Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2019/20:39 Riksrevisionens rapport om grundsärskolans kunskapsuppdrag Skr. 2019/20:39 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 november 2019 Stefan Löfven Anna Ekström (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Grundsärskolans kunskapsuppdrag - styrning, stöd och uppföljning. Riksrevisionens övergripande slutsats är att grundsärskolans behov inte tillgodosetts tillräckligt i de statliga insatserna för att styra, stödja och följa upp. Riksrevisionen rekommenderar Statens skolverk att * se till att lärare i grundsärskolan får tillräckligt stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper, * utveckla uppföljningen och utvärderingen av grundsärskolan, och * säkerställa att grundsärskolan tydligt beaktas i myndighetens interna styrning. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att * utveckla redovisningen till riksdagen av om grundsärskolan når de mål som riksdagen beslutat, och * se över timplanerna för grundsärskolans ämnen och ämnesområden. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer och har vidtagit åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen har beslutat direktiv till en utredare som ska analysera och lämna förslag om timplanerna för grundsärskolan bör förändras. Utredaren ska även analysera lärares behov när det gäller bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling i ämnen och ämnesområden samt ge förslag på verktyg som lärare kan behöva i arbetet med att bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Regeringen har vidare beslutat en ändring i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken som innebär att det numera är tillåtet för Skolverket att, för framställning av statistik över skolväsende och barnomsorg, behandla känsliga personuppgifter som avser hälsa för elever i bl.a. grundsärskolan. Det innebär att regeringen framöver kommer att ha bättre möjligheter att redovisa utvecklingen i grundsärskolan till riksdagen. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att Skolverkets arbete när det gäller grundsärskolan behöver utvecklas. Av Skolverkets yttrande över granskningsrapporten framgår att ett arbete har påbörjats för att åtgärda brister och ytterligare utveckla myndighetens arbete i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen avser mot denna bakgrund inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 7 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Grundsärskolans kunskapsuppdrag - styrning, stöd och uppföljning (RIR 2019:13) 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 2019 81 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen överlämnade den 2 maj 2019 Riksrevisionens granskningsrapport Grundsärskolans kunskapsuppdrag - styrning, stöd och uppföljning (RIR 2019:13) till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilagan. Statens skolverk har beretts tillfälle att yttra sig över Riksrevisionens granskningsrapport. Yttrandet finns tillgängligt i Regeringskansliet (U2019/01850/S). 2 Riksrevisionens iakttagelser Syftet med utbildningen i grundsärskolan är i det närmaste identiskt med syftet i grundskolan. Flickor och pojkar som är elever i grundsärskolan kan i dag läsa ämnen, ämnesområden eller ämnen i grundskolan utifrån individuella förutsättningar och behov. Inom grundsärskolan finns en inriktning som benämns träningsskolan för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Dessa elever kan i stället läsa fem ämnesområden (estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning). Elever i grundsärskolan har samma rättigheter som elever i andra skolformer att utveckla sina kunskaper så långt det är möjligt. Det har tidigare funnits en övervikt mot ett omsorgstänkande i grundsärskolan, men i och med skollagen (2010:800) och de läroplaner som beslutades 2011 stärktes kunskapsperspektivet. Grundsärskolan har sedan dess endast följts upp och utvärderats i begränsad omfattning. Riksrevisionen har därför granskat hur regeringen och ansvariga skolmyndigheter har styrt, stöttat och följt upp grundsärskolan sedan år 2011. I granskningen har det ingått att bedöma om de statliga insatserna gett grundsärskolan goda förutsättningar att utveckla elevernas kunskaper så långt det är möjligt enligt utbildningens mål. Granskningen av styrningen och stödet till grundsärskolorna avgränsas till ramverket för vad eleverna ska få förutsättningar att lära sig, dvs. läroplaner, timplaner samt stödet att tolka skolans styrdokument. Riksrevisionens övergripande slutsats är att grundsärskolans behov inte tillgodosetts tillräckligt i de statliga insatserna för att styra, stödja och följa upp. Det visas särskilt av att antalet bedömningsstöd för grundsärskolan är få och av att det finns brister i uppföljningen och utvärderingen av grundsärskolan på nationell nivå. Det visas i viss mån också av hur grundsärskolan beaktats vid timplaneförändringar och läroplansförändringar. Det finns också brister i stödet för att tolka skolans styrdokument. Enligt Riksrevisionen bör regeringen och Skolverket när de styr, stödjer och följer upp grundsärskolan tillgodose det faktum att utbildningen så långt det är möjligt ska motsvara utbildningen i grundskolan och samtidigt vara anpassad efter grundsärskolans behov. Lärare behöver ytterligare bedömningsstöd för att kunna bedöma elevers kunskaper Skolverket utvecklar bedömningsstöd som lärare använder för att bedöma elevernas kunskaper. Lärare i grundskolan har tillgång till bedömningsstöd i samtliga ämnen som riktar sig till olika årskurser och stadier. Lärare i grundsärskolan har dock bara tillgång till bedömningsstöd i två ämnen för årskurserna 1-6. För lärare som undervisar i ämnesområden saknas bedömningsstöd helt. Riksrevisionen anser att det är rimligt att lärare i grundsärskolan har tillgång till ett lika omfattande stöd för att bedöma elevernas kunskaper som lärare i grundskolan. Bristande information om måluppfyllelse i grundsärskolan ger sämre möjligheter för regeringen att redovisa utveckling till riksdagen Skolverket ansvarar för att på nationell nivå följa upp och utvärdera hur skolväsendet utvecklas mot de nationella målen för utbildningen. Förutsättningarna för att samla in och analysera information om kunskapsresultat i grundsärskolan är sämre än i grundskolan. Det beror bl.a. på att det finns begränsade möjligheter att samla in betygsuppgifter för elever i grundsärskolan vilket försvårar jämförelser av måluppfyllelse såväl mellan skolenheter som över tid. I skollagen anges nämligen att betyg i grundsärskolans ämnen endast sätts om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. För den elev som inte uppnår kraven för betyget E i ett ämne sätts inte betyg. Den elev som läser ämnesområden ges inte heller betyg. Det finns även begränsningar av integritetsskäl. Många grundsärskoleenheter är små och Skolverket kan därför inte redovisa eventuella insamlade uppgifter på skolenhetsnivå för många enheter. Det har även funnits vissa hinder på grund av dataskyddsregleringen för insamling av uppgifter på individnivå om personers hälsa. Skolverkets regelbundna uppföljning av officiell statistik har därför sammantaget gett begränsad information om kunskapsutvecklingen för elever i grundsärskolan och förutsättningarna för att de ska kunna utveckla sina kunskaper. Mot denna bakgrund anser Riksrevisionen att tillfälliga uppföljningar och utvärderingar borde ha getts större betydelse för att följa upp och utvärdera grundsärskolan på nationell nivå. Enligt Riksrevisionen har de utvärderingar och tillfälliga uppföljningar som Skolverket genomfört i vissa avseenden gett information om grundsärskolans förutsättningar att förbättra elevernas kunskaper. Grundsärskolan har dock omfattats av färre utvärderingar än grundskolan och Skolverket har prioriterat bort grundsärskolan i utvärderingar som kunnat ge viktig information om skolformen. När grundsärskolan har ingått i utvärderingar och tillfälliga uppföljningar saknas det information om kunskapsutvecklingen för elever och skillnader mellan grundsärskolor och huvudmän, samt utvecklingen i grundsärskolan över tid. Riksrevisionen uppger dock att regeringen i viss mån fått information om grundsärskolans förutsättningar att nå de nationella målen för skolan genom Skolinspektionen tillsyn och kvalitetsgranskning samt de statliga offentliga utredningar som genomförts inom utbildningsområdet. Riksrevisionen anser dock att information om uppföljning och utvärdering av grundsärskolan som regeringen redovisar till riksdagen i budgetpropositionen är bristfällig. Regeringen ska i budgetpropositionen till riksdagen redovisa de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål riksdagen beslutat om. Sedan 2013 följs måluppfyllelsen inom utbildningsområdet bland annat med hjälp av olika resultatindikatorer. För grundsärskolan finns inte några enskilda indikatorer för att följa kunskaperna för eleverna. I budgetpropositionen för 2019 redovisades heller inte någon övrig information från skolmyndigheternas utvärderingar, tillsyn eller kvalitetsgranskningar. Grundsärskolans timplaner bör ses över År 2011 beslutades om nya timplaner för grundsärskolan. Sedan dess har undervisningstiden utökats i vissa ämnen både i grundskolan och grundsärskolan. Undervisningstiden i grundsärskolans ämnesområden har inte utökats. Den totala undervisningstiden för grundsärskoleelever som läser ämnen och ämnesområden skiljer sig därmed åt. I timplanerna anges den garanterade undervisningstiden för varje ämne och ämnesområde. Det finns skillnader i antalet timmar garanterad undervisningstid mellan timplanerna för ämnen i grundsärskolan och i grundskolan, särskilt i engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, och slöjd. Riksrevisionen bedömer att detta kan behöva utvärderas särskilt. Elever som läser ämnesområden har vidare mindre garanterad undervisningstid än övriga elever i de obligatoriska skolformerna. Riksrevisionen bedömer att det finns risk för att nuvarande timplaner inte är tillräckligt anpassade till grundsärskolans förutsättningar och inte heller motsvarar grundskolans timplan så långt det är möjligt. Enligt Riksrevisionen bör alla elever som utgångspunkt ha rätt till en lika omfattande utbildning. Grundsärskolan beaktas inte alltid vid läroplansändringar Sedan år 2011 har grundskolans läroplan ändrats åtta gånger varav fem också omfattar grundsärskolan. Ingen ändring som bara tar sikte på grundsärskolans läroplan har genomförts. Vid två tillfällen har ändringar av läroplanerna för grundsärskolan utarbetats och beslutats senare än för grundskolan. Det har enligt Riksrevisionen fått till följd att huvudmän för grundsärskolor och lärare i grundsärskolan har fått mindre tid på sig att ta del av och sätta sig in i ändringarna jämfört med de som arbetar i grundskolan. Den 1 juli 2019 förtydligades läroplanen för grundskolan, specialskolan och sameskolan avseende trygghet och studiero. Grundsärskolan läroplan omfattades inte av ändringen och enligt Riksrevisionen framgår det inte tydligt varför grundsärskolan inte omfattades. Skolverkets kommentarmaterial för att förstå kursplanerna är mindre omfattande för grundsärskolan än för grundskolan. Det är också mindre omfattande för ämnesområden än det är för grundsärskolans ämnen. För grundsärskolan finns ett samlat kommentarmaterial som består av ett avsnitt per ämne respektive ämnesområde. Grundskolan har ett kommentarmaterial för varje ämne, inklusive ett för vart och ett av de nationella minoritetsspråken. Grundsärskolans kommentarmaterial är, till skillnad från grundskolans, inte heller uppdaterat utifrån de revideringar av kursplaner som gjordes 2017. Riksrevisionen anser att Skolverket tydligare bör prioritera grundsärskolan vid utveckling av stöd för att tolka läroplanen och andra styrdokument. Det finns brister i Skolverkets interna styrning I Skolverkets uppdrag som förvaltningsmyndighet för skolväsendet ingår att identifiera behov av åtgärder för att kunna främja att alla barn och elever, såväl flickor som pojkar får tillgång till en likvärdig utbildning. Det ingår också att bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever. Riksrevisionens bedömer att Skolverket på flera av de områden som granskats saknar överblick av vilka behov som finns i grundsärskolan. Först under år 2018 har myndigheten gjort en samlad analys av olika behov av styrdokumentsutveckling i olika kursplaner. Dessutom har Skolverket även först under år 2018 påbörjat arbetet för en samlad överblick av vilka uppföljningar och utvärderingar som myndigheten genomfört för olika skolformer och vilken information dessa gett. När det gäller kommentarmaterial och bedömningsstöd har Skolverket haft kännedom om behovet av att utveckla dessa för grundsärskolan. Mot bakgrund av att grundsärskolan inte i tillräcklig grad omfattats av Skolverkets insatser ser Riksrevisionen behov av att myndigheten ytterligare utvecklar den interna styrningen så att olika skolformer beaktas på ett likvärdigt sätt vid beslut om insatser. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen ger Skolverket följande rekommendationer: * Se till att lärare i grundsärskolan får tillräckligt stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper. * Utveckla uppföljningen och utvärderingen av grundsärskolan. Uppföljningen och utvärderingen bör svara på om elever i grundsärskolan har goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. * Säkerställ att grundsärskolan tydligt beaktas i myndighetens interna styrning. Riksrevisionen ger regeringen följande rekommendationer: * Utveckla redovisningen till riksdagen av om grundsärskolan når de mål som riksdagen beslutat. * Se över timplanerna för grundsärskolans ämnen och ämnesområden. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen delar Riksrevisionens övergripande bedömning om att grundsärskolans behov inte tillgodosetts tillräckligt i de statliga insatserna för att styra, stödja och följa upp. För att utbildningen i grundsärskolan ska hålla hög kvalitet är det viktigt att den kontinuerligt följs upp och utvärderas så att rätt åtgärder kan vidtas för att utveckla utbildningen för eleverna. Lärare i grundsärskolan behöver ökat stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att lärare i grundsärskolan behöver ha tillgång till ytterligare stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper i ämnen och ämnesområden. Utbildningen i grundsärskolan ska så långt som möjligt motsvara den som ges i grundskolan och ligga till grund för fortsatt utbildning. Antalet bedömningsstöd för lärarna i grundsärskolan motsvarar inte det antal som finns för grundskolan. För att kunna uppnå målsättningen med ett stärkt fokus på elevernas kunskapsutveckling är det viktigt att lärarna har rätt förutsättningar för att bedöma elevernas kunskaper. Av Skolverkets yttrande framgår att ett skäl till att lärare i grundsärskolan kan ha ett stort behov av stödmaterial är att lärarna ofta har färre kollegor som undervisar i samma ämnen och ämnesområden, vilket kan försvåra en sambedömning av elevernas kunskapsutveckling. Skolverket har utökat antalet bedömningsstöd för grundsärskolan. Sammantaget med de bedömningsstöd som avses att publiceras 2020 kommer det att finnas bedömningsstöd för samtliga årskurser i grundsärskolan. Skolverkets ambition är att därutöver ta fram ytterligare material under de närmaste åren. Enligt regeringen finns det trots det arbete Skolverket påbörjat skäl att ytterligare se över hur elevernas kunskapsutveckling i grundsärskolan tydligare ska kunna följas. Regeringen har därför den 27 juni 2019 beslutat om tilläggsdirektiv (dir. 2019:38) till Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07). Av direktiven framgår att utredaren i syfte att stärka särskolan bl.a. ska analysera lärares behov när det gäller bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling i ämnen och ämnesområden, ge förslag på verktyg som lärare kan behöva i arbetet med att bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven, och vid behov föreslå författningsändringar. Lärare behöver mer tid på sig för att sätta sig in i förändrade styrdokument Riksrevisionen bedömer i sin granskningsrapport att en läroplansändring som omfattar grundskolan även bör omfatta grundsärskolan, om det inte finns sakliga skäl emot. Regeringen anser att det är viktigt att läroplansändringar, i den mån det är lämpligt och möjligt, samordnas för att ge huvudmän och lärare i grundskolan och grundsärskolan likvärdiga förutsättningar att ta del av och sätta sig in i förändringarna. Som tidigare nämnts ska utbildningen i grundsärskolan så långt det är möjligt motsvara den som ges i grundskolan. En strävan är att de båda skolformerna ska ha så många gemensamma delar som möjligt. Skolverket anger att det finns flera exempel på där arbetet med läroplansändringar har bedrivits enligt olika tidsplaner och att beslut fattats vid olika tidpunkter, trots att ikraftträdandet skett vid samma tidpunkt för grundskolan och grundsärskolan. Skälet till detta är att regeringen fattar beslut om kursplaner för grundskolan, medan Skolverket fattar beslut om grundsärskolans kursplaner och kunskapskraven för båda skolformerna. Skolverket anser att det finns utrymme för att utveckla arbetet med den gemensamma planeringen av revideringar och reformer av styrdokumenten. Regeringen avser framöver att i möjligaste mån samordna ändringar i grundskolans och grundsärskolans läroplaner i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. Lärarna behöver också ökat stöd för att tolka läroplanen och andra styrdokument Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att kommentarmaterialet för grundsärskolan behöver uppdateras. Även Skolverket anser att grundsärskolans kommentarmaterial behöver uppdateras och ett arbete för att ta fram principer för kommentarmaterial pågår. Därefter kommer kommentarmaterialet att revideras. I grundskolan och grundsärskolan läser eleverna samma ämnen och det är därför enligt Skolverket rimligt att grundskolans kommentarmaterial handlar om ämnena i stort och att ett mindre omfattande material förklarar det som är specifikt för grundsärskolan och i övrigt hänvisar till materialen för grundskolan. Att kommentarmaterialet för grundsärskolan är mindre omfattande är därför i sig inte ett skäl för revidering. Regeringen anser i linje med Skolverket att grundskolans kommentarmaterial kan användas av lärare som undervisar i grundsärskolan och att det är lämpligt att ett mindre omfattande material förklarar det som är specifikt för grundsärskolan. Med anledning av att Skolverket avser att uppdatera grundsärskolans kommentarmaterial bedömer regeringen att Skolverkets arbete är i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. I sammanhanget vill regeringen också framhålla de direktiv som tidigare nämnts. Där framgår att utredaren bl.a. ska överväga om det finns ett behov av kompetensutveckling för lärare eller annan personal som arbetar i undervisningen i syfte att öka elevernas möjlighet att nå målen och i sådana fall ge förslag på sådana insatser, som inte på ett effektivt sätt kan genomföras av huvudmännen själva, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppföljningen och utvärderingen av grundsärskolans resultat bör utvecklas Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att uppföljningen och utvärderingen av grundsärskolans resultat behöver utvecklas och bättre svara på frågan om elever, såväl flickor som pojkar, i grundsärskolan har goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skolverket publicerar i dag statistik för att följa exempelvis kostnadsutveckling och lärarbehörighet. Genom en ändring i förordningen om den officiella statistiken (2001:100), som trädde i kraft den 15 januari 2019, har Skolverket getts ett rättsligt stöd att samla in uppgifter på individnivå i grundsärskolan. Ändringen innebär att det numera är tillåtet för Skolverket att, för framställning av statistik över skolväsende och barnomsorg, behandla känsliga personuppgifter som avser hälsa för elever i bl.a. grundsärskolan. Skolverket uppger att det trots förordningsändringen även i fortsättningen kommer att finnas begränsningar i möjligheten att följa upp kunskapsutvecklingen på grund av grundsärskolans utformning. Skälet till det är bl.a. att det inte finns tillgång till betyg och nationella prov i samma utsträckning som i grundskolan. Det beror på att betyg sätts i grundsärskolans ämnen endast efter begäran från eleven och elevens vårdnadshavare, att betyg inte sätts för den elev som inte uppnår kraven för betyget E i ett ämne och att elever som läser ämnesområden inte heller ges betyg. Grundsärskolan ingår inte heller i de internationella studier som mäter kunskapsutvecklingen i grundskolan. När det gäller iakttagelsen att grundsärskolan ingått i färre utvärderingar än grundskolan anger Skolverket att grundsärskolan har så specifika förutsättningar. En svårighet med utvärderingar i grundsärskolan är att de ofta kräver särskilda utvärderingsfrågor och enkäter för att analysen ska bli rättvisande. Det är därför inte möjligt att på ett enkelt sätt inkludera grundsärskolan i en studie som huvudsakligen är inriktad mot grundskolan. Under hösten 2019 färdigställde dock Skolverket en utvärdering av de obligatoriska bedömningsstöden i grundsärskolans årskurs 1. I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att det är viktigt att Skolverket har kunskap om elevernas förutsättningar att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Regeringen bedömer att Skolverket genom den förordningsändring som genomförts nu har bättre möjligheter att följa upp och utvärdera grundsärskolan. Därtill kommer att Skolverket planerar att genomföra en utvärdering av de obligatoriska bedömningsstöden i grundsärskolans årskurs 1. Sammantaget ökar detta förutsättningarna för att förbättra kunskapsresultaten och ge elever möjlighet till en likvärdig utbildning. Regeringen avser att följa utvecklingen av Skolverkets arbete med utvärdering och uppföljning av grundsärskolan. Skolverkets interna styrning kan förbättras Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att Skolverket kan förbättra sin interna styrning för att säkerställa att olika skolformer beaktas på ett likvärdigt sätt vid beslut om insatser. Skolverket uppger att myndigheten ständigt arbetar med att utveckla den interna styrningen och att det finns behov av att fortsätta det arbetet. De senaste åren har myndigheten bl.a. utvecklat nya arbetsprocesser och nya enheter har bildats. Det har ökat systematiken i samtliga delar av myndighetens arbete. Förändringarna syftar också till att ge myndigheten bättre överblick av såväl skolformernas behov som genomförda insatser. Skolverket uppger att det finns behov av att genomlysa utbildningen för elever med utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning) för att säkerställa att utbildningen ger eleverna förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Regeringen delar denna bedömning och avser att följa Skolverkets arbete med detta. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att myndighetens arbete med att utveckla den interna styrningen ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Redovisningen av resultaten om grundsärskolan till riksdagen bör utvecklas Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att redovisningen till riksdagen om grundsärskolan når de mål som riksdagen beslutat behöver utvecklas. Möjligheten att redovisa resultat i grundsärskolan är begränsad. Som nämnts tidigare har förordningen (2001:100) om den officiella statistiken ändrats så att det att det numera är tillåtet för Skolverket att, för framställning av statistik över skolväsende och barnomsorg, behandla känsliga personuppgifter som avser hälsa för elever i bl.a. grundsärskolan. Detta kommer att förbättra regeringens möjlighet att redovisa utvecklingen i grundsärskolan till riksdagen. Timplanerna för grundsärskolan bör ses över Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns risk för att nuvarande timplaner inte är tillräckligt anpassade till grundsärskolans förutsättningar och inte heller motsvarar grundskolans timplan så långt det är möjligt och att de därför bör ses över. Utbildningen i grundsärskolan ska så långt det är möjligt motsvara den i grundskolan. Den huvudsakliga skillnaden i syfte mellan grundsärskolan och grundskola är att utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning. Grundsärskolan ska vara en flexibel skolform för eleverna. Som tidigare nämnts kan elever i grundsärskolan läsa ämnen, ämnesområden eller ämnen i grundskolan utifrån individuella förutsättningar och behov. Även elever i träningsskolan ska kunna läsa ämnen om de bedöms ha förutsättningar för det. Elever i grundsärskolan som bedöms kunna uppnå kunskapskraven i ett ämne i grundskolan ska ha möjlighet att bedömas och få betyg enligt de regler som gäller för grundskolan. Trots det finns det skillnader i timplanernas utformning avseende antalet timmar garanterad undervisningstid. Det medför svårigheter för huvudmän och rektorer när det gäller att planera undervisningen för elever som har möjlighet att läsa ämnen enligt grundskolans och grundsärskolans läroplan, men även för elever som vill läsa en kombination av ämnen och ämnesområden enligt grundsärskolans och grundskolans läroplan. Enligt regeringen finns det därför anledning att vidta åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. Som tidigare nämnts har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv i syfte att stärka särskolan. Av direktiven framgår att utredaren bl.a. ska analysera och lämna förslag om timplanerna för grundsärskolan bör förändras för att bättre möta elevernas behov och öka flexibiliteten för eleverna att läsa utifrån olika timplaner, och lämna nödvändiga författningsförslag. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har rekommenderat Skolverket att se till att lärare i grundsärskolan får tillräckligt stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper. Skolverket har vidare rekommenderats att utveckla uppföljningen och utvärderingen av grundsärskolan, och säkerställa att grundsärskolan tydligt beaktas i myndighetens interna styrning. Skolverket har i sitt yttrande angett att arbete påbörjats för att komma tillrätta med de konstaterade bristerna. Regeringen avser att följa myndighetens arbete i dessa delar. Som tidigare har nämnts har vidare regeringen beslutat tilläggsdirektiv (dir. 2019:38) till Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07). Av direktiven framgår att utredaren i syfte att stärka särskolan bl.a. ska analysera lärares behov när det gäller bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling i ämnen och ämnesområden, ge förslag på verktyg som lärare kan behöva i arbetet med att bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven, och vid behov föreslå författningsändringar. Regeringen har även genomfört en ändring i förordningen om den officiella statistiken, som innebär att det numera är tillåtet för Skolverket att, för framställning av statistik över skolväsende och barnomsorg, behandla känsliga personuppgifter som avser hälsa för elever i bl.a. grundsärskolan. Denna ändring ger Skolverket bättre möjligheter att följa upp och utvärdera grundsärskolan och ökar förutsättningarna för att förbättra kunskapsresultaten och ge elever möjlighet till en likvärdig utbildning. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att utveckla redovisningen till riksdagen av om grundsärskolan når de mål som riksdagen beslutat, och se över timplanerna för grundsärskolans ämnen och ämnesområden. Genom den ändring av förordningen om den officiella statistiken som nämns ovan, har regeringen numera bättre förutsättningar att redogöra för utvecklingen i grundsärskolan till riksdagen. Tilläggsdirektiven till Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven innehåller också ett uppdrag till utredaren att analysera och lämna förslag om timplanerna för grundsärskolan bör förändras. Regeringen avser också att i möjligaste mån samordna ändringar i grundskolans och grundsärskolans läroplaner tidsmässigt. Mot denna bakgrund anser regeringen att det inte finns några behov av att vidta ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Grundsärskolans kunskapsuppdrag - styrning, stöd och uppföljning (RIR 2019:13) Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Ekström, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Ekström Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om grundsärskolans kunskapsuppdrag