Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2019/20:16 Transmissionsledningar för naturgas mellan EU och tredjeland Prop. 2019/20:16 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 september 2019 Stefan Löfven Anders Ygeman (Infrastrukturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ändringar i naturgaslagen för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/692 av den 17 april 2019 om ändring av direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas. I fråga om ny naturgasinfrastruktur ska undantag från naturgaslagens bestämmelser få beviljas bara om undantaget inte kommer att skada konkurrensen på de marknader som sannolikt kommer att påverkas av investeringen eller skada försörjningstryggheten i fråga om naturgas i EU. Ett företag som ingår ett avtal som gäller den tekniska driften av en transmissionsledning mellan Sverige och ett land som inte omfattas av direktiv 2009/73/EG ska anmäla avtalet till Energimarknadsinspektionen. I propositionen föreslås även ändringar i lagen om beredskapslagring av olja för att genomföra kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581 av den 19 oktober 2018 om ändring av rådets direktiv 2009/119/EG vad avser metoderna för beräkning av lagringsskyldigheter. Ändringarna avser dels ett lagringsårs förläggning, dels hänvisningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik. Ändringarna i både naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja 6 3 Ärendet och dess beredning 8 4 Gasmarknadsdirektivet och de aktuella ändringarna 8 5 Behovet av genomförandeåtgärder med anledning av det ändrade gasmarknadsdirektivet 10 6 Ny naturgasinfrastruktur 12 7 Skyldighet att anmäla avtal om driften av en transmissionsledning till tillsynsmyndigheten 13 8 Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja 13 9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 14 10 Konsekvensanalys 15 11 Författningskommentar 17 11.1 Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) 17 11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja 18 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/692 av den 17 april 2019 om ändring av direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas 20 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 27 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 29 Bilaga 4 Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581 av den 19 oktober 2018 om ändring av rådets direktiv 2009/119/EG vad avser metoderna för beräkning av lagringsskyldigheter 30 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 34 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september 2019 35 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403). 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403) dels att 9 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 10 kap. 14 §, och närmast före 10 kap. 14 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 2 § Ett undantag enligt 1 § får beviljas bara om a) investeringen stärker konkurrensen vad gäller gasförsörjningen samt ökar försörjningstryggheten, 1. investeringen stärker konkurrensen när det gäller gasförsörjningen samt ökar försörjningstryggheten, b) den risk som är förenad med investeringen är sådan att investeringen inte blir av om undantaget inte beviljas, 2. den risk som är förenad med investeringen är sådan att investeringen inte blir av om undantaget inte beviljas, c) den eller de berörda anläggningarna kommer att innehas av en juridisk person som inte innehar befintliga naturgasanläggningar, 3. den eller de berörda anläggningarna kommer att innehas av en juridisk person som inte innehar befintliga naturgasanläggningar, d) avgifter tas ut endast av användarna av de nya anläggningarna, och 4. avgifter tas ut endast av användarna av de nya anläggningarna, och e) ett beviljat undantag inte kommer att skada konkurrensen eller en ekonomiskt effektivt fungerande inre marknad för naturgas eller hindra de anläggningar, till vilka den eller de nya anläggningarna skall anslutas, från att fungera ekonomiskt effektivt. 5. ett beviljat undantag inte kommer att a) skada konkurrensen på de marknader som sannolikt kommer att påverkas av investeringen, b) skada en ekonomiskt effektivt fungerande inre marknad för naturgas, c) hindra de anläggningar till vilka den eller de nya anläggningarna ska anslutas från att fungera ekonomiskt effektivt, eller d) skada försörjningstryggheten i fråga om naturgas i Europeiska unionen. Föreskriften i första stycket c gäller inte i sådana fall som avses i 1 § andra stycket. Första stycket 3 gäller inte i sådana fall som avses i 1 § andra stycket. 10 kap. Skyldighet att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten 14 § Ett företag som ingår ett avtal som gäller den tekniska driften av en transmissionsledning mellan Sverige och ett land som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/692, ska anmäla avtalet till tillsynsmyndigheten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § I denna lag betyder allvarligt försörjningsavbrott: kraftig och plötslig minskning av leveranserna av råolja eller petroleumprodukter till Europeiska unionen eller till en medlemsstat vare sig den medfört ett gällande internationellt beslut om ibruktagande av lager eller inte, beredskapslager: lager av sådana energiprodukter som förtecknas i avsnitt 3.1 första stycket i bilaga C till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik som medlemsstaterna i Europeiska unionen är skyldiga att ha enligt rådets direktiv 2009/119/EG om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter och enligt avtal om ett internationellt energiprogram av den 18 november 1974, beredskapslager: lager av sådana energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.4 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik som medlemsstaterna i Europeiska unionen är skyldiga att ha enligt rådets direktiv 2009/119/EG om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter och enligt avtal om ett internationellt energiprogram av den 18 november 1974, inhemsk konsumtion: totala mängder energiprodukter, beräknade enligt bilaga II till rådets direktiv 2009/119/EG, som levererats inom landet både för energiändamål och för andra ändamål och som omfattar leveranser till omvandlingssektorn, industrin, transporter, hushåll och andra sektorer för slutkonsumtion inklusive energisektorns egen konsumtion med undantag för bränsle som krävs för raffinering, inhemsk konsumtion: totala mängder energiprodukter, beräknade enligt bilaga II till rådets direktiv 2009/119/EG, i lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581, som levererats inom landet både för energiändamål och för andra ändamål och som omfattar leveranser till omvandlingssektorn, industrin, transporter, hushåll och andra sektorer för slutkonsumtion inklusive energisektorns egen konsumtion med undantag för bränsle som krävs för raffinering, kommersiella lager: sådana lager av energiprodukter som förtecknas i avsnitt 3.1 första stycket i bilaga C till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 som hålls av ekonomiska aktörer och som inte omfattas av kraven i rådets direktiv 2009/119/EG, lagringsbränslen: ett eller flera av de bränslen som förtecknas i avsnitt 3.1 första stycket i bilaga C till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008, lagringsår: perioden från och med 1 april ett år till och med 31 mars påföljande år, kommersiella lager: sådana lager av energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.4 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 som hålls av ekonomiska aktörer och som inte omfattas av kraven i rådets direktiv 2009/119/EG, lagringsbränslen: ett eller flera av de bränslen som förtecknas i kapitel 3.4 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008, lagringsår: perioden från och med 1 juli ett år till och med 30 juni påföljande år, referensår: det kalenderår som föregår ett lagringsår, tillsynsmyndighet: den myndighet som regeringen utser enligt 8 kap. 1 §. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. Det lagringsår som inleddes den 1 april 2019 ska avslutas den 30 juni 2020. 3 Ärendet och dess beredning Transmissionsledningar för naturgas mellan EU och tredjeland Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/692 av den 17 april 2019 om ändring av direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas trädde i kraft den 23 maj 2019. Ändringsdirektivet, som återges i bilaga 1, ska vara genomfört i nationell rätt senast den 24 februari 2020. Direktiv 2009/73/EG kallas i det följande gasmarknadsdirektivet. En promemoria med förslag till genomförandeåtgärder har tagits fram i Infrastrukturdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren och en sammanställning av svaren finns tillgängliga i Infrastrukturdepartementet (I2019/01842/E). Beredskapslagring av olja Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581 av den 19 oktober 2018 om ändring av rådets direktiv 2009/119/EG vad avser metoderna för beräkning av lagringsskyldigheter trädde i kraft den 11 november 2018. Medlemsstaterna ska senast den 19 oktober 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa genomförandedirektivet, som återges i bilaga 4. Med anledning av genomförandedirektivet har ett utkast med förslag till ändringar i lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja när det gäller ett lagringsårs förläggning och hänvisningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik beretts under hand med Statens energimyndighet. Enligt uppgift till Infrastrukturdepartementet har Statens energimyndighet lämnat information till dem som är lagringsskyldiga enligt lagen om beredskapslagring av olja om vad kommissionens genomförandedirektiv innebär i fråga om förläggningen av lagringsåret. Lagrådet Regeringen beslutade den 29 augusti 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med propositionens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403). Lagrådet lämnande förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. I förhållande till lagrådsremissen lämnas även förslag till ändringar i lagen om beredskapslagring av olja. De föreslagna lagändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats. 4 Gasmarknadsdirektivet och de aktuella ändringarna Gasmarknadsdirektivet ingår i det s.k. tredje inremarknadspaketet för el och naturgas, som antogs av Europaparlamentet och rådet den 13 juli 2009. Gasmarknadsdirektivet har i Sverige genomförts bl.a. genom ändringar i naturgaslagen (2005:403). En närmare beskrivning av direktivet och de nationella genomförandeåtgärderna finns i propositionen Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas (prop. 2010/11:70) och propositionen Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas - vissa genomförandeåtgärder (prop. 2011/12:77). Förtydliganden när det gäller förhållandet till tredjeland Europeiska kommissionen konstaterade hösten 2017 att gasmarknadsdirektivets definition av sammanlänkning inte kan tillämpas på förbindelser mellan EU och tredjeland. Denna brist på ett tydligt rättsligt ramverk bedömdes vara skadlig för den inre energimarknadens funktion och för försörjningstryggheten. I november 2017 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av gasmarknadsdirektivet främst för att förtydliga hur direktivet ska tillämpas i fråga om transmissionsledningar mellan EU och tredjeland. Transmission innebär transport av större volymer gas genom ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar. Transmissionsverksamhet är föremål för en omfattande reglering i gasmarknadsdirektivet och i svensk rätt. Ändringarnas syfte och innebörd Syftet med ändringarna enligt direktiv (EU) 2019/692 är att undanröja oklarheter och förtydliga hur gasmarknadsdirektivets grundläggande principer om åtskillnad mellan handel och produktion respektive överföring, tillträde för tredje part till icke-diskriminerande och reglerade tariffer samt transparens i verksamheten ska tillämpas på framför allt transmissionsledningar. De nya bestämmelserna innehåller övergångsregler för befintliga ledningar och, i förekommande fall, därtill kopplade internationella avtal. Slutligen införs en procedur med krav på bemyndiganden från Europeiska kommissionen innan en medlemsstat kan påbörja förhandlingar och ingå ett internationellt avtal som rör driften av en transmissionsledning i frågor som omfattas av direktivets tillämpningsområde. Eftersom sjöledningar ofta sträcker sig över flera medlemsstater utan att vara sammanlänkade med deras marknader görs följande förtydligande i skäl 9 i ändringsdirektivets ingress. För sjöledningar ska gasmarknadsdirektivet tillämpas i territoriellt vatten i den medlemsstat som har den första sammanlänkningen med ett tredjeland. Således kommer den medlemsstaten att ansvara för att tillämpa direktivet och för att genomföra de samråd som i flera situationer är föreskrivna. Ikraftträdande och genomförande Ändringarna trädde i kraft den 23 maj 2019 och gäller för befintliga och nya transmissionsledningar mellan medlemsstater i EU och tredjeländer för de sektioner av ledningarna som ligger inom en medlemsstats territorium och territoriella vatten. Medlemsstaterna ska ha genomfört direktiv (EU) 2019/692 i nationell rätt senast den 24 februari 2020. I avsnitt 5 nedan redovisas en bedömning av behovet av genomförandeåtgärder i Sverige. 5 Behovet av genomförandeåtgärder med anledning av det ändrade gasmarknadsdirektivet Regeringens bedömning: Det ändrade gasmarknadsdirektivet kräver lagändringar när det gäller undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldigheten att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. Vidare krävs förordningsändringar i fråga om undantag för ny naturgasinfrastruktur och den nationella tillsynsmyndighetens uppgifter. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning Genom artikel 1 i direktiv (EU) 2019/692 görs ändringar i artiklarna 2, 9, 14, 34, 36, 41 och 42 i gasmarknadsdirektivet. Vidare införs de nya artiklarna 48a, 49a och 49b. Definitioner Definitionen av sammanlänkning i artikel 2.17 i gasmarknadsdirektivet har fått en ny lydelse. Definitionen omfattar nu inte endast transmissionsledningar som passerar eller sträcker sig över en gräns mellan två medlemsstater utan även ledningar mellan en medlemsstat och ett tredjeland fram till den medlemsstatens territorium eller territorialvatten. Den svenska naturgaslagstiftningen innehåller ingen motsvarande definition som behöver justeras. Redan enligt dagens svenska bestämmelser gäller att gasmarknadsdirektivets grundläggande principer om åtskillnad, tredjepartstillträde och transparens ska tillämpas när det gäller transmissionsledningar mellan Sverige och andra stater, såväl medlemsstater i EU som tredjeland. I nuläget finns dock bara ledningen mellan Sverige och Danmark. Det finns inte behov av specifika genomförandeåtgärder med anledning av ändringen i artikel 2.17 i gasmarknadsdirektivet. Åtskillnad av transmission I artiklarna 9 och 14 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om hur driften av transmissionsnät ska hållas skild från annan verksamhet. Ändringarna i de artiklarna är relevanta endast för medlemsstater som har valt att inte tillämpa artikel 9.1. Sverige hör inte till de medlemsstaterna. Det finns alltså inte behov av genomförandeåtgärder i Sverige. Tillträde till tidigare led i rörledningsnätet I artikel 34 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om tillträde till tidigare led i rörledningsnätet, s.k. uppströmsledningar. Artikeln är inte relevant för Sverige och har inte motiverat några nationella genomförandeåtgärder (se prop. 2004/05:62 s. 118 och prop. 2010/11:70 s. 153). Ändringarna i artikeln föranleder inte någon annan bedömning. Ny infrastruktur Artikel 36 i gasmarknadsdirektivet behandlar undantag för större naturgasinfrastrukturprojekt. Bestämmelser som genomför artikeln finns i 9 kap. naturgaslagen (2005:403) och i naturgasförordningen (2006:1043). Genom direktiv (EU) 2019/692 får artikel 36.1 e, 36.3 och 36.4 i gasmarknadsdirektivet en ny lydelse. Det är nödvändigt att göra motsvarande ändringar i naturgaslagen och naturgasförordningen. När det gäller lagändringarna finns överväganden och förslag i avsnitt 6. Tillsynsmyndighetens skyldigheter och befogenheter I artikel 41 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om tillsynsmyndigheternas skyldigheter och befogenheter. Artikel 41.1 c, som gäller samarbete om gränsöverskridande frågor, har fått en ny lydelse som innefattar samarbete med myndigheter i tredjeland. Den nya lydelsen kräver inte någon lagändring utan kan regleras på förordningsnivå. Regelverk för gränsöverskridande frågor Artikel 42 i gasmarknadsdirektivet behandlar regelverket för gränsöverskridande frågor. Genom direktiv (EU) 2019/692 tillkommer en ny bestämmelse om samarbete med berörda myndigheter i tredjeländer (artikel 42.6). Den nya bestämmelsen kräver inte någon lagändring utan kan regleras på förordningsnivå. Tekniska avtal avseende driften av transmissionsledningar I den nya artikel 48a i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om tekniska avtal avseende driften av överföringsledningar (transmissionsledningar). Det anges att gasmarknadsdirektivet inte påverkar friheten för systemansvariga för överföringssystem eller andra ekonomiska aktörer att ingå tekniska avtal om frågor som rör driften av överföringsledningar mellan en medlemsstat och ett tredjeland eller låta dem fortsätta att gälla, i den mån avtalen är förenliga med unionsrätten och relevanta beslut av de nationella tillsynsmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna. Sådana avtal ska dock anmälas till de berörda medlemsstaternas tillsynsmyndigheter. I Sverige har genomförandet av gasmarknadsdirektivet inte inneburit att det införts bestämmelser som påverkar friheten att ingå sådana tekniska avtal som anges i artikel 48a. Några bestämmelser om skyldighet att anmäla sådana avtal finns inte. Överväganden och lagförslag i den delen redovisas i avsnitt 7. Undantag när det gäller transmissionsledningar till och från tredjeländer Den nya artikel 49a i gasmarknadsdirektivet behandlar vissa undantag när det gäller transmissionsledningar mellan en medlemsstat och ett tredjeland. Bestämmelserna gäller dock endast ledningar som färdigställts före den 23 maj 2019. Några sådana ledningar finns inte i Sverige. Det finns alltså inte behov av nationella genomförandeåtgärder. Bemyndigande att inleda förhandlingar och ingå avtal med tredjeland I artikel 49b i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om avtal mellan en medlemsstat och ett tredjeland om driften av en transmissionsledning eller en uppströmsledning. Bestämmelserna riktar sig direkt till Europeiska kommissionen eller medlemsstaterna. Om regeringen skulle inleda förhandlingar med ett tredjeland i frågor som anges i artikel 49b, kommer regeringen att vara skyldig att följa de bestämmelser i artikeln som riktar sig till medlemsstaten. Särskilda genomförandeåtgärder på nationell nivå är motiverade endast om någon annan myndighet än regeringen ska företräda Sverige i sådana förhandlingar. Några planer på att göra detta möjligt finns dock inte. 6 Ny naturgasinfrastruktur Regeringens förslag: I fråga om ny naturgasinfrastruktur ska undantag från naturgaslagens bestämmelser få beviljas bara om undantaget inte kommer att skada konkurrensen på de marknader som sannolikt kommer att påverkas av investeringen eller skada försörjningstryggheten i fråga om naturgas i EU. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Skälen för regeringens förslag: I 9 kap. naturgaslagen (2005:403) finns bestämmelser som gör det möjligt för den som planerar att bygga en naturgasledning, en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning att få undantag från naturgaslagens bestämmelser om avgränsning av transmissionsverksamhet, tillträde för tredje part till naturgasledningar, lagrings- och förgasningsanläggningar och förhandsreglering av avgifter och övriga villkor. Bestämmelserna ska ses mot bakgrund av artikel 36 i gasmarknadsdirektivet. I 9 kap. 2 § naturgaslagen anges förutsättningar för att ett undantag ska beviljas. Bestämmelsen svarar mot krav i artikel 36.1 i gasmarknadsdirektivet. Ett undantag får enligt paragrafen i dess hittillsvarande lydelse beviljas bara om - investeringen stärker konkurrensen vad gäller gasförsörjningen samt ökar försörjningstryggheten, - den risk som är förenad med investeringen är sådan att investeringen inte blir av om undantaget inte beviljas, - den eller de berörda anläggningarna kommer att innehas av en juridisk person som inte innehar befintliga naturgasanläggningar, - avgifter tas ut endast av användarna av de nya anläggningarna, och - ett beviljat undantag inte kommer att skada konkurrensen eller en ekonomiskt effektivt fungerande inre marknad för naturgas eller hindra de anläggningar till vilka den eller de nya anläggningarna ska anslutas från att fungera ekonomiskt effektivt. Som en del av ändringarna i gasmarknadsdirektivet har artikel 36.1 fått en ändrad lydelse när det gäller konkurrensskadlighet och marknadseffektivitet (punkt e). Det har tillkommit krav som innebär att ett undantag inte får skada konkurrensen på de relevanta marknaderna som sannolikt kommer att påverkas av investeringen eller försörjningstryggheten i fråga om naturgas i unionen. Det medför att det är nödvändigt att ändra 9 kap. 2 § på motsvarande sätt. 7 Skyldighet att anmäla avtal om driften av en transmissionsledning till tillsynsmyndigheten Regeringens förslag: Ett företag som ingår ett avtal som gäller den tekniska driften av en transmissionsledning mellan Sverige och ett land som inte omfattas av gasmarknadsdirektivet ska anmäla avtalet till tillsynsmyndigheten. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Skälen för regeringens förslag: I artikel 48a i det reviderade gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om "tekniska avtal om frågor som rör driften av överföringsledningar mellan en medlemsstat och ett tredjeland". De avtal som avses kan ingås av "systemansvariga för överföringssystem eller andra ekonomiska aktörer". Med "tekniska avtal" bör förstås avtal som gäller den tekniska driften av en naturgasledning. I naturgaslagen (2005:403) används beteckningen "transmissionsledning" i stället för "överföringsledning". Det finns i dag inga transmissionsledningar mellan Sverige och tredjeland, och det finns inte heller någon särskild anledning att anta att en sådan ledning kommer att byggas. För att det inte ska råda någon tvekan om att direktiv (EU) 2019/692 har genomförts i Sverige finns ändå skäl att införa de bestämmelser som blir nödvändiga om det i framtiden byggs en sådan transmissionsledning som avses i artikel 48a. Som framgått i avsnitt 5 krävs i Sverige genomförandeåtgärder endast när det gäller kravet i artikelns andra mening att tekniska avtal ska anmälas till de berörda medlemsstaternas tillsynsmyndigheter. Det bör alltså i naturgaslagen införas en bestämmelse om skyldighet för företag som ingår ett avtal som gäller den tekniska driften av en transmissionsledning mellan Sverige och ett tredjeland att anmäla avtalet till tillsynsmyndigheten. Med tredjeland bör i detta sammanhang förstås ett land som inte omfattas av gasmarknadsdirektivet. Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet i Sverige (34 § naturgasförordningen [2006:1043]). 8 Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja Regeringens förslag: I definitionerna av beredskapslager, kommersiella lager och lagringsbränslen ändras hänvisningen från avsnitt 3.1 första stycket i bilaga C till förordning (EG) nr 1099/2008 om energistatistik till kapitel 3.4 i bilaga A till samma förordning. I definitionen av inhemsk konsumtion införs en statisk hänvisning till kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581. Ett lagringsår förläggs från och med 1 juli ett år till och med 30 juni påföljande år. Utkastet till förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Statens energimyndighet har inte haft några synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Beredskapslagringen av olja inom Europeiska unionen styrs av rådets direktiv 2009/119/EG av den 14 september 2009 om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter. Direktivet är genomfört i Sverige genom lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja och förordningen (2012:873) om beredskapslagring av olja. Europeiska kommissionen har beslutat om ett genomförandedirektiv, kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581 av den 19 oktober 2018 om ändring av rådets direktiv 2009/119/EG vad avser metoderna för beräkning av lagringsskyldigheter. Det framgår av skälen att kommissionen har genomfört en utvärdering av hur direktiv 2009/119/EG fungerar och genomförs och att man sett ett behov av att införa ett antal tekniska ändringar av det direktivet, i syfte att underlätta dess genomförande. För att genomföra kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581 krävs ett par mindre ändringar i lagen om beredskapslagring av olja. Ändringarna avser dels ett lagringsårs förläggning, dels hänvisningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik. När det gäller ändringen av lagringsårets förläggning anger kommissionen i skälen till genomförandedirektiv (EU) 2018/1581 att ändringen bör ge medlemsstaterna ytterligare tid att slutföra de interna administrativa förfarandena och underlätta efterlevnaden av bestämmelserna inom tidsfristen och eventuellt, till lägre kostnader. Att lagringsårets förläggning ändras innebär att lagringsskyldigheten även för andra kvartalet ett visst år ska beräknas på kvantiteter som sålts eller förbrukats under det näst sista kalenderår som föregår det berörda kalenderåret. Både första och andra kvartalets lagringsskyldigheter för 2020 ska således beräknas på uppgifter från 2018. Det kan nämnas att innan direktiv 2009/119/EG trädde i kraft sträckte sig lagringsåret från och med den 1 juli ett år till och med 30 juni påföljande år. Detta framgår av den numera upphävda lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol. Ändringen av hänvisningarna till förordning (EG) nr 1099/2008 motiverar kommissionen med att denna förordning har ändrats flera gånger, hänvisningarna till särskilda bestämmelser har därför blivit inaktuella och måste anpassas. Hänvisningen till bilaga II till rådets direktiv 2009/119/EG i definitionen av inhemsk konsumtion som också innebär ändrade hänvisningar till förordning (EG) nr 1099/2008, bör vara statisk. De nya hänvisningarna innebär inga ändringar i sak. 9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2020. När det gäller beredskapslagring av olja ska det lagringsår som inleddes den 1 april 2019 avslutas den 30 juni 2020. Promemorians förslag och utkastet till förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslagen. Skälen för regeringens förslag Transmissionsledningar för naturgas mellan EU och tredjeland Direktiv (EU) 2019/692 ska vara genomfört i Sverige senast den 24 februari 2020. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt. De bör kunna träda i kraft den 1 januari 2020. Några övergångsbestämmelser är inte nödvändiga. Beredskapslagring av olja Det framgår av kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581 att medlemsstaterna senast den 19 oktober 2019 ska anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv och att de genast ska överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen. Det framgår vidare att bestämmelserna ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 1 januari 2020. Lagringsårets förläggning ändras genom förslaget och det bör förtydligas i en övergångsbestämmelse att det lagringsår som inleddes den 1 april 2019 avslutas den 30 juni 2020. 10 Konsekvensanalys Transmissionsledningar för naturgas mellan EU och tredjeland Som framgått i avsnitt 4 berörs den svenska naturgasmarknaden i begränsad omfattning av den nya regleringen av tredjelandsledningar. Med europeiska mått har Sverige en liten naturgasmarknad där förbrukningen pendlar runt 10 TWh årligen, vilket motsvarar knappt två procent av Sveriges totala energianvändning. Sverige har endast en sammanlänkning med Danmark, vilken försörjer det västsvenska naturgassystemet. Det finns inte några kända planer på att bygga ytterligare förbindelser för naturgas till Sverige, vare sig från något medlemsland i EU eller från tredjeland. Mot bakgrund av den svenska klimat- och energipolitiken finns det inget som talar för att naturgasanvändningen i Sverige kommer att öka så att det finns kommersiella grunder för att finansiera ett projekt med en ny förbindelse till Sverige. Nya skrivningar i gasmarknadsdirektivet motiverar ändringar i naturgaslagen när det gäller förutsättningarna för undantag för ny infrastruktur. Ändringarna medför inte något utökat resursbehov för Energimarknadsinspektionen. Lagförslaget innebär även att det införs en anmälningsskyldighet för företag som ingår avtal om den tekniska driften av transmissionsledningar mellan Sverige och tredjeland. Såvitt känt finns det inte några sådana avtal, och det är inte heller troligt att det finns behov av sådana avtal i framtiden. Lagförslaget bedöms därför inte påverka vare sig företagen på naturgasmarknaden eller Energimarknadsinspektionen. Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen bedöms alltså sammantaget inte ha några egentliga konsekvenser för myndigheter eller företag i Sverige. Beredskapslagring av olja Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja föreslås för att genomföra kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581. De ändrade hänvisningarna till förordning (EG) nr 1099/2008 om energistatistik innebär inga ändringar i sak utan är endast en anpassning för att vissa hänvisningar i förordningen blivit inaktuella. Dessa ändringar bedöms därför inte få några konsekvenser. Ändringen av lagringsårets förläggning innebär att lagringsskyldigheten även fortsättningsvis ska beräknas på ett år men att lagringsskyldigheten, för det aktuella referensåret förskjuts tre månader. Lagringsåret 2019/2020 förlängs med tre månader men det kommer inte att påverka aktörernas totala lagringsskyldighet under övergångsperioden. Förslaget bedöms för övrigt inte få några konsekvenser. 11 Författningskommentar 11.1 Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) 9 kap. Undantag Förutsättningar för undantag 2 § Ett undantag enligt 1 § får beviljas bara om 1. investeringen stärker konkurrensen när det gäller gasförsörjningen samt ökar försörjningstryggheten, 2. den risk som är förenad med investeringen är sådan att investeringen inte blir av om undantaget inte beviljas, 3. den eller de berörda anläggningarna kommer att innehas av en juridisk person som inte innehar befintliga naturgasanläggningar, 4. avgifter tas ut endast av användarna av de nya anläggningarna, och 5. ett beviljat undantag inte kommer att a) skada konkurrensen på de marknader som sannolikt kommer att påverkas av investeringen, b) skada en ekonomiskt effektivt fungerande inre marknad för naturgas, c) hindra de anläggningar till vilka den eller de nya anläggningarna ska anslutas från att fungera ekonomiskt effektivt, eller d) skada försörjningstryggheten i fråga om naturgas i Europeiska unionen. Första stycket 3 gäller inte i sådana fall som avses i 1 § andra stycket. I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningar för att ny naturgasinfrastruktur ska beviljas undantag enligt 1 §. I sak ändras paragrafen när det gäller de förutsättningar som anges i första stycket 5. Övriga ändringar är språkliga eller redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringarna är föranledda av att artikel 36.1 e i gasmarknadsdirektivet har fått en ny lydelse. 10 kap. Tillsyn m.m. Skyldighet att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten 14 § Ett företag som ingår ett avtal som gäller den tekniska driften av en transmissionsledning mellan Sverige och ett land som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/692, ska anmäla avtalet till tillsynsmyndigheten. Paragrafen är ny och innehåller en bestämmelse om skyldighet att anmäla vissa avtal till tillsynsmyndigheten (Energimarknadsinspektionen). Övervägandena finns i avsnitt 7. I förarbetena till naturgaslagen utvecklas vad som är en transmissionsledning (prop. 2004/05:62 s. 198). Med transmission avses i lagen överföring av naturgas i en högtrycksledning eller ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar med undantag för högtrycksledning som huvudsakligen används i samband med lokal distribution av naturgas (1 kap. 6 a §). Bestämmelsen har tillkommit med anledning av den nya artikel 48a i gasmarknadsdirektivet. Hänvisningen till gasmarknadsdirektivet är utformad på så sätt att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning. 11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja 1 kap. Inledande bestämmelser 2 § I denna lag betyder allvarligt försörjningsavbrott: kraftig och plötslig minskning av leveranserna av råolja eller petroleumprodukter till Europeiska unionen eller till en medlemsstat vare sig den medfört ett gällande internationellt beslut om ibruktagande av lager eller inte, beredskapslager: lager av sådana energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.4 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik som medlemsstaterna i Europeiska unionen är skyldiga att ha enligt rådets direktiv 2009/119/EG om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter och enligt avtal om ett internationellt energiprogram av den 18 november 1974, inhemsk konsumtion: totala mängder energiprodukter, beräknade enligt bilaga II till rådets direktiv 2009/119/EG, i lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581, som levererats inom landet både för energiändamål och för andra ändamål och som omfattar leveranser till omvandlingssektorn, industrin, transporter, hushåll och andra sektorer för slutkonsumtion inklusive energisektorns egen konsumtion med undantag för bränsle som krävs för raffinering, kommersiella lager: sådana lager av energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.4 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 som hålls av ekonomiska aktörer och som inte omfattas av kraven i rådets direktiv 2009/119/EG, lagringsbränslen: ett eller flera av de bränslen som förtecknas i kapitel 3.4 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008, lagringsår: perioden från och med 1 juli ett år till och med 30 juni påföljande år, referensår: det kalenderår som föregår ett lagringsår, tillsynsmyndighet: den myndighet som regeringen utser enligt 8 kap. 1 §. I paragrafen definieras ord och uttryck som används i lagen. I definitionerna av beredskapslager, kommersiella lager och lagringsbränslen ersätts den tidigare hänvisningen till avsnitt 3.1 första stycket i bilaga C till förordning (EG) nr 1099/2008 av en hänvisning till kapitel 3.4 i bilaga A till samma förordning. Hänvisningen till bilaga II till rådets direktiv 2009/119/EG i definitionen av inhemsk konsumtion är utformad på så sätt att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning. Den nya lydelsen av bilaga II innebär ändrade hänvisningar till förordning (EG) nr 1099/2008. De nya hänvisningarna innebär inga ändringar i sak. Definitionen av lagringsår ändras så att året löper från och med 1 juli ett år till och med 30 juni påföljande år. Att lagringsårets förläggning ändras innebär att lagringsskyldigheten även för andra kvartalet ett visst år ska beräknas på uppgifter från det näst sista kalenderåret som föregår det berörda kalenderåret (referensår). Lagringsåret 2019/2020 ska således beräknas på uppgifter från referensåret 2018. Ändringarna är föranledda av kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelse Lagen träder i kraft den 1 januari 2020. Det lagringsår som inleddes den 1 april 2019 ska avslutas den 30 juni 2020. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/692 av den 17 april 2019 om ändring av direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403) dels att 9 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 10 kap. 14 §, och närmast före 10 kap. 14 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 2 § Ett undantag enligt 1 § får beviljas bara om a) investeringen stärker konkurrensen vad gäller gasförsörjningen samt ökar försörjningstryggheten, 1. investeringen stärker konkurrensen när det gäller gasförsörjningen samt ökar försörjningstryggheten, b) den risk som är förenad med investeringen är sådan att investeringen inte blir av om undantaget inte beviljas, 2. den risk som är förenad med investeringen är sådan att investeringen inte blir av om undantaget inte beviljas, c) den eller de berörda anläggningarna kommer att innehas av en juridisk person som inte innehar befintliga naturgasanläggningar, 3. den eller de berörda anläggningarna kommer att innehas av en juridisk person som inte innehar befintliga naturgasanläggningar, d) avgifter tas ut endast av användarna av de nya anläggningarna, och 4. avgifter tas ut endast av användarna av de nya anläggningarna, och e) ett beviljat undantag inte kommer att skada konkurrensen eller en ekonomiskt effektivt fungerande inre marknad för naturgas eller hindra de anläggningar, till vilka den eller de nya anläggningarna skall anslutas, från att fungera ekonomiskt effektivt. 5. ett beviljat undantag inte kommer att a) skada konkurrensen på de marknader som sannolikt kommer att påverkas av investeringen eller en ekonomiskt effektivt fungerande inre marknad för naturgas, b) hindra de anläggningar till vilka den eller de nya anläggningarna ska anslutas från att fungera ekonomiskt effektivt, eller c) skada försörjningstryggheten i fråga om naturgas i Europeiska unionen. Föreskriften i första stycket c gäller inte i sådana fall som avses i 1 § andra stycket. Första stycket 3 gäller inte i sådana fall som avses i 1 § andra stycket. 10 kap. Skyldighet att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten 14 § Ett företag som ingår ett avtal som gäller den tekniska driften av en transmissionsledning mellan Sverige och ett land som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/692, ska anmäla avtalet till tillsynsmyndigheten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över promemorian Ändrat gasmarknadsdirektiv med nya bestämmelser om transmissionsledningar mellan EU och tredjeland lämnats av Energimarknadsinspektionen, Energigas Sverige, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens energimyndighet och Swedegas AB. Regelrådet har avstått från att yttra sig. Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581 av den 19 oktober 2018 om ändring av rådets direktiv 2009/119/EG vad avser metoderna för beräkning av lagringsskyldigheter Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-09-04 Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Kerstin Calissendorff och Inga-Lill Askersjö. Transmissionsledningar för naturgas mellan EU och tredjeland Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 2019 har regeringen (Infrastrukturdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Andreas Lindholm. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Infrastrukturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Hallberg, Nordmark Föredragande: statsrådet Ygeman Regeringen beslutar proposition 2019/20:16 Transmissionsledningar för naturgas mellan EU och tredjeland