Post 1053 av 7187 träffar
Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro Skr. 2019/20:50
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 50
Regeringens skrivelse
2019/20:50
Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro
Skr.
2019/20:50
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 5 december 2019
Stefan Löfven
Ardalan Shekarabi
(Socialdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? (RiR 2019:19).
Granskningen visar enligt Riksrevisionen att könsskillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa delvis förefaller osaklig och orsakad av att män och kvinnor med likvärdig arbetsförmåga sjukskrivs i olika utsträckning. Riksrevisionen finner inga osakliga könsskillnader bland patienter med en smärtdiagnos. Granskningen ger enligt Riksrevisionen inte svar på huruvida kvinnor sjukskrivs mer, eller om män sjukskrivs mindre, än vad sjukförsäkringens regelverk medger.
Mot bakgrund av svårigheterna att bedöma arbetsförmåga anser regeringen att det är svårt att dra en skarp gräns mellan osakliga skillnader och sakliga skillnader i läkarnas bedömning av patientens behov av sjukskrivning. Svårigheterna med att fastställa arbetsförmåga är särskilt tydliga vid psykisk ohälsa.
Oavsett vilka skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor som ska betecknas som osakliga instämmer regeringen i att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga behöver minska. Här utgör Riksrevisionens rapport ett välkommet kunskapsbidrag. Kvinnors sjukfrånvaro är betydligt högre än mäns sjukfrånvaro, vilket är bekymrande. Detta kan förklaras av flera faktorer. Bland annat är arbetsmarknaden könssegregerad, vilket innebär att män och kvinnor möter olika arbetsförhållanden. Höga prestationskrav, lägre resurser i arbetet och höga emotionella och psykologiska krav kännetecknar de s.k. kontaktyrken där många kvinnor arbetar och där det råder en överrisk för sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Ytterligare en faktor som bidrar till kvinnors högre sjukskrivningar är förekomsten av dubbelarbete, dvs. kombinationen av att förvärvsarbeta och samtidigt ha huvudansvaret för barn och hem. Regeringen har, som Riksrevisionen konstaterar, via breda satsningar inom ett flertal områden försökt att förstå och komma tillrätta med könsskillnaderna i sjukfrånvaron.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att återkommande följa upp läkarintygsskrivande för män och kvinnor på olika vårdgivarenheter. Socialstyrelsen och Försäkringskassan redovisade i juni 2019 ett regeringsuppdrag om bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården (dnr S2018/00530/SF). I slutrapporten beskriver myndigheterna ett antal åtgärder som de ska vidta. Socialstyrelsen bör enligt slutrapporten bl.a. utreda förutsättningarna för att myndigheten skulle kunna göra jämförelser eller ta fram indikatorer på det försäkringsmedicinska området. Regeringen kommer att följa Socialstyrelsens och Försäkringskassans fortsatta arbete, särskilt när det gäller läkarintyg som underlag för sjukskrivning av män och kvinnor.
Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att tillsätta en utredning som ska komma med förslag på hur hälso- och sjukvården ska få incitament att minska utrymmet för osakliga könsskillnader i sjukfrånvaron, hur kvaliteten och enhetligheten i läkarintygen kan öka, och hur läkarnas kunskaper om patienternas arbetssituation ska kunna förbättras.
Utredningen om finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring överlämnade sitt betänkande Samspel för hälsa - Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring (SOU 2018:80) i november 2018. I betänkandet föreslås att en ny form av finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring ska införas och utformas som ett årligt statsbidrag till landstingen (numera regionerna) med syfte att stimulera arbetet med frågor relaterade till sjukskrivning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. I beredningen beaktas förslagens möjligheter avseende jämställd sjukfrånvaro.
Regeringen bedömer att en minskad osäkerhet i arbetsförmågebedömningen bäst uppnås genom de åtgärder som nu vidtas, bland annat genom Socialstyrelsens och Försäkringskassans åtaganden inom ramen för det s.k. dialoguppdraget. Regeringen kommer att fortsätta arbeta för jämlika levnadsvillkor för män och kvinnor och jämställd sjukfrånvaro, men ser sammantaget i nuläget inte behov av att tillsätta en sådan utredning som Riksrevisionen rekommenderar.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 4
2 Riksrevisionens iakttagelser 5
2.1 Bakgrund till granskningen 5
2.2 Riksrevisionens slutsatser 5
2.3 Riksrevisionens rekommendationer 5
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7
4.1 Regeringens åtgärdsprogram 7
4.2 Överenskommelse med SKR om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 8
4.3 Förslag i budgetpropositionen för 2020 8
4.4 Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring 9
4.5 Dialoguppdraget till Socialstyrelsen och Försäkringskassan 9
4.6 God och nära vård 10
4.7 Behandlingen av Riksrevisionens rapport 10
Bilaga 1 Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? RiR 2019:19 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 december 2019 87
1.
Ärendet och dess beredning
Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning osakliga skillnader i läkarnas bedömning av patientens behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? (RiR 2019:19), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 11 juni 2019.
2. Riksrevisionens iakttagelser
2.1 Bakgrund till granskningen
Skillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor har vuxit stadigt sedan 1980-talets första hälft fram till i dag, då kvinnor är sjukskrivna i nästan dubbelt så hög utsträckning som män. Läkarna har en nyckelroll i sjukskrivningsprocessen. Utifrån läkarens underlag fattar Försäkringskassans handläggare beslut om rätten till ersättning. Eftersom Försäkringskassan i de allra flesta fall följer läkarens rekommendationer, har läkaren i praktiken en avgörande betydelse för individens möjligheter att få ersättning. Att fastställa arbetsförmåga är komplext, inte minst eftersom arbetsförmågan varken är objektiv eller absolut mätbar. Problemet är särskilt framträdande bland patienter som lider av psykisk ohälsa. Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning osakliga skillnader i läkarnas bedömning av patientens behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Syftet har varit att undersöka i vad mån det finns tecken på brister i sjukförsäkringssystemets förmåga att åstadkomma en likformig bedömning av de försäkrades rätt till ersättning, detta med utgångspunkt i hälso- och sjukvårdens bedömningar av mäns och kvinnors arbetsförmåga.
2.2 Riksrevisionens slutsatser
Som underlag för Riksrevisionens analys används data om patienter bosatta i Skånes län som mellan 2010 och 2016 tog emot medicinsk behandling för antingen smärtproblematik eller lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Dessa diagnoser står för omkring 15 procent av alla påbörjade och 20 procent av alla pågående sjukfall under ett år (2018). För patienter med en smärtdiagnos framkommer enligt Riksrevisionen inga osakliga skillnader i läkarnas bedömning av kvinnors respektive mäns behov av sjukskrivning. Däremot visar granskningen enligt Riksrevisionen att könsskillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa delvis förefaller osaklig och orsakad av att män och kvinnor med likvärdig arbetsförmåga sjukskrivs i olika utsträckning. Granskningen ger enligt Riksrevisionen inte svar på huruvida kvinnor sjukskrivs mer, eller om män sjukskrivs mindre, än vad sjukförsäkringens regelverk medger.
2.3 Riksrevisionens rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att återkommande följa upp läkarintygsskrivande för män och kvinnor på olika vårdgivarenheter. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att tillsätta en utredning i syfte att ge förslag på
- hur incitamentsstrukturen inom hälso- och sjukvården kan utvecklas för att minska utrymmet för osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro att uppstå,
- hur kvaliteten och enhetligheten i läkarintygen kan öka för att minska förekomsten av osakliga skillnader, och
- hur läkarnas kunskaper om patientens arbetssituation ska kunna förbättras för att minska osäkerheten i bedömningen av arbetsförmågan.
3. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Mot bakgrund av svårigheterna att bedöma arbetsförmåga anser regeringen att det är svårt att dra en skarp gräns mellan osakliga skillnader och sakliga skillnader i läkarnas bedömning av patientens behov av sjukskrivning. Svårigheterna med att fastställa arbetsförmåga är särskilt tydliga vid psykisk ohälsa.
Oavsett vilka skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor som ska betecknas som osakliga instämmer regeringen i att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga behöver minska. Här utgör Riksrevisionens rapport ett välkommet kunskapsbidrag.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att återkommande följa upp läkarintygsskrivande för män och kvinnor på olika vårdgivarenheter. Socialstyrelsen och Försäkringskassan redovisade i juni 2019 regeringsuppdraget Uppdrag angående bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården (dnr S2018/00530/SF). I slutrapporten beskriver myndigheterna ett antal åtgärder som de ska vidta. Socialstyrelsen bör enligt slutrapporten utreda förutsättningarna för att myndigheten skulle kunna göra jämförelser eller ta fram indikatorer på det försäkringsmedicinska området.
Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att tillsätta en utredning som ska komma med förslag på hur hälso- och sjukvården ska få incitament att minska utrymmet för osakliga könsskillnader i sjukfrånvaron, hur kvaliteten och enhetligheten i läkarintygen kan öka, och hur läkarnas kunskaper om patienternas arbetssituation ska kunna förbättras.
Utredningen om finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring överlämnade sitt betänkande Samspel för hälsa - Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring (SOU 2018:80) i november 2018. I betänkandet föreslås att en ny form av finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring ska införas och utformas som ett årligt statsbidrag till landstingen (numera regionerna) med syfte att stimulera arbetet med frågor relaterade till sjukskrivning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen bedömer att en minskad osäkerhet i arbetsförmågebedömningen bäst uppnås genom de åtgärder som nu vidtas, bland annat genom Socialstyrelsens och Försäkringskassans åtaganden inom ramen för det s.k. dialoguppdraget. Regeringen kommer att fortsätta arbeta för jämlika levnadsvillkor för män och kvinnor och jämställd sjukfrånvaro, men ser sammantaget i nuläget inte behov av att tillsätta en sådan utredning som Riksrevisionen rekommenderar.
4. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
De stora skillnaderna mellan män och kvinnor i sjukfrånvaro är bekymrande. Vid utgången av 2018 var kvinnors sjukpenningtal 89 procent högre än mäns. Denna relativa skillnad minskade visserligen något under 2018 men kvinnors sjukfrånvaro är fortfarande betydligt högre än mäns sjukfrånvaro. Detta kan förklaras av flera faktorer. Bland annat är arbetsmarknaden könssegregerad, vilket innebär att män och kvinnor möter olika arbetsförhållanden. Höga prestationskrav, lägre resurser i arbetet och höga emotionella och psykologiska krav kännetecknar de s.k. kontaktyrken där många kvinnor arbetar och där det råder en överrisk för sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Ytterligare en faktor som bidrar till kvinnors högre sjukskrivningar är förekomsten av dubbelarbete, dvs. kombinationen av att förvärvsarbeta och samtidigt ha huvudansvaret för barn och hem. Regeringen har, som Riksrevisionen konstaterar, via breda satsningar inom ett flertal områden försökt att förstå och komma tillrätta med könsskillnaderna i sjukfrånvaro.
4.1 Regeringens åtgärdsprogram
För att bryta den tidigare uppgången i sjukfrånvaron samt minska skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män beslutade regeringen i september 2015 att anta ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro (dnr S2015/06106/SF). Målet var friskare arbetsplatser och en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro. Försäkringskassan, arbetsgivare samt hälso- och sjukvården identifierades som de viktigaste aktörerna för att åstadkomma detta.
En utgångspunkt var att de åtgärder som vidtas för att minska skillnaden mellan kvinnors och mäns levnadsvillkor även har betydelse för utvecklingen inom sjukförsäkringen. Regeringen överlämnade i maj 2015 propositionen En mer jämställd föräldrapenning (prop. 2014/15:124) med förslag om en tredje reserverad månad för föräldrapenning och gav i regleringsbrevet för budgetåret 2015 Försäkringskassan i uppdrag att verka för en jämställd användning av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. I februari 2016 presenterade regeringen sin arbetsmiljöstrategi för 2016-2020. Den syftar bland annat till att lägga grunden för en strategisk och enhetlig politik på arbetsmiljöområdet, där även andra relevanta politiskt prioriterade frågor som t.ex. jämställdhet, icke-diskriminering och sjukfrånvaro har en naturlig plats. Samma år förstärktes resurserna till Arbetsmiljöverket med 100 miljoner om året. I juni 2018 inrättade regeringen Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.5.1) utvecklades programmet med fokus på hälso- och sjukvårdens och arbetsgivarens roll i sjukskrivningsprocessen. Arbetsmarknadens parters roll betonades. Åtgärder vidtogs också i syfte att ge unga med funktionsnedsättning eller sjukdom bättre möjligheter att komma i arbete i stället för att få aktivitetsersättning. I januari 2018 presenterade regeringen Åtgärdsprogram 3.0 (dnr S2018/00622/SF). En permanent koordineringsfunktion inom hälso- och sjukvården är ett exempel på innehållet i åtgärdsprogrammet, som regeringen nu har lämnat lagförslag om. Det så kallade dialoguppdraget till Socialstyrelsen och Försäkringskassan (se avsnitt 4.5) ingick också.
4.2 Överenskommelse med SKR om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, dåvarande SKL) har ingått en överenskommelse för att stimulera de dåvarande landstingen (numera regionerna) till att ge sjukskrivningsfrågan högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen (dnr S2018/05999/SF). Överenskommelsen innebär stimulansmedel för kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården för att sjukskrivning ska bli en del av vård och behandling. Det handlar bl.a. om hur hälso- och sjukvården bidrar till en kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess samt främjar mäns och kvinnors återgång i arbete.
Följande insatsområden ingår i överenskommelsen för 2019:
1 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin
2 Funktion för koordinering
3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
4 Utökat elektroniskt informationsutbyte
5 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning
Jämställdhet och frågor om våld i nära relationer som kan vara en faktor
bakom ohälsa och sjukfrånvaro ingår som integrerade delar i de olika insatsområdena. Syftet är att jämställdhet och frågor om våld i nära relationer ska vara integrerade delar i regionernas kvalitetsarbete med sjukskrivning och rehabilitering.
4.3 Förslag i budgetpropositionen för 2020
I syfte att stärka stödet till individen genom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6) att det införs en lagstadgad skyldighet för de dåvarande landstingen (numera regionerna) att erbjuda koordineringsinsatser. Förslaget bedöms bidra till att skillnaderna i sjukfrånvaron mellan män och kvinnor minskar.
För att stimulera regionerna till att ge sjukskrivningsfrågan högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen bedömer regeringen att det finns behov av en överenskommelse med SKR för 2020 avseende insatser som ska bidra till en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.
Socialstyrelsen ansvarar för det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB). FMB ger stöd till såväl läkare som Försäkringskassan i en sjukskrivningssituation. Det är viktigt att FMB fortsatt uppdateras och utvecklas. Regeringen avser därför att tillföra Socialstyrelsen en permanent förstärkning om 4 miljoner kronor för detta arbete.
4.4 Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring
Regeringen beslutade i april 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för finansiell samordning mellan hälso-och sjukvården och sjukförsäkringen (dir. 2017:44). Utredningen om finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring överlämnade sitt betänkande Samspel för hälsa - Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring (SOU 2018:80) i november 2018. I betänkandet föreslås att en ny form av finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring ska införas och utformas som ett årligt statsbidrag till landstingen (numera regionerna) med syfte att stimulera arbetet med frågor relaterade till sjukskrivning. En utgångspunkt för utredningen är att hälso- och sjukvården i samarbete med andra aktörer, i första hand arbetsgivare, kan höja kvaliteten i det försäkringsmedicinska arbetet och kan påverka sjukfrånvaro i positiv riktning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I beredningen beaktas förslagens möjligheter avseende jämställd sjukfrånvaro.
4.5 Dialoguppdraget till Socialstyrelsen och Försäkringskassan
Regeringen beslutade i januari 2018 att ge Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras (dnr S2018/00530/SF). I uppdraget ingår att skapa samsyn om parternas förutsättningar vad gäller kompetens samt möjligheter och mål inom gällande lagstiftning. Försäkringskassans behov av medicinska underlag respektive hälso- och sjukvårdens faktiska förutsättningar att leverera sådana underlag ska belysas. Uppdraget innefattar även en analys av följsamheten till Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd och hur det kan utvecklas för att bidra till en bättre kommunikation mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården.
Försäkringskassan och Socialstyrelsen redovisade uppdraget i juni 2019. Försäkringskassan och Socialstyrelsen har identifierat tre utvecklingsområden som myndigheterna avser att arbeta vidare med. Det första utvecklingsområdet handlar om försäkringsmedicinska underlag, information i läkarintyg och Försäkringskassans utredningsskyldighet. Det andra området handlar om hur försäkringsmedicinskt beslutsstöd kan utvecklas och bättre användas. Det sista området handlar om strukturer och arbetsformer för en bättre dialog mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. För vart och ett av dessa utvecklingsområden har myndigheterna formulerat gemensamma ställningstaganden som beskriver den gemensamma synen på respektive område och en gemensam syn på vad som behövs i den fortsatta utvecklingen. Myndigheterna har även kommit överens om konkreta åtgärder som bedöms kunna genomföras i relativ närtid.
Exempel på åtgärder som Försäkringskassan ansvarar för är att förtydliga behovet av information från hälso- och sjukvården för att kunna ta ställning i sjukpenningärenden och inom Försäkringskassan tydliggöra DFA-kedjans (diagnos, funktionsnedsättningar och de aktivitetsbegränsningar som är en följd av dessa) funktion som analysmodell och klargöra hur logiken ska användas i Försäkringskassans utredning och bedömning av rätten till sjukpenning. Bland de åtgärder som Socialstyrelsen ansvarar för kan nämnas att Socialstyrelsen bör utreda förutsättningarna för att myndigheten skulle kunna göra jämförelser eller ta fram indikatorer på det försäkringsmedicinska området. Vidare behöver Socialstyrelsen enligt rapporten säkerställa att det finns tillgängligt utbildnings- och informationsmaterial för personal inom hälso- och sjukvården kring försäkringsmedicinskt beslutsstöd och dess användning. Regeringen kommer att följa Socialstyrelsens och Försäkringskassans fortsatta arbete, särskilt när det gäller läkarintyg som underlag för sjukskrivning av män och kvinnor.
4.6 God och nära vård
För att möta utmaningarna med psykisk ohälsa hos befolkningen har regeringen avsatt cirka 1,8 miljarder kronor i en överenskommelse med dåvarande SKL (numera SKR) för att förstärka de dåvarande landstingens (numera regionernas) och kommunernas insatser avseende psykisk ohälsa. Regeringen har även gett utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ett tilläggsuppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa i syfte att bl.a. förebygga svårare ohälsa och sjukskrivningar och vid behov lämna förslag om hur detta kan genomföras på ett effektivt sätt (dir. 2019:49). I betänkandet God och nära vård - en primärvårdsreform (SOU 2018:39) finns förslag om ett förtydligande om möjligheten till fast läkarkontakt i primärvården. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Enligt januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska en primärvårdsreform införas under mandatperioden.
4.7 Behandlingen av Riksrevisionens rapport
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport
är slutbehandlad.
Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? RiR 2019:19
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 december 2019
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Hallengren, Hultqvist, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko
Föredragande: statsrådet Ardalan Shekarabi
Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro