Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2019/20:40 Riksrevisionens rapport om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande Skr. 2019/20:40 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 14 november 2019 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och de rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande (RiR 2019:20). Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte har stimulerat ett ökat bostadsbyggande och att regeringen inte har utformat stödet så att det tydligt styr mot syftet att öka bostadsbyggandet. Det saknades reglering av vad det utbetalda stödet skulle användas till och stödets utformning gav inte kommunerna goda förutsättningar att följa upp användningen eller resultatet av stödet enligt Riksrevisionen. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men anser att stödet måste ses i ett bredare perspektiv. Regeringen instämmer i att stödet har varit svårt att följa upp och det har därför varit svårt att utvärdera om det har stimulerat ett ökat bostadsbyggande. Skälet till den valda tidpunkten för utbetalningen av stödet var att regeringen ville försäkra sig om att fördelningen av bidraget skulle baseras på så aktuella uppgifter som möjligt med hänsyn till den nya lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, den s.k. bosättningslagen. Om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå ett nytt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, finns det anledning att beakta de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnat. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Stödets utformning och användning 3 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 2019 75 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat statsbidraget till kommuner för ökat bostadsbyggande. Resultatet av granskningen har överlämnats till riksdagen i form av granskningsrapporten Stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande (RiR 2019:20), se bilaga. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 18 juni 2019. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och de rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Stödets utformning och användning Riksrevisionen har granskat om statsbidraget till kommuner för ökat bostadsbyggande var ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt bidra till ett ökat bostadsbyggande. Riksrevisionen anger i rapporten att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande och att det saknas förutsättningar för att följa upp stödet. Enligt Riksrevisionen har stödet inte utformats för att ge kommunerna tillräckliga förutsättningar att proaktivt använda pengarna i sin verksamhet då det betalats ut i slutet av kommunernas redovisningsår. Stödets storlek är beroende av hur många bostäder som beviljats startbesked i andra kommuner och hur många nyanlända som bosätter sig i andra kommuner. Enligt Riksrevisionen är stödet inte utformat på ett sådant sätt att det är möjligt att rapportera användningen och resultatet till riksdagen. Kommunerna har enligt Riksrevisionen haft uppfattningen att stödet har varit administrativt enkelt och gett dem förutsättningar för att planera utifrån lokala behov. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen anser att om regeringen i framtiden överväger ett nytt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, bör följande förändringar övervägas: 1. Analysera vilka resultat stödet kan ge. Riksrevisionen föreslår att stödet bör utformas utifrån en analys av behovet av ett ekonomiskt stöd och de specifika problem som ett stöd till kommuner avser att avhjälpa för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande generellt och i kommuner som tar emot nyanlända. 2. Anpassa stödet till kommunernas planerings- och budgetprocesser. Utformningen av stödet behöver göras med hänsyn till kommunernas planerings- och budgetprocesser så att kommunerna ges möjlighet att planera för hur stödet ska användas. Storleken på stödet bör vara förutsägbar och enkel att uppskatta i förväg alternativt bör ett beslut om beviljande av stöd fattas innan kommunerna har fastställt årets budget eller åtminstone så tidigt som möjligt på året så att kommunerna hinner använda pengarna innan nästa budgetår tar vid. 3. Villkora användningen av stödet. Riksrevisionen föreslår att regeringen överväger ett övergripande villkor om användningen, exempelvis att stödet ska användas på det sätt som kommunen bedömer lämpligast för att öka bostadsbyggandet. Då kan förutsättningarna för att pengarna används i verksamheter som bidrar till syftet med stödet öka. 4. Följ upp användningen av stödet. Säkerställ att kommunernas användning av stödet kan följas upp i efterhand, exempelvis genom att inkludera ett återrapporteringskrav för stödmottagarna och genom att tidigt avisera en plan för uppföljning. Detta är viktigt för att resultatet ska kunna följas upp och rapporteras till riksdagen och för att kunna åstadkomma förbättringar efter hand. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning men anser att stödet måste ses i ett bredare perspektiv. Regeringen instämmer i att stödet har varit svårt att följa upp och att det därför också varit svårt att utvärdera om det har stimulerat ett ökat bostadsbyggande. Emellertid vill regeringen framhålla att den s.k. byggbonusen, dvs. anslag 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, var en del av regeringens stöd till kommuner för att klara den akuta flyktingsituationen i landet. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 18) aviserade regeringen att stödet bl.a. var avsett att premiera ett förändrat arbetssätt och att en modell för hur stödet skulle fördelas efter 2016 skulle presenteras i närtid. Senare samma höst presenterade regeringen överens- kommelsen Insatser med anledning av flyktingkrisen (den s.k. migrationsöverenskommelsen), vilket var en överenskommelse mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna. I det dokument som offentliggjordes i samband med överenskommelsen, angavs att regeringen var öppen för en bred uppgörelse kring hur kommunstödet bör utformas. Stödet skulle kunna riktas till kommuner som bygger bostäder och tar emot nyanlända flyktingar. Ett sådant förslag till stöd togs fram efter diskussioner med företrädare för Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet, och i mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft. Hur många nyanlända respektive län skulle ta emot efter anvisning reglerades i förordningen (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner. Länsstyrelserna beslutade sedan om fördelningen mellan sina respektive kommuner genom s.k. kommuntal. För att kommunerna skulle ha möjlighet att inkludera de nya kommuntalen i sin ansökan om stöd, bestämdes tidpunkten för att senast skicka in en ansökan till den 1 oktober och för utbetalning till den 23 november. Att tidpunkten för utbetalningen var sent på året berodde således på att regeringen ville försäkra sig om att fördelningen av bidraget skulle baseras på så aktuella uppgifter som möjligt och med hänsyn till den nya bosättningslagen. Att för nästkommande år skjuta upp betalningen till januari var inte förenligt med 11 § anslagsförordningen (2011:223). För att kunna senarelägga utbetalningen till början av kalenderåret utan att behöva använda samma statistikunderlag två år i rad, skulle stödet behöva pausas under ett års tid. Regeringen bedömde detta som olämpligt. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Stödet är avvecklat sedan den 1 januari 2019 i och med riksdagens beslut om statens budget för 2019. Det finns i dagsläget inga planer på att återinföra stödet. Därför avser regeringen för närvarande inte vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå ett nytt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, finns det anledning att beakta de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnat. Regeringen anser därmed att granskningsrapporten är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Bolund Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens granskning av stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande