Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:110 Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov Skr. 2018/19:110 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2019 Stefan Löfven Anna Ekström (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat Statens skolverks och Statens skolinspektions arbete mot otillåten spridning av nationella prov under perioden 2015 till och med augusti 2018. Med otillåten spridning avses att nationella prov som omfattas av sekretess har hanterats felaktigt och blivit kända i förväg. Enligt Riksrevisionens granskning har det funnits brister i Skolverkets arbete med att förebygga och hantera risker för otillåten spridning av nationella prov, men Riksrevisionen konstaterar att flertalet av dessa brister har åtgärdats då myndigheten under 2018 utvecklat en i stora delar ändamålsenlig process. Riksrevisionen rekommenderar Skolverket att säkerställa att genomförda åtgärder för att minska risk för otillåten spridning följs upp och bedöms och att åtgärder som rör skolors hantering av nationella prov bör utvärderas med skolor och Skolinspektionen. När det gäller Skolverkets rutiner för att minska skadan om nationella prov sprids bedöms de i stort vara effektiva, men det saknas riktlinjer för när ärenden ska överlämnas till Skolinspektionen eller när eventuella brott ska anmälas till Polismyndigheten vilket innebär en risk för att ärenden inte hanteras likvärdigt. Riksrevisionen rekommenderar därför Skolverket att klargöra utifrån vilka grunder och principer som information om bristande hantering av nationella prov ska överlämnas till Skolinspektionen eller anmälas till Polismyndigheten. Riksrevisionen ser positivt på att Skolverket utvecklat så kallade ersättningsprov som ska användas om ett nationellt prov eller delprov spridits, men finner samtidigt att ersättningsproven inte ger samma möjlighet som ordinarie prov att följa upp provresultat och utvärdera i vilken mån proven stöder en likvärdig bedömning och betygssättning. Riksrevisionen rekommenderar Skolverket att se över vilka resultat för ersättningsprov som bör samlas in, analyseras och tillgängliggöras. Enligt Riksrevisionens granskning utövar Skolinspektionen tillsyn och kvalitetsgranskning i enlighet med sitt uppdrag, men Riksrevisionen konstaterar att vuxenutbildningen inte varit föremål för granskning av provhanteringen, trots att det finns särskilda problem med spridning där. Riksrevisionen rekommenderar Skolinspektionen att ytterligare utreda behovet av att utöva tillsyn och kvalitetsgranskning av hanteringen och genomförandet av nationella prov i kommunal vuxenutbildning samt formerna för hur det kan göras. Riksrevisionen bedömer att Skolverket och Skolinspektionen under 2018 etablerat ett samarbete som bidrar till att utveckla myndigheternas åtgärder mot otillåten spridning av nationella prov. Några rekommendationer lämnas inte till regeringen. Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar av myndigheternas arbete för att förhindra otillåten spridning av nationella prov under granskningsperioden. Enligt vad som framgår av granskningen, och av myndigheternas yttranden över granskningsrapporten, är flertalet av de brister som konstaterats åtgärdade och vidare utredningsinsatser pågår för att ytterligare utveckla myndigheternas arbete för att förhindra och åtgärda otillåten spridning i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Vidare ska de nationella proven digitaliseras från och med 2022, vilket kommer att minska risken för otillåten spridning. Regeringen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 2 2 Riksrevisionens iakttagelser 2 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 2 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 2 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2019 2 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Statens skolverks och Statens skolinspektions arbete mot otillåten spridning av nationella prov. Resultatet av granskningen redovisas i granskningsrapporten Otillåten spridning av nationella prov - vad gör Skolverket och Skolinspektionen? (RiR 2018:34). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 19 december 2018. Granskningsrapporten finns i bilagan. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen tagit emot rapporten. Statens skolverk och Statens skolinspektion har yttrat sig över rapporten (U2018/03059/GV). 2 Riksrevisionens iakttagelser Ökad otillåten spridning av nationella prov I både de obligatoriska och de frivilliga skolformerna finns nationella prov som ett stöd i betygssättningen av elevers kunskaper. Provens resultat ska sedan 2018 särskilt beaktas vid betygssättning enligt skollagen (2010:800). Proven omfattas av sekretess. Trots de bestämmelser som finns för att skydda provens innehåll har provuppgifter blivit kända i förväg och spridits till elever vid ett flertal tillfällen. Den otillåtna spridningen av proven, som ökat över tid, riskerar att skada provens legitimitet och även förtroendet för betygssättningen. Statens skolverk ansvarar för att utveckla de nationella proven och distribuera dem till skolorna. Skolverket beslutar också om föreskrifter som reglerar skolornas hantering och genomförande av proven. Statens skolinspektion ansvarar för att utöva tillsyn och kvalitetsgranskning av skolornas hantering och genomförande av proven. Tillsyn innebär att kontrollera om verksamheten uppfyller krav som finns i lagar och andra föreskrifter. I kvalitetsgranskningen granskas verksamhetens kvalitet utifrån uppsatta mål och riktlinjer. Med anledning av den återkommande otillåtna spridningen av nationella prov har Riksrevisionen granskat Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning under perioden 2015 till och med augusti 2018. Med otillåten spridning avses att nationella prov som omfattas av sekretess har hanterats felaktigt och blivit kända i förväg. Syftet med granskningen är att bedöma Skolverkets arbetsprocess för att hantera och förebygga risker för otillåten spridning, och att bedöma om myndighetens rutiner om prov sprids är effektiva. När det gäller Skolinspektionen har granskningen omfattat en bedömning av om myndigheten utövar tillsyn och kvalitetsgranskning av hanteringen av nationella prov i enlighet med sitt uppdrag. Granskningen har även omfattat om Skolverkets och Skolinspektionens samarbete i fråga om otillåten spridning av nationella prov är ändamålsenligt. Skolverket har åtgärdat brister i sin riskhanteringsprocess under 2018 Enligt Riksrevisionen har Skolverket först under 2018 utvecklat en i stora delar ändamålsenlig process för att hantera risker för otillåten spridning av nationella prov. Riksrevisionen anser att Skolverket därmed har åtgärdat flera av de tidigare brister i sin riskhanteringsprocess som Riksrevisionen identifierat. Skolverket har under 2018 tagit fram åtgärder inför läsåret 2018/19 som bygger på en mer systematisk och omfattande riskanalys, tydligare riskvärdering och ökad samverkan än tidigare under granskningsperioden. Riksrevisionen bedömer dock att Skolverkets uppföljning och bedömning av genomförda åtgärder kan förbättras ytterligare. Risken för otillåten spridning redovisades inte i Skolverkets myndighetsövergripande process för intern styrning och kontroll förrän 2017, när den otillåtna spridningen av provmaterial ökade i omfattning. Vid den tidpunkten gjorde myndigheten inte någon systematisk riskanalys - till exempel gjordes inga värderingar av myndighetens risker utifrån sannolikhet och konsekvens. Riksrevisionen bedömer att det kan ha försvårat för myndighetsledningen att utläsa vilka som var Skolverkets väsentliga risker och att prioritera i arbetet. Ett av Skolverkets främsta verktyg mot spridning är de föreskrifter som reglerar skolornas hantering och genomförande av proven (SKOLFS 2013:19). I dessa föreskrifter anges hur skolorna ska förvara provmaterialet, vilka som ska ha tillgång till proven etc. liksom bestämmelser om provens genomförande och hur materialet ska hanteras därefter. Riksrevisionen anser att Skolverket har brustit både i att utreda hur styrande föreskrifterna bör vara för skolorna och i att följa upp hur föreskrifterna fungerar och tillämpas på skolorna och av Skolinspektionen. Riksrevisionen konstaterar dock att Skolverket under 2018 arbetat mer aktivt med att revidera hanteringsföreskrifterna, och har då tagit in synpunkter från flera externa aktörer i arbetet, däribland Skolinspektionen. Skolverket har i huvudsak fungerande rutiner men vissa riktlinjer saknas Skolverket har en rutin för att hantera och dokumentera otillåten spridning som har följts upp och utvecklats över tid. Riksrevisionen bedömer att det är tydligt vem som ansvarar för vad vid signaler om otillåten spridning av provmaterial. Rutinen innefattar också att bedöma vad spridningen innebär för genomförandet av det aktuella provet och, så långt Skolverket ser att det är möjligt, bedöma omfattningen av spridningen. Vidare ger Skolverket stöd till skolor vid otillåten spridning, men rektorer och lärare måste själva söka upp informationen på Skolverkets webbplats och i sociala medier. I stort bedömer Riksrevisionen att Skolverket har rutiner som gör att myndigheten kan agera effektivt för att minska skadan om nationella prov sprids. Beredskapen på myndigheten inför proven har också utökats över tid. Riksrevisionen konstaterar att Skolverket har få egna verktyg för att stoppa otillåten spridning av nationella prov när det väl har skett. När Skolverket bedömt att en provuppgift är spridd kan myndigheten be om att provuppgiften tas bort från exempelvis sociala medier. Skolverket kan enligt sin rutin besluta att överlämna ärenden till Skolinspektionen, i de fall den otillåtna spridningen kan kopplas till en skola eller en huvudman. När och hur en polisanmälan ska göras omfattas inte av rutinen vid otillåten spridning. Skolverket lämnar i dag över ärenden till såväl Skolinspektionen som till Polismyndigheten. Enligt Riksrevisionen framgår det inte av rutinen utifrån vilka principer information om otillåten spridning och bristande provhantering ska överlämnas till Skolinspektionen eller när eventuella brott ska anmälas till Polismyndigheten. Avsaknaden av interna riktlinjer för vilka ärenden som bör överlämnas kan, enligt Riksrevisionen, innebära en risk för att ärenden inte hanteras likvärdigt. Ersättningsprov stöder betygssättningen men försvårar uppföljning Om det är troligt att innehållet i ett nationellt prov, eller delprov, blivit känt kan rektor besluta att använda ett ersättningsprov som Skolverket tillhandahåller för sådana situationer. Riksrevisionen ser positivt på att Skolverket har utvecklat ersättningsprov i de ämnen och årskurser där myndigheten har identifierat en ökad risk för att ordinarie prov sprids. Ersättningsproven ger därmed liksom de ordinarie proven stöd för läraren i betygssättningen. Användningen av ersättningsprov ger dock, enligt Riksrevisionen, inte samma möjlighet att följa upp provresultat och att analysera i vilken mån proven stödjer en likvärdig bedömning och betygssättning. I en situation där enskilda delprov sällan sprids är denna aspekt inte lika viktig att beakta, men Riksrevisionen konstaterar att användningen av ersättningsprov ökat under de senaste åren i takt med ökad spridning av ordinarie delprov. Riksrevisionen ser därför positivt på att Skolverket vid ökad användning av ersättningsprov i gymnasieskolan har gjort analyser av resultaten år 2016. Av Skolverkets instruktion framgår att myndigheten ska analysera resultaten av nationella prov, vilket försvåras avsevärt när ersättningsprov används. Endast i ett fåtal fall genererar ersättningsprov ett samlat provbetyg för samtliga delprov. Det finns bland annat därför flera svårigheter kopplade till insamlingen av resultat på ersättningsprov. Riksrevisionen anser att det inte framgår tydligt av Skolverkets beskrivningar av resultatuppföljningen av ordinarie prov och ersättningsprov varför resultatinsamlingen skiljer sig åt mellan prov i olika skolformer och ämnen. Skolinspektionen utövar tillsyn och kvalitetsgranskning i enlighet med uppdraget Riksrevisionen bedömer att Skolinspektionen utövar tillsyn och kvalitetsgranskar hanteringen av nationella prov i enlighet med myndighetens uppdrag. Det görs i form av tillsyn utifrån signaler om otillåten spridning, genom oanmälda granskningar av hanteringen av nationella prov och, från 2018, genom den regelbundna tillsynen av grund- och gymnasieskolor. Vidare genomförde Skolinspektionen 2017 en oanmäld granskning av 60 grundskolors hantering av nationella prov, och liknande granskningar planerades vid Riksrevisionens granskning till slutet av höstterminen 2018. Skolinspektionen har använt sitt kvalitetsgranskningsverktyg vid de oanmälda granskningarna eftersom hanteringsföreskrifterna, enligt Skolinspektionen, inte reglerar tillräckligt mycket för att myndigheten ska kunna utöva tillsyn utifrån dem. Vid tillsyn har Skolinspektionen möjlighet till kraftfullare åtgärder genom att huvudmän kan föreläggas att vidta nödvändiga åtgärder. Riksrevisionen bedömer att hantering och genomförande av nationella prov är ett område som kan vara lämpligt att granska genom tillsyn. Det handlar om att skolan ska följa bestämmelser om provhantering, snarare än att undervisningen ska uppnå en viss kvalitet, vilket annars ofta är föremål för Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Tillsynsverktyget har dock ännu inte bedömts som den bästa granskningsformen vid oanmälda granskningar. Skolinspektionen framförde under 2018 till Skolverket att möjligheten att utöva tillsyn utifrån föreskrifterna är begränsad. Av Riksrevisionens granskning framgår att Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning inte har omfattat kommunal vuxenutbildning. Inga av de enskilda signaler om spridning som har kommit in till Skolinspektionen, och som Riksrevisionen tagit del av, rör heller otillåten spridning av nationella prov i vuxenutbildningen. I maj och augusti 2018 hade dock Skolverket informerat Skolinspektionen om den återkommande otillåtna spridningen av nationella prov i vuxenutbildningen. Enligt Skolinspektionens instruktion (2011:556) ska den löpande tillsynen över förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet och vuxenutbildning i huvudsak utövas på huvudmannanivå. Riksrevisionen anser att det kan vara i enlighet med Skolinspektionens uppdrag att provhanteringen i vuxenutbildningen ännu inte har varit föremål för tillsyn eller kvalitetsgranskning, som görs på skolenhetsnivå, trots att det finns särskilda problem med spridning där. Samtidigt kan spridning av nationella prov i vuxenutbildningen försvåra möjligheten att särskilt beakta provresultat vid betygsättning även för dessa elever. Sen start för ett konstruktivt samarbete mellan myndigheterna Enligt Riksrevisionen visar granskningen att Skolverket och Skolinspektionen först under 2018 etablerade ett samarbete som bidrar till att utveckla myndigheternas åtgärder mot otillåten spridning av nationella prov. Under 2017 började Skolverket rapportera om brister i hanteringen av nationella prov till Skolinspektionen. Däremot dröjde det till maj 2018 innan myndigheterna hade specifika samverkansmöten om arbetet mot otillåten spridning. Enligt Riksrevisionen borde samverkansmöten ha genomförts tidigare mot bakgrund av den ökande otillåtna spridningen av prov. Granskningen visar att Skolinspektionens möjlighet att utöva tillsyn utifrån hanteringsföreskrifterna liksom den juridiska statusen för den lärarinformation som medföljer övrigt provmaterial har varit föremål för diskussion mellan myndigheterna. Ett tidigare samarbete mellan Skolverket och Skolinspektionen hade enligt Riksrevisionen tidigare kunnat klargöra skilda uppfattningar om regleringen av provhanteringen. Det finns enligt Riksrevisionen en tydlig rollfördelning mellan myndigheterna när det gäller arbetet mot otillåten spridning av nationella prov, vilket framgår av både genomgången dokumentation och intervjuer. Det utvecklade samarbetet har lett till ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna, som Riksrevisionen bedömer bidrar till att utveckla myndigheternas åtgärder för att motverka spridningen av nationella prov och förbättra hanteringen av proven. Bedömningen görs mot bakgrund av att Riksrevisionen kan konstatera att Skolverket utifrån samarbetet med Skolinspektionen under 2018 har arbetat med att förtydliga sina hanteringsföreskrifter. Skolinspektionen har också använt information från Skolverket i utformningen av oanmälda granskningar. Rekommendationer till myndigheterna Riksrevisionen ger följande rekommendationer till Skolverket: * Säkerställ att genomförda åtgärder för att minska risk för otillåten spridning följs upp och bedöms. Åtgärder som rör skolors hantering av nationella prov bör utvärderas med skolor och Skolinspektionen. * Klargör utifrån vilka grunder och principer som information om bristande hantering av nationella prov ska överlämnas till Skolinspektionen eller anmälas till Polismyndigheten. * Se över vilka resultat för ersättningsprov som bör samlas in, analyseras och tillgängliggöras. Riksrevisionen ger följande rekommendationer till Skolinspektionen: * Utred ytterligare behovet av att utöva tillsyn och kvalitetsgranskning av hanteringen och genomförandet av nationella prov i kommunal vuxenutbildning samt formerna för hur det kan göras. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringens övergripande bedömning Regeringen har med intresse tagit del av Riksrevisionens granskning av Statens skolverks och Statens skolinspektions arbete mot otillåten spridning av nationella prov. Dagens provsystem ställer stora krav på att säkerheten i distributionen av de nationella proven är robust i alla led. Enligt vad regeringen anger i propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14, bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44) ska de nationella proven digitaliseras senast 2022. Skolverket har fått i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov och bedömningsstöd i grundskolan och på gymnasial nivå i enlighet med vad som anges i nämnda proposition (U2017/03739/GV). Enligt Skolverket har digitaliseringen av nationella prov i Norge minskat förekomsten för otillåten spridning. Regeringen bedömer att digitaliseringen av de svenska nationella proven kommer att minska risken för otillåten spridning av provmaterial, då proven inte längre skickas ut till skolorna i förväg utan tillhandahålls digitalt. Då det trots hittills vidtagna åtgärder förekommer att nationella prov sprids i förväg, är det dock viktigt att berörda myndigheter fortsätter att utveckla rutiner och åtgärder för att säkerställa att proven inte sprids, då spridning i förlängningen riskerar att bidra till att betygssättningen av elever inte sker på ett likvärdigt sätt. Skolverkets arbete med uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder utvecklas Regeringen gör ingen annan bedömning än Riksrevisionen när det gäller att Skolverket under 2018 har utvecklat en i stora delar ändamålsenlig process för att hantera risker för otillåten spridning av nationella prov. Inte minst har utvecklingen av Skolverkets föreskrifter för hantering och genomförande av nationella prov (SKOLFS 2013:19) varit viktig för att i skolorna säkerställa en säker hantering inför proven och likvärdigt förfarande vid genomförandet av de nationella proven. Skolverket beslutade i maj 2018 om ändring av hanteringsföreskrifterna som innebar att det klart föreskrevs att prov ska förvaras på ett sådant sätt att provets innehåll inte blir känt före föreskriven provtidpunkt. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 januari 2019. Genom beslut den 23 januari 2019 skärptes regleringen ytterligare så att det klart framgår att prov ska förvaras inlåst och att det inte får överföras till digital provplattform eller andra digitala verktyg. Det anges även att prov ska öppnas tidigast föreskrivet provdatum, men prov får efter beslut av rektor öppnas tidigast dagen före provdatum i syfte att anpassa provet för elever med funktionsnedsättning. Vidare hänvisas till den lärarinformation som medföljer varje prov där det framgår vilka material eleverna ska ha tillgång till och vilka hjälpmedel som är tillåtna. Dessa tillkommande ändringar trädde i kraft den 1 mars 2019. Riksrevisionen rekommenderar Skolverket att säkerställa att genomförda åtgärder för att minska risk för otillåten spridning följs upp och bedöms, och att åtgärder som rör skolors hantering av nationella prov bör utvärderas med skolor och Skolinspektionen. Skolverket anger i sitt yttrande över granskningsrapporten att verket avser att under 2019 följa upp genomförda åtgärder, bl.a. genom att följa upp hur de föreskrifter om hantering av nationella prov som beslutades i januari 2019 har tagits emot och tillämpats av rektorer och huvudmän. Ytterligare uppföljning planeras ske i form av ett referensgruppsmöte med rektorer, för att bl.a. hämta in synpunkter på hanteringsföreskrifterna och om ytterligare åtgärder kan vidtas för att minska risken för otillåten spridning. Åtgärder ska också diskuteras med representanter för huvudmännen via myndighetens kommunala referensgrupp. Vidare anger Skolverket att man vid inbokade möten under våren 2019 mellan Skolverket och Skolinspektionen kommer att utvärdera vidtagna åtgärder, i syfte att undersöka hur åtgärderna stöder och underlättar Skolinspektionens tillsyn av skolors hantering av nationella prov. Utifrån Skolverkets redovisning bedömer regeringen att Skolverket agerar i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. Tydligare rutiner för när Skolverket ska lämna över ärenden till Skolinspektionen eller Polismyndigheten Riksrevisionen rekommenderar att Skolverket ska se över interna riktlinjer för när rapportering om misstänkt spridning ska göras till Skolinspektionen eller Polismyndigheten och på vilka grunder. Skolverket anger i sitt yttrande över granskningsrapporten att Skolverket nu, efter samtal med Skolinspektionen, beslutat att till Skolinspektionen överlämna information om alla de incidenter som kommer till Skolverkets kännedom där huvudmannen kan urskiljas. När det gäller samarbetet med Polismyndigheten har Skolverket utgått från att det är Polismyndighetens sak att avgöra vilken typ av brott det kan handla om och hur det ska rubriceras och Skolverket inväntar nu Polismyndighetens bedömning. Beroende på vad Polismyndigheten kommer fram till anger Skolverket att det kan uppstå behov av att utreda förändringar i lagstiftningen och att verket kommer att återkoppla resultatet till regeringen. Regeringen bedömer att myndigheten därmed omhändertagit Riksrevisionens rekommendation även i denna del. Skolverket utreder vilken insamling av resultat som ska göras när ersättningsprov används Skolverket har utvecklat ersättningsprov för vissa av de ordinarie delproven i årskurs 9 och i gymnasial utbildning som ska användas i stället för ett nationellt prov eller delprov i de fall en otillåten spridning har konstaterats. Ersättningsproven innehåller inte uppsatsdelarna i språkämnena och inte heller de muntliga delproven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Resultat på ersättningsprov samlas in för gymnasieskolan, men inte för övriga skolformer. Gymnasieskolorna rapporterar resultat på delprov och i enstaka fall ett samlat provbetyg för ersättningsprov. Resultatet från ersättningsprov ingår inte i den officiella statistiken som Skolverket ansvarar för. Av Riksrevisionens rapport framgår att Skolverket undersöker möjligheten att grundskolor framöver ska ange om ersättningsprov har använts eller inte i inrapporteringen av nationella provresultat. Eventuellt provbetyg eller delprovsbetyg för ersättningsprovet kommer dock inte att samlas in. Riksrevisionen rekommenderar Skolverket att se över vilka resultat för ersättningsprov som bör samlas in, analyseras och tillgängliggöras. Skolverket anger i sitt yttrande över rapporten att man under våren 2019 ser över möjligheter och hinder vad gäller insamling och redovisning av resultat från ersättningsprov. Skolverket bedömer dock att en utökad insamling inte harmonierar med provens renodlade syfte enligt de förordningsändringar som trädde i kraft den 29 juni 2018, där det anges att syftet med de nationella proven är att vara betygsstödjande. Skolverket anser att det därmed inte är ett uttalat syfte med de nationella proven att de ska utgöra underlag för analys. Regeringen anser, liksom Riksrevisionen, att det är bra att Skolverket utvecklat ersättningsprov så att lärare kan få ett gott stöd för sin kunskapsbedömning av elever, även om ett prov har spridits i förtid. Då de endast ska användas vid otillåten spridning, och de bara har utvecklats för vissa delprov, är det förståeligt att resultat inte samlats in på samma sätt som från ordinarie prov. I de fall användningen av ersättningsprov ökar kan det, enligt regeringens uppfattning, finnas skäl att överväga en utökad insamling av resultaten. En insamling möjliggör till exempel att Skolverket kan utvärdera i vilken mån elever lyckats bättre eller sämre på ersättningsprovet i förhållande till det ordinarie provet. Det ger en indikation på hur pass jämbördiga provens svårighetsgrad är i förhållande till varandra vilket är viktigt då provresultaten numera särskilt ska beaktas vid betygssättningen av en elev. Regeringen välkomnar därför att Skolverket samlar in resultat från ersättningsproven i gymnasieskolan, och den typ av analyser som Skolverket redovisat av resultat på ersättningsprov och ordinarie prov i gymnasieskolan 2016 (U2017/02927/GV). Att provens syfte renodlats till att stödja lärares kunskapsbedömning och betygssättning hindrar enligt regeringens uppfattning inte att resultat på proven kan användas för exempelvis analys av provens funktionalitet. Det bör samtidigt påpekas att vidtagna och planerade åtgärder för att minska risken för otillåten spridning av nationella prov innebär att behovet av att använda ersättningsprov minskar. Regeringen avser att följa Skolverkets fortsatta arbete i denna del. Skolinspektionen kan i ökad utsträckning använda tillsyn Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att Skolinspektionen utövar tillsyn och kvalitetsgranskar hanteringen av nationella prov i enlighet med myndighetens uppdrag. Regeringen instämmer också i bedömningen att hantering och genomförande av nationella prov är ett område som kan vara lämpligt att granska genom tillsyn. Skolinspektionen välkomnar i sitt yttrande över rapporten de förtydliganden av Skolverkets hanteringsföreskrifter (SKOLFS 2013:19) som beslutades i januari 2019, men anser att föreskrifterna ändå inte i tillräcklig utsträckning reglerar hur provmaterial ska hanteras - t.ex. att proven ska vara inlåsta i ett skåp och att antalet personer som ska ha tillgång till proven ska vara begränsat - och hur proven ska genomföras, t.ex. när det gäller vilka föremål en elev inte får ha med sig vid provtillfället och var de ska placeras under provets genomförande. Skolinspektionen anser att det krävs förtydligade instruktioner i hanteringsföreskrifterna för att de ska kunna använda tillsynsverktyget i önskad omfattning. Av granskningsrapporten framgår att sådan närmare information finns i den lärarinformation som medföljer de nationella proven. Skolinspektionen bedömer dock att lärarinformationen inte har den juridiska status som krävs för att kunna ligga till grund för tillsyn. Regeringen utgår från att myndigheternas etablerade samarbete i provfrågor bidrar till att myndigheterna gemensamt kan hitta en samsyn i hur hanteringen lämpligast regleras för att ge båda myndigheterna ett gott stöd i sitt arbete. Utredning av behovet av att granska provhanteringen i kommunal vuxenutbildning Riksrevisionen rekommenderar Skolinspektionen att ytterligare utreda behovet av att utöva tillsyn och kvalitetsgranskning av hanteringen och genomförandet av nationella prov i den kommunala vuxenutbildning samt formerna för hur det kan göras. Av granskningsrapporten framgår att det både i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) genomförs nationella prov kontinuerligt, men inte på bestämda dagar och tidpunkter som för grund- och gymnasieskolan, vilket ökar risken för otillåten spridning. Skolverket bedriver sedan 2018 ett egeninitierat arbete med att se över provformerna i kommunal vuxenutbildning i samarbete med en forskare från Umeå universitet. Huvudsyftet är att hitta en modell för nationella prov som bättre passar vuxenutbildningens flexibla form och drivs med målsättningen att utgöra underlag för en skrivelse till regeringen med eventuella förslag på förändringar i det nationella provsystemet i kommunal vuxenutbildning. I sitt yttrande med anledning av Riksrevisionens rapport anger Skolinspektionen att det är svårt att göra oanmälda granskningar i och med att proven görs på olika dagar och tider. Vidare medför de entreprenadförhållanden som finns, där kommunen är ansvarig huvudman även för den utbildning som bedrivs på entreprenad av en annan anordnare än en kommun, att granskningen blir mer övergripande på huvudmannanivå. Skolinspektionen avser dock att fortsätta utreda huruvida en granskning under 2019 kommer att avse vuxenutbildningen, men bedömer att det är mest ändamålsenligt att avvakta resultatet av Skolverkets pågående arbete med att ta fram en modell för nationella prov som bättre passar vuxenutbildningens flexibla form. Först därefter kan, enligt Skolinspektionen, myndigheten utreda hur möjligheterna att utöva tillsyn och kvalitetsgranskning bättre kan tas till vara. Regeringen bedömer, utifrån Skolinspektionens yttrande, att Skolinspektionen arbetar i linje med Riksrevisionens rekommendation. Fungerande samverkan mellan Skolverket och Skolinspektionen Riksrevisionen bedömer att Skolverket och Skolinspektionen under 2018 etablerat ett samarbete som bidrar till att utveckla myndigheternas åtgärder mot otillåten spridning av nationella prov och att det finns en tydlig rollfördelning mellan myndigheterna i detta arbete. Regeringen delar denna bedömning. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer som riktar sig till regeringen. Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar av myndigheternas arbete för att förhindra otillåten spridning av nationella prov under granskningsperioden. Enligt vad som framgår av granskningen, och av myndigheternas yttranden över granskningsrapporten, är flertalet av de brister som konstaterats åtgärdade och vidare utredningsinsatser pågår för att ytterligare utveckla myndigheternas arbete för att förhindra och åtgärda otillåten spridning i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Vidare ska de nationella proven digitaliseras från och med 2022, vilket kommer att minska risken för otillåten spridning. Regeringen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bolund, Damberg, Strandhäll, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind Föredragande: statsrådet Anna Ekström Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov