndskraften mot negativa chocker. Till följd av ett par nya beloppsmässigt betydande garantiutfästelser har portföljens geografiska fördelning skiftat mot mogna marknader med låg landrisk under analyshorisonten. Detta har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer förbättrats. Geografiska koncentrationer Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas samtidigt av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara fråga om en ändrad konjunkturutveckling eller förändringar i valutor och räntor. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som leder till kluster av förluster. Den ordinarie portföljen är till 40 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 87 procent avser CSN:s studielån. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,3 miljarder under analysens tidshorisont på grund av hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta skulle leda till att inbetalningarna minskade, vilket skulle ha en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp. Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin. Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i form av resolution. Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett s.k. direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen. Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, s.k. skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i första hand täckas av insättningsgarantifonden. Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifonden bidrar dock inte med mer än 36 miljarder i resolution. Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs det att flera institut fallerar för att det ska kunna uppstå stora förluster. Insättningsgarantins bidrag vid resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag vid resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet, och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut), har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra med medel. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten. 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. I avsnittet redogörs dessutom för Europeiska revisionsrättens granskningar avseende kommissionens genomförande av EU:s budget 2017. Avsnitten 6.1-6.4 lämnas även till kommissionen och till revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten. 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2018 avseende EU-medel omfattar EU-medel hänförliga till de fleråriga budgetramarna 2007-2013 och 2014-2020, även kallade programperioder. Intygandet innehåller en årlig räkenskaps-sammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens intygande syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: - myndighetsförordningen (2007:515), - internrevisionsförordningen (2006:1228), - förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, och - förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken genomförs ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande. 6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel länkade till EU:s budget. De medel som Sverige får i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten, och de omfattas därför inte av regeringens intygande. Det är enbart de medel som Sverige får och förvaltar gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. På de områden där det finns ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att förvalta medlen. Det finns även program inom territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Programmen inom territoriellt samarbete är samtliga undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Uppgifter från dessa program för perioden 2014-2020 ingår dock i resultat- och balansräkningarna för programperioden genom att de förvaltande myndigheterna upprättar resultat- och balansräkningar särskilt för dessa medel. Intygandet för 2018 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från - Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden), - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Landsbygdsfonden), - Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden), - Europeiska socialfonden (Socialfonden), - Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), - Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), - Fonden för inre säkerhet (ISF), och - Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD). Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för de fonder från vilka åtgärder finansierats under 2018. Europeiska garantifonden för jordbruket Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden) finansierar under programperioden 2014-2020 olika direktstöd till jordbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av obligatorisk nationell medfinansiering. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är ansvarig myndighet och behörigt utbetalningsställe och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attesterande organ. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Landsbygdsfonden) finansierar under programperioden 2014-2020 insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har finansierats gemensamt av Sverige och EU, genom s.k. medfinansiering. Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ. Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) finansierar under programperioden 2014-2020 åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. För programperioden 2014-2020 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter för programperioden 2014-2020. Dessa myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via Regionalfonden och Socialfonden är Jordbruksverket förvaltande myndighet. ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom Regionalfonden som förvaltas i Sverige. Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden (Socialfonden) finansierar under programperioden 2014-2020 åtgärder som syftar till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i det nationella socialfondsprogrammet och delar av programmet Lokalt ledd utveckling finansieras gemensamt av Sverige och EU. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det berörda programmet inom Socialfonden och har därmed ansvar för att detta genomförts på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via Regionalfonden och Socialfonden är Jordbruksverket förvaltande myndighet. ESV är revisionsmyndighet för programmen som finansieras från Socialfonden. Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) finansierar havs- och fiskeriprogrammet i Sverige under programperioden 2014-2020. Programmet ger möjlighet till finansiering av åtgärder som understöder dels genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken, dels en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk samt närliggande verksamhet. Åtgärder inom programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) syftar under programperioden 2014-2020 till att bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. Amif medfinansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för inre säkerhet Fonden för inre säkerhet (ISF) syftar till att ge ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av två instrument: gränsinstrumentet och polisinstrumentet. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Polismyndigheten är ansvarig myndighet. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för programmet. ESV är revisionsmyndighet. 6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2018 omfattar de fleråriga budgetramarna för 2007-2013 och 2014-2020 i respektive tabeller. Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Det är endast EU-medel med delat förvaltningsansvar som ingår i räkenskapssammanställningen. Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. Medfinansiering ingår inte. Sammanställningen bygger på uppgifter som har lämnats av de förvaltande myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som de som gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan. I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under den period då betalning sker, men de periodiseras i de fall intäkterna eller kostnaderna är hänförliga till en annan period än betalningen. Om en betalning är förväntad, men inte mottagen, redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen, men gäller en senare period, eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Utgifter i statens budget som finansieras från EU-budgeten utgörs till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år då betalning sker. Tabell 6.1 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2018 2017 Intäkter av bidrag från EU Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling -10 -28 Europeiska regionala utvecklingsfonden - 156 Europeiska socialfonden 13 664 Europeiska fiskerifonden 0 -2 Europeiska flykting- och återvändandefonden - - Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare - -1 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 3 789 Verksamhetens kostnader Summa verksamhetens kostnader - - Lämnade bidrag Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 1 7 Europeiska regionala utvecklingsfonden - 1 Europeiska socialfonden - - Europeiska fiskerifonden - 0 Europeiska flykting- och återvändandefonden - - Summa lämnade bidrag 1 8 Summa kostnader 1 8 Nettokostnad 4 797 Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014-2020 Miljoner kronor 2018 2017 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket 7 916 7 472 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2 153 1 935 Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 192 1 047 Europeiska socialfonden 1 085 869 Europeiska havs- och fiskerifonden 249 18 Asyl-, migrations- och integrationsfonden 598 594 Fonden för inre säkerhet 61 43 Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak 237 135 Interregionala Sverige-Norge 75 40 Interregionala Botnia-Atlantica 56 36 Interregionala Nord 78 57 Interregionala Norra Periferin och Arktis 80 58 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 16 14 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 13 796 12 318 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -158 -115 Kostnader för lokaler -10 -6 Övriga driftkostnader -103 -148 Summa verksamhetens kostnader -271 -269 Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket -7 471 -7 411 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling -2 030 -1 852 Europeiska regionala utvecklingsfonden -1 138 -975 Europeiska socialfonden -1 048 -844 Europeiska havs- och fiskerifonden -251 -16 Fonden för inre säkerhet -31 -15 Asyl-, migrations- och integrationsfonden -72 -76 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt -15 -14 Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak -229 -135 Interregionala Nord -72 -52 Interregionala Sverige-Norge -69 -43 Interregionala Botnia-Atlantica -54 -33 Interregionala Norra Periferin och Arktis -76 -55 Summa lämnade bidrag -12 556 -11 521 Summa kostnader -12 827 -11 790 Nettokostnad/intäkt 969 528 Intäkter - återflödet från EU-budgeten ökade De totala intäkterna från EU ökade 2018 med 692 miljoner kronor. Programperioden 2007-2013 är i stort sett avslutad. Intäkterna för programperioden 2014-2020 ökade med 1 478 miljoner kronor, varav 893 miljoner kronor kom från jordbruksfonderna. Totalt redovisade Jordbruksverket intäkter från jordbruksfonderna om 10 318 miljoner kronor. Det motsvarade 75 procent av intäkterna från EU:s fonder. Jämfört med 2017 ökade intäkterna från Socialfonden för perioden 2014-2020 med 216 miljoner kronor och intäkterna från Regionalfonden med 145 miljoner kronor. Tillväxtverket och till en mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 1 192 miljoner kronor från Regionalfonden. Svenska ESF-rådet och till en mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 1 085 miljoner kronor från Socialfonden. Migrationsverket redovisade intäkter på 598 miljoner kronor från Amif. Intäkter för Interregprogram ökade med 200 miljoner kronor jämfört med 2017. Kostnader - lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten ökade Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst del av de bidrag som finansieras med EU-medel. Av de medel Jordbruksverket lämnade i EU-finansierade bidrag om totalt 9 766 miljoner kronor utgjorde 7 471 miljoner kronor medel från Garantifonden och 2 030 miljoner kronor medel från Landsbygdsfonden. Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade bidrag finansierade från Socialfonden uppgick till 1 040 miljoner kronor. Det var en ökning med 196 miljoner kronor jämfört med 2017. Migrationsverket redovisade lämnade bidrag finansierade från Amif med 72 miljoner kronor. Det var en minskning med 4 miljoner kronor jämfört med 2017. Lämnade bidrag till Interregprogrammen ökade med 182 miljoner kronor. Sammantaget ökade bidrag finansierade med EU-medel med 1 042 miljoner kronor jämfört med föregående år. Balansräkning Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2018-12-31 2017-12-31 Tillgångar Övriga kortfristiga fordringar - 278 Summa tillgångar 0 278 Kapital -117 176 Avsättningar 11 - Skulder Upplupna kostnader 67 102 Förutbetalda intäkter 39 - Summa kapital och skulder 0 278 Tabell 6.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014-2020 Miljoner kronor 2018-12-31 2017-12-31 Tillgångar Övriga kortfristiga fordringar 9 034 7 496 Upplupna intäkter 452 931 Summa tillgångar 9 486 8 427 Kapital 7 858 7 274 Avsättningar 67 - Skulder Upplupna kostnader 309 4 Oförbrukade bidrag 17 531 Förutbetalda intäkter 1 235 1 0962 Summa kapital och skulder 9 486 8 427 1,2 Omklassificering mellan posterna pga. ändrad redovisningsprinip, se avsnitt Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter. Tillgångarna ökade Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2018. Upplupna intäkter avser förväntade inbetalningar där anspråk på inbetalning inte har ställts. Migrationsverket redovisar upplupna intäkter om 399 miljoner kronor. Skulderna ökade Skulderna utgörs främst av förutbetalda intäkter för programperioden 2014-2020, 538 miljoner kronor från Landsbygdsfonden, 375 miljoner kronor från Socialfonden och 210 miljoner kronor från Regionalfonden. Totalt ökade förutbetalda intäkter med 139 miljoner kronor. Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar avseende EU-medel som genomförs med delad förvaltning i Sverige. Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2007-2013 (exkl. TEN-bidrag) Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2018 Utfall 2017 Ackumulerat för programperioden 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar - - 625 063 13 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare - - 131 583 14 1:12 (2015) Europeiska socialfonden för perioden 2007-2013 - - 5 557 832 19 1:3 (2015) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 - -912 8 324 318 23 1:10 Gårdsstöd mm - - 32 284 101 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter - - 1 690 266 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk - - 438 388 23 1:181 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - - 13 629 276 23 1:20 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten - - 26 862 Summa anslag - -912 62 707 689 Inkomsttitlar 6111 Gårdsstöd - - 30 803 701 6113 Övriga interventioner - - 767 276 6114 Exportbidrag - - 267 551 6115 Djurbidrag - - 1 274 903 6116 Offentlig lagring - - 109 861 6118 EU:s landsbygdsfond 2007-2013 - - 3 992 387 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket - - 125 064 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013 -9 284 - 9 031 110 6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007-2013 - - 447 314 6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007-2013 - 293 253 8 265 662 6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007-2013 290 993 - 5 968 118 69112 Övriga bidrag från EU - - 777 523 6912 Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn - - 354 736 Summa inkomsttitlar 281 709 293 253 62 185 206 Saldo -281 709 -294 165 522 483 1 Avser anslagspost 1:18:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013, EU-medel. 2 Undertitel till 6911 003 för Jordbruks- och livsmedelsstatistik har haft delat förvaltning t.o.m. 2012. Fr.o.m. 2013 redovisas inte i tabellen. Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014-2020 (exkl. TEN-bidrag) Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2018 Utfall 2017 Ackumulerat för programperioden 04 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 60 918 43 388 124 894 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 130 617 147 129 339 325 09 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014-2020 15 781 14 457 34 184 14 1:6 Europeiska socialfonden för perioden 2014-2020 1 070 037 872 638 2 489 913 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 170 200 1 015 264 3 051 471 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 392 642 7 280 110 32 878 573 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 76 914 126 284 586 940 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 257 417 18 926 283 647 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 109 468 1 919 393 7 450 865 Summa anslag 12 283 994 11 437 589 47 239 812 Inkomsttitlar 6111 Gårdsstöd 6 613 173 6 698 346 31 788 144 6113 Övriga interventioner 108 943 116 785 599 044 6115 Djurbidrag - - 337 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 240 074 -40 163 594 270 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020 1 932 788 1 004 016 6 524 719 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 236 692 15 154 309 201 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-20201 1 556 620 919 943 3 317 972 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-20201 1 021 012 578 195 2 196 082 6911 Övriga bidrag från EU 285 758 673 227 1 625 963 Summa inkomsttitlar 11 995 060 9 965 503 46 955 732 Saldo 288 934 1 472 086 284 080 1, 2 Inklusive nationella programmet för Lokalt ledd utveckling. EU-finansierade bidrag på statens budget ökade Utgifter som redovisas mot anslag utgörs till största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket redovisade utgifter för gårdsstöd med 7 393 miljoner kronor och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 2 109 miljoner kronor för programperioden 2014-2020. Totalt ökade utgifterna för jordbruksstöd med 253 miljoner kronor jämfört med 2017. Jordbruksverket redovisade även utgifter för marknadsstöd och strukturstöd till fisket m.m. som ökade med 238 miljoner kronor jämfört med föregående år. Bland övriga utgifter är det i första hand Svenska ESF-rådet som redovisade stöd från Socialfonden. Tillväxtverket redovisade utfall på anslag som finansieras av Regionalfonden. Migrationsverket redovisade lämnade stöd från Amif. Totalt ökade övriga utgifter i statens budget avseende programperioden 2014-2020 med 846 miljoner kronor 2018 jämfört med föregående år. Inkomster på statens budget ökade Inkomsterna av EU-medel på statens budget ökade med 2 030 miljoner kronor jämfört med 2017. Av årets totala inkomster från EU utgjorde 72 procent, dvs. 8 895 miljoner kronor, inkomster avseende jordbruksstöd finansierade av Garantifonden och Landsbygdsfonden. Dessa medel liksom övriga jordbruksstöd redovisades av Jordbruksverket. Totalt ökade inkomsterna från jordbruksfonder med 1 338 miljoner kronor jämfört med 2017. Tillväxtverket redovisade inkomster från Regionalfonden på 1 547 miljoner kronor. Det var en ökning med 637 miljoner kronor jämfört med föregående år. Inkomsterna från Socialfonden ökade med 443 miljoner kronor och uppgick till 1 296 miljoner kronor totalt. Dessa redovisades av Svenska ESF-rådet. På inkomsttitel Övriga bidrag från EU redovisade Migrationsverket inkomster från Amif med 260 miljoner kronor. Det var en minskning med 178 miljoner kronor jämfört med 2017. 6.3 Ansvariga myndigheters bedömningar I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2018. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till Europeiska kommissionen i februari 2019 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2018. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder. 6.3.1 Myndighetsledningens intygande i årsredovisningen Nedan följer en sammanställning av förvaltande myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar har gjort i respektive årsredovisning. Jordbruksfonderna I årsredovisningen för 2018 intygar Jordbruksverkets styrelse att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande. Regionalfonden Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna har varit betryggande under den period som årsredovisningarna avser. Vidare intygas att årsredovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndigheternas ekonomiska ställning. Socialfonden Generaldirektören för Svenska ESF-rådet bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheter har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Vidare intygar generaldirektören att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Havs- och fiskerifonden Jordbruksverkets styrelse bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dessutom att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Lokalt ledd utveckling Jordbruksverkets styrelse bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dessutom att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket bedömer att den interna styrningen och kontrollen har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Vidare intygas att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Fonden för inre säkerhet Chefen för ekonomiavdelningen på Polismyndigheten bedömer att det har funnits brister i myndighetens interna styrning och kontroll under den period som årsredovisningen avser. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel. Chefen för ekonomiavdelningen intygar vidare att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Generaldirektören för Svenska ESF-rådet bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Vidare intygar generaldirektören att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. 6.3.2 Myndigheternas förvaltningsförklaringar Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse Europeiska kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta att: - uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta, - utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna, och att - de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Jordbruksfonderna Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013, där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör Garantifonden och Landsbygdsfonden krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller kraven för stödberättigande och, när det gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler. ESV har granskat årsräkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden under budgetåret 2017-2018 och bedömt de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet. ESV anser att räkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV bedömer även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande baserat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser dessutom att de utgifter för vilka man har ansökt om ersättning från kommissionen är lagliga och korrekta i alla väsentliga hänseenden. ESV gör ett uttalande med reservation om förvaltningsförklaringen för Landsbygdsfonden (EJFLU IAKS) eftersom Jordbruksverket inte har tagit fram en fullständig kontrollstatistik för populationen. Det innebär att ESV inte har kunnat beräkna en överträdelsefrekvens och utvärdera den kvarstående risken. När det gäller övriga förvaltningsförklaringar (för Garantifonden och den del av Landsbygdsfonden som inte rör IAKS) så gör ESV uttalanden utan reservation. Dock har ESV påtalat ett sakförhållande, nämligen att Jordbruksverket sedan 2015 inte har kunnat fatta beslut om återkrav för stödformer inom Garantifonden och Landsbygdsfonden. Jordbruksverket har inte gjort någon formell uppföljning om hur stort belopp det handlar om. Konsekvensen av detta är att saldona i räkenskaperna riskerar att överskattas och att räkenskaperna därmed inte återspeglar de verkliga förhållandena. Regionalfonden Generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat förvaltningsförklaringar för följande program, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet: - Nationellt regionalfondsprogram, - Mellersta Norrland, - Norra Mellansverige, - Skåne-Blekinge, - Småland och öarna, - Stockholm, - Västsverige, - Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete), - Östra Mellansverige, och - Övre Norrland. Detta görs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de interregionala programmen Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltnings- och kontrollsystem som har införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som nationellt regionalfondsprogram och de interregionala programmen inom ramen för territoriellt samarbete. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Socialfonden Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Myndigheten har inte konstaterat några brister i förvaltnings- och kontrollsystemet. ESV bedömer att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 ger en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta, samt att det förvaltnings- och kontrollsystem som har inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Lokalt ledd utveckling Det nationella programmet för lokalt ledd utveckling får stöd från Regionalfonden och Socialfonden. Förvaltande och attesterande myndighet är Jordbruksverket. Generaldirektören för Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Generaldirektören bekräftar att utgifter som är föremål för en pågående granskning avseende deras laglighet och korrekthet har undantagits från räkenskaperna medan granskningen slutförs. ESV har i egenskap av revisionsmyndighet uttalat att räkenskaperna ger en rättvisande bild i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsedda ändamål samt att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Myndigheten har inte konstaterat några brister i förvaltnings- och kontrollsystemet. ESV bedömer att fondens räkenskaper i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, ger en rättvisande bild och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Havs- och fiskerifonden Generaldirektören för Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 att fondens räkenskaper ger en rättvisande bild och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering, där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de unionsutgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att myndigheten har rimliga garantier för att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. Fonden för inre säkerhet Chefen för ekonomiavdelningen på Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. ESV:s anser i sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning nr 514/2014 att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att myndigheten har rimliga garantier för att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontroll-systemet. 6.3.3 Uppskattad felnivå i EU-programmen 2015-2018 I tabell 6.7 nedan redovisas ESV:s uppskattning av finansiella felnivåer i de svenska programmen inom den delade förvaltningen. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är inte ett mått på förekomsten av oegentligheter eller ineffektivitet. Exempel på typiska fel är betalningar till stödmottagare eller projekt som inte är stödberättigade eller ersättning för utgifter för inköp av tjänster och varor eller investeringar där reglerna för offentlig upphandling inte har tillämpats korrekt. ESV granskar årligen i sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel alla de fonder och program som finansieras via kommissionen och förvaltas inom den delade förvaltningen. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som de ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar ligger felnivåerna i Sverige de senaste åren under väsentlighetsnivån. Generellt uppvisar de program som i huvudsak utgörs av s.k. rättighetsstöd mycket låga felnivåer. Detsamma gäller för program där kostnadsersättningarna baseras på klumpsummor eller standardkostnader i stället för faktiska kostnader. Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Under redovisningsperioden 2015/2016 avslutades den föregående programperioden med redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2007-2013. För perioden 2015/2016 avser den uppskattade felnivån hela programperioden för samtliga fonder med undantag för jordbruksfonderna. Redovisningarna för perioderna 2016/2017 och 2017/2018 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014-2020. Felnivåerna avser resterande finansiella fel efter att ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de faktiska fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete. Tabell 6.7 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2015-2018) Procent Redovisningsperiod Fonder och program 2017/2018 2016/2017 2015/2016 Europeiska socialfonden Nationellt program 0,03 0,02 0,525 ESF/ERUF Lokalt ledd utveckling inom ESF och ERUF 0,17 0 et Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Nationellt program 0 0,04 et Europeiska regionala utvecklingsfonden Nationella program 1-9 0,28 0,03 0,03 Botnia-Atlantica 0,05 0,15 0,89 Nord 0,15 0,09 0,85 Sverige-Norge 0 0,1 1,1 Öresund-Kattegatt-Skagerak 0,37 0,22 0,0 Norra Periferin 0 0,81 0,7 Europeiska havs- och fiskerifonden Nationellt program 0 0 0 Asyl- migrations- och integrationsfonden Nationellt program 0,06 1,5 et Fonden för inre säkerhet Nationellt program 0 0 et Europeiska garantifonden för jordbruket Garanti-fonden IAKS 0,021 0,17 0,97 Garantifonden ej IAKS 1,74 1,74 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Landsbygds- fonden IAKS 0 0,07 0,71 Landsbygds- fonden ej IAKS 1,73 1,52 1,56 1 Uppskattad felnivå avser hela Garantifonden. Andelen medel inom ej IAKS för redovisningsperioden 2017/2018 var av mindre omfattning och uppskattningen av felnivån gjordes därmed för fonden i sin helhet. 6.3.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll. Med undantag för Jordbruksverket och Svenska ESF-rådet erhöll ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel för 2018 en standardutformad revisionsberättelse. För Jordbruksverket lämnade Riksrevisionen revisionsberättelse med reservation. Enligt Riksrevisionen överskred Jordbruksverket ramen för beställningsbemyndigandet gällande programmet för lokalt ledd utveckling. Bemyndigandet uppgick till 21 miljoner kronor, medan de utestående åtagandena enligt årsredovisningen uppgick till 51,1 miljoner kronor. Jordbruksverket överskred även det av regeringen beslutade slutåret 2019 för ett annat beställningsbemyndigande genom att ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för 2020. De enskilda felen är dock inte väsentliga i den samlade finansiella redovisningen av EU-medel som regeringen lämnar i årsredovisningen för staten. Regeringen gör därför bedömningen att felen i Jordbruksverkets årsredovisning inte väsentligt påverkar den finansiella redovisningen. Även Svenska ESF-rådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Enligt Riksrevisionen fattade Svenska ESF-rådet beslut om framtida åtaganden om ca 24 miljoner kronor som skulle finansieras från anslag under åren 2019-2021, trots att det saknades ett beställningsbemyndigande för detta. Myndigheten har därmed överskridit sina befogenheter. För övriga förvaltande myndigheter lämnar Riksrevisionen uttalanden om att respektive årsredovisning ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2018 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. 6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avser EU-medelshantering. De enskilda fel som föranlett Riksrevisionens reservationer avseende Jordbruksverket och Svenska ESF-rådets årsredovisningar gäller bemyndiganderamar och har inte påverkat den totala finansiella sammanställningen. ESV har vid sin granskning av Landsbygdsfonden funnit att Jordbruksverket inte har lämnat in fullständig kontrollstatistik i tid. Jordbruksverket har heller inte fattat beslut om återkrav för Landsbygdsfonden och Garantifonden. Regeringen anser att dessa brister är av allvarlig karaktär och fäster stor vikt vid att bristerna åtgärdas. Jordbruksverket har gjort en uppskattning av beloppet som inte har kunnat återkrävas och funnit att det rör sig om mindre än en procent av totalt utbetalt belopp 2015-2018. Regeringen bedömer att uppskattningen är rimlig och att beloppet som andel av de totala utgifterna inte är så pass stort att det påverkar slutsatsen att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av ovan nämnda dokument. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. 6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet I detta avsnitt sammanfattas Europeiska revisionsrättens iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomförande av EU:s budget för 2017. Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, samt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen har varit korrekt. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner utan även nationella, regionala och lokala institutioner som hanterar EU-medel. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar. Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för rådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Det är Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet. 6.5.1 Revisionsrättens iakttagelser för budgetåret 2017 Revisionsrätten lämnade i sin revisionsförklaring för 2017 ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation. Det är andra gången som revisionsrätten har lämnat ett uttalande med reservation (och inte med avvikande mening) angående genomförandet. Revisionsrättens granskning visade en felprocent på 2,4 procent för kommissionens genomförande av EU:s budget i dess helhet 2017 (jämfört med 3,1 procent för 2016). Revisionsrättens uppskattning av felprocenten är en uppskattning av hur mycket pengar som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten, eftersom de inte har använts i enlighet med tillämpliga regler. Det är inte ett mått på konstaterat bedrägeri, ineffektivitet eller slöseri. Exempel på typiska fel är betalningar för icke stödberättigande utgifter eller för inköp där reglerna för offentlig upphandling inte har följts. De områden som hade högst uppskattade felnivåer 2017 var konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. 6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige Revisionsrätten har gjort två iakttagelser gällande Sverige som nämns i årsrapporten. Den första handlade om att stödmottagare inom Landsbygdsfonden inte hade uppfyllt sina åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk. Sveriges svar är att iakttagelsen är korrekt och man arbetar för att åtgärdat bristerna. Den andra iakttagelsen handlade om att revisionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, inte dokumenterade sitt arbete i tillräcklig omfattning. Sverige har accepterat iakttagelsen och åtgärdat bristerna. 6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera uppföljning och kontroll av EU-medel. Europeiska kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen vid genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en god ekonomisk förvaltning i medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och vid att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med de brister som revisionsrätten upptäcker. Europeiska unionens råd enades i februari 2019 om att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2017. Sverige lade ned sin röst vid omröstningen, till skillnad från föregående år då Sverige röstade nej. Skälet till att Sverige i år valde att lägga ned sin röst var att utvecklingen varit positiv och den uppskattade genomsnittliga felnivån har gått ned. 6.6 Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. Utöver utfallet för 2018 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Redovisningen omfattar samtliga medel, oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver behandlas sådana bidrag från EU-budgeten till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består fr.o.m. 2018 av tre komponenter. Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 20 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna. Den tredje delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas sammanlagda BNI-avgifter är en restpost och storleken fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserar. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknas som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken togs t.o.m. 2017 en särskild produktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillföll EU:s budget, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter. Den s.k. sockeravgiften är nu borttagen. Ett antal medlemsstater har medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur finansieras av övriga medlemsstater. Nedsättningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs. kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter. Dessa nedsättningar hanteras med retroaktivitet från den 1 januari 2014 sedan Europeiska unionens beslut om egna medel trädde i kraft i oktober 2016. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari 2017. Redovisningen i och vid sidan om statens budget I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med delat förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel, medan de bidragsutbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag i statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig. Även program inom territoriellt samarbete ingår i den delade förvaltningen men dessa redovisas vid sidan av statens budget. Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera, och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna, styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex. - faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, - revideringar av medlemsstaternas BNI, - revideringar av baser för mervärdesskatt, - utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och - ändringsbudgetar på unionsnivå. Lägre avgift till EU än beräknat i budgeten Sveriges avgift till EU uppgick 2018 till 34 960 miljoner kronor och var därmed 4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Högre avgift 2018 Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med 10 736 miljoner kronor (44 procent) 2018. Det berodde i huvudsak på att retroaktiva nedsättningar avseende EU-avgiften blev betydligt lägre än 2017 samtidigt som BNI-avgiften för 2018 höjdes. Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen Kostnaden för Sveriges avgift till EU uppgick 2018 till 38 837 miljoner kronor (se not 4). Det var 3 877 miljoner kronor högre än det kassamässiga utfallet, som uppgick till 34 960 miljoner kronor. Skillnaden berodde på periodisering av den BNI-baserade avgiften. Återflödet från EU ökade Betalningarna från EU ökade med 1 892 miljoner kronor. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från Garantifonden och Landsbygdsfonden. I tabell 6.8 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2014-2018. Uppgifterna i tabell 6.8 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU-budgeten. Garantifonden finansieras emellertid helt genom EU-budgeten bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar. Tabell 6.8 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Förändring 2018-2017 Tullavgift 4 185 4 711 4 609 5 800 5 079 -721 Sockeravgifter 53 24 25 34 - -34 Mervärdesskattebaserad avgift 5 252 5 019 5 398 -4 650 3 097 7 747 BNI-baserad avgift 31 600 33 972 19 953 22 365 26 362 3 997 Storbritannien-avgift 463 506 365 675 422 -253 Summa betalningar till EU1 41 553 44 232 30 350 24 224 34 960 10 736 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 165 6 600 6 480 6 775 6 962 187 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 1 945 1 621 2 372 1 004 1 923 919 Bidrag från EU till fiskenäringen 38 103 58 15 237 222 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1395 509 721 1 213 1 557 344 Bidrag från Europeiska socialfonden 1982 524 324 578 1 312 734 Bidrag till transeuropeiska nätverk 294 123 383 215 104 -111 Övriga bidrag från EU 45 253 642 675 272 -403 Summa bidrag m.m.2 11 864 9 733 10 980 10 475 12 367 1 892 Nettoflöde från statens budget till EU 29 689 34 498 19 370 13 749 22 593 8 844 1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom även före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa. Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2018 till 12 388 miljoner kronor (tabell 6.9 nedan). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2018 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 12 367 miljoner kronor, se tabell 6.8. Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 21 miljoner kronor. Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom kommissionen oftast ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För Garantifonden och övriga strukturfonder förskotteras dock en viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro. Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014-2020 Tusental kronor UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2018 Utfall 2017 Förändring 2018-2017 4 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 60 918 43 388 17 530 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 130 617 147 129 -16 512 9 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014-2020 15 781 14 457 1 324 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 1 070 037 872 638 197 399 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 170 200 1 015 264 154 936 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 103 558 215 223 -111 665 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 392 642 7 280 110 112 532 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 76 914 126 284 -49 370 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 257 417 18 926 238 491 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2014-2020 2 109 468 1 919 393 190 075 Summa 12 387 552 11 652 812 734 740 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten (avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Bidrag vid sidan av statens budget Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget utan endast i resultaträkningen. Under 2018 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 1 883 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisades som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget (se avsnitt 3, not 3). Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 6 5 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 8 11 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 12 13 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 14 15 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 16 17 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 20 21 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 22 23 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 26 27 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 28 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 29 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 30 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 32 31 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 34 35 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 36 37 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 40 39 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 41 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 50 51 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 52 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 58 59 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 60 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 61 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 62 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 63 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 66 65 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 67 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 68 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 69 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 70 71 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 72 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 73 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 74 75 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 77 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 78 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 79 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 80 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 81 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 82 83 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 84 83 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 84 85 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 86 87 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 90 89 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 92 91 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 92 93 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 94 93 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 94 95 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 96 97 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 98 97 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 98 99 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 100 99 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 100 101 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 102 101 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 104 103 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 104 105 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 106 105 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 110 109 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 112 111 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 112 113 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 114 115 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 116 115 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 118 117 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 118 119 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 120 119 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 122 121 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 124 123 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 124 125 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 126 125 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 128 129 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 130 131 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 132 131 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 134 133 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 134 135 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 136 137 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 138 137 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 138 139 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 140 139 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 140 141 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 142 141 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 142 143 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 144 143 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 144 145 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 150 151 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 152 153 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 154 153 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 156 155 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 160 159 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 162 161 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 164 165 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 188 189 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 192 191 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 230 231 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 232 233 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 234 233 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 240 241 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 246 247 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 250 251 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 254 255 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 258 259 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 260 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 261 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 262 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 264 263 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 266 267 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 268 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 269 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 270 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 271 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 272 273 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 274 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 275 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 280 279 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 282 283 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 292 293 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 301 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 302 3 Skr. 2018/19:101 Skr. 2018/19:101 2 3