Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2019/20:35 Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll Skr. 2019/20:35 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 oktober 2019 Morgan Johansson Per Bolund (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om Tullverket har utformat sin kontrollverksamhet på ett effektivt sätt. Den övergripande slutsats som Riksrevisionen drar är att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt, men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar största möjliga nytta. Enligt Riksrevisionen skulle åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga också kunna öka effektiviteten. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att kontrollverksamheten är effektivt utformad och följer resultatet av kontrollverksamheten noga i den löpande myndighetsdialogen och genom Tullverkets årsredovisningar. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att skynda på anslutningen av flygbolag till det nya systemet för hantering av passageraruppgifter samt undersöka om fler åtgärder kan vidtas för att förbättra gränsskyddets kontrollmöjligheter. Regeringen bedömer att Polismyndigheten vidtar de åtgärder myndigheten kan för att det nya systemet för hantering av passageraruppgifter i flygtrafiken ska kunna nyttjas fullt ut. Regeringen har remitterat ett förslag om att ge Tullverket befogenhet att hålla kvar försändelser som kan antas innehålla vapen eller explosiva varor och att skärpa straffet för smuggling av vapen och explosiva varor. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Tullverkets kontroll - en träffsäker verksamhet? 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 2019 97 1 Ärendet och dess beredning Den 17 april 2019 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Tullverkets kontroll - en träffsäker verksamhet? (RiR 2019:12) till regeringen, se bilaga. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen konstaterar att antalet kontroller som utförs är mycket lågt i förhållande till de stora flöden som ska övervakas, vilket ställer krav på välfungerande metoder för att hitta de kontrollobjekt som genererar störst nytta. Den övergripande slutsatsen är att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten på ett effektivt sätt, men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar största möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra regelverk, teknik, kompetens m.m. avseende kontrollverksamheten samt en ökad anpassningsförmåga till förändringar i omvärlden skulle också kunna öka effektiviteten enligt Riksrevisionen. Riksrevisionen gör bedömningen att Tullverkets kunskap om smugglingens omfattning är relativt låg, särskilt gällande vapen. Även om det görs vissa insatser för att öka kunskapen anser Riksrevisionen att Tullverket saknar en systematisk kunskapsgenerering kring hur vanligt förekommande olika typer av brott och fel är. Det är också ett problem att det saknas en klar struktur för hur det strategiska underrättelsearbetet ska vara utformat och hur den information som tas fram ska användas vid inriktningen av kontrollverksamheten. Riksrevisionen anser att det är positivt att det finns en modell för att uppskatta den samhällsnytta som uppstår vid beslag av narkotika, även om det finns svagheter med beräkningen, och menar att det hade varit positivt med nyttoberäkningar på fler områden. Avsaknaden av sådana beräkningar för vapen och andra produkter anses medföra en risk för att inriktningen mot narkotika, relativt andra restriktionsområden, blir för stark och försämrar möjligheten att göra bra riskbedömningar. Sammanfattningsvis gör Riksrevisionen i denna del bedömningen att det finns brister både i kunskapen om hur vanligt förekommande fel och brott är och i kunskapen om vilka konsekvenser dessa fel medför. Det, tillsammans med brister i utvärderingen av underrättelser, gör det svårt att säkerställa att resurserna inom kontrollverksamheten prioriteras på det sätt som genererar störst nytta. Riksrevisionen gör bedömningen att Tullverket i huvudsak har de verktyg som behövs inom kontrollverksamheten men pekar bl.a. på att det finns ett bristande systemstöd för uppföljning i underrättelseverksamheten. Vidare konstaterar Riksrevisionen att lagen (2018:1180) om passageraruppgifter i brottsbekämpningen trädde i kraft den 1 augusti 2018. Genom lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 av den 27 april 2016 om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet i svensk rätt. Regleringen innebär att Tullverket inte längre kan inhämta passagerarinformation från flygbolagen för att identifiera personer som smugglar narkotika och andra varor. Flygbolagen ska i stället överföra dessa uppgifter till Polismyndigheten, som bearbetar uppgifterna digitalt och sedan levererar resultatet till Tullverket. Anslutningen av flygbolag till det nya systemet för hantering av passageraruppgifter går dock långsammare än beräknat, vilket innebär att Tullverkets möjligheter att hitta misstänkta flygpassagerare har försämrats. Riksrevisionens rekommendationer Mot bakgrund av granskningens iakttagelser rekommenderar Riksrevisionen Tullverket att * öka kunskapen om storleken på den illegala införseln av varor, utveckla nyttoberäkningar för fler varutyper och tydliggöra rollen för det strategiska underrättelsearbetet, * förbättra möjligheterna att utvärdera resultatet av underrättelser från Kompetenscentrum för analys och underrättelse samt se över verksamheten och dess uppdrag i syfte att förbättra förutsättningarna för metodutveckling och kraftsamling mot prioriterade områden, * vidta åtgärder för att säkerställa att särskilt prioriterade kontrolluppslag omhändertas, * utvärdera resultatet av arbetet gentemot skjutvapen och undersöka möjligheten att vidta åtgärder för att öka antalet beslag, och * se över processen för riskbedömning och tillgången på uppföljningsinformation i syfte att säkerställa att kontrollen utvecklas och inriktas på det sätt som ger störst nytta. Riksrevisionens rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att skynda på anslutningen av flygbolag till det nya systemet för hantering av passageraruppgifter samt undersöka om fler åtgärder kan vidtas för att förbättra gränsskyddets kontrollmöjligheter. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Tullverkets kontrollverksamhet är mycket viktig, både för att bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och för att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är angeläget att kontrollverksamheten bedrivs effektivt och att Tullverket använder sina resurser på det sätt som ger störst möjliga nytta. Regeringen välkomnar därför Riksrevisionens granskning av Tullverkets kontrollverksamhet. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens bedömning att det är nödvändigt att Tullverket vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar största möjliga nytta och att åtgärder vidtas för att förbättra myndighetens kontrollverktyg och anpassningsförmåga. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att överföringen av behandlingen av passageraruppgifter i flygtrafiken från Tullverket till Polismyndigheten och den automatiserade inhämtningen och analysen av uppgifterna som överföringen har medfört, ger möjlighet till en betydligt effektivare och mer omfattande hantering. Det är därför olyckligt att anslutningen av flygbolag till det nya systemet går långsammare än beräknat. I dag tar Polismyndigheten som ensam behörig myndighet och ansvarig för insamling, analys och hantering av PNR-uppgifter vid sin enhet för passagerarinformation (PIU) emot information från 26 bolag, vilka står för 60 procent av den totala flygtrafiken. PIU tar dagligen emot ca 55 000 passageraruppgifter. Processen för att ta emot PNR-uppgifter från ett flygbolag är komplex och arbetet med anslutningen kräver specialistkompetens. Polismyndigheten arbetar med rekrytering för att förstärka detta arbete. Dessutom måste det beaktas att samtliga medlemsstater för närvarande arbetar med att genomföra PNR-direktivet och att flygbolagen saknar kapacitet att anslutas till alla medlemsstater. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen gav 2018 Tullverket 115 miljoner kronor i anslagsförstärkning, den största anslagsökningen på tio år. Myndigheten fick dessutom en engångsförstärkning samma år med 72 miljoner kronor för att täcka kostnader för teknisk utrustning och ökade kontroller i postflödet. Tullverket har 2019 fått en förstärkning, i den av riksdagen beslutade budgeten, med 90 miljoner kronor för att stärka gränsskyddet, anställa fler tulltjänstemän samt hantera utmaningarna som brexit och ett nytt europeiskt tullsystem kan innebära. I budgetpropositionen för 2020 föreslås Tullverket förstärkas varaktigt med 40 miljoner kronor och anslaget ökas dessutom planenligt med ytterligare 75 miljoner kronor. Den kraftiga förstärkningen av Tullverkets anslag ger myndigheten goda förutsättningar för att kunna öka och förbättra kontrollverksamheten bl.a. genom ökad närvaro vid gränserna. Regeringen förutsätter att Tullverket fortsätter att arbeta med ständiga förbättringar i syfte att uppnå en mer träffsäker och därigenom effektiv kontrollverksamhet. I det arbetet är Riksrevisionens granskning ett viktigt underlag. Regeringen följer i den löpande myndighetsdialogen och i Tullverkets årliga resultatredovisning till regeringen noga Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten. I det årliga regleringsbrevet pekas smugglingen av vissa riskvaror ut som särskilt viktig att förhindra samtidigt som insatserna måste balanseras mot myndighetens ansvar inom samtliga risk- och restriktionsområden. Resultatet av kontrollverksamheten redovisas i myndighetens årsredovisning. Regeringen avser att i Tullverkets regleringsbrev för budgetåret 2020 återkomma till frågan. Mot bakgrund av att antalet flygbolag som anslutit sig till det nya systemet för hantering av passageraruppgifter har ökat sedan maj 2018, att Polismyndigheten arbetar med rekrytering för att förstärka verksamheten vid PIU samt att vissa omständigheter ligger utanför svensk kontroll, bedömer regeringen att Polismyndigheten vidtar de åtgärder som myndigheten kan för att det nya systemet ska kunna nyttjas fullt ut. Regeringen för en löpande dialog med Polismyndigheten om utvecklingen och ser för närvarande ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder. Vidare har ett förslag om att ge Tullverket befogenhet att hålla kvar försändelser som kan antas innehålla vapen eller explosiva varor och att skärpa straffet för smuggling av vapen och explosiva varor remitteras t.o.m. den 31 oktober 2019. En skärpning av straffen för vapensmuggling skulle medföra att Tullverket kan använda hemliga tvångsmedel i större utsträckning. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Tullverkets kontroll - en träffsäker verksamhet? Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 2019 Närvarande: statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Lövin, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Hallberg, Micko Föredragande: statsrådet Bolund Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll