Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2019/20:101 Årsredovisning för staten 2019 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 april 2020 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2019. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Inledning 13 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 17 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 17 1.2 Utgiftstaket för 2019 20 2 Utfallet för statens budget 25 2.1 Saldot i statens budget 2019 25 2.2 Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budget- förslag än budgetpropositionen 29 2.3 De största skillnaderna mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen 30 2.3.1 Inkomster 30 2.3.2 Utgifter 31 2.3.3 Inkomsterna i Vårändringsbudgeten för 2019 33 2.4 Inkomster i statens budget 2019 34 2.4.1 Prognosförutsättningar 34 2.4.2 Totala skatteintäkter 36 2.4.3 Övriga inkomster 42 2.4.4 Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt 50 2.5 Utgifter i statens budget 2019 53 2.6 Utfall per utgiftsområde 63 2.6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 64 2.6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 67 2.6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 72 2.6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 73 2.6.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 76 2.6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 77 2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 82 2.6.8 Utgiftsområde 8 Migration 87 2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 90 2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94 2.6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 99 2.6.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 102 2.6.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 104 2.6.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 108 2.6.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 115 2.6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 117 2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 122 2.6.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 126 2.6.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 130 2.6.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 132 2.6.21 Utgiftsområde 21 Energi 136 2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 139 2.6.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 145 2.6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 148 2.6.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 153 2.6.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 155 2.6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 158 2.6.28 Förändring av anslagsbehållningar 159 2.6.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 160 2.6.30 Kassamässig korrigering 165 2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 167 2.7 Underliggande saldo och engångseffekter 171 2.8 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 173 2.9 Beställningsbemyndiganden 183 2.10 Inomstatliga lån 184 2.11 Övriga krediter 185 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 187 3.1 Resultaträkning 187 3.2 Balansräkning 194 3.3 Finansieringsanalys 199 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 202 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning 202 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget 213 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget 214 3.5 Noter 215 3.5.1 Noter till resultaträkningen 215 3.6 Noter till balansräkningen 249 3.6.1 Noter till finansieringsanalysen 297 4 Utvecklingen av statsskulden 303 4.1 Definition av statsskulden 303 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid 304 4.3 Statsskuldens kostnader 307 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 311 5.1 Statliga garantier 311 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk 325 5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier 331 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 335 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska stats- förvaltningen 335 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel 335 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll 336 6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande 336 6.2 Redovisning av samtliga EU-medel 339 6.2.1 Avgiften till EU 339 6.2.2 Redovisning i och vid sidan om statens budget 340 6.2.3 Redovisning i resultaträkningen 342 6.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel 342 6.3.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen 342 6.3.2 Resultaträkning 343 6.3.3 Balansräkning 344 6.3.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning 345 6.4 Ansvariga myndigheters bedömningar 347 6.4.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll 347 6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar 348 6.4.3 Uppskattad felnivå i EU-programmen 2016-2019 352 6.4.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredo- visningar och ledningens förvaltning 353 6.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel 354 6.5.1 Regeringens nationella intygande 355 Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 5 Tabellsamling Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2020 Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2019 Den offentliga sektorn redovisade 2019 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 18 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. I förhållande till 2018 halverades det finansiella sparandet 2019. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,0 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 112 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 32 miljarder kronor jämfört med 2018. Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 116 miljarder kronor. Jämfört med 2018 förbättrades resultatet med ca 9 miljarder kronor. Statsskulden minskade med 143 miljarder kronor till 1 054 miljarder kronor vid utgången av 2019. Som andel av BNP minskade statsskulden från 24,8 procent 2018 till 21,0 procent 2019. I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2019 jämfört med 2018. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor 2019 Procent av BNP1 2018 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 18 0,4 36 0,7 Statens budgetsaldo 112 2,2 80 1,7 Utgiftstak 1 351 26,9 1 337 27,7 Takbegränsade utgifter 1 308 26,0 1 282 26,5 Statens nettoförmögenhet 80 1,6 -18 -0,4 Statsskuld 1 054 21,0 1 197 24,8 Årets överskott i resultaträkningen 116 2,3 107 2,2 Utlåning3 408 8,1 466 9,6 Garantiåtaganden4 2 017 40,1 2 658 55,0 1 Preliminär BNP för 2019 uppgår till 5 027 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2018 uppgår till 4 834 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade. Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2019 2018 Inkomster 2 443 2 388 Skatter och avgifter 2 148 2 106 Övriga inkomster 295 282 Utgifter 2 425 2 353 Finansiellt sparande 18 36 Varav staten 60 62 Varav ålderspensionssystemet 6 7 Varav kommunala sektorn -48 -33 Den offentliga sektorn redovisade 2019 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 18 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. I förhållande till 2018 halverades det finansiella sparandet 2019. Regeringen anser att finanspolitikens inriktning för 2019 låg i linje med överskottsmålet. Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2019 2018 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 392 1 332 Tekniska justeringar 10 5 Finanspolitiskt motiverad ändring -51 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 351 1 337 Takbegränsade utgifter 1 308 1 282 Budgeteringsmarginal 43 55 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,3 4,3 Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2019 uppgick till 1 351 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 308 miljarder kronor, dvs. 43 miljarder kronor lägre än fastställt tak. Utfallet för statens budget Miljarder kronor Statens budget1 2019 2019 2018 Totala inkomster 1 084 1 056 1 072 Statens skatteinkomster 1 132 1 110 1 120 Övriga inkomster -48 -54 -48 Totala utgifter m.m. 1 023 944 992 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 005 991 975 Statsskuldsräntor m.m. 25 22 14 Förändring av anslagsbehållningar -11 Riksgäldskontorets nettoutlåning 4 -67 2 Kassamässig korrigering 0 -2 2 Budgetsaldo 61 112 80 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2018. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 084 miljarder kronor. Utfallet blev 1 056 miljarder kronor, vilket är 28 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 22 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror dels på lägre skatt på arbete och att hushållen minskat sina placeringar på skattekonto samt att utbetalda skatter till kommuner är större än de nu beräknade kommunala skatterna. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom gjordes under 2019 och att kompensationen för mervärdesskatt till kommunerna blev högre. Utgifterna i statens budget uppgick till 944 miljarder kronor, vilket är 79 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 6 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 85 miljarder kronor lägre. Statens budgetsaldo blev därmed 112 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 51 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet och 32 miljarder kronor högre än 2018. Resultaträkning Miljarder kronor 2019 2018 Intäkter Skatteintäkter 1 386 1 363 Övriga intäkter 120 116 Summa intäkter 1 506 1 479 Kostnader Transfereringar m.m. -1 144 -1 112 Statens egen verksamhet -286 -280 Summa kostnader -1430 -1 392 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 43 33 Finansiella intäkter och kostnader, netto -3 -13 Årets överskott 116 107 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 116 miljarder kronor och innebär en förbättring med ca 9 miljarder kronor jämfört med 2018. Skatteintäkterna ökade med 23 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 1 386 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 144 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 32 miljarder kronor jämfört med 2018. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 286 miljarder kronor. Det är en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med 2018. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 43 miljarder kronor och är en ökning med 10 miljarder kronor jämfört med 2018. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -3 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2018. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 14 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 6 miljarder kronor jämfört med 2018. Balansräkning Miljarder kronor 2019 2018 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 10 Materiella anläggningstillgångar 624 593 Finansiella anläggningstillgångar 439 405 Utlåning 408 466 Varulager m.m. 3 3 Fordringar 141 171 Periodavgränsningsposter 288 282 Kortfristiga placeringar 27 46 Kassa och bank 7 9 Summa tillgångar 1 947 1 984 Kapital och skulder Nettoförmögenhet 80 -18 Fonder 205 192 Avsättningar 325 306 Statsskulden 1 054 1 197 Skulder m.m. 208 220 Periodavgränsningsposter 76 87 Summa kapital och skulder 1 947 1 984 Garantiförbindelser 5 4 Övriga ansvarsförbindelser 56-103 33-73 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 80 miljarder kronor vid utgången av 2019. I förhållande till 2018 förbättrades nettoförmögenheten med knappt 98 miljarder kronor. Nettoförmögenheten har för första gången övergått från att vara negativ till att vara positiv. Den konsoliderade statsskulden minskade med 143 miljarder kronor till 1 054 miljarder kronor vid utgången av 2019. Lån i svenska kronor minskade med 53 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 90 miljarder kronor. Statliga garantier Miljarder kronor 2019 2018 Insättningsgarantin 1 631 2 280 Investerarskyddet Kreditgarantier 224 224 Garantier om tillförsel av kapital 154 146 Pensionsgarantier 8 8 Totalt 2 017 2 658 Statliga garantiåtaganden minskade med 641 miljarder kronor jämfört med 2018 och uppgick till 2 017 miljarder kronor vid utgången av 2019. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 40,1 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 631 miljarder kronor, vilket är en minskning med 649 miljarder kronor jämfört med 2018. Minskningen förklaras främst av Nordea Banks flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 224 miljarder kronor, vilket är oförändrade i förhållande till 2018. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 154 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med 2018. Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin. Statlig utlåning Miljarder kronor Lån 2019 2018 Lån till Riksbanken 193 259 CSN:s utlåning 206 199 Övriga lån 9 8 Summa 408 466 Statens utlåning uppgick till 408 miljarder kronor. Utlåningen till Centrala studiestödsnämndens studielån och Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Brister i intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Regeringen bedömer att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Miljarder kronor 2019 2018 Betalningar till EU 38 35 Betalningar från EU 13 12 Nettoflöde från statens budget till EU 25 23 Sveriges avgift till EU uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 3 miljarder kronor jämfört med 2018. Skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2018. Bidragen från EU uppgick till 13 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 25 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med 2018. Utbrottet av coronaviruset Regeringen har under våren 2020 lämnat förslag om ett stort antal åtgärder, dels i fem extra ändringsbudgetar, dels i propositionen Vårändringsbudget för 2020 för att mildra effekterna av virusutbrottet och minska virusets spridning. De sammantagna åtgärderna får stora effekter på statens budget, statsskulden och det finansiella sparandet. Inledning Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen för staten 2019 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2019 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2019 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2018. Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2019 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2019, dels med utfallet för 2018. Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2020/00187/BATOT). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Skatteintäkterna för 2019 bygger till viss del på prognoser (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207). Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2019 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 219 myndigheters årsredovisningar för 2019. För 2019 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande nio myndigheter: Brottsförebyggande rådet, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Nationalmuseum, Patent- och registreringsverket, Riksarkivet, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Strålsäkerhetsmyndigheten och Universitetskanslersämbetet. En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Av granskade myndigheter har två fått en revisionsberättelse med upplysning. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2015-2019. Antalet har varierat något under perioden med en väsentlig minskning för 2019. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten. Antal modifierade revisionsberättelser 2015-2019 2015 2016 2017 2018 2019 Summa 13 15 13 20 9 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet 2019 Den offentliga sektorn redovisade 2019 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 18 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. I förhållande till 2018 halverades det finansiella sparandet 2019 (se tabell 1.1). Försvagningen kan huvudsakligen hänföras till kommunsektorn. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett överskott på 45 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 26 miljarder kronor lägre än beräknat. Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor om annat inte anges 2019 Beslutad budget 2019 utfall Utfall - beslutad budget 2018 utfall Inkomster 2 442 2 443 1 2 388 Skatter och avgifter 2 161 2 148 -13 2 106 Kapitalinkomster 74 78 3 76 Övriga inkomster 206 217 11 206 Utgifter 2 397 2 425 28 2 353 Transfereringar1 860 842 -18 827 Konsumtion 1 281 1 307 26 1 258 Räntor2 23 28 5 33 Investeringar m.m. 233 247 14 235 Finansiellt sparande 45 18 -26 36 procent av BNP 0,9 0,4 -0,5 0,7 Stat 70 60 -9 62 Ålderspensionssystem 5 6 2 7 Kommunsektor -29 -48 -19 -33 1 Inklusive ofördelade utgifter. 2 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. Anm.: Beslutad budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10), samt uppskattad neutral effekt på kommunsektorn. De sammantaget ökade inkomsterna till kommunsektorn som den beslutade budgeten medför förväntas gå till konsumtion. Ålderspensionssystemet bedöms inte påverkas av de tillkommande besluten. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Inkomsterna sammantaget överensstämde väl med prognosen, dock överskattades inkomsterna från framför allt kapitalbeskattningen. Samtidigt underskattades inkomster från räntor och utdelningar samt transfereringar från övriga sektorer. Utfallet vad gäller utgifterna blev högre än beräknat. Såväl utgifter för konsumtion som investeringar underskattades i både staten och kommunsektorn. Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot beslutad budget 2019, offentliga sektorns finanser Miljarder kronor Beslutad budget Allmän översyn, NR1 Vårändrings-budget Höständrings-budget Utfall Skillnad mot beslutad budget Inkomster 2 442 -1 2 443 1 Utgifter 2 397 1 2 4 2 425 28 Finansiellt sparande 45 -3 -2 -4 18 -26 1 Skattad effekt enligt egna beräkningar, nettoeffekten avser omklassificeringen av Kärnavfallsfonden. Anm.: Beslutad budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10), samt uppskattad neutral effekt på kommunsektorn. De sammantaget ökade inkomsterna till kommunsektorn som den beslutade budgeten medför förväntas gå till konsumtion. Ålderspensionssystemet bedöms inte påverkas av de tillkommande besluten. Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat och kommunsektor, dels annorlunda redovisning enligt NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Utgifterna i staten underskattades huvudsakligen till följd av åtgärder enligt ändringsbudgetarna samt de klassificeringsändringar som gjordes i samband med NR:s allmänna översyn av statistiken. Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är transparent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Uppföljningen av målen sker enligt de metoder som anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207). För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de åtta senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2012-2019. För att beakta vilken påverkan det konjunkturläget har på den offentliga sektorns finansiella sparande använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall. Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP om annat ej anges 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Finansiellt sparande -1,0 -1,4 -1,5 0,0 1,0 1,4 0,7 0,4 Varav staten -1,1 -1,2 -1,3 0,1 1,4 1,6 1,3 1,2 Varav ålderspensionssystemet 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 Varav kommunala sektorn -0,2 -0,1 -0,4 -0,4 -0,6 -0,2 -0,7 -1,0 Bakåtblickande åttaårssnitt 0,9 0,5 0,0 -0,4 -0,5 -0,2 -0,1 -0,1 Strukturellt sparande1 0,3 -0,6 -0,7 -0,4 0,3 0,5 0,0 0,4 BNP-gap2 -1,9 -2,7 -1,8 0,2 0,4 1,0 1,4 0,8 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014-2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2019 Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande har fr.o.m. 2019 sänkts från 1 procent till 1/3 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Såväl det finansiella sparandet som det strukturella sparandet förstärktes mellan 2012 och 2019 (se tabell 1.3). Förstärkningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som ökade från -1,1 procent till +1,2 procent av BNP. Kommunsektorns sparande har däremot försvagats med 0,8 procent av BNP under samma period. Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2012-2019 (bakåtblickande åttaårssnitt) uppgick till -0,1 procent av BNP. Sparandet har dock, som beskrivit ovan gradvis, stigit under perioden. Förstärkningen har framförallt drivits av ett starkare sparande i staten. Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2012-2019 låg under både den nuvarande och tidigare målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. Det strukturella sparandet förstärktes mellan 2018 och 2019 och låg i nivå med överskottsmålet. Regeringen anser att finanspolitikens inriktning för 2019 låg i linje med överskottsmålet. 1.2 Utgiftstaket för 2019 Tabell 1.4 Utgiftstaket Miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 Tekniska justeringar 6 13 10 2 4 2 7 12 5 10 Reella justeringar1 33 41 52 -51 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 Takbegränsade utgifter 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 308 Budgeteringsmarginal 38 74 62 28 11 23 31 45 55 43 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes med 51 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997-2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008-2009 Årsredovisningen för staten 2017. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1-25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen. Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2019 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 308,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 42,7 miljarder kronor (tabell 1.5). Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor SB 20191 Utfall 2019 Utfall SB 2019 Utfall 2018 Utgifter exkl. statsskuldsräntor2 993,9 990,7 -3,2 974,9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 317,6 317,6 0,1 307,4 Takbegränsade utgifter 1 311,4 1 308,3 -3,1 1 282,3 Budgeteringsmarginal 39,6 42,7 3,1 54,7 Utgiftstak 1 351 1 351 1 337 1 Statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10) , dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2019. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. De takbegränsade utgifterna blev 3,1 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2019. Det är i första hand på statens budgets utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 317,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än enligt beräkningen i budgeten för 2019. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag. Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2019 fastställdes av riksdagen i december 2016 till 1 392 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl. Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Miljarder kronor 2019 Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2017 1 392 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 4,39 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,19 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18 Ny nivå i budgetpropositionen för 2018 1 397 Tekniska justeringar i budgetpropositionen i den beslutade budgeten för 2019 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 4,93 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,38 Finanspolitiskt motiverad justering i den beslutade budgeten för 2019 Ny inriktning på finanspolitiken -51 Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1 1 351 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2020 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,06 Ny nivå i budgetpropositionen för 2020 1 351 Slutligt utgiftstak 1 351 Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstakets nivå 2019 höjts med 10 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket. Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå 2019 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som riksdagen angav när den beslutade om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62) baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna och inte på den budgetproposition för 2019 som lämnades av en övergångsregering (prop. 2018/19:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade justeringen innebar en sänkning av utgiftstakets nivå för 2019 med 51 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalens användning Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2019, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2019 i december 2016 efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1), fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer, samt den finanspolitiskt motiverade sänkningen av utgiftstakets nivå i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2019 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2019 fastställdes. Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2019 till utfallet för 2019 Miljarder kronor 2019 Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1 94,2 Reformer -54,9 Reviderad pris- och löneomräkning 0,9 Övriga makroekonomiska förändringar 3,6 Volymförändringar 36,1 Övrigt2 13,8 Finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstakets nivå -51 Total förändring av budgeteringsmarginalen -51,5 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2019 42,7 1 Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2019 uppgick budgeteringsmarginalen till 94,2 miljarder kronor. I utfallet för 2019 uppgick marginalen till 42,7 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 51,5 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2019 fastställdes, vilket inkluderar den finanspolitiskt motiverade sänkningen av utgiftstakets nivå. Sammantaget har 54,9 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I huvudsak består dessa reformer av förslag och aviseringar från regeringen i budgetpropositionen för 2018, bl.a. förstärkningar av resurserna till Polismyndigheten och försvaret, ett flertal åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet, en höjning av barnbidraget samt en utökning av antalet utbildningsplatser och möjlighet till studiemedel för dessa (prop. 2017/18:1). Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 3,6 miljarder kronor större. Det beror i huvudsak på att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit lägre till följd av att bedömningen av inkomstindex för 2019 successivt har reviderats ned sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2017 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes. Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 36,1 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning har i prognoserna för 2019 successivt bedömts vara mindre. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2019 till 225 000, vilket är 7 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2017. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet ersättningstagare mindre 2019 än vad som bedömdes vid framtagandet av budgetpropositionen för 2017, i detta fall med 8 procent. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ca 12 miljarder kronor lägre för 2019 än i budgetpropositionen för 2017 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Antalet personer med assistansersättning under 2019 var ca 10 procent mindre än vad som bedömdes för 2019 i budgetpropositionen för 2017 och antalet beviljade timmar assistans per vecka var på motsvarande sätt 4 procent mindre, vilket är den huvudsakliga orsaken till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 5 miljarder kronor lägre för 2019 till följd av volymförändringar. Vidare har antal deltagare i etableringsinsatser inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering successivt bedömts vara färre för 2019 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2017. Antalet deltagare uppgick 2019 till ca 38 800, vilket är 43 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2017. Även det genomsnittliga antalet nyanlända som kommunerna får schablonersättning för var mindre i utfallet för 2019 än vad som bedömdes fr 2019 i de föregående beräkningarna. Sammantaget blev utgifterna för 2019 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ca 10 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2017. Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 13,8 miljarder kronor större. Utfallet för 2019 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2019. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 14, 16, 20, 21, 23 och 27. 2 Utfallet för statens budget I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen. Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel. Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2019 (bet. 2018/19:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner: - Vårändringsbudget uför 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288), och - Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11, rskr. 2019/20:60). En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. 2.1 Saldot i statens budget 2019 Saldot i statens budget blev 112 miljarder kronor 2019 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 61 miljarder kronor. Saldot blev därmed 51 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 28 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 79 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2019 Miljoner kronor Statens budget Ändrings-budget Utfall 2019 Skillnad mot statens budget Totala inkomster 1 083 982 1 055 545 -28 437 Statens skatteinkomster 1 131 772 1 109 534 -22 238 Övriga inkomster -47 790 -53 989 -6 199 Totala utgifter m.m. 1 022 551 6 099 943 598 -78 953 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 005 057 6 099 990 706 -14 351 Statsskuldsräntor m.m. 25 155 22 174 -2 981 Förändring av anslagsbehållningar -11 289 11 289 Riksgäldskontorets nettoutlåning 3 628 -66 892 -70 521 Kassamässig korrigering 0 -2 389 -2 389 Budgetsaldo 61 431 111 946 50 516 Statens skatteinkomster blev 22 miljarder kronor lägre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 084 miljarder kronor. Utfallet blev 1 056 miljarder kronor, vilket är 28 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 22 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre inkomsterna beror dels på lägre skatt på arbete och att hushållen minskat sina placeringar på skattekonto samt att utbetalda skatter till kommuner, dvs. de förskott på den slutliga skatten som löpande betalas under inkomståret, är större än de nu beräknade kommunala skatterna. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2019. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom gjordes under 2019. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet. Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2019 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Utfall Skillnad mot statens budget 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 81 277 268 79 592 -1 685 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 17 967 462 16 942 -1 025 15 Studiestöd 24 731 -21 22 815 -1 916 16 Utbildning och universitetsforskning 80 846 -381 78 527 -2 319 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 742 -754 3 052 -1 690 26 Statsskuldsräntor m.m. 25 155 22 174 -2 981 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 914 37 683 -3 231 Riksgäldskontorets nettoutlåning 3 628 -66 892 -70 521 Kassamässig korrigering 0 -2 389 -2 389 Övriga utgifter 743 290 6 525 752 094 8 804 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 022 551 6 099 943 598 -78 953 Utgifterna blev lägre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 944 miljarder kronor. Det är 79 miljarder kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 85 miljarder kronor (8,3 procent) lägre än totalt anvisat. För 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för statens budget 2019 jämfört med 2018 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2019 och 2018. Utfallet för statens budget visar för 2019 ett överskott på 112 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor högre än för 2018. Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2018 och 2019 Miljoner kronor Utfall 2019 Utfall 2018 Skillnad mot 2018 Totala inkomster 1 055 545 1 072 106 -16 561 Statens skatteinkomster 1 109 534 1 119 945 -10 411 Övriga inkomster -53 989 -47 840 -6 149 Totala utgifter m.m. 943 598 992 056 -48 458 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 990 706 974 924 15 781 Statsskuldsräntor m.m. 22 174 13 603 8 571 Riksgäldskontorets nettoutlåning -66 892 1 978 -68 870 Kassamässig korrigering -2 389 1 552 -3 941 Budgetsaldo 111 946 80 049 31 897 Statens inkomster minskade med 17 miljarder kronor 2019 jämfört med 2018. Statens skatteinkomster minskade med 10 miljarder kronor och övriga inkomster med 6 miljarder kronor. De lägre skatteinkomsterna beror på att periodiseringarna dvs. den post som gör att skatterna blir inkomstmässiga, har ökat med 26 miljarder kronor. De högre periodiseringarna förklaras framför allt av att betalningsförskjutningar för hushåll och företag ökat, dvs. skillnaden mellan vad som betalats in på skattekonto och den beräknade skatteintäkten för 2019. Statens skatteintäkter ökade däremot med knappt 16 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt som ökat men skatteintäkten har även påverkats positivt av att avgifterna till public service fr.o.m. 2019 redovisas som en skatteintäkt i statens budget. Det är också orsaken till att övriga inkomster minskar eftersom avgifterna till public service inte ska påverka statens slutliga inkomster och räknas därför av under övriga inkomster. Utgifterna minskade med 4,5 procent Utgifterna i statens budget minskade med 48 miljarder kronor (4,5 procent) mellan 2018 och 2019. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 69 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att Riksbanken minskade valutareserven. Även utgifterna för migration och jämställdhet och nyanländas etablering blev lägre. Tillsammans blev dessa utgifter 13 miljarder kronor lägre. Det beror på att antalet asylsökande har minskat. De allmänna bidragen till kommunerna ökade med knappt 9 miljarder kronor. Det beror på att kommunerna och landstingen fick 5 miljarder kronor i kompensation för det intäktsbortfall som det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför. Kommunerna fick även ytterligare knappt 4 miljarder kronor i ökade resurser 2019. Även utgifterna för statsskuldsräntor m.m. ökade med knappt 9 miljarder kronor. Det beror på flera faktorer, bl.a. blev räntor på lån i svenska kronor och valutakursförluster högre än 2018. Utgifterna för försvar och samhällets krisberedskap ökade med 7 miljarder kronor, vilket beror på ökad anskaffning och vidmakthållande av materiel men även ökad övningsverksamhet. Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2018 och 2019. Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2018 och 2019 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2019 Utfall 2018 Skillnad mot 2018 4 Rättsväsendet 49 383 45 937 3 446 6 Försvar och samhällets krisberedskap 60 572 53 487 7 084 8 Migration 11 847 19 624 -7 776 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 872 99 681 -1 809 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 315 95 208 2 107 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 16 942 22 217 -5 275 15 Studiestöd 22 815 21 118 1 697 16 Utbildning och universitetsforskning 78 527 76 002 2 525 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 052 4 616 -1 563 22 Kommunikationer 58 604 56 594 2 010 25 Allmänna bidrag till kommuner 120 052 111 409 8 643 26 Statsskuldsräntor m.m. 22 174 13 603 8 571 27 Avgiften till Europeiska unionen 37 683 34 960 2 723 Riksgäldskontorets nettoutlåning -66 892 1 978 -68 870 Kassamässig korrigering -2 389 1 552 -3 941 Övriga utgifter 336 041 334 071 1 970 Summa utgifter m.m. i statens budget 943 598 992 056 -48 458 2.2 Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än budgetpropositionen Regeringsbildningen i Sverige efter valet 2018 tog 129 dagar. Under dessa dagar leddes landet av en övergångsregering. Enligt tilläggsbestämmelse 9.5.1 i riksdagsordningen ska budgetpropositionen lämnas senast den 20 september. De år då riksdagsval hålls i september ska budgetpropositionen i stället lämnas senast två veckor efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av ett regeringsskifte inte är möjligt, ska budgetpropositionen lämnas inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november. Eftersom någon ny regering inte hade tillträtt beslutades budgetpropositionen för 2019 av övergångsregeringen och överlämnades till riksdagen den 15 november 2018. Detta var första gången som en övergångsregering har lämnat en budgetproposition till riksdagen. Baserat på bl.a. vissa riktlinjer från Statsrådsberedningen utformades budgetpropositionen med utgångspunkt i den beslutade budgeten för 2018, och justerad utifrån ett antal principer som övergångsregeringen stämt av med företrädare för Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Anslagen justerades bl.a. till följd av ändrade priser och löner, beslutade lagar och bindande avtal. Justeringar gjordes också med hänsyn till lagförslag där det rådde bred politisk samsyn och som inte skulle kunnat genomföras i en ändringsbudget. I väntan på en ny regering innehöll budgetpropositionen således inte några ytterligare förslag om nya reformer och var därmed till både sin utformning och sitt innehåll unik. I december 2018 beslutade dock riksdagen en budget för 2019 baserad på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna, vilket innebar betydande förändringar jämfört med den budgetproposition som övergångsregeringen lämnat. Förutom ekonomiska och politiska konsekvenser har riksdagens beslut fått konsekvenser för analysen av utfallet för statens budget. Riksdagens beslut om inkomstberäkningen för statens budget är på en mer aggregerad nivå än inkomstberäkningen i budgetpropositionen. Det innebär att den inte är specificerad på inkomsttitelnivå för vissa grupper av inkomsttitlar. När riksdagens beslut överensstämmer med budgetpropositionen finns informationen på inkomsttitelnivå och uppföljningen kan göras på denna nivå. När riksdagens beslut däremot avviker från budgetpropositionen går det inte att härleda den aggregerade nivån till inkomsttitlar. Detta innebär att redovisningen och analysen av skillnaden mellan statens budget och utfall görs på en mer aggregerad nivå än normalt. På utgiftssidan har riksdagens beslut fått konsekvensen att anvisade medel för flertalet utgiftsområden i statens budget skiljer sig från budgetpropositionen. Det beror framför allt på att fördelningen av medel på befintliga anslag skiljer sig åt, men även på skillnader i vilka anslag som fördes upp på budgeten. I bilaga 1 till finansutskottets sammanställning av riksdagens beslut om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10) redovisas avvikelsen mellan budgetpropositionen och riksdagens beslut per anslag. Vidare finns det inte några detaljerade beräkningsunderlag till den beslutade budgeten, vilket ytterligare har försvårat analysen på både inkomst- och utgiftssidan. Riksdagens budgetbeslut grundade sig dock på samma makroförutsättningar som låg till grund för budgetpropositionen. Det innebär att det är möjligt att förklara skillnaden mellan den beslutade budgeten och det beräknade utfallet för 2019 på en övergripande nivå. Den 13 januari 2019 slöts en sakpolitisk överenskommelse mellan de fyra riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, det s.k. januariavtalet. Den 18 januari 2019 valdes Stefan Löfven, som statsminister för att leda en regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna. Den nya regeringen tillträdde den 21 januari 2019. I propositionen Vårändringsbudget för 2019 lämnade den nya regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2019. 2.3 De största skillnaderna mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen 2.3.1 Inkomster Den största skillnaden mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen på inkomstsidan är direkta skatter på arbete. De totala skatteintäkterna i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades bli 13 518 miljoner kronor lägre än enligt förslagen i budgetpropositionen. Störst effekt hade höjningen av jobbskatteavdraget. Att den första brytpunkten för statlig inkomstskatt höjdes med mer än ordinarie uppräkning och att grundavdraget för personer över 65 år höjdes mer än i budgetpropositionen bidrar också till skillnaden. Skillnaden mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen redovisas i tabell 2.5. Tabell 2.5 Avvikelser mellan inkomsterna i budgetpropositionen och statens budget för 2019 Miljoner kronor Riksdagens beslut 2019 Avvikelser från BP 2019 Statens skatteinkomster 1 131 772 -13 518 Direkta skatter på arbete 666 201 -12 803 Statlig inkomstskatt 57 075 -3 911 Kommunal inkomstskatt 752 544 -962 Allmän pensionsavgift 128 721 19 Artistskatt 0 0 Skattereduktioner -272 139 -7 949 Indirekta skatter på arbete 607 106 -547 Arbetsgivaravgifter 591 177 336 Egenavgifter 13 126 0 Avgifter till premiepensionssystemet -40 860 -14 Särskild löneskatt 48 969 -870 Nedsättningar -5 814 0 Tjänstegruppliv 508 0 Skatt på kapital 271 511 49 Skatt på kapital, hushåll 68 759 4 Skatt på företagsvinster 143 235 46 Kupongskatt 8 158 0 Avkastningsskatt 6 396 0 Fastighetskatt 32 112 0 Stämpelskatt 12 850 0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 594 776 -1 160 Mervärdesskatt 461 065 306 Skatt på alkohol och tobak 27 091 0 Energiskatt 51 675 -495 Koldioxidskatt 22 819 -241 Övriga skatter på energi och miljö 3 441 -730 Skatt på vägtrafik 22 094 0 Övriga skatter 6 592 0 Skatt på import 7 125 0 Restförda och övriga skatter 21 505 0 Avgående poster, skatter till EU -7 125 0 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 037 693 943 Periodiseringar 8 366 0 Inkomster av statens verksamhet 32 536 0 Inkomster av försåld egendom 5 000 0 Återbetalning av lån 717 0 Kalkylmässiga inkomster 14 194 0 Bidrag m.m. från EU 12 522 0 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -112 759 0 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0 0 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 1 083 982 -13 518 Anm.: Beslutat belopp för inkomsthuvudgrupp 1800 är justerat med hänsyn till ett tryckfel i Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU10. 2.3.2 Utgifter Den av riksdagen beslutade budgeten innehöll både höjningar och sänkningar av de i budgetpropositionen föreslagna utgifterna. Av budgetens 27 utgiftsområden fick 9 utgiftsområden höjda anslagsmedel med totalt 15 010 miljoner kronor. Samtidigt minskades anslagen inom 11 utgiftsområden med totalt 11 432 miljoner kronor. Sammantaget innebar det att riksdagen höjde utgifterna i budgeten med 3 578 miljoner kronor, netto, jämfört med övergångsregeringens förslag i budgetpropositionen. Skillnaderna mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen redovisas i tabell 2.6. Tabell 2.6 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2019, utgifter Miljoner kronor Utgiftsområde BP1 SB2 Skillnad SB-BP VÄB3 HÄB4 Totalt anvisat 1 Rikets styrelse 14 902 14 594 -308 149 30 14 773 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 315 17 319 4 -26 -1 17 292 3 Skatt, tull och exekution 11 403 11 523 120 -13 11 509 4 Rättsväsendet 46 343 48 384 2 041 820 399 49 602 5 Internationell samverkan 2 362 2 362 -2 2 360 6 Försvar och samhällets krisberedskap 56 191 60 067 3 876 212 60 278 7 Internationellt bistånd 44 945 44 945 -787 300 44 458 8 Migration 13 573 12 112 -1 461 306 12 418 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78 122 81 277 3 155 225 43 81 545 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 657 97 657 -3 135 97 789 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 450 34 881 431 -3 22 34 900 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 332 97 332 534 97 866 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 18 486 17 967 -519 462 18 430 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 76 815 73 940 -2 875 364 260 74 564 15 Studiestöd 25 023 24 731 -292 -37 16 24 710 16 Utbildning och universitetsforskning 81 347 80 846 -501 -534 153 80 465 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 995 15 782 -213 20 52 15 853 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 972 4 742 -2 230 -755 1 3 988 19 Regional tillväxt 3 497 3 497 30 41 3 568 20 Allmän miljö- och naturvård 11 836 9 737 -2 099 1 195 321 11 253 21 Energi 3 595 3 150 -445 295 500 3 945 22 Kommunikationer 59 457 58 968 -489 224 59 192 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 787 20 900 1 113 100 1 022 22 023 24 Näringsliv 7 267 7 437 170 -35 6 7 408 25 Allmänna bidrag till kommuner 115 893 119 993 4 100 59 120 052 26 Statsskuldsräntor m.m. 25 155 25 155 25 155 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 914 40 914 40 914 Förändring av anslagsbehållningar -11 289 -11 289 -11 289 Totalt 1 015 345 1 018 923 3 578 2 207 3 892 1 025 022 1 Budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/2019:1). 2 Statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10). 3 Propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet.2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). 4 Propositionen Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2, bet.2019/20:FiU11, rskr. 2019/20:60). 2.3.3 Inkomsterna i Vårändringsbudgeten för 2019 Tabell 2.7 visar den ändrade beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2019 till följd av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Beräkningarna påverkas av regeländringar, men även av en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen, samt av de justeringar som gjorts till följd av hittillsvarande utfall och andra ekonomiska förutsättningar. I kolumnen bruttoeffekt av åtgärder på inkomstsidan framgår den beräknade direkta effekten av förslagen till regeländringar. Till exempel beräknades inkomsterna för Övriga skatter på energi och miljö bli 970 miljoner kronor högre än i den ursprungliga beräkningen som antogs av riksdagen. Utförlig beskrivning av samtliga regeländringar finns i 2019 års ekonomiska vårproposition. Tabell 2.7 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2019 i propositionen Vårändringsbudget för 2019 Miljoner kronor Inkomsttitelgrupp / Inkomsttitel Godkänd beräkning Förändring av beräkning Ny beräkning Bruttoeffekt av åtgärder på inkomstsidan 1282 Arbetsgivaravgifter -3 491 1 317 -2 174 -620 1410 Mervärdesskatt 461 065 -5 814 455 251 -165 1430 Energiskatt 51 675 582 52 258 137 1433 Energiskatt oljeprodukter 14 384 137 1440 Koldioxidskatt 22 819 250 23 069 274 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 14 959 274 1450-1460 Övriga skatter på energi och miljö 3 441 960 4 401 970 1461 Kemikalieskatt 1 741 200 1462 Skatt på flygresor 1 504 770 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 235 423 658 340 2.4 Inkomster i statens budget 2019 I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2019 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. 2.4.1 Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2019 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 15,1 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2019 innehöll reformer som enbart påverkade marginellt, se tabell 2.8. Tabell 2.8 Skattereformer 2019 i statens budget för 2019 och i propositionen Vårändringsbudget för 2019 Miljarder kronor Skatteintäkter som påverkats av beslut SB19 VÄB19 Totalt Skatt på arbete -13,96 -0,56 -14,52 Skatt på kapital Skatt på konsumtion och insatsvaror -1,16 0,61 -0,55 Övriga skatter Summa skattebeslut -15,12 0,05 -15,07 Riksdagen godkände Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, FiU1, som statsbudget och det är därför deras skattereformer som redovisas ovan. De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om för 2019 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. Den största regeländringen som påverkar inkomster från skatt på arbete 2019 är ett ytterligare jobbskatteavdrag, men även höjda skiktgränser. Skatt på konsumtion påverkades främst av borttagandet av flygskatten samt fryst överindexering av bensin- och dieselskatt. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.9 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som ligger till grund för 2020 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2019. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin som 2019 enbart blev marginellt lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2019, -0,1 procentenheter. Konsumentprisindex (KPI) påverkar skatteintäkterna då skiktgränsen för statlig inkomstskatt styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI-utvecklingen revideras ned så revideras även skiktgränsen ned. Då hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2019 blev KPI enbart marginellt lägre än väntat, 1,8 procent i stället för 1,9 procent. KPI används även till att omräkna bl.a. skattesatserna för skatt på energi. Hushållens konsumtionsutgifter är nedreviderad med 1,1 procent jämfört med det som låg till grund för statens budget för 2019. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar momsintäkterna. Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2019 blev 0,4 procentenheter svagare än vad som förväntades i statens budget för 2019. Detta förklaras främst av en svagare utvecklingen av hushållens konsumtion samt av lägre investeringar. Tabell 2.9 Antaganden i 2020 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2019 Procentuell utveckling om inget annat anges 2019 2018 BNP, marknadspris1 4,0 4,6 Diff. BP19 -0,4 0,1 Arbetade timmar2 -0,2 2,0 Diff. BP19 -1,0 -0,1 Timlön3 3,9 2,8 Diff. BP19 0,8 0,0 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,9 4,9 Diff. BP19 -0,1 -0,1 Arbetslöshet4 6,8 6,3 Diff. BP19 0,4 0,0 Hushållens konsumtionsutgifter1 3,2 3,9 Diff. BP19 -1,1 -0,4 Kommunal medelutdebitering5 32,2 32,1 Diff. BP19 0,0 0,0 Statslåneränta6 -0,1 0,6 Diff. BP19 -1,5 -0,2 KPI juni-juni 1,8 2,1 Diff. BP19 -0,1 0,0 Inkomstbasbelopp6 64,4 62,5 Diff. BP19 0,0 0,0 Prisbasbelopp6 46,5 45,5 Diff. BP19 0,0 0,0 Inkomstindex 176,0 170,7 Diff. BP19 0,0 0,0 Skiktgräns7 490,7 455,3 Diff. BP19 16,8 0,0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15-74 år. 5 Medelvärde under året, procent. 6 Tusental kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Bedömningar om utfallet för 2019 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom utfallen är periodiserade och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2019 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året. I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen. Tabell 2.10 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2019 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter dec 20 1120 Allmän pensionsavgift dec 20 1140 Skattereduktioner dec 20 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 20 1240 Egenavgifter dec 20 1270 Särskild löneskatt, 1274 dec 20 1280 Nedsättningar, 1283-1284 dec 20 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll dec 20 1320 Skatt på företagsvinster dec 20 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 dec 20 1350 Fastighetsskatt dec 20 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 20 1431 Skatt på elektrisk kraft mar 20 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll april 21 1630 Övriga skatter, företag april 21 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer dec 20 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar april 21 1920 Betalningsförskjutningar dec 20 Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2019. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2019, vilken blir känd i december 2020. För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i april 2021, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2018 vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. 2.4.2 Totala skatteintäkter De totala skatteintäkterna beräknas 2019 ha uppgått till 2 154 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2019. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas ha uppgått till 1 120 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter beräknas därmed bli 4 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2019. De förväntade intäkterna för arbete är lägre i förhållande till statens budget, medan skatt på kapital samt på konsumtion och insatsvaror är något högre. Den beloppsmässigt största avvikelsen är skatteintäkter på arbete. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I tabell 2.11 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser i förhållande till den beslutade budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2019, dvs. en betydande del av skatteintäkterna 2019 är fortfarande prognoser. Skatteintäkter är periodiserade skatter och intäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomst-huvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Tabell 2.11 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2019 och 2018 Miljarder kronor Inkomstår Prognos 2019 Utfall/Prognos1 2018 Jmf SB 2019 Jmf SB 2018 Skatt på arbete 1 260,2 1 242,8 -13,1 3,8 Direkta skatter 655,1 656,9 -11,1 -0,3 Kommunal skatt 742,1 726,0 -10,4 0,0 Statlig skatt 57,1 60,4 0,0 -0,4 Jobbskatteavdrag -126,8 -113,1 -0,6 Husavdrag -15,5 -14,2 0,8 Övrigt -1,8 -2,2 -0,1 Indirekta skatter 605,1 585,9 -2,0 4,0 Arbetsgivaravgifter 588,6 566,5 -2,6 1,7 Egenavgifter 12,3 11,8 -0,8 -1,0 Särskild löneskatt 48,7 49,2 -0,2 0,5 Nedsättningar -4,0 -3,3 1,8 2,8 Skatt på tjänstegruppliv 0,6 0,6 0,1 0,1 Avgifter till premiepensionssystemet -41,1 -38,8 -0,2 -0,1 Skatt på kapital 274,4 261,4 2,9 5,8 Skatt på kapital, hushåll 71,7 69,3 2,9 -0,1 Skatt på företagsvinster 145,1 132,9 1,8 3,3 Avkastningsskatt 5,4 5,4 -1,0 1,0 Fastighetsskatt 32,7 33,2 0,6 0,5 Stämpelskatt 12,3 12,1 -0,6 -0,2 Kupongskatt m.m. 7,2 8,5 -0,9 1,3 Skatt på konsumtion och insatsvaror 596,2 579,5 1,4 -1,4 Mervärdesskatt 461,8 446,8 0,8 -3,8 Skatt på tobak och alkohol 26,9 27,3 -0,2 0,8 Energiskatt 52,4 52,4 0,7 4,8 Koldioxidskatt 22,2 23,0 -0,7 -0,3 Övriga skatter på energi och miljö 5,2 3,6 1,7 -0,7 Skatt på vägtrafik 20,7 19,8 -1,4 -1,5 Övriga skatter 7,1 6,5 0,5 -0,7 Skatt på import 6,9 6,5 -0,3 -0,3 Restförda och övriga skatter 16,2 16,7 -5,3 1,4 Restförda skatter -5,0 -4,7 0,8 0,0 Övriga skatter 21,2 21,4 -6,2 1,4 Totala skatteintäkter 2 153,8 2 106,9 -14,4 9,3 Avgår, EU-skatter -6,9 -6,5 0,3 0,3 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 146,9 2 100,4 -14,2 9,6 Avgår, kommunala skatter -760,6 -744,2 0,0 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -266,5 -256,7 -2,3 Statens skatteintäkter 1 119,9 1 099,5 -3,5 7,3 Periodiseringar -10,4 20,4 -18,7 27,4 Statens skatteinkomster 1 109,5 1 119,9 -22,2 34,7 Övriga inkomster -54,0 -47,8 -6,2 -5,5 Inkomster på statens budget 1 055,5 1 072,1 -28,4 29,2 1 Fullständigt utfall i april 2020. Anm.: 2019 ändrades nationalräkenskaperna (NR) och vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. Det har därför uppstått en skillnad mellan skatteintäkterna i statens budget och i NR, och därmed också mellan 2020 års ekonomiska vårproposition och Årsredovisningen för staten 2019. Se avsnitt 2.4.4 för mer information. Skatt på arbete Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar. Posterna under direkta skatter fastställs i december 2020 och uppgifterna för 2019 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. År 2019 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 260 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2019 bedöms intäkterna bli 11 miljarder kronor lägre. Det är främst de direkta skatterna som har reviderats ned, medan de indirekta skatterna enbart bedöms bli något lägre jämfört med budgeten för 2019. Direkta skatter De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2019 beräknas de direkta skatterna ha uppgått till knappt 655 miljarder kronor, vilket är 11 miljard kronor lägre än vad som antogs i statens budget för 2019. Detta beror främst på lägre kommunal inkomstskatt. År 2019 beräknas intäkterna från kommunal inkomstskatt ha uppgått till 742 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2019 reviderats ned med drygt 10 miljarder kronor. Förklaringen är främst förslaget i extra ändringsbudgeten 2019/20:FiU53 om höjd avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 57 miljarder kronor 2019, vilket är samma som i statens budget för 2019. Även allmän pensionsavgift blev som beräknat i statens budget för 2019, knappt 128 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster och underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar. Intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift utgör över 90 procent av skattereduktionerna, medan husavdragen står för 6 procent. År 2019 beräknas de totala skattereduktionerna ha uppgått till knappt 272 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget för 2019. Indirekta skatter De indirekta skatterna på arbete beräknas 2019 ha uppgått till 605 miljarder kronor och utgjorde 48 procent av skatt på arbete. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifterna uppgick 2019 till drygt 589 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ned med knappt 3 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något lägre lönesumma. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbetsmarknaden. År 2019 beräknas den särskilda löneskatten ha uppgått till 49 miljarder kronor, vilket är i linje med prognosen i statens budget. År 2019 beräknas nedsättningarna av indirekta skatter ha uppgått till 4 miljarder kronor. Det är knappt 2 miljarder kronor lägre än enligt statens budget, vilket främst förklaras av att utfallet för det s.k. växastödet kom in lägre än tidigare förväntat. Skatt på kapital Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2019 beräknas intäkterna från skatt på kapital utgöra knappt 13 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på företagsvinster utgör cirka hälften av intäkterna från skatt på kapital. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster och intäkterna från skatt på företagsvinster är de skatteintäkter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatteintäkter som prognososäkerheten är störst. Intäkterna från beskattning av kapital fastställs till stor del i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2019 till stor del fortfarande är en prognos. Skatt på hushållens kapital Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av intäkterna från kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, ränteinkomster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras. Intäkterna från beskattningen av hushållens kapitalinkomster beräknas ha uppgått till 72 miljarder kronor 2019. Det är 3 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms växa snabbare, vilket baseras på hushållens kompletterande inbetalning av skatt 2019. Hushållens utdelningsinkomster väntas däremot enligt kontrolluppgifter för 2019 bli lägre än bedömningen i statens budget. Skatt på företagsvinster Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att fastställa den beskattningsbara inkomsten. Intäkterna från skatt på företagsvinster bedöms uppgå till 145 miljarder kronor 2019 vilket är 2 miljarder kronor högre än i statens budget. Det förklaras av en mer gynnsam vinstutveckling under året. Avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på utvecklingen av statslåneräntan året före beskattningsåret. År 2019 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapitalförsäkringar. Intäkterna från avkastningsskatten väntas uppgå till 5 miljarder kronor 2019. Jämfört med prognosen i statens budget har det beräknade utfallet reviderats ned med 1 miljard kronor, vilket förklaras av en lägre statslåneränta. Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2019 till 8 049 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsandelen i hyreshus uppgick till 1 377 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras med inkomstbasbeloppet. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och statliga fastighetsskatten beräknas ha uppgått till nästan 33 miljarder kronor 2019, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än väntat. Stämpelskatt Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2019 blev lite drygt 12 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2019. Kupongskatt Kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag. Intäkterna från kupongskatten uppgick till ca 7 miljarder kronor 2019, vilket är nästan 1 miljard kronor lägre än beräknat i statens budget för 2019. Skatt på konsumtion och insatsvaror Konsumtion och insatsvaror beskattas genom mervärdesskatt och punktskatt. År 2019 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ha uppgått till 596 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än i statens budget för 2019. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas vanligtvis främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor. Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha uppgått till 462 miljarder kronor 2019, vilket är marginellt högre än enligt statens budget för 2019. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt. År 2019 uppgick intäkterna från punktskatterna till totalt 134 miljarder kronor, vilket är marginellt högre än vad som beräknades i statens budget. Avvikelsen från statens budget var störst för intäkterna från övriga skatter på energi och miljö samt från skatt på vägtrafik, där utfallet var högre respektive lägre än beräknat. Övriga punktskatter har reviderats i relativt liten omfattning. Restförda och övriga skatter Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas anstånd och omprövningar av Skatteverkets beskattningsbeslut samt vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis insättningsgarantiavgifter och resolutionsavgifter. Restförda och övriga skatter uppgick till 16 miljarder kronor 2019, vilket är 5 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2019. Det beror på lägre intäkter för omprövningar och anstånd från hushåll och företag. Periodiseringar Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalningsförskjutningar består av skillnaden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Uppbörds- och betalningsförskjutningar beräknas 2019 ha uppgått till -10 miljarder kronor. Det är 19 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget för 2019 och förklaras av större betalningsförskjutningar än väntat i förhållande till kommuner samt till företag och hushåll. Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp-skjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna. Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar). De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatte-intäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker. 2.4.3 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2019 uppgick till -53 989 miljoner kronor och blev därmed 6 199 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 6 149 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Tabell 2.12 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Inkomster av statens verksamhet 32 536 35 325 2 789 32 771 Inkomster av försåld egendom 5 000 38 -4 962 1 808 Återbetalning av lån 717 797 80 738 Kalkylmässiga inkomster 14 194 14 214 20 12 169 Bidrag m.m. från EU 12 522 12 557 35 12 367 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -112 759 -116 920 -4 161 -107 693 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Övriga inkomster -47 790 -53 989 -6 199 -47 840 Inkomster av statens verksamhet Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Tabell 2.13 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Rörelseöverskott 2 196 4 085 1 889 3 238 Överskott av statens fastighetsförvaltning 235 643 408 227 Ränteinkomster 2 592 1 980 -612 2 349 Inkomster av statens aktier 15 000 15 081 81 14 628 Offentligrättsliga avgifter 10 259 10 352 92 9 902 Försäljningsinkomster 70 73 3 73 Böter m.m. 1 162 1 278 116 1 118 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 021 1 833 812 1 236 Inkomster av statens verksamhet 32 536 35 325 2 789 32 771 Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 35 325 miljoner kronor, vilket är 2 789 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 553 miljoner kronor (7,8 procent) högre. Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget och föregående år Rörelseöverskotten blev 1 889 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev rörelseöverskotten 847 miljoner kronor (26,2 procent) högre. Även utfallet för övriga inkomster av statens verksamhet blev högre än beräknat i statens budget med 812 miljoner kronor. De blev också högre än 2018 med 597 miljoner kronor. Rörelseöverskotten uppgick till 4 085 miljoner kronor, vilket är 847 miljoner kronor (26,2 procent) högre än 2018. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 800 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2014 till 2018, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 6 676 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 3 522 miljoner kronor för 2018. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Föregående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2018 till 18 miljoner kronor och inlevererades 2019. Det inlevererade överskottet 2019 är 107 miljoner kronor (85,7 procent) lägre än det överskott som inlevererades 2018. Trafikverket har inte levererat in något överskott under 2019 vilket påverkar jämförelsen med föregående år negativt med 564 miljoner kronor. Tabell 2.14 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Luftfartsverkets inlevererade överskott 14 -14 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 201 -201 132 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 5 5 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 32 128 96 52 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 18 18 125 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 150 135 -15 629 Riksbankens inlevererade överskott 1 800 3 800 2 000 2 300 Rörelseöverskott 2 196 4 085 1 889 3 238 Stor ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 643 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor (183,8 procent) högre än föregående år. Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 538 miljoner kronor. Den största fastighetsförsäljningen under året avsåg Stockholm Silvieberg 3 som såldes för 228 miljoner kronor. Även fastigheten Stockholm Lysbomben 1 såldes under året, för 174 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 104 miljoner kronor. Kostnadsränta på skattekontot lägre än 2018 Ränteinkomster uppgick till 1 980 miljoner kronor, det är 369 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än föregående år. Tabell 2.15 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Räntor på näringslån 0 0 0 0 Räntor på studielån 38 33 -5 33 Övriga ränteinkomster 2 554 1 947 -607 2 316 Ränteinkomster 2 592 1 980 -612 2 349 Räntor på skattekonto uppgick till 1 910 miljoner kronor, vilket är 363 miljoner kronor (16,0 procent) lägre än 2018. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 332 miljoner kronor lägre. Intäktsräntan vid överskott på skattekonto blev 4 miljoner kronor lägre än föregående år. Inkomster av statens aktier något högre än 2018 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 15 080 miljoner kronor, det är 452 miljoner kronor (3,1 procent) högre än föregående år. Tabell 2.16 Aktieutdelning m.m. 2019 och 2018 Miljoner kronor Utfall 2019 Utfall 2018 Skillnad mot 2018 Akademiska hus 1 663 1 630 33 Apoteket 230 300 -70 Eurofima AB 2 0 2 Infranord 41 67 -26 Jernhusen 700 179 521 Lernia 0 21 -21 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 3 164 2 882 282 Metria 0 4 -4 Nordiska investeringsbanken 148 196 -48 Saminvest AB 0 200 -200 SBAB 690 684 6 SJ 194 269 -75 SOS Alarm AB 17 0 17 Specialfastigheter 555 560 -5 Sveaskog 1 100 900 200 Svensk Bilprovning 29 29 0 Svensk Exportkredit 194 232 -38 Svevia 335 299 36 Swedavia 0 122 -122 Sweden House 2 1 1 Telia Company 3 810 3 714 96 Teracom Group 206 214 -8 Vasallen 0 125 -125 Vattenfall AB 2 000 2 000 0 Totalt 15 080 14 628 452 Telia Company delade ut 3 810 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor mer än föregående år. Utdelningen från LKAB blev 3 164 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av årets vinst. Utdelningen från Vattenfall AB blev 2 000 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av årets resultat. Jernhusen AB delade ut 700 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor mer än föregående år och överstiger utdelningsmålet om en tredjedels procent av resultatet. Inkomster från offentligrättsliga avgifter högre 2019 Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 352 miljoner kronor, vilket är 449 miljoner kronor (4,5 procent) högre än föregående år. Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 3 559 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (1,8 procent) högre än 2018. Avgifter vid patent- och registreringsväsendet uppgick till 441 miljoner kronor. Det är en ökning med 45 miljoner kronor (11,5 procent) jämfört med föregående år. Högre inkomster från böter Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 278 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (14,3 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att bötesmedel från Polismyndigheten blev 102 miljoner kronor högre än föregående år. Det avser bl.a. domstolsböter och strafförelägganden som uppgick till 309 miljoner kronor. Återbetalning av statsbidrag Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 833 miljoner kronor, vilket är 597 miljoner kronor högre än 2018. Det förklaras bl.a. av att Statens skolverk levererade 794 miljoner kronor i återbetalade statsbidrag. Det är 523 miljoner kronor högre än föregående år. Lokalradioavgifter från Myndigheten för press, radio och tv blev 95 miljoner kronor högre. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor till Myndigheten för press, radio och tv för tillstånd att sända markbunden analog kommersiell radio. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti 2018 till 31 juli 2026. Avgifterna betaldes i förskott och kommer därför att periodiseras kvartalsvis mot statens budget för hela perioden för att ge en rättvisande bild av de redovisade intäkterna. Inkomster av försåld egendom Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Tabell 2.17 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Inkomster av försåld egendom 5 000 38 -4 962 1 808 Små inkomster av försåld egendom 2019 Inkomster av försåld egendom uppgick 2019 till 38 miljoner kronor, vilket är 4 962 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev inkomsterna 1 770 miljoner kronor lägre. Inkomsterna 2018 bestod främst av försäljning av statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, som genererade ett överskott på 1 683 miljoner kronor. Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån. Tabell 2.18 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Återbetalning av näringslån 0 0 0 0 Återbetalning av studielån 468 457 -11 472 Återbetalning av övriga lån 248 339 91 266 Återbetalning av lån 717 797 80 738 Återbetalning av lån högre än föregående år Utfallet på inkomsttypen uppgick till 797 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 58 miljoner kronor (7,9 procent) högre. Återbetalningen av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 14 miljoner kronor lägre än 2018. Förändringen mellan åren beror bl.a. på att antalet låntagare minskade med 35 353. Återbetalningen av övriga lån blev 91 miljoner kronor (27,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 73 miljoner kronor högre. Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som blev 3 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på att antalet personer som återbetalar hemutrustningslån ökat på grund av den senaste tidens flyktingmottagande. Antalet lån 2019 uppgick till 64 300, vilket är en minskning med 5 900 lån jämfört med 2018. Antalet lån har minskat eftersom återbetalningarna har ökat och nyutlåningen är lägre eftersom antalet personer som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun har minskat. Hemutrustningslånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen. Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till 14 214 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (0,14 procent) högre än beräknat i statens budget. Tabell 2.19 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Avskrivningar och amorteringar 77 13 -64 84 Statliga pensionsavgifter 14 117 14 202 85 12 085 Kalkylmässiga inkomster 14 194 14 214 20 12 169 De statliga pensionsavgifterna ökade Statliga pensionsavgifter uppgick till 14 202 miljoner kronor. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 11 532 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 2 703 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. De statliga pensionsavgifterna blev 85 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 2 116 miljoner kronor (17,5 procent). Det beror främst på en sänkning av räntan i beräkningsgrunderna från 0,30 till 0,00 för premier och att prisbasbeloppet höjdes från 45 500 kronor till 46 500 kronor. Tabell 2.20 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Statlig tjänstepensionering 11 532 9 821 Särskild löneskatt på pensionskostnader 2 703 2 295 Statlig grupplivförsäkring 52 53 Premieskatt, gruppliv 41 41 Statlig personskadeförsäkring 81 79 Avdrag för administrationskostnader -193 -190 Administration, personskadeförsäkring -13 -13 Statliga pensionsavgifter 14 117 14 202 85 12 085 Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 2.21 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 920 9 790 870 8 886 Bidrag från EU till fiskenäringen 251 143 -108 237 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 455 792 -663 1 557 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 538 1 123 -415 1 312 Bidrag till transeuropeiska nätverk 95 114 19 104 Övriga bidrag från EU 263 594 331 272 Bidrag m.m. från EU 12 522 12 557 35 12 367 Inkomsterna uppgick till 12 557 miljoner kronor under 2019 och är 35 miljoner kronor (0,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2018 blev inkomsterna 190 miljoner kronor (1,5 procent) högre. Tabell 2.22 Bidrag från EU:s jordbruksfonder Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 742 7 435 692 6 962 Gårdsstöd 6 600 7 177 577 6 613 Övriga interventioner 138 122 -16 109 Exportbidrag 0 0 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 136 131 240 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 178 2 356 178 1 923 Europeiska utvecklings- och garantifonden - garantisektionen 2000 - 2006 0 0 0 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 - 2013 -5 -4 1 -9 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 - 2020 2 182 2 359 177 1 933 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 920 9 790 870 8 886 Bidragen från EU:s jordbruksfonder högre än budget Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 9 790 miljoner kronor 2019, vilket är 870 miljoner kronor (9,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Det är framförallt inbetalningarna av Gårdsstöd som blivit högre (577 miljoner kronor) och beror främst på att den del av gårdsstödet för 2018 som betalades in från EU under 2019 blev högre än väntat. Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 131 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Det högre utfallet beror främst på att kronans värde i förhållande till euron har varit svagare under 2019 än vad regeringen beräknade i budgeten. Kursvinsterna för 2019 uppgick till 130 miljoner kronor. Bidragen från den europeiska fonden för landsbygdsutveckling 2014-2020 blev 178 miljoner kronor högre. Orsaken är delvis att Europeiska kommissionen under hösten 2019, efter skrivelse från regeringen, beslutat att medfinansieringen från EU inom landsbygdsprogrammet skulle öka från 39,5 procent till 48,8 procent. Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 663 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror bl.a. på att flera projekt inte har rekvirerat medel i den takt som beräknades på grund av att de ligger efter i genomförandet eller dröjer med rekvisitioner. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 415 miljoner kronor lägre än beräknat. Det lägre utfallet beror på lägre medelsförbrukning i de beviljade projekten än beräknat. Bidragen från EU ökade något 2019 Jämfört med 2018 så ökade bidragen från EU med 190 miljoner kronor (1,5 procent). Gårdsstödet ökade med 564 miljoner kronor och det beror främst på att den del av gårdsstödet för 2018 som betalades in från EU under 2019 blev högre än väntat. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen ökade med 432 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att den europeiska kommissionens beslut om ökad medfinansiering från EU. Åt motsatt håll går bidragen från de europeiska regional- och socialfonderna som minskat med 765 miljoner kronor respektive 189 miljoner kronor. Övriga bidrag från EU ökade med 322 miljoner kronor. Det är främst bidragen från asyl-, migrations och integrationsfonden som ökat mellan åren. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner och fr.o.m. 2019 Avgifter till public service. Tabell 2.23 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Tillkommande skatter 11 143 11 342 199 10 575 EU-skatter 7 073 6 837 -236 6 481 Tullmedel 7 034 6 838 -196 6 481 Jordbrukstullar och sockeravgifter 39 -1 -40 0 Kommunala utjämningsavgifter 4 070 4 506 436 4 094 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 070 4 506 436 4 094 Avräkningar -123 902 -128 262 -4 360 -118 268 Intäkter som förs till fonder -13 003 -11 584 1 419 -14 701 Kompensation för mervärdesskatt -101 817 -107 627 -5 810 -103 567 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -32 598 -34 077 -1 479 -32 585 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -69 219 -73 550 -4 331 -70 982 Avgifter till public service -9 082 -9 051 31 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -112 759 -116 920 -4 161 -107 693 I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -112 759 miljoner kronor. Utfallet blev -116 920 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -4 161 miljoner kronor. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna blev 4 331 miljoner kronor högre och beror på att kommunernas konsumtion blev högre än väntat. Jämfört med 2018 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 227 miljoner kronor. Avräkningen av avgifter till public Service ökade med 9 050 miljoner kronor eftersom det är första året som avgifterna redovisas i statens budget. 2.4.4 Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt Sedan 2006 då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna i Europeiska unionen bygger på ENS 2010-manualen, som är en del av ENS 2010-förordningen. Den har beslutats av Europaparlamentet och Ministerrådet. År 2019 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en allmän översyn av redovisningen i nationalräkenskaperna. Efter översynen förändrades definitionen av vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. När riksdagen beslutade om budgeten för 2019 var dessa förändringar inte kända. Därför hade man inte beaktat dem när skatteintäkterna i statens budget beräknades. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten har inte heller redovisningen av skatteintäkterna justerats i efterhand, för att de ska stämma överens med förändringarna. Därmed har det uppstått en skillnad mellan skatteintäkterna i statens budget och i nationalräkenskaperna. Det går dock att specificera skillnaderna. Tabell 2.24 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna Miljoner kronor 2019 2018 2017 Statens skatteintäkter enligt Statens budget 1 119 895 1 099 512 1 063 762 Allmän översyn av nationalräkenskaperna -1 010 8 299 6 911 Kärnavfallsfonden -3 951 -3 685 -3 797 Public service-avgiften 0 8 171 7 954 Elcertifikat 2 581 3 813 2 754 Olika periodisering av energiskatt på elektrisk kraft historiska år -2 746 255 Olika definitioner av sektorerna 261 177 241 119 230 154 Övrigt (t.ex. senare beräkningstidpunkt, avrundning etc.) -4 595 3 4 Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna1 1 375 467 1 346 187 1 301 085 1 Nationalräkenskaperna fjärde kvartalet 2019 publicerades den 28 februari 2020. Vid den allmänna översynen reviderades statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna på ett sätt som påverkar jämförelsen med statens budget. För skatteredovisningen skiljer tre poster sig åt mellan redovisningen i nationalräkenskaperna och i statens budget. Intäkterna från kärnkraftsindustrin som fonderas i Kärnavfallsfonden har tidigare räknats som en statlig skatteintäkt i både nationalräkenskaperna och statens budget. Men efter den allmänna översynen av nationalräkenskaperna ingår inte dessa intäkter längre i staten, utan i företagssektorn. Det innebär att skatteintäkterna för staten minskar med nästan 4 miljarder kronor per år i nationalräkenskaperna. Avkastningen på intäkterna från Kärnavfallsfonden redovisas nu i stället som en skuld mot företagssektorn. Skulden motsvarar fonden i balansräkningen för staten. Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift, som dras direkt med skatten. Public service-avgiften redovisas som skatt i statens budget fr.o.m. 2019. I nationalräkenskaperna redovisas även radio och tv-avgiften till Radiotjänst som en skatteintäkt för staten. Därmed har det uppstått en skillnad på ungefär 8 miljarder kronor per år från 2018 och bakåt. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el. Enligt regelverket för nationalräkenskaperna ska handel med elcertifikat bruttoredovisas i staten, eftersom det är staten som fastställer förutsättningarna för systemet. Det innebär att handeln med elcertifikat både redovisas som skatteintäkt och utbetald subvention i staten, trots att staten inte är inblandad i de monetära transaktionerna. Det höjer skatteintäkterna med mellan 3-4 miljarder kronor per år i nationalräkenskaperna. I statens budget ingår inte elcertifikaten. I september 2018 justerades periodiseringen av energiskatt på elektrisk kraft för 2003-2018 i nationalräkenskaperna. Motsvarande revidering gjordes inte för statens budget, eftersom utfallet i statens budget redan hade fastställts. Dessutom finns skillnader i olika principer för avgränsningen av staten i statens budget och i nationalräkenskaperna. Till exempel ska den kommunala fastighetsavgiften tillhöra staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor. Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en beräkning/prognos, som först kommer att slutligt fastställas ungefär ett år senare. Eftersom årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen, redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Till exempel så fastställdes årets överskott för staten 2018 i Årsredovisning för staten 2018. Eftersom överskottet fastställdes innan skatteintäkterna var fastställda revideras i stället skatteprognosen för 2018 på 2019 års skatteintäkter och påverkar därmed 2019 års över- eller underskott för staten. Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner. Tabell 2.25 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning Miljoner kronor 2019 2018 2017 Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 386 530 1 363 480 1 316 861 Skatter hänförliga till tidigare år 371 -7 987 -21 576 Avgränsningsskillnader -338 102 -324 373 -309 697 Elimineringar 71 095 70 385 68 050 Justering för reviderad skatteprognos 0 -1 992 10 123 Statens skatteintäkter i Statens budget 1 119 895 1 099 512 1 063 762 Justeringsbelopp tidigare år för revidering totala skatteintäkter 4 018 -10 028 Justeringsbelopp tidigare år för reviderad skatteprognos statens skatteintäkter -2 260 183 Statens skatteintäkter i resultaträkningen enligt avgränsning i Statens budget1 1 119 895 1 101 271 1 053 916 1 Se avsnitt 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, not 1 Skatteintäkter. 2.5 Utgifter i statens budget 2019 Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag. Utgifter i statens budget - sammanfattning I tabell 2.25 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit. Tabell 2.26 Utgifter i statens budget 2019 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall - statens budget Utfall - totalt anvisat 1 Rikets styrelse 14 594 179 14 773 14 638 44 -135 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 319 -27 17 292 16 927 -392 -365 3 Skatt, tull och exekution 11 523 -13 11 509 11 520 -2 11 4 Rättsväsendet 48 384 1 219 49 602 49 383 1 000 -219 5 Internationell samverkan 2 362 -2 2 360 2 337 -25 -23 6 Försvar och samhällets krisberedskap 60 067 212 60 278 60 572 505 293 7 Internationellt bistånd 44 945 -487 44 458 44 240 -705 -218 8 Migration 12 112 306 12 418 11 847 -265 -571 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 81 277 268 81 545 79 592 -1 685 -1 953 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 657 132 97 789 97 872 215 83 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 881 19 34 900 34 486 -396 -415 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 332 534 97 866 97 315 -17 -551 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 17 967 462 18 430 16 942 -1 025 -1 487 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 940 624 74 564 73 408 -532 -1 156 15 Studiestöd 24 731 -21 24 710 22 815 -1 916 -1 895 16 Utbildning och universitetsforskning 80 846 -381 80 465 78 527 -2 319 -1 938 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 782 72 15 853 15 828 47 -25 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 742 -754 3 988 3 052 -1 690 -936 19 Regional tillväxt 3 497 71 3 568 3 316 -180 -251 20 Allmän miljö- och naturvård 9 737 1 516 11 253 9 446 -291 -1 807 21 Energi 3 150 795 3 945 2 214 -936 -1 731 22 Kommunikationer 58 968 224 59 192 58 604 -364 -588 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 900 1 122 22 023 20 784 -117 -1 239 24 Näringsliv 7 437 -29 7 408 7 304 -133 -104 25 Allmänna bidrag till kommuner 119 993 59 120 052 120 052 59 0 26 Statsskuldsräntor m.m. 25 155 25 155 22 174 -2 981 -2 981 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 914 40 914 37 683 -3 231 -3 231 Förändring av anslagsbehållningar -11 289 -11 289 11 289 11 289 Summa 1 018 923 6 099 1 025 022 1 012 879 -6 043 -12 142 Riksgäldskontorets nettoutlåning 3 628 3 628 -66 892 -70 521 -70 521 Kassamässig korrigering 0 0 -2 389 -2 389 -2 389 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 022 551 6 099 1 028 650 943 598 -78 953 -85 052 Utgifterna i statens budget uppgick 2019 till 943 598 miljoner kronor. Det är 78 953 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 85 052 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 79 592 miljoner kronor, vilket är 1 685 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Utfallet för många anslag inom utgiftsområdet blev lägre. Bland annat blev kostnaderna för statlig assistansersättning och stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet lägre än beräknat. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna blev i stället högre än beräknat. Färre kommunmottagna och lägre utgifter för ensamkommande barn och unga Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 16 942 miljoner kronor. Det är 1 025 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet nyanlända som beviljades uppehållstillstånd och togs emot i en kommun blev lägre än beräknat, och att utgifterna för ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn blev lägre än beräknat. Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 22 815 miljoner kronor, vilket är 1 916 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för dem som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat. Bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning lägre än beräknat För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 78 527 miljoner kronor. Det är 2 319 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på att medlen under anslag för bl.a. bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning inte utnyttjades fullt ut. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 3 052 miljoner kronor och blev därmed 1 690 miljoner kronor lägre än vad som anvisats. Det beror främst på att investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder till studerande blev 1 323 miljoner kronor lägre än beräknat. Högre inkomster från överkurser vid emission, än beräknat Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 22 174 miljoner kronor, vilket är 2 981 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror i första hand på högre inkomster från överkurser vid emission, än beräknat. EU återbetalade 1,5 miljarder kronor Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 37 683 miljoner kronor och är därmed 3 231 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att EU under 2019 återbetalade ett överskott till Sverige om 1 500 miljoner kronor för den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Dessutom blev EU:s fastställda budget lägre än vad som antogs i statens budget. Även tullavgiften blev lägre än beräknat i statens budget. Riksbanken minskade valutareserven genom återbetalning av lån till Riksgäldskontoret Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgick till -66 892 miljoner kronor, vilket är 70 521 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror framför allt på att Riksbanken minskade valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar, vilket påverkade nettoutlåningen med 69 000 miljoner kronor. Tabell 2.27 Utfallet för statens budget för 2018 och 2019 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2019 Utfall 2018 Skillnad mot 2018 1 Rikets styrelse 14 638 14 288 350 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 927 15 992 935 3 Skatt, tull och exekution 11 520 11 446 74 4 Rättsväsendet 49 383 45 937 3 446 5 Internationell samverkan 2 337 1 893 444 6 Försvar och samhällets krisberedskap 60 572 53 487 7 084 7 Internationellt bistånd 44 240 42 813 1 427 8 Migration 11 847 19 624 -7 776 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 79 592 78 418 1 174 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 872 99 681 -1 809 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 486 34 771 -285 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 315 95 208 2 107 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 16 942 22 217 -5 275 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 408 73 861 -453 15 Studiestöd 22 815 21 118 1 697 16 Utbildning och universitetsforskning 78 527 76 002 2 525 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 828 16 008 -180 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 052 4 616 -1 563 19 Regional tillväxt 3 316 3 576 -260 20 Allmän miljö- och naturvård 9 446 10 438 -992 21 Energi 2 214 3 504 -1 289 22 Kommunikationer 58 604 56 594 2 010 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 784 19 597 1 187 24 Näringsliv 7 304 7 464 -161 25 Allmänna bidrag till kommuner 120 052 111 409 8 643 26 Statsskuldsräntor m.m. 22 174 13 603 8 571 27 Avgiften till Europeiska unionen 37 683 34 960 2 723 Summa 1 012 879 988 527 24 352 Riksgäldskontorets nettoutlåning -66 892 1 978 -68 870 Kassamässig korrigering -2 389 1 552 -3 941 Summa utgifter m.m. i statens budget 943 598 992 056 -48 458 Utgifterna i statens budget minskade när Riksbanken minskade valutareserven Utgifterna i statens budget minskade med 48 458 miljoner kronor (4,9 procent) mellan 2018 och 2019. Att utgifterna minskade beror i huvudsak på att Riksbanken minskade valutareserven vilket påverkar förändringen av Riksgäldskontorets nettoutlåning som totalt minskade med 68 870 miljoner kronor jämfört med 2018. Utgifterna för Polismyndigheten ökade Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade utgifterna med 3 446 miljoner kronor (7,5 procent). Utgifterna för Polismyndigheten ökade med 2 779 miljoner kronor (11,7 procent). Det beror dels på att lönerna höjdes, dels på att Polismyndigheten har anställt fler. Utgifterna för rättsliga biträden ökade med 214 miljoner kronor (7,5 procent). Ökade anslag för att stärka totalförsvaret Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade utgifterna med 7 084 miljoner kronor (13,2 procent). Det beror främst på utveckling och anskaffning av JAS 39E, och ubåt A26. Ökningen beror också på att Försvarsmakten har haft en ökad övningsverksamhet och vidmakthållit materiel i högre utsträckning. Utgifterna för asylsökande minskade Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 7 776 miljoner kronor (39,6 procent) lägre. Ersättningarna till kommunerna minskade med 6 665 miljoner kronor (56,9 procent), vilket främst beror på att antalet barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskade. Färre personer fick aktivitets- och sjukersättning Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 1 809 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än 2018. Det beror främst på att färre personer hade aktivitets- och sjukersättning. Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökade Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 107 miljoner kronor (2,2 procent). Utgifterna för barnbidrag ökade med 1 452 miljoner kronor (4,6 procent). Det beror dels på att barnbidraget höjdes den 1 mars 2018, dels på att antalet barn i åldrarna 0-16 år ökade. Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 634 miljoner kronor (1,4 procent). Antalet ersättningsdagar för föräldrapenning minskade svagt, men den genomsnittliga ersättningen per dag ökade med 3,7 procent, bl.a. på grund av att fler män tog ut föräldrapenning. Utgifterna för nyanlända inklusive ensamkommande barn minskar Inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade utgifterna med 5 275 miljoner kronor (23,7 procent) eftersom antalet nyanlända och antalet ensamkommande barn och unga minskade. Ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga minskade med 2 365 miljoner kronor och schablonersättningarna för mottagande av nyanlända minskade med 2 091 miljoner kronor. Fler studerande med studiemedel Utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 1 697 miljoner kronor (8,0 procent). Det beror både på att bidragsbeloppet har höjts och att antalet studerande med studiemedel ökade med 5,6 procent. Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling medför högre utgifter Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (3,3 procent). Inom utgiftsområdet har utfallet för många anslag både ökat och minskat. Utgifterna för statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ökade med 2 478 miljoner kronor. Inget stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskade med 1 563 miljoner kronor (33,9 procent). Det beror framför allt på att stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har avvecklats. Ökade utgifter för investeringar, drift och underhåll av järnvägar Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 2 010 miljoner kronor (3,6 procent). Utgifterna för större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökade med 2 216 miljoner kronor samtidigt som de större väginvesteringarna minskade med 896 miljoner kronor. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökade med 463 miljoner kronor. Höjt grundavdrag för pensionärer medför högre bidrag till kommuner och landsting Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 8 643 miljoner kronor (7,8 procent). Det beror framför allt på att kommunerna och landstingen kompenserades med totalt 4 930 miljoner kronor för det intäktsbortfall som det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför. Kommunerna fick även ytterligare 3 500 miljoner kronor i ökade resurser. Högre utgifter för räntor på statsskulden Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 8 571 miljoner kronor (63,0 procent). Det beror på flera faktorer, bl.a. blev räntor på lån i svenska kronor och valutakursförluster högre än 2018. Lägre återbetalningar av EU-avgiften Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 2 723 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2018. Det beror framför allt på att återbetalningarna från EU blev ca 2 200 miljoner kronor lägre än 2018. Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens budget Utgifterna i statens budget blev 79,0 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.28 och kommenteras därefter. Tabell 2.28 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2019 Miljarder kronor Totalt Volym3 Makro4 Beslut Övrigt5 Utgiftsområden, exklusive räntor1 -3,2 -3,5 0,6 3,9 -4,2 Statsskuldsräntor m.m. -2,9 0,0 -2,9 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning2 -72,9 0,0 1,8 0,0 -74,7 Budgetens utgifter m.m. -79,0 -3,5 -0,5 3,9 -78,9 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget. Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem Utgifterna blev 3,5 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det beror bl.a. på att färre personer än beräknat i statens budget fick assistansersättning 2019 och att det beviljade antalet timmar assistansersättning per vecka också var något lägre. Det medförde att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Vidare blev utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd lägre då färre personer under 2019 än beräknat i budgeten erhöll studiehjälp och studiemedel. Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 0,6 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror bl.a. på att arbetslösheten var högre 2019 än beräknat i statens budget, vilket medförde högre utgifter under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 2,9 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror på att såväl korta som långa marknadsräntor blev avsevärt lägre än beräknat. Ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde vidare att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 1,8 miljarder kronor högre än i statens budget. Den försvagade växelkursen medförde att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade mer än beräknat när ett enskilt lån som förföll under 2019 refinansierades till en högre växelkurs. Tabell 2.29 Makroekonomiska förutsättningar SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 2,1 1,2 -0,9 2,2 KPI (årsgenomsnitt) 1,9 1,8 -0,1 2 Antal sysselsatta, 15-74 år 0,9 0,7 -0,2 1,5 Nivåer: Arbetslöshet, 15-74 år, procent av arbetskraften 6,4 6,8 0,4 6,3 SEK/Euro, årsgenomsnitt 10,4 10,6 0,2 10,3 SEK/USD, årsgenomsnitt 8,7 9,5 0,8 8,7 6-mån ränta, årsgenomsnitt 0 0 0 -0,7 5-årig statsobligation, årsgenomsnitt 0,7 -0,4 -1,1 0,1 fp=fasta priser, SB=Statens budget. Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna blev 3,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2). Sammantaget beslutade riksdagen om högre anslagsnivåer motsvarande 6,1 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 3,9 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 2,2 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag) utan att någon ny reform hade föreslagits. För mer information om vilka förslag i propositionerna som bedömdes vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:100 tabell 6.10) och budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 tabell 7.16). Skillnader till följd av övriga orsaker Av övriga orsaker blev utgifterna 78,9 miljarder kronor lägre än i statens budget. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering) och statsskuldsräntor blev 74,7 miljarder kronor lägre. Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 4,2 miljarder kronor lägre. Inom framför allt följande sju områden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 27 Avgiften till Europeiska unionen. I avsnitt 2.6 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 74,7 miljarder kronor lägre än i statens budget av övriga orsaker, vilket beror på att Riksbanken beslutade att minska valutareserven genom att inte refinansiera tre lån hos Riksgäldskontoret som förföll under 2019. Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2019 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 28 666 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2018. Tabell 2.30 Indragningar 2019 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 4 1:1 Polismyndigheten 280 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 120 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 110 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 684 8 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 172 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 158 9 1:8 Bidrag till psykiatri 121 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 164 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 385 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 269 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 104 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 252 10 2:1 Försäkringskassan 100 12 1:3 Underhållsstöd 269 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 192 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 3 630 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 255 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 886 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 969 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 230 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 220 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 230 14 1:13 Lån till körkort 134 15 1:2 Studiemedel 2 526 15 1:7 Studiestartsstöd 654 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 421 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 115 16 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 546 16 1:19 Bidrag till lärarlöner 441 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 189 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 480 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 774 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 159 20 1:16 Klimatinvesteringar 106 20 1:20 Industriklivet 178 21 1:7 Energiteknik 111 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 764 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 349 24 1:5 Näringslivsutveckling 208 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 4 551 Övriga indragningar 3 158 Summa 28 666 Det är 21 762 miljoner kronor mindre än 2018. De 40 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 89 procent av totalbeloppet under 2019. I tabell 2.29 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 4 551 miljoner kronor, avsåg avgiften till Europeiska unionen. Den näst största indragningen gjordes av kommunersättningar vid flyktingmottagande och uppgick till 3 630 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg anslagssparande. Överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2019. Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2019 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Medgivet överskridande Utnyttjat medgivet överskridande 6 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 30 0 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 99 0 Summa 129 0 I statens budget anvisades 21 miljoner kronor för anslaget 2.3 Ersättning till räddningstjänst m.m. inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Regeringen medgav i beslut den 5 december 2019 att anslaget fick överskridas med 30 miljoner kronor (Ju2019/03959/LP/delvis, Ju2019/03767/SSK). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte. I statens budget anvisades 1 650 miljoner kronor för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen medgav i beslut den 5 december 2019 att anslaget fick överskridas med 99 miljoner kronor (A2019/02181/SV). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte. 2.6 Utfall per utgiftsområde I följande avsnitt (2.6.1-2.6.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2019 med utfallet 2018. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2. Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2019 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2019 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställnings-bemyndiganden finns i bilaga 3. Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.6.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.6.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.6.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.6.31). 2.6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Anslag Tabell 2.32 UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 926 966 40 4,3 916 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 819 822 2 0,3 816 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 100 117 17 16,7 97 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 807 87 7 733 -73 -0,9 7 654 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 017 11 3 053 37 1,2 2 967 6:1 Allmänna val och demokrati 473 45 461 -11 -2,4 536 8:1 Mediestöd 622 30 644 22 3,5 492 Övriga anslag 830 6 841 11 1,4 810 Summa 14 594 179 14 638 44 0,3 14 288 Utgiftsområdet omfattar Statschefen, riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. Utfallet uppgick till 14 638 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 350 miljoner kronor (2,4 procent). Underhållsprojekt genomfördes 2019 Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 117 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (16,7 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Riksdagsförvaltningen fick behålla anslagssparandet på 67 miljoner kronor från 2018 för att genomföra uppskjutna underhållsprojekt, vilket förklarar skillnaden mot budgeten. Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 733 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 87 miljoner kronor. Av detta var 63 miljoner kronor för att finansiera högre kostnader för utrikesförvaltningen på grund av ändrade växelkurser. Omval till kommunfullmäktige i Falun medförde högre utgifter Utfallet för Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 461 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 45 miljoner kronor för att bl.a. finansiera omval till kommunfullmäktige i Falun. Det ordinarie valet 2018 upphävdes på grund av att en postsäck med förtidsröster av misstag inte nått valnämnden i tid för räkning. Omvalet genomfördes den 7 april 2019. Nya former av mediestöd ger högre utgifter än beräknat och jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd uppgick till 644 miljoner kronor. Det är 22 miljoner kronor (3,5 procent) högre än anvisat i statens budget och 151 miljoner kronor (3,5 procent) högre än föregående år. Den 1 februari 2019 infördes ett nytt mediestöd genom mediestödsförordningen (2018:2053). Mediestödsförordningen innehåller två nya stödformer, stöd för lokal journalistik i områden med svag bevakning och innovations- och utvecklingsstöd. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 tillfördes anslaget 30 miljoner kronor för att finansiera de nya stödformerna. Under året har driftstöd betalats ut till 77 dagstidningar jämfört med 73 föregående år. Det utbetalda driftstödet, som är en del av mediestödet uppgick till 521 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor högre än 2018. De nya delarna av mediestödet uppgick tillsammans till 63 miljoner kronor vilket också bidrog till högre utgifter än 2018. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.33 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 169 127 8:1 Mediestöd 70 25 Summa 239 152 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 239 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 152 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 87 miljoner kronor. Inomstatliga lån Tabell 2.34 UO 1 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2019-12-31 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 120 77 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 1 000 614 Summa 1 120 691 Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 120 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2019 var 691 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har överskridit det av regeringen beslutade slutåret 2021 avseende beställningsbemyndigandet för anslag 1:1 ap 18 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 genom att ingå åtaganden på 1 185 000 kronor för år 2022. Dessa åtaganden framgår inte av bemyndiganderedovisningen i årsredovisningen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision Fi 2019:2 Vanans makt - regeringens styrning av länsstyrelserna Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av länsstyrelserna. Regeringen har i skrivelse Riksrevisionens rapport om Vanans makt - regeringens styrning av länsstyrelserna (skr. 2018/19:117) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:KU2, rskr. 2019/20:142). RiR 2019:14 Enklare att starta företag - statliga insatser för en digital process Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas insatser för att underlätta för företagare att starta företag med hjälp av digitalisering. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering (skr. 2019/20:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas i förhållande till granskningsrapportens slutsatser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Anslag Tabell 2.35 UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 1 -1 -55,9 1 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 651 13 371 -280 -2,1 13 018 1:9 Statistiska centralbyrån 568 -2 567 -1 -0,1 551 1:11 Finansinspektionen 604 612 8 1,4 598 1:12 Riksgäldskontoret 331 -6 286 -45 -13,5 277 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 203 28 230 27 13,1 207 1:15 Riksrevisionen 333 331 -2 -0,7 335 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 232 -54 160 -71 -30,8 136 1:19 Statens servicecenter 562 558 -4 -0,8 8 Övriga anslag 833 6 811 -23 -2,7 860 Summa 17 319 -27 16 927 -392 -2,3 15 992 Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning. Utfallet uppgick till 16 927 miljoner kronor, vilket är 392 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 935 miljoner kronor (5,8 procent) högre. Svag kronkurs medförde högre utgifter Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 230 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (13,1 procent) högre än den ursprungliga budgeten för 2019 och 23 miljoner kronor (10,9 procent) högre än utfallet för 2018. Den svagare kronkursen innebar att utgifterna för kapitaltillskottet till Asiatiska utvecklingsbanken för infrastrukturinvesteringar blev högre än beräknat och föregående år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen därför ytterligare 28 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning blev 160 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (18,2 procent) högre än föregående år. Myndigheten för digital förvaltning startade den 1 september 2018. Statens servicecenter tog över servicekontor Utfallet för anslaget 1:19 Statens servicecenter blev 558 miljoner kronor, vilket är 550 miljoner kronor högre än utfallet för 2018. Statens servicecenter ansvarar fr.o.m. den 1 juni 2019 för en samlad organisation för att ge statlig lokal service till medborgare och företag i hela landet. Anslaget 1:19 Statens servicecenter finansierade dock de lokala servicekontoren under hela 2019, även fram t.o.m. maj 2019 då servicekontoren drevs i samarbete mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. På servicekontoren kan enskilda få hjälp med frågor om ärenden som handläggs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samt få generell information och hjälp att använda myndigheternas självbetjäningstjänster. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.36 UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 44 1:16 Finansmarknadsforskning 30 25 Summa 130 69 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 130 miljoner kronor. Totalt har 69 miljoner kronor utnyttjats 2019. Utlåning Tabell 2.37 UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2019-12-31 Riksbanken1 - 192 560 Summa 192 560 1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 192 560 miljoner kronor, utan valutaomvärdering. Jämfört med 2018 minskade utlåningen till Riksbanken med 65 951 miljoner kronor på grund av en minskad valutareserv. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Garantier Tabell 2.38 UO 2 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2019-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Insättningsgarantin1 Obegränsad 1 631 359 1 631 359 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2 Obegränsad Investerarskyddet3 Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)4 EUR 6 565 68 494 6 565 68 494 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 1 978 20 639 1 978 20 639 Nordiska investeringsbanken, projektinvesteringslån EUR 622 1 782 171 1 782 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)5 EUR 542 5 651 542 5 651 Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank (CEB)6 EUR 124 1 291 124 1 291 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus7 Obegränsad 60 60 Garantiram stabilitetsfonden 750 000 Garantiram resolutionsfonden 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)8 USD 504 4 696 504 4 696 Summa 1 733 972 1 733 972 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2017. 2 Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 4 Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200. 5 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 6 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2014. 8 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. Inomstatliga lån Tabell 2.39 UO 2 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2019-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 13 195 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing1 2 915 326 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 14 500 13 992 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 7 Summa 32 330 27 520 1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. Riksdagen har beslutat om låneramar på 32 330 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2019 var 27 520 miljoner kronor. Övriga krediter Tabell 2.40 UO 2 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2019-12-31 Insättningsgarantin1 Obegränsad 0 Investerarskyddet2 Obegränsad 0 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner3 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv)4 Obegränsad 0 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet5 Obegränsad 0 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 30 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet6 100 0 Resolutionsreserven kreditram 100 000 0 Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 Summa 30 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 Prop. 2001/02:1 (vol. 1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). 4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 5 Budgetlag (2011:203) och förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 6 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191). Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:8 Köp på saklig grund - myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner Riksrevisionen har granskat fem myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Köp på saklig grund (skr. 2018/19:148) redovisat sin övergripande bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser och att ytterligare åtgärder kommer vidtas under innevarande mandatperiod. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:FiU17, rskr. 2019/20:29). RiR 2019:28 Föråldrade it-system - hinder för en effektiv digitalisering Riksrevisionen har granskat förekomsten av föråldrade it-system i statsförvaltningen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om föråldrade it-system i statsförvaltningen (skr. 2019/20:82) redovisat sin övergripande bedömning samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2019:32 Konsumentskyddet på det finansiella området - förutsättningar och statlig tillsyn Riksrevisionen har granskat om regeringen, Finansinspektionen och Konsumentverket har skapat förutsättningar för att tillsynen ska kunna bidra till ett högt konsumentskydd inom det finansiella området. Även omfattningen av åtgärder för att stärka konsumentskyddet inom premiepensionssystemet har undersökts och om samverkan mellan Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten bidrar till ett högt konsumentskydd. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området (skr. 2019/20:128) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2019:34 Nationalräkenskaperna - en stabilare grund för finanspolitiken. Riksrevisionen har granskat om nationalräkenskaperna har tillräckligt god kvalitet för att utgöra underlag för välinformerade finanspolitiska beslut. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Nationalräkenskaperna - en stabilare grund för finanspolitiken (skr. 2019/20:134) redovisat bedömningar av de iakttagelser och de rekommendationer Riksrevisionen har redovisat samt vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2019:36 Svenska Skeppshypotekskassan Riksrevisionen har granskat om Svenska skeppshypotekskassans verksamhetsform är ändamålsenlig och lämplig. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan (skr. 2019/20:108) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2019:38 Det finanspolitiska ramverket - regeringens tillämpning 2019 Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2019 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent. Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse. 2.6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Anslag Tabell 2.41 UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Skatteverket 7 569 7 547 -22 -0,3 7 634 1:2 Tullverket 1 980 1 992 12 0,6 1 896 1:3 Kronofogdemyndigheten 1 973 -13 1 981 8 0,4 1 916 Summa 11 523 -13 11 520 -2 0,0 11 446 Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område. Utfallet uppgick till 11 520 miljoner kronor och blev därmed 2 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2018 ökade utgifterna med 74 miljoner kronor (0,6 procent). Lägre utgifter för Skatteverket Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket uppgick till 7 547 miljoner kronor. Det är 86 miljoner kronor (1,1 procent) lägre jämfört med föregående år. Att utfallet blev lägre beror framför allt på riksdagens beslut om att de verksamheter som avser lokal statlig service vid servicekontor ska bedrivas av Statens servicecenter (se 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning). Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:12 Tullverkets kontroll - en träffsäker verksamhet? Riksrevisionen har granskat om Tullverket har utformat sin kontrollverksamhet på ett effektivt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll (skr. 2019/20:35) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SkU7, rskr. 2019/20:149). 2.6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Anslag Tabell 2.42 UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Polismyndigheten 26 339 -232 26 547 208 0,8 23 767 1:2 Säkerhetspolisen 1 566 13 1 555 -11 -0,7 1 472 1:3 Åklagarmyndigheten 1 611 1 602 -9 -0,5 1 506 1:5 Sveriges Domstolar 5 815 174 5 887 72 1,2 5 765 1:6 Kriminalvården 9 012 535 9 020 9 0,1 8 961 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 122 105 -17 -14,3 91 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 356 665 3 063 707 30,0 2 849 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 40 55 94 54 136,0 84 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 108 78 -30 -27,9 61 Övriga anslag 1 417 9 1 432 16 1,1 1 381 Summa 48 384 1 219 49 383 1 000 2,1 45 937 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Utfallet uppgick till 49 383 miljoner kronor och blev därmed 1 000 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 3 446 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Fler anställda vid Polismyndigheten medförde högre utgifter Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 26 547 miljoner kronor, vilket är 2 779 miljoner kronor (11,7 procent) högre än föregående år. Det beror främst på ökade personalkostnader till följd av löneökningar men också på att antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyndigheten med 494 poliser och 780 civilanställda. Vid slutet av 2019 uppgick antalet årsarbetskrafter till 27 688. Av dessa var 65,1 procent poliser och 34,9 procent civilanställda. Antalet sökande till polisutbildningen har ökat med 8 418 personer (44,4 procent) vilket har lett till att utgifterna för antagningsprocessen ökade jämfört med 2018. Antalet antagna på polisutbildningen ökade med 306 personer (4,8 procent). Trots ökningen har 23,4 procent av de 1 970 utbildningsplatserna inte fyllts. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskade riksdagen anslaget med 230 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslag 1:6 Kriminalvården eftersom ansvaret för transporter av frihetsberövade förts över från Polismyndigheten till Kriminalvården. Ökad beläggning på Sveriges anstalter gav högre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 9 020 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare totalt 535 miljoner kronor. Av dessa finansierar 230 miljoner kronor utbyggnaden av Kriminalvårdens transportorganisation, där myndigheten övertar huvudansvaret för transporter av frihetsberövade. Resterande tillskott avser säkerhetshöjande åtgärder mot bakgrund av den ansträngda beläggningssituationen. Under 2019 fanns i genomsnitt 2160 platser på Sveriges häkten. Motsvarande siffra på landets anstalter var 4 497. Medelbeläggningen på häkte uppgick till 2026 eller 94 procent. Jämfört med 2018 har medelbeläggningen ökat med 134 intagna eller 2 procent. Medelbeläggningen på anstalt uppgick till 4 384 intagna eller 97 procent. Jämfört med 2018 har medelbeläggningen ökat med 356 intagna eller 2 procent. Utgifterna för Rättsliga biträden blev högre än beräknat och högre än 2018 Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 3 063 miljoner kronor, vilket är 707 miljoner kronor (30,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 665 miljoner kronor för att måltillströmningen till domstolarna och utgifterna för bl.a. offentlig försvarare, offentligt biträde och målsägandebiträde ökade. Det medförde att fler rättsliga biträden förordnades. Jämfört med föregående år blev utfallet 214 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat och högre än 2018 Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 94 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor (136,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 10,7 miljoner kronor (12,8 procent) högre. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 55 miljoner kronor dels på grund av ett enskilt ärende med ett stort beräknat skadeståndsbelopp, dels pågående rättsprocesser. Det är framför allt utgifterna för skadestånd m.m. i andra fall som blev högre än beräknat. Dessa utgifter ökade med nästan 10 miljoner kronor 2019. Fler mål i Sveriges domstolar ledde till högre utgifter Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 5 887 miljoner kronor. Det är 72 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 122 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Under 2019 ökade antalet inkomna mål till domstolarna mer än beräknat. Totalt ökade antalet inkomna mål med 23 843 och uppgick till 466 969 för 2019. För att domstolarna skulle kunna hantera ett större antal mål anvisades anslaget 174 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019. Antalet avgjorda mål uppgick till 461 700 vilket är en ökning med 32 961 jämfört med 2018. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.43 UO 4 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 210 157 Summa 210 157 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 210 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 157 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Brottsförebyggande rådet har utan stöd i lag eller förordning betalat ut bidrag från anslag 1:7 ap 2 Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism under utgiftsområde 4. De utbetalade bidragen uppgår till 5 229 000 kronor. Av anslagsvillkoret framgår att anslaget enbart får användas för utgifter för verksamheten. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:11 Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet - brister i styrning och uppföljning Riksrevisionen har granskat det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och om regeringen har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (skr. 2019/20:3) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten (bet. 2019/20:JuU12 punkt 2, rskr. 2019/20:146). RiR 2019:15 Styrningen av rättskedjan Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av rättskedjan. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmän domstol och kriminalvård. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan (skr. 2019/20:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:JuU14, rskr. 2019/20:157). 2.6.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Anslag Tabell 2.44 UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 680 1 671 -9 -0,5 1 208 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 193 191 -2 -0,9 187 Övriga anslag 490 -2 475 -14 -3,0 498 Summa 2 362 -2 2 337 -25 -1,1 1 893 Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Utfallet uppgick till 2 337 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 444 miljoner kronor (23,5 procent) högre. Högre avgift till FN:s fredsbevarande operationer Anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Utfallet för anslaget uppgick till 1 671 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 463 miljoner kronor (38,3 procent) högre. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 396 miljoner kronor högre än 2018. Dessa avgifter uppgick till 790 miljoner kronor 2019. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i USD. Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.45 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 13 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 146 91 Summa 196 104 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 196 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 104 miljoner kronor. 2.6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Anslag Tabell 2.46 UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 36 138 36 619 481 1,3 34 459 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 163 980 -183 -15,7 1 037 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 13 411 13 649 237 1,8 10 728 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 206 198 -8 -3,8 172 1:8 Försvarets radioanstalt 1 234 1 217 -17 -1,4 1 059 1:11 Försvarets materielverk 1 779 1 582 -197 -11,0 82 2:1 Kustbevakningen 1 258 1 261 4 0,3 1 204 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 75 55 130 55 73,5 75 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 170 174 152 723,2 353 2:4 Krisberedskap 1 356 -13 1 366 10 0,8 1 251 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 372 1 349 -23 -1,7 1 224 Övriga anslag 2 054 -1 2 046 -8 -0,4 1 842 Summa 60 067 212 60 572 505 0,8 53 487 Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Utfallet uppgick till 60 572 miljoner kronor och blev därmed 505 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 7 084 miljoner kronor (13,2 procent) högre. Avveckling av insatsen i Timbuktu gav lägre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 980 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att insatsen i Mali (FN-missionen Minusma) har bytt inriktning. Bland annat har insatsen i Timbuktu avvecklats under 2019. Det ledde i sin tur till lägre kostnader för bl.a. vidmakthållande av infrastruktur inom anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt. Dessutom har det försämrade säkerhetsläget i insatsområdet gjort att all planerad verksamhet inte har kunnat genomföras. Utfallet för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor blev 130 miljoner kronor vilket är 55 miljoner kronor (73,5 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisades ytterligare 55 miljoner kronor för att ge kommunerna ökade möjligheter att förebygga jordskred och andra naturolyckor, exempelvis översvämningar. Under 2019 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap betalat ut 130 miljoner kronor i bidrag till kommunerna för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Högre ersättningar till kommunerna till följd av skogsbränder 2018 Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 174 miljoner kronor, vilket är 152 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisades ytterligare 170 miljoner kronor för att betala ut den ersättning som kommunerna är berättigade till enligt lagen om skydd mot olyckor för kostnader som uppkom i samband med skogsbränderna under sommaren 2018. Ny modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel Från 2019 tillämpar Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) en ny modell för anslagsredovisning vid inköp av försvarsmateriel. Den nya modellen innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen för staten i stället för som tidigare vid milstolpar överenskomna mellan Försvarsmakten och FMV. Vid förändringen tillämpas en övergångslösning som innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med utomstatliga leverantörer före den 1 januari 2019, ska redovisning mot anslag ske utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten. Som en följd av detta tillämpades den nya modellen endast i begränsad omfattning under 2019. Den nya modellen för redovisning mot anslag innebär att FMV:s förvaltningsutgifter finansieras med anslag 1:11 Försvarets materielverk fr.o.m. 2019. År 2018 och tidigare finansierades utgifterna med avgifter som betalades av Försvarsmakten. Försvarsmakten finansierade dessa avgifter med anslag. För att finansiera ökningen av det nya anslaget 1:11 Försvarets materielverk minskades anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap med 729 miljoner kronor och anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar med 988 miljoner kronor 2019. Den nya modellen för redovisning mot anslag medför att det är svårt att jämföra utfallet mellan åren för enskilda anslag. Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 36 619 miljoner kronor vilket är 2 161 miljoner kronor (6,3 procent) högre än 2018. Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 13 649 miljoner kronor vilket är 2 920 miljoner kronor (27,2 procent) högre än 2018. Utfallet för anslaget 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 1 582 miljoner kronor vilket är 1 501 miljoner kronor högre än 2018. Det beror på att anslaget fr.o.m. 2019 finansierar FMV:s förvaltningsutgifter. Tidigare finansierades verksamheten hos FMV med avgifter. FMV har fortfarande kvar viss avgiftsfinansierad verksamhet kopplad till vidmakthållande av Försvarsmaktens materiel och även till försäljning till andra kunder. Utfallet för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:11 Försvarets materielverk blev sammantaget 6 582 miljoner kronor högre än 2018. Det beror främst på utveckling och anskaffning av JAS 39E, anskaffning av ubåt A26, helikopter, sjöstrids- och fordonssystem. Ökningen beror också på att Försvarsmakten har haft en ökad övningsverksamhet och vidmakthållit materiel i högre utsträckning. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.47 UO 6 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 18 300 11 012 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 67 000 64 714 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 80 53 2:4 Krisberedskap 2 000 1 958 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 70 84 Summa 87 450 77 822 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 87 450 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 77 822 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 9 628 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 7 288 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 2 286 miljoner kronor. Det beror främst på att vissa planerade åtaganden senarelagts. För anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande -14 miljoner kronor. Vilket innebär att bemyndigandet har överskridits. Garantier Tabell 2.48 UO 6 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2019-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum1 24 7 7 Summa 24 7 7 1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74. Inomstatliga lån Tabell 2.49 UO 6 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2019-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 1 550 1 254 Summa 1 550 1 254 Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 550 miljoner kronor vid utgången av 2019. Övriga krediter Tabell 2.50 UO 6 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2019-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 25 500 8 731 Försvarsmaktens behov av rörelsekapital avseende materielförsörjning 2 000 0 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Summa 67 500 8 731 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 67 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2019 uppgick till 8 731 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Årsredovisningen för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten har lämnats till regeringen den 25 februari 2020. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen är därmed inte avlämnad i enlighet med förordningens villkor. Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Strålsäkerhetsmyndigheten har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet gällande anslag 3:1 ap.2 Forskning (ram) under utgiftsområde 6. Bemyndiganderamen uppgår till 70 000 000 kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 83 959 000 kronor. Strålsäkerhetsmyndigheten har även överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2023) avseende beställningsbemyndigandet för samma anslag genom att ingå åtaganden på 375 000 kronor för år 2024. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:30 Riksrevisionens rapport om det värsta skulle hända - statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor Riksrevisionen har granskat om regeringens och ansvariga myndigheters arbete med säkerheten för kärnteknisk verksamhet är tillfredställande. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor (skr. 2019/20:93) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2019:35 Valförfarandet - valhemlighet, träffsäkerhet och godtagbar tid Riksrevisionen har granskat om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val är ändamålsenligt utformat. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om valförfarandet (skr. 2019/20:141) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Anslag Tabell 2.51 UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Biståndsverksamhet 43 459 -499 42 751 -709 -1,6 41 392 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 276 12 1 279 3 0,2 1 220 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 18 18 0 2,8 18 Övriga anslag 192 192 0 0,1 184 Summa 44 945 -487 44 240 -705 -1,6 42 813 Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Utfallet blev 44 240 miljoner kronor, vilket är 705 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 1 427 miljoner kronor (3,3 procent) högre. Högre avräkning av kostnader för asylmottagande medförde lägre utgifter för biståndsverksamheten Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 42 751 miljoner kronor, vilket är 709 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det berodde främst på ökade kostnader för asyl- och flyktingmottagning, som ska räknas som bistånd enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC). Kostnadsökningen skedde i samband med införande av ny beräkningsmodell för dessa kostnader, vilken dock beräknades leda till lägre kostnader för asyl- och flyktingmottagandet inom biståndet under kommande år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 beslutade riksdagen att minska anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med sammanlagt 799 miljoner kronor, varav 700 miljoner kronor avsåg kostnader för asyl- och flyktingmottagning som räknas som bistånd. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 beslutade dock riksdagen att höja budgeten för biståndsverksamheten med 300 miljoner kronor varav 299 miljoner kronor berodde på att antalet asylsökande väntades blir lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. Sammantaget minskade alltså budgeten för det internationella biståndet med 499 miljoner kronor jämfört med den ursprungliga budgeten för 2019. Biståndsverksamheten ökade med knappt 1,4 miljarder kronor jämfört med 2018 Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 1 359 miljoner kronor (3,3 procent) högre jämfört med 2018. Det är framför allt utbetalningar till multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet samt bistånd till Afrika som ökat under 2019. Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2019 om att öka budgeten för biståndsverksamheten med drygt 2 100 miljoner kronor. Orsaken till ökningen var dels att bruttonationalinkomsten (BNI) för 2019 antogs bli högre än 2018, dels att regeringen beräknade att de utgifter under utgiftsområde 8 Migration för asylmottagande, och som klassificeras som bistånd och avräknas biståndsramen, skulle minska med 770 miljoner kronor. Efter nya beräkningar av kostnader för asylmottagande inom biståndet beslutade riksdagen i enlighet med propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 att minska anslaget för biståndsverksamhet med sammanlagt 499 miljoner kronor. Rapportering av bistånd till OECD/DAC Tabell 2.52 Utfall för bistånd 2010-2019 Miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt utbetalt bistånd 32 651 36 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 873 47 549 52 151 51 029 Totalt bistånd i procent av BNI1 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,4 0,94 1,02 1,07 0,99 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Utfallet för biståndsramen 2019 som rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 51 029 miljoner kronor. Det motsvarar 0,99 procent av BNI enligt ENS 2010. Den huvudsakliga förklaringen till att biståndsramens andel av BNI (1,00 procent) skiljer sig från det preliminära utfallet som rapporterades till OECD/DAC, är att BNI rapporterad till DAC var högre än förväntad BNI vid budgeteringstillfället inför Budgetpropositionen 2019. Utfallet som rapporterades till OECD/DAC för 2018 blev jämförelsevis 52 151 miljoner kronor, 1,07 procent av BNI. I det utfall som räknas som bistånd ingår bl.a. kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande, totalt 2 522 miljoner kronor under 2019, i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer. Regeringen presenterade i Budgetpropositionen 2020 den beräkningsmodell som används för att komma fram till dessa kostnader och som gäller från och med 2019. I utfallet ingår dels kostnader inom Utgiftsområde 8 Migration, totalt 1 419 miljoner kronor, dels kostnader inom Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, totalt 1 103 miljoner kronor. Inom Utgiftsområde 8 används en så kallad kvotmodell. I tabell 2.52 syns de anslag inom utgiftsområde 8 som helt- eller delvis räknas som bistånd (första kolumnen). Dessa anslag multipliceras med andelen av inskrivna i mottagningssystemet som uppfyller OECD/DAC:s kriterier för bistånd (andra kolumnen), vilket ger biståndsutfallet (tredje kolumnen). Kostnader inom utgiftsområde 14 utgörs av etableringsersättning till före detta asylsökande (109 miljoner kronor), till vidarebosatta (kvotflyktingar, 176 miljoner kronor) samt till anhöriga till före detta asylsökande (368 miljoner kronor). Vidare ingår i utfallet, under 2019 men inte senare år, ersättningar till kommuner enligt schablon för vidarebosatta (450 miljoner kronor). Tabell 2.53 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde 8 Migration1 Miljoner kronor Anslag Utfall, totalt Biståndandel Procent Utfall, bistånd 1:1 Migrationsverket (förvaltningsanslag) 733 23 167 1:2 Ersättningar och boendekostnader 5 209 23 1 189 varav kost och logi 2 952 23 674 varav undervisning 1 078 23 246 varav vård 972 23 222 varav övrigt stöd för tillfälligt uppehälle 207 23 47 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 278 4 11 1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden 305 17 52 1 Preliminärt utfall rapporterat till OECD/DAC. Slutligt utfall rapporteras till OECD/DAC senast augusti 2020. Utfall, totalt är exklusive indirekta administrationskostnader (anslag 1:1) samt återetableringsstöd (anslag 1:2). Källa: Migrationsverket. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.54 UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 103 100 82 063 Summa 103 100 82 063 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 103 100 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 82 063 miljoner kronor. Skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden uppgick till 21 037 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar och Multilaterala och internationella organisationer och fonder. De stora avvikelserna består främst av att förhandlingar för bl.a. stöd till Afrikanska utvecklingsfondens femtonde påfyllnad och den 19:e påfyllnaden av den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) förhandlades i slutet av 2019 men där avtal skrivs först under 2020. Regeringen har ingått avtal med IDA och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalen är utformade med en bindande (unqualified commitment) och en icke bindande del (qualified commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet tabellen ovan. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 4,3 miljarder kronor. Av detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDf (från 2030 till 2054). Garantier Tabell 2.55 UO 7 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2019-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 20 937 2 247 20 937 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)1 UA 1 722 16 882 1 310 16 882 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)2 USD 538 5 016 538 5 016 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)3 SDR 343 4 422 343 4 422 Garantier inom biståndsverksamheten 14 000 5 554 5 917 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet4 EUR 152 943 90 943 Nordiska Investeringsbankens miljöinvesteringslån5 EUR 104 30 3 30 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA6 USD 16 151 16 151 Summa 53 935 54 298 1 Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 2 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 3 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 4 Prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99. 5 Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 procent eller 10,49 miljoner SDR. Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2019 USD= 9,317 SEK EUR= 10,433 SEK CHF= 9,572 SEK SDR= 12,887 SEK Övriga krediter Tabell 2.56 UO 7 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2019-12-31 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner1 Obegränsad 0 Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i syfte att fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, m.m. Obegränsad 0 Summa 0 1 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:17 Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete - förutsättningar för samverkan Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Sidas arbetssätt har möjliggjort samverkan mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingssamarbetet under åren 2015-2017. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete (skr. 2019/20:41) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:UU13, rskr. 2019/20:159). 2.6.8 Utgiftsområde 8 Migration Anslag Tabell 2.57 UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Migrationsverket 4 327 57 4 550 223 5,2 5 190 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 5 567 5 058 -509 -9,1 11 724 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 58 60 114 56 96,7 89 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 691 199 949 258 37,3 958 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 338 278 -60 -17,7 299 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 432 -10 294 -138 -32,0 570 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 349 291 -59 -16,8 269 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 155 119 -37 -23,5 131 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. 195 195 0 0,0 396 Summa 12 112 306 11 847 -265 -2,2 19 624 Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagande av asylsökande. Utfallet uppgick till 11 847 miljoner kronor och är därmed 265 miljoner kronor (2,2 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 7 776 miljoner kronor (39,6 procent) lägre. Ersättningar till kommunerna blev lägre 2019 Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 058 miljoner kronor. Det är 509 miljoner kronor (9,1 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Orsaken till det lägre utfallet är dels att Migrationsverket under 2019 prioriterat handläggning av äldre mer resurskrävande ansökningar om ersättning, dels ökade antalet överklaganden från kommuner och landsting, vilket försenade handläggningen av inkommande ärenden. Under 2019 blev även antalet avslagna ansökningar om ersättning enligt asylersättningsförordningen högre än beräknat, vilket medförde ett lägre anslagsutnyttjande. Migrationsverkets förvaltningsutgifter högre än budget Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 4 550 miljoner kronor. Det är 223 miljoner kronor (5,2 procent) högre än den ursprungliga budgeten. Det högre utfallet finansierades dels av att Migrationsverket vid ingången av 2019 hade ett anslagssparande från 2018 om 160 miljoner kronor, dels beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 att anvisa anslaget ytterligare 57 miljoner kronor. Skälet var att ge Migrationsverket bättre förutsättningar att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider inom asyl- och tillståndsverksamheten. Högre utgifter för domstolsprövningar Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 949 miljoner kronor. Det är 258 miljoner kronor (37,3 procent) högre än den ursprungliga budgeten. Migrationsdomstolarna har inte kunnat rekrytera i den omfattning som behövts för att ta hand om de många migrationsmål som uppstått i kölvattnet från det stora antalet asylsökanden från hösten 2015. För att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider beslutade därför riksdagen i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 att anvisa ytterligare 199 miljoner kronor. Antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade med 26,0 procent mellan 2018 och 2019. Utgifterna för offentliga biträden lägre än budgeterat Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 138 miljoner kronor (32,0 procent) lägre än de ursprungligen anvisade medlen, och 236 miljoner kronor (48,5 procent) lägre än 2018. Orsaken till det lägre utfallet är att andelen ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat och lägre än föregående år. Ersättningar och boendekostnader minskade med 57 procent jämfört med 2018 Jämfört med 2018 minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 6 665 miljoner kronor (56,9 procent). Det är främst ersättningarna till kommunerna som minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i migrationsverkets mottagningssystem minskat med 28,4 procent. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga minskade med knappt 1 000 miljoner kronor, ersättningar för skolkostnader med drygt 1 200 miljoner kronor och ersättningar enligt sjukvårdsförordningen med ca 350 miljoner kronor. Kostnaderna för asylsökandes boende minskade med 551 miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet personer i anläggningsboende blev 22,8 procent färre jämfört med 2018. Jämförelsen mellan åren påverkas av att Migrationsverket under 2018 betalade ut ersättningar till kommunerna om ca 2 000 miljoner kronor för ensamkommande barn och unga för tidigare år. Tabell 2.58 Asylsökande m.m. 2019 2019 2018 Förändring Förändring, procent Antal asylsökande, förstagångsansökningar 21 958 21 502 456 2,1 Män (inkl. pojkar) 13 133 12 929 204 1,6 Kvinnor (inkl. flickor) 8 825 8 573 252 2,9 Varav ensamkommande barn och unga 902 944 -42 -4,4 Pojkar 645 695 -50 -7,2 Flickor 257 249 8 3,2 Genomsnittlig handläggningstid i dagar, förstagångsansökningar 288 507 -219 -43,2 Förlängningsansökningar 36 610 7 457 29 153 390,9 Avgjorda asylärenden 24 569 35 512 -10 943 -30,8 Varav bifall 6 540 11 217 -4 677 -41,7 Bifallsandel 27 % 32 % Beviljade uppehållstillstånd 119 577 132 696 -13 119 -9,9 varav asyl 19 201 25 114 -5 913 -23,5 varav anhöriga till asylsökande 7 350 16 641 -9 291 -55,8 varav barn födda i Sverige till föräldrar med PUT 8 796 9 339 -543 -5,8 varav arbetsmarknad 28 113 21 507 6 606 30,7 varav anhöriga, arbetsmarknad 15 129 15 371 -242 -1,6 Övriga 40 988 44 724 -3 736 -8,4 Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem* 40 312 52 547 -12 235 -23,3 varav med uppehållstillstånd 1 685 3 310 -1 625 -49,1 varav ensamkommande barn och unga 930 1 235 -305 -24,7 anläggningsboende (ABO) 16 739 21 693 -4 954 -22,8 eget boende (EBO) 22 350 28 820 -6 470 -22,4 övrigt boende 1 223 2 034 -811 -39,9 Genomsnittligt inskrivna under året 45 255 63 214 -17 959 -28,4 varav ensamkommande barn och unga 1 038 2 023 -985 -48,7 varav övriga 44 217 61 191 -16 974 -27,7 *Sammanställningen över 2019 och 2018 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket. Migrationsverkets förvaltningsutgifter fortsätter att sjunka Jämfört med 2018 minskade utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med 640 miljoner kronor (12,3 procent). Migrationsverket har under 2019 fortsatt att minskat sin personalstyrka. Cirka 100 personer sades upp under 2019. Det är främst inom mottagningsverksamheten som minskningen av personal har skett till följd av de senaste årens minskande antal asylsökande. Jämfört med 2018 minskade personalkostnaderna med 354 miljoner kronor (9,5 procent) till 3 313 miljoner kronor. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 746 personer till 5 096 (12,7 procent) jämfört med 2018. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.59 UO 8 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 356 278 Summa 356 278 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 356 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 278 miljoner kronor. 2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Anslag Tabell 2.60 UO 9 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:4 Tandvårdsförmåner 6 772 6 644 -128 -1,9 6 457 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 27 789 630 28 428 639 2,3 27 067 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 8 949 8 774 -176 -2,0 7 711 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 476 43 518 42 8,9 493 1:8 Bidrag till psykiatri 2 203 -90 2 037 -166 -7,5 1 634 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 1 620 1 610 -10 -0,6 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 768 594 -174 -22,6 723 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 143 -120 -45,6 100 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 837 150 24 175 -662 -2,7 25 308 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 677 -310 1 070 -608 -36,2 2 809 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 132 1 105 -28 -2,4 1 046 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 081 -155 833 -248 -22,9 1 486 Övriga anslag 3 710 3 661 -49 -1,3 3 583 Summa 81 277 268 79 592 -1 685 -2,1 78 418 Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik. Utfallet uppgick till 79 592 miljoner kronor och blev därmed 1 685 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 1 174 miljoner kronor (1,5 procent) högre. Utgifterna för läkemedelsförmånerna ökade mer än beräknat Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 28 428 miljoner kronor, vilket är 639 miljoner kronor (2,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Den 24 januari 2019 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (Sveriges kommuner och Regioner (SKR) fr.o.m. 2020) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2019. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna ökade mer än vad som hade beräknas. Riksdagen anvisade därför ytterligare 630 miljoner kronor till anslaget i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Utfallet för 2019 blev 1 361 miljoner kronor högre än 2018. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre. Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för b.la. stroke samt för behandling av diabetes typ 2. Färre brukare ger lägre kostnader för assistansersättning Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 175 miljoner kronor. Det är 662 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än anvisat i statens budget och 1 133 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år. Utgiftsminskningen beror på förändrade administrativa betalningsrutiner hos Försäkringskassan och att antalet brukare som beviljas ersättningen minskar. Under 2019 hade 8 067 män och 6 720 kvinnor assistansersättning, totalt 14 787 personer. Det är en minskning med 3,4 procent jämfört med föregående år. För 2019 var schablonbeloppet 300 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 336 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2019 var 303 kronor. För att säkerställa att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov ändrades lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagändringen trädde i kraft 1 november 2019. För att finansiera de ökade kostnaderna som lagändringen medförde anvisades anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ytterligare 150 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nya bidrag till sjukvård och prestationsbundna insatser medför högre utgifter Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 8 774 miljoner kronor, vilket är 1 062 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror till största delen på att staten och SKL har slutit flera överenskommelser som medför olika satsningar inom vården. Under 2019 har 1 471 miljoner kronor betalats till landstingen för en ny satsning med syfte att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Även den nya satsningen på en specialistsjuksköterskeutbildning, för att ge sjuksköterskor möjligheten att specialisera sig inom ett specifikt område, finansieras av anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Landstingen har fått 400 miljoner kronor för detta 2019. Under 2019 betalades 1 393 miljoner kronor till landstingen för förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket är 198 miljoner kronor lägre än 2018. Under året har inga bidrag för ökad tillgänglighet inom vården betalats ut från anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, vilket påverkar jämförelsen mellan åren negativt med 600 miljoner kronor. Utfallet för det nya anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna blev 1 610 miljoner kronor. Anslaget finansierar den nya s.k. kömiljarden. Satsningen syftar till att korta väntetider inom vården och öka tillgängligheten. Landstingen får del av satsningen om de visar att väntetiderna till specialistvården eller till operation är kortare än föregående år, eller om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin. Jämförelsen görs inom det egna landstinget för att ta hänsyn till de specifika förutsättningar som finns. Landstingen får även del av medlen för att förbättra inrapporteringen av statistik om väntetider. Utgifterna för bilstöd blev lägre Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till 143 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror bl.a. på att de långa handläggningstiderna inom bilstödet minskade. Detta till följd av att Försäkringskassan tillsammans med Trafikverket genomfört förenklings- och effektiviseringsarbete. Satsning på ökad bemanning upphörde Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 1 070 miljoner kronor, vilket är 1 740 miljoner kronor (61,9 procent) lägre än föregående år. Det beror på att den tillfälliga satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen pågick t.o.m. 2018 och därför inte fanns med i statens budget 2019. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.61 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 2:2 Insatser för vaccinberedskap 368 28 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 900 710 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 31 25 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 800 1 421 Summa 4 099 2 184 1:6 (2018) Bidrag till folkhälsa och sjukvård 12 Totalt 2 197 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 4 099 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 184 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 915 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning. Bemyndigandet fördubblades jämfört med 2018. Myndigheten hann dock inte ingå de åtaganden som bemyndigandet medgav. Under utgiftsområdet finns även ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndigande som har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick dessa åtaganden till 12 miljoner kronor. Inomstatliga lån Tabell 2.62 UO 9 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2019-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 100 6 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 52 Summa 450 58 Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:23 Ej verkställda beslut - rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS Riksrevisionen har granskat reglerna om kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut och särskild avgift i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om ej verkställda beslut - rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS (skr. 2019/20:61) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2019:33 Inspektionen för vård och omsorg Riksrevisionen har granskat Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsynsverksamhet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg (skr. 2019/20:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Anslag Tabell 2.63 UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 36 946 37 246 300 0,8 37 545 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 43 944 44 108 165 0,4 45 806 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 391 1 304 -87 -6,3 1 343 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 773 2 677 -96 -3,5 2 811 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 901 2 445 -456 -15,7 2 649 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 957 135 1 090 133 13,9 954 2:1 Försäkringskassan 8 641 -3 8 897 256 3,0 8 468 Övriga anslag 105 104 -1 -0,6 107 Summa 97 657 132 97 872 215 0,2 99 681 Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 97 872 miljoner kronor och blev därmed 215 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 1 809 miljoner kronor (1,8 procent) lägre. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 456 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 090 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor (13,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivare var berättigade till högre ersättning än vad som ursprungligen beräknats. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen därför ytterligare 135 miljoner kronor. Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev lägre än föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 298 miljoner kronor (0,8 procent) lägre. Det beror främst på att utgifterna för statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning blev 702 miljoner kronor (19,8 procent) lägre. Utgifterna består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet 2019 förklaras främst av ett lägre regleringsbelopp jämfört med föregående år. De lägre utgifterna för statlig ålderspensionsavgift motverkades delvis av att utgifterna för sjukpenning ökade med 488 miljoner kronor (1,5 procent). Det beror främst på att inkomsttaket för sjukpenningen höjdes från 7,5 till 8 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2018. Höjningen medförde ökade utgifter trots att antalet nettodagar för sjukpenning minskade med 1,8 procent jämfört med 2018. Begreppet nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning räknas som en nettodag. Tabell 2.64 Statistik över sjukpenning och sjukfall 2019 2018 Förändring procent Antal personer som fick sjukpenning i december månad 195 655 198 544 -1,5 varav kvinnor 128 328 131 355 -2,3 varav män 67 327 67 189 0,2 varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå 79 623 81 085 -1,8 varav män med sjukpenning på normalnivå 43 207 43 066 0,3 varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå 44 513 46 177 -3,6 varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå 21 125 21 114 0,1 Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari till oktober1 41 000 43 300 -5,3 varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent 63 63 varav startade sjukfall gällande män, procent 37 37 Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner dagar) 53,4 54,4 -1,8 Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser, procent, september månad2 47,5 47,7 1 Måttet för startade sjukfall har tagits fram på ett nytt sätt 2019. Jämförelsetalen för 2018 har därför räknats om. 2 Jämförelsetalet för 2018 har räknats om då statistiken för året har reviderats. Källa: Försäkringskassan. Antalet personer som fick sjukpenning minskade från 198 544 personer i december 2018 till 195 655 personer för samma månad 2019. Av dessa ökade antalet män med 0,2 procent och antalet kvinnor minskade med 2,3 procent. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå minskade med 1 321 (1,1 procent). Vidare minskade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 1 653 (2,5 procent). Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2019 uppgick till 65,6 procent vilken ska jämföras med 66,2 procent i december 2018. Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 41 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2019, vilket är en minskning med 5,3 procent jämfört med samma period föregående år. Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser minskade 2019 och var 47,5 procent i september 2019, vilket ska jämföras med 47,7 procent i september 2018. Under 2019 avslogs 3,9 procent av initiala ansökningar om sjukpenning jämfört med 3,0 procent under föregående år. Andelen avslag för män ökade från 2,7 procent 2018 till 3,5 procent år 2019. För kvinnor uppgick andelen avslag till 4,1 procent 2019, vilken ska jämföras med 3,2 procent föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall ökade från 5,3 procent 2018 till 7,1 procent 2019. Andelen avslag för män ökade från 5,1 procent under 2018 till 6,8 procent under 2019. För kvinnor ökade andelen avslag från 5,4 procent 2018 till 7,3 procent under 2019. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 44 108 miljoner kronor, vilket är 1 697 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än 2018. Det beror på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning samt lägre utgifter för statlig ålderspensionsavgift gällande aktivitets- och sjukersättningar. Försäkrade i åldrarna 19-64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2019 till 246 810 (145 457 kvinnor och 101 353 män), vilket är en minskning med 14 157 personer (5,4 procent) jämfört med december 2018. Minskningen beror på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har minskat. Under 2019 blev 5 478 personer (2 921 kvinnor och 2 557 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en minskning med 56 personer (1,0 procent) jämfört med 2018. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 68,8 procent (72,1 procent för kvinnor och 64,9 procent för män) under 2019. För 2018 uppgick andelen avslag till 69,3 procent (72,6 procent för kvinnor och 65,3 procent för män). Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19-29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2019 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 29 119, vilket är en minskning med 2 232 personer (7,1 procent) jämfört med december 2018. Det beror bl.a. på att många av dem som haft ersättningen har fyllt 30 år och därmed inte längre kan få ersättning, samtidigt som nybeviljandet varit relativt lågt. Under 2019 har 6 331 personer (2 960 kvinnor och 3 371 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 826 personer (15,0 procent) fler än 2018. Andelen avslag vid olika former av ansökan om aktivitetsersättning har minskat. För 2019 uppgick andelen till 24 procent. Motsvarande avslagsandel för 2018 var 26 procent. Avslag på ansökan om förlängd skolgång har dock ökat. I december 2019 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 275 929 personer. Det är en minskning med 5,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 158 883 personer, vilket var en minskning med 5,9 procent jämfört med december 2018. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 117 046 personer, vilket är en minskning med 5,2 procent jämfört med december 2018. Tabell 2.65 Ohälsomått 2019 2018 Ohälsotalet 23,5 24,7 varav kvinnor 28,3 29,9 varav män 18,8 19,8 Sjukpenningtalet 9,4 9,7 varav kvinnor 12,3 12,8 varav män 6,6 6,7 Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet är ett mått på antalet ersatta dagar inom hela sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2019 var ohälsotalet 23,5 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 24,7 dagar 2018. Orsaken är främst att antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning minskat. Ohälsotalet har sedan december 2018 minskat med 5,2 procent för kvinnor och med 5,0 procent för män. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16-64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2019 var sjukpenningtalet 9,4 dagar, vilket är en minskning med 3,1 procent sedan december 2018. Utvecklingen beror på att antalet startade sjukfall minskat samtidigt som antalet långa sjukfall inte längre ökar. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,3) än män (6,6). Lägre utgifter för bidrag för sjukskrivningsprocessen jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än 2018. Det beror främst på lägre utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, bidrag till hälso- och sjukvården samt rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ökade kostnader för Försäkringskassans handläggning av förmåner Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 8 897 miljoner kronor, vilket är 429 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2018. Det beror huvudsakligen på ökade kostnader för handläggning av förmåner. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 888 1 888 Summa 1 888 1 888 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 1 888 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 888 miljoner kronor. Övriga krediter Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2019-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140 Summa 170 140 Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR:2019:19 Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro (skr. 2019/20:50) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU13 punkt 1, rskr. 2019/20:171). 2.6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Anslag Tabell 2.68 UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Garantipension till ålderspension 13 226 13 175 -51 -0,4 13 142 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 10 331 10 382 51 0,5 10 869 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 9 588 9 196 -392 -4,1 9 139 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 154 1 167 13 1,1 1 081 2:1 Pensionsmyndigheten 583 19 566 -17 -3,0 540 Summa 34 881 19 34 486 -396 -1,1 34 771 Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.6.31. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 34 486 miljoner kronor och blev därmed 396 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 285 miljoner kronor (0,8 procent). Fler pensionärer med garantipension Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 13 175 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor (0,2 procent) högre än föregående år. Ökningen beror bl.a. på att prisbasbeloppet ökade med 2,2 procent och att följsamhetsindexeringen var 1,4 procent 2019. Följsamhetsindexering innebär att den inkomstgrundade pensionen årligen förändras i takt med den genomsnittliga inkomsten i Sverige. Garantipensionen indexeras med förändringen i prisbasbeloppet. De retroaktiva utgifterna var något högre 2019 än 2018. Det beror delvis på att det har skett omräkningar av garantipensioner till följd av en dom från EU-domstolen (dom Zaniewicz-Dybeck, C-189/16, EU:C:2017:946), vilket inneburit att en del pensionärer fått belopp utbetalt retroaktivt. Ungefär 661 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2019, vilket är ca 2 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 000 kronor per år 2019, vilket är lika mycket som 2018. Totalt 78 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 22 procent är män. Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 10 382 miljoner kronor, vilket är 487 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2018 och 2019 minskade antalet med ca 10 700 personer, till ca 230 900 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor. Fler pensionärer får bostadstillägg Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 9 196 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (0,6 procent) högre än 2018. Både medelbeloppet och de retroaktiva utgifterna var högre 2019 än 2018. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2019 till knappt 291 000 personer, vilket är ca 1 000 personer färre än 2018. För 2019 var det genomsnittliga årsbeloppet 31 400 kronor, vilket är en ökning med 200 kronor jämfört med 2018. Ökad invandring medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 167 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (7,9 procent) högre än föregående år. Det beror, förutom på ökad invandring, på att det är en större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 8,3 procent jämfört med 2018 och uppgick till 26 000 personer 2019. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 2,1 procent och uppgick till 46 700 kronor 2019. Övriga krediter Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2019-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 2 234 Summa 8 000 2 234 Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 234 miljoner kronor vid utgången av 2019. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2019. Övrig upplysning Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:22 Mörkertal inom bostadstillägget Riksrevisionen har granskat underutnyttjande av bostadstillägg, så kallat mörkertal. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget (skr. 2019/20:54) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU14, rskr. 2019/20:172). 2.6.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Anslag Tabell 2.70 UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Barnbidrag 32 803 534 33 175 372 1,1 31 722 1:2 Föräldraförsäkring 44 454 44 548 94 0,2 43 914 1:3 Underhållsstöd 2 765 2 700 -65 -2,4 2 593 1:4 Adoptionsbidrag 23 14 -9 -39,1 14 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 965 997 33 3,4 951 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 472 3 972 -500 -11,2 4 072 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 303 7 303 0 0,0 7 367 1:8 Bostadsbidrag 4 547 4 606 60 1,3 4 574 Summa 97 332 534 97 315 -17 0,0 95 208 Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 97 315 miljoner kronor. Det är 17 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 2 107 miljoner kronor (2,2 procent) högre. Volymerna för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg blev högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 175 miljoner kronor, vilket är 372 miljoner kronor (1,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att volymerna underskattades för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg. Med anledning av de högre utgifterna, samt ett lägre anslagsutrymme på grund av utnyttjad anslagskredit 2018, anvisade riksdagen ytterligare 534 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019. Utgifter för adoptionsbidrag och omvårdnadsbidrag blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 14 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (39,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag blev lägre än beräknat. År 2019 genomfördes 170 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 185 adoptioner. Från och med den 1 januari 2019 har två nya förmåner införts, merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag, som ska ersätta handikappersättning och vårdbidrag. Handikappersättning och vårdbidrag kommer dock att finnas kvar under en övergångsperiod. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 3 972 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för omvårdnadsbidrag inte ökade i den omfattning som beräknades. Inflödet av ansökningar om merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag blev högre än vad Försäkringskassan hann hantera under 2019. Höjt barnbidrag och fler barn medförde ökade utgifter jämfört med 2018 Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 1 452 miljoner kronor (4,6 procent) högre än 2018. Det beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. den 1 mars 2018. Dessutom ökade utgifterna till följd av fler barn i åldrarna 0-16 år. Höjd medelersättning medförde högre utgifter för föräldrapenning jämfört med föregående år Jämfört med 2018 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 634 miljoner kronor (1,4 procent) högre. Anslaget finansierar förmånerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Det var framför allt utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna för föräldrapenning utgjorde 73,4 procent av utgifterna för anslaget och ökade med 663 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2018. Utgifterna blev högre trots att antalet ersättningsdagar med föräldrapenning totalt minskade med ca 870 000 dagar (1,5 procent) jämfört med 2018. Det beror främst på att medelersättningen per dag blev högre. Den genomsnittliga ersättningen per dag för föräldrapenningen ökade med 3,7 procent under 2019. Medelersättningen var 547 kronor per dag för kvinnor och 691 kronor per dag för män. Skillnaden beror dels på inkomstskillnader mellan könen, dels på att kvinnor använder fler lägstanivå- och grundnivådagar än män. Utgifterna påverkas även av fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor. Under 2019 tog män ut 30,0 procent av föräldrapenningdagarna. Det är en högre andel än 2018 då männen tog ut 29,4 procent av dagarna. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:9 Trångboddhet - konsekvenser för hälsa och skolresultat Riksrevisionen har granskat bostadsbidraget och dess effekter av trångboddhet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet (skr. 2019/20:4) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU9, rskr. 2019/20:52). 2.6.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Anslag Tabell 2.71 UO 13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Etableringsåtgärder 228 228 -1 -0,4 253 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 13 096 11 884 -1 213 -9,3 16 167 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 3 708 -4 3 563 -145 -3,9 4 925 1:4 Hemutrustningslån 166 75 -90 -54,5 139 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 391 90 453 62 16,0 363 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 41 40 74 32 78,9 82 4:1 Åtgärder mot segregation 100 321 420 320 320,4 47 4:2 Delegationen mot segregation 11 11 20 8 75,5 16 Övriga anslag 226 4 226 0 0,1 226 Summa 17 967 462 16 942 -1 025 -5,7 22 217 Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, åtgärder mot segregation och jämställdhetspolitik. Utgifterna uppgick till 16 942 miljoner kronor och är därmed 1 025 miljoner kronor (5,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 5 275 miljoner kronor (23,7 procent). Antalet kommunmottagna lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 11 884 miljoner kronor, vilket är 1 213 miljoner kronor (9,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 4 283 miljoner kronor lägre (26,5 procent) jämfört med föregående år. Skillnaden mot budgeten beror framförallt på att ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända blev lägre. Orsaken är främst att det genomsnittliga antalet mottagna blev ca 12 000 (32 procent) lägre än vad som antogs i statens budget. Jämfört med 2018 så minskade ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända med 2 365 miljoner kronor respektive 2 091 miljoner kronor. Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 32,1 procent mellan 2018 och 2019. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 11,0 procent. Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2019 2019 2018 Förändring Förändring, procent Antal kommunmottagna 25 597 44 216 -18 619 -42,1 varav män 14 309 24 301 -9 992 -41,1 varav kvinnor 11 288 19 915 -8 627 -43,3 andel män 55,9 % 55,0 % andel kvinnor 44,1 % 45,0 % Antal kommunmottagna under 18 år 10 183 19 299 -9 116 -47,2 varav pojkar 5 295 10 470 -5 175 -49,4 varav flickor 4 888 8 829 -3 941 -44,6 andel män 52,0 % 54,3 % andel kvinnor 48,0 % 45,7 % Antal ensamkommande och unga 4 762 6 635 -1 873 -28,2 varav pojkar 4 426 6 015 -1 589 -26,4 varav flickor 336 620 -284 -45,8 andel män 92,9 % 90,7 % andel kvinnor 7,1 % 9,3 % Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får ersättning för. December 2019 December 2018 Förändring Förändring, procent Totalt antal mottagna* 70 211 112 994 -42 783 -37,9 varav män 38 798 63 785 -24 987 -39,2 varav kvinnor 31 413 49 209 -17 796 -36,2 varav ensamkommande 11 512 15 407 -3 895 -25,3 Genomsnitt för respektive år 89 154 131 377 -42 223 -32,1 varav ensamkommande 14 000 15 725 -1 725 -11,0 *Sammanställningen över 2019 och 2018 utgår från situationen den sistadecember respektive år. Källa: Migrationsverket. Färre än beräknat i etableringsinsats Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 145 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Detta berodde på främst på att antalet nyanlända i etableringsinsatser blev lägre än väntat. Det genomsnittliga antalet deltagare i etableringsuppdraget uppgick under 2019 till 38 802, vilket är 3 998 deltagare färre än beräknat. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 1 362 miljoner kronor (27,7 procent). Orsaken är att antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag minskade med 37,8 procent, från i genomsnitt 62 405 deltagare 2018 till 38 802 deltagare 2019. Högre utgifter för åtgärder mot segregation efter förändringar i statens budget Utfallet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation uppgick till 420 miljoner kronor, vilket är 320 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 321 miljoner kronor. Orsaken var att Tillväxtverket under 2018 hade ingått bindande åtaganden om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden som var lite drygt 320 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade anslaget i den ursprungliga budgeten för 2019. Jämfört med 2018 ökade utgifterna under anslaget med 373 miljoner kronor. År 2018 utbetalades dock statsbidraget till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Sammantaget blev utbetalningarna av detta statsbidrag oförändrade mellan 2018 och 2019. Högre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 453 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (16 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 90 miljoner kronor för att bl.a. möjliggöra ytterligare insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen beslutade samtidigt att anvisa Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsanslag ytterligare 40 miljoner kronor, vilket förklarar varför utfallet blev 32 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. Hemutrustningslånen minskar 2019 Utfallet för anslaget 1:4 Hemutrustningslån uppgick till 90 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (54,5 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att antalet personer som kan ansökan om lån, dvs. som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun, blev lägre än väntat och därmed blev även hemutrustningslånen färre. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 38 28 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 28 23 Summa 66 51 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 66 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 51 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 15 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:33 Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken - ett outnyttjat verktyg Riksrevisionen har granskat om regeringens integrationspolitik har jämställdhetsintegrerats och därmed gett förutsättningar för likvärdigt och effektivt stöd. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken (skr. 2018/19:97) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:AU14, rskr. 2018/19:300). RiR 2019:16 Diskrimineringslagens krav på lönekartläggning - ett trubbigt verktyg för att minska löneskillnader mellan könen. Riksrevisionen har granskat hur lönekartläggning fungerar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning (skr. 2019/20:48) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:AU5, rskr 2019/20:152). 2.6.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag Tabell 2.74 UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 621 7 637 16 0,2 8 191 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 27 014 -26 27 066 53 0,2 25 367 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 10 311 335 9 907 -404 -3,9 13 043 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 19 532 19 743 211 1,1 18 228 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 1 492 1 082 -409 -27,4 1 294 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 650 260 2 063 413 25,0 1 480 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4 914 80 4 662 -252 -5,1 5 032 1:13 Lån till körkort 151 59 -93 -61,3 17 2:4 Medlingsinstitutet 60 -4 52 -7 -12,5 52 2:5 Arbetslivspolitik 25 -20 0 -25 -98,5 22 Övriga anslag 1 170 -2 1 136 -34 -2,9 1 135 Summa 73 940 624 73 408 -532 -0,7 73 861 Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Utfallet uppgick till 73 408 miljoner kronor, vilket är 532 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 453 miljoner kronor (0,6 procent) lägre. Anvisade medel för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskade med 781 miljoner kronor (9,3 procent) jämfört med 2018. För att anpassa verksamheten till det minskade förvaltningsanslaget varslade Arbetsförmedlingen 4 500 anställda om uppsägning och beslut togs om att minska antalet arbetsförmedlingskontor. Omställningen av verksamheten har medfört minskad kapacitet för Arbetsförmedlingen att anvisa arbetssökande till insatser, vilket påverkat utfallet för flera anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Antalet arbetslösa ökade med 28 300 Tabell 2.74 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2018 och 2019. Tabell 2.75 Arbetslöshet 2019 2019 2019 2019 2018 2018 2018 2018 Antal personer Procent Kvinnor Män Antal personer Procent Kvinnor Män Antal arbetslösa, 15-74 år 372 700 180 500 192 200 344 400 160 800 183 600 - varav heltidsstuderande 131 600 35,3 66 700 64 800 117 000 34 55 600 61 400 - varav personer med utomnordiskt ursprung 183 200 49,2 89 500 93 700 169 900 49,3 79 500 90 300 - varav långtidsarbetslösa 91 900 24,7 40 200 51 600 89 100 25,9 35 500 53 600 - varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 59 300 15,9 27 200 32 100 58 400 17 24 000 34 300 - varav ungdomar,15-24 år 126 300 33,9 60 000 66 300 108 300 31,4 49 700 58 600 Arbetslösheten, 15-74 år (arbetslösa som andel av arbetskraften) 6,8 6,9 6,7 6,3 6,2 6,4 Ungdomsarbetslösheten, 15-24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 20 19,5 20,4 17,4 16,3 18,5 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2019 respektive 2018. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Jämförelsetalen för 2018 har räknats om med anledning av att SCB har reviderat statistiken. Källa: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15-74 år ökade enligt AKU med 28 300 personer mellan 2018 och 2019. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande ökade med 14 600 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, ökade med 2 800 personer. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 13 300 personer, varav antalet kvinnor ökade med 10 000 personer. Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2019 till 49,2 procent av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med 49,3 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet minskade från 17,0 procent 2018 till 15,9 procent 2019. Ungdomar i åldern 15-24 år utgör 33,9 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar ökade med 18 000 personer (16,6 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor ökade med 10 300 personer och antalet män med 7 700 personer. Högre utgifter än beräknat för arbetslöshetsersättning motverkades av lägre utgifter än beräknat för aktivitetsstöd Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 27 066 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev 1 042 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Det beror bl.a. på att arbetslösheten för 2019 blev högre än beräknat. De högre utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning motverkades delvis av att utgifterna för aktivitetsstöd blev 987 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget. Det beror på minskad produktions- och beslutskapacitet pga. omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet. Antalet unika deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd uppgick till 286 981 vilket är en minskning med 11,7 procent jämfört med 2018. Regeringen beslutade under 2019 att ta bort kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal. Det förväntades leda till fler nystartsjobb och minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen minskade därför anslaget med 26 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än budgeterat Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 9 907 miljoner kronor, vilket är 404 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare i etableringsuppdraget under 2019 var lägre än beräknat. Många deltagare har uppnått maxtiden inom uppdraget samtidigt som antalet nya deltagare har minskat. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 335 miljoner kronor, främst för att stärka arbetet med s.k. lokala jobbspår som syftar till att rusta arbetssökande för att möta arbetsgivares behov av utbildad arbetskraft. Tabell 2.76 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2019 2019 2019 2018 2018 2018 Antal personer Kvinnor Män Antal personer Kvinnor Män Sökande i program totalt med aktivitetsstöd 162 173 79 368 82 805 161 594 76 193 85 400 varav utrikesfödda 106 609 53 698 52 911 98 957 47 230 51 727 -Därav jobb- och utvecklingsgarantin 102 296 48 480 53 816 93 432 43 522 49 910 varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin 64 569 31 327 33 242 55 155 26 373 28 782 -Därav förberedande insatser 12 020 7 015 5 005 25 654 14 094 11 560 varav utrikesfödda 4 664 2 641 2 023 13 414 6 997 6 417 -Därav etableringsprogrammet 29 250 16 790 12 460 18 760 9 303 9 457 varav utrikesfödda 29 169 16 755 12 414 18 723 9 289 9 434 -Därav jobbgaranti för ungdomar 13 867 5 242 8 625 13 548 5 344 8 205 varav utrikesfödda 5 635 1 995 3 640 5 029 1 948 3 080 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2018 respektive 2019 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till 349 173 personer vilket är en ökning med 0,5 procent jämfört med 2018. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tabell 2.75 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 46,4 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2019, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 63,1 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb och utvecklingsgarantin ökade med 9,5 procent jämfört med 2018. Ökningen var större bland kvinnor än bland män. För både kvinnor och män skedde ökningen bland personer som tidigare deltagit i etableringsuppdraget. Ökningen förklaras både av ett fortsatt inflöde från etableringsuppdraget och ett minskat utflöde ur jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 7,7 procent jämfört med 2018. Den största ökningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i etableringsprogrammet. Etableringsprogrammet infördes 2018 och antalet deltagare har ökat successivt. Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 12 020 personer per månad vilket var en minskning med 53,1 procent jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på Arbetsförmedlingens prioriteringar av programinsatser. Dessutom saknades avtal för tjänsten Introduktion till arbete under första halvåret 2019 då upphandlingen överklagades. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 13 867 personer. Det är en ökning med 2,4 procent jämfört med 2018. Lägre utfall än beräknat för nystartsjobb Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 4 662 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det kan delvis bero på att omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet medförde minskad produktions- och beslutskapacitet. Regeringen beslutade under 2019 att ta bort kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal. Det förväntades leda till fler nystartsjobb och därmed ökade utgifter. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 80 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Utfallet för lån till körkort blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:13 Lån till körkort blev 59 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (61,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre beviljade låneansökningar än beräknat i statens budget och att en betydande andel av de som beviljats lån inte begärt utbetalning. Körkortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. Av de som ansökte om körkortslån har 56 procent fått avslag på sin ansökan. Den vanligaste orsaken till avslag är att den sökande inte uppfyller villkoret om arbetslöshet. Under 2019 beviljades 7 025 personer körkortslån. Från beslutsdatum har kunderna ett år på sig att begära utbetalning. Under året har 4 310 personer fått körkortslån utbetalat. Utfallet för anslaget 2:4 Medlingsinstitutet blev 52 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskade riksdagen anvisade medel med 4 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag. Utfallet för anslaget 2:5 Arbetslivspolitik blev 0,4 miljoner kronor, vilket är 24,6 miljoner kronor (98,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 20 miljoner konor för ett redan genomfört forskningsuppdrag. Riksdagen minskade därför anvisade medel med 20 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019. Utfallet för Europeiska socialfonden blev lägre än beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 blev 409 miljoner kronor (27,4 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 1 082 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev utfallet 212 miljoner kronor (16,4 procent) lägre. Det lägre utfallet beror på lägre medelsförbrukning i de beviljade projekten än beräknat. Bidrag till lönegarantiersättning blev högre än beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning blev 2 063 miljoner kronor, vilket är 413 miljoner kronor (25,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 583 miljoner kronor (39,4 procent) högre. Det beror på att fler anställda drabbats av konkurser jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Antalet anställda drabbade av konkurser uppgick till 22 727 för 2019 vilket var en ökning med 16,8 procent från föregående år. Antalet företagskonkurser uppgick till 7 358 vilket var en ökning med 1,9 procent från 2018. Antalet konkurser gällande företag med 20 eller fler anställda ökade dock med 25,3 procent. Då utbetalningarna av lönegarantiersättning ökade mer än beräknat anvisade riksdagen ytterligare 260 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019. Uppsägningar vid Arbetsförmedlingen Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 554 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än 2018. Det beror framför allt på lägre personalkostnader. Under 2019 var det 1 623 anställda som förhandlades som övertaliga varav 823 personer har slutat under 2019. Utöver det har 1 504 anställda själva valt att avsluta sin anställning. Antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen uppgick under 2019 till 10 705 vilket var en minskning med 2 021 årsarbetskrafter (15,9 procent) från 2018. Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning jämfört med föregående år Jämfört med 2018 blev utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 699 miljoner kronor (6,7 procent) högre. Det förklaras främst av att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 1 420 miljoner kronor (11,1 procent). Under 2019 var arbetslösheten i genomsnitt 6,8 procent för personer i åldern 15-74 år, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2018. Det genomsnittliga antalet personer som fick arbetslöshetsersättning uppgick för 2019 till 97 143 per månad, vilket var en ökning med 9,3 procent från 2018. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 3 136 miljoner kronor (24,0 procent) lägre än 2018. Riksdagen anvisade anslaget 10 311 miljoner kronor för 2019 vilket var en minskning med 3 111 miljoner kronor (23,2 procent från föregående år). Omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet medförde minskad kapacitet att anvisa arbetssökande till insatser. Minskningen av programanslaget innebar minskat antal deltagare och minskade utgifter för upphandlade tjänster och utbildningar. Arbetsförmedlingen införde också ett tillfälligt beslutsstopp för anvisningar till extratjänster liksom ett stopp för moderna beredskapsjobb vilket medförde minskade utgifter på anslaget. Utgifterna för lönebidrag och Samhall ökade jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 743 miljoner kronor, vilket är 1 516 miljoner kronor (8,3 procent) högre än föregående år. Det beror delvis på ökade statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. Statsbidragen till Samhall AB uppgick till 6 078 miljoner kronor, vilket är 852 miljoner kronor högre än föregående år. Dessutom blev utgifterna för lönebidrag 663 miljoner kronor högre till följd av högre genomsnittlig bidragsnivå och ökade kostnader för handledararvode. De totala utgifterna för lönebidrag blev 13 665 miljoner kronor. Svagare konjunktur bidrog till lägre utgifter för nystartsjobb Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 370 miljoner kronor (7,3 procent) lägre jämfört med föregående år. Det bedöms bl.a. bero på en svagare konjunktur. Det genomsnittliga antalet personer med nystartsjobb uppgick till 29 600 personer per månad under 2019, vilket är en minskning med 3 018 personer (9,3 procent) jämfört med 2018. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.77 UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 10 000 2 512 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 15 000 13 362 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 3 850 3 049 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 7 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 33 33 1:13 Lån till körkort 114 61 2:1 Arbetsmiljöverket 20 20 Summa 29 026 19 044 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 29 026 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 19 044 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 9 982 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror på att det rådde anvisningsstopp på subventionerande anställningar under anslaget större delen av året. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet) har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. ESF-rådet har överskridit det av regeringen beslutade slutåret 2021 avseende beställningsbemyndigandet för Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt genom att ingå åtaganden för år 2022 för anslag 4:7 ap 2 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014-2020 under utgiftsområde 9 med 573 000 kronor och för ap 6 med 105 000 kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision 2019:18 Arbetsförmedlingens matchningsarbete - svag kunskapsbas och brister i styrningen Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens styrning av matchningsarbetet skapar förutsättningar för effektivitet och likvärdighet. Regeringen har i skrivelse Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete (skr. 2019/20:46) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:AU6, rskr. 2019/20:153). 2019:27 Stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt Riksrevisionen har granskat om programmet stöd till start av näringsverksamhet är en effektiv åtgärd i jämförelse med andra arbetsmarknadspolitiska program eller att kvarstå i öppen arbetslöshet. Regeringen har redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet (skr. 2019/20:73). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Tabell 2.78 UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Studiehjälp 4 267 4 244 -23 -0,5 4 035 1:2 Studiemedel 16 977 -31 15 289 -1 688 -9,9 13 851 1:3 Avsättning för kreditförluster 1 894 -3 1 816 -79 -4,2 1 825 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 152 16 166 14 9,0 170 1:7 Studiestartsstöd 440 325 -115 -26,0 255 1:8 Centrala studiestödsnämnden 894 -3 882 -12 -1,4 891 Övriga anslag 106 94 -12 -11,6 90 Summa 24 731 -21 22 815 -1 916 -7,7 21 118 Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestart-stöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 22 815 miljoner kronor och blev därmed 1 916 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 1 697 miljoner kronor (8,0 procent) högre. Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 15 289 miljoner kronor, vilket är 1 688 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning blev 1 774 miljoner kronor lägre än beräknat. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå och en högre nivå. I den generella nivån utgör bidragsdelen ca 30 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och i den högre nivån utgör bidragsdelen ca 67 procent av totalbeloppet. Utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ingår inom gruppen med den högre nivån. Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 115 miljoner kronor (26,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror till stor del på att outnyttjade medel inte har omfördelats optimalt mellan kommuner. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under minst sex månader och som studerar. Negativ reporänta medförde lägre utgifter för studiemedelsräntor Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 166 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (9,0 procent) högre än beräknat i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 16 miljoner kronor eftersom kostnaderna för räntorna ökat mer än beräknat. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) var negativ blev räntan på återkravsskulden också negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått studiemedel utbetalt felaktigt. Den vanligaste orsaken till att personer får återkrav är att de har inkomster över fribeloppet. Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 208 miljoner kronor (5,2 procent) högre än 2018. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp ökade under 2019 och uppgick till 429 424, varav 226 539 män och 202 885 kvinnor. Det är en ökning med 12 621 jämfört med 2018. De viktigaste orsakerna till att utgifterna blev högre än föregående år är ökade volymer och att en högre andel studerande valde att nyttja studielån och tilläggslån. Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 437 miljoner kronor (10,4 procent) högre än föregående år. Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts och att flera studerar med studiemedel. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiemedlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet. Antalet studerande som fick studiemedel ökade med 26 895 till 502 864 jämfört med 2018. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.79 UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 3 Summa 4 3 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner kronor. Tabell 2.80 UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2019-12-31 Studielån 230 500 229 6351 Summa 229 102 1 Beloppet avser CSN:s upplåning I Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran. 2.6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Anslag Tabell 2.81 UO 16 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Statens skolverk 1 154 -51 1 038 -116 -10,0 1 148 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 185 351 2 806 -379 -11,9 3 304 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 305 246 -59 -19,3 239 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 595 4 583 -12 -0,3 4 430 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 188 189 1 0,7 181 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 327 -20 145 -182 -55,7 154 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 712 -445 2 205 -507 -18,7 2 134 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 486 2 437 -49 -2,0 2 193 1:16 Fler anställda i lågstadiet 1 971 1 970 -1 0,0 2 290 1:19 Bidrag till lärarlöner 4 457 4 004 -454 -10,2 4 016 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 3 500 3 449 -51 -1,4 971 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 779 11 1 790 11 0,6 1 756 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 158 23 2 182 23 1,1 2 132 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 093 11 2 104 11 0,5 2 067 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 221 28 2 249 28 1,3 2 193 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 153 3 2 151 -2 -0,1 2 041 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 579 21 1 600 21 1,4 1 564 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 761 5 1 696 -65 -3,7 1 653 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 651 17 1 668 17 1,0 1 630 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 175 7 1 182 7 0,6 1 161 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 565 15 1 581 15 1,0 1 546 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 395 29 3 366 -29 -0,8 3 281 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 278 -623 561 -717 -56,1 566 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 619 5 2 624 5 0,2 2 583 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 068 -84 5 986 -82 -1,4 6 048 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 360 357 -3 -0,7 332 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 962 161 1 161 199 20,6 962 Övriga anslag 23 148 153 23 195 47 0,2 23 426 Summa 80 846 -381 78 527 -2 319 -2,9 76 002 Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Utfallet uppgick till 78 527 miljoner kronor och blev 2 319 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (3,3 procent). För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev lägre än anvisat i statens budget Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 379 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisades anslaget ytterligare 351 miljoner kronor för att bl.a. kunna anställa lärarassistenter. För 2019 har 161 miljoner kronor betalats ut i statsbidrag till huvudmän för att kunna anställa lärarassistenter, det motsvarar 33,9 procent av de medel som avsattes för ändamålet. En förklaring till att en stor del av medlen inte betalats ut är att huvudmännen fick kort tid på sig att anställa lärarassistenter och rekvirera medel. Statsbidrag för undervisning under skollov blev också lägre än beräknat. Det beror bl.a. på svårigheter med att rekrytera personal för lovskola. Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan blev 246 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används främst för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktionsnedsättning och antalet elever blev lägre än beräknat. Låg nyttjandegrad av statsbidrag gav lägre utgifter Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 145 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor (55,7 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. Det beror främst på att medel för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare inte utnyttjats i den omfattning som beräknades i budgeten. Utgifter för vuxenutbildning och bidrag till lärarlöner lägre än budgeterat Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 205 miljoner kronor. Det är 507 miljoner kronor (18,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskades anslaget med 445 miljoner kronor. Utfallet för anslag 1:19 Bidrag till lärarlöner uppgick till 4 004 miljoner kronor vilket är 454 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än i statens budget. Utgifterna för Lärarlönelyftet och Karriärstegsreformen blev lägre än beräknat. Det beror dels på att inte alla huvudmän ansöker om bidraget, dels på att huvudmännen inte utnyttjar hela den bidragsram som de tilldelats. Statsbidrag för en likvärdig skola gav högre utgifter än föregående år Utfallet för anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev 3 449 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än anvisat i statens budget och 2 478 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget används för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen och grundskolan. Anslagsramen höjdes 2019 med 2 500 miljoner kronor. Högre utgifter för rymdforskning och rymdverksamhet Utfallet för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet blev 1 161 miljoner kronor, vilket är 199 miljoner kronor (20,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industriutvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten. Den rymdverksamhet som Sverige deltar i inom ramen för europeiska rymdorganisationen (ESA) växer snabbare än förutsett. Denna utveckling i kombination med en fortsatt försvagad svensk kronkurs bidrog till att utgifterna blev högre än beräknat. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 ökades anslaget därför med totalt 161 miljoner kronor. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.82 UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 051 903 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 35 34 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 614 614 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 215 4 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 8 200 6 945 1:16 Fler anställda i lågstadiet 986 986 1:18 Praktiknära skolforskning 37 35 1:19 Bidrag till lärarlöner 2 221 2 221 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 3 500 3 500 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 18 850 18 175 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 1 950 1 893 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 4 000 3 996 4:1 Internationella program 165 90 Summa 41 823 39 396 2:64 (2018) Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 Totalt 39 398 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 41 823 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 39 396 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 427 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. För anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning beror skillnaden på 1 255 miljoner kronor på att ingående åtaganden var låga från 2018 (5 489 miljoner kronor). Variationerna mellan år beror på att beslutade medel (i praktiken hur många utbildningsomgångar som beviljas i olika beslut) fördelar sig olika över åren. För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 675 miljoner kronor bl.a. på en ändrad plan för användandet av anslaget. Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 1 miljon kronor. Garantier Tabell 2.83 UO 16 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2019-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB1 Obegränsad 324 324 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC 600 600 600 Summa 924 924 1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2015. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Universitetskanslersämbetet Universitetskanslersämbetet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. I årsredovisningen saknas en fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2018:34 Otillåten spridning av nationella prov - vad gör Skolverket och Skolinspektionen? Riksrevisionen har granskat Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov (skr. 2018/19:110) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:UbU17, rskr. 2018/19:269). RiR 2019:6 Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor - ett viktigt arbete som kan förbättras Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens arbete med uppföljning av tillsynsbeslut. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor (skr. 2018/19:144) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:UbU3, rskr. 2019/20:40). RiR 2019:13 Grundsärskolans kunskapsuppdrag - styrning, stöd och uppföljning Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen, stödet och uppföljningen av grundsärskolan. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om grundsärskolans kunskapsuppdrag (skr. 2019/20:39) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:UbU7, rskr. 2019/20:155). 2019:21 Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse Riksrevisionen har granskat resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges universitet och högskolor. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse (skr. 2019/20:60) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2019:37 Undantag från skolplikten - regler, tillämpning och tillsyn Riksrevisionen har granskat skollagens bestämmelser om ledighet, medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt och skolpliktens upphörande på grund av varaktig vistelse utomlands. Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse. 2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Anslag Tabell 2.84 UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 431 50 480 49 11,4 584 1:3 Skapande skola 187 -10 168 -19 -10,1 184 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 10 9 -1 -12,1 8 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 501 -6 1 496 -6 -0,4 1 486 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 161 -5 155 -6 -3,5 199 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 241 99 1 344 103 8,3 1 279 8:3 Bidrag till vissa museer 76 76 0 0,0 76 10:1 Filmstöd 562 562 0 0,0 567 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 35 -25 10 -25 -71,8 77 13:1 Stöd till idrotten 1 974 -20 1 954 -20 -1,0 1 964 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 298 4 298 0 0,0 4 358 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 170 -8 162 -8 -4,7 190 15:1 Spelinspektionen 74 70 -4 -5,9 60 Övriga anslag 5 062 -3 5 045 -17 -0,3 4 977 Summa 15 782 72 15 828 47 0,3 16 008 Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Utfallet uppgick till 15 828 miljoner kronor och blev 47 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 180 miljoner kronor (1,1 procent). Justeringar med anledning av skillnader mellan budgetproposition och statens budget Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturbyte och samarbete blev 480 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (11,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter uppgick till 1 344 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Dessa anslag anvisades totalt 149 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Av det totala beloppet anvisades 97 miljoner kronor eftersom riksdagen hade beslutat om en läge anslagsnivå än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete blev 104 miljoner kronor (17,9 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att anslaget inte finansierade bidrag till musikskolan under första halvan av 2019. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.85 UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 25 9 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 9 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 55 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 167 116 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 40 31 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 12 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 196 133 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 70 9:2 Stöd till trossamfund 46 8 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 212 212 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 44 41 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 14:2 Bidrag till tolkutbildning 140 79 Summa 1 053 735 13:5 (2017) Insatser för den ideella sektorn 14 Totalt 749 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 053 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 735 miljoner kronor, vilket är 318 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Bemyndigandet på anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet har inte utnyttjats eftersom Statens kulturråd ännu inte inlett fleråriga projekt som planerat. Det planeras ske under 2020, bemyndigandet har dock sänkts till 30 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigande och utestående åtaganden för anslaget 9:2 Stöd till trossamfund beror på att Myndigheten för stöd till trossamfund inte har ingått nya åtaganden i planerad omfattning. Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 14 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.86 UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2019-12-31 Kungliga Operan AB 126 91 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 50 Nordiska museet 1 20 15 Summa 216 156 1 Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 216 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet lån till Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern. Utestående lån vid utgången av 2019 var 156 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Nationalmuseum Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Nationalmuseum har under ett stort antal dagar under året överskridit av regeringen beslutad räntekontokredit. Överskridandet har som mest uppgått till 14,3 miljoner kronor. Riksarkivet Riksarkivet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Riksarkivet redovisar i årsredovisningen en omsättning för avgiftsområdet digitaliseringstjänster på 6 597 tusen kronor under 2019 och ett ackumulerat underskott om -23 863 tusen kronor per den 31 december 2019. Det ekonomiska målet för digitaliseringstjänster är enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) att avgifter ska beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning). Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen ska avgifterna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Riksarkivet har under flera års tid byggt upp det ackumulerade underskottet vilket avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning som regleras i 5 § avgiftsförordningen. Dessutom saknas i Riksarkivets årsredovisning balansposten Räntekontokredit i RGK som krävs enligt 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Posten uppgick per den 31 december 2019 till 60 116 000 kronor. Statens historiska museer Statens historiska museer har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2019. Upplysning av särskild betydelse Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 77 i årsredovisningen där myndigheten redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndighetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs på sidan 12 för de åtgärder som vidtagits för att på längre sikt uppnå ekonomisk balans. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:5 Bevara samlingarna - säkerhetsarbete i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltningars Riksrevisionen har granskat arbetet med säkerhet på de statliga centralmuseerna och om det leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna. Granskningen omfattar även Riksantikvarieämbetets stöd till museernas samlingsförvaltning. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om säkerhetsarbete i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning (skr. 2018/19:129) konstaterat att Riksrevisionen inte har lämnat några rekommendationer till regeringen. I skrivelsen redovisar regeringen vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapportens rekommendationer som riktar sig till enskilda myndigheter. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:KrU4, rskr. 2019/20:39). RiR 2019:10 Konsten att styra - regeringens styrning av kulturområdets institutioner Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning inom kulturområdet leder upp till de kriterier som riksdagen har ställt upp för styrning av statliga verksamheter. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av kulturområdets institutioner (skr. 2019/20:6) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:KrU5, rskr. 2019/20:175). RiR 2019:39 Fri entré till statliga museer Riksrevisionen har granskat om regeringen har skapat tillräckliga förutsättningar för reformens genomförande. Riksrevisionen har även granskat om museerna har genomfört reformen på ett ändamålsenligt sätt och om fri entré har påverkat museernas förutsättningar för att utföra sina olika huvuduppdrag. Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse. 2.6.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Anslag Tabell 2.87 UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 95 3 -92 -96,8 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 1 -42 -97,4 1 1:4 Boverket 319 311 -7 -2,3 296 1:6 Lantmäteriet 615 615 -1 -0,1 560 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 240 55 -185 -77,2 520 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 0 0,0 1 395 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 000 -750 1 677 -1 323 -44,1 1 441 1:11 Innovativt och hållbart byggande 60 27 -33 -55,7 75 Övriga anslag 371 -4 364 -6 -1,7 327 Summa 4 742 -754 3 052 -1 690 -35,6 4 616 Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet. Utfallet uppgick till 3 052 miljoner kronor, vilket är 1 690 miljoner kronor (35,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 1 563 miljoner kronor (33,9 procent). Lågt utfall för omstrukturering av kommunala bostadsföretag Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 3 miljoner kronor vilket är 92 miljoner kronor (96,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd kom in under 2019 samt låga utgifter för infriande av tidigare åtaganden. Anslaget har använts för utgifter för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad för undsättning eller omstrukturering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska svårigheter och för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Vid årets början fanns tidigare ingångna avtal med två kommuner. Avtalen gäller fram till slutet av år 2020 respektive 2021. Enligt avtalen har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnader uppstår och det totala utestående åtagandet uppgick vid slutet av 2019 till knappt 8 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (97,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet beror på en låg tillströmning av ärenden under 2019. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 226 garantier till 19 kommuner, jämfört med 158 garantier till 16 kommuner för 2018. Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer blev 55 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor (77,2 procent) lägre än anvisat. I syfte att avveckla stödet beslutade riksdagen att regeringen inte skulle bemyndigas att ingå några nya ekonomiska åtaganden för investeringsstödet under 2019. Anslaget fick dock användas för att hantera redan ingångna åtaganden. Utfallet blev lägre än beräknat vilket bl.a. beror på att slutförandet har försenats för flera projekt som tidigare beviljats stöd. Vidare har utgifterna reducerats på grund av återkrav av tidigare beviljade bidrag. Investeringsstöd för hyresbostäder och studentbostäder blev lägre än budget Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 1 667 miljoner kronor, vilket är 1 323 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än anvisat. I syfte att avveckla investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande beslutade riksdagen att regeringen inte skulle bemyndigas att ingå några nya ekonomiska åtaganden för investeringsstödet under 2019. Riksdagen beslutade senare att regeringen fick ingå nya ekonomiska åtaganden för investeringsstödet under år 2019 i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Anslaget har huvudsakligen använts för att hantera redan ingångna åtaganden. De medel som riksdagen anvisat anslaget för 2019 översteg vad som behövdes för att hantera ansökningar om utbetalning av tidigare beviljade stöd. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskade riksdagen därför anslaget med 750 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:11 Innovativt och hållbart byggande blev 27 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor (55,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I syfte att avveckla stödet för innovativt och hållbart byggande beslutade riksdagen att regeringen inte skulle bemyndigas att ingå några nya ekonomiska åtaganden för stödet under 2019. Anslaget fick dock användas för att hantera redan ingångna åtaganden. De medel som riksdagen anvisade anslaget för 2019 översteg dock vad som behövdes för att hantera ansökningar om utbetalning av tidigare beviljade stöd. Lägre utgifter än föregående år för stöd till energieffektivisering och renovering Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 466 miljoner kronor (89,5 procent) lägre. Det beror på att riksdagen beslutade att anslaget endast fick användas för utbetalningar av stöd som beviljats före 2019. Några nya åtaganden fick inte ingås under 2019. Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande avvecklades inför 2019 Det blev inget utfall för anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. Föregående år blev utfallet för anslaget 1 395 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren beror på att riksdagen beslutade att stödet ska avvecklas helt och därför inte anvisade några medel till anslaget. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande högre än 2018 Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 236 miljoner kronor (16,4 procent) högre än föregående år. Anslagsutfallet beror på omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt för vilka investeringsstöd har beviljats. Byggprojekten är fleråriga och färdigställs i normalfallet två till tre år efter beviljandebeslut. Jämfört med föregående år ökade omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt. Lägre utgifter för stöd till innovativt och hållbart byggande jämfört med föregående år Jämfört med 2018 blev utfallet för anslaget 1:11 Innovativt och hållbart byggande 48 miljoner kronor (64,6 procent) lägre. Det beror på att riksdagen beslutade att anslaget endast fick användas för utbetalningar av stöd som beviljats före år 2019. Några nya åtaganden fick inte ingås under 2019. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.88 UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 43 8 1:4 Boverket 30 28 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 6 000 5 549 1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 20 8 Summa 6 093 5 593 1:7 (2018) Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus 207 1:11 (2018) Innovativt och hållbart byggande 44 Totalt 5 845 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 6 093 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 593 miljoner kronor. Utestående åtaganden på anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande uppgick till 5 549 miljoner kronor och motsvarar drygt 92 procent av bemyndigandet. Under utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 251 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.89 UO 18 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2019-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 3 028 3 028 Summa 8 000 3 028 3 028 Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:4 Att planera för framtiden - statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport-, och bostadspolitiken Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas arbete med långsiktiga scenarier inom miljö-, energi-, transport-, och bostadspolitiken. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken (skr. 2018/19:120) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och de rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. Vidare redovisar regeringen vilka åtgärder som har vidtagits med anledningen av rapporten, samt att regeringen avser att utveckla styrningen av arbetet med att ta fram scenarier. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:FiU7, rskr. 2019/20:8). RiR 2019:20 Stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande Riksrevisionen har granskat om statsbidraget till kommuner för ökat bostadsbyggande var ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt bidra till ett ökat bostadsbyggande. I skrivelsen Riksrevisionens rapport om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande (skr. 2019/20:40) instämmer Regeringen delvis i Riksrevisionens kritik. Då stödet är avvecklat sedan den 1 januari 2019 i och med riksdagens beslut om statens budget för 2019 avser regeringen för närvarande inte vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2019:25 Stöd till renovering och energieffektivisering - en riktad satsning till vissa bostadsområden Riksrevisionen har granskat om stödet till renovering och energieffektivering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar varit ändamålsenligt utformat för att nå avsedda syften. I skrivelsen Riksrevisionens rapport om stöd till renovering och energieffektivisering (skr. 2019/20:71) instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser, men anser att det fanns skäl till att stödet utformades som det gjordes, bl.a. de bedömningar som Boverket och Energimyndigheten gjort. Stödet för renovering och energieffektivisering är avvecklat. Om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå ett nytt stöd för liknande ändamål finns det anledning att beakta de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnat. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Anslag Tabell 2.90 UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 1 675 1 578 -97 -5,8 1 979 1:2 Transportbidrag 401 71 440 39 9,7 428 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 421 1 298 -123 -8,6 1 170 Summa 3 497 71 3 316 -180 -5,2 3 576 Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Utfallet blev 3 316 miljoner kronor, vilket är 180 miljoner kronor (5,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 260 miljoner kronor (7,3 procent) lägre. Högre utfall än beräknat för transportbidrag Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 440 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (9,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Utgifterna ökade mer än beräknat, på grund av en hög efterfrågan på bidragsgrundande transporter. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 30 miljoner kronor. Anledningen var att förändringar i EU:s lagstiftning om undantag från statsstödsregler medfört utökade möjligheter för företag inom bl.a. jordbruks- och livsmedelssektorn att ta del av transportbidrag. På grund av den höga efterfrågan på godstransporter anvisade riksdagen anslaget ytterligare 41 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019. Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 uppgick till 1 298 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att flera projekt inte har rekvirerat medel i den takt som beräknades på grund av att de ligger efter i genomförandet eller dröjer med rekvisitioner. Förändring i statens budget påverkar jämförelsen med föregående år Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 401 miljoner kronor (20,2 procent) lägre än 2018. Det beror främst på att utgifterna för statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden blev 415 miljoner kronor lägre. År 2018 ingick utgifter för statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden med 489 miljoner kronor. För motsvarande statsbidrag 2019 beräknades i stället 75 miljoner kronor inom anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt 415 miljoner kronor inom anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Högre utfall än föregående år för regionalfonden Jämfört med föregående år blev utfallet 128 miljoner kronor (11,0 procent) högre för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020. Det beror på att allt fler projekt är i en genomförandefas, vilket innebär ökade utgifter. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.91 UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 3 450 2 879 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 3 750 3 368 Summa 7 200 6 248 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 200 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 248 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 952 miljoner kronor. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. 2.6.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Anslag Tabell 2.92 UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Naturvårdsverket 575 10 569 -7 -1,2 546 1:2 Miljöövervakning m.m. 360 40 391 31 8,5 399 1:3 Åtgärder för värdefull natur 648 212 862 214 33,1 1 247 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 856 35 871 15 1,7 772 1:8 Klimatbonus 1 240 100 1 280 40 3,3 1:10 Klimatanpassning 317 -71 173 -144 -45,4 132 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 150 120 1 151 1 0,1 920 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 335 -48 190 -145 -43,2 198 1:14 Skydd av värdefull natur 678 300 977 299 44,0 1 420 1:16 Klimatinvesteringar 750 758 569 -181 -24,1 1 689 1:19 Elfordonspremie 40 2 -38 -94,5 422 1:20 Industriklivet 300 200 41 -259 -86,5 122 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur 50 -50 -50 0,0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 044 -100 955 -89 -8,5 841 1:8 (2018) Supermiljöbilspremie 0 0,0 322 Övriga anslag 1 394 10 1 416 22 1,6 1 406 Summa 9 737 1 516 9 446 -291 -3,0 10 438 Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 9 446 miljoner kronor och är därmed 291 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 992 miljoner kronor (9,5 procent) lägre. Högre utgifter för klimatbonus än beräknat Utfallet för det nya anslaget 1:8 Klimatbonus blev 1 280 miljoner kronor. Det är 40 miljoner kronor (3,3 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 100 miljoner kronor eftersom en del av årets anvisade medel hade använts för retroaktiva utbetalningar av supermiljöbilspremier samt för att försäljningen av bilar som är berättigade till klimatbonus hade blivit högre än beräknat. Under året utbetalades bonuspremier för 34 436 fordon. Klimatbonusen ingår i bonus-malus-systemet som infördes den 1 juni 2018 och ersatte den tidigare supermiljöbilspremien. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 958 miljoner kronor högre än utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie som upphörde 2018. Lägre bidragsutbetalningar för klimatanpassningar än anvisat Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning uppgick till 173 miljoner kronor, vilket är 144 miljoner kronor (45,4 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att utbetalningar av bidrag för arbetet med att minska skred och ras längs med Göta älv blev lägre än beräknat. Kommunerna har haft begränsade resurser för att medfinansiera arbetet med att utreda stabilitetsförhållanden vid Göta älv. I enlighet med vår- och höstpropositionerna beslutade riksdagen om att minska anslaget med sammanlagt 71 miljoner kronor. Försenade projekt ledde till lägre utgifter än anvisat Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar blev 190 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor (43,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror till stor del på att projekt blev försenade. Ändringsbudgetar ledde till högre utgifter för skydd av värdefull natur För anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur uppgick utfallet till 977 miljoner kronor, vilket är 299 miljoner kronor (44,0 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är att riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2019 anvisade anslaget ytterligare 100 respektive 200 miljoner kronor för insatser för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer. Anslaget används till att ersätta fastighetsägare som berörs av planerat eller beslutat områdesskydd, framför allt naturreservat. Under 2019 betalades 823 miljoner kronor ut till markägare för en areal på 29 510 hektar. Den största uppgörelsen om 85 miljoner kronor för 9 700 hektar rör myrmarksområdet Temminki. Lägre utfall för klimatinvesteringar än i statens budget Utfallet för anslag 1:16 Klimatinvesteringar blev 569 miljoner kronor. Det är 181 miljoner kronor (24,1 procent) lägre än anvisat i statens ursprungliga budget för 2019 och 1 119 miljoner kronor (66,3 procent) lägre än utfallet för 2018. Det lägre utfallet beror på att utgifterna för Klimatklivet minskade till följd av riksdagens beslut om att inte ge regeringen bemyndigande att ingå nya ekonomiska åtaganden under 2019. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 beslutade riksdagen att ge regeringen bemyndigande att ingå nya åtaganden och anvisa 1:16 Klimatinvesteringar ytterligare 758 miljoner kronor för insatser inom främst Klimatklivet. Under 2019 beviljades 185 ansökningar inom Klimatklivet. Det är 1 811 (90,7 procent) färre beviljade ansökningar än 2018. Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Utfallet för anslaget 1:19 Elfordonspremie blev 2 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (94,5 procent) lägre än anvisat i statens budget för 2019 och 420 miljoner kronor (99,5 procent) lägre än 2018. Den 18 oktober 2018 upphörde möjligheten att ansöka om bidrag som finansieras med anslaget. För 2019 anvisades medel för att finansiera redan ingångna åtaganden och administrativa utgifter. Under 2019 betalades 0,4 miljoner kronor ut till 112 bidragsmottagare, vilket kan jämföras med 413 miljoner kronor fördelat på 96 869 bidragstagare 2018. Lägre utfall för klimatinvesteringar inom industrin än anvisat Utfallet för 1:20 Industriklivet uppgick till 41 miljoner kronor. Det är 259 miljoner kronor (86,5 procent) lägre än anvisat i statens ursprungliga budget och 82 miljoner kronor (66,8 procent) lägre än utfallet 2018. Det lägre utfallet förklaras av att söktrycket av mer omfattande projekt har varit lägre än förväntat samt att det skett förändringar av kostnadsfördelning inom redan beviljade projekt. Lägre utfall för åtgärder för värdefull natur jämfört med 2018 Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 386 miljoner kronor (30,9 procent) lägre än 2018 på grund av att anslaget minskade 2019. Bland annat fördelades 124 miljoner kronor mindre till lokala naturvårdssatsningar, 69 miljoner kronor mindre till skötsel av arter och naturtyper, 47 miljoner kronor mindre till skötsel av och investeringar i fastigheter och byggnader, samt 27 miljoner kronor mindre till skötsel av våtmarker. Dessutom upphörde satsningen på naturnära jobb som 2018 uppgick till 34 miljoner kronor. Högre utfall för saneringsåtgärder Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 99 miljoner kronor (12,8 procent) högre 2019 än föregående år. Det beror framför allt på att utgifterna för bidrag till efterbehandling av förorenade områden ökade. Under 2019 har bl.a. 82 miljoner kronor gått till sedimentssanering av hamnbassängen i Oskarshamn och 65 miljoner kronor till sanering av bly, arsenik och zink m.m. vid Vinterviken i Stockholm. Högre utfall för åtgärder för havs och vattenmiljö Utfallet för anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö blev 1 151 miljoner kronor, vilket är 230 miljoner kronor (25,0 procent) högre än 2018. Skillnaden mellan åren beror främst på att anvisade medel på anslaget var högre 2019. Utgifterna blev 172 miljoner kronor högre än föregående år för stöd till lokala vattenvårdsprojekt, avancerad rening av läkemedelsrester och övergödning i haven samt åtgärder för bättre vattenhushållning tillsammans. Utfallet för skydd av värdefull natur blev lägre än 2018 Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur blev 443 miljoner kronor (31,2 procent) lägre för 2019 än föregående år. Skillnaden mellan åren beror på att anvisade medel på anslaget var lägre 2019, vilket innebar att antalet fattade beslut om ersättningar till fastighetsägare, som berörs av planerade eller beslutade områdesskydd, minskade. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.93 UO 20 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 110 89 1:3 Åtgärder för värdefull natur 440 265 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 965 1 295 1:5 Miljöforskning 102 77 1:10 Klimatanpassning 80 5 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 505 392 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 700 606 1:13 Internationellt miljösamarbete 8 2 1:14 Skydd av värdefull natur 42 17 1:16 Klimatinvesteringar 1 600 1 594 1:17 Elbusspremie 80 59 1:20 Industriklivet 1 800 531 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 1 439 Summa 9 632 6 371 1:18 (2018) Investeringsstöd för gröna städer 118 Totalt 6 489 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 9 632 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 371 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 261 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:20 Industriklivet uppgick till 1 269 miljoner kronor. Anledningen till det är att de ansökningar som kommit in avsett mindre omfattande projekt. Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning uppgick till 761 miljoner kronor. Anledningen är att Formas har haft fler ettåriga utlysningar än vad som tidigare beräknats. Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 670 miljoner kronor. Det beror främst på att det har tagit tid att få fart på arbetet med saneringsåtgärder för bostadsbyggande och att det beviljade beloppet ofta har blivit lägre än det sökta beloppet, bl.a. på grund av markens värdeökning efter sanering. Skillnaden för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till 94 miljoner kronor. Anledningen till det är att en del av verksamheten har varit i en uppbyggnadsfas där det inte varit möjligt att teckna ytterligare långsiktiga avtal. Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndigande där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick det till 118 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:1 Klimatklivet - stöd till lokala klimatinvesteringar Riksrevisionen har granskat Klimatklivet, ett lokalt investeringsstöd som ska öka takten för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Klimatklivet (skr. 2018/19:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed avslutad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:MJU4, rskr. 2019/20:21). 2.6.21 Utgiftsområde 21 Energi Anslag Tabell 2.94 UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Statens energimyndighet 318 -5 321 3 1,0 310 1:2 Insatser för energieffektivisering 228 213 -15 -6,6 214 1:4 Energiforskning 1 548 1 482 -66 -4,3 1 441 1:5 Planeringsstöd för vindkraft 15 14 -1 -4,7 85 1:7 Energiteknik 535 800 -297 -832 -155,6 1 034 1:8 Elberedskap 258 235 -23 -8,9 178 Övriga anslag 249 247 -1 -0,5 242 Summa 3 150 795 2 214 -936 -29,7 3 504 Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området. Utfallet uppgick till 2 214 miljoner kronor och blev därmed 936 miljoner kronor (29,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2018 var utgifterna 1 289 miljoner kronor (36,8 procent) lägre. Förändrad hantering av solcellsstöd medför negativt anslagsutfall Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till -297 miljoner kronor. Det är 832 miljoner kronor (155,6 procent) lägre än anvisat i statens ursprungliga budget och 1 331 miljoner kronor (128,8 procent) lägre än 2018. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget för 2019 och Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 300 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor, eftersom efterfrågan på solcellsstöd var hög. Att anslagsutfallet blev negativt beror på att regeringen beslutade om ändring av regleringsbrevet för Statens energimyndighet den 28 november 2019 som innebar att grunderna för redovisningen mot anslag ändrades fr.o.m. 2020. För att redovisningen mot anslag skulle kunna göras enligt den nya modellen återbetalade Boverket beviljade, men inte utbetalda stöd till solceller i december enligt beslut av regeringen. Återbetalningen avsåg även medel som betalats tidigare år till Boverket men som ännu inte betalats till stödmottagarna. Eftersom återbetalningarna var större än utbetalningarna 2019, blev den totala belastningen på anslaget negativt. Statens energimyndighet får disponera anslagssparande motsvarande minst summan av de bidrag som länsstyrelserna har beviljat, men som ännu inte har utbetalats till stödmottagarna. Den tekniska omläggningen påverkar inte utrymmet för att bevilja och utbetala stöd till solceller och energilagring. Under 2019 betalade Boverket 691 miljoner kronor till stödmottagarna. Beloppet skulle motsvara den korrekta anslagsbelastningen 2019 enligt den nya modellen som tillämpas fr.o.m. 2020. Lägre utgifter för planeringsstöd till vindkraft jämfört med 2018 Utfallet för anslag 1:5 Planeringsstöd för vindkraft uppgick till 14 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor (83,1 procent) lägre än 2018. Det lägre utfallet beror på att vindkraftspremien till kommuner för vindkraftsetableringar avskaffades i och med riksdagens beslut om statsbudgeten för 2019. Under 2018 betalades vindkraftspremier om 70 miljoner kronor ut till 10 kommuner i enlighet med förordning (2017:1338) om bidrag till kommuner för att underlätta vindkraftsetableringar. Utgifterna för 2019 består i huvudsak av utbetalningar till Nationellt nätverk för vindbruk. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.95 UO 21 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:2 Insatser för energieffektivisering 208 154 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 10 6 1:4 Energiforskning 3 450 2 150 1:8 Elberedskap 200 138 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 65 40 Summa 3 933 2 489 1:9 (2018) Avgifter till internationella organisationer 13 Totalt 2 501 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 933 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 489 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 444 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:4 Energiforskning. Det beror på att det för anslaget finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar. Intecknandet motsvarar ungefär 2018 års intecknande men förväntas öka kommande år. Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndigande där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 13 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.96 UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2019-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 271 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 93 Summa 1 200 364 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2019 var 364 miljoner kronor. Inomstatliga lån Tabell 2.97 UO 21 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2019-12-31 Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 7 670 2 481 Summa 7 670 2 481 2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Anslag Tabell 2.98 UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 577 24 454 -1 123 -4,4 23 440 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 23 572 46 23 612 40 0,2 22 999 1:3 Trafikverket 1 397 1 413 17 1,2 1 418 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 126 57 148 22 17,4 79 1:7 Trafikavtal 960 76 999 39 4,1 961 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 150 114 -36 -23,9 104 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 753 2 666 913 52,1 2 322 1:12 Transportstyrelsen 2 189 2 207 18 0,8 2 120 1:14 Trängselskatt i Göteborg 837 616 -220 -26,3 888 1:15 Sjöfartsstöd 1 563 1 564 1 0,1 1 432 1:16 Internationell tågtrafik 42 0 0,0 2:1 Post- och telestyrelsen 50 5 55 5 9,8 47 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 140 -2 126 -15 -10,3 138 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 146 130 -16 -11,0 165 Övriga anslag 508 499 -9 -1,9 483 Summa 58 968 224 58 604 -364 -0,6 56 594 Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utfallet uppgick till 58 604 miljoner kronor och blev därmed 364 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 2 010 miljoner kronor (3,6 procent). Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i fordiagm av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion. Lågt ränteläge och lägre investeringar gav lägre utgifter för utveckling av statens transportinfrastruktur Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 24 454 miljoner kronor, vilket är 1 123 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på det låga ränteläget 2019, vilket medförde att räntekostnaderna blev 512 miljoner kronor lägre än beräknat. Skillnaden mot statens budget beror också på att utgifterna för väginvesteringar blev 491 miljoner kronor lägre än beräknat på grund av att färre investeringsprojekt har genomförts. TEN-bidrag EU ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 114 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (23,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att Trafikverket har erhållit mindre bidrag från EU än vad som beräknats. Det största bidraget uppgick till 38 miljoner kronor och avsåg ERTMS (European Rail Traffic Management System) som är ett signalsystem för tågtrafik som ska införas i alla EU-länder. Bidrag för åtgärder för intelligenta transportsystem har också betalats ut, vilket uppgick till 19 miljoner kronor. Trängselskatt Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 2 666 miljoner kronor, vilket är 913 miljoner kronor (52,1 procent) högre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholmsöverenskommelsen. Anslaget används också till medfinansiering av tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen och finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet väntas bli. Det största projektet i Stockholms-överenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm, som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Att utfallet blev högre än anvisat beror till största delen på att det ingående anslagssparande har förbrukats. Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg blev 616 miljoner kronor, vilket är 220 miljoner kronor (26,3 procent) lägre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. Järnvägsinvesteringarna ökade, men väginvesteringarna minskade jämfört med 2018 I tabell 2.22 och tabell 2.23 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag 2018. Tabell 2.99 Utveckling av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2019 2018 Investeringar i regional plan 2 909 3 039 Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 545 1 596 Räntor och återbetalning av lån för vägar 275 282 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 500 478 Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 10 171 7 955 Större väginvesteringar enligt nationell plan 3 748 4 644 Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 2 766 2 447 Planering, stöd och myndighetsutövning 1 232 1 205 Övrigt 1 308 1 319 Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur 24 454 23 440 Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 24 454 miljoner kronor. Det är 1 014 miljoner kronor (4,3 procent) högre än 2018. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella planen. Dessa utgifter uppgick till 10 171 miljoner kronor, en ökning med 2 216 miljoner kronor (27,9 procent). Som exempel på stora banprojekt som ingår i den nationella planen kan nämnas: - ökad kapacitet för sträckan Tomteboda-Kallhäll (Mälarbanan), - västsvenska paketet i Göteborgsområdet, och - Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Utgifterna för större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 3 748 miljoner kronor, vilket är en minskning med 895 miljoner kronor (19,3 procent). Som exempel på vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2019 kan nämnas: - E4 Förbifart Stockholm och - västsvenska paketet i Göteborgsområdet. Tabell 2.100 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2019 2018 Drift och underhåll av vägar 11 281 11 195 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 121 1 151 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 9 779 9 316 Bidrag för drift av enskild väg 1 198 1 142 Forskning och innovation 232 182 Summa anslag vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 23 611 22 999 Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 23 612 miljoner kronor. Det är en ökning med 613 miljoner kronor (2,7 procent). Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökade med 463 miljoner kronor (5,0 procent) och uppgick till 9 779 miljoner kronor 2019. Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 11 281 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (0,8 procent) högre än 2018. Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 564 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor (9,2 procent) högre än föregående år. Stödet möjliggör en nedsättning av skatt och arbetsgivaravgift för anställda sjömän till noll kronor. Totalt fick 108 fartyg sjöfartsstöd, vilket är 8 fler än föregående år. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.101 UO 22 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 128 440 108 876 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 29 247 24 108 1:7 Trafikavtal 4 971 4 686 1:11 Trängselskatt i Stockholm 38 006 33 198 1:14 Trängselskatt i Göteborg 6 344 3 127 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 200 151 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 35 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 270 203 Summa 207 523 174 383 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 207 523 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 174 383 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 33 140 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till följande anslag: För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 19 564 miljoner kronor. Av detta avser 10 120 miljoner kronor storstadsöverenskommelserna, 5 000 miljoner kronor är en konsekvens av senarelagd projektverksamhet, 3 500 miljoner kronor utgörs av en felberäkning av budgetunderlaget i budgetarbetet för 2019. Till detta har den reserv som fanns på 1 000 miljoner kronor inte behövt utnyttjas. För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur är skillnaden 5 139 miljoner kronor. Av detta avser ca 4 300 miljoner kronor av att baskontrakt har skjutits fram i tiden och resterande 800 miljoner kronor består i att reserven som fanns inte utnyttjats. För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm är skillnaden 4 808 miljoner kronor och beror på att avtal inte har tecknats enligt tidigare planering avseende projekt Förbifart Stockholm och på storstadsavtalet. För anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg är skillnaden 3 217 miljoner kronor lägre än tilldelat bemyndigande. Avtal har inte tecknats enligt tidigare planering för entreprenader inom västsvenska paketet. Utlåning Tabell 2.102 UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2019-12-31 A-train AB1 1 000 865 Svedab AB2 5 973 5 051 Summa 6 973 5 916 1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser, exklusive räntor och mervärdesskatt. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 973 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2019 var 5 916 miljoner kronor. Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2018 till 5 051 miljoner kronor. Enligt Svedab AB uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 921 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2019. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 2 899 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 159 miljoner kronor i 2009 års priser. Garantier Tabell 2.103 UO 22 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2019-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning1 Obegränsad 15 716 15 716 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB2 1 836 1 836 Kapitaltäckningsgaranti Svedab AB3 3 527 3 527 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), PostNord AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB)4 Obegränsad 5 651 5 651 Garantikapital Eurofima5 CHF 42 398 42 398 Kreditgaranti Eurofima6 CHF 52 498 52 498 Summa 27 627 27 627 1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. 2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. 3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar 6 Prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282. Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2019 CHF=9,572 SEK Inomstatliga lån Tabell 2.104 UO 22 Inomstatliga lån Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2019-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 39 300 37 956 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 Trafikverket (tidigare Botniabanan AB) för fortsatt utbyggnad av Botniabanan1 16 500 12 807 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 850 0 Summa 59 750 50 763 1 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87. Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 59 750 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2019 var 50 763 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:24 Drift och underhåll av statliga vägar Riksrevisionen har granskat Trafikverkets upphandling av basunderhåll för vägar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Trafikverkets upphandling av drift och underhåll av statliga vägar (skr. 2019/20:72) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:TU7, rskr. 2019/20:187). RiR 2019:31 Att tänka efter före - statens planering av höghastighetsjärnväg Riksrevisionen har granskat statens planering av den höghastighetsjärnväg som är tänkt att gå från Stockholm till Göteborg respektive Malmö, i båda fallen via Jönköping. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens planering av höghastighetsjärnvägar (skr. 2019/20:133) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Anslag Tabell 2.105 UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:2 Insatser för skogsbruket 282 150 346 64 22,7 620 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 134 112 -22 -16,4 115 1:8 Statens jordbruksverk 628 629 0 0,1 625 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 168 850 7 362 194 2,7 7 393 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 154 72 168 14 9,0 77 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 5 587 -230 4 704 -883 -15,8 3 981 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 657 141 3 068 411 15,5 2 109 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 80 100 180 100 125,3 347 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 930 17 1 947 17 0,9 1 912 Övriga anslag 2 279 22 2 268 -11 -0,5 2 417 Summa 20 900 1 122 20 784 -117 -0,6 19 597 Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning. Utfallet uppgick till 20 784 miljoner kronor och är därmed 117 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna inom området med 1 187 miljoner kronor (6,1 procent). Ökad medfinansiering från EU inom landsbygdsprogrammet Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 5 587 miljoner kronor. Det är 883 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 att justera den valutakurs som ligger som grund för beräkningen av de finansiella ramarna för landsbygdsprogrammen, från 8,39 kronor per euro till 9,30 kr per euro. Ändringen innebar att EU:s del av finansieringen skulle öka varför riksdagen av den anledningen beslutade att minska anvisade medel på anslaget med 141 miljoner kronor, medan anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur höjdes med ett motsvarande belopp. Under hösten 2019 godkände Europeiska kommissionen en från regeringen föreslagen programändring avseende landsbygdsprogrammet i Sverige. Programändringen innebar bl.a. att medfinansieringen från EU inom landsbygdsprogrammet generellt ökade från 39,5 procent till 48,8 procent. Det medförde att utgifterna under anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade medan utgifterna för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade i motsvarande grad, vilket till stor del förklarar skillnaderna för de båda anslagen jämfört med den ursprungliga budgeten. Högre utgifter för gårdsstödet Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 7 362 miljoner kronor, vilket är 194 miljoner kronor (2,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Det högre utfallet beror på att kronans värde i förhållande till euron var svagare när gårdsstödet betalades ut än vad regeringen beräknade vid framtagandet av budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 beslutade därför riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 850 miljoner kronor. Utöver de högre utgifterna för gårdsstöd finansierade ändringsbudgeten en utnyttjad anslagskredit från 2018 på 667 miljoner kronor. Metangasreduceringen utvidgades under 2019 Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket blev 100 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det högre utfallet beror på att riksdagen, i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019, beslutade att stöd för metangasreducering även under 2019 skulle omfatta fler områden än rötning (metangasbildning) av stallgödsel. För att finansiera fortsättningen beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 100 miljoner kronor. Insatserna för skogsbruket högre än ursprungligen anvisat Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket uppgick till 346 miljoner kronor. Det är 64 miljoner kronor (22,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Riksdagen beslutade att anvisa 298 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Av minskningen motiverades 100 miljoner kronor med att nyckelbiotopsinventeringen bör avvecklas. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade dock riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 149,5 miljoner kronor för att kompensera markägare med nyckelbiotopsrika marker. Även villkoren för anslaget utökades till att även få användas för utgifter för att stödja markägare som drabbades av skogsbränderna 2018. Högre utbetalningar av skolmjölksstöd Utfallet för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter uppgick till 168 miljoner kronor. Det är 14 miljoner kronor (9,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 72 miljoner kronor. Orsaken var ett ändrat ansökningsförfarande och nya rutiner för handläggning av EU:s skolmjölksstöd varför regeringen räknade med att en större del av stödet som avser både 2018 och 2019 skulle betalas ut under 2019 än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. Hela stödet betalades dock inte ut under 2019. Jämfört med 2018 så ökade utgifterna med 91 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på förseningar i utbetalningarna av skolmjölksstöd under 2018. Högre utgifter för landsbygdsprogrammet 2019 Jämfört med 2018 så har utgifterna ökat under anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 723 miljoner kronor respektive 959 miljoner kronor. Det beror främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s landsbygdsprogram ökar mot slutet av programperioden eftersom påbörjade projekt och investeringar upparbetar mer kostnader i takt med att programperioden fortskrider. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.106 UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 70 42 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 120 72 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 90 57 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 596 213 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 45 21 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 5 241 3 542 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 4 868 4 671 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 700 909 Summa 12 730 9 526 1:19 (2018) Miljöförbättrande åtgärder jordbruk 30 Totalt 9 556 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 12 730 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 9 526 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 204 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Huvuddelen av bemyndigandet för detta anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020. Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga utnyttjandet beror på att bemyndigandet avser hela programperioden. Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick det till 30 miljoner kronor. Övriga krediter Tabell 2.107 UO 23 Övriga krediter Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2019-12-31 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0 Summa 5 0 2.6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Anslag Tabell 2.108 UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 060 -60 3 008 -53 -1,7 2 882 1:5 Näringslivsutveckling 909 -110 700 -209 -23,0 866 1:7 Turistfrämjande 115 10 125 10 8,7 115 1:11 Bolagsverket 53 -1 46 -7 -13,4 46 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 23 8 -15 -64,5 15 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 61 90 150 89 145,9 400 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 10 279 10 3,7 309 2:3 Exportfrämjande verksamhet 389 45 432 43 10,9 370 2:4 Investeringsfrämjande 73 14 86 14 18,8 68 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 30 -30 -30 0,0 Övriga anslag 2 454 4 2 469 15 0,6 2 394 Summa 7 437 -29 7 304 -133 -1,8 7 464 Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande. Utfallet uppgick till 7 304 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 161 miljoner kronor (2,2 procent) lägre. Lägre utgifter än beräknat för Näringslivsutveckling Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 700 miljoner kronor, vilket är 209 miljoner kronor (23,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på en försening av ett planerat stöd till uppbyggnad av testcenter för elektromobilitet, på grund av att stödet måste godkännas av Europeiska kommissionen. Projektet har försenats då Europeiska kommissionen godkände stödet först i december 2019. Testcentret syftar till att etablera en arena för forskning och utveckling av nya tekniker, främst för elektrifierade fordon. Riksdagen minskade anvisade medel med sammanlagt 110 miljoner kronor i enlighet med propositionerna Vårändringsbudget för 2019 respektive Höständringsbudget för 2019. Förändringarna gällde bl.a. minskade satsningar på elektrifiering av fordonsparken och biodrivmedel samt ökningar för bl.a. utvecklingsinsatser för Sveriges landsbygder och utrikes födda kvinnors företagande. Utgifterna för anslaget 1:11 Bolagsverket blev 46 miljoner kronor vilket är 7 miljoner kronor (13,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter än beräknat för kostnadsfritt tillhandahållande av digital information inom området digital förvaltning. Kapitalinsatser i statliga ägda företag blev högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag blev 150 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor (145,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet avser i sin helhet kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) för att bolaget ska kunna utföra sitt av riksdagen beslutade samhällsuppdrag att tillhandahålla extemporeläkemedel och lagerberedningar. Extemporeläkemedel och lagerberedningar är läkemedel som inte är godkända men som fyller en viktig funktion i hälso- och sjukvården. Sådana läkemedel kan behöva användas när ett godkänt läkemedel mot det aktuella tillståndet eller sjukdomen saknas eller när ett godkänt läkemedel haft otillräcklig effekt eller inte tolererats av patienten. De medel som anvisats i statens budget var inte tillräckliga för att APL skulle erhålla full kostnadstäckning för sitt samhällsuppdrag. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade därför riksdagen anslaget ytterligare 90 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation blev 279 miljoner kronor vilket är 10 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget har använts för statsbidrag till Almi Företagspartner AB för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning. De medel som anvisades i statens budget var inte tillräckliga för att säkerställa driften av bolaget och ge Almi möjlighet att genomföra sitt uppdrag avseende finansiering och affärsutveckling för små och medelstora företag. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade därför riksdagen anslaget ytterligare 10 miljoner kronor. Satsning på export- och investeringsfrämjande bidrog till högre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 432 miljoner kronor vilket är 43 miljoner kronor (10,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på högre utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). De högre utgifterna avsåg en satsning på att utveckla den befintliga exportstrategin med fokus på hållbarhet, såväl ekonomisk, social som ekologisk. Med anledning av detta anvisade riksdagen anslaget ytterligare 45 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Utfallet för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande blev 86 miljoner kronor vilket är 14 miljoner kronor (18,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på högre utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende investerings-främjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). De högre utgifterna avsåg investeringsfrämjande arbete inom ramen för en satsning på att utveckla den befintliga exportstrategin med fokus på hållbarhet, såväl ekonomisk, social som ekologisk. Med anledning av detta anvisade riksdagen anslaget ytterligare 14 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Inget utfall för AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning Det blev inget utfall för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning. Riksdagen anvisade anslaget 30 miljoner kronor för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Då det inte fanns behov av att använda anslaget minskade riksdagen anvisade medel med 30 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Högre utgifter för turistfrämjande jämfört med statens budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:7 Turistfrämjande blev 125 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (8,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 10 miljoner kronor (8,7 procent) högre. Det högre utfallet avser en ökning av statens aktieägartillskott till V.S. VisitSweden AB för att bolaget ska kunna ställa om sin verksamhet och fullgöra sitt uppdrag, bl.a. genom att koncentrera verksamheten mer till Sverige och ställa om till ett mer digitalt arbetssätt. Riksdagen beslutade därför att anvisa anslaget ytterligare 10 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019. Högre utgifter för deltagande i partnerskapsprogram jämfört med 2018 Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 126 miljoner kronor (4,4 procent) högre än 2018. Det beror bl.a. på högre utgifter för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Partnerskapsprogram är satsningar där Europeiska kommissionen och nationella myndigheter gemensamt finansierar program som ger stöd till samarbetsprojekt mellan europeiska parter. Lägre utgifter för näringslivsutveckling jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 166 miljoner kronor (19,2 procent) lägre än 2018. Det lägre utfallet förklaras framför allt av ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden som utbetalades engångsvis 2018. Lägre utgifter för kapitalinsatser i statliga ägda företag jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag blev 250 miljoner kronor (62,5 procent) lägre än 2018. Utfallet 2019 uppgick till 150 miljoner kronor avseende kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) för att bolaget ska kunna utföra sitt av riksdagen beslutade samhällsuppdrag. Utfallet för 2018 var 400 miljoner kronor och avsåg ett kapitaltillskott till PostNord AB. Beställningsbemyndiganden Tabell 2.109 UO 24 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2019-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 500 2 404 1:5 Näringslivsutveckling 700 481 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 3 1:14 Konkurrensforskning 13 12 Summa 3 218 2 900 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 218 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 900 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.110 UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2019-12-31 Civila flygutvecklingsprojekt1 1 110 83 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 125 000 Summa 126 110 83 1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24. Garantier Tabell 2.111 UO 24 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2019-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Exportkreditgarantier 450 000 194 529 232 324 Investeringsgarantier 10 000 1 333 3 006 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan1 350 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten2 55 55 55 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Sveaskog AB3 Obegränsad 454 454 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Vattenfall AB3 Obegränsad 1 021 1 021 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Nordea AB (f.d. Postgirot)3 Obegränsad 144 144 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Svenska Skogsplantor3 Obegränsad Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut3 Obegränsad 15 15 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Teracom3 Obegränsad 1 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB3 Obegränsad 4 4 Summa 197 906 237 374 1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. 2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. 3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. I årsredovisningen saknas uppgifter om ersättningar till ledande befattningshavare samt uppdrag i enlighet med 7 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:3 Regionala exportcentrum - en del av Sveriges exportstrategi Riksrevisionen har granskat regeringens och Tillväxtverkets inrättande av regionala exportcentrum. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum (skr. 2018/19:135) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:NU5, rskr. 2019/20:22). RiR 2019:7 Jämställdhet i Almis låneverksamhet - otydlig styrning och återrapportering Riksrevisionen har granskat om regeringens och Almi Företagspartner AB:s (Almi) arbete med Almis uppdrag om kvinnors företagande bidrar till att uppfylla det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet (skr. 2018/19:123) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa en mer detaljerad redovisning från Almi av hur verksamheten når kvinnor (bet. 2019/20:NU6, rskr. 2019/20:23). RiR 2019:26 Konkurrensverkets tillsyn - förutsättningar för effektivt resursutnyttjande Riksrevisionen har granskat Konkurrensverkets förmåga till effektivt resursutnyttjande i myndighetens tillsynsverksamhet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn (skr. 2019/20:76) redovisat de uppföljningar som görs löpande och som avses göras med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Anslag Tabell 2.112 UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 110 539 110 539 0 0,0 99 808 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 446 59 4 506 59 1,3 4 094 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 -3,3 7 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 5 000 5 000 0 0,0 7 000 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet 0 0,0 500 Summa 119 993 59 120 052 59 0,0 111 409 Utgiftsområdet omfattar generella bidrag till kommuner och landsting. Dessa utgör ca hälften av statens bidrag till sektorn. Resterande bidrag från staten till kommunerna är riktade till viss verksamhet och redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5). Utfallet uppgick till 120 052 miljoner kronor och blev därmed 59 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 8 643 miljoner kronor (7,8 procent). Kompensation till kommuner och landsting för sänkt skatt för pensionärer Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och landsting (regioner fr.o.m. 2020). Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick 2019 till 110 539 miljoner kronor, vilket är 10 731 miljoner kronor högre än 2018. Totalt uppgick bidragen till kommunerna till 78 589 miljoner kronor, vilket är en ökning med 8 250 miljoner kronor (11,7 procent). Bidragen till landstingen uppgick till 31 950 miljoner kronor, en ökning med 2 481 miljoner kronor (8,4 procent). För att kompensera kommunerna och landstingen för det intäktsbortfall som förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer medför tillfördes anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 4 930 miljoner kronor 2019. Kommunerna fick 2 518 miljoner kronor och landstingen 1 312 miljoner kronor. Anslaget tillfördes även 3 500 miljoner kronor i form av ökade resurser till kommuner. Dessutom tillfördes 2 000 miljoner kronor till kommuner och landsting till följd av en stegvis överföring av medel från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen som aviserades i budgetpropositionen för 2017. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader). Anslag till följd av flyktingsituationen Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Kommunerna har fått 4 000 miljoner kronor och landstingen 1 000 miljoner kronor i stöd under 2019. Medlen har till största delen fördelats efter kommunernas mottagande av flyktingar och resterande del efter befolkning. Utfallet för anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen minskade med 2 000 miljoner kronor (28,6 procent). Minskningen beror på en stegvis överföring av medel till anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2019:29 Det kommunala utjämningssystemet - behov av mer utjämning och bättre förvaltning Riksrevisionen har granskat systemet för kommunalekonomisk utjämning för kommuner i syfte att analysera om systemet är utformat så att kommunerna kan ge kommuninvånarna en i huvudsak likvärdig service utan större skillnader i skattesatser. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det kommunala utjämningssystemet (skr. 2019/20:77) redovisat bedömningar av de iakttagelser och de rekommendationer Riksrevisionen har redovisat. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Anslag Tabell 2.113 UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Räntor på statsskulden 25 000 22 126 -2 874 -11,5 13 536 1:2 Oförutsedda utgifter 10 -10 0,0 11 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 48 -98 -67,3 55 Summa 25 155 22 174 -2 981 -11,9 13 603 Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 22 174 miljoner kronor och är därmed 2 981 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 8 571 miljoner kronor (63,0 procent) högre än 2018. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Anslaget påverkas inte av myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Ränteutgifterna blev 2,9 miljarder kronor lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 22 126 miljoner kronor, vilket är 2 874 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror i första hand på högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat. Tabell 2.114 Räntor på statsskulden 2015-2019, fördelning på anslagets komponenter Miljoner kronor Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Räntor på lån i svenska kronor 22 952 14 326 15 080 15 871 19 500 22 023 2 523 Räntor på lån i utländsk valuta1 1 928 1 913 1 948 3 105 500 3 532 3 032 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -18 867 -16 836 -9 520 -4 409 -1 500 -8 324 -6 824 Summa räntor 6 014 -597 7 508 14 567 18 500 17 231 -1 269 Räntor på in- och utlåning1 -5 850 -4 908 -4 578 -5 149 -2 000 -5 233 -3 233 Valutakursförluster (+)/-vinster (-) 10 220 -2 502 -1 945 765 3 000 5 666 2 666 Kursförluster (+)/-vinster (-) 11 413 9 675 9 519 3 353 5 500 4 461 -1 039 Summa ränteutgifter 21 797 1 668 10 504 13 536 25 000 22 126 -2 874 1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (3 821 miljoner kronor 2019) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. Inkomster av överkurser vid emission beräknades uppgå till 1 500 miljoner kronor i statens budget för 2019. Utfallet för överkurser blev 8 324 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 6 824 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst. I statens budget beräknades kursförlusterna uppgå till 5 500 miljoner kronor, netto. Utfallet blev en nettoförlust om 4 461 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 039 miljoner kronor mot beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. I statens budget beräknades valutakursförluster på 3 000 miljoner kronor, netto. Utfallet blev en nettoförlust om 5 666 miljoner kronor, vilket är 2 666 miljoner kronor högre än budgeterat belopp. Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Om kronan stärkts sedan lånet togs uppstår en valutavinst, och vice versa. Räntor på lån i svenska kronor beräknades i statens budget till 19 500 miljoner kronor för år 2019. Utfallet blev 22 023 miljoner kronor, vilket är 2 523 miljoner kronor högre än beräknat. Tabell 2.38 visar att genomsnittsräntorna för både sexmånaders statsskuldväxlar och femåriga statsobligationer 2019 blev lägre än vad som antogs i statens budget 2019. Vidare framgår att kronkursen gentemot euro, dollar och KIX-index blev svagare än vad som ursprungligen beräknades. Tabell 2.115 Räntor och valutakurser 2015-2019 årsgenomsnitt Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 SB 2019 Utfall 2019 Ränta 5 år % 0,15 -0,23 -0,06 0,08 0,75 -0,36 Ränta 6 mån % -0,31 -0,64 -0,70 -0,68 -0,05 -0,42 KIX-index1 113 112 113 118 117 122 SEK/EUR 9,36 9,47 9,63 10,26 10,37 10,59 SEK/USD 8,43 8,56 8,54 8,69 8,69 9,46 1 Växelkurs, kronindex KIX. Inget utfall för oförutsedda utgifter Det blev inget utfall för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter. Riksdagen anvisade anslaget 10 miljoner kronor i statens budget. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen, samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag. Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än budget Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 48 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor (67,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt. Inflationskompensation och valutakursförluster medförde högre utgifter än 2018 Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 8 590 miljoner kronor (63,5 procent) högre än 2018. Ökningen förklaras främst av att Riksgäldskontoret betalade inflationskompensation för realobligationer som köptes tillbaka i bytesauktioner mot andra obligationer. När realobligationer förfaller eller köps tillbaka betalar staten kompensation för den inflation som varit sedan obligationerna gavs ut. Vidare blev valutakursförlusterna högre än föregående år. Valutakursförlusterna beror på att valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp. Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2019 med 149 296 miljoner kronor (11,8 procent) till 1 112 796 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 111 946 miljoner kronor. Att skuldminskningen var större än budgetöverskottet beror bl.a. på att det fanns ett kassaöverskott från tidigare år som Riksgäldskontoret använde för att betala tillbaka lån som förföll. Överskottsmedlen har varit placerade i tillgångar på penningmarknaden i väntan på att användas till utgifter eller återbetalning av lån. 2.6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Anslag Tabell 2.116 UO 27 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2019 ÄB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 40 914 37 683 -3 231 -7,9 34 960 Summa 40 914 37 683 -3 231 -7,9 34 960 Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning den nationella utgiftsnivån inom utgiftsområdet. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå. Lägre avgift till EU än beräknat 2019 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 37 683 miljoner kronor och blev därmed 3 231 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att EU under 2019 återbetalade ett överskott till Sverige på drygt 1 500 miljoner kronor, vilket minskade årets BNI-avgift, och att EU:s fastställda budget blev lägre än vad som antogs i statens budget. Även tullavgiften blev lägre än beräkningen i statens budget. Avgiften till EU ökade med 8 procent 2019 Jämfört med 2018 ökade avgiften till EU med 2 723 miljoner kronor (7,8 procent). Skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2018 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 3 700 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2018 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2019, men inte lika mycket (1 500 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 2 200 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att tullavgiften blev högre jämfört med 2018. Nettoflödet till EU ökade Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag från EU), blev 25 126 miljoner kronor. Det är en ökning med 2 533 miljoner kronor jämfört med 2018. Av detta förklaras knappt 2 200 miljoner kronor av lägre återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter från EU under 2019 och resterande del främst av de högre tullavgifterna. 2.6.28 Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.117 Förändring av anslagsbehållningar 2015-2019 Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 10 310 10 721 44 374 47 708 33 056 Anvisat i statens budget 853 331 915 481 954 701 989 160 1 005 057 Ändringsbudget 26 765 33 074 15 860 15 611 6 099 Utnyttjade medgivna överskridanden 2 146 18 31 0 Indragningar -12 277 -15 952 -37 064 -44 529 -28 573 Utfall 867 409 899 096 930 181 974 924 990 706 Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 10 721 44 374 47 709 33 056 24 933 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1-27 exkl. UO 26) 412 33 653 3 335 -14 652 -8 123 Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) -11 369 1 636 -3 127 -5 842 2 888 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) -10 957 35 289 207 -20 494 -5 235 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp. Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -11 289 miljoner kronor i budgeten för 2019. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Totalt minskade i stället anslagsbehållningarna med 5 235 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 108 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet ökade med 2 888 miljoner kronor, från 57 miljoner kronor vid början av året till 2 945 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket. Anslagsbehållningarna under utgiftstaket beräknades öka med 11 miljarder, men minskade med 8 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2019 från 33 056 miljoner kronor vid ingången av året till 24 933 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 8 123 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 11 181 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 19 304 miljoner kronor. Indragningarna minskade med 16 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 28 573 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 15 956 miljoner kronor (35,8 procent) jämfört med 2018. I tabell 2.41 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2015-2019. Tabell 2.118 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Anslagsnamn 2015 2016 2017 2018 2019 4 1:1 Polismyndigheten 415 369 79 1 021 301 7 1:1 Biståndsverksamhet -2 596 -15 36 -50 127 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader -106 1 441 -1 099 684 509 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna -2 135 -208 -662 2 -9 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -662 4 171 2 621 385 812 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 194 3 778 4 064 1 265 -304 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -642 268 1 005 1 104 -165 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 533 645 6 466 3 630 1 213 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 342 822 1 073 255 141 13 1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 462 448 1 084 0 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 2 303 1 872 655 -491 -604 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 763 2 288 1 722 879 733 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 552 1 218 1 211 969 -211 15 1:2 Studiemedel 1 606 2 100 2 232 2 519 1 651 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 717 1 423 478 421 730 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 177 2 238 1 774 573 21 1:7 Energiteknik 5 5 23 111 1 632 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 1 321 4 581 5 775 3 261 4 362 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 713 652 1 081 -578 -572 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 557 1 819 1 838 1 045 132 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 170 1 183 224 -667 -12 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 899 1 065 339 764 654 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -4 105 1 861 5 362 4 551 3 230 Anslagsbehållningen för utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 4 miljarder kronor Det anslag där anslagsbehållningen är störst 2019 är anslaget 1:2 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Anslagsbehållningen (ramöverföringsbeloppet) uppgick till 4 362 miljoner kronor. Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2019 har anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Anslagskrediten uppgick till 604 miljoner kronor. 2.6.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -66 892 miljoner kronor under 2019, vilket är 70 521 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 68 870 miljoner kronor lägre än föregående år. I tabell 2.42 specificeras nettoutlåningens största poster. Tabell 2.119 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2019 Miljoner kronor SB1 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018 Premiepensionsavgifter, inbetalning -44 000 -44 416 -416 -42 313 Premiepensionsmedel, utbetalning 44 000 42 986 -1 014 41 344 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK 3 248 3 248 787 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS -1 352 -1 352 1 867 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 307 307 -2 461 CSN, studielån 5 000 7 212 2 212 6 070 CSN, kreditreserv -1 202 -1 202 -1 126 CSN, servicekonto för räntebetalningar 7 7 -39 Investeringslån till myndigheter 1 000 2 249 1 249 2 516 Kärnavfallsfonden 0 935 935 -1 Stabilitetsfonden (se separat tabell) 109 109 208 Resolutionsreserven (se separat tabell) -6 000 -5 743 257 -8 909 Insättningsgarantifonden -1 928 -1 928 72 Trafikverket, infrastrukturlån 2 000 68 -1 932 -1 619 Exportkreditnämnden 0 -512 -512 -5 269 Public Service konto -323 -323 Statliga bolag m.m. Radiotjänst i Kiruna AB, rundradiokontot 337 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 70 70 -645 Övriga statliga bolag m.m. -39 -39 53 Affärsverk Lån till Affärsverket Svenska kraftnät 1 000 -1 254 -2 254 -388 Luftfartsverket -2 -2 300 Sjöfartsverket 8 8 -195 Övrigt Lån till Riksbanken 0 -67 393 -67 393 11 088 Lån till Ukraina 1 000 0 -1 000 Övrigt, netto 73 301 Summa 3 628 -66 892 -70 521 1 978 1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 44 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 44 416 miljoner kronor, dvs. 416 miljoner kronor högre än i budgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 42 986 miljoner kronor, dvs. 1 014 miljoner kronor lägre än budgetens beräkning på 44 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en ökning med 1 818 miljoner kronor 2019. År 2018 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 182 miljoner kronor. I statens budget för 2019 beräknades inbetalningarna av premiepensionsavgifter vara lika stora som utbetalningarna. I utfallet blev inbetalningarna 1 430 miljoner kronor högre än utbetalningarna. I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket minskade nettoutlåningen med 1 352 miljoner kronor 2019. År 2018 ökade nettoutlåningen med 1 867 miljoner kronor med anledning av detta. Tabell 2.120 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton Miljoner kronor Myndighet Utfall 2019 Utfall 2018 Arbetsförmedlingen -302 735 Försvarets materielverk 508 -2 015 Försvarsmakten 487 1 670 Försäkringskassan -448 283 Göteborgs universitet 39 154 Karolinska institutet -82 315 Kriminalvården 807 -337 Kronofogdemyndigheten 259 1 142 Linköpings universitet 163 282 Lunds universitet 48 540 Migrationsverket -323 -629 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -30 258 Pensionsmyndigheten -55 323 Regeringskansliet 83 243 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -26 53 Polismyndigheten -72 530 Statens fastighetsverk -193 226 Sveriges lantbruksuniversitet -52 207 Trafikverket -536 -2 899 Umeå universitet 134 209 Övriga räntekonton -716 1 169 Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton -307 2 461 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 307 -2 461 Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade 2019 med 307 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.43 redovisas de största förändringarna. Studielånen m.m. blev 1 007 miljoner kronor högre än i budgeten Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2019 med 7 212 miljoner kronor. CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 202 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster i statens budget belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret. Kreditreserven kommer att byggas upp under en lång uppbyggnadsperiod och kommer då att öka. CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 7 miljoner kronor 2019. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå. Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 6 017 miljoner kronor, vilket är 1 017 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten. Investeringslånen ökade mer än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2019 med 2 249 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 1 249 miljoner kronor lägre än utfallet. Kärnavfallsfonden ökade sina placeringar i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under 2019 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 935 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning. Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2019 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 5 743 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 5 848 miljoner kronor. I tabell 2.44 och 2.45 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2019 och 2018. Under 2019 minskade Stabilitetsfondens kontobehållning med 109 miljoner kronor till 39 928 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 43 498 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 5 743 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 6 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 257 miljoner kronor mindre än beräknat för resolutionsreserven. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista inbetalningen avsåg 2015. Under 2019 har fondens konto belastats med ränteutgifter på 104 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. Även 2018 var räntan negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på 204 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto belastades med ränteutgifter på 105 miljoner kronor 2019 och 174 miljoner kronor 2018. Tabell 2.121 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2019 Utfall 2018 Ingående balans på kontot 40 037 40 246 Stabilitetsavgifter 0 Uttag till resolutionsreserv Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -104 -204 Administrativa kostnader m.m. -6 -5 Utgående balans på kontot 39 928 40 037 Summa kontoförändring -109 -208 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 109 208 Tabell 2.122 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2019 Utfall 2018 Ingående balans på kontot 37 755 28 846 Resolutionsavgifter 5 848 9 083 Ränteinkomster(+) /ränteutgifter (-) m.m. -105 -174 Utgående balans på kontot 43 498 37 755 Summa kontoförändring 5 743 8 909 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -5 743 -8 909 Trafikverkets infrastrukturlån ökade mindre än beräknat Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 68 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 932 miljoner kronor mindre än beräknat. Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 581 miljoner kronor 2019, vilket minskade nettoutlåningen. Samtidigt ökade EKN:s valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret nettoutlåningen med 69 miljoner kronor. Sammantaget minskade EKN:s placeringar nettoutlåningen med 512 miljoner kronor. I december 2018 överfördes Exportkreditnämndens (EKN) garantimedel i utländsk valuta till valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret. Anledningen till överföringen var en ändring i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Tidigare kunde EKN ha garantimedlen placerade på valutakonto i bank. Överföringen till valutakoncernkonton påverkade nettoutlåningen med 4 660 miljoner kronor 2018. EKN har sedan tidigare även andra placeringar i Riksgäldskontoret. Sammantaget minskade EKN:s placeringar nettoutlåningen med 5 269 miljoner kronor 2018. Public servicekonto minskar nettoutlåningen Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift som ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den nya avgiften tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs sedan över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Saldot på public service-kontot uppgick till 323 miljoner kronor vid utgången av 2019. Det minskar nettoutlåningen med samma belopp. Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB. Denna utlåning ökade med 70 miljoner kronor till 5 051 miljoner kronor. Svenska kraftnät minskade sina lån Utlåningen till Affärsverket svenska kraftnät beräknades i statens budget öka med 1 000 miljoner kronor. I stället minskade affärsverket lånen i Riksgäldskontoret med 1 254 miljoner kronor 2019. Det beror på att myndigheten har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter. Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2019 till 2 481 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar. Minskad valutareserv minskar nettoutlåningen Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta var förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland. Återbetalningen gjordes under 2019 och motsvarar ungefär 69 000 miljoner kronor. För 2019 minskade Riksbankslånet nettoutlåningen med 67 393 miljoner kronor. Att lånet minskade mindre än återbetalningen beror på att andra lån som är upptagna i dollar och euro påverkas av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras. Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 176 008 miljoner kronor den 31 december 2019. Under 2018 ökade lånen med 11 088 miljoner kronor med anledning av högre dollar- och eurokurser. Det ökar nettoutlåningen. Lånen som är upptagna i dollar och euro påverkas av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras. Inget lån till Ukraina Under 2015 erbjöd Sverige ett bilateralt lån om 100 miljoner amerikanska dollar till Ukraina. Avsikten är att lånet ska kopplas till Internationella valutafondens (IMF) lån till Ukraina. Utbetalningar görs först när IMF bedömer att nödvändiga reformsteg tagits. I statens budget beräknades att låneavtal skulle tecknas med 1 000 miljoner kronor under 2019, vilket inte gjordes. 2.6.30 Kassamässig korrigering Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tabell 2.123 Kassamässig korrigering Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall 2018 Utfall-SB 2019 EU-avgiftsbetalningar -316 2 726 -316 Trafikverkets räntekonto/anslag 815 -2 106 815 Försvarsmaktens räntekonto/anslag -466 791 -466 Polismyndigheten, räntekonto/anslag -722 943 -722 Räntor på statsskulden 101 -151 101 Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter 163 -1 238 163 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare -2 335 -11 -2 335 Övrigt 370 598 370 Summa 0 -2 389 1 552 -2 389 För 2019 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -2 389 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli noll. Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering Betalningen av Sveriges avgift till EU medför en kassamässig korrigering eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2019 en kassamässig korrigering på -316 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2018 medförde betalningen av EU avgiften en kassamässig korrigering på 2 726 miljoner kronor. Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick 2019 till 815 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 466 miljoner kronor för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde 2019. Det betyder att Försvarsmakten redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Även Polismyndigheten ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Polismyndighetens räntebärande betalningsflöde blev negativ och uppgick till 722 miljoner kronor 2019. Det betyder att Polismyndigheten har redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 101 miljoner kronor för 2019. Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018-31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018.År 2019 blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor. I januari 2019 betalade telekomföretag 2 525 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 700 MHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 14 december 2018-31 december 2040. Post- och telestyrelsen (PTS) har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Tillsammans med andra periodiseringar som Post-och telestyrelsen har gjort påverkades den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 335 miljoner kronor 2019. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till 370 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Polismyndigheten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen. Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen blev negativ med 2 389 miljoner kronor 2019, vilket kan jämföras med den positiva korrigeringsposten om 1 552 miljoner kronor 2018. Det är en minskning med 3 941 miljoner kronor. 2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018. Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntas med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex. Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning. En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018, och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna framöver kommer att indexeras med inkomstindex i stället för balansindex. Inkomstindex för 2019 beräknades till 175,96. Det innebär en indexökning med 3,1 procent jämfört med 2018 års indextal 170,73. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2017 och 2018. Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2017 och 2018 beräknades till 3,1 procent. Därför räknas inkomstindex för 2019 upp med 3,1 procent jämfört med inkomstindex för 2018. De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premie-pensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna. Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938-1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.47. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader. Pensionsutbetalningarna blev något högre än beräknat Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2019 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 317 572 miljoner kronor. Tabell 2.124 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 AP-fonderna, pensionsutgifter 314 534 314 724 190 0,1 304 443 Administrationsutgifter 3 038 2 903 -135 -4,4 2 912 Varav Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 741 865 AP - fonderna, rörelsens kostnader 1 017 956 AP - fonderna, provisionskostnader 739 760 AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter 406 331 Summa 317 572 317 628 56 0,0 307 356 Utfallet uppgick till 317 628 miljoner kronor och är därmed 56 miljoner kronor (0,0 procent) högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 314 724 miljoner kronor, vilket är 190 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 152 140 miljoner kronor och tilläggspension med 162 584 miljoner kronor. Under 2019 har inga överföringar gjorts från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 903 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick tillsammans 741 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första-Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2019 den 20 december 2018 (S2018/02850/SF)). Pensionerna räknades upp med 1,4 procent För 2019 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 1,4 procent. Jämfört med 2018 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 10 272 miljoner kronor (3,3 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP fonderna ökade med 10 281 miljoner kronor (3,3 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar. I december 2019 hade 2 208 048 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 39 585 personer jämfört med december 2018. 2.7 Underliggande saldo och engångseffekter Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Större poster av engångskaraktär för 2019 och 2018 redovisas i tabell 2.49. De största posterna för 2019 kommenteras. I diagrammet visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990-2019. I början av perioden har även gjorts justering för ändrad redovisningsprincip för budgetsaldot i syfte att öka jämförbarheten mellan åren. Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo, åren 1990-2019 Miljarder kronor År 2019 uppgick det faktiska överskottet i budgeten till 112 miljarder kronor medan det underliggande överskottet var 47 miljarder kronor. Positiva engångseffekter bidrog alltså till att förbättra saldot kraftigt. Det förklaras nästan i sin helhet av att Riksbanken återbetalade delar av de lån som tagits upp för att förstärka valutareserven. År 2018 var nettot av engångseffekterna litet. Det faktiska budgetsaldot var ett överskott på 80 miljarder kronor. Det påverkades av positiva engångseffekter på sammanlagt 1 miljard kronor. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar negativa effekter. Åren 1990-2019 var engångseffekterna i genomsnitt 19 miljarder kronor per år. Tabell 2.125 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo 2015-2019 Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Faktiskt saldo -32 650 85 301 61 775 80 049 111 946 Engångseffekter m.m. 627 52 166 9 650 1 158 64 987 Underliggande saldo -33 276 33 134 52 125 78 892 46 960 Engångseffekter 2019 Engångseffekterna 2019 förbättrade saldot med 65 miljarder kronor. Större poster kommenteras i detta avsnitt liksom under respektive inkomst- och utgiftsområde (avsnitt 2.4 och 2.6). Inkomsttitlar På budgetens inkomstsida dominerade negativa engångseffekter 2019. De senaste åren har budgetsaldot påverkats kraftigt av stora extra inbetalningar till skattekontot, framför allt från bolag. Det antas bero på en förhållandevis fördelaktig ränta på dessa konton. Åren 2015-2018 bedöms kapitalplaceringar på skattekontot ha stärkt budgetsaldot med sammanlagt 61 miljarder kronor. Till följd av svagt stigande marknadsräntor i slutet av året bedöms kapitalplaceringarna i stället ha minskat med 5 miljarder kronor under 2019. Under 2019 gjorde Exportkreditnämnden och tre statliga bolag inleverans av överskott och extrautdelningar till staten på totalt 0,4 miljarder kronor. Som extrautdelning räknas sådan utdelning som inte ryms inom föregående års utdelningsbara resultat eller som beror på uppskrivning av tillgångsvärden (samma definition som i nationalräkenskaperna). Anslag Sverige medverkar vid inrättandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) med ett kapitaltillskott på ca 0,2 miljarder kronor per år 2016-2020. Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksbankens lån i Riksgäldskontoret har varit en stor negativ engångseffekt de senaste åren. Under 2019 uppstod i stället en stor positiv engångseffekt eftersom Riksbanken i början av året beslutade att minska valutareservens storlek. Det innebar att Riksbanken minskade sina lån i Riksgäldskontoret genom att inte refinansiera flera av de lån som förföll 2019. Totalt stärktes budgetsaldot med 67 miljarder kronor till följd av detta. En annan positiv engångseffekt var att Affärsverket Svenska kraftnät minskade sina investeringslån med 1,3 miljarder kronor. En del av ålderspensionsavgiften inbetalas månadsvis som premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldskontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Året efter intjänandeåret, i december månad, utbetalas premiepensionsmedel (inkl. avkastning) till pensionsspararnas valda fonder. Inbetalning av premiepensionsavgifter uppgick till 44 miljarder kronor 2019 och utbetalning av premiepensionsmedel till 43 miljarder kronor. Myndighetens övriga tillfälliga förvaltning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 3,2 miljarder kronor. Det finns också ett konto för Pensionsmyndighetens handel med fondandelar inom premiepensionssystemet. Detta konto medförde en temporär minskning av nettoutlåningen med 1,4 miljarder kronor. Under posten Övrigt, netto (0,1 miljard kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. Tabell 2.126 Vissa större engångsposters påverkan på statens budget 2019 och 2018 Miljoner kronor Poster 2019 2018 Inkomsttitlar -4 634 9 967 Kapitalplaceringar på skattekonto, bolag 8 000 Kapitalplaceringar och tidigarelagda skatteinbetalningar, hushåll -5 000 2 000 Ändrad redovisningsperiod energiskatt -2 000 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, aktieförsäljning 1 683 Exportkreditnämnden, inleverans av överskott 135 64 Vasallen, extrautdelning 125 Svevia, extrautdelning 93 95 Jernhusen, extrautdelning 125 Svensk Exportkredit, extrautdelning 12 Anslag -228 -1 506 Kapitaltillskott till PostNord -400 Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar -228 -206 Assistansersättning, efterskottsinbetalning från kommuner -900 Riksgäldskontorets nettoutlåning 69 849 -7 304 Lån till Riksbanken 67 393 -11 088 Lån till affärsverket Svenska kraftnät 1 254 388 Exportkreditnämnden 581 5 269 Kärnavfallsfonden -935 1 Insättningsgarantifonden 1 928 -72 Premiepensionsavgifter, inbetalning 44 416 42 313 Premiepensionsmedel, utbetalning -42 986 -41 344 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK -3 248 -787 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS 1 352 -1 867 Övrigt, netto 95 -116 Kassamässig korrigering 0 0 Totalt 64 987 1 158 2.8 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade Tabell 2.127 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2018-2019 Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2019 Utfall 2018 Förändring 2018-2019 Procentuell förändring 2018-2019 Transfereringar 685 380 681 463 3 916 0,6 varav till Hushållssektorn 316 298 312 446 3 852 1,2 Kommunala sektorn 211 204 213 273 -2 069 -1,0 Företagssektorn 51 165 52 773 -1 608 -3,0 Ålderspensionssystemet 21 675 22 557 -882 -3,9 Statliga ideella organisationer 6 080 6 183 -103 -1,7 Internationell verksamhet 78 957 74 232 4 725 6,4 varav till EU-institutioner 37 683 34 960 2 723 7,8 Konsumtionsutgifter 253 508 248 321 5 186 2,1 varav Löner inklusive sociala avgifter 148 380 142 561 5 820 4,1 Omkostnader för konsumtion 72 626 72 994 -368 -0,5 Lokaler 20 076 19 269 808 4,2 Sociala naturaförmåner 12 425 13 499 -1 073 -8,0 Investerings-verksamhet 39 913 33 591 6 322 18,8 Räntor 22 720 14 211 8 509 59,9 varav Räntor på statsskulden 22 126 13 536 8 590 63,5 Finansiella transaktioner 11 359 10 940 419 3,8 Summa utgiftsområden 1 012 879 988 527 24 352 2,5 Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts. Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna utgjorde 67,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2019. Höjt barnbidrag och högre utgifter för studiemedel bidrog till att transfereringar till hushåll ökade Hushållen fick 46,1 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med totalt 3 852 miljoner kronor (1,2 procent) jämfört med 2018. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 39 341 miljoner kronor. Det är en minskning med 1 157 miljoner kronor (2,9 procent) jämfört med 2018. Det beror i huvudsak på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning jämfört med föregående år. För sjukersättningen beror minskningen på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år, samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har varit lågt. Minskningen av antalet personer med aktivitetsersättning beror bl.a. på att många av de som haft ersättningen har fyllt 30 år och därmed inte längre kan få ersättning. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 Barnbidrag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med 1 452 miljoner kronor (4,6 procent) jämfört med 2018. Det beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. den 1 mars 2018. Dessutom ökade utgifterna till följd av fler barn i åldrarna 0-16 år. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick till 41 200 miljoner kronor. Det är en ökning med 589 miljoner kronor (1,5 procent) från 2018. Det var framför allt utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna blev högre fastän antalet ersättningsdagar med föräldrapenning totalt minskade med ca 870 000 dagar (1,5 procent) jämfört med 2018. Det beror främst på att medelersättningen per dag blev högre. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering uppgick till 3 563 miljoner kronor. Det är en minskning med 1 362 miljoner kronor (27,7 procent) från 2018. Orsaken är att antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag minskade med 37,8 procent, från i genomsnitt 62 405 deltagare per månad 2018 till i genomsnitt 38 802 deltagare per månad 2019. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 1 370 miljoner kronor (5,8 procent). Det beror främst på ökade utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning. Under 2019 var arbetslösheten i genomsnitt 6,8 procent för personer i åldern 15-74 år, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2018. Det genomsnittliga antalet personer som fick arbetslöshetsersättning uppgick för 2019 till 97 143 per månad, vilket var en ökning med 9,3 procent från 2018. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade med 461 miljoner kronor (32,0 procent). På grund av minskade anslag införde Arbetsförmedlingen hårdare prioriteringar av vilka som kunde få del av arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Arbetsförmedlingens minskade personalresurser under 2019 medförde också lägre besluts- och produktionskapacitet för att erbjuda program och insatser till arbetssökande. Det innebar minskat antal deltagare och minskade utgifter för upphandlade tjänster och utbildningar. Arbetsförmedlingen införde också ett tillfälligt beslutsstopp för anvisningar till extratjänster liksom ett stopp för moderna beredskapsjobb. Det medförde minskade utgifter för de subventionerade anställningar som finansieras från anslaget. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2 063 miljoner kronor vilket är 583 miljoner kronor (39,4 procent) högre än 2018. Det beror på att fler anställda drabbats av konkurser jämfört med föregående år. Antalet anställda drabbade av konkurser uppgick till 22 727 för 2019 vilket var en ökning med 16,8 procent från föregående år. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Studiemedel inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 1 470 miljoner kronor (12,8 procent). Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts och att flera studerar med studiemedel. Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 1 280 miljoner kronor, vilket ökade transfereringarna till hushåll med samma belopp. Anslaget uppfördes på statens budget 2019 och används för bidrag till fysiska och juridiska personer som har förvärvat en klimatbil. Klimatbonusen ingår i bonus-malus-systemet som infördes den 1 juni 2018 och ersatte den tidigare supermiljöbilspremien. Anslaget 1:8 (2018) Supermiljöbilspremie upphörde därmed 2019 vilket minskade transfereringarna till hushåll med 322 miljoner kronor. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:19 Elfordonspremie inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskade med 414 miljoner kronor (100,2 procent). Möjligheten att ansöka om bidrag som finansieras från anslaget upphörde 2018. Det negativa utfallet på 1 miljon kronor beror på återkrav av utbetalade bidrag. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:7 Energiteknik inom utgiftsområde 21 Energi minskade med 649 miljoner kronor (129,9 procent). Det negativa utfallet på 149 miljoner kronor 2019 beror på att regeringen har beslutat om ändring av grunderna för redovisningen mot anslaget. För att redovisningen mot anslag ska kunna göras enligt den nya modellen har Boverket återbetalat beviljade, men inte utbetalda stöd till solceller i december. Återbetalningen avsåg även medel som betalats tidigare år till Boverket men som ännu inte betalats till stödmottagarna. Eftersom återbetalningarna var större än utbetalningarna 2019, blev den totala belastningen på anslaget negativ. Statsbidrag till museer som är stiftelser, stiftelsen Svenska Filminstitutet samt Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) klassificeras fr.o.m. 2019 som transfereringar till hushåll. Tidigare har motsvarande statsbidrag klassificerats som transfereringar till statliga ideella organisationer. Det medför ökade transfereringar till hushållssektorn samt minskade transfereringar till statliga ideella organisationer. Tabell 2.51 visar hur förändringen påverkat transfereringar till hushåll respektive statliga ideella organisationer. Tabell 2.128 Omklassificering av transfereringar till hushåll respektive statliga ideella organisationer. Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Anslagsnamn Ökning av transfereringar till hushållssektorn Minskning av transfereringar till statliga ideella organisationer Netto-förändring 17 8:2 Centrala museer: Stiftelser 263 -259 4 17 10:1 Filmstöd 558 -563 -5 24 2:3 Exportfrämjande verksamhet 325 -283 42 Summa 1 146 -1 105 41 Färre inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem bidrog till lägre transfereringar till kommuner Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting (fr.o.m. 2020 regioner) och kommunalförbund. Under 2019 fick kommunsektorn 30,8 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar. Transfereringarna till kommunsektorn minskade med 2 069 miljoner kronor (1,0 procent) jämfört med 2018. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration minskade med 5 729 miljoner kronor (63,6 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 28,4 procent jämfört med 2018. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga minskade med knappt 1 000 miljoner kronor, ersättningar för skolkostnader med drygt 1 200 miljoner kronor och ersättningar enligt sjukvårdsförordningen med ca 350 miljoner kronor. Kostnaderna för asylsökandes boende minskade med 551 miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet personer i anläggningsboende blev 22,8 procent färre jämfört med 2018. Jämförelsen mellan åren påverkas av att Migrationsverket under 2018 betalade ut ersättningar till kommunerna om ca 2 000 miljoner kronor för ensamkommande barn och unga för tidigare år. Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1 361 miljoner kronor (5,0 procent). De ökade kostnaderna för läkemedelsförmånerna avser bl.a. cancerläkemedel, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel. Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 991 miljoner kronor (13,5 procent). Det beror bl.a. på en ny kvalitetshöjande satsning inom hälso- och sjukvården och en ny satsning på specialistsjuksköterskeutbildning. Utfallet för anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 1 610 miljoner kronor vilket ökade transfereringarna till kommuner och landsting med samma belopp. Anslaget uppfördes på statens budget 2019 och användes för en satsning med syfte att korta väntetider inom vården och öka tillgängligheten. Landstingen får del av satsningen om de visar att väntetiderna till specialistvården eller till operation är kortare än föregående år eller om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin. Landstingen får även del av medlen för att förbättra inrapporteringen av statistik om väntetider. Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 703 miljoner kronor (18,9 procent). Finansiering från kommuner redovisas som inkomster mot anslaget och reducerar utgifterna för transfereringar till kommuner. Den ökade finansieringen från kommunerna år 2019 beror främst på att Försäkringskassan fr.o.m. oktober 2018 begär ersättning från kommunerna för assistansersättningen i efterhand. Tidigare begärdes ersättningen i förskott. Detta medförde en förskjutning av inbetalningar från 2018 till 2019. Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 1 839 miljoner kronor (77,1 procent). Det beror främst på en tillfällig satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen som upphörde fr.o.m. 2019. Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 620 miljoner kronor (47,9 procent). Det beror främst på lägre utgifter för bidrag till avgiftsfria aktiviteter för barn under skollov samt avgiftsfri simskola för barn. Transfereringar till kommuner från anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade med 4 311 miljoner kronor (26,7 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna som kommunerna får ersättning för minskade med 32,1 procent mellan 2018 och 2019. Det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 11,0 procent. Ersättningarna till kommuner för ensamkommande barn och unga minskade med 2 365 miljoner kronor. Dessutom minskade schablonersättningarna för mottagande av nyanlända med 2091 miljoner kronor. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade med 860 miljoner kronor (24,3 procent). På grund av minskade anslag införde Arbetsförmedlingen hårdare prioriteringar av vilka som kunde få del av arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet medförde minskad kapacitet att erbjuda program och insatser till arbetssökande. Det innebar minskat antal deltagare och minskade utgifter för upphandlade tjänster och utbildningar. Arbetsförmedlingen införde också ett tillfälligt beslutsstopp för anvisningar till extratjänster liksom ett stopp för moderna beredskapsjobb. Det medförde minskade utgifter för de subventionerade anställningar som finansieras från anslaget. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:15 (2018) Upprustning av skollokaler och utemiljöer inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskade med 627 miljoner kronor (100,0 procent). Det beror på att anslaget upphörde 2018. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 2 241 miljoner kronor (250,6 procent). Anslaget har använts för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Ökningen avser infriande av tidigare ingångna ekonomiska åtaganden om statsbidrag. Transfereringar till kommuner från anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskade med 1 395 miljoner kronor (100,0 procent). Det beror på att riksdagen beslutade att stödet ska avvecklas helt och därför inte anvisade några medel till anslaget 2019. Transfereringar till kommuner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 10 731 miljoner kronor (10,8 procent). Ökningen beror på att anslaget tillfördes 4 930 miljoner kronor för att kompensera kommuner och landsting för det intäktsbortfall som förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer medför. Vidare tillfördes 3 500 miljoner kronor i form av ökade resurser till primärkommuner. Anslaget tillfördes även 2 000 miljoner kronor till följd av en stegvis överföring av medel från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen som aviserades i budgetpropositionen för 2017. Transfereringar till kommuner från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 2 000 miljoner kronor (28,6 procent). Minskningen beror på en stegvis överföring av medel till anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning som aviserades i budgetpropositionen för 2017. Transfereringar till kommuner från anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 500 miljoner kronor (100,0 procent). Det beror på att riksdagen inte anvisade några medel till anslaget 2019. Minskade statsbidrag till klimatinvesteringar bidrog till lägre transfereringar till företagssektorn Företagssektorn fick 7,5 procent av de totala transfereringarna 2019. Transfereringarna till företagssektorn minskade med 1 608 miljoner kronor (3,0 procent) jämfört med 2018. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 1 195 miljoner kronor (8,9 procent). Det beror delvis på ökade statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. Dessutom ökade utgifterna för lönebidrag till följd av högre genomsnittlig bidragsnivå och ökade kostnader för handledararvode. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:16 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskade med 1 022 miljoner kronor (68,0 procent). Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Utgifterna för Klimatklivet minskade till följd av riksdagens beslut om att inte ge regeringen bemyndigande att ingå nya ekonomiska åtaganden under 2019. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 beslutade riksdagen att ge regeringen bemyndigande att ingå nya åtaganden och 2019 beviljades 185 ansökningar inom Klimatklivet. Det är 1 811 (89,8 procent) färre beviljade ansökningar än 2018. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:7 Energiteknik inom utgiftsområde 21 Energi minskade med 648 miljoner kronor (129,4 procent). Det negativa utfallet på 147 miljoner kronor 2019 beror på att regeringen har beslutat om ändring av grunderna för redovisningen mot anslaget. För att redovisningen mot anslag ska kunna göras enligt den nya modellen har Boverket återbetalat beviljade, men inte utbetalda stöd till solceller i december. Återbetalningen avsåg även medel som betalats tidigare år till Boverket men som ännu inte betalats till stödmottagarna. Eftersom återbetalningarna var större än utbetalningarna 2019, blev den totala belastningen på anslaget negativ. Utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar generellt mot slutet av programperioden eftersom allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader när programperioden fortskrider. Det har bl.a. medfört ökade transfereringar till företagssektorn från anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Transfereringar från anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade med 419 miljoner kronor (11,0 procent) respektive 946 miljoner kronor (46,3 procent). Statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB och Almi Företagspartner AB klassificeras fr.o.m. 2019 som transfereringar till statliga ideella organisationer. Tidigare har motsvarande statsbidrag klassificerats som transfereringar till företag. Det medför minskade transfereringar till företag samt ökade transfereringar till statliga ideella organisationer. Tabell 2.52 visar hur förändringen påverkat transfereringar till företag respektive statliga ideella organisationer. Tabell 2.129 Omklassificering av transfereringar till företagssektorn respektive statliga ideella organisationer. Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Anslagsnamn Minskning av transfereringar till företags-sektorn Ökning av transfereringar till statliga ideella organisationer Netto-förändring 17 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner -737 742 5 24 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation -309 279 -30 Summa -1 046 1 021 -25 Högre EU-avgift samt bistånd medförde ökade transfereringar till internationell verksamhet. Av de totala transfereringarna år 2019 gick 11,5 procent till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 4 725 miljoner kronor (6,4 procent) jämfört med 2018. Transfereringarna från anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade med 2 723 miljoner kronor (7,8 procent). Det beror delvis på att återbetalningar från EU till Sverige av tidigare inbetalda avgifter blev knappt 2 200 miljoner kronor lägre jämfört med 2018. Den återstående skillnaden beror främst på att tullavgiften blev högre jämfört med 2018. Transfereringar till internationell verksamhet från anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan ökade med 463 miljoner kronor (38,3 procent). Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 396 miljoner kronor högre än 2018. Jämfört med föregående år ökade transfereringarna till internationell verksamhet från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med 1 413 miljoner kronor (4,1 procent). Det är framför allt utbetalningar till multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet samt bistånd till Afrika som ökat under 2019. Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2019 till 25,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största utgifterna för konsumtion 2019 fanns inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa fyra utgiftsområden svarade sammanlagt för 64,1 procent av utgifterna för konsumtion 2019. Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 58,5 procent. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 5 820 miljoner kronor (4,1 procent) jämfört med 2018. De anslag som hade högst utgifter för löner inklusive sociala avgifter 2019 var anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt anslaget 1:1 Skatteverket inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Dessa fyra anslag svarade sammanlagt för 31,6 procent av utgifterna för löner inklusive sociala avgifter 2019. Löner inklusive sociala avgifter finansierade från anslag 1:19 Statens servicecenter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökade med 422 miljoner kronor. Det beror på att Statens servicecenter under 2019 övertog ansvaret för en samlad organisation för att ge statlig lokal service till medborgare och företag i hela landet. Servicekontoren drevs tidigare i samarbete mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. För anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade utgifterna för löner inklusive sociala avgifter med 1 687 miljoner kronor (9,7 procent). Det beror både på ett ökat antal årsarbetskrafter och löneökningar vid Polismyndigheten. Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter minskade med 759 miljoner kronor (12,2 procent) för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Det beror främst på att Arbetsförmedlingen minskade antalet anställda under 2019. Under året var det 1 623 anställda som förhandlades som övertaliga varav 823 personer har slutat under 2019. Utöver det har 1 504 anställda själva valt att avsluta sin anställning. Antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen uppgick under 2019 till 10 705 vilket var en minskning med 2 021 årsarbetskrafter (15,9 procent) från 2018. Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion minskade med 368 miljoner kronor (0,5 procent) 2019. De största anslagen med omkostnader för konsumtion 2019 är anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för 48,0 procent av utgifterna gällande omkostnader för konsumtion 2019. Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 4,0 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (27 379 miljoner kronor eller 68,6 procent). Ytterligare ett utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick investeringar som finansierades genom anslag till 11 364 miljoner kronor för detta utgiftsområde, vilket motsvarar 28,5 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 39 913 miljoner kronor vilket är en ökning med 6 322 miljoner kronor (18,8 procent) jämfört med 2018. Ökningen avser främst anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Årets anskaffningar bestod bl.a. av JAS 39E, ubåt A26, helikopter, sjöstrids- och fordonssystem. Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte inom utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.50. Räntor och finansiella transaktioner I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna motsvarade 2,2 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2019. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. är det enskilt största i gruppen räntor. Anslaget stod för 97,4 procent av de totala ränteutgifterna. Ränteutgifterna för anslaget ökade med 8 590 miljoner kronor (63,5 procent) jämfört med 2018. Ökningen förklaras främst av att Riksgäldskontoret betalade inflationskompensation för realobligationer som köptes tillbaka i bytesauktioner mot andra obligationer. När realobligationer förfaller eller köps tillbaka betalar staten kompensation för den inflation som varit sedan obligationerna gavs ut. Vidare blev valutakursförlusterna högre än föregående år. Valutakursförlusterna beror på att valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp. De finansiella transaktionerna uppgick till 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2019 var anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster inom utgiftsområde 15 Studiestöd samt anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för 35,8 procent av utgifterna för finansiella transaktioner 2019. 2.9 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.130 Beställningsbemyndiganden 2019 Miljoner kronor Utgiftsområde Beställnings-bemyndiganden Utestående åtaganden 2019-12-31 1 Rikets styrelse 239 152 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 130 69 4 Rättsväsendet 210 157 5 Internationell samverkan 196 104 6 Försvar och samhällets krisberedskap 87 450 77 822 7 Internationellt bistånd 103 100 82 063 8 Migration 356 278 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4 099 2 197 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1 888 1 888 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 66 51 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 29 026 19 044 15 Studiestöd 4 3 16 Utbildning och universitetsforskning 41 823 39 398 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 053 749 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 6 093 5 845 19 Regional tillväxt 7 200 6 248 20 Allmän miljö- och naturvård 9 632 6 489 21 Energi 3 933 2 501 22 Kommunikationer 207 523 174 383 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 12 730 9 556 24 Näringsliv 3 218 2 900 Summa utgiftsområden 519 969 431 895 Varav äldre bemyndiganden 439 2.10 Inomstatliga lån Tabell 2.131 Inomstatliga lån Miljoner kronor Utgifts-område Inomstatliga lån Låneram Lån 2019-12-31 1 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 120 77 1 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 1 000 614 2 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 13 195 2 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 14 500 13 992 2 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing1 2 915 326 2 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 7 6 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 1 550 1 254 9 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 100 6 9 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 52 21 Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 6 200 2 481 22 Vissa infrastrukturprojekt 41 300 37 956 22 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 22 Trafikverket (tidigare Botniabanan AB) för fortsatt utbyggnad av Botniabanan2 16 500 12 807 22 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 850 0 Summa 103 700 82 766 1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. 2 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87. 2.11 Övriga krediter Tabell 2.132 Övriga krediter Miljoner kronor Utgifts-område Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Lån 2019-12-31 2 Insättningsgarantin1 Obegränsad 0 2 Investerarskyddet2 Obegränsad 0 2 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner3 Obegränsad 0 2 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv)4 Obegränsad 0 2 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet5 Obegränsad 0 2 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 2 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 30 2 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet6 100 0 2 Resolutionsreserven kreditram 100 000 0 2 Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 6 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 25 500 8 731 6 Försvarsmaktens behov av rörelsekapital avseende materielförsörjning 2 000 0 6 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 7 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner7 Obegränsad 0 7 Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i syfte att fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, mm Obegränsad 0 10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 2 234 15 CSN:s kontokredit i Riksgälden avseende Studielån8 231 230 23 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0 Summa 11 364 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 5 Budgetlagen (2011:203), förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. 6 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. 7 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 8 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11, rskr. 2019/20:60-70. Beloppet avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran. 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter elimineras i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. Redovisningsprinciper och förutsättningar för resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys beskrivs närmare i avsnitt 3.4. Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Där finns även information om ändrade redovisningsprinciper m.m. 3.1 Resultaträkning 116 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2019 visar ett överskott om 116 miljarder kronor, vilket är ca 9 miljarder kronor högre än 2018 (107 miljarder kronor). Skatteintäkterna ökade med 23 miljarder kronor samtidigt som transfereringskostnaderna ökade med 31 miljarder kronor och kostnaden för statens egen verksamhet ökade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Nettoförändringen före resultat från andelar och finansiella poster jämfört med 2018 minskade med ca 12 miljarder kronor. Resultat från andelar i hel- och delägda företag ökade med ca 10 miljarder kronor jämfört med 2018 och nettokostnaden för statskulden minskade med 6 miljarder kronor. Detta, tillsammans med förändringen av övriga poster i resultaträkningen, innebär sammantaget att överskottet i resultaträkningen ökade med ca 9 miljarder kronor. Tabell 3.1 Resultaträkning Miljoner kronor Intäkter Not 2019 2018 Skatteintäkter 1 1 386 530 1 363 480 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 59 868 57 283 Intäkter av bidrag 3 59 842 58 939 Summa intäkter 1 506 240 1 479 702 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -673 842 -657 731 Transfereringar till företag 4 -69 927 -62 059 Transfereringar till kommuner 4 -307 621 -301 274 Transfereringar till utlandet 4 -79 567 -78 470 Avsättning till/upplösning av fonder 5 -13 181 -12 786 Summa transfereringar m.m. -1 144 138 -1 112 320 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -139 592 -133 946 Kostnader för lokaler 7 -22 351 -21 847 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -374 -668 Övriga driftkostnader 9 -93 424 -94 007 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -30 321 -29 318 Summa statens egen verksamhet -286 062 -279 786 Summa kostnader -1 430 200 -1 392 106 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 76 040 87 597 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 42 510 32 967 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -13 565 -19 860 Övriga finansiella intäkter 13 12 431 10 728 Övriga finansiella kostnader 14 -1 618 -4 325 Summa finansiella poster -2 752 -13 457 Årets överskott 115 798 107 107 Intäkter Diagram 3.1 Statens intäkter Statens skatteintäkter uppgick till 1 387 miljarder kronor vilket motsvarar 91 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med 23 miljarder kronor (1,7 procent) jämfört med 2018. Ökade skatteintäkter till kommunerna De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, minskade med 2 miljarder kronor jämfört med 2018. Kommunernas skatteintäkter ökade med 16 miljarder kronor medan statens intäkter minskade med 18 miljarder kronor. De indirekta skatterna på arbete ökade med 19 miljarder kronor, vilket är en betydligt lägre ökningstakt jämfört året innan. Den lägre ökningstakten förklaras av att arbetade timmar minskat. Svag ökning intäkter av skatt på kapital för hushåll Hushållens kapitalskatter uppgick till 72 miljarder kronor vilket är en svag ökning jämfört med 2018. Både utdelningsinkomsterna och ränteutgifterna ökade medan kapitalvinsterna var oförändrade. Högre intäkter av skatt på företagsvinster Skatt på företagsvinster ökade med 12 miljarder kronor eller 9,1 procent jämfört med en ökning om 4,6 procent 2018. Den lägre ökningstakten 2018 förklaras av att den utländskt avräknade skatten var ovanligt stor detta år. Svag ökning av intäkterna från mervärdesskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 17 miljarder kronor jämfört med 25 miljarder kronor året innan. Det är intäkterna från mervärdesskatt och energiskatt som förklarar den svagare ökningen. Intäkter av skatt från spelverksamhet ökade Intäkterna från skatt på spel uppgick till 6 miljarder kronor jämfört med drygt 4 miljarder kronor 2018 vilket innebär en ökning med 2 miljarder kronor. Avgiften till public service Från och med 2019 finansieras public service med en skatt. Sammantaget uppgår skatteintäkterna till 9 miljarder kronor. Mindre AP-fondsmedel till staten Av intäkter av bidrag minskade Allmänna pensionsfondens (AP-fonden) nettobidrag till staten med 1 miljard kronor. Medel för utbetalda pensioner som hämtas från AP-fonderna ökade med 10 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 11 miljarder kronor vilket förklarar det minskade nettobidraget från AP-fonderna. Kostnader Diagram 3.2 Statens kostnader Av statens kostnader utgjorde 79 procent transfereringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent. Transfereringar Diagram 3.3 Transfereringar per sektor De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 31 miljarder kronor mellan 2018 och 2019. Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2019. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 33 miljarder kronor 2019, vilket var knappt 1 miljard kronor högre än 2018. Högre pensionskostnader Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 13 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner ökade med 10 miljarder kronor. Premiepensionerna ökade med knappt 2 miljarder kronor och bostadstillägget ökade med 1 miljard kronor. Något ökade kostnader för sjukpenning Kostnaden för sjukpenning ökade något 2019. Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska men det motverkades av att medelersättningen steg. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. För december var sjukpenningtalet 9,4 dagar vilket är en minskning med 3,1 procent jämfört med december 2018. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån. Utgifter för aktivitets- och sjukersättning minskar Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 1 miljard kronor. Antalet personer som fick sjukersättning minskade med ca 15 300 personer och uppgick i december 2019 till strax över 247 000 personer. Under 2019 skedde även en viss ökning av personer som erhöll aktivitetsersättning. Kostnader för föräldraförsäkringen ökade Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen och kostnaderna för barnbidragen sammantaget med drygt 2 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Utgifter för arbetslöshetsersättningen ökade Bland de övriga transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för arbetsmarknads-området med 1 miljard kronor. Arbetslösheten ökade från i genomsnitt 7,0 procent 2018 till 7,4 procent 2019 enligt Arbetsförmedlingens statistik. Ökade kostnader för studiebidrag Kostnaden för studiebidragen ökade med 2 miljarder kronor vilket beror på att studiemedlens bidragsdel och studiebidraget för gymnasiestuderande höjdes fr.o.m. 1 juli 2018. Minskade utgifter för nyanlända invandrare Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare och etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med sammantaget ca 2 miljarder kronor. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet ökade Nettoöverföring till premiepensionssystemet uppgick till 33 miljarder kronor vilket är knappt 1 miljard mer än 2018. Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med 8 miljarder kronor. Ökningen förklaras framförallt av bidragen till Public servicebolagen. Klimatinvesteringar minskade Bidragen till Klimatinvesteringar minskade med 1 miljard kronor. Transfereringar till kommuner ökade Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 6 miljarder kronor och därmed har de senaste årens ökning av bidragen till kommuner fortsatt. De allmänna bidragen till kommuner ökade med knappt 16 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas i statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Ökade ersättningar till kommunerna för ingående mervärdesskatt Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med knappt 3 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Stöd till kommuner och landsting (från 2020 regioner) ökade Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 12 miljarder kronor medan stöd med anledning av flyktingsituationen minskade med 2 miljarder kronor. Utgifter för kommunersättning för flyktingmottagande minskade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 7 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av färre antal asylsökande och av att antalet barn och unga har minskat kraftigt mellan åren. Läkemedelsförmånerna ökade Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1 miljard kronor. Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården Landstingen fick knappt 2 miljarder kronor från anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård för kvalitetshöjande insatser inom sjukvården. Från det nya anslaget Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna betalades ca 2 miljarder kronor ut. Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program minskade Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade med 3 miljarder kronor 2019. Arbetsförmedlingen införde stopp på anvisningar till nya extratjänster och moderna beredskapsjobb fr.o.m. den 1 januari 2019. Satsningar inom skolområdet Kommunerna fick en ökning om 2 miljarder kronor för anslaget Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Stödet för Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och Fler anställda i lågstadiet minskade tillsammans med ca 1 miljard kronor. Även bidraget till utveckling av socialt arbete minskade något. Transfereringar till utlandet ökade Transfereringar till utlandet ökade med 1 miljard kronor. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med ca 2 miljarder kronor. Det är främst utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker och fonder samt skuldavskrivningar som ökade. För att nå upp till målet om att Sverige ska betala 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. Utgifterna för migration som ingår i biståndsramen förväntas minska och det förklarar en utökad ram inom biståndsverksamheten. Avgiften till EU minskade något. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften i resultaträkningen periodiserad. Avsättningar till fonder gäller främst Resolutionsreserven och Kärnavfallsfonden Totalt uppgick avsättningar till fonder till 13 miljarder kronor, vilket är en marginell förändring jämfört med 2018. Resolutionsreserven tillförs årligen resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Avsättningen var 6 miljarder kronor vilket var 3 miljarder kronor lägre än föregående år eftersom avgifterna har sänkts från 0,125 procent till 0,09 procent av avgiftsunderlaget. Avsättningen till Kärnavfallsfonden uppgick till 5 miljarder kronor. Avsättningen ökade på grund av positiva orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument. Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden uppgick till knappt 3 miljarder kronor. Kostnader för statens egen verksamhet ökade Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 286 miljarder kronor 2019. Det är en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med 2018. Kostnaden beräknas exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda som är en intern statlig kostnad. Statens lönekostnader ökade med 3,1 procent Statens personalkostnader ökade totalt med 6 miljarder kronor eller 4,2 procent. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,1 procent. Pensionskostnaderna ökade med 2 miljarder kronor motsvarande 10,1 procent. Statens tjänstepensionsverks kostnader för försäkringstekniska avsättningar för tjänstepensioner ökade med drygt 1 miljard kronor i den del som redovisas i resultaträkningen. Ökade lokalkostnader Lokalkostnaderna ökade marginellt jämfört med 2018. Försvarsmaktens kostnader för lokaler ökade till följd av verksamhetsövergång från Försvarets materielverk. Migrationsverkets lokalkostnader minskade framför allt beroende på ett fortsatt minskat behov av bostadsplatser. Garanti- och kreditkostnader minskade Garanti- och kreditkostnader minskade något jämfört med föregående år. Riksgäldskontorets och Exportkreditnämndens kostnader minskade medan Boverkets kostnader ökade något. Minskade övriga driftkostnader Övriga driftkostnader minskade marginellt jämfört med föregående år. Ökat resultat i statliga företag Resultatandelarna i statliga företag har ökat med 10 miljarder kronor jämfört med 2018 och uppvisar ett totalt resultat på 43 miljarder kronor. Vattenfalls resultat förbättrades med 3 miljarder kronor till en vinst på 13 miljarder kronor. Förbättringen avser främst ett högre resultat från den operativa verksamheten. Resultatet för LKAB förbättrades med 5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst högre marknadspriser på järnmalm, en starkare dollarkurs och minskade kostnader för avsättningar till samhällsomvandling. Sveaskog AB redovisade ett minskat resultat med knappt 2 miljarder kronor främst hänförlig till en lägre värdeökning för växande skog. Telia Company AB redovisade en 2 miljarder kronor högre resultatandel jämfört med 2018. Föregående år var negativt påverkat av bl.a. realisationsförluster vid avyttring av verksamheter. Lägre nettokostnad för statsskulden Nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) minskade med 6 miljarder kronor under 2019 och uppgick till knappt 14 miljarder kronor. Påverkan från valutakursförändringar har förbättrats med 4 miljarder kronor och räntekostnaderna har minskat med 3 miljarder kronor. Den största kostnadsökningen avser realiserade kursförändringar som försämrats med 1 miljard kronor. 3.2 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2019. Tabell 3.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2019-12-31 2018-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 8 708 8 396 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 1 822 1 600 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 1 1 Summa immateriella anläggningstillgångar 10 531 9 997 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 18 143 177 140 582 Statliga järnvägsanläggningar 19 169 238 168 357 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 45 842 43 786 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 6 405 5 978 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 39 053 37 569 Pågående nyanläggningar 23 106 362 90 261 Beredskapstillgångar 24 110 555 101 393 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 3 492 5 220 Summa materiella anläggningstillgångar 624 124 593 146 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 26 370 237 348 213 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 59 205 47 235 Långfristiga fordringar 28 9 235 9 103 Summa finansiella anläggningstillgångar 438 677 404 551 Summa anläggningstillgångar 1 073 332 1 007 694 Utlåning 29 407 514 465 801 Varulager m.m. Varulager och förråd 30 2 167 2 070 Pågående arbeten 31 461 279 Fastigheter 32 173 171 Förskott till leverantörer 33 1 14 Summa varulager m.m. 2 802 2 534 Fordringar Kundfordringar 34 6 563 5 624 Övriga kortfristiga fordringar 35 134 439 165 575 Summa fordringar 141 002 171 199 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 36 8 540 8 290 Upplupna bidragsintäkter 37 3 996 3 745 Övriga upplupna intäkter 38 275 955 269 603 Summa periodavgränsningsposter 288 491 281 638 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 39 27 314 46 029 Summa kortfristiga placeringar 27 314 46 029 Kassa och bank 40 6 923 8 899 SUMMA TILLGÅNGAR 1 947 378 1 983 794 KAPITAL OCH SKULDER Not Nettoförmögenhet 41 79 765 -17 686 Fonder 42 205 164 191 983 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 308 918 290 065 Avsättningar för garantier 44 10 095 11 137 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 45 1 755 1 156 Övriga avsättningar 46 4 176 3 424 Summa avsättningar 324 944 305 782 Statsskulden Lån i svenska kronor 773 035 826 452 Lån i utländsk valuta 280 999 370 582 Summa statsskulden 47 1 054 034 1 197 034 Skulder m.m. Långfristiga skulder 48 14 157 12 450 Leverantörsskulder 49 24 098 22 586 Övriga kortfristiga skulder 50 166 585 181 850 Depositioner 51 2 813 2 374 Förskott från uppdragsgivare och kunder 52 165 152 Summa skulder m.m. 207 818 219 412 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 53 25 767 30 819 Oförbrukade bidrag 54 12 189 11 827 Övriga förutbetalda intäkter 55 37 697 44 623 Summa periodavgränsningsposter 75 653 87 269 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 947 378 1 983 794 Garantiförbindelser 56 5 363 4 360 Övriga ansvarsförbindelser 57 56 374-103 258 32 618-72 732 Positiv nettoförmögenhet Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och motsvarar i huvudsak statens budgets ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2019 var nettoförmögenheten 80 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 98 miljarder kronor jämfört med 2018 då nettoförmögenheten var -18 miljarder kronor. Nettoförmögenheten har därmed övergått från att vara negativ till att vara positiv. Förändringen av nettoförmögenheten förklaras främst av årets överskott i resultaträkningen om 116 miljarder kronor. Förändrad avsättning till tjänstepensioner påverkade nettoförmögenheten med -13 miljarder kronor och förändring av vissa poster som redovisas direkt mot eget kapital hos hel- och delägda företag påverkade nettoförmögenheten med -6 miljarder kronor. Nettoförmögenheten påverkas även av andra transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan beskrivas så här: Miljarder kronor Minskning av tillgångar -36 Ökning av fonder -13 Ökning av avsättningar -19 Minskning av statsskulden +143 Minskning av övriga skulder +23 Summa 98 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Miljarder kronor Årets överskott enligt resultaträkningen 116 Förändrad avsättning till tjänstepensioner -13 Värdeförändring av aktier och andelar i hel- och delägda företag -6 Övrigt 1 Summa 98 En utförligare beskrivning av nettoförmögenhetens förändring lämnas i not 41. Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar ökade Immateriella anläggningstillgångar ökade med knappt 1 miljard kronor och uppgick vid årsskiftet till 11 miljarder kronor. I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Investeringarna 2019 uppgick till 3 miljarder kronor. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndigheten. Nya vägar och järnvägar Materiella anläggningstillgångar ökade med 31 miljarder kronor och uppgick till 624 miljarder kronor. Trafikverket redovisar investeringar i statliga väg- och järnvägsanläggningar. Värdet av nya väganläggningar som blev klara under 2019 var 8 miljarder kronor och värdet av nya järnvägsanläggningar var 6 miljarder kronor. Stora pågående nyanläggningar Årets investeringar uppgick till 36 miljarder kronor vilket är en ökning med 4 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till 29 miljarder kronor vilket bl.a. avser många stora väg- och järnvägsprojekt. Affärsverket svenska kraftnäts investeringar uppgick till 3 miljarder kronor och även Fortifikationsverket investerade i pågående nyanläggningar om 3 miljarder kronor. Beredskapstillgångar ökade Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 12 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgick till 7 miljarder kronor under 2019. Årets nyanskaffning har ökat med 5 miljarder kronor under året vilket främst avser utveckling och anskaffning av JAS 39E och anskaffning av ubåt, helikopter, sjöstrids- och fordonssystem. Beredskapslagrets värde ökade med 2 miljarder kronor under året vilket bl.a. beror på inleveranser av ammunition, reservdelsmateriel och livsmedel. Värdet på Vattenfall, Akademiska hus och LKAB ökade De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 34 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 439 miljarder kronor. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 23 miljarder kronor. Vattenfalls andelsvärde ökade med 6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 13 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på 6 miljarder kronor. Andelsvärdet för Akademiska hus ökade med 4 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 6 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av 2 miljarder kronor. LKAB:s andelsvärde ökade med 7 miljarder kronor, vilket främst avser nettot av årets vinst på 10 miljarder kronor och årets utdelning på 3 miljarder kronor. SBAB Bank AB ökade i värde med 2 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat på 2 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 1 miljard kronor samt en direkt ökning av eget kapital med 1 miljard kronor som framför allt avser kassaflödessäkringar. Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 1 miljard kronor jämfört med 2018. Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade med 12 miljarder kronor. Nya placeringar av Kärnavfallsfonden har gjorts i företagsobligationer, aktier och värdepapper om 15 miljarder kronor medan innehav i bostadsobligationer har sjunkit med 2 miljarder kronor. Statens utlåning till Riksbanken minskade Statens utlåningsfordringar minskade totalt med 58 miljarder kronor under 2019. Riksgäldskontoret redovisar 201 miljarder kronor i utlåningsfordringar, vilket är 49 procent av statens utlåningsfordringar. De består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i amerikanska dollar och euro. Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Under 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 miljarder amerikanska dollar eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Fordran minskade med 66 miljarder kronor under året vilket huvudsakligen förklaras av denna amortering. CSN:s utlåning till studenter ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 206 miljarder kronor vilket utgör 51 procent av statens utlåningsfordringar. Affärsdagsredovisning förklarar minskade kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar uppgick till 134 miljarder kronor vilket är en minskning med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det är till övervägande delen en effekt av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning som minskade med 23 miljarder kronor. Upplupna skatteintäkter minskade Upplupna skatteintäkter utgör den övervägande delen av posten Övriga upplupna intäkter. Posten består av de skatteintäkter som beräknats för 2019 men som vid årets slut ännu inte debiterats. En stor del är de skatter som redovisas i januari 2020. Upplupna skatteintäkter minskade med drygt 8 miljarder kronor och uppgick till 253 miljarder kronor vid utgången av 2019. Posten innehåller även beräknat slutregleringsbelopp för skatter till kommuner, landsting (från 2020 regioner) och trossamfund som för 2019 beräknas till knappt 15 miljarder kronor medan det var negativt för 2018 och redovisades bland Övriga förutbetalda intäkter. Därför ökar posten Övriga upplupna intäkter sammanlagt med 6 miljarder kronor. Värdepapper och andelar minskade Värdepapper och andelar uppgick till 27 miljarder kronor och minskade därmed med 19 miljarder kronor. Minskningen avser Riksgäldskontorets affärer, s.k. repor, i egna statspapper. Affärerna har ett marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Kapital och skulder Fonderna ökade Fonder ökade med 13 miljarder kronor jämfört med 2018. Resolutionsreserven ökade med 6 miljarder kronor, Kärnavfallsfonden ökade med 5 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 2 miljarder kronor. Avsättningarna ökade Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade med 19 miljarder kronor, varav avsättningar för statens tjänstepensioner hos SPV ökade med 18 miljarder kronor. Ökningen är ett netto av bl.a. utbetalda pensioner, nyintjänande och förändrade antaganden. Statsskulden minskade Statsskulden minskade med 143 miljarder kronor och uppgick vid 2019 års utgång till 1 054 miljarder kronor. Det är både lån i svenska kronor och utländsk valuta som har minskat. Statens budgetsaldo för 2019 uppvisar ett överskott på 112 miljarder kronor, vilket har medfört ett minskat lånebehov. En stor del av det överskottet beror på att Riksbanken återbetalade delar av de lån som tidigare tagits upp för att förstärka valutareserven. Affärsdagsredovisning förklarar minskade kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder minskade med 15 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kontoöverskott på skattekonto minskade med 8 miljarder kronor och effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 9 miljarder kronor. Upplupna kostnader minskade Upplupna kostnader minskade med 5 miljarder kronor netto. Riksgäldskontoret redovisar en minskning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor. Migrationsverket uppvisar minskade upplupna kostnader med 1 miljard kronor främst avseende ersättning för ensamkommande barn och för placering av barn. Förutbetalda intäkter minskade Övriga förutbetalda intäkter minskade med 7 miljarder kronor netto. Minskningen gäller reglering av skatter avseende kommuner och trossamfund som för 2018 redovisades som en skuld men som för 2019 är en fordran som redovisas bland Övriga upplupna intäkter. 3.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av, och respektive avsnitts påverkan på, statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 3.3 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2019 2018 Statens verksamhet Skatter 58 1 380 290 1 371 548 Avgifter och andra ersättningar 59 74 021 70 557 Intäkter av bidrag 59 842 58 939 Summa justerade intäkter 1 514 153 1 501 043 Transfereringar 60 -1 131 091 -1 100 010 Statens egen verksamhet 61 -248 754 -245 615 Summa justerade kostnader -1 379 844 -1 345 625 Justeringar till betalningar 62 30 765 10 811 Saldo statens verksamhet 165 073 166 230 Investeringar 63 Finansiella investeringar -13 425 -6 913 Materiella investeringar -55 947 -48 039 Immateriella investeringar -3 340 -3 374 Summa investeringsutgifter -72 713 -58 326 Försäljning av anläggningstillgångar 4 453 7 822 Summa investeringsverksamhet -68 260 -50 504 Utlåning 64 Nyutlåning -22 834 -31 956 Amorteringar 80 425 13 165 Summa utlåning 57 591 -18 791 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 65 -15 707 -12 947 Övrigt finansiellt netto 66 8 570 8 144 Justeringar till betalningar 67 -4 967 -7 752 Summa finansiella aktiviteter -12 104 -12 555 Totalt 142 299 84 380 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden -143 000 -68 176 Orealiserade valutakursförändringar 701 -16 204 Totalt -142 299 -84 380 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 165 miljarder kronor, 1 miljard kronor lägre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var däremot 13 miljarder kronor högre, främst för att inbetalningar kopplade till skatter ökade med 9 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med 34 miljarder kronor varav transfereringar ökade med 31 miljarder kronor och statens egen verksamhet 3 miljarder kronor. Förändringarna av fordringar och skulder under posten justeringar till betalningar påverkade kassaflödet positivt med 31 miljarder kronor netto, där effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning på tillgångssidan är den viktigaste förändringen. Föregående år gav justeringar till betalningar en positiv effekt med 11 miljarder kronor. Högre investeringar och lägre försäljning Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 68 miljarder kronor, jämfört med 51 miljarder kronor föregående år. Årets investeringar uppgick till 73 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar ökade med 7 miljarder kronor och uppgår till 13 miljarder kronor. Dessa består av Kärnavfallsfondens investeringar i aktier och värdepapper som uppgår till knappt 13 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat med 8 miljarder kronor och uppgår till 56 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst finansiella anläggningstillgångar uppgick till 4 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljarder kronor lägre än föregående år. Årets försäljning gäller i allt väsentligt Kärnavfallsfonden som avvecklade säkerställda obligationer med ca 3 miljarder kronor, och det reducerar nettokassaflödet från investeringsverksamhet. Statens nyutlåning minskade och amorteringarna ökade Statens nyutlåning uppgick till 23 miljarder kronor, varav studielån i form av annuitetslån står för huvuddelen. Nyutlåningen är 9 miljarder kronor lägre än föregående år, vilket framför allt beror på att den refinansiering av statens utlåning till Riksbanken som skedde under 2018 minskade till 2 miljarder kronor under 2019. Amorteringarna har ökat med 67 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket främst avser Riksbankens amortering till Riksgäldskontoret på sitt lån i amerikanska dollar. Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt kassaflöde med 12 miljarder kronor, vilket i det närmaste är oförändrat. Statens nettoupplåning minskade Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för orealiserade valutakursförändringar. Statens nettoupplåning har minskat med 58 miljarder kronor, vilket innebär att staten har gjort en nettominskning av sina lån. Statsskulden minskade med 143 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar. I upplåningsverksamheten påverkades skulden utan att medföra några betalningar. Påverkan var knappt 1 miljard kronor under 2019. Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2019 Miljoner kronor Resultaträkningens överskott 115 798 Justeringar för poster som ej medför betalningar 2 535 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 19 556 Övriga transaktioner som påverkar betalningar 4 410 Finansieringsanalysens saldo 142 299 Justeringar hänförbara till statsskulden -30 353 varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -20 774 varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt övriga poster -9 579 Statens budgetsaldo 111 946 Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till knappt 3 miljarder kronor. I detta ingår avskrivningar och nedskrivningar som läggs till med 30 miljarder kronor och avsättningar och fondering 20 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med 43 miljarder kronor. Orealiserade valutakursförändringar och marknadsvärdesförändringar på värdepapper om totalt 4 miljarder kronor har förbättrat resultatet utan att påverka betalningar. Reavinster och reaförluster avgår också med knappt 1 miljard kronor. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en positiv påverkan på kassaflödet med 20 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoförändringar av fordringar och skulder för skatter om 6 miljard kronor som påverkat kassaflödet negativt. Även nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till statsskuldsförvaltningen på 5 miljarder kronor har påverkat kassaflödet negativt. Övriga förändringar av fordringar och skulder har påverkat kassaflödet positivt med 31 miljarder kronor, vilket främst är kopplat till minskat innehav av värdepapper. Övriga transaktioner som påverkar betalningar är främst investeringar som netto, med hänsyn till sålda anläggningstillgångar, gav ett utflöde av likvida medel på 68 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 58 miljarder kronor medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med 15 miljarder kronor. Nettot av övriga transaktioner har påverkat kassaflödet positivt med drygt 4 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt 142 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var positivt med 112 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar. Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 21 miljarder kronor, vilket har minskat statsskulden utan att påverka statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, förändringar av myndigheters innehav av statspapper, över- och underkurser på kortfristiga placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget uppgick till knappt 10 miljarder kronor. Den enskilt största effekten gav affärsdagsredovisningen som ökade statsskulden vid årets slut med nästan 15 miljarder kronor utan att påverka statens betalningar. 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13-15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna bedömts vara väsentliga. När nya företeelser redovisas i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats, hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år. Skatter Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar. Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter samt skattereduktioner. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget med belopp. Avgränsningar av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första-Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag. En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Gemensam brytdag Den 3 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig. Myndigheterna tillämpar vanligen 3-5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning. För statliga väganläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider från 10 till 95 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider från 25 till 110 år. För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, är avskrivningstiden 15 till 25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3 till 10 år för övriga beredskapsinventarier. För övriga beredskapsvaror beredskapslager som är omkring 26 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten. Utlåning Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, vilket är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och där staten inte tar ut en ränta som motsvarar statens kostnader, värderas till nuvärdet av framtida betalningar. Aktier och andelar Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens eget kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Finansiella instrument Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Finansiella garantier Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador. Förändring av avsättningar för garantier redovisas som Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan. Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt). Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning. För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis: - som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruksavgifter vid Statens jordbruksverk), - som medel för finansiering av bidrag (exempelvis avgifter för insättningsgarantin vid Riksgäldskontoret), - som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade överskott som Kammarkollegiet redovisar), eller - enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som Kammarkollegiet redovisar). Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. Public service-avgift ersätter radio- och tv-avgiften Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst i Kiruna AB med en individuell public service-avgift som ska betalas av alla över 18 år som har en beskattningsbar förvärvsinkomst. Public service-avgiften betraktas som en skatt i statens budget fr.o.m. 2019 och därmed även som en skatteintäkt i statens resultaträkning. I likhet med radio- och tv-avgiften fungerar public service-avgiften som ett slutet finansieringssystem. Avgiften tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Storleken på avgiften kommer att justeras beroende på hur mycket medel riksdagen beslutar att programföretagen ska tilldelas. Nettot av redovisade intäkter och kostnader uppgår för 2019 till 730 miljoner kronor och redovisas som ett överskott i statens resultaträkning. Utveckling av metoden för skattefordringar Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoden för den beräkning av upplupna skatteintäkter i balansräkningen och anslutande poster som infördes i årsredovisningen för staten 2018. Arbetet har lett fram till att metoden förändrats genom att en värdereglering som Skatteverket gör av utestående fordringar som avser restförda skatter nu påverkar resultaträkningen särskilt. Genom denna förändring har en oförklarad differens som fanns i årsredovisningen för staten föregående år kunnat elimineras. Förändringen leder till att skatteintäkterna och årets överskott för 2018 ökar med 736 miljoner kronor. Jämförelsetalet i resultaträkningen har justerats för detta. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. Universitets- och högskolerådet har ändrat redovisningsprincip i samband med att myndigheten fått en ny roll i hantering av bidragsfinansierade projekt. Med anledning av omklassificeringen har jämförelsetalen för posten Oförbrukade bidrag ökat med 312 miljoner kronor och jämförelsetalen för posten Övriga kortfristiga skulder har minskat med motsvarande belopp. Tillväxtverket har ändrat redovisningsprincip för mellanhavanden med EU och omräknar inbetalda förskott från EU till balansdagens kurs. Jämförelsetalen för posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 24 miljoner kronor och jämförelsetalen för posten Övriga förutbetalda intäkter har ökat med samma belopp. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar. Andra justeringar av jämförelsetal Affärsverket svenska kraftnäts skulder för kapacitetsavgifter har förts om från kortfristig till långfristig skuld i enlighet med affärsverkets redovisning i årsredovisningen. Jämförelsetalen för posten Långfristiga skulder har ökat med 9 133 miljoner kronor medan posten Övriga kortfristiga skulder har minskat med samma belopp. Avsättningar för miljöskador hos Affärsverket svenska kraftnät och Sjöfartsverket har förts om så att de särredovisas på egen post i balansräkningen. Jämförelsetalen för posten Avsättningar för avhjälpande av miljöskador har ökat med 46 miljoner kronor medan posten Övriga avsättningar har minskat med samma belopp. En felklassificering i årsredovisningen för staten avseende vissa tillgångar hos Affärsverket svenska kraftnät har rättats. Detta påverkar jämförelsetalen för posten Maskiner, inventarier, installationer m.m. som har minskat med 318 miljoner kronor och posten Pågående nyanläggningar har ökat med motsvarande belopp. Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas som finansiella kostnader hos Statens jordbruksverk, eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ett fel i denna omklassificering har lett till att jämförelsetalen justeras. Posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 307 miljoner kronor och posten Finansiella kostnader har minskat med motsvarande belopp. Påverkan på jämförelsetalen för årets överskott 2018 sammanfattas nedan: Miljoner kronor Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2018 106 395 Ändrad redovisningsmetod för värdereglering av vissa skattefordringar 736 Ändrad redovisningsprincip för förskott från EU -24 Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2019 107 107 Undantag från generella principer Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Skatteverket har enligt regeringsbeslut dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen. Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här. Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet. Riksgäldskontoret värderar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden. Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i national-räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatte-intäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts. Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet AP-fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar). Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv. Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsskuld följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och därmed omfattas inte delpensionsskulder eftersom de avser ersättningar under pågående anställning. Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som bidrag till staten (se not 3 Intäkter av bidrag). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader, medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4 Transfereringar). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster. Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Statens tjänstepensionsskuld redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkrings-tekniska grunder som SPV och redovisningsprincipen enligt IPSAS 39 har införts hos Riksdagsförvaltningen. Affärsverken har inte samma beräkningsgrunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse utan dessa bestäms särskilt av SPV:s styrelse. Affärsverken har heller ännu inte anpassat redovisningen till IPSAS 39 men ESV har rekommenderat affärsverken att fr.o.m. 2020 redovisa försäkringstekniska omvärderingar direkt mot myndighetskapitalet. Eftersom de beräkningsgrunder som SPV fastställer för affärsverken skiljer sig från beräkningsgrunderna som SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse har affärsverkens pensionsskulder i årsredovisningen för staten räknats om enligt SPV:s beräkningsgrunder. Detta medför att den totala pensionsskulden för affärsverken är 308 miljoner kronor lägre i årsredovisningen för staten än i affärsverkens årsredovisningar. Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden: - Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2019 är bruttoräntan -0,70 procent (--0,60 procent). - Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år. - Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna. - Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 22,0 år (21,3 år) respektive 23,7 år (23,4 år). CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar utestående lånefordringar med avdrag för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna nedskrivningar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper: - Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar. - Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning. - Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall. Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar. Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. Fonden uppgick vid utgången av 2019 till 40 miljarder kronor. Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Resolutionsreserven uppgick vid utgången av 2019 till 43 miljarder kronor. Transfereringar med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen. Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner. Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar). Upplupna skatteintäkter Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för främst aktuellt inkomstår och de preliminära skatter som redovisats t.o.m. december månad. Belopp för tidigare och kommande år kan ingå i posten, bl.a. i samband med omprövningar och förskottsdebiteringar. Posten beräknas genom att de skatter som har debiterats under inkomståret dras från de intäkter för det aktuella inkomståret som räknats fram i modellen för periodisering av skatter. Detta ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran på skattskyldiga. Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balansräkningen elimineras däremot det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten. Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Sverige befinner sig för närvarande i den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet (2013-2020). Avräkning för perioden kommer att ske efter 2020, då de totala utsläppen under perioden ska avräknas mot den tilldelade mängden utsläpp. De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och under ansvarsfördelningsbeslutet (ESD). Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2020 riksdagens bemyndigande att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod 2013-2020 och som levererats till Sverige fram t.o.m. 2017 och 2018, vilket motsvarar drygt 6,4 miljoner utsläppsminskningsenheter (prop. 2019/20:1, bet. 2019:20:MJU1, rskr. 2019/20:122). 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds-kontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt. I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra. Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt/Betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/Utgift Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget. 3.5 Noter 3.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Miljoner kronor 2019 2018 Direkta skatter på arbete Inkomstskatter 799 182 786 385 Skattereduktioner m.m. -272 421 -253 181 Allmän pensionsavgift 128 333 123 661 Summa Direkta skatter på arbete 655 093 656 864 Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter 588 559 566 517 Särskild löneskatt, egenavgifter m.m. 57 667 58 235 Avgifter till premiepensionssystemet -41 088 -38 775 Summa Indirekta skatter på arbete 605 138 585 977 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 71 684 69 345 Skatt på företagsvinster 145 050 132 939 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 32 705 33 207 Övriga skatter på kapital 24 935 25 953 Summa Skatt på kapital 274 374 261 444 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 461 844 446 777 varav kommunmoms 73 550 70 982 Skatt på alkohol och tobak 26 881 27 294 Skatt på energi och miljö 79 750 79 034 Skatt på vägtrafik 20 650 19 835 Skatt på spel 6 489 4 491 Skatt på import 6 864 6 498 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 563 2 042 Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror 603 042 585 969 Restförda och övriga skatter Restförda skatter m.m. -4 473 1 982 Intäkter som förs till fonder 11 584 14 701 Avgift till public service 9 051 0 Summa Restförda och övriga skatter 16 161 16 683 Summa Totala skatteintäkter före justering 2 153 808 2 106 938 Justering till belopp enligt ÅRS 2018 4 018 Totala skatteintäkter 2 153 808 2 110 956 Avgår: Kommunala skatter -760 551 -744 183 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -266 499 -256 745 Avgår: EU-skatter -6 864 -6 498 Summa Statens skatteintäkter före justering 1 119 895 1 103 531 Justering till belopp enligt ÅRS 2018 -2 260 Statens skatteintäkter enligt avgränsningen i statens budget 1 119 895 1 101 271 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år varav 2018 -1 992 8 502 varav 2017 1 621 -515 Avgifter till ålderspensionssystemet 266 499 256 745 Avgifter till premiepensionssystemet 41 088 38 775 EU-skatter 6 864 6 498 Kommunala utjämningsavgifter LSS 4 506 4 094 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 19 145 18 261 Elimineringar m.m. Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -34 077 -32 585 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -35 166 -34 330 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -4 202 -4 056 Eliminering av myndigheters skatter m.m. -135 -149 Justering för värdereglering av restförda skatter 2 486 736 Summa Total före justering 1 386 530 1 363 246 Justering till belopp enligt ÅRS 2018 234 Total summa 1 386 530 1 363 480 23 miljarder kronor mer i skatteintäkter Skatteintäkterna såsom de avgränsas i resultaträkningen ökade med 23 miljarder kronor (1,7 procent) jämfört med 2018. Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i samband med den årliga inkomsttaxeringen, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 till 1 procent av de slutliga skatteintäkterna. Den övergripande analysen utgår från de totala skatteintäkterna, som beräknas till 2 154 miljarder kronor för 2019 och som ska jämföras med totalt 2 107 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2018. Det innebär en ökning med 47 miljarder kronor varav kommunernas del är 16 miljarder kronor. Med den nuvarande bedömningen av skatteintäkterna avseende 2019 är ökningen av statens skatter, inklusive avgifter till ålderspensionssystemet, därmed 30 miljarder kronor. Ökningen förklaras framför allt av högre arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och företagens inkomstskatter. Skattesänkningar minskar intäkterna från de direkta skatterna på arbete De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, minskade med 1,8 miljarder kronor jämfört med 2018. Kommunernas skatteintäkter ökade med 16 miljarder kronor medan statens intäkter minskade med 18 miljarder kronor. Minskningen av statens intäkter förklaras bl.a. av att riksdagen under hösten 2018 beslutade om att höja jobbskatteavdraget, utöka grundavdraget för pensionärer samt att skiktgränsen för den statliga inkomstskatten skulle höjas. Sammantaget innebär besluten skattesänkningar om knappt 19 miljarder kronor varav 5 miljarder kronor påverkade kommunernas inkomstskatter. Minskningen förklaras även av regeringens förslag att enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag ges möjlighet att öka avsättningen till periodiseringsfonder avseende beskattningsåret 2019. Den viktigaste skattebasen för inkomstskatten är utbetalda löner som ökade med 3,9 procent jämfört med ca 4,7 procent de tre senaste åren. Den lägre ökningstakten förklaras av att arbetade timmar minskade medan de ökat med över 2 procent de senaste två åren. De indirekta skatterna på arbete ökade med 19 miljarder kronor, vilket är en betydligt lägre ökningstakt jämfört året innan. Även för dessa intäkter förklaras den lägre ökningstakten av att arbetade timmar minskat. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan. Svag ökning av intäkter av hushållens skatt på kapital Hushållens kapitalskatter uppgick till 72 miljarder kronor vilket är 2 miljarder kronor mer än 2018. Både utdelningsinkomsterna och ränteutgifterna ökade medan kapitalvinsterna var oförändrade. Intäkter av företagens inkomstskatt ökade med nästan 10 procent Skatt på företagsvinster ökade med 12 miljarder kronor eller 9,1 procent jämfört med en ökning om 4,6 procent 2018. Den lägre ökningstakten 2018 förklaras av att den utländskt avräknade skatten var ovanligt stor detta år. Svag ökning av intäkterna från mervärdesskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 17 miljarder kronor jämfört med 25 miljarder kronor året innan. Det är intäkterna från mervärdesskatt och energiskatt som förklarar den svagare ökningen. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 20 miljarder kronor året innan. Den lägre ökningstakten förklaras till största delen av konsumtion och investeringar i kommunsektorn. I beloppet mervärdesskatt, 462 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 34 miljarder kronor som har eliminerats. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Intäkter av skatt på alkohol och tobak minskade Intäkterna av skatt på alkohol och tobak minskade med 0,4 miljarder kronor. Svag ökning av intäkter från skatt på energi och miljö Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med 0,7 miljarder kronor, vilket är lägre än normalt. Den låga ökningen mellan åren förklaras av ändrade periodiseringsregler för intäkter från skatt på elektrisk kraft. Ändringen innebar att skatteintäkterna för 2018 baserades på 14 månaders uppbörd i stället för tolv månader. Utan denna ändring skulle intäkterna av skatt på energi och miljö 2019 ökat med 3,5 miljarder kronor. Intäkterna av skatt på vägtrafik ökade Intäkterna av skatt på vägtrafik ökade med 0,8 miljarder kronor. Ökningen avser fordonsskatten vilket delvis förklaras av det införda bonus-malus-systemet, med en högre fordonsskatt de tre första åren för bilar med CO2-utsläpp över 95 gram per kilometer. Ändringen innebar att registreringen av nya bilar ökade mycket i slutet av 2018, vilket påverkade fordonsskatten under 2019. Intäkter av skatt från spelverksamhet ökade Överskottet från AB Svenska Spel uppgick till 2,7 miljarder kronor vilket var en minskning med 1,8 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att den svenska spelmarknaden avreglerades 2019. För de delar som avreglerats betalar skattskyldiga som har en spellicens 18 procent av behållningen. Under 2019 uppgick dessa intäkter till 3,8 miljarder kronor. Sammantaget uppgick intäkterna från skatt på spel till 6,5 miljarder kronor jämfört med 4,5 miljarder kronor 2018. Avgiften till public service Från och med 2019 finansieras public service med en skatt. Skatten betalas av skattskyldiga över 18 år som har en beskattningsbar inkomst och som högst uppgår skatten till 1 347 kronor. Sammantaget uppgår skatteintäkterna till 9,1 miljarder kronor. Eftersom resolutionsavgiften minskar samtidigt som juridiska personer anstånd att betala skatt ökar är de totala intäkterna under gruppen Restförda och övriga skatter i princip oförändrad mellan åren. Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 16 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 10 miljarder kronor. Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensionssystemet löpande för att sedan slutreglera dem när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen. Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 19 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 74 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 93 miljarder kronor högre än i statens budget för 2019. Tre justeringsbelopp I kolumnen för jämförelsetalen från 2018 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2018 som beräknats under våren 2020 efter det att beskattningen av 2018 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2018 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2018. Skatteintäkterna 2018 blev lägre än beräknat Skatteintäkterna 2018 blev 4 miljarder kronor lägre jämfört med den beräkning av 2018 års skatt som gjordes våren 2019. Intäkterna av skatt på kapital blev 7,1 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2019. Det förklaras främst av att skatt på företagsvinster blev 4,7 miljarder kronor lägre. Hushållens skatt på kapital blev 2,6 miljarder kronor lägre till följd av lägre kapitalvinster. Intäkter från skatt på energi blev däremot 2,3 miljarder kronor högre, vilket förklaras av ändrade periodiseringsregler. Kommunernas skatteintäkter blev drygt 2 miljarder kronor lägre och statens skatteintäkter knappt 2 miljarder kronor lägre. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2019 2018 Offentligrättslig verksamhet Trafikverket 2 633 2 474 Transportstyrelsen 2 395 2 298 Kronofogdemyndigheten 1 416 1 383 Lantmäteriet 1 027 1 021 Polismyndigheten 851 796 Finansinspektionen 718 707 Centrala studiestödsnämnden 669 657 Läkemedelsverket 662 630 Bolagsverket 511 454 Patent- och registreringsverket 330 315 Migrationsverket 322 273 Elsäkerhetsverket 318 350 Strålsäkerhetsmyndigheten 313 294 Post- och telestyrelsen 275 284 Regeringskansliet 234 204 Affärsverk Sjöfartsverket 1 784 1 780 Luftfartsverket 1 720 1 805 Övriga myndigheter 1 743 1 471 Summa offentligrättslig verksamhet 17 921 17 196 Uppdragsverksamhet Trafikverket 4 665 3 915 Statens institutionsstyrelse 1 984 1 934 Exportkreditnämnden (-2005 exkl. BA och SI) 1 442 1 397 Försvarets materielverk 1 085 1 182 Pensionsmyndigheten 802 925 Statens fastighetsverk 784 732 Lunds universitet 584 573 Statens jordbruksverk 534 527 Skatteverket 490 540 Sveriges lantbruksuniversitet 452 430 Kungl. Tekniska högskolan 442 412 Uppsala universitet 429 380 Försvarsmakten 399 198 Affärsverk Svenska kraftnät 11 394 11 007 Luftfartsverket 755 966 Sjöfartsverket 304 143 Övriga myndigheter 5 650 5 128 Summa uppdragsverksamhet 32 195 30 389 Andra ersättningar 2 019 2 018 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 3 559 3 494 Polismyndigheten 826 717 Försvarets materielverk 815 840 Statens skolverk 800 277 Trafikverket 494 488 Statens fastighetsverk 432 27 Centrala studiestödsnämnden 264 240 Karolinska institutet 247 230 Kronofogdemyndigheten 236 161 Transportstyrelsen 189 195 Socialstyrelsen 163 1 Kammarkollegiet 142 1 374 Affärsverk Svenska kraftnät 479 357 Sjöfartsverket 3 11 Övriga myndigheter 1 103 1 286 Summa andra ersättningar 9 752 9 698 Total summa 59 868 57 283 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 2 585 miljoner kronor eller med 4,5 procent. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 725 miljoner kronor och är ca 30 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade med 1 806 miljoner kronor och utgör drygt hälften av posten. Andra ersättningar ökade med 54 miljoner kronor och utgör ca 16 procent av posten. Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda. Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Andra ersättningar ses inte som avgifter eftersom den som betalar ersättningen i princip inte erhåller någon motprestation såsom för en avgift. Offentligrättsliga avgifter ökade De största förändringarna av de offentligrättsliga avgifterna rör Trafikverket och Transportstyrelsen. Trafikverkets avgifter ökade med 159 miljoner kronor. Det beror främst på ökade avgiftsintäkter för banavgifter. Trafikverket tar framför allt ut banavgifter som är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och där intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Transportstyrelsens avgifter har ökat med 97 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på ökade avgifter såväl som ökad volym inom vägtrafikområdet inklusive trafikregistret. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamheten (flygtrafiktjänst en route). Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika verksamheter. Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Polismyndigheten tar ut avgifter för framför allt passhantering, nationella ID-kort och tillståndsgivning. Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Luftfartsverket tar framför allt ut s.k. undervägsavgifter som fastställs av Europakommissionen och beräknas på en kombination av antal flygningar, luftfartygets vikt och flugen sträcka. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade Det är framför allt Trafikverket, Affärsverket svenska kraftnät, Försvarsmakten och Sjöfartsverket som visar ökade intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet. Luftfartsverket och Pensionsmyndigheten har däremot lägre intäkter. Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksamhet ökade med 750 miljoner kronor. Det beror främst på en ökning av intäkter i investerings- och reinvesteringsprojekt. Trafikverkets uppdragsverksamhet består i övrigt huvudsakligen av försäljning av järnvägsmateriel till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga. Avgifterna ökade med 387 miljoner kronor främst till följd av att grundavgiften för förbrukning och produktion avseende de balansansvariga höjdes med drygt 30 procent inför 2019. Avgiftsintäkterna i Försvarsmaktens uppdragsverksamhet ökade med 201 miljoner kronor. Det avser i huvudsak verkstäderna som överfördes efter verksamhetsövergången från Försvarets materielverk. Sjöfartsverkets intäkter av uppdragsverksamhet ökade med 161 miljoner kronor. Det beror bl.a. på ökade intäkter i isbrytningsverksamheten, försäljning av räddningshelikoptrar samt ökade intäkter inom sjö- och flygräddningsverksamheten från både Eurocontrol och Försvarsmakten. Luftfartsverkets intäkter av uppdragsverksamhet avser i huvudsak konsulttjänster samt ersättning från intressebolaget Nordica Unified Air traffic Control (NUAC HB) för tillhandahållande av personal, kontrollcentraler och teknisk utrustning för NUACs utförande av flygtrafiktjänst i det övre luftrummet (en route) på uppdrag av Luftfartsverket. Luftfartsverkets intäkter av uppdragsverksamhet minskade med 211 miljoner kronor till följd av att Luftfartsverket fr.o.m. 1 september 2019 har återtagit verksamheten och själv utför tjänsten från denna tidpunkt. Pensionsmyndigheten tar mest ut avgifter från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet och administration av premiepensionssystemet. Pensionsmyndighetens intäkter av uppdragsverksamhet minskade med 123 miljoner konor vilket framför allt rör avgiftsintäkter avseende administration av inkomstpensionssystemet. Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet Totalt redovisar omkring 172 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet. Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård. Exportkreditnämndens intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet består av garantiavgifter. Försvarets materielverks intäkter för uppdragsverksamhet består av fakturering av levererade tjänster och produkter. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster. De tar även in intäkter hänförliga till hyresgästanpassningar, som vidarefaktureras hyresgäst. Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan tar ut studieavgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, vissa s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar även intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service. Statens jordbruksverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet. Skatteverket tar emot avgifter från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. Intäkter av andra ersättningar ökade något Statens skolverk, Statens fastighetsverk och Socialstyrelsen visar de största ökningarna av intäkter av andra ersättningar, medan Kammarkollegiet visar en minskning av andra ersättningar. Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. Statens skolverks ökning med 523 miljoner kronor beror på ökade återkrav främst inom bidrag som gäller vuxen yrkesinriktad vuxenutbildning och återkrav för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Statens fastighetsverks andra ersättningar avser framför allt reavinst från försäljning av fastigheter. År 2019 ökade dessa intäkter med 405 miljoner kronor. Socialstyrelsens andra ersättningar ökade med 162 miljoner kronor och avser återbetalningar av bidrag på avslutade anslag. Kammarkollegiet redovisar 1 232 miljoner kronor mindre som andra ersättningar än föregående år. Det beror på att Kammarkollegiet hade en engångsintäkt vid försäljning av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB under 2018. Övrigt om intäkter av andra ersättningar Totalt redovisar omkring 177 myndigheter intäkter av andra ersättningar. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar är finansieringsavgifter som arbetslöshetskassorna betalar. Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar. Affärsverket svenska kraftnäts andra ersättningar är huvudsakligen ersättning från kapacitetsavgifter. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2019 2018 AP-fondsmedel 25 251 26 347 EU-bidrag1 EU-bidrag med delat förvaltningsansvar Statens jordbruksverk Garantifonden för jordbruket, EGFJ 7 161 7 216 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, EJFLU 2 674 2 143 Havs- och fiskerifonden, EHFF 193 249 Regionala utvecklingsfonden, ERUF2 12 9 Socialfonden, ESF3 11 9 Summa Statens jordbruksverk 10 051 9 626 Tillväxtverket Regionala utvecklingsfonden, ERUF2 1 284 1 159 Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige Socialfonden, ESF3 910 1 089 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, FEAD 11 16 Migrationsverket Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF 607 598 Polismyndigheten Fonden för inre säkerhet, ISF 78 61 Interregionala bidrag (Interreg) 586 526 Andra EU-bidrag Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 114 104 Universitet och högskolor 1 254 1 258 Övriga myndigheter 1 039 1 019 Summa EU-bidrag 15 934 15 456 Övriga bidrag Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 9 848 9 287 Försäkringskassan Assistansersättning 4 417 3 714 Underhållsstöd 1 114 1 061 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 049 965 Statens tjänstepensionsverk 617 568 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 1 612 1 541 Total summa 59 842 58 939 1 Intäkter av EU-bidrag från EJFLU och ESF delvis avviker från motsvarande poster i resultaträkningen i tabell 6.2, Räkenskapssammanställning av EU-medel i avsnitt 6. Avvikelser beror på att Not 3 omfattar två programperioder, 2007-2013 och 2014-2020 medan tabell 6.2 omfattar endast programperioden 2014-2020. Transaktioner avseende period 2007-2013 kommenteras under tabell 6.2. 2 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 296 miljoner kronor. 3 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 921 miljoner kronor. Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkter 2019 har ökat med 0,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2019 uppgick nettobidraget till 25,3 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 10,3 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 11,4 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna minskade med 1,1 miljarder kronor. Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag visar på återflödet från EU-budgeten som för 2019 ökade med 0,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Framförallt ökade bidrag från jordbruksfonderna med 0,4 miljarder kronor. Övriga bidrag En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Inbetalningar för assistansersättningar från kommunerna var förskjutna från 2018 till 2019 med anledning av att Försäkringskassan från oktober 2018 begärde ersättning i efterhand. Tidigare begärdes ersättningen i förskott. Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter m.m. för den statliga tjänstepensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer, bl. a. statliga bolag, som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2019 2018 Socialförsäkring 557 242 544 477 Allmänna bidrag till kommuner exkl. tillfälligt stöd 202 740 190 146 Arbetsmarknad 57 890 59 235 Överföring till premiepensionssystemet 32 726 32 141 Avgiften till Europeiska gemenskapen 38 972 38 837 Bistånd och andra internationella bidrag 40 097 38 702 Migration och integration 29 448 39 131 Utbildning, studiestöd 42 555 37 134 Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner 37 201 34 517 Övrigt 92 086 85 215 Summa 1 130 958 1 099 534 Transfereringar Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring Pensioner (Pensionsmyndigheten) Ålderspensioner vid sidan av statens budget 314 712 304 446 Premiepensioner 11 715 10 141 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner) 33 922 34 221 Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten) Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 81 369 81 907 varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 34 330 33 878 varav aktivitets- och sjukersättning 38 485 39 563 Assistansersättning m.m. 28 725 29 114 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (FK, PM) 86 799 84 647 Summa socialförsäkring till hushåll 557 242 544 477 Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 24 732 23 420 varav Arbetsförmedlingen 14 173 12 752 varav Försäkringskassan 10 560 10 667 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen 2 649 4 526 Övrig arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 1 781 1 252 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 2 102 1 526 Summa arbetsmarknad till hushåll 31 265 30 724 Utbildningspolitik Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 17 170 15 422 Kostnad resp. återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden 592 -1 227 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 4 460 4 358 Summa utbildningspolitik till hushåll 22 222 18 553 Bistånd m.m., Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 4 195 4 289 Migration och integration Migrationsverket 495 728 Integration, Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen 549 1 341 Integration, Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare, Försäkringskassan 3 563 4 925 Särskilda insatser inom folkbildningen, Kammarkollegiet 158 186 Summa migration och integration till hushåll 4 765 7 179 Statens tjänstepensionsverk, pensionskostnader ej statligt anställda 1 084 1 108 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 32 726 32 141 Övriga transfereringar till hushåll 20 344 19 262 Summa transfereringar till hushåll 673 842 657 731 Transfereringar till företag Arbetsmarknad Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen 8 493 8 160 Lönebidrag till Samhall, Kammarkollegiet 6 078 5 225 Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 384 1 587 Anställningsstöd, Skatteverket 8 523 7 190 Summa arbetsmarknad till företag 23 479 22 162 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 14 637 13 557 Bidrag till public servicebolagen 8 395 - Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 159 3 078 Investeringsstöd m.m., Boverket 2 300 2 498 Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem 1 914 2 005 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 2 164 2 180 Tillväxtverket 1 850 1 608 Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna 213 280 Energiforskning m.m., Statens energimyndighet 933 1 024 Trafikupphandling, Trafikverket 883 881 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 1 195 2 166 Kultur, Statens kulturråd 328 326 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd för yrkeshögskolan 1 442 1 255 Presstöd, Myndigheten för press, radio och tv, Presstödsnämnden 639 492 Transportstyrelsen 885 836 Övriga transfereringar till företag 5 512 7 709 Summa transfereringar till företag 69 927 62 059 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 73 550 70 982 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 4 506 4 094 Allmänna bidrag till kommuner, Regeringskansliet Kommunalekonomisk utjämning till kommuner exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen, Skatteverket 90 725 83 073 Kommunalekonomisk utjämning till landsting exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen, Skatteverket 33 959 31 997 Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen 202 740 190 146 Allmänna bidrag, stöd för migration och integration: Stöd med anledning till flyktingsituationen till kommuner, Skatteverket 4 000 5 600 Stöd med anledning av flyktingsituationen till landsting, Skatteverket 1 000 1 400 Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd med anledning till flyktingsituationen till kommuner, Skatteverket 3 500 2 100 Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd med anledning till flyktingsituationen till landsting, Skatteverket 1 500 900 Summa allmänna bidrag till kommuner, stöd för migration och integration: 10 000 10 000 Summa allmänna bidrag till kommuner 212 740 200 146 Migration och integration, Migrationsverket Ersättningar och bostadskostnader inkl. periodiseringar, Migrationsverket 2 266 4 468 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Migrationsverket 11 508 16 051 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl., Migrationsverket 195 396 Summa migration och integration vid Migrationsverket till kommuner och landsting 13 969 20 915 Hälso- och sjukvårdspolitik Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 28 428 27 067 Förlossningsvård och kvinnors hälsa, Kammarkollegiet 1 365 1 571 Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 858 1 908 Patientmiljarden, Kammarkollegiet 1 000 998 Personalsatsning, Kammarkollegiet 1 978 1 999 Professionsmiljard, Kammarkollegiet 972 974 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 1 600 0 Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till kommuner 37 201 34 517 Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 3 147 6 349 varav: Lönebidrag m.m. 2 550 2 306 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 3 147 6 349 Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning): Maxtaxa i barnomsorgen 4 353 4 257 Bidrag till lärarlöner 3 343 3 379 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 939 2 348 Fler anställda i lågstadiet 1 790 2 089 Statligt stöd till vuxenutbildning och Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 205 2 137 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, Skolverket 3 136 894 Övrigt, Skolverket 409 398 Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning) 17 174 15 503 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 1 713 1 857 Transportpolitik, Trafikverket 2 353 2 569 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, Boverket 0 1 395 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 673 1 286 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 486 2 318 Bidrag till kultur, Statens kulturråd 1 794 1 893 Övriga transfereringar till kommuner 16 372 12 528 Summa transfereringar till kommuner 307 621 301 274 Transfereringar till utlandet BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 29 826 30 171 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 3 181 3 166 Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 482 422 Tullavgift, Tullverket 5 483 5 079 Avgiften till Europeiska unionen 38 972 38 837 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 35 902 34 413 Dagersättning till asylsökande m.m., Migrationsverket 715 1 037 Övriga transfereringar till utlandet 3 978 4 183 Summa transfereringar till utlandet 79 567 78 470 Total summa transfereringar 1 130 958 1 099 534 Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Till området socialförsäkring räknas transfereringar till hushåll som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt assistansersättning m.fl. stöd till personer med funktionsnedsättning. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 31 miljarder kronor mellan 2018 och 2019. Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2019. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,8 procent 2019) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 33 miljarder kronor 2019, vilket var 0,6 miljarder kronor högre än 2018. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföring som är negativ redovisas som bidrag från AP fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. Högre pensioner Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 13 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 10 miljarder kronor. Ålderspensioner ökade eftersom den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer. I december 2019 fick 2 208 048 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket var 39 585 personer fler än i december 2018. Premiepensionerna ökade med 1,6 miljarder kronor eller 15,5 procent. Det främsta skälet till utbetalningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 0,3 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,5 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Bostadstillägget ökade med 0, 9 miljarder kronor. Något ökad kostnad för sjukpenning Kostnaden för sjukpenning ökade något 2019. Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska men det motverkades av att medelersättningen steg. Nedgången förklaras av att en allt större andel sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret och att antalet nya sjukfall börjat minska. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Mellan 2010 och 2016 ökade talet med 80 procent för att vända nedåt i början på 2017. För december var sjukpenningtalet 9,4 dagar vilket är en minskning med 3,1 procent jämfört med december 2018. Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 12,3 dagar jämfört med 6,6 dagar. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån. Utgifter för aktivitets- och sjukersättning minskar Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 1,1 miljarder kronor (2,7 procent). Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19-64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Under 2019 minskade antalet personer med sjukersättning med ca 15 300 och uppgick i december 2019 till strax över 247 000. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer höga krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Borttagandet av den bortre gränsen i sjukpenningen minskar också inflödet. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Antalet personer som får ersättningen minskar eftersom många av dem har fyllt 30 och inte längre kan ansöka stödet. Statlig assistansersättning minskade Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Det minskade med 0,4 miljarder kronor (1,3 procent). Schablonbeloppet per timme fortsätter att öka och är 300 kronor 2019 jämfört med 295,40 kronor 2018. Antalet beviljade timmar med assistansersättning har minskat något trots att antalet timmar per assistansberättigad ökat svagt. Även antalet personer som beviljas ersättning har minskat. I december 2019 hade 14 159 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,4 procent jämfört med 2018. Kostnader för föräldraförsäkringen ökade Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 0,6 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 1,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Utgifter för arbetslöshetsersättningen ökade Bland de övriga transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för arbetsmarknadsområdet med 1,3 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen ökade med 1,4 miljarder kronor och aktivitetsstödet minskade med 0,1 miljarder kronor. Arbetslösheten ökade från 6,3 procent 2018 till 6,8 procent 2019. Ökade kostnader för studiebidrag Kostnaden för studiebidragen ökade med 1,9 miljarder kronor vilket i huvudsak beror på att bidragsbeloppet höjts och att flera studerar med studiemedel. Återföring av reserveringar för förluster i utlåningsverksamheten minskade kostnaderna med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2018. Minskade utgifter för nyanlända invandrare Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare minskade med 0,8 miljarder kronor. Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 1,4 miljarder kronor. Antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs under kommunersättning för flyktingmottagande. 33 miljarder kronor till premiepensionssystemet Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner. Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med 7,9 miljarder kronor. Ökningen förklaras framförallt av bidragen till Public servicebolagen. Public service-avgift Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst i Kiruna AB med en individuell public service-avgift/skatt. Public servicebolagen tillhörighet har ändrats, från att tidigare ha redovisats i näringslivet (privata sektorn) redovisas de nu inom offentlig förvaltning, statlig sektor. Förändringen sker till följd av tydligare EU-regler och för att uppnå jämförbarhet mellan EU:s medlemsländer då alla länder ska redovisa på samma sätt. Avgiften/skatten tas in av Skatteverket som betalar ut medlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Bidragen uppgick till drygt 8 miljarder kronor under 2019. Klimatinvesteringar minskade Bidragen till Klimatinvesteringar minskade med 1 miljard kronor. Minskningen beror på att utgifterna för Klimatklivet sänktes till följd av riksdagens beslut om att inte ge regeringen bemyndigande att ingå nya ekonomiska åtaganden under 2019. Transfereringar till kommuner ökade De senaste årens ökning av bidragen till kommuner har fortsatt. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 6 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 15,5 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Ökad ersättning till kommunerna för ingående mervärdesskatt Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 2,6 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Stöd till kommuner Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 12,5 miljarder kronor. Kommuner och landsting fick 5,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen vilket var 2,0 miljarder kronor lägre än 2018. Utgifter för kommunersättning för flyktingmottagande minskade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 6,9 miljarder kronor. Kommunersättningar vid flyktingmottagande minskade med 4,5 miljarder kronor. Ersättningar och bostadskostnader minskade med 2,2 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av färre antal asylsökande och av att antalet barn och unga har minskat kraftigt mellan åren. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur mottagningssystemet och blir i stället placerade i kommuner. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande minskade med 0,2 miljarder kronor. Kostnader för läkemedelsförmånerna ökade Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,4 miljarder kronor. Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård fick landstingen 1,5 miljarder kronor för kvalitetshöjande insatser inom sjukvården. Anslagsposten är ny vilket förklarar ökningen med hela beloppet under 2019. Från det nya anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna betalades ut 1,6 miljarder kronor. Bidraget till förlossningsvård och kvinnors hälsa minskade med 0,2 miljarder kronor under året. Arbetsmarknadspolitiska program Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade med 3,2 miljarder kronor 2019. Arbetsförmedlingen införde stopp på anvisningar till nya extratjänster och moderna beredskapsjobb fr.o.m. den 1 januari 2019. Extratjänster är subventionerade anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa. Påbörjade extratjänster avbryts inte och i september hade 3 000 personer en extratjänst främst i kommunerna. Satsningar inom skolområdet Kommunerna fick 3,1 miljarder kronor under 2019 från anlaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Det är en ökning med 2,2 miljarder kronor mellan åren. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Anslagen Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och Fler anställda i lågstadiet minskade tillsammans med 0,7 miljarder kronor. Bidraget till utveckling av socialt arbete minskade med 0,6 miljarder kronor. Mindre stöd för bostadsbyggande Anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande har avvecklats vilket förklarar minskningen jämfört med föregående år med 1,3 miljarder kronor. Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med 0,9 miljarder kronor. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet minskade med 1,8 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska unionen Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 0,1 miljarder kronor netto. Den BNI-baserade avgiften minskade med 0,4 miljarder kronor. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 1,5 miljarder kronor. Det är framför allt utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker och fonder samt skuldavskrivningar som ökade under 2019. För att nå upp till målet om att Sverige ska betala 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. Utgifterna för migration som ingår i biståndsramen förväntas minska och det förklarar en utökad ram inom biståndsverksamheten. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslagsposten Ersättningar till asylsökande. Även ersättningar från anslaget Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar minskade med 0,3 miljarder kronor. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder Miljoner kronor 2019 2018 Resolutionsreserven 5 741 8 911 Kärnavfallsfonden 4 945 2 413 Insättningsgarantifonden 2 510 1 700 Stabilitetsfonden -109 -209 Övriga fonder 94 -29 Summa 13 181 12 786 Avsättning till fonder i staten avser främst Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och till en mindre del Stabilitetsfonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret, samt Kärnavfallsfonden. Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs nu resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Fonden har ökat med 5 741 miljoner kronor, vilket avser resolutionsavgifter med 5 848 miljoner kronor och en negativ avkastning på 107 miljoner kronor som beror på den negativa räntan på räntekonto som i sin tur påverkas av Riksbankens ränta. Avsättningen har minskat med 3 170 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket förklarar intäkternas minskning. Orsaken är väsentligen att avgiften har sänkt från 0,125 procent till 0,09 procent av avgiftsunderlaget. Avsättningen till Kärnavfallsfonden uppgick till 4 945 miljoner kronor, en ökning med drygt 2 500 miljoner kronor jämfört med 2018. Den beror på positiva orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument på nära 1 800 miljoner kronor medan värdeförändringarna var kraftigt negativa under 2018. Avsättningen påverkas i övrigt av avgifter från reaktorinnehavarna och kostnader för ersättning till reaktorinnehavarna. Avgifterna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. Dessa var relativt oförändrade och uppgick till 3 591 miljoner kronor. Kostnaderna för ersättningar till reaktorinnehavarna minskade marginellt till 2 164 miljoner kronor. Fonden påverkas även av andra lämnade bidrag samt övriga finansiella intäkter och kostnader. Det finansiella nettot inklusive nämnda värdeförändringar förbättrades kraftigt till 3 624 miljoner kronor. Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden ökade från 1 700 till 2 510 miljoner kronor främst beroende på att insättningsgarantiavgifterna ökade med nära 500 miljoner kronor till 1 505 miljoner kronor. Det finansiella nettot har förbättrats med 343 miljoner kronor till 1 004 miljoner kronor, vilket till stor del beror på marknadsvärdeförändringar. Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Under 2019 har den minskat med 109 miljoner kronor beroende på den negativa räntan på räntekonto. De tidigare stabilitetsavgifterna har upphört efter bildandet av resolutionsreserven (se not 42). Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och det gäller därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2019 2018 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Polismyndigheten 17 230 15 968 Försvarsmakten 13 314 11 785 Försäkringskassan 6 546 6 239 Trafikverket 6 063 5 510 Arbetsförmedlingen 5 847 6 684 Skatteverket 5 434 5 464 Kriminalvården 5 372 5 300 Lunds universitet 4 668 4 474 Domstolsverket 4 327 4 306 Uppsala universitet 4 146 3 982 Regeringskansliet 4 144 4 297 Göteborgs universitet 3 599 3 544 Stockholms universitet 3 267 3 143 Karolinska institutet 3 023 3 020 Migrationsverket 2 940 3 278 Kungl. Tekniska högskolan 2 533 2 405 Umeå universitet 2 327 2 257 Linköpings universitet 2 177 2 095 Statens institutionsstyrelse 2 098 2 004 Sveriges lantbruksuniversitet 1 956 1 874 Försvarets materielverk 1 258 2 244 Tullverket 1 215 1 154 Transportstyrelsen 1 165 1 102 Linnéuniversitetet 1 159 1 130 Lantmäteriet 1 157 1 134 Affärsverk Luftfartsverket 1 051 1 023 Sjöfartsverket 1 019 963 Svenska kraftnät 369 327 Övriga myndigheter 38 263 36 545 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 147 667 143 251 Eliminering av arbetsgivaravgifter -35 257 -34 330 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 112 410 108 921 Pensionskostnader Försvarsmakten 2 553 2 094 Polismyndigheten 2 403 2 079 Trafikverket 1 010 840 Regeringskansliet 838 739 Domstolsverket 795 705 Lunds universitet 754 680 Försäkringskassan 725 678 Arbetsförmedlingen 701 716 Skatteverket 690 621 Uppsala universitet 638 560 Göteborgs universitet 604 544 Karolinska institutet 491 451 Stockholms universitet 490 427 Kriminalvården 483 492 Kungl. Tekniska högskolan 401 345 Umeå universitet 391 361 Linköpings universitet 386 324 Migrationsverket 349 344 Sveriges lantbruksuniversitet 299 260 Riksdagsförvaltningen 294 360 Åklagarmyndigheten 238 213 Försvarets materielverk 223 299 Statens institutionsstyrelse 201 182 Affärsverk Luftfartsverket 588 571 Sjöfartsverket 217 166 Svenska kraftnät 135 109 Övriga myndigheter 6 272 5 420 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 10 814 10 523 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 5 635 4 229 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -16 711 -14 536 Summa pensionskostnader 22 907 20 796 Övriga personalkostnader Regeringskansliet 483 448 Försvarsmakten 430 406 Polismyndigheten 292 246 Trafikverket 238 237 Arbetsförmedlingen 123 178 Försäkringskassan 110 107 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 113 98 Kriminalvården 113 135 Uppsala universitet 103 100 Affärsverk Sjöfartsverket 55 53 Svenska kraftnät 34 27 Svenska kraftnät 31 31 Övriga myndigheter 2150 2163 Summa övriga personalkostnader 4 275 4 229 Total summa kostnader för personal 139 592 133 946 Statens kostnader för personal ökade med 5,6 miljarder kronor eller 4,2 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,1 procent medan pensionskostnaderna ökade med 10,1 procent. Lönerna ökade med 3,1 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,1 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2019 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2018. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och därmed inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Försvarsmaktens lönekostnader ökade med 13,0 procent vilket beror på en omfattande verksamhetsövergång från Försvarets materielverk (FMV) enligt regeringens beslut. Även Försvarsmaktens tillväxt förklarar löneökningen. Samtidigt minskade FMV:s lönekostnader med 44 procent på grund av verksamhetsövergången. Lönekostnaderna hos Trafikverket fortsatte att öka även under 2019, med 10,0 procent, vilket förklaras av att myndigheten är inne i en bemanningsmässig tillväxtfas. Lönekostnaderna hos Polismyndigheten ökade med knappt 8 procent vilken huvudsakligen beror på att polisers löner har höjts med hjälp de av riksdagen extra tillskjutna medlen för detta syfte. De ökade lönekostnaderna beror också på ett ökat antal anställda. Arbetsförmedlingens lönekostnader minskade med 12,5 procent vilket beror på att myndigheten tvingats säga upp ett stort antal personer på grund av en kraftig minskning av anslagstilldelningen. Detta har resulterat i nedläggning av ett antal kontor. Migrationsverkets lönekostnader fortsätter att minska, i år med 10,3 procent, vilket beror på minskade budgetmedel med krav på fortsatta nerdragningar av personal. Pensionskostnaderna ökade med 10,1 procent Pensionskostnaderna i staten ökade med 2,1 miljarder kronor till totalt 22,9 miljarder kronor. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 17,9 miljarder kronor jämfört med 2018 då den ökade med 16,5 miljarder kronor. Av 17,9 miljarder kronor har endast 5,6 miljarder kronor påverkat årets pensionskostnader eftersom staten tillämpar redovisningsprincipen om att förändringar av pensionsskulden som avser försäkringstekniska omvärderingar inte redovisas i resultaträkningen utan i stället direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. (Se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensionsavsättning finns i not 43. Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Av förändringen av Riksdagsförvaltningens och de tre affärsverkens pensionsskulder, sammantaget 972 miljoner kronor, har knappt hälften, 431 miljoner kronor, påverkat årets pensionskostnader. En närmare beskrivning av detta finns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar och i not 43. Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar premier till kompletterande ålderspension (Kåpan) och till valbar premie. Sedan 2016 finns ett nytt pensionsavtal i staten, PA 16, vilket innebär att tjänstepensionerna för anställda födda fr.o.m. 1988 är så gott som helt premiebestämda. Pensionspremiernas storlek för de förmånsbestämda tjänstepensionerna beror på åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Under 2019 har dessa pensionspremier, för många myndigheter, höjts relativt kraftigt vilket beror på de låga räntenivåerna. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och den delen har därför eliminerats i resultaträkningen. Däremot har särskilda organisationer som inte är myndigheter hand om den kompletterande och individuella ålderspensionen samt de nya premierna enligt PA 16. Myndigheternas premier för dessa elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte. Övriga personalkostnader ökade med 1,1 procent Övriga personalkostnader består av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Antal årsarbetskrafter Myndighet 2019 2018 Polismyndigheten 27 688 26 414 Försvarsmakten 21 333 18 822 Försäkringskassan 12 341 12 293 Arbetsförmedlingen 10 705 12 726 Kriminalvården 9 937 9 993 Skatteverket 9 356 9 566 Trafikverket 8 296 7 845 Lunds universitet 7 055 6 770 Uppsala universitet 6 251 6 078 Domstolsverket 6 182 6 293 Göteborgs universitet 5 870 5 825 Migrationsverket 5 096 5 842 Stockholms universitet 4 908 4 814 Karolinska institutet 4 549 4 654 Regeringskansliet 4 446 4 599 Kungl. Tekniska högskolan 3 760 3 628 Statens institutionsstyrelse 3 620 3 568 Umeå universitet 3 529 3 487 Linköpings universitet 3 223 3 156 Sveriges lantbruksuniversitet 3 062 2 980 Kronofogdemyndigheten 2 063 2 005 Lantmäteriet 1 992 2 010 Tullverket 1 895 1 828 Linnéuniversitetet 1 809 1 803 Transportstyrelsen 1 792 1 729 Försvarets materielverk 1 591 3 462 Malmö universitet 1 485 1 406 Statens jordbruksverk 1 461 1 424 Luleå tekniska universitet 1 365 1 341 Örebro universitet 1 313 1 208 Åklagarmyndigheten 1 264 1 238 Pensionsmyndigheten 1 180 1 069 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 107 1 051 Karlstads universitet 1 065 1 032 Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 045 917 Statistiska centralbyrån 1 044 1 059 Skogsstyrelsen 781 1 703 Affärsverk Sjöfartsverket 1 109 1 080 Luftfartsverket 992 982 Svenska kraftnät 638 608 Övriga myndigheter 38 987 37 687 Totalt 227 185 225 995 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som räknas in ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2019 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 1 190 vilket motsvarar 0,5 procent. Hos Skogsstyrelsen minskade antal årsarbetskrafter från 1 703 till 781 vilket motsvarar 54,1 procent. Minskningen beror på att Skogsstyrelsens regeringsuppdrag har förändrats och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har i huvudsak upphört. Därmed har anvisade medel till myndigheten minskat och drygt 1 400 anvisade medarbetare har under året fått lämna myndigheten. Försvarsmakten och Försvarets materielverk har en stor ökning respektive minskning av årsarbetskrafter i år vilket beror på den av regeringen beslutade stora verksamhetsövergången mellan myndigheterna. Årsarbetskrafterna hos FMV har genom verksamhetsövergången för drygt 1 800 årsarbetare minskat med 54,1 procent. Migrationsverkets årsarbetskrafter har under 2019 fortsatt att minska med 746 årsarbetskrafter, vilket motsvarar 12,8 procent. Anledningen till minskningen är att verksamheten håller på att anpassas till en lägre nivå på grund av minskade antal asylärenden och ett lägre mottagande. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2019 2018 Polismyndigheten 2 548 2 408 Försvarsmakten 2 530 2 276 Regeringskansliet 1 632 1 557 Kriminalvården 1 626 1 551 Migrationsverket 1 106 1 531 Lunds universitet 1 083 1 042 Karolinska institutet 970 931 Domstolsverket 967 919 Kungl. Tekniska högskolan 945 881 Uppsala universitet 782 772 Stockholms universitet 753 757 Arbetsförmedlingen 709 674 Försäkringskassan 628 606 Göteborgs universitet 617 607 Linköpings universitet 545 519 Skatteverket 514 519 Umeå universitet 458 435 Fortifikationsverket 433 422 Trafikverket 432 392 Statens institutionsstyrelse 398 361 Sveriges lantbruksuniversitet 396 407 Affärsverk Sjöfartsverket 57 51 Svenska kraftnät 46 44 Luftfartsverket 30 29 Övriga myndigheter 6 941 6 688 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 795 -4 532 Summa 22 351 21 847 Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Migrationsverkets hyreskostnader minskade med 425 miljoner kronor eller 27,8 procent. Det beror framför allt på ett minskat behov av bostadsplatser, eftersom genomsnittligt antal inskrivna personer i Migrationsverkets mottagningssystem minskade med 18 000 personer. Dessutom minskade antalet anställda med 950 personer, vilket gör att lokalkostnaderna för administrativa lokaler också blev lägre. Försvarsmaktens kostnader för lokaler ökade med 254 miljoner kronor. Hyrorna ökade till följd av verksamhetsövergång från Försvarets materielverk. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2019 2018 Exportkreditnämnden 384 411 Riksgäldskontoret -36 266 Boverket 26 -9 Summa 374 668 varav utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader* Exportkreditnämnden 1 861 1 737 Riksgäldskontoret 33 -9 Summa 1 894 1 728 varav återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader* Exportkreditnämnden -613 -391 Riksgäldskontoret -25 -50 Boverket -4 Summa -642 -441 varav förändring av skadeersättningar och regressfordringar1 Exportkreditnämnden -863 -935 Riksgäldskontoret -44 325 Boverket 29 -9 Summa -878 -619 varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för förväntade låneförluster - - Summa 374 668 1 Med beaktande av återförsäkringar. Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner. I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och de kraftiga variationerna mellan åren är jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna samt värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar. Vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 374 miljoner kronor, vilket var en minskning med 294 miljoner kronor jämfört med 2018. Minskningen beror främst på att Riksgäldskontorets kostnader minskade med 302 miljoner kronor jämfört med 2018. Kostnaderna för Exportkreditnämnden (EKN) uppgick till 384 miljoner kronor, vilket var en minskning med 27 miljoner kronor jämfört med 2018. EKN:s skadeutbetalningar har ökat från 1 737 miljoner kronor 2018 till 1 861 miljoner kronor 2019. De största skadeutbetalningar 2019 avsåg affärer i Spanien, Iran, Chile och Saudiarabien. EKN:s återvunna förluster för skadeersättningar har ökat från 391 miljoner kronor 2018 till 613 miljoner kronor 2019. Av årets återvunna förluster för skadeersättningar svarade Pakistan, Irak och Argentina för huvuddelen. EKN:s värdeförändringar av oreglerade skador och regressfordringar har minskat kostnaderna från 935 miljoner kronor 2018 till 863 miljoner kronor 2019. Kostnader för Riksgäldskontorets uppgick till -36 miljoner kronor, vilket var en minskning med 302 miljoner kronor jämfört med 2018. Minskningen förklaras främst av värdeförändringar av tillgångar som uppkom i samband med infriande av den statliga garantin för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska investeringsbanken. Riksgäldskontorets återvunna förluster för skadeersättningar har minskat från 50 miljoner kronor 2018 till 25 miljoner kronor 2019, vilka båda åren är hänförbara till utdelningar från Orio AB (tidigare Saab Automobile Parts AB). Skadeutbetalningar i garantiverksamheten uppgick till 33 miljoner kronor 2019. Riksgäldskontoret redovisade inga förändringar av nedskrivningar för förväntade låneförluster 2019 eller 2018. Kostnaderna för Boverket uppgick till 26 miljoner kronor, vilket var en ökning med 35 miljoner kronor jämfört med 2018. Att kostnaderna ökade 2019 beror främst på värdeförändringar av utestående skadeersättningar och regressfordringar. Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2019 2018 Övriga driftkostnader - tjänster Trafikverket 43 884 39 758 Försvarsmakten 15 717 17 106 Försvarets materielverk 5 673 6 286 Polismyndigheten 3 041 2 713 Statens fastighetsverk 2 107 1 966 Karolinska institutet 1 648 1 704 Skatteverket 1 615 1 703 Göteborgs universitet 1 378 1 324 Naturvårdsverket 1 314 1 749 Arbetsförmedlingen 1 288 1 246 Försäkringskassan 1 204 1 220 Lunds universitet 1 190 1 139 Regeringskansliet 1 094 955 Fortifikationsverket 1 047 951 Transportstyrelsen 1 008 933 Uppsala universitet 978 924 Statens skolverk 872 976 Umeå universitet 853 812 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 832 827 Kriminalvården 779 836 Migrationsverket 676 878 Kronofogdemyndigheten 600 614 Övriga myndigheter 19 025 18 760 Summa tjänster 107 823 105 380 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 12 126 12 925 Trafikverket 4 402 4 147 Polismyndigheten 1 613 1 044 Försvarsmakten 688 2 930 Fortifikationsverket 591 575 Karolinska institutet 480 455 Kriminalvården 444 449 Lunds universitet 354 351 Uppsala universitet 334 340 Statens fastighetsverk 232 229 Kungl. Tekniska högskolan 224 197 Göteborgs universitet 222 200 Stockholms universitet 192 201 Migrationsverket 189 314 Sveriges lantbruksuniversitet 176 181 Övriga myndigheter 2 806 2 855 Summa varor 25 073 27 393 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 9 606 9 773 Sjöfartsverket 1 627 1 474 Luftfartsverket 1 019 1 137 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 12 252 12 384 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 3 543 3 071 Trafikverket 821 738 Kriminalvården 370 349 Polismyndigheten 338 304 Riksdagsförvaltningen 265 141 Försvarets materielverk 246 247 Kustbevakningen 233 219 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 230 216 Lunds universitet 160 156 Regeringskansliet 150 160 Stockholms universitet 150 139 Migrationsverket 124 176 Karolinska institutet 122 119 Uppsala universitet 121 146 Arbetsförmedlingen 113 153 Sveriges lantbruksuniversitet 105 102 Kungl. Tekniska högskolan 103 109 Affärsverk Svenska kraftnät 460 375 Luftfartsverket 90 89 Sjöfartsverket 73 69 Övriga myndigheter 1 890 1 916 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 9 707 8 994 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -29 175 -25 674 Myndigheter i försvarssektorn -12 058 -8 149 Statens fastighetsverk -1 077 -1 061 Försäkringskassan -346 -394 Affärsverk Sjöfartsverket -802 -694 Luftfartsverket -18 -10 Övriga myndigheter -1 298 -1 242 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -44 774 -37 224 Eliminering av inomstatliga transaktioner -16 657 -22 920 Total summa övriga driftkostnader 93 424 94 007 Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader minskade med 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Under året har Trafikverket aktiverat 3,5 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade driftkostnaderna. Samtidigt ökade kostnader för varor och tjänster med 4,4 miljarder kronor vilket medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 0,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens driftkostnader minskade med 3,6 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på lagerförändringar av beredskapsvaror och en ny finansiell styrmodell mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Även kostnader för köpta tjänster minskade. Försvarets materielverks driftkostnader minskade med 1,4 miljarder kronor. De minskade driftkostnaderna beror huvudsakligen på den nya finansiella styrmodellen och av verksamhetsövergången till Försvarsmakten. Polismyndighetens driftkostnader ökade med 0,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det förklaras bl.a. av att Polismyndigheten tidigarelagt vissa inköp av varor och tjänster som enligt plan skulle ha genomförts under 2020. Naturvårdsverkets minskade driftkostnader med 0,4 miljarder kronor är främst hänförliga till lägre kostnader för intrångsersättningar. Även köp av tjänster har minskat. De totala övriga driftkostnaderna för reparationer, diverse m.m. för samtliga myndigheter ökade med 0,7 miljarder kronor. Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 3,9 miljarder kronor mer jämfört med föregående år. Eliminering av inomstatliga transaktioner har minskat 6,3 miljarder kronor. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 11 368 10 909 Försvarsmakten 7 931 7 926 Polismyndigheten 930 818 Fortifikationsverket 918 741 Försäkringskassan 664 675 Statens fastighetsverk 559 472 Lunds universitet 536 505 Kriminalvården 385 379 Karolinska institutet 328 315 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 318 353 Uppsala universitet 298 298 Regeringskansliet 279 241 Affärsverk Svenska kraftnät 808 937 Sjöfartsverket 189 207 Luftfartsverket 175 157 Övriga myndigheter 4 635 4 385 Summa 30 321 29 318 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade med 459 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19). Fortifikationsverkets avskrivningar ökade med 177 miljoner kronor vilket främst beror direktavskrivna byggnader och markanläggningar. Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2019 2018 Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Vattenfall AB 13 173 10 157 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 10 173 5 274 Akademiska Hus AB 5 658 5 314 SBAB Bank AB 1 788 1 726 Specialfastigheter Sverige AB 1 717 2 423 Sveaskog Holding AB 1 558 3 168 Jernhusen AB 1 122 545 AB Svensk Exportkredit 1 027 648 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 653 347 SJ AB 619 389 Swedavia AB 583 517 Saminvest AB 566 2 Apoteket AB 332 457 Svevia AB 172 459 Teracom Group AB 85 387 Samhall AB 74 93 Almi Företagspartner AB 70 106 Systembolaget AB 60 -107 Swedfund International AB 41 -65 RISE Research Institutes of Sweden AB 38 2 Statens Bostadsomvandling AB 26 31 AB Svensk Bilprovning 19 13 Svenska Rymdaktiebolaget 10 17 Arlandabanan Infrastructure AB 6 0 Kungliga Operan AB 5 9 AB Göta Kanalbolag 0 0 Svenska spel AB - - Swedesurvey AB - -2 Voksenåsen A/S -2 0 Miljömärkning Sverige AB -3 -1 Kungliga Dramatiska Teatern AB -9 -2 Vasallen AB -12 -17 Metria AB -19 -17 Infranord AB -57 82 Lernia AB -82 -108 Apotek Produktion & Laboratorier AB -83 -80 Green Cargo AB -129 -179 PostNord AB -146 -648 Summa Kammarkollegiet 39 033 30 940 Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 22 40 Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 15 13 Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB -12 3 Övriga myndigheter 48 59 Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 39 106 31 055 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Telia Company AB 2 783 1 212 Nordiska Investeringsbanken NIB 602 633 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 13 32 Sweden House 2 1 AB Bostadsgaranti -1 0 VisitSweden AB -2 0 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 7 34 Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 3 404 1 912 Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 39 106 31 055 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 3 404 1 912 Total summa 42 510 32 967 Anm.: Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har ökat med 9,5 miljarder kronor jämfört med 2018 och uppvisar ett totalt resultat på 42,5 miljarder kronor. Vattenfalls resultat förbättrades med 3,0 miljarder kronor till en vinst på 13,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst ett högre resultat från den operativa verksamheten. Detta resultat dämpades till stor del av högre avsättningar för kärnkraften och högre skattekostnader, men stöddes av positiva engångseffekter från försäljningar av verksamhet i Tyskland och produktionsrätter för kärnkraften i Tyskland. Resultatet för LKAB förbättrades med 4,9 miljarder kronor. Förbättringen avser främst högre marknadspriser på järnmalm, en starkare dollarkurs och minskade kostnader för avsättningar till samhällsomvandling. Akademiska hus AB visade ett ökat resultat med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Högre positiva värdeförändringar i fastigheter påverkade resultatet positivt medan effekten reducerades av ökade kostnader relaterade till finansiella poster samt av högre skattekostnader. SBAB Bank AB redovisade ett i stort sett oförändrat resultat, med ett förbättrat räntenetto på 0,1 miljarder kronor och lika stora kostnadsökningar. Specialfastigheter Sverige AB visade ett minskat resultat med 0,7 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket främst beror på en lägre orealiserad värdeförändring på förvaltningsfastigheter. Sveaskog AB redovisade ett minskat resultat med 1,6 miljarder kronor främst hänförlig till en lägre värdeökning för växande skog. Resultatandelarna från Systembolaget har reducerats med betald utdelning, som 2019 uppgår till 0,2 miljarder kronor och 2018 till 0,3 miljarder kronor. Utdelningen redovisas i stället som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring uppgick till 0,2 miljarder kronor för bägge åren. Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 2,7 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor sämre än föregående år. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten. I stället redovisas utdelade belopp som skatteintäkt. Telia Company AB redovisade en 1,6 miljarder kronor högre resultatandel jämfört med 2018. Föregående år var negativt påverkat av bl.a. realisationsförluster av avyttrad verksamhet. Resultatet för Nordiska Investeringsbanken NIB avser perioden 1 september 2018 till 30 september 2019. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2019 2018 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 13 515 13 010 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 1 393 1 497 Summa ränteintäkter 14 908 14 507 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -26 379 -29 745 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -4 879 -4 806 Summa räntekostnader -31 258 -34 551 Realiserade valutakursförändringar (netto) -5 562 -772 Orealiserade valutakursförändringar (netto) 2 142 -6 913 Överkurs vid emission (netto) 10 781 11 282 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 0 1 Realiserade kursförändringar (netto) -4 482 -3 358 Provisioner till banker m.fl. -94 -56 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -13 565 -19 860 Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2019 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 13,6 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 6,3 miljarder kronor från föregående år. Påverkan från valutakursförändringar har förbättrats med 4,3 miljarder kronor och räntekostnaderna har minskat med 3,3 miljarder kronor. Den största kostnadsökningen avser realiserade kursförändringar som försämrats med 1,2 miljarder kronor. Not 13 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2019 2018 Kärnavfallsfonden 2 102 2 200 Riksbankens inlevererade överskott 3 800 2 300 Skatteverket 1 910 2 274 Exportkreditnämnden 1 113 2 717 Centrala studiestödsnämnden 432 364 Försäkringskassan 131 138 Försvarets materielverk 74 35 Karolinska Institutet 25 31 Kammarkollegiet 33 154 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 1 763 - Riksgäldskontoret 588 208 Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Karolinska institutet m.fl. 167 18 Affärsverk Svenska kraftnät 27 49 Sjöfartsverket 15 0 Luftfartsverket 13 1 Övriga myndigheter 238 240 Summa 12 431 10 728 Övriga finansiella intäkter ökade med 1 703 miljoner kronor jämfört med 2018 främst på grund av positiv värdeförändring på finansiella instrument. Kärnavfallsfondens intäkter omfattar främst orealiserade värdeförändringar hänförliga till utländska och svenska aktier samt ränteintäkter för nominella placeringar. Föregående år redovisades negativa värdeförändringar under övriga finansiella kostnader. Riksbanken levererade in ett överskott på 3,8 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,5 miljarder kronor. Skatteverket redovisar främst räntor i skattekontosystemet. Exportkreditnämndens (EKN) finansiella intäkter minskade med 1 604 miljoner kronor. Regeringen har beslutat att EKN ska placera medel från garantiverksamheten i räntebärande konton i Riksgäldskontoret, vilket har inneburit att intäkterna är interna i staten och elimineras i årsredovisningen för staten. Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter består av räntor på studielån och ränteintäkter på återkrav gällande hemutrustningslån m.m. Dessa har ökat med 68 miljoner kronor netto till följd av ett något högre ränteläge. Not 14 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2019 2018 Exportkreditnämnden 1 096 2 553 Kärnavfallsfonden 242 1 Trafikverket 38 53 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 27 58 Försäkringskassan 11 19 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Riksgäldskontoret 282 318 Göteborgs universitet, Karolinska institutet m.fl. 4 59 Kärnavfallsfonden 0 1 206 Kammarkollegiet 0 32 Affärsverk Sjöfartsverket 31 19 Luftfartsverket 13 2 Svenska kraftnät 12 46 Övriga myndigheter 92 88 Aktivering av finansiella kostnader -230 -130 Summa 1 618 4 325 Övriga finansiella kostnader minskade med 2 707 miljoner kronor jämfört med föregående år främst på grund av positiv värdeförändring på finansiella instrument. Exportkreditnämndens finansiella kostnader avser främst beräknade och realiserade kursförluster för premier och skadefordringar. Kärnavfallsfonden redovisar 2019 orealiserade värdeökningar på finansiella instrument medan värdeförändringarna var negativa under 2018. Trafikverkets finansiella kostnader består främst av räntekostnader hänförliga till ansvarsförbindelsen gentemot Svensk-Danska Broförbindelsen AB samt valutakursförluster på fordringar och skulder. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sidas) finansiella kostnader avser främst valutakursförluster som beräknas på Sidas skulder i garantiverksamheten. Försäkringskassans finansiella kostnader består av valutakursförluster hänförliga till obligationer. I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen. 3.6 Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2019 2018 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 28 891 26 838 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 612 593 Årets investeringar, egen utveckling 1 978 2 170 Försäljning/utrangering -823 -696 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 30 658 28 905 Ingående ackumulerade avskrivningar -20 503 -18 994 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 208 -2 186 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 761 671 Utgående ackumulerade avskrivningar -21 950 -20 509 Summa 8 708 8 396 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet Miljoner kronor 2019 2018 Försäkringskassan 1 453 1 450 Trafikverket 1 052 820 Skatteverket 537 511 Polismyndigheten 519 465 Kronofogdemyndigheten 479 438 Arbetsförmedlingen 342 436 Migrationsverket 256 228 Affärsverk Svenska kraftnät 460 363 Sjöfartsverket 57 58 Övriga myndigheter 3 553 3 627 Summa 8 708 8 396 I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med 312 miljoner kronor 2019. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndigheten. Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 1 453 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar it-system för pensionshantering för Pensionsmyndighetens räkning. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar på dessa tillgångar. Trafikverket och Skatteverket har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 1 052 miljoner kronor respektive 537 miljoner kronor. Av de totala investeringarna under 2019 på 2 590 miljoner kronor står Försäkringskassan för 481 miljoner kronor, Trafikverket för 245 miljoner kronor och Skatteverket för 196 miljoner kronor. Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2019 2018 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 5 010 4 887 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 707 609 Årets investeringar, egen utveckling 44 2 Försäljning/utrangering -249 -372 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 512 5 126 Ingående ackumulerade avskrivningar -3 484 -3 493 Årets avskrivningar och nedskrivningar -426 -404 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 220 371 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 690 -3 526 Summa 1 822 1 600 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2019 2018 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 355 338 Arbetsförmedlingen 118 105 Polismyndigheten 110 95 Trafikverket 39 1 Skatteverket 36 54 Kriminalvården 34 41 Affärsverk Luftfartsverket 488 442 Svenska kraftnät 239 145 Sjöfartsverket 12 15 Övriga myndigheter 391 364 Summa 1 822 1 600 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med 222 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den största ökningen, 94 miljoner kronor, avser framförallt Affärsverket svenska kraftnäts investering av ett nytt driftplaneringssystem för driften, elmarknadshubb och systemlösningar som behövs i det framtida kraftsystemet. Affärsverket svenska kraftnäts rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar uppgår till 239 miljoner kronor och består främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser, licenser och balanserade utgifter för dataprogram. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillgångar på 355 miljoner kronor. Tillgångarna avser främst investeringar i det nationella radiokommunikationssystemet Rakel. Luftfartsverket har under året gjort investeringar för att stärka kapacitet, kontinuitet och robusthet i driften för kontrollcentralerna respektive tal- och kommunikationssystem. Investeringar har bl.a. gjorts i ett flygtrafikledningssystem. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2019 2018 Mittuniversitetet 1 1 Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala - 0 Summa 1 1 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar förekommer i mycket liten utsträckning. Not 18 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2019 2018 Ingående anskaffningsvärde 241 336 236 916 Årets anskaffning 31 6 Årets färdigställande från pågående investering 8 307 4 414 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 249 674 241 336 Ingående ackumulerade avskrivningar -100 754 -95 188 Årets avskrivningar -5 743 -5 566 Utgående ackumulerade avskrivningar -106 497 -100 754 Summa 143 177 140 582 Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. Värdet av väganläggningar som färdigställdes under 2019 var 8 307 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). Bland färdigställda projekt ingår t.ex. Riksväg 26/47 Månseryd-Mullsjö, E18 Norrtälje-Kapellskär och Förbifart Lidköping sträckan Lidköping-Källby. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2019 2018 Ingående anskaffningsvärde 240 946 233 895 Årets anskaffning 42 -172 Årets färdigställande från pågående investering 6 048 7 229 Försäljning/utrangering -9 -6 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 247 027 240 946 Ingående avskrivningar -72 589 -67 523 Årets avskrivningar -5 200 -5 066 Försäljning/utrangering - - Utgående ackumulerade avskrivningar -77 789 -72 589 Summa 169 238 168 357 Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar. Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställdes under 2019 var 6 048 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt som färdigställts under 2019 ingår bl.a. Hallsberg-Degerön, sträckan Stenkumla-Dunsjö, ytterligare plattformsspår spår 0 i Flemingsberg och kontaktledningsupprustning Hässleholm-Lund. Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2019 2018 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 72 543 67 571 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 918 1 308 Årets investeringar, egen utveckling 2 3 Färdigställande av pågående nyanläggningar 2 016 3 782 Försäljning/utrangering -149 -122 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 76 330 72 543 Ingående ackumulerade avskrivningar -28 837 -27 446 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 798 -1 503 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 67 113 Utgående ackumulerade avskrivningar -30 568 -28 836 Ingående ackumulerade uppskrivningar 80 80 Utgående ackumulerade uppskrivningar 80 80 Summa 45 842 43 786 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2019 2018 Statens fastighetsverk 16 783 16 083 Naturvårdsverket 11 945 11 739 Fortifikationsverket 11 709 10 997 Riksdagsförvaltningen 1 180 1 179 Sveriges lantbruksuniversitet 1 053 708 Trafikverket 897 925 Affärsverk Svenska kraftnät 855 764 Sjöfartsverket 761 817 Luftfartsverket 609 528 Övriga myndigheter 50 46 Summa 45 842 43 786 Cirka 15 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassade som statliga byggnadsminnen. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom är 45 842 miljoner kronor vilket är en ökning med 2 056 miljoner kronor jämfört med 2018. Det bokförda värdet för Statens fastighetsverks byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 700 miljoner kronor under 2019 till 16 783 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 23 651 miljoner kronor. Ökningen av bokfört värde beror främst aktivering av projekt under året samt köpet av fastigheten Lejonet 4 och Tommarp 1:1. Av årets totala av- och nedskrivningar på 1 798 miljoner kronor står Statens fastighetsverk för 548 miljoner kronor. Fortifikationsverkets bokförda värde ökade med 712 miljoner kronor till 11 709 miljoner kronor. Värdet av nyanskaffningar uppgick 2019 till 1 601 miljoner kronor inklusive direktavskrivna anläggningar. Fortifikationsverkets av- och nedskrivningar för 2019 uppgick till 887 miljoner kronor. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2019 2018 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 14 906 13 768 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 632 1 489 Årets investeringar, egen utveckling 12 11 Försäljning/utrangering -698 -402 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 15 852 14 866 Ingående ackumulerade avskrivningar -8 892 -8 206 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 159 -1 033 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 604 351 Utgående ackumulerade avskrivningar -9 447 -8 888 Summa 6 405 5 978 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2019 2018 Polismyndigheten 933 876 Regeringskansliet 801 701 Domstolsverket 360 299 Försvarsmakten 356 352 Kungl. Tekniska högskolan 293 246 Lunds universitet 249 270 Uppsala universitet 244 260 Försvarets materielverk 232 226 Karolinska institutet 218 206 Kriminalvården 199 167 Affärsverk Luftfartsverket 1 - Övriga myndigheter 2 519 2 375 Summa 6 405 5 978 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 427 miljoner kronor 2019. Balanspostens ökning har varit störst hos Regeringskansliet som har ökat med 100 miljoner kronor och hos Domstolsverket som har ökat med 61 miljoner kronor. Ökningen hos Regeringskansliet består främst av hyresgästanpassningar av lokalerna i Stockholm. För Domstolsverkets del förklaras ökningen av säkerhetshöjande åtgärder som t.ex. ombyggnation av entréer, säkerhetssalar och häktesrum. Det har även skett ombyggnation av befintliga lokaler. Förbättringsarbeten har gjorts av bl.a. lokalerna i Varbergs tingsrätt, Umeå tingsrätt och Förvaltningsrätten Stockholm. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2019 2018 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 100 254 97 592 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 5 286 4 718 Årets investeringar, egen utveckling 8 6 Årets överföringar från Pågående nyanläggningar 2 566 2 348 Försäljning/utrangering -3 493 -4 389 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 104 621 100 275 Ingående ackumulerade avskrivningar -62 687 -61 097 Årets avskrivningar och nedskrivningar -6 134 -6 013 Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning 3 253 4 404 Utgående ackumulerade avskrivningar -65 568 -62 706 Summa 39 053 37 569 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2019 2018 Kustbevakningen 2 106 2 246 Polismyndigheten 1 889 1 538 Försvarsmakten 1 766 1 277 Lunds universitet 1 703 1 737 Trafikverket 1 214 1 158 Karolinska institutet 1 117 1 107 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 095 1 165 Affärsverk Svenska kraftnät 14 983 14 928 Sjöfartsverket 1 289 1 343 Luftfartsverket 6 7 Övriga myndigheter 11 885 11 063 Summa 39 053 37 569 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som myndigheterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Årets totala investeringar uppgår till 5 294 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och informationssystem. Årets investeringar uppgår till 9 miljoner kronor. Innehavet för Kustbevakningen består bl.a. av övervakningsfartyg, vattenskotrar och flygplan och årets investeringar uppgår till 34 miljoner kronor. Lunds universitet investeringar uppgår till 290 miljoner kronor. Polismyndighetens investeringar uppgår till 906 miljoner kronor. Det förklaras främst av inköp av två helikoptrar och en sjöpolisbåt. Även ett stort antal övriga fordon har anskaffats. Under året har även anskaffning skett av ytterligare videokonferensutrustning. Försvarsmakten investeringar uppgår till 400 miljoner kronor vilket avser bl.a. maskiner och tekniska anläggningar, datorer och kringutrustningar samt standardfordon. Not 23 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2019 2018 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 90 266 75 975 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 6 642 6 474 Årets investeringar, egen utveckling 28 969 25 762 Årets överföring till färdig tillgång -19 300 -17 890 Försäljning/utrangering -9 -3 Årets nedskrivningar -206 -57 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 106 362 90 261 Summa 106 362 90 261 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 89 037 74 979 Fortifikationsverket 3 071 2 539 Statens fastighetsverk 1 334 955 Domstolsverket 286 322 Riksdagsförvaltningen 261 89 Affärsverk Svenska kraftnät 8 860 8 015 Sjöfartsverket 1 879 1 162 Luftfartsverket 526 331 Övriga myndigheter 1 108 1 869 Summa 106 362 90 261 Av det totala bokförda värdet på 106,4 miljarder kronor för Pågående nyanläggningar, finns 89 miljarder kronor hos Trafikverket, 8,9 miljarder kronor hos Affärsverket svenska kraftnät och 3 miljarder kronor hos Fortifikationsverket. Årets investeringar uppgår totalt till 35,6 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgår till 28,8 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska väg- och järnvägspaketet, ökad kapacitet järnväg Tomteboda-Kallhäll, nytt dubbelspår Järna-Linköping och projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i hela Sverige. Affärsverket svenska kraftnät har 8,9 miljarder kronor som pågående nyanläggningar och årets investeringar på 2,6 miljarder kronor avser främst projekten Stockholms ström, Sydvästlänken och stationsförnyelser i Rätan och Midskog. Fortifikationsverkets pågående nyanläggningar på 3 miljarder kronor avser bl.a. nybyggnation på Tofta på Gotland enligt regeringsbeslut. Under 2019 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 14,6 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång. Dessa avser bl.a. järnväg Hallsberg-Degerön, ytterligare plattformsspår Flemingsberg, kontaktledningsupprustning Hässleholm-Lund och vägprojekt såsom E18 Norrtälje-Kapellskär, förbifart Lidköping, riksväg 26/47 Månseryd-Mullsjö samt utbyggnad av automatiska trafiksäkerhetskontroller (ATK). Not 24 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2019 2018 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 183 121 176 251 Förändring IB på grund av omklassificering 2 366 82 Årets anskaffning 11 979 7 340 Årets försäljningar/utrangeringar - -552 UB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier 197 466 183 121 IB Beredskapsvaror i lager 26 229 25 452 Förändring IB på grund av omklassificering -16 427 Årets anskaffning 1 152 886 Årets övriga förändring 1 007 -536 UB Beredskapsvaror i lager 28 372 26 229 UB Anskaffningsvärde beredskapstillgångar 225 838 209 350 IB Ackumulerade avskrivningar -107 957 -101 083 Förändring IB på grund av omklassificering 5 -11 Årets avskrivningar/nedskrivningar -7 330 -7 384 Årets försäljningar/utrangeringar - 521 UB Ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -115 282 -107 957 Summa 110 555 101 393 Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 82,2 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. En invärdering av beredskapsinventarier på 2,4 miljarder kronor är en övergångseffekt utifrån att ny finansiell styrmodell införts under året. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 28,4 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 110,2 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 11,9 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,3 miljarder kronor under 2019. Årets nyanskaffning har ökat med 4,6 miljarder kronor under året och beror främst på utveckling och anskaffning JAS 39E och anskaffning ubåt, helikopter, sjöstrids- och fordonssystem. Beredskapsvarulagrets värde ökade med 2,1 miljarder kronor under året. Beredskapsvarulagrets ökning beror bl.a. på inleveranser av ammunition, reservdelsmateriel och livsmedel. Ökningen beror även på förändrad prissättning av förnödenheter som är ett resultat av genomfört kvalitetssäkringsarbete. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar som till stor del består av varningsmateriel och ledningsplatser. Av det utgående värdet är MSB:s del knappt 0,2 miljarder kronor. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 1 970 1 538 Försvarets materielverk 1 517 3 632 Övriga myndigheter 5 50 Summa 3 492 5 220 Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Posten hos Försvarets materielverk består av förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 0,8 miljarder kronor och förändringen avser framförallt avräkning av förskott JAS Gripen och ubåt A26. Förskotten till utländska leverantörer uppgår till 0,7 miljarder kronor och förändringen avser främst förskott för inköp av försvarsmateriel från försvarsmyndigheter i USA. Trafikverkets förskott avser byggande av väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten är järnvägsprojekten Varbergstunneln, Getingmidjan i Stockholm, Olskroken, Västlänken och Hamnbanan i Göteborg samt vägprojektet Förbifart Stockholm. Not 26 Andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2019 2018 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 319 930 297 229 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 49 307 49 984 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 370 237 348 213 Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent). Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Miljoner kronor Miljoner kronor 2019 2018 Statens ägarandel Vattenfall AB 93 631 88 096 100,0% Akademiska Hus AB 46 760 42 832 100,0% Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 45 528 38 573 100,0% Sveaskog Holding AB 23 574 23 110 100,0% AB Svensk Exportkredit 19 082 18 239 100,0% SBAB Bank AB 18 081 15 736 100,0% Specialfastigheter Sverige AB 12 091 10 929 100,0% Swedavia AB 8 444 8 066 100,0% Jernhusen AB 8 070 7 648 100,0% Almi Företagspartner AB 7 440 7 371 100,0% Swedfund International AB 5 669 5 028 100,0% Saminvest AB 5 558 4 992 100,0% SJ AB 5 170 4 740 100,0% Apoteket AB 4 291 4 453 100,0% Teracom Group AB 3 571 3 765 100,0% PostNord AB 2 216 3 120 60,7% Systembolaget AB 1 583 1 522 100,0% Svevia AB 1 353 1 508 100,0% Samhall AB 1 346 1 274 100,0% Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 1 341 996 100,0% RISE Research Institutes of Sweden AB 971 932 100,0% Infranord AB 736 839 100,0% Statens Bostadsomvandling AB 532 507 100,0% Svenska Rymdaktiebolaget 475 464 100,0% Green Cargo AB 473 596 100,0% Vasallen AB 366 409 100,0% Apotek Produktion & Laboratorier AB 180 113 100,0% Lernia AB 169 241 100,0% AB Svensk Bilprovning 108 119 100,0% Metria AB 87 106 100,0% AB Göta Kanalbolag 39 39 100,0% Kungliga Operan AB 39 35 100,0% Kungliga Dramatiska Teatern AB 22 31 100,0% Miljömärkning i Sverige AB 17 20 100,0% Arlandabanan Infrastructure AB 16 10 100,0% Voksenåsen A/S 3 5 100,0% Swedesurvey AB 1 1 100,0% Svenska Spel AB 0 0 100,0% Affärsverk Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 247 190 100,0% Luftfartsverket - LFV Holding AB 152 130 100,0% Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 9 21 100,0% Övriga andelar 489 423 - Summa 319 930 297 229 Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per den 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 22,7 miljarder kronor. Vattenfalls andelsvärde ökade med 5,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 13,2 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på - 5,6 miljarder kronor. Främst består posterna av negativa effekter av kassaflödessäkringar på 1,4 miljarder kronor, positivt netto av omräkningsdifferenser och valutasäkringar på 1,1 miljarder kronor och negativa omvärderingar relaterade till pensionsskulden på 4,4 miljarder kronor. Utdelningen till staten uppgick till 2,0 miljarder kronor. Andelsvärdet för Akademiska hus ökade med 3,9 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 5,6 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av 1,7 miljarder kronor. LKAB:s andelsvärde ökade med 7,0 miljarder kronor, vilket främst avser nettot av årets vinst på 10,2 miljarder kronor och årets utdelning på 3,2 miljarder kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 0,5 miljarder kronor. Förändringen förklaras av årets resultat på 1,6 miljarder kronor samt utdelning till staten på 1,1 miljarder kronor. AB Svensk Exportkredit ökade med 0,8 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat på 1,0 miljarder kronor och betald utdelning till staten på 0,2 miljarder kronor. SBAB Bank AB ökade i värde med 2,3 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat på 1,8 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 0,7 miljarder kronor samt en direkt ökning av eget kapital med 1,2 miljarder kronor som framför allt avser kassaflödessäkringar. Specialfastigheter i Sverige AB redovisade en ökning med 1,2 miljarder kronor, som består av årets resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med 0,5 miljarder kronor i betald utdelning Swedfund International AB ökade med 0,6 miljarder kronor genom ett kapitaltillskott på 0,6 miljarder kronor. Innehavet i SVEDAB ökade med 0,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av utdelning i form av återgivna betalningsutfästelser med 0,3 miljarder kronor och årets vinst på 0,7 miljarder kronor. Andelen i PostNord AB minskade med 0,9 miljarder kronor. Detta förklaras främst av andelen av årets förlust, som uppgick till 0,1 miljarder kronor och negativ påverkan med 0,8 miljarder kronor avseende omräknad pensionsskuld. Svenska Spel AB är redovisat till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet uppgick till 2,7 miljarder kronor och 4,5 miljarder kronor utdelades till staten. Utdelningen är redovisad som skatteintäkt. Företagets egna kapital uppgick till 2,8 miljarder kronor vid årsskiftet. Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Miljoner kronor 2019 2018 Statens ägarandel Telia Company AB 35 727 37 127 39,2% Nordiska Investeringsbanken (NIB) 13 258 12 525 34,6% SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 165 168 50,0% Sweden House 9 7 36,0% VisitSweden AB 7 9 50,0% AB Bostadsgaranti - 9 50,0% Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As m.fl. 141 139 - Summa 49 307 49 984 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2018. Andelen i Telia Company AB minskade i värde med 1,4 miljarder kronor. Andelen av årets resultat uppgick till 2,8 miljarder kronor och till staten betald utdelning uppgick till 3,8 miljarder kronor. Staten har ökat ägarandelen i samband med företagets återköp av aktier vilket ökade andelsvärdet med 1,0 miljarder kronor. Marknadsvärdet på statens aktier i Telia Company AB uppgick vid årsskiftet till 65 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken ökade med 0,7 miljarder kronor. Periodens resultatandel uppgick till 0,6 miljarder kronor och ändrad valutakurs medförde en ökning av andelsvärdet med 0,2 miljarder kronor. En utdelning till staten på 0,1 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per den 30 september för 2019 respektive per den 31 augusti för 2018. AB Bostadsgaranti har likviderats under året. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2019 2018 Kärnavfallsfonden Bostadsobligationer 27 805 30 142 Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 19 529 4 947 Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 846 846 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 698 696 Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB* 872 644 Internationella finansbolaget, IFC 181 181 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget, IIC 99 83 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 Summa investerings- och utvecklingsbanker 7 904 7 658 Riksgäldskontoret, obligationer m.m. 1 837 2 499 Kammarkollegiet, övrigt Orio AB (Saab Automobile Parts AB) 430 453 SAS 203 203 Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 230 197 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 498 504 Övriga myndigheter 769 632 Summa 59 205 47 235 Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Under året fortsatte Kärnavfallsfonden den övergång till ny placeringsmodell som påbörjades 2018. Under 2019 har finansiella instrument i den s.k. basportföljen sålts för att möjliggöra placeringar i en s.k. långsiktig portfölj bestående av företagsobligationer, aktier och värdepappersfonder. Basportföljen består främst av statsobligationer som elimineras i Årsredovisning för staten samt bostadsobligationer. För 2019 uppgick statsobligationerna som eliminerades till 25 307 miljoner kronor, vilket är en minskning med 6 336 miljoner kronor jämfört med 2018. Kärnavfallsfondens finansiella instrument värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning. Det utökade placeringsmandatet har sammanfallit med en stark börsutveckling och en därmed hög avkastning i den långsiktiga portföljen. Den orealiserade värdeökningen hänförlig till dessa innehav uppgick till 1 923 miljoner kronor per balansdagen. Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida redovisat kapitaltillskott till utvecklingsbanker med 19 miljoner kronor. Kammarkollegiet har redovisat ett kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AllB) om 228 miljoner kronor. Riksgäldskontorets innehav består till största delen av nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsåg finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio AB och SAS som Andra långfristiga värdepappersinnehav eftersom statens andel i dessa bolag understiger 20 procent. Marknadsvärdet för statens ägarandel i SAS uppgick till 866 miljoner kronor vid utgången av 2019. Kammarkollegiets övriga värdepapper är främst de andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar. Not 28 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2019 2018 Exportkreditnämnden Fordringar efterskottspremier garantiavgifter 4 318 4 265 Skadefordringar 1 859 1 769 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 507 715 Summa Exportkreditnämnden 6 684 6 749 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 251 242 Riksgäldskontoret 178 144 Trafikverket 125 90 Göteborgs universitet 81 86 Affärsverk Luftfartsverket 1 395 1 286 Svenska kraftnät 439 422 Sjöfartsverket 16 14 Övriga myndigheter 67 70 Summa 9 235 9 103 Långfristiga fordringar ökade med 132 miljoner kronor och den största ökningen är hänförlig till Luftfartsverket, 109 miljoner kronor. Exportkreditnämndens (EKN) fordringar minskade med 65 miljoner kronor, varav EKN:s fordran för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar minskade med 208 miljoner kronor. Återförsäkringskostnaden har minskat till följd av naturlig omsättning av återförsäkringsportföljen. 4 318 miljoner kronor av EKN:s långfristiga fordringar avser efterskottspremier. Fordringarna för efterskottspremier avser till helt övervägande del JAS Brasilien. Ännu ej fakturerade garantiavgifter uppgår till 307 miljoner kronor. EKN värderar sina skadefordringar till 1 859 miljoner kronor vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna som nominellt uppgår till 12 710 miljoner kronor. EKN kan minska risker genom att teckna återförsäkringar. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar uppgår till 507 miljoner kronor och består av fordringar för återförsäkrares andel av ej intjänade garantiavgifter och kvardröjande risker samt återförsäkrares andel av avsättning för skador med avdrag för återförsäkrares andel av skadefordringar. Sidas fordringar gäller garantiverksamheten och uppgår till 251 miljoner kronor, varav största delen är skadefordringar. I posten ingår även fordringar mot Miga som är en organisation inom Världsbanken, och fordran utifrån fastställda premieplaner i de fall det är tillämpligt för Sidas garantier. Riksgäldskontorets regressfodringar ökade med 34 miljoner kronor och uppgick till 178 miljoner kronor som en följd av en värdereglering av fordran på Saab Automobil AB i konkurs. Trafikverkets fordringar har ökat med 35 miljoner kronor till 125 miljoner kronor, vilket beror på att fordran som utgörs av depositionen som Trafikverket har hos Nasdaq som säkerhet för elderivathandel, är högre än föregående år. Göteborgs universitets fordringar uppgår till 81 miljoner kronor och avser placering av donationsmedel i Akademiska Hus AB. Luftfartsverkets fordringar, vilka huvudsakligen avser tidigare års och årets återvinningsbara underskott för en route-verksamheten, har ökat med 109 miljoner kronor till 1 395 miljoner kronor främst till följd av riskdelningen mellan LFV och flygbolagen enligt vad som är fastställt i prestationsplanen. Affärsverket svenska kraftnäts fordringar uppgår till 439 miljoner kronor och består bl.a. av lånefordringar på dotter- och intresseföretag samt depositionen som Affärsverket svenska kraftnät har hos Nasdaq som säkerhet för elterminhandel. Posten inkluderar också långfristiga förutbetalda kostnader som avser lämnade investeringsbidrag. Sjöfartsverkets fordringar uppgår till 16 miljoner kronor och avser kapitalförsäkringar för pensioner för vissa lotsar. Not 29 Utlåning Miljoner kronor 2019 2018 Centrala studiestödsnämnden Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001), brutto 194 388 182 991 Reserveringar för låneförluster -11 844 -11 733 Netto, bokfört värde Annuitetslån 182 544 171 258 Studielån (beviljade 1989-30 juni 2001), brutto 34 174 38 582 Reserveringar för låneförluster -11 669 -12 311 Netto, bokfört värde Studielån 22 505 26 271 Studiemedel (beviljade före 1989), brutto 1 170 1 441 Reserveringar för låneförluster -598 -691 Netto, bokfört värde Studiemedel 572 750 Hemutrustningslån, brutto 1 309 1 464 Reserveringar för låneförluster -891 -907 Netto, bokfört värde Hemutrustningslån 418 557 Körkortslån, brutto 76 17 Reserveringar för låneförluster -15 -3 Netto, bokfört värde Körkortslån 61 14 Övriga lån (Skuldsaneringslån och äldre lån), brutto 297 244 Reserveringar för låneförluster -277 -227 Netto, bokfört värde, Övriga lån 20 17 Summa Centrala studiestödsnämnden 206 120 198 867 Riksgäldskontoret Riksbanken 192 560 258 511 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 5 051 4 981 A-train AB 865 911 Premiepensionssystemet 2 362 1 958 Kungliga Operan 91 96 Royaltylån till flygindustrin 83 95 Övriga 65 41 Summa Riksgäldskontoret 201 077 266 593 Statens energimyndighet, utlånat belopp 563 597 Reserveringar för låneförluster -385 -406 Netto, bokfört värde, Statens energimyndighet 178 191 Affärsverk Svenska kraftnät 93 110 Övriga myndigheter 45 39 Summa 407 514 465 801 Statens utlåningsfordringar minskade med 58 287 miljoner kronor eller 13 procent. CSN:s utlåningsfordringar uppgår till 206 120 miljoner kronor efter avdrag för reservering för förväntade förluster, vilket är 7 253 miljoner kronor mer än föregående år. Det är 51 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av annuitetslån, som är benämningen på CSN:s lån till studenter sedan 2001. CSN administrerar ett flertal lånetyper; annuitetslån, studielån, studiemedel, hemutrustningslån, skuldsaneringslån och äldre lån samt körkortslån som infördes under 2018. Hemutrustningslån är lån till utländska medborgare, främst flyktingar, som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. I tabellen fördelas reserveringarna på respektive lånetyp. Ökningen av CSN:s utlåningsfordringar beror i allt väsentligt på att nyutlåningen var större än amorteringarna. Nyutlåningen uppgår till 20 miljarder kronor vilket är en ökning med 1 388 miljoner kronor jämfört med föregående år, som främst beror på att nyutlåningen för lånetypen annuitetslån ökat. Amorteringarna som uppgår till 13 miljarder kronor har ökat med 508 miljoner kronor jämfört med tidigare år. Ökningen beror bl. a. på att antalet återbetalningsskyldiga för lånetypen annuitetslån blivit fler. CSN:s reservering för låneförluster är drygt 500 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgår vid utgången av 2019 till drygt 25 miljarder kronor, vilket utgör 12 procent av CSN:s totala utlåning. Riksgäldskontoret redovisar 201 077 miljoner kronor i utlåningsfordringar, vilket är 65 516 miljoner kronor mindre än föregående år. Det är 49 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som minskade med 65 951 miljoner kronor. Det beror huvudsakligen på en amortering på 8 miljarder dollar, men också på valutakursförändringar vid omsättning av delar av lånet jämfört med den kurs till vilken lånet ursprungligen gavs ut och värderingen av hela det utestående beloppet till balansdagens kurs. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har ökat med 70 miljoner kronor jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Ökningen med 404 miljoner kronor jämfört med föregående år rör främst lånet för att tillgodose behovet av likviditet i handel med fondandelar. Riksgäldskontoret redovisar också utlåning till Kungliga Operan för renovering och ombyggnation till ett belopp om 91 miljoner kronor. Statens energimyndighets utlåningsfordringar avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklingskapital/royaltylån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering. Affärsverket svenska kraftnäts utlåningsfordringar avser lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. I posten Övriga myndigheter ingår bl.a. Tillväxtverket, Sida och några länsstyrelser. Not 30 Varulager och förråd Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 1 010 899 Försvarsmakten 511 475 Polismyndigheten 172 149 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 86 58 Försvarets materielverk 72 164 Kriminalvården 51 49 Affärsverk Sjöfartsverket 67 89 Svenska kraftnät - 9 Övriga myndigheter 198 178 Summa 2 167 2 070 Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Ökningen av varulagervärdet beror främst på att materiallagret för underhåll och reparation av järnvägsanläggningar har ökat. Trafikverkets post består främst av material för underhåll och reparation av järnvägsanläggningar. Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även av trycksaker. Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt beklädnad. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps varulager består huvudsakligen av ett internationellt lager (bistånd) och ett lager som är ett stöd till EU:s strategiska lager för civila krishanteringsinsatser (Strategic Warehouse II). Vaulager och förråd hos Försvarets materielverk består främst av reservdelar till målrobotsystem. Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst drivmedel och reservdelar till räddningshelikoptrar. Not 31 Pågående arbeten Miljoner kronor 2019 2018 Lantmäteriet 238 198 Försvarets materielverk 208 63 Övriga myndigheter 15 18 Summa 461 279 Pågående arbeten hos Lantmäteriet har ökat jämfört tidigare år. Förändringen beror främst på att antalet faktureringstillfällen har minskat. Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag hos myndigheten gäller upparbetade kostnader i exportaffärer samt försäljning av ubåtar till Singapore. Not 32 Fastigheter Miljoner kronor 2019 2018 Länsstyrelsen i Dalarnas län 151 148 Länsstyrelsen i Värmlands län 21 21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 1 2 Övriga myndigheter 0 0 Summa 173 171 Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderingsområden i den s.k. Jordfonden, där byggnadsprojekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen samt främja bosättning och sysselsättning i glesbygd. Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter. Not 33 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 0 2 Affärsverk Sjöfartsverket 0 11 Övriga myndigheter 1 1 Summa 1 14 Det är endast några få myndigheter som redovisar förskott till leverantörer. Förskott 2019 avser huvudsakligen Sveriges geologiska undersöknings anskaffning av propelleraxelsystem till Ocean Surveyor med leveranstid på 6-8 månader. Not 34 Kundfordringar Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 1 787 1 129 Försvarets materielverk 932 1 022 Livsmedelsverket 323 200 Statens institutionsstyrelse 296 290 Karolinska institutet 207 207 Kammarkollegiet 191 21 Exportkreditnämnden 179 204 Transportstyrelsen 161 159 Lantmäteriet 127 145 Affärsverk Svenska kraftnät 910 632 Sjöfartsverket 187 182 Luftfartsverket 63 117 Övriga myndigheter 1 199 1 316 Summa 6 563 5 624 Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär. Jämfört med föregående år har posten ökat med 939 miljoner kronor. Trafikverket står för en ökning på 658 miljoner kronor som avser ett fåtal stora fakturor som gäller infrastrukturprojekt. Kammarkollegiet har övertagit kundfordringar från Radiotjänst i Kiruna AB, 157 miljoner kronor. Kundfordringar som redovisas av Livsmedelsverket ökade med 123 miljoner kronor. Det beror på att fakturerade kontrollavgifter har överklagats. Förändringarna hos övriga myndigheter är av mer begränsad omfattning. Not 35 Övriga kortfristiga fordringar Miljoner kronor 2019 2018 Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 68 231 91 574 OMX-säkerheter 1 433 1 906 CSA-avtal 2 726 1 259 Övrigt 159 136 Summa Riksgäldskontoret 72 549 94 875 Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket) 39 790 42 718 Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år Skatt till kommuner och landsting (Skatteverket) - 5 278 Kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund - -2 086 Summa reglering till andra sektorer - 3 192 Statens jordbruksverk 9 140 8 357 Försäkringskassan 3 266 3 207 E-hälsomyndigheten 2 446 2 410 Transportstyrelsen 1 382 1 431 Centrala studiestödsnämnden 1 231 1 225 Kronofogdemyndigheten 1 117 1 132 Post- och telestyrelsen 101 2 551 Affärsverk Sjöfartsverket 165 36 Luftfartsverket 153 325 Svenska kraftnät 60 70 Övriga myndigheter 3 038 4 046 Summa 134 439 165 575 Övriga kortfristiga fordringar uppgick till knappt 134 miljarder kronor vilket var en minskning med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 23 miljarder kronor. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 2,9 miljarder kronor till 39,8 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och landsting under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära utbetalningar som Skatteverket har gjort till kommuner och landsting. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt avseende 2018 resulterade i en skuld på 1 miljard kronor, till skillnad från slutavräkning avseende 2017 då en fordran på 3,2 miljarder kronor redovisades vid årsskiftet 2018. Post- och telestyrelsens uppbördsfordringar för spektrumauktioner 2018, som uppgick till 2 565 miljoner kronor, reglerades i januari 2019. Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen fordringar på EU för bidrag myndigheten betalat ut inom jordbruksfonderna. Utbetalningar av jordbruksstöd ökade 2019 jämfört med föregående år, vilket ledde till att fordringarna ökade. Framförallt ökade fordringarna på jordbruksfonden för landsbygdsutveckling med 647 miljoner kronor. Not 36 Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2019 2018 Polismyndigheten 808 717 Försvarets materielverk 599 388 Kriminalvården 463 429 Försäkringskassan 365 300 Trafikverket 321 324 Riksgäldskontoret underkurser, upplåning i svenska kronor 103 374 underkurser, upplåning i utländsk valuta 169 253 övrigt 13 17 Summa Riksgäldskontoret 285 644 Lunds universitet 265 253 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 258 271 Domstolsverket 258 250 Migrationsverket 239 271 Karolinska institutet 235 233 Försvarsmakten 233 229 Kungl. Tekniska högskolan 226 213 Skatteverket 224 232 Stockholms universitet 218 181 Arbetsförmedlingen 204 219 Affärsverk Luftfartsverket 62 42 Svenska kraftnät 54 49 Sjöfartsverket 41 31 Övriga myndigheter 3 182 3 014 Summa 8 540 8 290 En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till 4 240 miljoner kronor, dvs. omkring hälften av det totala beloppet. Polismyndigheten redovisar förutbetalda kostnader främst för hyror på 565 miljoner kronor men även andra förutbetalda kostnader om 243 miljoner kronor. Hos Försvarets materielverk har de förutbetalda kostnaderna ökat avseende Ubåt A26. Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda lokalhyror. Beloppet har ökat beroende på nya hyresavtal och årlig indexuppräkning. Försäkringskassans förutbetalda kostnader utgörs till stor del av förutbetalda hyror med 123 miljoner kronor. I posten förutbetalda kostnader för Trafikverket ingår bl.a. förutbetalda it-kostnader och licenser, förutbetalda hyror och förutbetalda investeringar i järnvägar och vägar. Hos Riksgäldskontoret uppstår underkurser när myndigheten emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. För 2019 är underkurserna lägre än föregående år både för upplåning i svensk och utländsk valuta. Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda hyreskostnader på 222 miljoner kronor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar 179 miljoner kronor i förutbetalda leasingavgifter för Rakelverksamheten samt 52 miljoner kronor i förutbetalda hyror. Not 37 Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 568 551 Kungl. Tekniska högskolan 462 515 Karolinska institutet 433 526 Lunds universitet 399 363 Uppsala universitet 316 268 Göteborgs universitet 303 265 Försäkringskassan 280 153 Stockholms universitet 235 226 Linköpings universitet 177 169 Övriga myndigheter 823 709 Summa 3 996 3 745 Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten. Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forskningsprojekt. Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen medfinansieras av kommuner. Not 38 Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2019 2018 Upplupna skatteintäkter 252 879 261 107 Upplupna intäkter, regleringar kommuner o trossamfund 14 772 - Riksgäldskontoret Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 1 666 2 329 Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 124 261 Övriga upplupna intäkter 1 354 1 414 Summa Riksgäldskontoret 3 144 4 004 Kärnavfallsfonden 1 015 1 164 Försäkringskassan 510 381 Rådet för europeiska socialfonden i Sverige 493 9 Migrationsverket 465 410 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 299 293 Tillväxtverket 292 1 Trafikverket 237 241 Transportstyrelsen 243 240 Affärsverk Svenska kraftnät 513 803 Luftfartsverket 224 209 Sjöfartsverket 53 92 Övriga myndigheter 816 649 Summa 275 955 269 603 Den upplupna skatteintäkten specificeras i tabellen nedan och utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats t.o.m. december månad Tabell 3.6 Specifikation av upplupna skatteintäkter Miljoner kronor Skattskyldig/skatteslag Upplupen intäkt 2019 Upplupen intäkt som kvarstår efter uppbörden i jan 2020 Upplupen intäkt 2018 Förändring 2019/2018 Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Fysiska personers skatter 119 507 47 55 039 132 061 -12 554 Juridiska personer skatter 8 307 3 -9 468 8 410 -103 Arbetsgivaravgifter m.m. 51 907 21 836 50 682 1 225 Mervärdesskatt 74 929 30 41 794 71 594 3 335 Övriga skatter 20 944 8 10 864 17 415 3 529 Förskottsdebiteringar -13 363 -5 -13 363 -12 883 -480 Elimineringar m.m. -9 352 -4 -9 352 -6 172 -3 180 Totalt upplupna skatteintäkter 252 879 100 76 350 261 107 -8 228 Den upplupna skatteintäkten vid utgången av 2019 uppgår till knappt 253 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 8 miljarder kronor jämfört med 2018. Den enskilt största upplupna intäkten avser fysiska personers skatter. Jämfört med 2018 har den upplupna intäkten för fysiska personer minskat medan de upplupna intäkterna för mervärdesskatt och övriga skatter har ökat. Större delen av den upplupna intäkten förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar den upplupna intäkten avseende 2019 till 80 miljarder kronor. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto, och fastighetsskatt. Medan den slutliga skatten för fysiska personer har ökat med 10 miljarder kronor jämfört med 2018, varav 9 miljarder kronor avser public service-avgiften, har den upplupna intäkten minskat med knappt 13 miljarder kronor. Minskningen förklaras till största delen av att preliminärskattekvoten (preliminärskatt dividerat med summan av lön, pension och övriga skattepliktiga transfereringar) har ökat och till en mindre del av att kapitalvinsterna, som inte preliminärbeskattas, har minskat något mellan åren. Även för mervärdesskatten kvarstår ett relativt stort belopp när uppbörden i januari är beaktad. Det förklaras av att företag med en omsättning upp till 40 miljoner kronor har kvartalsvis i stället för månatlig uppbörd. Skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter den uppbörden har den upplupna intäkten minskat till drygt 20 miljarder kronor. Det resterande beloppet förklaras av skattskyldiga som redovisar mervärdesskatten en gång per år. Jämfört med förra året har intäkterna från mervärdesskatt ökat med 15 miljarder kronor medan den upplupna intäkten ökat med drygt 3 miljarder kronor. Juridiska personers upplupna intäkt är i princip oförändrad mellan åren, medan den slutliga skatten har ökat med 13 miljarder kronor. Över tid varierar den upplupna intäkten betydligt mer, för både juridiska och fysiska personer. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. Staten ansvarar även för uppbörden av kommunal inkomstskatt samt avgifter till trossamfund. Då utfallet för dessa skatter och avgifter fastställs vid den årliga inkomstbeskattningsprocessen sker betalningen med förskott och slutregleringar. Vid utgången av året hade staten en fordran på kommuner och regioner på knappt 15 miljarder kronor och en marginell skuld till trossamfunden. Föregående år var motsvarande belopp negativt och redovisades bland Övriga förutbetalda intäkter. Resterande övriga upplupna intäkter Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Raden Övriga upplupna intäkter innehåller till största delen upplupna ränteintäkter på utlåning till Riksbanken. Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter på 798 miljoner kronor som reaktorinnehavarna betalar i efterskott. Resterande del är upplupna ränteintäkter på placeringar. Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för vård inom EU på 242 miljoner kronor, vilka har ökat med 86 miljoner kronor. Beloppet varierar mellan åren beroende på när krav på ersättning framställs till respektive berört land. I övrigt består beloppet främst av upplupna ränteintäkter för återkrav på 223 miljoner kronor. Rådet för europeiska socialfonden i Sverige har upplupna intäkter för EU-medel från Socialfonden med 477 miljoner kronor. Föregående år gjordes rekvisition i december månad och motsvarande belopp togs därför upp som Övrig kortfristig fordran. Migrationsverket redovisar upplupna intäkter som i allt väsentligt avser EU-medel från asyl-, migrations- och integrationsfonden för vidarebosättning på 459 miljoner kronor. Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Affärsverket svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter från balans- och systemansvariga på 326 miljoner kronor och upplupna nätintäkter på 185 miljoner kronor. Not 39 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2019 2018 Riksgäldskontoret 23 207 43 981 Försäkringskassan 1 197 1 159 Pensionsmyndigheten 359 365 Affärsverk Luftfartsverket 2 534 520 Övriga myndigheter 17 4 Summa 27 314 46 029 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper och kortfristiga placeringar. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt Matt hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen. Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar. Not 40 Kassa och bank Miljoner kronor 2019 2018 Universitets- och högskolerådet 354 310 Skatteverket 331 343 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 245 124 Regeringskansliet 202 174 Försvarets materielverk 194 55 Lunds universitet 185 71 Länsstyrelsen i Västerbottens län 174 171 Länsstyrelsen i Norrbottens län 144 115 Trafikverket 137 78 Försäkringskassan 132 126 Uppsala universitet 132 160 Karolinska institutet 118 180 Exportkreditnämnden 5 487 Affärsverk Luftfartsverket 3 105 5 009 Sjöfartsverket 419 477 Svenska kraftnät 86 39 Övriga myndigheter 960 980 Summa 6 923 8 899 Luftfartsverkets likvida medel består av banktillgodohavanden i transaktionskonton men även olika fastränteplaceringar. Likvida medel har minskat med 1 904 miljoner kronor. En del av minskningen beror på att medel överförts från banktillgodohavanden till kortfristiga placeringar. Exportkreditnämnden redovisar banktillgodohavanden som är placerade i svenska affärsbanker i utländsk valuta till värdet av 4 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor på 1 miljon kronor, totalt 5 miljoner kronor. Likvida medel har minskat med 482 miljoner kronor. Not 41 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2019 2018 Uppskrivningskapital 54 55 Donationskapital 1 200 1 063 Resultatandelar i hel- och delägda företag 247 468 234 566 Balanserad kapitalförändring -284 755 -360 477 Årets överskott enligt resultaträkningen 115 798 107 107 Summa 79 765 -17 686 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen från 2018 uppgick till -17,7 miljarder kronor. Under 2019 ökade nettoförmögenheten med 97,5 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 79,8 miljarder kronor och har därmed övergått från en negativ till en positiv nettoförmögenhet. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Ändringar av utgående balansen 2018 För att få jämförbarhet mellan åren ändras i vissa fall den utgående balansen från föregående år. Detta gäller främst vid införande av nya redovisningsprinciper. Metoden för beräkning av periodiserade skatteintäkter har kompletterats, vilket vid tillämpande på föregående års skatteintäkter har medfört en omföring mellan balanserad kapitalförändring och årets överskott med 0,7 miljarder kronor. Ändrade redovisningsprinciper för val av valutakurs vid redovisning av förskott från EU har medfört en minskning av föregående års överskott med -24 miljoner kronor. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 137 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på invärdering av konst av Stockholms universitet samt donationer av konst och likvida medel till Nationalmuseet och Moderna museet. Resultatandelar i hel- och delägda företag Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på företagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 12,9 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (33,0 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2019 (-15,3 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i företagen (-6,2 miljarder kronor). Svedab AB har i utdelning gett tillbaka betalningsutfästelser till Trafikverket under 2018 och 2019, vilket ökat resultatandelen med 1,1 miljarder kronor. Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kronor). Vattenfall AB har redovisat en minskning med 5,6 miljarder kronor av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen består till största delen av negativa omvärderingar av pensionsskulden på 4,4 miljarder kronor. SBAB har rapporterat 1,2 miljarder kronor i ökning av eget kapital vid sidan av resultatet, vilket främst avser effekter av kassaflödessäkringar. Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen ökade med 75,7 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som inte är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 74,1 miljarder kronor. Utdelningar från hel- och delägda företag enligt föregående stycke har ökat denna delpost med motsvarande belopp d.v.s. 15,3 miljarder kronor. Den del av förändrad avsättning för pensionsskuld som avser försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och medför en minskning med 12,7 miljarder kronor. Svedab har under 2018 i utdelning återgett betalningsutfästelser till Trafikverket, vilket under 2019 omförts till resultatandelar i hel- och delägda företag (-0,8 miljarder kronor). Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,3 miljarder kronor). Försvarets materielverk har i samband med införande av ny styrmodell och invärdering av icke färdigställda beredskapsvaror och materiel anskaffade tidigare år redovisat en kapitalökning med 0,7 miljarder kronor. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 0,5 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning. Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten. Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Nettoförmögenhetens förändring Miljoner kronor Uppskrivnings- kapital Donations- kapital Resultat- andelar i hel och delägda företag Balanserad kapital- förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2018 55 1 063 234 566 -359 741 106 395 -17 662 Kompletterad metod för beräkning av skatteperiodiseringar -736 736 0 Ändrad redovisningsprincip för förskott från EU, Tillväxtverket -24 -24 Ingående balans 2019 55 1 063 234 566 -360 477 107 107 -17 686 Föreg. års kapitalförändring -1 32 967 74 141 -107 107 0 Utdelning från hel- och delägda företag -15 293 15 293 0 Förändrad avsättning till tjänstepensioner -12 658 -12 658 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag -6 167 -6 167 Utdelning i form av betalningsutfästelser som har återgetts från Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Trafikverket 1 118 -793 325 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 282 -282 0 Försäljning, likvidering och justering av innehav i hel- och delägda företag -8 8 0 Kapitalökning i samband med införande av ny styrmodell och invärdering av ej färdigställda beredskapsvaror m.m., Försvarets materielverk 663 663 Utjämningspost vid eliminering av statspapper -514 -514 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 251 251 Saldo inomstatlig betalningsavräkning -110 -110 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -31 -31 Övriga förändringar 137 3 -246 -106 Årets över-/underskott 115 798 115 798 Summa årets förändring -1 137 12 902 75 722 8 691 97 451 Utgående balans 54 1 200 247 468 -284 755 115 798 79 765 I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2018 och 2017 jämfört med statens nettoförmögenhet beräknad enligt nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s beräkningar finns ännu inte framställda för 2019 och jämförelsen görs därför mellan 2018 och 2017. Tabell 3.7 Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och nationalräkenskaperna Miljarder kronor 2018 2017 Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS -18 -114 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Affärsverkens anläggningstillgångar -29 -27 Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 143 138 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -75 -65 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 26 25 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 257 219 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 079 1 011 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -58 -63 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 127 115 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 88 88 Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 48 45 Övrigt 20 30 Statens förmögenhet enligt NR-principer 1 608 1 402 Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2018 på -18 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2020 års ekonomiska vårproposition på 1 608 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 626 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter-anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 66 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsamman med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp. Not 42 Fonder Miljoner kronor 2019 2018 Kärnavfallsfonden 74 594 69 649 Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret) 44 290 41 780 Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret) 43 498 37 757 Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 39 927 40 036 Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 1 077 1 050 Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m. 471 459 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 416 445 Försäkringskassans övriga fonder 280 276 Batterifonden (Naturvårdsverket) 256 335 Övriga 355 196 Total summa 205 164 191 983 Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka under 2019 liksom de senaste åren. Fondmedlen har historiskt varit placerade i statsobligationer och reala placeringar, men sedan många år även i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Efter utvidgning av placeringsmandatet har sedan 2018 även något som benämns en långsiktig portfölj med företagsobligationer, aktier och andelar i värdepappersfonder börjat byggas upp, vid sidan av den tidigare s.k. basportföljen. Den nya delen av fondens tillgångar har ökat kraftigt under 2019 och fondens reala avkastning har ökat och uppgick till 3,47 procent. Vid utgången av 2018 utgörs ca 37 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer och ca 26 procent av den långsiktiga portföljen. Riksgäldskontoret förvaltar tre stora fonder inom ramen för krishantering inom det finansiella systemet. Ramverket för krishantering ska säkerställa att den finansiella sektorn står för de direkta kostnaderna för finansiella kriser. Om ett instituts egna resurser inte räcker till finns medel avsatta i förväg som staten kan använda om den finansiella stabiliteten är hotad. Medlen har finansierats genom avgifter och är uppdelade på resolutionsreserven, insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden. Insättningsgarantifonden är i nuläget den största. Den har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Fonden uppgick vid utgången av 2019 till drygt 44 miljarder kronor. Insättningsgarantin totalt uppgår till 1 631 miljarder kronor (se not 56). Sedan 2016 gäller lagstiftning som innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades 2016 Resolutionsreserven som då tillfördes 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden och därefter har tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas så länge Resolutionsreservens behållning är lägre än tre procent av de berörda institutens sammanlagda garanterade insättningar. I slutet av 2019 uppgick reserven till 43,5 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2,7 procent av de garanterade insättningarna. Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes den 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten var tidigare att fonden genom avgifter och avkastning skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Stabilitetsavgiften har tagits bort efter införandet av Resolutionsreserven, men fonden finns kvar och kan användas för stödåtgärder i vissa fall. Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Kammarkollegiets fonder avser främst kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturfonden för Sverige och Finland, men även Viltvårdsfonden samt Författarfonden. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. Sedan många år gäller numera producentansvar för batterier och fonden tar inte in några avgifter. Återstående medel används till batteriforskning och fonden minskar successivt. Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsofferfonden. Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2019 2018 Statens tjänstepensionsverk 294 655 276 793 Riksdagsförvaltningen 4 585 4 346 Försvarsmakten 184 173 Regeringskansliet 63 56 Polismyndigheten 47 44 Lunds universitet 33 32 Umeå universitet 28 29 Trafikverket 25 24 Affärsverk Luftfartsverket 5 743 5 273 Sjöfartsverket 2 372 2 212 Svenska kraftnät 918 815 Övriga myndigheter 265 268 Summa 308 918 290 065 Statens pensionsåtagande SPV ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har betalat premier för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 17,9 miljarder kronor jämfört med 2018 då den ökade med 16,5 miljarder kronor. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2019 2018 Ingående skuld 276 250 259 804 Justering av ingående skuld 37 1 478 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 4 331 12 264 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt 7 891 0 Nyintjänande 11 640 9 791 Utbetald pension -10 363 -10 075 Indexering 6 189 4 156 Grundränta, brutto -2 071 -1 670 Grundränta, frigjorda driftkostnader -295 -278 Utfall av antaganden om livslängd 59 184 Nya sjukpensioner och tillfälliga sjukpensioner 86 71 Förändrad avsättning för premiebefrielse 120 -32 Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner 135 241 Förändring av antastbar förmån 65 77 Nya temporära efterlevandepensioner 111 97 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -81 -79 Aktualisering -101 -128 Övrigt 34 349 Summa utgående skuld1 294 037 276 250 1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 618 miljoner kronor. (543 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 43. Ändrade beräkningsgrunder visar den skuldeffekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Från och med 2018 har redovisningsprincipen anpassats till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39 vilket innebär att resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). De ändrade beräkningsgrunderna i tabellen ovan, 12,2 miljarder kronor, har därför inte påverkat årets pensionskostnader. Effekten av de ändrade beräkningsgrunderna, 12,2 miljarder, beror dels på att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till -0,7 procent från -0,6 procent föregående år vilket gav en effekt på 4,3 miljarder kronor. Under 2019 ändrade SPV även antaganden om dödlighet, antaganden om s.k. dolda livräntor och antagande om nyttjandegraden av förmånen icke aktuell temporär efterlevandepension vilket gav en effekt på 7,9 miljarder kronor. Nyintjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och kompletterande efterlevandepension/familjepension under året. Utbetald pension motsvarar den skuldminskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts. Indexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2018 och 2019 höjdes prisbasbeloppet med 2,20 procent vilket gav en ökning av skulden med 6,2 miljarder kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som under 2019 var -0,7 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under utbetalningsperioden t.ex. på grund av samordning. Under 2019 har SPV fortsatt sitt arbete med att pröva rätten till livränta för personer som slutat sin anställning under perioden 1992-2002. Detta har resulterat i att ytterligare livräntor har fastställts för dessa personer och det har ökat skulden med 77 miljoner kronor som ingår i posten Övrigt. Posten Övrigt redovisar nettot av både positiva och negativa förändringar av skulden och uppgår till 34 miljoner kronor. Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier och omställningsstöd till tidigare och nuvarande ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar sedan 2018 i princip samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för försäkringsrörelsen och redovisningsprincipen har anpassats till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot myndighetskapitalet och inte i resultaträkningen. Av Riksdagsförvaltningens förändring av pensionsskulden, 239 miljoner kronor, avser 155 miljoner kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och 84 miljoner kronor har påverkat årets resultat. Av Riksdagsförvaltningens totala skuld avser 573 miljoner kronor inkomstgarantier och omställningsstöd. Cirka 69 procent av den totala pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Pensionsskulderna för Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät har räknats om enligt samma beräkningsgrunder som de SPV använder. Förändringen av affärsverkens skulder avser skillnaden mellan deras skuld i årsredovisningen för staten 2018, beräknad enligt SPV:s beräkningsgrunder, och deras skulder i år beräknade med SPV:s beräkningsgrunder. Av förändringen av affärsverkens pensionsskulder, totalt ca 733 miljoner kronor, avser ca 276 miljoner kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och 457 miljoner kronor har påverkat årets resultat. Not 44 Avsättningar för garantier Miljoner kronor 2019 2018 Avsättningar för garantier risker som kan finansieras av garantiavgifter 7 214 7 365 kvardröjande risker 857 968 oreglerade skador 2 024 2 804 Summa 10 095 11 137 Miljoner kronor 2019 2018 Exportkreditnämnden 8 689 9 788 Riksgäldskontoret 985 1 028 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 291 185 Boverket 130 136 Summa 10 095 11 137 Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 56 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Avsättningar för garantier är uppdelat på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och skadeersättningar som inte är utbetalade vid bokslut (oreglerade skador). Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med 11 137 miljoner kronor 2018. Det innebär att avsättningar för garantier minskade med 1 042 miljoner kronor jämfört med 2018. Den främsta orsaken är att oreglerade skador har minskat från 2 804 miljoner kronor 2018 till 2 024 miljoner kronor 2019. Kvardröjande risker minskade med 111 miljoner kronor jämfört med 2018. Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier. EKN redovisar 86 procent av statens totala avsättningar för garantier. Vid utgången av 2019 hade EKN utestående garantier i 140 länder och avsättningar uppgick till 8 689 miljoner kronor, vilket var en minskning med 1 099 miljoner kronor jämfört med 2018. Av EKN:s avsättningar för garantier 2019 var 6 328 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras av garantiavgifter. Avsättningar i förhållande till det EKN:s totala garantiengagemang uppgick till 4,4 procent 2019 jämfört med drygt 5 procent 2018. Riksgäldskontorets avsättningar för garantier uppgick till 985 miljoner kronor, vilket var en minskning med 43 miljoner kronor jämfört med 2018. Minskningen förklaras främst av minskade förväntade förluster i garantiåtagandet till Öresundsbrokonsortiet. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2019 var 704 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter. Sidas avsättningar för garantier uppgick till 291 miljoner kronor, vilket var en ökning med 106 miljoner kronor jämfört med 2018. Ökningen kan i huvudsak härledas till att oreglerade skador ökade med 70 miljoner kronor. Av Sidas avsättningar för garantier 2019 var 83 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter. Boverkets avsättningar för garantier uppgick till 130 miljoner kronor, vilket var en minskning med 6 miljoner kronor jämfört med 2018. Av Boverkets avsättningar för garantier 2019 var 99 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter. Not 45 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket Impregneringsplatser 240 174 Bangårdar och stationsområden 123 121 Brandövningsskum - 47 Tankställen 2 1 Övrigt 6 10 Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag 611 474 Summa Trafikverket 982 828 Försvarsmakten Ammunitionsrester 77 - Deponier och vrak 66 - Övrigt, avhjälpande verksamhet 39 - Drivmedel och olja 26 113 Pågående rättsliga tvister miljöärenden 345 73 Summa Försvarsmakten 553 186 Naturvårdsverket Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall 18 18 Industrideponier 25 25 Gruva och upplag - silfidmalm, rödfyr 23 23 Flygplats 2 2 Summa Naturvårdsverket 68 68 Affärsverk Svenska kraftnät Sanering av kreosot- eller saltimpregnerade fundament 130 43 Summa Svenska Kraftnät 130 43 Sjöfartsverket 3 3 Övriga myndigheter 19 29 Summa 1 755 1 156 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Posten består i huvudsak av Trafikverkets och Försvarsmaktens avsättningar. Not 46 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2019 2018 Statens jordbruksverk 713 80 Trafikverket 507 602 Försvarsmakten 450 166 Pensionsmyndigheten 364 373 Migrationsverket 265 339 Polismyndigheten 209 252 Arbetsförmedlingen 124 130 Affärsverk Sjöfartsverket 132 11 Luftfartsverket 35 36 Svenska kraftnät 13 15 Övriga myndigheter 1 364 1 420 Summa 4 176 3 424 Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. Statens jordbruksverks avsättningar består till stor del av avsättningar för EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ)och EU:s landsbygdsfond 2014-2020 (EJFLU). Trafikverkets avsättningar består främst av skadestånd och regress. Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Försvarsmakten har bl.a. avsättningar för avveckling och återställande av materiel. Not 47 Statsskulden Lån i svenska kronor Miljoner kronor 2019 2018 Nominella statsobligationer 569 773 638 323 Real skuld i svenska kronor 192 419 211 762 Statsskuldväxlar 20 000 20 000 Likviditetsförvaltningsinstrument 104 795 94 193 Privatmarknadslån 2 919 4 990 Säkerheter i svenska kronor 3 142 4 380 Valutaderivat -61 251 -82 139 Summa 831 797 891 509 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -58 762 -65 057 Summa 773 035 826 452 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 21,3 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 37,4 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation. Lån i utländsk valuta Miljoner kronor 2019 2018 Obligationer m.m. i utländsk valuta 211 549 280 156 Valutaderivat 69 172 90 339 Säkerheter i utländsk valuta 278 87 Summa 280 999 370 582 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta har under året minskat med 89,6 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2019 2018 Lån i svenska kronor 773 035 826 452 Lån i utländsk valuta 280 999 370 582 Summa 1 054 034 1 197 034 Statsskulden har minskat med 143,0 miljarder kronor totalt jämfört med 2018. Statens budgetsaldo för 2019 blev ett överskott på 111,9 miljarder kronor, vilket har medfört ett minskat lånebehov. En stor del av överskottet består av att Riksbanken har återbetalt delar av de lån som har tagits upp för att förstärka valutareserven. Lån i form av nominella och reala statsobligationer i svenska kronor svarar för den största minskningen med tillsammans 87,9 miljarder kronor. Dessutom har lån i form av obligationer i utländsk valuta minskat med 68,6 miljarder kronor, vilket väsentligen avser den upplåning som gjorts för vidareutlåning till Riksbanken. Den största ökningen gäller likviditetsförvaltningsinstrument i svenska kronor som har ökat med 10,6 miljarder kronor. Not 48 Långfristiga skulder Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 1 601 1 982 Riksgäldskontoret 1 226 1 046 Affärsverk Svenska kraftnät 11 113 9 133 Luftfartsverket 215 286 Övriga myndigheter 2 3 Total summa 14 157 12 450 Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett litet antal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 1 524 miljoner kronor och därutöver innehållna garantibelopp på 77 miljoner kronor. Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna till terminskontrakt hos Statens internbank på 937 miljoner kronor. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret skulder om 289 miljoner kronor knutna till tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde. Långfristiga skulder hos Affärsverket svenska kraftnät består av skuldförda kapacitetsavgifter och uppgår till 11 113 miljoner kronor. Kapacitetsavgifter uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet. Kapacitetsavgifterna använder Affärsverket svenska kraftnät till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. Luftfartsverkets långfristiga skulder består främst av skulder till Eurocontrol, en europeisk organisation som arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhetsfrågor. Skulden till Eurocontrol uppgår till 176 miljoner kronor. Not 49 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 8 008 7 681 Försvarsmakten 3 151 1 585 Försvarets materielverk 2 313 2 838 Polismyndigheten 1 036 599 Kriminalvården 621 339 Fortifikationsverket 532 467 Statens fastighetsverk 351 308 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 341 306 Karolinska institutet 314 499 Försäkringskassan 288 333 Arbetsförmedlingen 242 376 Lunds universitet 238 466 Göteborgs universitet 229 222 Domstolsverket 214 317 Migrationsverket 191 244 Transportstyrelsen 186 190 Sveriges lantbruksuniversitet 183 214 Stockholms universitet 179 124 Skatteverket 177 239 Uppsala universitet 176 173 Naturvårdsverket 170 139 Regeringskansliet 165 167 Umeå universitet 146 98 Affärsverk Svenska kraftnät 773 671 Sjöfartsverket 365 156 Luftfartsverket 210 167 Övriga myndigheter 3 299 3 668 Summa 24 098 22 586 Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 50 Övriga kortfristiga skulder Miljoner kronor 2019 2018 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 78 074 85 757 Övrigt, Skatteverket 651 648 Summa Skatteverket 78 725 86 405 Reglering av skatter till andra sektorer för tidigare år Skatt till kommuner och landsting och kommunal fastighetsavgift 340 - Avgifter till trossamfund 662 - Summa reglering till andra sektorer 1 002 - Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 49 213 58 013 Skuld till premiepensionssystemet 13 674 14 150 EU-avgifter 4 091 3 775 Övrigt, Riksgäldskontoret 241 153 Summa Riksgäldskontoret 67 219 76 091 Pensionsmyndigheten 6 252 6 000 Försäkringskassan 3 352 3 189 E-hälsomyndigheten 2 520 2 485 Trafikverket 912 790 Exportkreditnämnden 887 953 Polismyndigheten 523 436 Statens tjänstepensionsverk 428 421 Lunds universitet 279 181 Kronofogdemyndigheten 272 369 Affärsverk Luftfartsverket 441 420 Svenska kraftnät 35 46 Sjöfartsverket 30 27 Övriga myndigheter 3 708 4 037 Summa 166 585 181 850 Övriga skulder minskade med 15 miljarder kronor till 167 miljarder kronor. Minskningen består bl.a. av en förändring av kontoöverskott på skattekonto hos Skatteverket på 7,7 miljarder kronor. En del av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2020. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen. Skulden för slutavräkning av kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund avseende 2018 uppgick vid slutet av 2019 till 1,3 miljarder kronor. Skatteverket gör slutavräkning andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga skattemedlen mot de preliminära medel som Skatteverket har betalat ut till sektorerna under inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna stämmer med de slutliga skatterna. Motsvarande reglering av kommunalskatt till kommuner och landsting (regioner fr.o.m. 2020) för tidigare år är en fordran på 0,3 miljarder kronor. Netto att reglera med andra sektorer för tidigare år uppgår därmed till 1,0 miljarder kronor. Minskningen besår även av en minskad effekt av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning på 8,8 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35 Övriga kortfristiga fordringar. Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna hos Försäkringskassan består av innehållen skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. E-hälsomyndighetens övriga skulder består främst av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer. Not 51 Depositioner Miljoner kronor 2019 2018 Kronofogdemyndigheten 1832 1557 Länsstyrelserna 509 444 Tullverket 379 314 Övriga myndigheter 93 59 Summa 2 813 2 374 Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Av Länsstyrelsernas depositioner finns ungefär 71 procent hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Tullverkets depositioner är i huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten. Not 52 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2019 2018 Sveriges lantbruksuniversitet 30 30 Kemikalieinspektionen 21 22 Patent- och registreringsverket 18 21 Bolagsverket 18 15 Högskolan i Gävle 13 12 Högskolan i Dalarna 12 10 Affärsverk Svenska kraftnät 50 38 Övriga myndigheter 3 4 Summa 165 152 Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbetet är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med pågående försäljning. Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet. Affärsverkets svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls. Not 53 Upplupna kostnader Miljoner kronor 2019 2018 Riksgäldskontoret 7 976 11 153 Trafikverket 2 577 2 600 Migrationsverket 2 476 3 809 Försvarsmakten 1 513 1 263 Polismyndigheten 1 371 1 070 Försvarets materielverk 1 123 1 321 Försäkringskassan 765 826 Arbetsförmedlingen 487 638 Skatteverket 381 378 Kriminalvården 313 294 Kammarkollegiet 287 426 Göteborgs universitet 266 275 Statens jordbruksverk 258 436 Regeringskansliet 245 251 Lunds universitet 237 253 Transportstyrelsen 167 241 Affärsverk Svenska kraftnät 932 1 290 Sjöfartsverket 137 135 Luftfartsverket 105 107 Övriga myndigheter 4 151 4 053 Summa 25 767 30 819 Upplupna kostnader i staten har till stor del med statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter. Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats ut. Migrationsverkets upplupna kostnader gäller till stor del upplupna kostnader för placering av barn och ensamkommande barn men även för skolkostnader och organiserad verksamhet, sjuk- och hälsovård samt schablonersättningar. Beloppet har minskat främst i fråga om ersättning för ensamkommande barn och för placering av barn, men den delen utgör fortfarande mer än 900 miljoner kronor, medan de övriga nämnda posterna sammanlagt uppgår till drygt 1 000 miljoner kronor. Till detta kommer bl.a. olika ersättningar till invandrares etablering samt myndighetens semesterlöneskuld. Trafikverkets största delposter under upplupna kostnader gäller markinlösen samt investeringar i väg och järnväg med vardera ca 700 miljoner kronor. Semesterlöneskuld och andra personalrelaterade kostnader utgör nära 600 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts upplupna kostnader har minskat till 932 miljoner kronor. Det är främst upplupna kostnader för balans- och systemansvariga som har minskat från 565 till 338 miljoner kronor. Upplupna utgifter för investeringar uppgår till 262 miljoner kronor. Not 54 Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2019 2018 Lunds universitet 2 038 1 875 Karolinska institutet 1 942 1 910 Göteborgs universitet 1 443 1 354 Uppsala universitet 829 788 Kungl. Tekniska högskolan 546 475 Sveriges lantbruksuniversitet 454 336 Stockholms universitet 386 362 Universitets- och högskolerådet 364 316 Umeå universitet 328 307 Linköpings universitet 256 242 Södertörns högskola 166 175 Trafikverket 142 221 Kustbevakningen 140 147 Örebro universitet 122 138 Luleå tekniska universitet 115 110 Linnéuniversitetet 114 120 Mälardalens högskola 112 113 Affärsverk Svenska kraftnät 1 542 1 567 Sjöfartsverket 33 38 Övriga myndigheter 1 117 1 233 Summa 12 189 11 827 Totalt oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2019 2018 Universitet och högskolor 19 191 18 523 Inomstatliga 10 000 9 772 Utomstatliga 9 191 8 751 Länsstyrelser 1 414 1 468 Inomstatliga 1 235 1 245 Utomstatliga 179 223 Övriga 5 744 6 561 Inomstatliga 2 925 3 708 Utomstatliga 2 819 2 853 Totala inomstatliga1 14 160 14 725 Totala utomstatliga 12 189 11 827 Summa 26 349 26 552 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 480 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag. Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. De totala oförbrukade bidragen minskade marginellt med 0,3 miljarder kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen ökade något, medan inomstatliga oförbrukade bidrag har minskat med 0,6 miljarder kronor. Högskolesektorn står för 68 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag, vilket är i stort sett samma andel som föregående år. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2019. Beloppet uppgick till 2,0 miljarder kronor vilket var 20 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på 10 miljarder kronor. Karolinska institutet redovisar drygt 13 och Uppsala universitet ca 12 procent av detta totala belopp. Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 1,4 miljarder kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt som finansieras med bidrag från Trafikverket. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Oförbrukade inomstatliga bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till totalt 14,2 miljarder kronor. Oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade bidrag Totalt Inom 3 månader Mer än 3 månader till ett år Mer än 1 år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 11 779 2 867 7 094 1 423 394 varav Universitet och högskolor 9 681 2 429 6 237 895 119 varav Länsstyrelser 1 060 158 451 356 95 varav Övriga 1 038 280 406 172 180 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 2 381 Totala inomstatliga oförbrukade bidrag1 14 160 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 480 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag. I tabellen ovan visas hur 83 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt. Not 55 Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2019 2018 Riksgäldskontoret 31 205 31 801 Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år - 4 419 Post- och telestyrelsen 2 446 2 560 Myndigheten för press, radio och TV 1 075 1 238 Statens jordbruksverk 666 653 Kärnavfallsfonden 543 1 086 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 345 375 Karolinska institutet 234 221 Lunds universitet 188 176 Statens fastighetsverk 168 160 Affärsverk Svenska kraftnät 24 23 Sjöfartsverket 2 8 Luftfartsverket 12 10 Övriga myndigheter 789 1 893 Summa 37 697 44 623 Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och poster som hänger ihop med modellen för periodisering av skatteintäkter. Förutbetalda intäkter i övrigt uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts. Den största posten gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Den har sjunkit jämfört med föregående år med drygt 2,7 miljarder kronor och uppgår till 30,9 miljarder kronor. Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter. Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år avsåg föregående år det belopp som beräknades komma att regleras till kommuner och trossamfund för 2018. För 2019 är det i stället fråga om ett positivt belopp som ska regleras från dessa sektorer till staten. Det redovisas i not 38. Post- och telestyrelsen har under året genomfört spektrumauktion för tilldelning av radiospektrum i 700 MHz-bandet. Regeringen beslutade 2017 att en stor del av sändningsutrymmet är tillgängligt för andra ändamål än marksänd TV. Förutbetalda auktionsintäkter uppgick vid årsskiftet till drygt 2,4 miljarder kronor. Myndigheten för press-, radio och TV har fått in avgifter för tillstånd att sända analog kommersiell radio som betalats i förskott för hela tillståndsperioden 2018-2026. De avgifter som avser kommande år tas upp som förutbetalda intäkter och uppgick vid årsskiftet till knappt 1,1 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar förutbetalda intäkter från EU:s fonder med knappt 0.7 miljarder kronor, i första hand från EU:s landsbygdsfond 2014-2020. Kärnavfallsfonden hade föregående år en förutbetald intäkt från en av reaktorinnehavarna för belopp som i vanliga fall betalas efter årsskiftet. Not 56 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket Svensk-Danska Broförbindelsen AB 3 527 3 149 Arlandabanan Infrastructure AB 1 836 1 211 Summa 5 363 4 360 Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 1,6 miljarder kronor, se även not 48. Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Årets tillkommande avsättningar för garantier uppgick till sammanlagt 10 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommenteras i viss mån i not 44, avsättningar för garantier. Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantifonden, investerarskyddet eller garantikapital. I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Garantier för vilka avsättningar görs Miljoner kronor 2019 2018 Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405 Exportgarantier m.m. Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden 195 862 193 295 U-kreditgarantier, Sida 683 803 Fristående krediter, Sida 4 871 4 395 Kreditgarantier Infrastruktur, Riksgäldskontoret 15 716 18 314 Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret 2 911 3 355 Internationella åtaganden, Sida 943 1 155 Bostadskrediter, Boverket 3028 3 096 Övrigt, Riksgäldskontoret 7 8 Övriga garantier Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret 7 674 7 969 Summa 232 100 232 794 Garantier för vilka avsättningar inte görs Miljoner kronor 2019 2018 Insättningsgarantin och investerarskyddet 1 631 359 2 280 000 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital 148 577 140 822 Garantiförbindelser 5 363 4 360 Summa 1 785 299 2 425 182 Summa garantiåtaganden 2 017 398 2 657 976 Not 57 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2019 2018 Trafikverket 5 800-41 900 5 700-41 800 Justitiekanslern 18 000 - Riksgäldskontoret 14 185 15 608 Försvarsmakten 2 000-6 000 2 000-6 000 Kammarkollegiet 2 681 5 486 Södertörns högskola 868 895 Statens jordbruksverk 583-2 353 843 Sveriges geologiska undersökning 506 482 Kriminalvården 487 208 Migrationsverket 431 457 Affärsverk Svenska kraftnät 10 060-15 060 122 Luftfartsverket 51 52 Sjöfartsverket 30-44 30-44 Övriga myndigheter 692 735 Summa 56 374-103 258 32 618-72 732 Den största delen av ansvarsförbindelsen avser kategorin avhjälpande av miljöskador. Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Trafikverket redovisar flera åtaganden. Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Justitiekanslern mottog ett anspråk på ersättning där skadan uppskattades till 1,8 miljarder US-dollar, motsvarande knappt 18 miljarder kronor. Framställningen överlämnades till regeringen som i januari 2020 uppdrog åt Justitiekanslern att företräda eller låta företräda staten med anledning av anspråket. Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitutioner. Försvarsmaktens ansvarsförbindelse är en uppskattning av miljöskador som har uppkommit på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Kammarkollegiet redovisar ansvarsförbindelser för statliga utställningsgarantier. Södertörns högskola redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler. Statens jordbruksverk redovisar eventuella korrigeringar till följd av pågående revisionsärenden, inkomna rekvisitioner av projekt- och företagsstöd samt TA-medel inom olika EU-program samt ett skadeståndsärende. Sveriges geologiska undersökning ansvarsförbindelser är en bedömning av framtida utgifter för sanering och återställning av objekt som är under pågående åtgärdsutredning. Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler, t.ex. avflyttningsklausuler och projekteringsgarantier. Migrationsverkets ansvarsförbindelser är bl.a. skadeståndskrav och pågående rättsprocesser i olika frågor. Affärsverket svenska kraftnäts ansvarsförbindelser består till största delen av åtagande för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. 3.6.1 Noter till finansieringsanalysen Not 58 Skatter Miljoner kronor 2019 2018 Enligt resultaträkningen 1 386 530 1 363 480 Tillkommer/avgår Förändring av fordringar och skulder -6 240 8 066 Summa 1 380 290 1 371 548 Statens betalningar från skatter ökade med nästan 9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade med 23 miljarder kronor, se not 1. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt, se not 38. Betalningarna beräknas vara 6 miljarder kronor lägre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Beloppet är en nettoeffekt av de förändringar av fordringar och skulder som rör skatter. Bland annat har både upplupna skatteintäkter och Skatteverkets skulder för överskott på skattekontot minskat under året. Not 59 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2019 2018 Enligt resultaträkningen 59 868 57 284 Avsättning för garantier -262 151 Tillkommer: utdelningar och kapitaljustering 15 079 14 628 Avgår: realisationsvinster -664 -1 505 Summa 74 021 70 557 Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med drygt 3 miljarder kronor, vilket huvudsakligen beror på högre avgifter och andra ersättningar. I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Utdelningarna ökade med 0,5 miljarder kronor för 2019 jämfört med 2018. De största ökningarna gäller Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Jernhusen. Högst utdelningar gav Telia Company och LKAB. Avgifter och andra ersättningar ökade med nästan 2,5 miljarder kronor, främst hänförligt till Trafikverkets ökning av intäkter i investerings- och reinvesteringsprojekt, se not 2. Avgifter och andra ersättningar justeras med delen av förändringen av avsättningar för garantier som redovisas som intäkter, eftersom förändring av avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar. Not 60 Transfereringar Miljoner kronor 2019 2018 Enligt resultaträkningen 1 144 138 1 112 320 Avgår Avsättningar till fonder -13 181 -12 786 Omvärdering och avskrivning av lån, CSN m.fl. 133 476 Summa 1 131 091 1 100 010 Utbetalningarna av transfereringar ökade med 31 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll, se not 4. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna för transfereringar enligt resultaträkningen eftersom avsättningar till fonder och omvärderingar av lån inte medför några betalningar. Avsättning till fonder avser främst Kärnavfallsfonden och Resolutionsreserven. Not 61 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2019 2018 Enligt resultaträkningen 286 062 279 786 Avgår Avskrivningar -30 321 -29 318 Avsättningar -6 766 -4 584 Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 0 0 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav -23 -150 Realisationsförluster -199 -120 Summa 248 754 245 615 Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 3 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar och avsättningar inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Not 62 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2019 2018 Förändring av långfristiga fordringar -132 -402 Förändring av omsättningstillgångar 37 870 16 376 Förändring av kassa och bank 1 976 642 Förändring av skulder -8 949 -5 805 Summa 30 765 10 811 Justeringar till betalningar för statens verksamhet förbättrade kassaflödet med sammantaget 31 miljarder kronor, jämfört med 11 miljarder kronor föregående år. Förändringen av omsättningstillgångarna påverkade kassaflödet positivt med 38 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning på tillgångssidan som minskade med 22 miljarder kronor. Förändring av skulder påverkade betalningsflödet negativt med 9 miljarder kronor eftersom skulderna minskade. Förändringen förklaras främst av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning på skuldsidan som minskade med 9 miljarder kronor. Den del av förändring av fordringar och skulder som avser skatter redovisas under not 58, poster och förändring av periodiseringsposter som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 67 Not 63 Investeringar Miljoner kronor 2019 2018 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 13 425 6 913 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 13 131 8 226 Väganläggningar 12 690 12 083 Järnvägsanläggningar 15 806 13 187 Maskiner och inventarier 5 294 4 724 Fastigheter och markanläggningar 1 920 1 311 Övriga investeringar 7 106 8 509 Summa materiella investeringar 55 947 48 039 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 3 340 3 374 Total summa 72 713 58 326 Investeringar uppgick till 73 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. De finansiella investeringarna uppgick till 13 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 7 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden har gjort de största investeringarna med placeringar i aktier och andra värdepapper med över 12 miljarder kronor under året i samband med att man efter nya placeringsregler bygger upp en s.k. långsiktig portfölj vid sidan av den tidigare basportföljen med statspapper och bostadsobligationer. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 56 miljarder kronor vilket är 8 miljarder kronor mer än föregående år. Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 1 miljard kronor och investeringar i järnvägsanläggningar med 3 miljarder kronor, se not 18, 19 och 23. Investeringar i maskiner och inventarier och i fastigheter och markanläggningar har sammantaget ökat med 1 miljard kronor, se not 22 och 20. Övriga investeringar minskade med 1 miljard kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 3 miljarder kronor, liksom föregående år, se not 15 och 16. Not 64 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2019 2018 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 20 553 19 150 Riksgäldskontoret 2 258 12 769 Övriga myndigheter 24 37 Summa nyutlåning 22 834 31 956 Amorteringar Miljoner kronor 2019 2018 Centrala studiestödsnämnden 12 947 12 435 Riksgäldskontoret 67 451 712 Övriga myndigheter 27 18 Summa amorteringar 80 425 13 165 CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån i form av annuitetslån, uppgick till 21 miljarder kronor, vilket är drygt 1 miljard kronor mer än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till drygt 13 miljarder kronor. Under 2019 har Riksbanken beslutat att minska valutareserven och i samband med detta amorterat en del av sitt lån i amerikanska dollar. Detta är i allt väsentligt den angivna amorteringen på 67 miljarder kronor hos Riksgäldskontoret. Därutöver har Riksbanken refinansierat en del av sina lån som påverkat nyutlåningen med 2 miljarder kronor 2019. Riksgäldskontorets nyutlåning föregående år var 13 miljarder kronor. Not 65 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2019 2018 Ränteintäkter 14 908 14 507 Räntekostnader -31 258 -34 551 Övriga poster, netto 2 785 184 Tillkommer/Avgår Orealiserade valutadifferenser -2 142 6 913 Summa -15 707 -12 947 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med 16 miljarder kronor, jämfört med ett negativt kassaflöde med 13 miljarder kronor föregående år. Realiserade valutakursförändringar och realiserade kursändringar påverkade sammanlagt kassaflödet 6 miljarder kronor mer negativt än föregående år. Räntekostnader var 3 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. I övriga poster ingår bl.a. överkurser vid emission, valutakursförändringar och kursförändringar. Finansiellt netto för statens upplåning justeras för orealiserade poster eftersom de inte medför något kassaflöde, se not 12. Not 66 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2019 2018 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 12 431 10 728 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -1 617 -4 325 Marknadsvärdesförändringar -2 232 1 596 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav 0 0 Reaförlust vid försäljning av aktier m.m. -11 145 Summa 8 570 8 144 Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med knappt 9 miljarder kronor, vilket är något högre än föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14. Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna. Not 67 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2019 2018 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 1 304 -791 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -6 271 -6 961 Summa -4 967 -7 752 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har försämrat kassaflödet med 5 miljarder kronor, vilket är knappt 3 miljarder kronor mindre än föregående år. 4 Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett överskott på 112 miljarder kronor 2019. Det innebär att överskottet ökade med 32 miljarder kronor jämfört med 2018, då budgeten visade ett överskott på 80 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken. Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 197 miljarder kronor 2018 till 1 054 miljarder kronor 2019, dvs. med 143 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden minskade var budgetöverskottet. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller, minskade 2019 för fjärde året i rad. Under 2019 var emissionsvolymen i nominella statsobligationer endast 30 miljarder kronor, vilket kan jämföras med en årsvolym på 86 miljarder kronor fyra år tidigare. I statsskuldsväxlar har neddragningarna varit ännu större. I slutet av 2019 var den utestående volymen av statsskuldväxlar 20 miljarder kronor, vilket kan jämföras med nivån 2015 som var 141 miljarder kronor. Under 2019 sålde Riksgäldskontoret realobligationer för knappt 8 miljarder kronor. Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 58,8 miljarder kronor 2019 (se nedanstående tabell). Nästan hela beloppet är Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 58,8 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten. Myndigheters innehav av svenska statspapper har minskat från 65,1 miljarder kronor 2018 till 58,8 miljarder kronor 2019. Minskningen beror främst på att Kärnavfallsfondens innehav av statsobligationer minskade jämfört med 2018. Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2019 Miljarder kronor Insättnings-garantifonden Kärnavfallsfonden Övriga myndigheter Elimineras i årsredovisningen för staten Nominella statsobligationer 37,4 8,6 0,1 46,1 Reala statsobligationer 12,7 12,7 Totalt 37,4 21,3 0,1 58,8 4.1 Definition av statsskulden Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2019, årets sista bankdag. Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder i insättningsgarantifonden som kan uppstå. De skulderna liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2014-2017 lämnades i april 2018 (skr. 2017/18:104). Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I nedanstående tabeller redovisas dessa riktlinjer för 2019. Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges i termer av duration. De riktvärden som regeringen anger baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Historiskt sett har det över tid varit billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Kort löptid innebär å andra sidan högre risk eftersom räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren ändras ofta. Den förväntade besparingen av att låna i korta löptider har emellertid minskat de senaste åren. Mot den bakgrunden har durationen i statsskulden successivt förlängts. I riktlinjerna för 2019 slås löptidsstyrningen av den nominella och den reala skulden i kronor ihop. Som en konsekvens av sammanslagningen ändrades löptiden i skulder i svenska kronor till mellan 4 och 6,5 år. Styrningen av valutaskuldens löptid och styrningen av statsskuldens sammansättning var oförändrad i jämförelse med 2018. Tabell 4.2 Riktlinjer för sammansättning av statsskulden 2019 Real skuld i kronor 20 procent Valutaskuld Minskning med högst 30 miljarder kronor per år Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper. Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen täcks genom reala statsobligationer (realobligationer), som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att fatta beslut om ränte- och valutapositioner. Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 24 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom nyupplåningen är liten i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag är det inte möjligt att använda derivatinstrument för att påverka andelen real skuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Under 2019 minskade exponeringen med 31 miljarder kronor exklusive växelkursförändringar. Den genomsnittliga räntan som Riksgäldskontoret lånade till i statsobligationer 2019 var 0,0 procent, vilket var väsentligt lägre än föregående år. Minskningen beror inte enbart på att räntorna sjönk utan även att andelen tioåriga obligationer som emitterades var lägre än 2018. För realobligationer sjönk den genomsnittliga realräntan i auktionerna från - 1,3 procent 2018 till -1,8 procent 2019. Den genomsnittliga räntan på statsskuldväxlarna ökade däremot från -0,8 procent till - 0,5 procent 2019, främst mot bakgrund av att Riksbanken höjde reporäntan. Tabell 4.3 Riktlinjer för löptid 2019 Löptid mätt som duration Skuld i kronor 4-6,5 år Valutaskuld 0-1 år Löptiden för skulder i kronor var 5,9 år i genomsnitt för 2019, vilket låg inom ramen för regeringens riktlinjer. Den genomsnittliga löptiden för valutaskulden var 0,15 år under 2019. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året. Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. De procentuella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i nedanstående tabell då riktlinjernas andelar beräknas på okonsoliderad skuld inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar. Tabell 4.4 Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Nominella lån i svenska kronor 771 694 712 629 593 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 809 734 758 680 639 varav statliga myndigheters innehav -38 -40 -47 -51 -46 Reala lån i svenska kronor 170 185 184 198 180 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 183 200 200 212 192 varav statliga myndigheters innehav -13 -15 -16 -14 -13 Nominella lån i utländsk valuta 411 413 370 371 281 Summa konsoliderad statsskuld 1 352 1 292 1 265 1 197 1 054 Den konsoliderade statsskulden minskade med 143 miljarder kronor jämfört med föregående år. De nominella lånen i svenska kronor minskade med 36 miljarder kronor till 593 miljarder kronor i slutet av 2019. Den reala lånestocken uppgick till 180 miljarder kronor vilket är en minskning med 18 miljarder kronor jämfört med 2018. Valutaskulden minskade med 90 miljarder kronor under 2019. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret har tidigare även skapat valutaskuld med hjälp av derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Sedan 2009 har Riksgäldskontoret tagit upp lån i utländsk valuta för att finansiera utlåningen till Riksbanken. Under 2019 minskade vidareutlåningen till Riksbanken med 8 miljarder dollar. Det totala utlånade beloppet till Riksbanken minskade med 66 miljarder kronor jämfört med 2018, vilket bidrog till att valutaskulden minskade. De senaste årens budgetöverskott har gjort att det inte funnits behov av att ge ut obligationer i utländsk valuta. De lån som togs upp i utländsk valuta under 2019 var uteslutande för vidareutlåning till Riksbanken. Riksbanken ersätter Riksgäldskontoret för de räntekostnader och administrativa kostnader som uppstår i samband med vidareutlåningen. Tabell 4.5 Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Nominella statsobligationer 565 590 565 587 524 Statsskuldväxlar 141 84 88 20 20 Likviditetsförvaltningsinstrument 56 69 118 94 105 Säkerheter i svenska kronor 11 11 7 4 3 Privatmarknadslån 19 15 11 5 3 Valutaderivat i svenska kronor -21 -75 -76 -82 -61 Nominella lån i svenska kronor 771 694 712 629 593 Den nominella skulden i svenska kronor var 36 miljarder kronor lägre vid utgången av 2019 jämfört med föregående år. Upplåning i nominella statsobligationer minskade med 63 miljarder kronor under 2019. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 20 miljarder kronor vid utgången av 2019, vilket var oförändrad nivå jämfört med 2018. Upplåning i likviditetsförvaltningsinstrument ökade med 11 miljarder kronor. I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2019 skedde ingen upplåning på privatmarknaden. Vid årets slut utgjorde den 0,3 procent av den konsoliderade statsskulden. Riksgäldsspar avvecklades efter ett beslut av Riksgäldskontoret 2013. Riksgäldsspar med fast ränta är stängt för nyteckning. De sista kontona förfaller i december 2020. I september 2018 meddelade Riksgäldskontoret att man inte heller avser ge ut några nya premieobligationer. Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade kostnaderna för statsskulden under 2019 med 9 miljoner kronor. För femårsperioden 2015-2019 uppgick merkostnaden till totalt 78 miljoner kronor. Det är första gången upplåningen på privatmarknaden inneburit en merkostnad sett över en hel femårsperiod. Utvecklingen beror framförallt på att Riksgäldskontoret har fasta kostnader för systemstöd och tjänster som krävs för att upprätthålla verksamheten till dessa den sista premieobligationen förfaller år 2021. Positionstagning Riksgäldskontoret tar positioner för att sänka statens kostnader och risker baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursutvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner, men räntepositioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i positionerna minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer. När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret dock sällan. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande positionstagning där det normalt handlar om relativt små positioner. Den löpande positionstagningen har delvis bedrivits av externa förvaltare. I februari 2018 beslutade emellertid Riksgäldskontorets styrelse att avveckla de externa förvaltarna. För 2019 visade den löpande positionstagningen en vinst på 14 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en vinst på 11 miljoner kronor 2018. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen resulterat i en förlust på 36 miljoner kronor exklusive förvaltningsavgifter. Under samma period har den interna förvaltningen gett ett underskott på 10 miljoner kronor. Sammantaget visade positionsverksamheten inklusive förvaltningsavgifter ett underskott på 104 miljoner kronor under den senaste femårsperioden. Under 2019 utökades positionen för en starkare krona från 3,9 miljarder kronor till nästan 6,5 miljarder kronor. Vid utgången av året var det orealiserade resultatet 93 miljoner kronor. Det slutliga, realiserade resultatet kan beräknas först när positionen är avslutad. 4.3 Statsskuldens kostnader Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 statsskuldsräntor m.m., på statens budget uppgick till 22,1 miljarder kronor 2019 (se avsnitt 2.4.26). Jämfört med 2018 ökade ränteutgifterna med 8,5 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I nedanstående tabell visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen). Tabell 4.6 Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Räntekostnader på lån i svenska kronor 28,3 27,7 27,6 29,8 26,5 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 2,4 3,0 3,2 4,8 4,9 Realiserade valutakursdifferenser 10,3 -2,5 -1,9 0,8 5,6 Realiserade kursdifferenser 11,4 9,7 9,5 3,4 4,5 Orealiserade valutakursdifferenser -5,4 9,8 -31,4 11,9 -0,8 Över- /underkurs vid emission m.m. -9,0 -10,5 -13,2 -11,3 -10,8 Summa kostnader 38,0 37,2 -6,1 39,3 29,8 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -16,0 -15,7 -14,2 -14,5 -14,9 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 22,0 21,6 -20,4 24,8 14,9 Orealiserade valutakursdifferenser hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -0,6 -0,4 31,1 -5,0 -1,4 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 21,4 21,2 10,8 19,9 13,6 Enligt resultaträkningen för 2019 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 13,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 6,3 miljarder jämfört med 2018. Den främsta orsaken till att nettokostnaden för statsskulden minskade 2019 var att utfallet på orealiserade valutakursförändringar förbättrades jämfört med 2018. Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursförlust på 5,6 miljarder kronor 2019, vilket är en ökning med 4,8 miljarder kronor jämfört med 2018. Nettokostnaden för realiserade kursdifferenser var 4,5 miljarder kronor 2019, vilket är en ökning med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2018. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. De orealiserade valutakursdifferenserna 2018 vändes till valutakursvinst 2019. De orealiserade valutakursvinsterna uppgick till 0,8 miljarder kronor 2019. Det innebär en förbättring med 12,7 miljarder kronor mellan åren. De orealiserade valutakursvinsterna hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning uppgick till 1,4 miljarder kronor 2019. De totala orealiserade valutakursvinsterna blev därmed netto 2,1 miljarder kronor. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 10,8 miljarder kronor 2019. Skillnaden 2019 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 8,5 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser ingår i resultaträkningens nettokostnad. År 2018 var motsvarande skillnad 6,4 miljarder kronor. 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 5.1 Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bland annat att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garanti- och utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkredit-garantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning. En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 3.4. Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj minskade med ca 641 miljarder kronor under 2019 och uppgick vid årsskiftet till 2 017 miljarder kronor, jämfört med 2 658 miljarder kronor 2018. Näst efter insättningsgarantin (1 631 miljarder kronor per 31 december 2018) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (224 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (154 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till närmare 8 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 40 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består i huvudsak av exportkreditgarantier. I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not 56 till balansräkningen. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2019-12-31 Miljoner kronor Utgifts-område Utfärdade garantier 2019 Utfärdade garantier 2018 Under året utfärdade garantier 2019 Under året utfärdade garantier 2018 Bundna garanti-utfästelser 2019 Bundna garanti-utfästelser 2018 2 Insättningsgarantin1 1 631 359 2 280 000 2 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 224 021 224 420 56 569 58 933 39 831 32 620 2 Garantier till banker m.fl. 24 Exportkreditgarantier 3 195 862 193 295 54 231 56 816 39 468 31 769 7 U-kreditgarantier 683 803 7 Fristående garantier4 5 814 4 395 799 546 363 806 22 Infrastruktur 15 716 18 314 18 Bostadskrediter 3 028 3 096 1 539 971 45 2, 7,16, 22 Internationella åtaganden 2 911 4 510 600 6 Övrigt 7 8 Garantier om tillförsel av kapital 154 345 145 587 405 405 22 Kapitaltäckningsgarantier5 5 363 4 360 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital6 148 577 140 822 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier7 7 674 7 969 Totalt 2 017 398 2 657 976 56 974 59 338 39 831 32 620 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2018. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier. 4 I garantiåtagandet för fristående garantier för 2019 ingår åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. 5 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2018. Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2. Statens garantiåtaganden fem år tillbaka visas i diagram 5.1. Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2015-2019 Miljoner kronor Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 5.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till mindre program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner. Riksdagen har beslutat om en ram på 450 miljarder kronor för EKN:s garantigivning i form av exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 14 miljarder kronor för 2019 jämfört med 12 miljarder kronor 2018. Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2019. Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2019-12-31 Miljoner kronor Beslutade garantiramar 2019 Beslutade garantiramar 2018 Utfärdade garantier 2019 Utfärdade garantier 2018 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2019 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2018 Riksgäldskontoret 2 Insättningsgarantin1 Obegränsad Obegränsad 1 631 359 2 280 000 1 631 359 2 280 000 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven5 200 000 200 000 22 Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 15 716 18 314 15 716 18 314 2 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån EUR 622 EUR 622 1 782 2 248 1 782 2 248 7 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens miljöinvesteringslån6 EUR 104 EUR 104 30 34 30 34 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 600 2,16, 22, 24 Pensionsgarantier Obegränsad Obegränsad 7 674 7 969 7 674 7 969 1 Kreditgarantier, UD-anställda 50 0,2 0,2 6 Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta Utbildningscentrum 24 24 7 7 7 7 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 498 473 498 473 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 6 565 EUR 6 565 68 494 67 454 68 494 67 454 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 651 5 565 5 651 5 565 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 291 1 271 1 291 1 271 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 1 978 EUR 1 978 20 639 20 326 20 639 20 326 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 4 696 4 521 4 696 4 521 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 2 247 20 937 20 160 20 937 20 160 7 Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 151 145 151 145 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 1 722 UA 971 16 882 11 889 16 882 11 889 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 422 4 281 4 422 4 281 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 5 016 4 829 5 016 4 829 22 Garantikapital, Eurofima CHF 42 CHF 42 398 379 398 379 EKN 24 Exportkreditgarantier 450 000 450 000 194 529 192 143 232 324 222 501 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 1 333 1 152 3 006 2 563 Sida Totalram 14 000 12 000 7 därav u-kreditgarantier 683 803 683 803 7 därav fristående garantier 4 871 4 395 5 234 5 201 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet EUR 152 EUR 152 943 1 155 943 1 155 Boverket 18 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder7 8 000 8 000 3 028 3 096 3 028 3 141 Summa 2 012 035 2 653 616 2 051 866 2 686 236 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2018. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 I samband med infriandet 2014 respektive 2016 under NIB:s program för miljöinvesteringslån har Sveriges utestående ram begränsats till 92 miljoner euro. 7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2. De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter ett beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution. Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 950 000 kronor per insättare och institut och ersättningen ska göras tillgänglig inom sju arbetsdagar. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 1 631 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2018. Minskningen jämfört med föregående år förklaras främst av Nordea Banks flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten. Inga händelser inträffade under 2019 som utlöste insättningsgarantin. Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin. Investerarskyddet Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet. Inga ersättningsfall inträffade under året. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Det har under året varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier och antalet nya affärer var det högsta någonsin. EKN har kommit att garantera allt fler affärer, men till lägre belopp. Årets garantigivning dominerades av affärer till USA. EKN utfärdade under året nya utfästelser för 39 miljarder kronor och garantier för 54 miljarder kronor. Utfästelserna ökade med närmare 8 miljarder kronor jämfört med 2018 medan garantigivningen minskade med 3 miljarder kronor. Engagemangen i form av exportgarantier och tillhörande bundna utfästelser uppgick vid årsskiftet till 232 miljarder kronor fördelade på 140 länder. Motsvarande engagemang för investeringsgarantierna var 3 miljarder kronor. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största koncentrationen till följd av en enskilt stor affär. Av det totala engagemanget hänförs 64 procent till affärer till de fem största länderna. Årets höga efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) förklaras framför allt av affärer inom telekomaffärer och elkraft. Utestående garantier uppgick till närmare 20 miljarder kronor, vilket är en minskning med 9 miljarder kronor jämfört med året innan. Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 1,9 miljarder kronor för 2019, vilket ska jämföras med 1,7 miljarder kronor året innan. Årets utbetalningar berodde bland annat på fortsatta utbetalningar avseende affär i Spanien, Latinamerika samt i Indien. EKN har under 2019 redovisat 135 miljoner kronor mot inkomsttitel vilket avsåg ej förväntansriktiga garantiavgifter. U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram t.o.m. den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till knappt 0,7 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete. Fristående garantier Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2019 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 6,2 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om 4,9 miljarder kronor, garantiåtagandet gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet på 0,9 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,4 miljarder kronor. Infrastruktur Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 15,7 miljarder kronor jämfört med 18,3 miljarder kronor året innan. De statliga garantierna är sedan 2014 föremål för en granskning av Europeiska kommissionen utifrån EU:s statsstödsregler. Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Den totala garantistocken omfattade ca 142 garantier och uppgick vid årsskiftet till drygt 3 miljarder kronor, vilket är i paritet med föregående år. Internationella åtaganden De internationella åtagandena gäller bland annat garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har successivt minskat de senaste åren till följd av att NIB vid ett antal tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas. Riksgäldskontoret ingick i december 2016 ett garantiåtagande om 600 miljoner kronor till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source Eric (ESS) gällande tre olika låneramar, där respektive låneram finansieras av NIB, AB Svensk Exportkredit (SEK) samt Europeiska investeringsbanken (EIB). ESS har under året utnyttjat garantiramen fullt ut. Övrigt Staten har tidigare haft garantiprogram för att bland annat främja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd och rennäring samt kreditgarantier för lån till personal inom utrikesförvaltningen. Programmen är stängda för ny garantigivning och har under året fasats ut. Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2019 om 1,8 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 3,5 miljarder kronor för Svedab. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 149 miljarder kronor vid utgången av 2019 jämfört med 141 miljarder kronor året innan. Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen. Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden. Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en så kallad efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Pensionsåtagandena uppgick till 7,7 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2018. Av dessa var 5,3 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten. I tabell 5.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden. Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2019-12-31 (Exklusive insättningsgarantin, investeringsskyddet och garantikapital m.fl.) Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2019 Utfärdade garantier 2018 Avsättningar för garanti-förluster 2019 Avsättningar för garanti-förluster 2018 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2019 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2018 Riksgäldskontoret1 26 713 30 050 985 1 028 3,70% 3,40% EKN2 195 862 193 295 8 689 9 788 4,40% 5,10% Sida3 6 497 6 353 291 185 4,50% 2,90% Boverket 3 028 3 096 130 137 4,30% 4,40% Summa 232 099 232 794 10 095 11 137 4,30% 4,80% 1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 552 miljoner kronor från 8 689 miljoner kronor till 8 137 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser. Beloppet för utfärdade garantier 2018 har ändrats för att även innefatta kreditgarantin avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2019 från 11 miljarder kronor till 10 miljarder kronor. EKN:s och Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade under året medan Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas även i not 56 Garantiförbindelser. Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, till exempel insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten. De åtaganden som redovisas som garantiförbindelser uppgick per årsskiftet till närmare 5,4 miljarder kronor (se not 56 till balansräkningen). Det avser kapitaltäckningsgarantier till Svensk-Danska Broförbindelsen AB och Arlandabanan Infrastructure AB. Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Under 2018 har placeringsinstruktionen förändrats från att Kammarkollegiet placerat inkommande avgifter i statsobligationer som har en löptid på 10 år alternativt i de statsobligationer som har längst löptid till att fonden får placera i samtliga nominella obligationer utgivna av Riksgäldskontoret. Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 44,3 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,7 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2018 om 1 631 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt EU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar. Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 15 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2,2 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier. Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2019-12-31 Miljoner kronor Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2019 Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2018 Konton hos Riksgäldskontoret 2019 Konton hos Riksgäldskontoret 2018 Övriga garanti-tillgångar 2019 Övriga garantitillgångar 2018 Regress-fordringar (netto) 2019 Regress-fordringar (netto) 2018 Ännu inte fakturerade avgifter 2019 Ännu inte fakturerade avgifter 2018 Totalt 2019 Totalt 2018 Riksgälds-kontoret, Insättnings-garantin 1 41 918 41 298 1 988 83 43 906 41 381 Riksgälds-kontoret 430 453 472 532 -33 178 144 1 080 1 096 EKN 2, 3 20 775 19 905 6 591 7 266 5 486 1 859 1 769 4 498 4 469 33 728 33 895 Sida 557 701 1 762 1 495 7 25 164 154 51 53 2 540 2 428 Boverket 2 282 2 266 11 14 10 10 2 303 2 290 Summa 63 680 62 357 13 096 11 642 12 478 2 211 2 081 4 559 4 532 83 558 81 090 1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. 2 Av utestående värdepappersinnehav är 20 775 miljoner kronor placerade i Riksgälden. 3 I de likvida medlen under övriga garantitillgångar kan medel avseende administration ingå gällande 2018. Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2019-12-31 Exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet och garantikapital m.fl. Utfärdade garantier 2019 Utfärdade garantier 2018 Avsättningar för garanti- förluster 2019 Avsättningar för garanti- förluster 2018 Garantitillgångar enligt tabell 5.11 2019 Garantitillgångar enligt tabell 5.11 2018 Riksgäldskontoret 26 713 30 050 985 1 028 1 080 1 096 EKN2 195 862 193 295 8 689 9 788 33 728 33 895 Sida3 6 497 6 353 291 185 2 540 2 428 Boverket 3 028 3 096 130 137 2 303 2 290 Summa 232 099 232 794 10 095 11 137 39 651 39 709 1 Summan 39 651 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 43 906 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 552 miljoner kronor från 8 689 miljoner kronor till 8 137 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser. Beloppet för utfärdade garantier 2018 har ändrats för att även innefatta kreditgarantin avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet. Under 2019 minskade garantitillgångarna marginellt, vilket även avsättningarna för garantiförluster gjorde. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna. Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på statens finanser Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2019 Miljoner kronor Myndighet Avgifter för garanti- förluster 2019 Avgifter för garanti- förluster 2018 Avgifter övriga 2019 Avgifter övriga 2018 Återvinningar 2019 Återvinningar 2018 Skade- utbetalning 2019 Skade- utbetalning 2018 Summa 2019 Summa 2018 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 1 505 1 039 1 505 1 039 Riksgäldskontoret, övriga garantier -48 5 25 51 0 0 -22 56 EKN1 1 280 1 148 674 459 -1 861 -1 738 93 -131 Sida 62 39 35 30 -1 -4 95 66 Boverket 19 36 4 2 0 0 23 38 Summa 1 313 1 228 1 505 1 039 737 542 -1 862 -1 741 1 694 1 067 1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Anm.: Avgifter för 2018 och 2019 avser fakturerade avgifter. Avgifter Under 2019 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 2,8 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,7 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framförallt betalningar från Chile, Iran, Pakistan och Irak. Skadeutbetalningar Skadeutbetalningarna för infriade garantier var 1,9 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier. Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 1,7 miljarder kronor 2019. Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital och kapitaltäckningsgarantier. Under 2019 utbetalades 42 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. Sida har värderat risken i svenska statens åtagande avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet och en inbetalning om 13,5 miljoner kronor gjordes till räntebärande konto i enlighet med regleringsbrev för 2019. I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2019 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Myndighet Garantiåtagande Utfall 2019 Utfall 2018 7 7 1:1 Bistånds-verksamhet Sida Afrika, Strategiskt inriktade bidrag samt reform samarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. 40,7 20,0 7 7 1:1 Bistånds-verksamhet Riksgäldskontoret NIB 0,9 1,5 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur Trafikverket Arlandabanan Infrastructure AB Summa 41,6 21,5 Totalt har 211 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2019 jämfört med 79 miljoner kronor året innan, se tabell 5.8 Tabell 5.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2019 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2019 Utfall 2018 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 60,1 2,6 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden EKN 135,0 64,0 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,0 0,3 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 16,2 12,3 Summa 211,2 79,2 Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan drygt 6 miljoner kronor och 42 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,3 och 3,1 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden. Skadeutbetalningarna låg på en nivå runt 0,5 miljarder kronor under 2015 för att under 2016 till 2019 öka betydligt till nivåer kring 1,6 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren 2015 till 2019 varit stabila med undantag för 2016 då de var avsevärt högre. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns. Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2015-2019 Miljoner kronor 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret. Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna. Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen anpassades till utlåningsmodellen från och med 2014. Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, det vill säga lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2019 till 239 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 235 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 4 miljarder kronor via anslag. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 230 miljarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 1,3 miljarder kronor samt körkortslån om 76 miljoner kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 6,2 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt samt flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till cirka 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 26 miljarder kronor eller 11 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för 24 miljarder kronor eller 94 procent av reserveringarna. Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2019-12-31 Miljoner kronor Utgifts-område Myndighet respektive låntagare/ändamål Lånefinansierad utlåning Utlånings-ram2019 Utlåningsram 2018 Låne-fordran 2019 Låne-fordran 2018 Reserveringar för låne-förluster 2019 Reserve-ringar för låne-förluster 2018 Låne-fordran efter reservering 2019 Låne-fordran efter reservering 2018 Lånelöften 2019 Lånelöften 2018 15 CSN, studielån 230 500 223 000 228 562 221 574 23 513 24 044 205 049 197 530 22 Riksgäldskontoret, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 865 911 0 0 865 911 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB1 3 361 3 361 5 051 4 981 0 0 5 051 4 981 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 125 000 125 000 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 83 95 0 0 83 95 17 Riksgäldskontoret, Nordiska museét 20 20 15 16 0 0 15 16 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan 126 126 91 96 0 0 91 96 26 26 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska teatern 70 70 50 25 0 0 50 25 20 45 Delsumma 234 717 227 698 23 513 24 044 211 205 203 654 46 71 Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 1 309 1 464 891 907 418 557 15 CSN, studielån 1 175 1 440 602 690 574 750 15 CSN, körkortslån 76 17 15 3 61 14 15 CSN, övrigt 292 246 273 229 19 17 7 Sida, biståndskrediter 2 7 0 1 2 7 7 Sida, villkorslån 276 276 276 276 0 0 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 116 33 82 9 35 24 20 20 21 Energimyndigheten, villkorslån 563 597 385 406 178 191 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 17 18 8 9 9 9 17 Kammarkollegiet, näringslån m.m. 0 0 0 0 0 0 Delsumma 3 827 4 098 2 532 2 530 1 295 1 568 20 20 Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät2 700 700 93 110 0 0 93 110 414 325 Delsumma 93 110 0 0 93 110 414 325 Summa 238 638 231 906 26 045 26 573 212 593 205 332 481 416 1 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 2 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 192 560 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2019 till 213 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till ökningen är CSN:s utlåning i form av studielån. Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust 2015-2019 Miljoner kronor I tabell 5.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori. Tabell 5.10 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2019-12-31 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Låne-fordran 2019 Låne-fordran 2018 Reserveringar för låneförluster 2019 Reserveringar för låneförluster 2018 Lånefordran efter reservering 2019 Lånefordran efter reservering 2018 CSN Lånefordringar 196 933 185 966 13 370 13 402 183 564 172 564 Lånefordringar med villkorad återbetalnings-skyldighet 34 481 38 774 11 925 12 471 22 557 26 304 Utvecklingskapital/ Royalty 0 0 Delsumma 231 415 224 740 25 294 25 873 206 120 198 868 Riksgäldskontoret Lånefordringar 5 207 5 118 0 0 5 207 5 118 Utvecklingskapital/ Royalty 948 1 006 0 0 948 1 006 Delsumma 6 155 6 124 0 0 6 155 6 124 Summa 237 570 230 864 25 294 25 873 212 276 204 992 De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,6 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 230 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 24 miljarder kronor, vilket motsvarade 11 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. - Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. - Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds-kontoret. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer, det vill säga när förlusten är konstaterad, medan förluster avseende lån från och med den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med utlåningsmodellen. Hemutrustningslån Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,3 miljarder kronor varav 0,9 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. Hemutrustningslånen finansierades till och med 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:4Hemutrustningslån inom Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 5,9 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,1 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för. A-Train AB Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2019 uppgick till drygt 45 miljoner kronor och totalt har royalty om närmare 135 miljoner betalats till staten. A-Train AB och Arlandabanan Infrastructure AB, ägare till Arlandabanan, enades under 2019 om en förlängning av koncessionen för Arlandabanan från 2040 till 2050, vilket bland annat medför att A-Train AB kommer att betala utifrån en högre royaltynivå från och med 2040. Lån till exportfinansiering Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgick till 125 miljarder kronor för 2019 och får endast användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen har inte utnyttjats under perioden 2009-2019. Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2019 till 83 miljoner kronor, jämfört med 95 miljoner kronor ett år tidigare. Minskningen beror på inbetald royalty och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till cirka 1 miljard kronor, vilket låg på ungefär samma nivå som året innan. Av utlånat belopp 2019 bedömdes 0,8 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 77 procent av beloppet. Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Vid årsskiftet var Energimyndighetens utlåning störst om 0,6 miljarder kronor, för vilka reserveringar gjordes med 0,4 miljarder kronor. Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver För de engagemang som hanteras enligt den svenska utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver. Studielån som ställts ut efter 2013 hanteras i enlighet med utlåningsmodellen genom att anslagsmedel motsvarande reserveringar för låneförluster förs till en reserv. Totalt 107 miljarder kronor av CSN:s utlåning mellan 2014-2019 innefattas av utlåningsmodellen. För Riksgäldskontorets utlåning har inga reserveringar gjorts under 2019. För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförelsen pekar på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster. Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i utlåningsverksamheten den 31 december 2019 Miljoner kronor Reserveringar för låneförluster 2019 Reserveringar för låneförluster 2018 Medel placerade i kreditreserver 2019 Medel placerade i kreditreserver 2018 CSN1 4 611 4 111 7 090 5 887 Riksgäldskontoret 0 0 604 603 Summa 4 611 4 111 7 694 6 491 1 För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bland annat kreditförluster för dessa lån, se tabell 5.12. Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2019 Miljoner kronor Utgifts- område Anslag Myndighet Utfall 2019 Utfall 2018 13 1:4 Hemutrustningslån CSN 75,4 138,8 14 1:13 Lån till körkort CSN 58,6 17,5 15 1:3 Avsättning för kreditförluster CSN 1 803,3 1 811,9 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 167,5 173,4 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 12,3 14,2 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 4,8 4,3 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,0 0,6 21 1:4 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 1,0 14,6 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgäldskontoret 4,0 7,8 Summa 2 126,9 2 183,1 Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 5.13. Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2019 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2019 Utfall 2018 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 67,6 49,3 2342 Ränteinkomst allmänna studielån CSN 0,04 0,05 2394 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån CSN 28,4 31,9 2394 Ränteinkomster körkortslån CSN 0,0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,1 0,2 4312 Återbetalning allmänna studielån CSN 0,02 0,03 4313 Återbetalning av studielån CSN 205,4 245,1 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 193,8 186,9 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 0,6 0,03 4526 Amortering biståndskrediter SIDA 5,0 8,6 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 18,0 5,5 Summa 518,9 527,5 5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det intressant att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster. Riksgäldskontoret gör årligen, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (förordning (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den så kallade ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin. Risken för stora förluster bedöms sammantaget som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin. Nedan följer en sammanfattning av analysen i rapporten Statens garantier och utlåning - En riskanalys som lämnades till regeringen den 13 mars 2020 (Fi2020/01079/BATOT). Den ordinarie portföljen En central del i riskanalysen är att identifiera riskfaktorer, det vill säga omständigheter som utgör möjliga orsaker till stora förluster i portföljen. Riksgäldskontoret definierar i riskanalysen stora förluster som uppgående till minst cirka 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 5.14. Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater 2019-12-31 Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög Riskfaktor Risk för stora förluster 2019 Rist för stora förluster 2018 Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk utveckling Låg Låg Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i ekonomisk utveckling, så kallad odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Detta beror främst på den låga exponeringen mot engagemang med hög kreditrisk. Stora förluster skulle även kunna uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den skapar förhöjda förluster i portföljen i övrigt, men Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg även för detta. Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning. Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör drygt 45 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk. Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern. Risken för sådan fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg. Den ordinarie portföljen innehåller endast ett fåtal engagemang med juridiska kopplingar, gemensamt ägarintresse och koncerntillhörighet. Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen. Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju bättre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft. Avseende garantier och lån till företag finns en god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot teleoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen är stabil med låg sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av garantigäldenärerna är verksamma i riskfyllda länder. De är dock till stor del etablerade bolag med starka positioner på respektive hemmamarknad, vilket höjer bedömningen av motståndskraften mot negativa chocker. Till följd av ett par beloppsmässigt betydande garantiutfästelser har portföljens geografiska fördelning skiftat mot mogna marknader med låg landrisk under analyshorisonten. Detta har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer förbättrats sedan 2018. Geografiska koncentrationer Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan till exempel vara konjunkturutvecklingen eller förändringar i valutor och räntor. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som leder till kluster av förluster. Den ordinarie portföljen är till 40 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 88 procent avser CSN:s studielån. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,1 miljarder under analysens tidshorisont på grund av hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp. Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin. Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i form av resolution. Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen. Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, så kallad skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifonden bidrar dock inte med mer än 26 miljarder i resolution. Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs det att flera institut fallerar för att det ska kunna uppstå stora förluster. Insättningsgarantins bidrag i resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten. 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter, dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet. Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten. 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2019 avseende EU-medel omfattar EU-medel hänförliga till den fleråriga budgetramen 2014-2020, även kallad programperiod. Intygandet innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt om det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens bedömning syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: - myndighetsförordningen (2007:515), - internrevisionsförordningen (2006:1228), - förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, och - förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande. 6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande. Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För programperioden 2014-2020 har regeringen utsett åtta myndigheter att förvalta medlen. De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget. Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Uppgifter från dessa program för perioden 2014-2020 ingår dock i resultat- och balansräkningarna för programperioden, genom att de förvaltande myndigheterna upprättar resultat- och balansräkningar särskilt för dessa medel. Intygandet för 2019 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från: - Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen (EJFLU) - Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) - Europeiska socialfonden (ESF) - Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) - Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) - Fonden för inre säkerhet (ISF) - Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD). Nedan följer en kort beskrivning av fonderna samt vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga under programperioden 2014-2020. Europeiska garantifonden för jordbruket Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) finansierar olika direktstöd till jordbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är ansvarig myndighet och behörigt utbetalningsställe och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attesterande organ. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) finansierar insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ. Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Fonden finansierar åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Dessa myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF. ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige. Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden (ESF) finansierar åtgärder som syftar till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i det nationella socialfondsprogrammet och delar av programmet Lokalt ledd utveckling finansieras gemensamt av Sverige och EU. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det nationella socialfondsprogrammet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF är Jordbruksverket förvaltande myndighet. ESV är revisionsmyndighet för programmen som ESF finansierar. Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken, som en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, samt närliggande verksamhet. Åtgärder inom programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för inre säkerhet Fonden för inre säkerhet (ISF) finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD) syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. 6.2 Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2019. Utöver utfallet för 2019 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att man redovisar mot anslag och inkomsttitlar vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. 6.2.1 Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består fr.o.m. 2018 av tre delar. Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 20 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Den andra delen av avgiften är den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna. Den tredje delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas sammanlagda BNI-avgifter är en restpost och storleken fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserar. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknas som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tog man ut en särskild produktionsavgift för socker t.o.m. 2017. Dessa inkomster tillföll EU:s budget med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifterna. Den s.k. sockeravgiften är nu borttagen. Europeiska unionen har medgett särskilda nedsättningar av ett antal medlemsstaters avgifter. Nedsättningarna finansieras av övriga medlemsstater. Nedsättningarna ska kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida, jämfört med storleken på deras avgifter. Dessa nedsättningar hanteras retroaktivt från den 1 januari 2014, sedan Europeiska unionens beslut om egna medel trädde i kraft i oktober 2016. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari 2017. 6.2.2 Redovisning i och vid sidan om statens budget Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex.: - faktisk uppbörd av tullar och importavgifter - revideringar av medlemsstaternas BNI - revideringar av baser för mervärdesskatt - utfallet av EU-budgeten för tidigare år - ändringsbudgetar på unionsnivå. Lägre avgift till EU än beräknat i budgeten Sveriges avgift till EU uppgick 2019 till 37 683 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 3 231 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad riksdagen hade anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att EU under 2019 återbetalade ett överskott till Sverige på drygt 1 500 miljoner kronor, vilket minskade årets BNI-avgift, och att EU:s fastställda budget blev lägre än vad som antogs i statens budget. Även tullavgiften blev lägre än beräkningen i statens budget. Avgiften till EU var dock högre 2019 än 2018 Avgiften till EU ökade med 2 723 miljoner kronor (7,8 procent) 2019, jämfört med 2018. Skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2018 av tidigare inbetalda avgifter om sammanlagt 3 700 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2018 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2019, men inte lika mycket (1 500 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 2 200 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att tullavgiften blev högre jämfört med 2018. Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2019 uppgick till 38 972 miljoner kronor (se not 4). Det är 1 289 miljoner kronor högre än det kassamässiga utfallet som uppgick till 37 683 miljoner kronor. Det beror på att den BNI-baserade avgiften har periodiserats. Återflödet från EU ökade Betalningarna från EU ökade med 190 miljoner kronor 2019 jämfört med 2018. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EGFJ och EJFLU. I tabell 6.1 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under 2015-2019. Uppgifterna i tabell 6.1 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste man ta hänsyn till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 6.1 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Förändring 2019-2018 Tullavgift 4 711 4 609 5 800 5 079 5 483 404 Sockeravgifter 24 25 34 - - - Mervärdesskattebaserad avgift 5 019 5 398 -4 650 3 097 3 181 84 BNI-baserad avgift 33 972 19 953 22 365 26 362 28 537 2 175 Storbritannien-avgift 506 365 675 422 482 60 Summa betalningar till EU1 44 232 30 350 24 224 34 960 37 683 2 723 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 6 600 6 480 6 775 6 962 7 435 473 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen (EJFLU) 1 621 2 372 1 004 1 923 2 356 433 Bidrag från EU till fiskenäringen (EHFF) 103 58 15 237 143 -94 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 509 721 1 213 1 557 792 -765 Bidrag från Europeiska socialfonden (ESF) 524 324 578 1 312 1 123 -189 Bidrag till transeuropeiska nätverk 123 383 215 104 114 10 Övriga bidrag från EU 253 642 675 272 594 322 Summa bidrag m.m.2 9 733 10 980 10 475 12 367 12 557 190 Nettoflöde från statens budget till EU 34 498 19 370 13 749 22 593 25 126 2 533 1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. 2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. Källa: ESV. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU-budgeten. EGFJ finansieras emellertid helt genom EU-budgeten, bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar. Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Dessa utgifter är svåra att särredovisa, eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten. Utgifter för europeiskt samarbete förekom dessutom även före Sveriges anslutning 1995. Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2019 till 13 242 miljoner kronor Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2019 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 12 557 miljoner kronor (se tabell 6.1). Utfallet på anslagen är alltså högre än vad som har redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar. Det beror på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar. Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom kommissionen oftast ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För EGFJ och övriga fonder förskotteras dock en viss del av det belopp som varje medlemsland tilldelas för programperioden. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten ställs i euro, enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro. 6.2.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten (se avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2019 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 2 293 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen (se not 3). 6.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2019 omfattar den fleråriga budgetramen 2014-2020. Enstaka transaktioner för programperioden 2007-2013 kommenteras under respektive tabell. 6.3.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Medfinansiering ingår inte. Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. ESV har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan. I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen så periodiseras de. Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker. 6.3.2 Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna har använts. Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014-20201 Miljoner kronor 2019 2018 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)2 7 161 7 216 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 2 690 2 153 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 193 249 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)3 1 296 1 168 Europeiska socialfonden (ESF) 921 1 085 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 607 598 Fonden för inre säkerhet (ISF) 78 61 Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD) 11 16 Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak 281 237 Interregionala Norra Periferin och Arktis 90 80 Interregionala Sverige-Norge 79 75 Interregionala Nord 77 78 Interregionala Botnia-Atlantica 59 56 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 13 543 13 072 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -176 -158 Kostnader för lokaler -9 -10 Övriga driftkostnader -139 -103 Summa verksamhetens kostnader -324 -271 Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) -7 531 -7 471 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -2 981 -2 030 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) -186 -251 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -1 270 -1 138 Europeiska socialfonden (ESF) -816 -1 048 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -47 -72 Fonden för inre säkerhet (ISF) -33 -31 Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD) -10 -15 Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak -257 -229 Interregionala Norra Periferin och Arktis -87 -76 Interregionala Sverige-Norge -74 -69 Interregionala Nord -72 -72 Interregionala Botnia-Atlantica -57 -54 Summa lämnade bidrag -13 419 -12 556 Summa kostnader -13 743 -12 827 Nettokostnad/intäkt -200 245 1 Under 2019 redovisade Jordbruksverket finansiella korrigeringar och återbetalningar för programperioden 2007-2013 för EJFLU om ca 16 mnkr. Motsvarande korrigeringar och återbetalningar 2018 uppgick till 10 mnkr. En annan post för programperioden 2007-2013 redovisades av Svenska ESF-rådet under 2018 och avsåg en inbetalning från ESF om ca 13 mnkr. 2 Jämförelsetal för EGFJ har ändrats pga. justering av periodiseringar 2018. 3 Jämförelsetal för ERUF har justerats med 24 mnkr pga. ändrad redovisningsprincip hos Tillväxtverket. Fr.o.m. 2019 omvärderas inbetalda förskott från EU till balansdagens kurs i bokslutet. Källa: ESV. Intäkter - återflödet från EU-budgeten ökade De totala intäkterna från EU ökade med 471 miljoner kronor under 2019. Det beror främst på att intäkterna från EGFJ och EJFLU ökade med 426 miljoner kronor. Även intäkterna från ERUF och Interregprogrammen ökade med 128 miljoner kronor respektive 61 miljoner kronor. Däremot minskade intäkterna från ESF med 164 miljoner kronor. Kostnader - lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten ökade De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel ökade med 863 miljoner kronor under 2019 jämfört med 2018. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från EGFJ och EJFLU ökade med 947 miljoner kronor under året. Även Tillväxtverket har redovisat en ökning av lämnade bidrag på 132 miljoner kronor, finansierade från ERUF. Lämnade bidrag till Interregprogrammen ökade med 46 miljoner kronor. Däremot minskade lämnade bidrag från ESF med 232 miljoner kronor, enligt Svenska ESF-rådets redovisning. 6.3.3 Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten. Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014-20201 Miljoner kronor 2019-12-31 2018-12-31 Tillgångar Övriga kortfristiga fordringar 9 406 9 034 Upplupna intäkter 1 003 452 Summa tillgångar 10 409 9 486 Kapital 8 518 7 834 Avsättningar 709 67 Skulder Upplupna kostnader 145 309 Oförbrukade bidrag 54 17 Förutbetalda intäkter2 983 1 259 Summa kapital och skulder 10 409 9 486 1 Under 2019 redovisade Jordbruksverket förutbetalda intäkter för programperioden 2007-2013 från Europeiska havs- och fiskerifonden, 40 miljoner kronor. Förskottet kommer att hanteras i samband med programmets avslut under 2020. 2 Jämförelsetal 2018 har justerats med 24 miljoner kronor pga. ändrad redovisningsprincip hos Tillväxtverket. Erhållna förskott från EU omvärderas till balansdagens kurs fr.o.m. 2019. Källa: ESV. Tillgångarna består av fodringar på EU Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2019. Upplupna intäkter avser förväntade inbetalningar där anspråk på en inbetalning inte är ställd. Upplupna intäkter 2019 redovisades framförallt av Migrationsverket och Svenska ESF-rådet. Förutbetalda intäkter minskade Skulderna består främst av förutbetalda intäkter för programperioden 2014-2020 som Jordbruksverket och Svenska-ESF-rådet har redovisat. De förutbetalda intäkterna har minskat med 276 miljoner kronor under 2019. Jordbruksverket redovisar avsättningar för utestående revisionsärenden när ärendena inte kan redovisas som en skuld, på grund av osäkerheter kring belopp och utbetalningstidpunkt. Dessa avsättningar ökade med 642 miljoner kronor under 2019, jämfört med föregående år. 6.3.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning I tabell 6.4 nedan redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget. Tabell 6.4 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014-2020 (exkl. TEN-bidrag) Tusental kronor UO Anslag Utfall 2019 Utfall 2018 Ackumulerat 2014-2020 4 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 77 874 60 918 202 768 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 118 875 130 617 458 200 9 4:7 Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt 2014-2020 10 154 15 781 44 338 14 1:6 Europeiska socialfonden för perioden 2014-2020 831 746 1 070 037 3 321 659 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 298 451 1 170 200 4 349 922 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 361 832 7 392 642 40 240 405 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 167 876 76 914 754 816 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 193 132 257 417 476 779 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 067 970 2 109 468 10 518 835 Summa anslag1 13 127 910 12 283 994 60 367 722 Inkomsttitlar 6111 Gårdsstöd 7 176 905 6 613 173 38 965 049 6113 Övriga interventioner 122 035 108 943 721 079 6115 Djurbidrag - - 337 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 135 725 240 074 729 995 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-20202 2 359 276 1 932 788 8 883 995 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 143 480 236 692 452 681 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 791 712 1 556 620 4 109 684 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020 1 123 347 1 021 012 3 319 429 6911 Övriga bidrag från EU 590 563 285 738 2 216 526 Summa inkomsttitlar 12 443 043 11 995 040 59 398 775 Saldo 684 867 288 954 968 947 1 Totalt uppgick anslagen för EU-bidrag till 13 242 mnkr under 2019 inklusive 114 mnkr från Transeuropeiska transportnätverken (TEN) som är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. 2 Under 2019 har 3,6 mnkr återbetalats från inkomsttitel 6124 till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013. Källa: ESV. EU-finansierade bidrag på statens budget ökade Totalt ökade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 844 miljoner kronor under 2019. Dessa utgifter består till största delen av jordbruksstöd, som ökade med 954 miljoner kronor jämfört med 2018. Bland övriga utgifter redovisade i första hand Tillväxtverket stödet från ERUF, som ökade med 128 miljoner kronor under 2019. Däremot minskade stödet från ESF med 238 miljoner kronor och stödet från AMIF minskade med 12 miljoner kronor. Inkomsterna på statens budget ökade Inkomster av EU-medel på statens budget ökade med 448 miljoner kronor jämfört med 2018. Inkomsterna från EGFJ och EJFLU ökade med 806 miljoner kronor och inkomster från AMIF ökade med 266 miljoner kronor. Inkomster från ERUF minskade dock med 765 miljoner kronor jämfört med 2018. 6.4 Ansvariga myndigheters bedömningar I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2019. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2020 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2019. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder. 6.4.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll Nedan följer en sammanställning av förvaltande myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar har gjort i respektive årsredovisning. Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden samt Lokalt ledd utveckling I årsredovisningen för 2019 bedömer Jordbruksverkets styrelse att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under 2019. Bristen gäller myndighetens hantering av stöd från EU-fonderna. Jordbruksverket har under flera år erhållit kritik från kommissionen avseende myndighetens hantering av EU-medel. Myndigheten har sedan tidigare handlingsplaner för EJFLU och EGFJ där man löpande uppdaterar kommissionen om de åtgärder som vidtas i hanteringen av fonderna. Under 2019 har Jordbruksverket erhållit nya revisionsrapporter som kommer att föranleda finansiella korrigeringar. En brist som kommissionen har identifierat och som myndigheten behöver hantera är att systemet för återkravshantering avseende areal- och djurbaserade jordbrukarstöd inte fungerar. Ekonomistyrningsverket har i revision av EHFF och programmet för Lokalt ledd utveckling konstaterat att Jordbruksverket i vissa delar tillämpat fel regelverk under programperioden. Jordbruksverket har påbörjat arbetet med att justera bristerna. Jordbruksverkets internrevision har i en granskning i slutet av 2019 bedömt att myndigheten inte har en ändamålsenlig process för hantering av administrativa kontroller inom EJFLU. Mot bakgrund av de synpunkter som framkommit i revisioner inom EU-stödshanteringen och de brister myndigheten själv har identifierat gör styrelsen bedömningen att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen avseende EU-stödhanteringen under 2019. I årsredovisningen skriver styrelsen att myndigheten arbetar med att åtgärda de brister som identifierats. Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Europeiska regionala utvecklingsfonden Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2019 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande under den period som årsredovisningen avser. Europeiska socialfonden samt Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt Generaldirektören för Svenska ESF-rådet bedömer i myndighetens årsredovisning för 2019 att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. Det har förekommit felaktig hantering av förskott och beställningsrutiner i projekttypen upphandlade projekt. Bristen har förekommit från januari t.o.m. oktober 2019 och har reducerats genom att arbetet med åtgärder, för att hindra att liknande felaktigheter sker, påbörjats. Generaldirektören intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2019 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande. Fonden för inre säkerhet Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2019 att den interna styrningen och kontrollen vid Polismyndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Vidare intygar rikspolischefen att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. 6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta att: - uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta - utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektors-specifika reglerna - de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler. Av förvaltningsförklaringen framgår att myndighetens återkravshantering och kontrollstatistik har brister. ESV har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och EJFLU under budgetåret 2019 och bedömt de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014. ESV anser att räkenskaperna för EGFJ och EJFLU är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. Utan att göra någon reservation avseende årsräkenskaperna påtalar ESV sakförhållanden för båda fonderna. Jordbruksverkets betydande förseningar angående att fatta beslut om återkrav för areal- och djurbaserade jordbrukarstöd innebär en risk för överskattning av saldona vid årets slut. Jordbruksverket har gjort en uppskattning av beloppet och funnit att det inte är av väsentlig omfattning. Direktören för det utbetalande organet har förtydligat detta i förvaltningsförklaringen. ESV bedömer att uppskattningen är rimlig. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska havs- och fiskerifonden samt programmet för lokalt ledd utveckling Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för havs- och fiskeriprogrammet och för programmet lokalt ledd utveckling med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Generaldirektören bekräftar att oriktigheter som fastställts i de slutliga revisions- eller kontrollrapporterna för räkenskapsåret och som rapporterats i den årliga sammanfattningen har behandlats på lämpligt sätt i räkenskaperna. De brister i förvaltnings- och kontrollsystemet som konstaterats i dessa rapporter har i de fall där det var nödvändigt följts upp på lämpligt sätt. ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att fondernas räkenskaper är korrekta och att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. Vidare anser ESV att räkenskaperna inte är fullständiga då de inte omfattar alla stödberättigande utgifter som borde ha redovisats till kommissionen. ESV anser att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar i huvudsak tillfredställande, förutom Jordbruksverkets redovisning av räkenskaperna som inte är ändamålsenlig. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska regionala utvecklingsfonden Ställföreträdande generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat förvaltningsförklaringar för tio operativa program, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet: - Nationellt regionalfondsprogram - Mellersta Norrland - Norra Mellansverige - Skåne-Blekinge - Småland och Öarna - Stockholm - Västsverige - Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete) - Östra Mellansverige - Övre Norrland Detta görs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de interregionala programmen Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som nationellt regionalfondsprogram och de interregionala programmen inom ramen för territoriellt samarbete. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Europeiska socialfonden Tillförordnade generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 ger en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta, samt att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar i huvudsak tillfredställande, utom avseende projekt som blivit upphandlade och tillkommit på initiativ av Svenska ESF-rådet. ESV anser att reservationens inverkan är begränsad eftersom det handlar om förhållandevis begränsade belopp och de oriktiga utgifterna har dragits bort från räkenskaperna. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt Tillförordnade generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 532/2014 ger en rättvisande bild, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts är lagliga och korrekta, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. Fonden för inre säkerhet Ekonomidirektören för Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. 6.4.3 Uppskattad felnivå i EU-programmen 2016-2019 I tabell 6.5 nedan redovisas ESV:s uppskattade finansiella felnivå för de svenska programmen med delad förvaltning. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den förvaltande myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigade. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling. I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar ESV årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas genom delad förvaltning. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen. Årets revisionsresultat visar dock att två av de svenska programmen har en felnivå över 2 procent. Kontrollerna hos de ansvariga myndigheterna har därmed inte fångat upp bristerna på ett effektivt sätt. Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar för perioderna 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014-- 2020. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete. Tabell 6.5 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2016-2019) Procent Fond Program Redovsningsperiod 2018/19 Redovsningsperiod 2017/18 Redovsningsperiod 2016/17 Europeiska socialfonden (ESF) Nationellt program 1,89 0,03 0,02 ESF och ERUF Lokalt ledd utveckling inom ESF och ERUF 0,00 0,17 0,00 Fonden för europeiskt bistånd fördem som har det sämst ställt (FEAD) Nationellt program 3,35 0,00 0,04 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Nationella program 1-9 0,07 0,28 0,03 Botnia Atlantica 0,29 0,05 0,15 Nord 0,17 0,15 0,09 Sverige Norge 0,00 0,00 0,10 Öresund Kattegatt Skagerak 0,20 0,37 0,22 Norra Periferin 0,02 0,00 0,81 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Nationellt program 0,47 0,00 0,00 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 0,01 0,06 1,50 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 0,09 0,00 0,00 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Garantifonden IAKS1 0,10 0,02 0,17 Garantifonden ej IAKS 1,74 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Landsbygdsutvecklingsfonden IAKS 3,44 0,00 0,07 Landsbygdsutvecklingsfonden ej IAKS 0,06 1,73 1,52 1 Den uppskattade felnivån avser hela garantifonden för redovisningsperioden 2017/2018 och 2018/2019, eftersom andelen medel inom ej IAKS var av mindre omfattning under dessa perioder. Källa: ESV. 6.4.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll. Med undantag för Svenska ESF-rådet erhöll ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel en standardutformad revisionsberättelse för 2019. För Svenska ESF-rådet lämnade Riksrevisionen en revisionsberättelse med reservation. Enligt Riksrevisionen har Svenska ESF-rådet överskridit slutåret 2021 avseende beställningsbemyndigandet för Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD) genom att ingå åtaganden för år 2022 om 678 000 kronor. Myndigheten har därmed överskridit sina befogenheter. Regeringen gör dock bedömningen att felet i Svenska ESF-rådets årsredovisning inte är väsentligt i den samlade finansiella redovisningen av EU-medel som regeringen lämnar i årsredovisningen för staten. För övriga förvaltande myndigheter lämnar Riksrevisionen uttalanden om att respektive årsredovisning ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2019 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. 6.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. ESV har vid sin granskning av ESF funnit att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar i huvudsak tillfredställande, utom avseende projekt som blivit upphandlade och tillkommit på initiativ av Svenska ESF-rådet. ESV anser att reservationens inverkan är begränsad eftersom det handlar om förhållandevis begränsade belopp och de oriktiga utgifterna har dragits bort från räkenskaperna. Det fel som föranlett Riksrevisionens reservation avseende Svenska ESF-rådets årsredovisning gäller bemyndiganderamar och har inte påverkat den totala finansiella sammanställningen. ESV har för programmet lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF samt för havs- och fiskeriprogrammet konstaterat att Jordbruksverkets förvaltnings- och kontrollsystem inte fungerar ändamålsenligt. Jordbruksverkets betydande förseningar angående att fatta beslut om återkrav för areal- och djurbaserade jordbrukarstöd innebär en risk för överskattning av saldona vid årets slut. Regeringen anser att dessa brister är av allvarlig karaktär och fäster stor vikt vid att bristerna åtgärdas. Jordbruksverket har gjort en uppskattning av beloppet som inte har kunnat återkrävas och funnit att det rör sig om mindre än en procent av totalt utbetalt belopp 2015-2019. Regeringen bedömer att uppskattningen är rimlig och att beloppet som andel av de totala utgifterna inte är så pass stort att det påverkar slutsatsen att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019. Orsaken är att myndighetsledningarna vid Jordbruksverket och Svenska ESF-rådet har bedömt (och ESV har bekräftat) att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen avseende myndigheternas EU-medelshantering. Värt att notera är att Jordbruksverket förvaltar omkring 80 procent av Sveriges EU-medel. Regeringen noterar att övriga myndigheter som förvaltar EU-medel har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 6.5.1 Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av ovan nämnda dokument. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Brister i intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Regeringen bedömer att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019. Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 Skr. 2019/20:101 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 Skr. 2019/20:101 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 Skr. 2019/20:101 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 Skr. 2019/20:101 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 Skr. 2019/20:101 2 Skr. 2019/20:101 Skr. 2019/20:101 3 1 Skr. 2019/20:101 2